Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Examensarbete – lärare i fritidshem
Anneli Skog
Betydelsen av daglig fysisk aktivitet i skolan
The importance of daily psysical activity in school
Datum: 120605
Handledare : Peter Carlman Examinator: Anders Broman
Sammanfattning
I ett samhälle där barnen rör sig mindre, bara en av fem 11åringar uppger att de genomför en timma med fysisk aktivitet dagligen. I samband med den nya läroplanen Lpo94 fick ämnet idrott mindre antal timmar än i Lgr80. I Lgr11 finns ett strävansmål som innebär att skolan inom ramen för den vanliga skoldagen ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. I den här undersökningen har jag valt att genomföra en enkätundersökning bland pedagoger som undervisar elever i åldrarna 6-12 år samt läsa litteratur och forskning om fysisk aktivitet och dess betydelse för barnen. Syftet är att få svar på hur pedagoger ser på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan och om den påverkar barnen positivt samt hur pedagoger uppfyller strävansmålet i Lgr11 samt vad litteratur och tidigare forskning anser om den fysiska
aktivitetens betydelse. Resultatet från enkätundersökningen visar att i den grupp av pedagoger som svarade anser de flesta att daglig fysisk aktivitet är betydelsefull och har en positiv påverkan på eleverna. Av de pedagoger som svarade är det fem som ger sina elever daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter. De flesta pedagoger i undersökningen och forskare är eniga om att fysisk aktivitet främjar barnen och att de behöver ha totalt 60 minuter fysisk aktivitet dagligen. Resultatet av enkätundersökningen visar att de flesta är medvetna om strävansmålet i Lgr11 men få lever upp till det!
Abstract
In a society where the children move around less, only one out of five children in the age of 11 report that they daily perform a one hour long physical activity.
When the new curriculum Lpo94 was introduced, the subject Physical Education got less numbers of hours than in the curriculum Lgr80. There is a quest aim in the curriculum Lgr11 which implicates that school shall offer all students daily physical activity within the regular school day.
In this study I have chosen to carry through a survey among pedagogues who educate students from the age of six to the age of twelve, and also read literature and research about physical activity and its importance for the children.
The purpose is to find out how pedagogues look upon daily physical activity in school and whether it affects the children in a positive way, and also how the pedagogues meet the quest aimin Lgr11 and what literature and earlier research think about the importance of physical activity.
The result of the survey shows that in the group of teachers who responded, the majority think that daily physical activity is important and has a positive impact on the students. Five of the pedagogues who responded on the survey, give their students daily physical activity through guided activities. Most of the pedagogues in the study and
researchers agree that physical activity promotes the children, and that they need a total of 60 minutes of daily physical activity.
The result of the survey shows that most of the pedagogues are aware of the quest aim in the curriculum Lgr11 but that only a few live up to it!
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
2. Litteraturgenomgång ... 3
2.1 Barns rörelsevanor ... 3
2.2 Fysisk aktivitet och inlärning ... 4
2.3 Fysisk aktivitet i skolan ... 5
3.1 Urval ... 8
3.2 Tillvägagångssätt ... 9
3.3 Etiska övervägande ... 9
3.4 Datainsamlingsinstrument ... 9
3.5 Dataanalys ... 10
5. Diskussion ... 14
Litteraturförteckning ... 18
Bilaga 1 ... 19
Förord
Tre och ett halvt år, en lång tid som ändå känns kort! Jag har några som hjälpt mig genom studierna och framförallt med examensarbetet. Jag vill tacka vänner och bekanta (ingen nämnd ingen glömd) som stöttat mig under de här åren. Kollegorna på tidigare och nuvarande arbetsplats som haft förståelse för att jag har studerat. Jag vill framför allt TACKA mina barn och min man Jonas Skog som stått ut under alla år! Jag vill också passa på att tacka mina härliga kurskamrater runtom i Sverige.
Speciellt TACK till Peter Carlman på Karlstads Universitet för handledningen, Kerstin Ringström för all din hjälp och stöttning genom studietiden, Ewa Åhs för din hjälp sist men inte minst Kerstin Vestlund för att du funnits för mig!
Riktar också ett stort tack till alla er som svarade på enkäten!
Anneli
1
1. Inledning
Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. ( Lgr11, s 9).
Under min verksamhetsförlagda utbildning hösten 2010 genomförde jag ett hälsoprojekt efter att ha blivit intresserad av om barn behöver mer fysisk aktivitet än de idrottslektioner de får i skolan. Syftet med hälsoprojektet var att ta reda på om fysisk aktivitet påverkade
läsinlärningen. I samband med uppgiften läste jag litteratur som styrkte detta samt att min egen undersökning visade att det troligtvis fanns ett samband. Mätningen med H51 som genomfördes före och efter visade att de elever som ingick i hälsoprojektet ökade med totalt 99 lästa ord/minut, jämförelsegruppens resultat blev en ökning med 51lästa ord/minut. Vid presentationen av projektet var det flera pedagoger som valde att inte delta. De angav
tidspress och att de var tvungna att prioritera kunskapsämnen och uppnåendemål. I Lgr11 står det att vi ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för den vanliga skoldagen, ändå är Sverige ett av de länder i Europa som har minst idrott på schemat (Fyss, 2008, s 152). Raustorp (2004, s.8) skriver om den nya läroplanen som kom 1995, då ämnet idrott fick namnet idrott och hälsa samtidigt som ämnet gavs mindre timmar men fler uppnåendemål.
I mitt dagliga arbete har jag mött exempel där lärare som ersätter idrottslektionen med teorilektion om eleverna har haft simundervisning under veckan. Teorilektioner är väl så viktiga men fysisk aktivitet är också viktig. Jag har också träffat lärare som anser att barnen leker och rör sig på rasterna så att de inte behöver engagera sig och erbjuda styrda aktiviteter som ger ytterligare fysisk aktivitet. Barn behöver 6o minuter fysisk aktivitet dagligen
(Raustorp (2004, s.75). Om skolan ger barnen en del av den tiden kan hemmet ta ansvar för resterande tid. Fritidshemmet har också ett ansvar för att tillgodose barns behov av fysisk aktivitet. Detta främjar dock endast de barn som är inskrivna på fritidshemmet.
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan miljön och samhället” (Lgr 11, s.14). I Lgr 11 står det också att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling och att
1H5 är ett högläsningstest som genomförs på tid.
2 hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Skolan har alltså ett ansvar när det gäller att lära barn vikten av att röra på sig.
1.1 Syfte
Syftet är att få svar på hur pedagoger ser på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan och om den har en positiv påverkan hos barnen samt hur pedagoger uppfyller strävansmålet i Lgr11 samt vad litteratur och tidigare forskning anser om den fysiska aktivitetens betydelse.
Frågeställningar
Hur lever skolan upp till läroplanens (Lgr 11) strävansmål: ”skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för den vanliga skoldagen.”?
Vilken syn har pedagoger på effekterna av fysisk aktivitet i skolan?
3
2. Litteraturgenomgång
2.1 Barns rörelsevanor
Vårt samhälle ser helt annorlunda ut idag jämfört med för 70 år sedan, eller 500, eller varför inte 10000 år sedan. Men trots den enorma samhällsutvecklingen är människan genetiskt sett
densamma. Vi är skapade för ett liv i rörelse (Raustorp, 2004, s 11)
Raustorp (2004, s. 11) beskriver hur forskning visar att trots den ökade föreningsanslutningen i samhället växer gruppen med helt inaktiva ungdomar. Han menar att fler och fler barn som är under 15 år rör sig allt mindre på fritiden. Fetma och övervikt blir allt vanligare hos svenska barn och ungdomar och ökar risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder, oavsett vikt som vuxen+. (Fyss, 2008, s. 158).
Statens folkhälsoinstituts delrapport (Folkhälsoinstitutet 2011, s 11) om skolbarns hälsovanor visar att datoranvändning och dataspelande har ökat markant sedan undersökningen
2005/2006 gjordes. Hela 37 % av våra barn och ungdomar i åldrarna 11-15 år spelar data eller tv-spel 1-2 timmar varje dag. Enligt Folkhälsoinstitutet (2009/2010, s. 27) stiger andelen elever i 11-15 års ålder som dricker läsk och äter godis varje dag jämfört med tidigare
undersökningar. Andelen barn i dessa åldrar som äter frukt och grönt minskar däremot. Pojkar tycks äta mer godis och dricka mer läsk än flickor. Det visar sig också att pojkar är de som är mest fysiskt aktiva. Den fysiska aktiviteten minskar dock med åldern. Samma undersökning visar att drygt en av fem 11-åringar har fysisk aktivitet minst en timma om dagen varje dag i veckan (s.31). Rekommendationen för barn är att de ska ha en timme av fysisk aktivitet dagligen.
Minst 60 minuter fysisk aktivitet rekommenderas varje dag. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. Aktiviteterna kan delas upp i flera pass under dagen. De bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination.
(Nordiska Rådet, 2004, s.13) Raustorp (2004, s 75) nämner att barn behöver totalt 60 minuter fysisk aktivitet varje dag i varierad form, något som bör ske vid tre eller fler tillfällen varje dag. Raustorp undersökte hur många steg barn och ungdomar behöver varje dag. Resultatet visade att pojkar behöver
4 röra sig/gå cirka 15000 steg varje dag medan flickor behöver cirka 12000 steg dagligen.
(www.ortopediveckan.se/openpage.asp?id=133).
Langlo-Jagtöien et al (2002, s. 8) menar att eftersom inte samhällsutvecklingen tar hänsyn till barnens rörelsebehov måste skola och förskola ge barn tid och möjlighet till fysiska aktiviteter varje dag. Skolan och förskolan har ansvar för barn i åldern 0-16 år och därför bör pedagoger ha som mål att skoldagen ska innehålla positiva upplevelser av fysisk aktivitet och öka elevernas förmåga att bemästra alla utvecklingsområden.
2.2 Fysisk aktivitet och inlärning
Ericsson (2005, s 102) menar att resultat av hennes studie visar att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Resultatet av undersökningen indikerar att skillnaderna i koncentrationsförmågan hos elever med god motorik och elever med bristande motorik minskar efter att eleverna fått ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan.
Eriksson visar på flera goda resultat när det gäller sambandet mellan motorisk träning och skolprestationer.
Även för elever med lätta och stora koncentrationssvårigheter indikerar resultaten att ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan kan ha betydelse för skolprestationer i svenska, både när det gäller läsförmågan och skrivförmågan i skolår 2. Eriksson (2005, s 111)
I Fyss (2008, s.156) står det att den motoriska utvecklingen är viktig för barnets totala mognad. Utöver de positiva effekter som visats på normalutvecklade barn finns det också ett intresse för motorisk träning för att hjälpa barn som har svårt med språk, koncentration, perception och inlärning. Detta beror på att barn med stora koncentrationssvårigheter ofta har en omogen motorik. Grindberg & Langlo - Jagtöien (2000, s 59) menar att man inte kan påverka barnens läsförmåga direkt genom medveten sensomotorisk övning, men att man däremot kan träna upp de funktioner som är nödvändiga för att barnen ska kunna lära sig läsa med hjälp av särskild motorisk träning. Langlo-Jagtöien et. al (2002, s 24) menar att barn i rörelse är glada barn och att vi vet att barn behöver vara i rörelse för att leka och för att lära sig. Författarna skriver att läroplanen lägger stor vikt vid att barn ska uppleva glädje över att vara i rörelse och att de ska få positiva erfarenheter från olika typer av fysisk aktivitet. Langlo - Jagtöien beskriver också att barns muskulatur inte är anpassad för långvarig och ensidig belastning vilket gör att det spritter och smärtar i barns muskler om de måste vara helt i vila
5 långa stunder. Det är ett fysiologiskt behov hos barnen att ständigt växla ställning och att vara i rörelse.
En allsidig och rätt bedriven motorisk träning har stor betydelse för hur barn upplever sig själva och sin kropp, vilket ger positiva effekter på barnens självförtroende och
självkänsla. Faktorer som i sin tur ökar förutsättningarna för att barnen skall må bra och kunna tillgodogöra sig undervisning. (Langlo Jagtöien et. al, 2002, s 123)
Langlo Jagtöien et. al (2002, s144) menar också att mycket fysisk aktivitet och en god perceptionsförmåga är betydelsefull för barns lärande, trivsel samt helhetsutveckling.
Raustorp (2004, s 11) skriver att varje krona som investeras i ungdomars motionsvanor får vi tillbaka genom att vårdkostnaderna blir lägre. Han nämner Trois Riversundersökningen (Trudeau et al. 1998 i Raustorp, 2004, s 15) som kom fram till att de barn som tillbringar lite mindre tid i teoretiska ämnena för att delta i regelbunden fysisk aktivitet presterade lika bra som de som inte deltog i den regelbundna fysiska aktiviteten.
Eriksson(2005) skriver att så gott som alla (elever, rektorer, föräldrar och lärare) lyfter fram att fysisk aktivitet i skolan gör det lättare att koncentrera sig och att det skapar ett lugn i klassrummet. Det är flera som nämner att barnen blir gladare av fysisk aktivitet under skoldagen. Några skolor nämner att eleverna har bättre resultat på nationella prov när de får fysisk aktivitet under skoldagen. Eriksson skriver vidare att det verkar som att om man satsar på fysisk aktivitet under skoldagen blir lärandemiljön bättre, vilket bidrar till en förbättrad kunskapsutveckling för eleverna.
2.3 Fysisk aktivitet i skolan
Langlo – Jagtöien et. al (2002, s 20) menar att ämnet idrott och hälsa bygger på visionen att kroppsliga erfarenheter och fysisk aktivitet är viktigt för barns psykiska, fysiska samt sociala utveckling.
Att vara fysisk aktiv tycks vara ett fundamentalt behov hos barn. De behöver ges möjlighet till utlopp för fysisk aktivitet både för att träna kroppen så att den blir stark och uthållig, och för att genom samspel mellan sinnen och fysisk aktivitet skapa sig erfarenheter av världen runt
omkring. Denna fysiska bildning är helt avgörande för att en utveckling av hela människan skall äga rum. (Langlo – Jagtöien 2002, s 237)
6 Grindberg & Langlo - Jagtöien (2000, s, 100) skriver att skolan bör erbjuda eleverna fysisk aktivitet för att det främjar deras inlärningsförmåga. Författarna menar att i arbetet med att lära barn läsa, räkna och skriva kan man använda fysisk aktivitet som ett viktigt komplement.
Den intellektuella utvecklingen stimuleras också av fysisk aktivitet samtidigt som den ger barn upplevelser som kan hjälpa till att vidga och klargöra förståelsen av begrepp och sammanhang. Kadesjö (2007, s 225- 226) menar att det är positivt och viktigt att barn får många tillfällen att röra på sig för att på så vis utveckla sin motorik. Han menar att man som förskollärare och lärare behöver hitta utrymme och former för att ge barn dessa tillfällen eftersom det är betydelsefullt för att det finns mycket i det moderna samhället som gör det svårt för barn att få träning genom spontan lek och andra aktiviteter.
Langlo – Jagtöien et. al (2002, s 238) menar att skolan får en allt viktigare roll i samhället och att de korta pass som är avsatta till fysisk aktivitet inte är tillräckligt för att kompensera för en miljö som är fysiskt understimulerad. Langlo – Jagtöien et. al (2002, s 238) skriver att det är meningen att skolan ska vara ett supplement till barnets uppväxtmiljö och ska utforma och stödja fortsatt lärande och utveckling. I ämnet idrott och hälsa, anser Langlo – Jagtöien et. al (2002, s 238) ska barns rörelseutveckling följas upp genom professionellt arbete. Något som aktualiseras allt mer genom kunskapen om att fler och fler barn inte har en tillräckligt stimulerande uppväxtmiljö vilket medför att de inte stimuleras till egen aktivitet och lärande som i sig är förutsättningar för utveckling.
Enligt Lgr 11 (s. 51) är hälsosam livsstil och fysisk aktivitet grundläggande för människor.
Det har stor betydelse att barnen under uppväxtåren får positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv då det ligger till grund för om vi senare i livet blir fysiskt aktiva. Det är en tillgång för såväl individen som samhället att ha färdigheter i och kunskaper om hälsa och idrott. I Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem (2007, s 24) står det att det är viktigt att erbjuda barn rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter på fritids eftersom barnen har ett stort rörelsebehov. Kreativitet, lek och lust ska vara i fokus så att barnen vill delta.
Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem (2007, s 11) pekar också på att
fritidshemmet omfattar skolfri tid och har som uppgift att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid samt stöd i deras utveckling. Fritidshemmet har också som uppgift att ge barn den omsorg som krävs så att deras föräldrar kan förena föräldraskap med jobb och studier.
7 Raustorp (2004, s13-14) menar att idrott är det enda ämnet där den egna kroppen är
arbetsredskapet och att välutvecklad motorik, perception och ett gott psyke ger förutsättningar för en bra koncentrationsförmåga: ”En välutvecklad motorik, en mogen perception och ett psyke i balans är förutsättningar för koncentrationen även hos ett aldrig så välmotiverat barn.
En god koncentration är i sin tur en förutsättning för lärande” Raustorp (2004, s 14)
Enligt Lgr80 hade eleverna rätt till 756 obligatoriska timmar idrott/friluftsverksamhet under sin grundskoletid. Enligt Lpo94 har de rätt till 500 timmar idrott och hälsa under sin
grundskoletid. Dessa 500 timmar kan efter beslut om skolornas profil minskas med upp till 20
%. Ämnet idrott och hälsa har fortfarande idag 500 timmar för
grundskoletiden.(www.hh.se/.../18.../idrott-och-halsa-i-den-svenska-skolan-091109.pd).
Enligt Riksidrottsförbundet (www.rf.se, 2009) räcker inte tiden som idrott och hälsa fått i timplanen till för att kursplanens mål ska nås. Ericsson (2005)skriver om ett uppdrag som Myndigheten för skolutveckling har haft. Eriksson säger att läroplanstexterna inte ger några anvisningar om hur mycket tid eleverna ska ha daglig fysisk aktivitet. Eriksson visar på att regeringen i budgetprepositionen för 2004 har gett yttryck för att ett riktmärke kan vara 30 minuter fysisk aktivitet per dag samt att myndigheten efterlyser mer forskning som visar hur den fysiska aktiviteten påverkar kunskapsutvecklingen och lärmiljön.
(www.idrottsforum.org/features/fariskolan/eriing_myndigheten.html)
Folkhälsoinstitutet (2011, s 18) skriver att skolan har en viktig roll för att skapa hälsosamma vanor bland barn & ungdomar. Eftersom skolan möter alla barn oavsett vilken social
bakgrund de har . Rydqvist & Winroth (2004, s.23) menar att hälsoarbete är insatser som syftar till att påverka hälsan positivt. Det finns enligt författarna olika idéer med att bedriva hälsoarbete. Det viktigaste är att fråga sig vad man vill uppnå med hälsoarbetet. Författarna menar att skolan är ett av de bättre ställena att bedriva hälsopedagogiskt arbete. Skolan har ett pedagogiskt tänk och har som mål att undervisa och fostra. En reflektion runt hur man bäst jobbar med hälsotema i skolan behövs enligt Rydqvist et. al (2004, s.163).Ericsson (2008) menar att när bevisen på vinster för såväl barnen själva och för hela samhället är grundligt genomlysta och oomstridda finns det inga godtagbara ursäkter att hålla igen. Hon hänvisar till att läroplanens formulering om att sträva efter att erbjuda fysisk aktivitet är otillräckligt. Hon nämner att trots att det varit inskrivet i nästan tre år (vid artikelns publicering) är det många skolor som inte lever upp till strävansmålet. Hon efter lyser hårdare krav på skolan samt tydligare signaler från politikerna.
8
3. Metod
Undersökningen är kvantitativ enkätundersökning (Johansson & Svedner, 2004, s 37). Jag valde att göra enkätundersökning av tidsmässiga skäl. En enkätundersökning ger möjlighet att nå ut till fler samtidigt och därmed få fler svar vid samma tillfälle än vid en intervju. Patel &
Davidson (1994, s.62) menar att den typ av enkätundersökning jag valt har hög grad av strukturering och standardisering. Syftet med undersökningen var att belysa den dagliga fysiska aktiviteten i skolan och hur pedagoger ser på den. Utifrån syftet valde jag att ha enkäter med fasta svarsalternativ. Min erfarenhet är att lärare har mycket att göra i slutet på vårterminen och att frågor med fasta svar skulle ta mindre tid än öppna frågor.
3.1 Urval
I en liten kommun i Värmland har 37 pedagoger besvarat en enkät om daglig fysisk aktivitet i skolan, av dessa 37 pedagoger är det 5 män och 30 kvinnor som svarat. Pedagogerna arbetar på tre olika skolor, de flesta pedagogerna arbetar i en större skola i tätorten och de övriga arbetar i bygdeskolor.
Valet av pedagoger har jag gjort utifrån de kontakter jag har inom skola/barnomsorg. Patel &
Davidson (1994, s.47) beskriver detta urval som ett tillgänglighetsurval. De flesta vet vem jag är och det underlättade för mig när jag presenterade mig och delade ut enkäterna. Johansson
& Svedner (2004, s.30) menar att om man väljer att genomföra en enkätundersökning ska man försäkra sig om deltagarna vill svara och med fördel söka upp deltagarna och dela ut enkäterna personligen till deltagarna. De tre skolor jag valde är en stor skola med ca 200 elever, en bygdeskola med ca 60 elever samt en bygdeskola med ca 50 elever. Skolorna finns i en mindre kommun med ca 10 000 invånare. Jag delade ut enkäter till 50 pedagoger och fick 37 svar tillbaka varav 35 var användbara. Det externa bortfallet är högt, hela 30 %, det kan bero på att på den stora skolan hade de konferens för samtliga anställda, de har många assistenter och barnskötare. Min teori är att de valde att inte svara. På bygdeskolorna kan bortfallet vara orsakat av sjukdom bland ordinarie personal och vikarier utan behörighet. Det interna bortfallet beror på att två av svaren fick uteslutas då det var en barnskötare och en assistent som svarade.
9
3.2 Tillvägagångssätt
På den stora skolan kontaktade jag rektorn och bad om att få komma på deras konferens. På bygdeskolorna frågade jag pedagogerna direkt. Jag åkte till skolorna och presenterade mig och talade om vad enkäterna skulle användas till och att det var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Pedagogerna fyllde i enkäterna under sin konferens och lade dem sedan i en hög som jag fick när alla som ville delta hade svarat. Jag valde den metoden för att det underlättade min undersökning att få svar på enkäten direkt istället för att skicka ut den via mail. På enkäten finns en kort presentation (s.k. missiv) av mig samt
information om att deltagandet är anonymt och frivilligt. Vilket enligt Patel och Davidsson (1994, s 64) utgör en viktig del av enkätundersökningen för det är genom missivet som de tillfrågade kan känna sig motiverade att svara på enkäten.
3.3 Etiska övervägande
Jag var på skolorna och pratade med pedagogerna och delgav dem information att de när som helst kunde avbryta sin medverkan eftersom enkäterna är helt frivilliga. Jag berättade också att enkäterna är anonyma samt att deras arbetsplats inte kommer att röjas i rapporten. Jag berättade också att jag skulle använda svaren i mitt examensarbete i min utbildning till lärare i fritidshem. Jag tvingade inte någon att delta och lämnade också rummet så att de som inte ville delta kunde låta bli utan att jag såg det. Enkäten vänder sig till vuxna individer och jag behöver inget samtycke, att de deltar bekräftar att de vill delta. Om jag hade vänt mig till elever under 15 år hade jag varit tvungen att få förälder/vårdnadshavares underskrift. Under tiden som pedagogerna svarade på enkäterna satt jag i ett angränsande rum och de kunde närsomhelst hämta mig och fråga om det var något de undrade över.
3.4 Datainsamlingsinstrument
Undersökningen innehåller en enkätundersökning (se bilaga 1). Enkäten består av 7 frågor samt en avslutande del med övriga kommentarer. Enkätfrågorna är uppdelade i två områden som dels berör betydelsen av daglig fysisk aktivitet i skolan och dels huruvida pedagogerna arbetar med daglig fysisk aktivitet i skolan. De första frågorna belyser bland annat om daglig fysisk aktivitet i skolan främjar koncentration och kunskapsinhämtning. Den andra delen av enkäten frågar bland annat efter om pedagogerna erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter och om de känner till strävansmålet i Lgr11. Pedagogerna kunde svara instämmer inte alls, instämmer delvis och instämmer helt.
10
3.5 Dataanalys
Vid analysen av enkäten sorterade jag in svaren efter de svarsalternativ som fanns. Enkäten innehöll tre olika svarsalternativ. Instämmer inte alls, instämmer delvis och instämmer helt.
Sedan läste jag övriga kommentarer. Jag redovisade sedan svaren i två olika tabeller. Tabell 2 behandlar de fyra första frågorna och tabell 3 visar svaren på de sista tre frågorna. Jag skrev kommentarerna i resultatdelen för de frågor det gällde
3.6
Reliabilitet och validitet
Vid enkätundersökning handlar reliabiliteten och validitet om huruvida frågorna har blivit
”rätt” besvarade och om det är rätt frågor för undersökningen (Patel & Davidson, 1994, s. 88).
Frågorna i enkäten formades utifrån det jag ville undersöka. Johansson & Svedner (2004, s 29) menar att det är få som orkar skriva fullständiga svar på öppna frågor. Därför består enkäten av frågor med fasta svarsalternativ. Fördelen med frågor med fasta svarsalternativ är att det underlättar för de som besvarar enkäten, nackdelen är att jag inte får svar på varför de tycker som de gör. Av de enkäter jag fick in och använde i resultatet anser jag att reliabiliteten var ganska hög. Det var bara 1 av 35 som inte svarade på alla frågor. Den pedagogen
utelämnade svar på fråga 1 och 2. Vilket kan tyda på att enkäten var lätt att förstå. Jag anser att jag har undersökt det jag menade att undersöka. När man diskuterar validitet måste man titta på om resultatet visar det som undersökts. Jag anser att de pedagoger som svarat ger mig en bild av hur de ser på mina frågeställningar. Ett externt bortfall på 30 % påverkar resultatet och därmed också validiteten som jag ändå anser är god.
11
4. Resultat
Resultatdelen består av tabeller som visar vilka som ingår i undersökningsgruppen.
Enkätundersökningen gav mig 35 användbara svar . Efter tabellerna följer en analys och till sist en jämförelse av vad en del av pedagogerna svarat i tabell 2 och tabell 3.
4.1 Tabeller och resultatbeskrivning
Tabell 1. Beskrivning av undersökningsgruppen.
Antal Behörighet/Utbildning År i yrket Undervisar
Förskollärare 9 Förskollärare 17,11 Fskl
Grundskollärare 1-3 13 Lärarutbildning 1-3 24,69 Klass 1-3 Grundskollärare 4-6 12 Lärarutbildning 4-6 19,66 Klass 4-6
Tabell 1 visar vilka som ingick i undersökningen. Lärarutbildningarna har förändrats genom åren vilket gör att det finns många olika utbildningar. Jag har valt att dela in dem i
grundskollärare 1-3 och 4-6 samt förskollärare. Undersökningsgruppen är vald utifrån att undersökningen handlar om pedagogers syn på daglig fysisk aktivitet i skolan.
Tabell 2. Pedagogernas uppfattning om daglig fysisk aktivitet. (Antal) (n=35) Instämmer
inte alls
Instämmer delvis
Instämmer helt Daglig fysisk aktivitet främjar barnens
koncentrationsförmåga.
0 3 31
Daglig fysisk aktivitet i skolan främjar barnens kunskapsinhämtning.
0 4 30
Det är viktigt att låta eleverna få fysisk aktivitet regelbundet under skoldagen.
0 7 28
Daglig fysisk aktivitet i skolan ger ett lugnare klassrumsklimat.
0 12 23
I den första delen av frågorna (tabell 2) behandlas huruvida den dagliga fysiska aktiviteten påverkar barnen positivt eller inte. De flesta pedagogerna svarar att de instämmer helt i att
12 daglig fysisk aktivitet i skolan främjar barns koncentrationsförmåga och kunskapsinhämtning.
En av pedagogerna har lämnat blanksvar på fråga 1 och 2. 28 av pedagogerna anser att det är viktigt att eleverna får regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. På frågan om
klassrumsklimatet blir lugnare svarar 12 av 35 att de instämmer delvis i detta. Det är ingen av pedagogerna som har svarat instämmer inte alls på frågan 1-4. En av pedagogerna har skrivit på övriga kommentarer att förutsättningarna varierar från individ till individ och att en del kan bli hämmade av att de inte når bra resultat i samband med fysisk aktivitet vilket påverkar kunskapsinhämtning, koncentration och klassrumsklimat. En förskollärare som har 28 år i yrket menar att fysisk aktivitet i skolan är viktig eftersom många elever har stillasittande aktiviteter hemma.
Tabell 3. Hur pedagogerna lever upptill strävansmålet i Lgr11? (Antal) (n=35) Instämmer
inte alls
Instämmer delvis
Instämmer helt Jag erbjuder mina elever daglig fysisk
aktivitet genom styrda aktiviteter.
9 21 5
Eleverna får tillräckligt med fysisk aktivitet utanför ordinarie klassrumslektioner (ex.
raster och idrottslektioner).
9 22 4
Jag är medveten om strävansmålet ”skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för den vanliga skoldagen.
0 5 30
Resterande delen av frågorna (tabell 3) handlar om huruvida pedagogerna ger sina elever daglig fysisk aktivitet och om de känner till strävansmålet i Lgr11 samt om de anser att eleverna får tillräckligt med fysisk aktivitet utanför klassrummet. Trots att 28 pedagoger anser att det är viktigt att eleverna får regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen är det bara 5 som ger sina elever detta. 21 har svarat instämmer delvis och 9 har svarat att de inte ger sina elever daglig fysisk aktivitet i form av styrda aktiviteter. Hela 21 pedagoger av de som svarat instämmer delvis i att eleverna får tillräckligt med fysisk aktivitet utanför klassrummet, 9 instämmer inte alls i detta och bara 4 instämmer helt i detta påstående. Vilket kan tolkas som att pedagogerna som svarat på enkäten ändå anser att eleverna borde få mer styrd fysisk aktivitet under skoldagen. Av 35 svar är det 5 pedagoger som inte är helt säkra på
strävansmålet i Lgr 11. En pedagog har skrivit i övriga kommentarer att möjligheter till fysisk
13 aktivitet på raster försämras av köbildning och att det är trångt, många klasser har rast
samtidigt vilket gör det svårt att komma åt lekutrymmen.
4.2 Analys
Resultatet av enkätundersökningen visar att de flesta pedagogerna i undersökningen anser att daglig fysisk aktivitet i skolan har positiva effekter hos barnen. Majoriteten anser att det ger barnen ökad koncentrationsförmåga, främjar barnens kunskapsinhämtning och att det är viktigt att eleverna får daglig fysisk aktivitet i skolan. När det gäller påverkan på
klassrumsklimatet går meningarna mer isär än i de tidigare frågorna, här säger 12 av pedagogerna att de instämmer delvis i påståendet att daglig fysisk aktivitet ger ett lugnare klassrumsklimat. Det är ingen av pedagogerna som svarar, instämmer inte alls, på några av frågorna i tabell 2. Trots att 28 pedagoger anser att det är viktigt att eleverna får daglig fysisk aktivitet i skolan, är det bara 5 av pedagogerna som erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter. (tabell 3). En intressant reflektion är att 28 pedagoger svarar att det är viktigt att låta eleverna få fysisk aktivitet regelbundet under skoldagen (tabell 2) och 9 av pedagogerna menar att de inte får tillräckligt med fysisk aktivitet utanför ordinarie
klassrumslektioner. På frågan om de är medvetna om strävansmålet om daglig fysisk aktivitet i Lgr 11 svarar 30 av pedagogerna att de instämmer helt vilket borde betyda att de troligtvis har en god anledning för att det är 25 av dem som inte erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter.
4.3 Resultatgranskning
På frågan om det är viktigt att låta eleverna få daglig fysisk aktivitet regelbundet under skoldagen, svarar 7 av pedagogerna att de instämmer delvis. När jag tittar på hur de svarat i tabell 3 kan jag se att 3 av dem inte erbjuder sina elever daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter, 4 gör det delvis. I den här gruppen ser jag att 1 inte anser att eleverna får
tillräckligt med daglig fysisk aktivitet utanför ordinarie klassrumslektioner, 3 instämmer delvis och 3 instämmer helt. I den här gruppen ser jag att det är 3 pedagoger som instämmer delvis i att de känner till strävansmålet i Lgr11 och det är de tre som inte erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter. Det är ingen av pedagogerna i den här gruppen som ger eleverna daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter!
14
5. Diskussion
Syftet med undersökningen var att se om daglig fysisk aktivitet i skolan är betydelsefull för barns utveckling samt vilken syn pedagoger har på daglig fysisk aktivitet i skolan. En annan fråga var om pedagoger uppfyller strävansmålet i Lgr 11 att erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen för den vanliga skoldagen. Med det resultat som enkäterna visar på och efter att ha läst litteratur och annan forskning i ämnet ser jag att såväl pedagoger som forskning och litteratur menar att daglig fysisk aktivitet i skolan är betydelsefull för barn. Daglig fysisk aktivitet i skolan främjar inlärningsförmågan, koncentrationsförmågan och motoriken hos barnen. Något som Raustorp (2004, s 13) menar beror på att en välutvecklad motorik, perception och ett gott psyke ger förutsättningar för en bra koncentrationsförmåga.
Resultatet visar att de allra flesta pedagoger i undersökningsgruppen instämmer helt i att daglig fysisk aktivitet främjar barnens koncentrationsförmåga och kunskapsinhämtning.
Enligt Langlo – Jagtöien et. al (2202, s 24) är barn i rörelse glada barn! Författarna menar också att vi vet att barn behöver vara i rörelse för att leka och för att lära sig. Det stärker min tro på den dagliga fysiska aktivitetens betydelse för barn och unga! Även Grindberg & Langlo - Jagtöien (2000, s, 100) menar att skolan bör erbjuda eleverna fysisk aktivitet för att det främjar barnens inlärningsförmåga. Författarna menar att i arbetet med att lära barn läsa, räkna och skriva kan fysisk aktivitet användas som ett viktigt komplement.
Av de svarande pedagogerna säger 12 av 35 att daglig fysisk aktivitet delvis ger ett lugnare klassrumsklimat. Enligt Eriksson (2005) lyfter lärare, elever, föräldrar och rektorer fram att fysisk aktivitet i skolan bidrar skapar ett lugn i klassrummet som gör det lättare att
koncentrera sig. Min teori om pedagogernas syn på om klassrumsklimatet blir lugnare,är att de menar att det eventuellt kan bli stökigare i klassrummet när de bryter för fysisk aktivitet och att det tar för lång tid innan lugnet återfinner sig bland eleverna efteråt. Jag upplevde under mitt hälsoprojekt hösten 2010 att det blev lite stökigt och snurrigt i början, men när barnen vande sig vid dessa avbrott fungerade det bättre. Förändringar måste få ta tid!
Tid verkar tyvärr vara det som pedagoger har minst av, samtidigt som kraven på eleverna ökar. Många av de tillfrågade pedagogerna anser att daglig fysisk aktivitet i skolan är betydelsefull för eleverna. De menar att elevernas koncentrationsförmåga och
kunskapsinhämtning främjas. Trots att många av dem också anser att eleverna inte får
tillräckligt med fysisk aktivitet utanför klassrumslektioner är det få som säger sig ge eleverna
15 daglig fysisk aktivitet. Enligt en undersökning som Statens folkhälsoinstitut (2009/2010, s 31) gjort är det endast en av fem 11-åringar som svarar att de är fysiskt aktiva en timma om dagen varje dag i veckan. En kommentar i enkäterna var att somliga når bra resultat medan andra kan bli hämmade av fysisk aktivitet om de inte når bra resultat. När jag läser den
kommentaren undrar jag om pedagogen menar idrottslektioner med bedömning utifrån mål.
Fysisk aktivitet ska, enligt mig, inte jämställas med idrott. Jag anser att daglig fysisk aktivitet kan vara lekar, rörelseramsor, promenader och eller andra aktiviteter som inte betygsätts.
Det är endast 5 av 35 som svarar att de erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter. Några har svarat att tiden inte räcker till eftersom andra mål ska uppnås. Eriksson (2008) efterlyser hårdare krav på skolan och tydligare signaler från politikerna. Eriksson menar att det inte är tillräckligt att skriva sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk
aktivitet. 30 av 35 pedagoger svarar att de instämmer helt i att de känner till strävansmålet om daglig fysisk aktivitet. 21 gör det delvis och 9 instämmer inte alls i att de erbjuder sina elever fysisk aktivitet dagligen genom styrda aktiviteter. Flertalet av pedagogerna anser inte att eleverna får tillräckligt med fysisk aktivitet utanför klassrummet samtidigt som många av de pedagoger som svarat, inte erbjuder sina elever daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter och på så vis medverkar de inte till att uppfylla strävansmålet i Lgr11. Detta är intressant eftersom 30 av 35 svarar att de känner till strävansmålet. Jag menar att även om eleverna rör sig och leker på rasterna har inte pedagogerna bidragit till detta. Efter att ha granskat en grupp (7 pedagoger) som svarat instämmer delvis i påståendet om att eleverna bör få regelbunden fysisk aktivitet visar det sig att 4 av pedagogerna instämmer delvis på fråga 5 (tabell 3) och 3 som inte alls instämmer. I den resultatgranskningen hade jag förväntat mig ett annorlunda resultat, som att de alla hade svarat instämmer delvis på fråga 5 (tabell 3). I den gruppen var det 3 pedagoger som svarade instämmer inte alls på frågan om de erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet dessa 3 känner delvis till strävansmålet i Lgr 11. Det ser jag som en rimlig förklaring till att de inte erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter. Min tolkning av strävansmålet om daglig fysisk aktivitet är att skolan ska erbjuda alla elever, vilket borde betyda att det ska ges av pedagoger i skolan. Ericsson nämner redan 2008 (www.idrottsforum.org/features/motorik/eriing_calls_upon.html) att inte skolorna lever upp till strävansmålet i läroplanen. Detta tillägg har alltså funnits sedan år 2003 och nu är det 2012 och det finns fortfarande en osäkerhet kring detta strävansmål bland pedagoger.
16 Min egen erfarenhet av att jobba med barn och unga säger att det inte alltid passar att bryta för att genomföra fysisk aktivitet. Det handlar mer om att fånga de tillfällen som situationerna i klassrum och under lektioner ger möjlighet till. I mitt arbete som lärare i förskoleklass och på fritidshemmet är det inte alltid jag hinner genomföra fysisk aktivitet som planerade styrda aktiviteter, men de dagar vi har förskoleklass försöker jag alltid få barnen att leka någon rörelselek. På fritids är det mer barnens önskemål som styr verksamheten vilket gör att de styrda fysiska aktiviteterna ofta uteblir. Jag håller med Haglund (2011, s 25) om att det kan vara svårt att erbjuda aktiviteter som passar barnens önskemål eftersom det är deras fritid jag förvaltar. Däremot har vi alltid uteaktiviteter som främjar fysisk aktivitet och då spelar de fotboll, bandy och leker bollta. Fritidshemmet ska komplettera skolan vilket också gäller den dagliga fysiska aktiviteten. ”Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla vill delta.” Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007, s24)
Något som är anmärkningsvärt är att antalet timmar för idrottsundervisningen sänktes och det blev mer teori när Lpo94 infördes. År 2003 fick Lpo94 ett tillägg om daglig fysisk aktivitet . Jag anser att det hade varit bättre att behålla det antal timmar som fanns i Lgr80 (756) och lagt in mer fysisk aktivitet i den obligatoriska undervisningen som ett uppnåendemål. Barnen ska vara fysiskt aktiva 60 minuter om dagen och Langlo – Jagtöien et. al (2002, s 238) menar att de korta pass som är avsatta till fysisk aktivitet inte är tillräcklig för att kompensera för en miljö som är fysiskt understimulerad. När jag granskar resultaten av enkätsvaren ser jag att det är främst kvinnor som svarat och att genomsnittstid i yrket är mellan 17,11 – 24,69 år. I resultatdelen har jag inte granskat hur män respektive kvinnor svarat. Jag har inte heller gjort någon jämförelse mellan de som har minst antal år i yrket och de som har flest år i yrket. Det är något jag borde ha tänkt på eftersom det hade varit intressant att veta. Johansson & Svedner (2004, s 29) menar att enkäter i den här sortens undersökning är bra som underlag för
intervjuer. Jag hade också kunnat vända mig till alla pedagoger med barn i relevanta åldrar i hela kommunen och bett dem svara på enkäten och på så vis fått ett resultat för hela
kommunen. Detta hade dock inte varit möjligt tidsmässigt. Enligt Patel & Davidson (1994, s 47) kan resultatet ha påverkats av att jag enbart kan relatera till tillgänglighetsgruppens åsikter. Med intervjuer hade jag kunnat gå mer på djupet med frågorna och därmed kunnat analysera resultatet på ett annat vis. Med den här enkäten som underlag får jag bara veta om
17 de instämmer eller inte eller bara delvis. Jag får inte reda på varför de tycker som de gör och inte vad det beror på att de till exempel inte erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter. Johansson & Svedner (2004, s 28) menar ett enkäter endast ger en bred och ytlig information.
Jag har under undersökningen funderat mycket på min roll som lärare i fritidshem och att jag i mitt jobb ska komplettera skolan. Precis som det står i Allmänna råd och kommentarer
kvalitet i fritidshem (2007, s24) ska även fritidshemmen erbjuda barn rikliga tillfällen till fysisk aktivitet. Vilket vi gör när barnen kommer till fritids om de är intresserade, men då gynnar det enbart barnen som går på fritids. Hur ska vi göra för att tillgodose alla barns behov av fysisk aktivitet samt det strävansmål som finns i Lgr11 om att vi i skolan ska erbjuda alla barn fysisk aktivitet dagligen? Lärarna som ska undervisa barnen så att de når uppnåendemål har för lite tid och räcker inte till. Hur skulle det vara om jag som lärare i fritidshem fick ansvar för 30 minuter av barnens långrast för att där kunna erbjuda dem styrda aktiviteter? Då skulle lärarna få mer tid till planering när de inte behöver vara rastvakter samtidigt som barnen skulle få möjlighet till daglig fysisk aktivitet med styrda aktiviteter och därmed skulle vi uppfylla strävansmålet i Lgr11.
Undersökningen visade att de flesta pedagogerna menar att den fysiska aktiviteten är betydelsefull, men få anser sig erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter. Flera pedagoger anser att den fysiska aktivitet barnen får utanför
klassrumslektionerna är tillräckligt. Jag har tänkt på min egen skoltid och jag kommer ihåg att vi hade klassrumsgymnastik varje dag samt idrottslektioner i gymnastiksalen, tydligen fanns det tid för det förr. Men idag när vi vet att barnen rör sig mindre på fritiden finns inte tiden i skolan. Min nyfikenhet kring den fysiska aktivitetens betydelse för barn är inte stillad och jag skulle kunna tänka mig att forska om det skiljer sig mellan pedagogernas syn beroende på kön, ålder och år i yrket Det skulle också vara intressant att undersöka rektorers syn på läroplanens (Lgr 11) strävansmål.
Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. ( Lgr11, s. 9).
18
Litteraturförteckning
Alexandersson Mikael, Brännberg Inger, Haglund Björn, Ihrskog Maud, Klerfelt Anna, Larsson Cecilia, Lära, leva, utvecklas Aspekter på fritidspedagogik och lärande.
Lärarförbundet 2011
Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem, Skolverket 2007
Ericsson Ingegerd, Rör dig – Lär dig, Erlanders Berlings AB, Malmö 2005 Fyss 2008, Statens folkhälsoinstitut, Elanders, upplaga 1:3
Grindberg Tora, Langlo Jagtöien Greta, Barn i rörelse, Studentlitteratur, Lund 2000 Johansson Bo, Svedner Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, X-O Graf Tryckeri AB, Uppsala 2004
Langlo Jagtöien Greta, Hansen Kolbjörn, Annerstedt Claes, Motorik, lek och lärande, Gyldendal Norsk Forlag och Multicare Forlag 2002
Lgr 11, Skolverket 2011
Patel Runa, Davidsson Bo, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund 1994 Raustorp Anders, Att lära fysisk aktivitet, X-O Graf Tryckeri, Uppsala 2004
Rydqvist Lars- Göran, Winroth Jan, Idrott, Friskvård, Hälsa & Hälsopromotion, Holmbergs i Malmö AB 2004
Rapport
Statens folkhälsoinstitut, Svenska skolbarns hälsovanor 2009/2010 Grundrapport
Elektroniska källor
www.fhi.se/PageFiles/11926/A2011-06-Skolbarns-halsovanor-fysakt-tv-dator-Ett-friskare- Sverige.pdf Hämtad 120414
www.hh.se/.../18.../idrott-och-halsa-i-den-svenska-skolan-091109.pd Hämtad 120501 www.idrottsforum.org/features/fariskolan/eriing_myndigheten.html Hämtad 120501 www.idrottsforum.org/features/motorik/eriing_calls_upon.html Hämtad 120428 www.ortopediveckan.se/openpage.asp?id=133 Hämtad 120428
www.rf.se Hämtad 120427
19
Bilaga 1 Enkätundersökning
Jag heter Anneli Skog och läser till lärare i fritidshem och skriver mitt examensarbete.
Inriktningen på utbildningen är uteliv, hälsa och identitet. Jag skriver om den dagliga fysiska aktiviteten i skolan för elever i fskl-6:an. Enkäten är anonym och det är frivilligt att svara.
Kön Man Kvinna
Behörighet/utbildning___________________________________
Antal år i yrket___________
Vilken årskurs undervisar du? ___________________________________
1. Daglig fysisk aktivitet i skolan främjar barnens koncentrationsförmåga.
Instämmer inte alls instämmer delvis instämmer helt 2. Daglig fysisk aktivitet i skolan främjar barnens kunskapsinhämtning.
Instämmer inte alls instämmer delvis instämmer helt
3. Det är viktigt att låta eleverna få fysisk aktivitet regelbundet under skoldagen.
Instämmer inte alls instämmer delvis instämmer helt 4. Daglig fysisk aktivitet i skolan ger ett lugnare klassrumsklimat.
Instämmer inte alls instämmer delvis instämmer helt
5. Jag erbjuder mina elever daglig fysisk aktivitet genom styrda aktiviteter.
Instämmer inte alls instämmer delvis instämmer helt
6. Eleverna får tillräckligt med fysisk aktivitet utanför ordinarie klassrumslektioner (ex. raster och idrottslektioner).
Instämmer inte alls instämmer delvis instämmer helt
7. Jag är medveten om strävansmålet ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för den vanliga skoldagen.” i Lgr 11.
Instämmer inte alls instämmer delvis instämmer helt Övriga kommentarer:
___________________________________________________________________________
___________________________
