Livet på äldreboebde : En litteraturöversikt utifrån äldre personers upplevelser

Akademin för hälsa, vård och välfärd

LIVET PÅ ÄLDREBOENDE

EN LITTERATURÖVERSIKT UTIFRÅN ÄLDRE PERSONERS

UPPLEVELSER

LARA AROIAN ANDERSSON

SIMON KARLSSON

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp

Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Handledare: Agneta Breitholtz & Jana Stenås Examinator: Jessica Holmgren

Seminariedatum: 2021-03-25 Betygsdatum: 2021-04-06

SAMMANFATTNING

Bakgrund: I tidigare forskning framgår det att sjuksköterskor upplever att det finns en brist

av tid för att kunna ge äldre personer den omvårdnad han eller hon är i behov av. Det

framgår även att många äldre personer är tvungna att flytta in på ett äldreboende på grund av försämrad hälsa. Anhöriga förväntar sig även att de äldre personernas vård planeras i

enlighet med deras preferens och självständighet. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva på ett äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt som består av en beskrivande syntes, där elva kvalitativa artiklar användes till analysen.

Resultat: De äldre personerna upplevde att det var svårt att anpassa sig till livet på

äldreboendet och strävade efter att finna en acceptans, de upplevde även att de förlorade sin frihet när de blev beroende av andra för hjälp. För att kunna få en meningsfull vardag upplevde de äldre att de behövde goda relationer och givande aktiviteter. Slutsats: För att de äldre personerna ska kunna trivas behövs de ses som individer med unika behov och problem. Den äldre personen är i behov av trygga och stabila relationer till både vårdpersonal och anhörig.

ABSTRACT

Background: Previous research shows that the nurse feels that there is a lack of time to be

able to give the elderly person the care he or she needs. It also appears that many elderly people are forced to move into a nursing home due to deteriorating health. Relatives also expect the elderly person's care to be planned in accordance with their preference and independence. Aim: To describe older people’s experience of living in a nursing home.

Method: A systematic literature study consisting of a descriptive synthesis, in which eleven

qualitative articles were used for the analysis. Result: The elderly people found it difficult to adapt to life in the nursing home and struggled to find acceptance, they also felt that they lost their freedom when they became dependent on others for help. In order to have a meaningful everyday life, the elderly felt that they needed good relationships and rewarding activities.

Conclusion: In order for the older people to be able to thrive, they need to be seen as

individuals with unique needs and problems. The elderly person is in need of safe and stable relationships with both care staff and relatives.

INNEHÅLL

2.3.1 Orsaken till att äldre personer flyttar in på äldreboende ... 3

2.3.2 Sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre personer ... 4

2.3.3 Anhörigas upplevelser av att ha sin äldre närstående på äldreboende ... 5

2.4 Vårdvetenskaplig teori ... 6

2.4.1 Värdighet ... 6

2.4.2 Hälsa ... 6

2.4.3 Vårdande ... 6

2.4.4 Den lidande människan ... 7

2.5 Problemformulering ... 8

3 SYFTE ...8

4 METOD ...8

4.1 Val av metod ... 9

4.2 Datainsamling och urval ... 9

4.3 Genomförande och analys ...10

4.4 Etiska överväganden ...11

5 RESULTAT ... 12

5.1 Förändringar i livet ...12

5.1.1 Att sträva efter acceptans ...12

5.2 En meningsfull vardag ...14

5.2.1 Att ha goda relationer ...14

5.2.2 Att ha tillgång till givande aktiviteter ...15

6 DISKUSSION... 16

6.1 Resultatdiskussion ...16

6.2 Metoddiskussion ...19

6.3 Etikdiskussion ...20

7 SLUTSATS ... 21

7.1 Förslag på vidare forskning ...22

REFERENSLISTA ... 23

BILAGA A – SÖKMATRIS

BILAGA B – KVALITETSGRANSKNINGSTABELL BILAGA C – ARTIKELMATRIS

1

INLEDNING

Under tiden författarna till detta examensarbete var ute på verksamhetsförlagd utbildning upplevde de att äldre personer saknade kontroll över sin egna tillvaro på äldreboendet. Det uppmärksammades att de äldre personernas upplevelse av hem och privatliv förlorades på äldreboendet. Ur ett samhällsperspektiv framkommer det en negativ bild om både

äldreboende och den äldre personen. Det har främst endast talats om den negativa aspekten av att jobba inom äldrevården. Författarna har ett gemensamt mål med att vilja arbeta med äldre personer. Därför var det av intresse att undersöka den äldres upplevelse av att leva på ett äldreboende. Inom professionen möter sjuksköterskorna många äldre personer. En djupare förståelse kring det som är väsentligt för den äldre personen kan därmed förbättra både livs- och vårdkvalitén på äldreboendena likväl i det dagliga mötet med äldre personer. En bättre bild av äldre personers upplevelse kan även skapa en bättre förståelse för det äldre personer genomgår och minska den negativa synen som finns kring området. Ämnet växte fram ur ”Äldres upplevelse av att se sitt ursprungliga hem brytas upp för flytt till särskilt boende” som forskargruppen på Akademin för hälsa, vård och välfärd från Mälardalens Högskola hade framfört som intresseområde för examensarbete.

2

BAKGRUND

Nedan presenteras centrala begrepp som är återkommande i examensarbetet. Därefter beskrivs sjuksköterskans ansvarsområde, tidigare forskning, vårdvetenskaplig teori och avslutningsvis presenteras problemformuleringen.

2.1

Definition av begrepp

Här presenteras de tre centrala begreppen som förekommer i examensarbetet; äldre personer, åldrande och äldreboende.

2.1.1 Äldre personer

Äldre definieras av Nationalencyklopedin (u.å.) som någon av hög ålder. Vid 65 års ålder definieras en person som äldre i Sverige (Nygren & Lundman, 2014). Ernsth Bravell et al. (2017) belyser komplexiteten bakom den äldre personen som tillhör en heterogen grupp där varje individ har olika föruttsätningar och bakgrunder. Det som för samman de äldre

personerna är den förändring och komplexitet som medförs vid en stigande ålder. I detta examensarbete beskrivs äldre personer som de personer som lever på äldreboende.

2.1.2 Åldrande

Ernsth Bravell et al. (2017) delar in åldrandet i fyra dimensioner; Kronologisk ålder, biologisk ålder, psykologisk ålder och social ålder. Det kronologiska åldrandet beskrivs enklast som de antal år en person har levt. Vilket skiljer sig från det biologiska åldrandet som består av de förändringar åldrandet medför till kroppen. Det biologiska åldrande leder exmepelvis till förlust av fysologiska funktioner som rörelse. Ett psykologiska åldrandet handlar om en persons kognitiva förmåga, det kan exempelvis vara hur en person kan

anpassa sig till en ny miljö eller förändring. Det finns en bild av att äldre personer har svårare att lära sig nya saker vilket delvis stämmer. Med åldern tillkommer ibland minnesproblem men det betyder inte att äldre personer inte kan lära sig något nytt. Vidare beskrivs det att det psykologiska åldrandet består av den äldre personens personlighet. Den sociala åldern handlar om den äldre personens position i samhället och kontakten den har med andra människor. Åldrandet kan leda till att äldre personer förlorar sin tidigare roll i det sociala samspelet. Det kan handla om en förlust av yrkesroll vid pension eller att betydelsfulla personer går bort.

2.1.3 Äldreboende

Enligt Bengtsson (u.å.) defineras äldreboende som ett samlingsnamn för olika boendeformer för äldre som har behov av vård och omsorg. Dessa boendeformer benämns oftast som särskilt boende och innefattar gruppboende, ålderdomshem och servicehus med lägenheter. Rämgård och Wijk (2017) beskriver att det även finns kommunala och privata äldreboenden men alla utgår ifrån samma lagar och riktlinjer. Varje boende ska ses som den äldre

personens hem där deras autonomi och integritet respekteras. På äldreboendet ska även äldre personers sociala och medicinska behov uppfyllas.

2.2

Sjuksköterskans ansvarsområde

Inom vård och omsorg har sjuksköterskor en viktig ledarroll. Omvårdnadsarbetet är sjuksköterskornas främsta ansvar och kompetens. Sjuksköterskor har ett ansvar för att omvårdnadsarbetet organiseras, prioriteras och samordnas, genom att initiera och motivera kollegor till etisk reflektion och kompetensutveckling. Sjuksköterskor bör ha en kompetens för att skapa och upprätta en relation till patienten och se till dennes unika behov. Fokusen för omvårdnaden är personcentrerad där patienters berättelser centreras genom att belysa deras värderingar, resurser och förväntningar. Relationen mellan patienter och

sjuksköterskor karaktäriserats av ett partnerskap där det finns en ömsesidig respekt för varandras kunskap. Partnerskapet är centralt för att patienters värdighet bevaras och respekteras. Omvårdnadsarbetet bör därmed alltid planeras och genomföras i partnerskap med patienterna (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).

Sjuksköterskan har ett ansvar att följa ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Utifrån detta ska sjuksköterskor respektera patienter värdighet och se människans unika värde. Att respektera patienters värdighet innebär att varje individ ska bemötas med respekt oberoende på deras yttre faktorer. Varje individ har rätt att forma sitt liv för att skapa en meningsfull tillvaro utifrån sina egna villkor. Vid samtal med bör sjuksköterskor visa omtanke för patienterna för att upprättbehålla värdigheten. Sjuksköterskor bör framhålla ett professionellt

förhållningsätt genom att uppvisa egenskaper som medkänsla, lyhördhet och trovärdighet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).

Det finns två lagar som sjuksköterskor bör beakta i sitt arbete när de arbetar inom äldrevården. Dessa är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017) som fokuserar på

arbetsgivarens ansvar och Socialtjänstlagen (SoL, 2001) som fokuserar på kommunen samt socialnämndens ansvar. Enligt HSL (2017) har hela Sveriges befolkningen rätt till jämställd och god vård på lika villkor. Vidare beskrivs det att en god vård vilar på att patienter förses med trygghet och kontinuitet. En god vård bör även vila på en respekt för patienters självbestämmande. Svensk Sjuksköterskeförening (2016) beskriver att sjuksköterskor ska respektera patienternas självbestämmande genom att garantera deras fria vilja. Har patienterna en funktionsbegränsning bör sjuksköterskorna vara extra noggrann med att uppmärksamma och stödja självbestämmandet. Enligt SoL (2001) har de äldre personerna rätt till att få leva och bo säkert samt självständigt, där deras självbestämmande och integritet stärks på ett respektfullt sätt. Vidare beskrivs det att kommunen ansvarar för att de äldre personerna får tillgång till hjälp i hemmet och tillgång till äldreboende om de är i behov av dygnet runt vård. Det framgår även att socialnämnden har ett ansvar med att förse den äldre personen på äldreboendet en meningsfull tillvaro. De äldre personerna ska även ha tillgång till trygga förhållande och aktivitet.

2.3

Tidigare forskning

Här presenteras tidigare forskning kring flytten till äldreboendet, därefter sjuksköterskornas upplevelser och planering av att vårda äldre personer. Till sist beskrivs anhörigas upplevelser och förväntan av att ha äldre närstående på äldreboende.

2.3.1 Orsaken till att äldre personer flyttar in på äldreboende

O’Neill et al. (2020) hävdar att de äldre personerna oftast är tvungna att flytta till ett äldreboende. Det kan vara alltifrån att de lever ensamma, eller efter ett antal sjukhusbesök blir tvungna att flytta in på ett äldreboende för att klara av vardagen. Möjligheten till flera alternativ är oftast inte presenterade och det enda valet blir att välja äldreboende. I samband med sjukhusvistelser blir de äldre personerna påverkade av sjukvårdpersonalen och anhöriga som uppmanar till flytt. Orsaken till uppmaningen är de äldre personernas försämrade hälsa vilket har lett till att de inte längre kan leva i sina hem. Alternativen för vilket boende de äldre personerna kan flytta in på begränsades eftersom det oftast finns för lite platser på

äldreboendena. När det väl tillkommer en ledig plats får de äldre personerna acceptera platsen för att kunna få det stöd och omvårdnad som de är i behov av.

2.3.2 Sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre personer

Eika et al. (2014) lyfter fram att det är sjuksköterskornas uppgift att möta upp de äldre personerna på inflyttningsdagen. Vidare beskrivs det att sjuksköterskorna upplever att de inte har tid till att förberedda sig inför mottagningen av de äldre förrän samma dag de boende flyttar in. Tiden innan de äldre personerna ska anlända upplevs som oviss eftersom många förflyttas från andra vårdhem eller sjukhus och det finns sällan en utsatt tid inför själva flytten. Sjuksköterskorna upplever därefter en frustration till att de inte kan ge de äldre personerna den information de skulle behöva när de anländer till äldreboendet. Ellis och Rawson (2015) beskriver att sjuksköterskorna upplever att de äldre personerna påverkas känslomässigt av att flytta in på äldreboende. Sjuksköterskorna oroar därefter sig för de äldres hälsa när de blir tvungna att flytta till äldreboendet och därmed lämnar sin familj och sitt tidigare hem.

Kastbom et al. (2019) beskriver att vid planering av de äldre personernas vård på äldreboendet utforskar sjuksköterskorna deras preferenser och synpunkter kring deras omvårdnad. Att de äldre får möjlighet att bestämma över sitt liv på äldreboendet anses vara en väsentlig del i vårdplaneringen. Sjuksköterskorna upplever att de saknar tid till att utforska de äldre personernas preferenser. Brist på tid leder till att de inte kan möta och hantera reaktionerna som exempelvis uppstår kring frågor om livets slutskede.

Sjuksköterskor upplever även en rädsla över att skada de äldre personerna emotionellt genom att prata om döden. Blomberg et al. (2013) framhäver att brist på tid ofta leder till att sjuksköterskorna upplever sig som otillräckliga eftersom de inte kan ge den omvårdnad de äldre personerna är i behov av. Sjuksköterskorna upplever att bristen på tid främst beror på att det finns för lite vårdpersonal på äldreboendet. De upplever även att deras administrativa arbete upptar en stor del av deras tid. En tid de som hade kunnat använd för att komma närmare de äldre personerna. Sjuksköterskorna värdesätter därmed de dagar det finns tillräckligt med personal på äldreboendet, eftersom de får möjlighet att sätta sig ned och prata med de äldre personerna.

Hedman et al. (2017) beskriver att relationen sjuksköterskorna har till de äldre personerna upplevs som väsentligt och relationen byggs på respekt och jämlikhet. Genom att besöka de äldre personerna och prata med dem upplever sjuksköterskorna att de stöttar till delaktighet och autonomi. Sjuksköterskorna upplever även att deras närvaro får de äldre personerna att känna sig viktiga och önskade. Vidare beskrivs det att tiden och rutinerna ofta blir ett problem för sjuksköterskorna och påverkar de äldre personernas självständighet. Sjuksköterskorna upplever att deras önskemål för de äldre personerna förhindras av de organisatoriska restriktionerna och annan vårdpersonal som menar att det är för

tidskonsumerande. Att vårdpersonalen var där för de äldre personernas önskemål såsom när de ska gå upp på morgonen eller hur ofta de ville duscha ansågs som en självklarhet för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna ansåg även att de var viktigt att flera olika sorters individanpassade aktiviteter erbjöds till de äldre personerna för att på detta vis bekräfta deras personliga önskemål. Ellis och Rawson (2015) beskriver att sjuksköterskorna upplever att aktiviteter även skapar möjligheter för de äldre personerna att umgås med varandra på äldreboendet. Sjuksköterskorna upplever att äldre personer som var nya på äldreboendet behövde extra engagemang från vårdpersonalen för att kunna integrera med den nya miljön.

Vidare belyste de vikten av att ha tid med de äldre personerna under denna tid och att det var en utmaning att finna tid för att kunna engagera de äldre (Ellis & Rawson, 2015).

2.3.3 Anhörigas upplevelser av att ha sin äldre närstående på äldreboende Kastbom et al. (2020) beskriver att anhöriga förväntar sig att deras närståendes liv på äldreboendet planeras från tiden de anländer till boendet, fram till deras död. Anhöriga upplever att deras närståendes hälsa har försämrats och att de därmed närmar sig döden. Att tala om döden med vårdpersonal och deras närstående upplever anhöriga som svårt.

Anhöriga upplever att vårdpersonalen och deras närstående inte vill tala om livets slutskede eftersom de inte vill framkalla oro eller sorg. Att tala om döden upplever anhöriga som en viktig del i vårdplanering för att kunna få möjlighet att diskutera äldre personers vilja och önskemål kring deras bortgång. Vidare framgår de att anhöriga förväntar sig att deras närståendes preferens och självständighet respekteras vid planering av vård. Vården av de äldre uppskattas extra när vårdpersonal utför handlingar utöver de vanliga rutinuppgifterna. Anhöriga uppskattar även vårdpersonal som i sitt arbete är engagerad och personlig. Dessa karaktärsdrag leder till att anhöriga upplever att deras närstående är i trygga händer och kan därmed fokusera på att umgås med sin familjemedlem istället för att oroa sig. Ekström et al. (2019) belyser att anhöriga upplever att deras sociala relation med deras närstående stärker deras familjemedlems delaktighet i familjelivet. Anhöriga upplever även att de är de äldre personernas representanter när de har svårt att uttrycka sin åsikt eller inte vill besvära vårdpersonalen.

Kiljunen et al. (2017) beskriver att anhöriga även förväntar sig att sjuksköterskorna har kompetens för att kunna bemöta äldre personer. De förväntar sig att de äldre personerna bemötts med respekt och öppna armar. Anhöriga förväntar sig även att sjuksköterskorna alltid utgår ifrån vad som är bäst för de äldre personerna och inte sig själva. En sjuksköterska ska exempelvis inte endast gå förbi deras närstående flera gånger i korridoren utan att ge ögonkontakt. Utan anhöriga förväntar sig att sjuksköterskorna möter deras närstående med ett leende så att de inte känner sig i vägen eller som ett hinder. Sjuksköterskorna förväntades vara varma och empatiska och inte nedlåtande i sin ton genom att tala med de äldre

personerna som om de vore barn. Enligt van Hoof et al. (2016) ansåg anhöriga att äldre personers värderingar behövde centreras. Regler som hindrade detta behövdes avskaffas för att deras närståendes autonomi inte skulle påverkas. Att deras närstående fick leva precis som de gjorde innan de flytta genom att få röka en cigarett, äta, dricka och klä sig som de ville var viktigt för de anhöriga. Kiljunen et al., (2017) beskriver att anhöriga har en förväntan att aktiviteter som främjar äldre personers mående ingår i deras dagliga liv på boendet.

Aktiviteter som musik och sång ansågs främja hälsan. Sociala kontakter och gemenskap mellan äldre personer och vårdpersonalen värderades även högt av anhöriga. Sjuksköterskor som visade intresse för de äldre personernas livshistoria värdesättes av anhöriga. Att

sjuksköterskorna även använder sig av humor uppskattas av anhöriga eftersom det upplevs skapa en positiv atmosfär på äldreboendet.

2.4

Vårdvetenskaplig teori

I det här examensarbetet ämnas det att använda Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori ”Caritativa teori – att lindra lidandet”. Erikssons vårdvetenskapliga teori bygger på att lindra lidandet och fokuserar främst på begreppet lidande kopplat till värdighet, hälsa, vårdande och människa. Teorin och begreppen anses vara relevanta till examensarbetet eftersom de tydliggör människans upplevelse av förändring och hinder.

2.4.1 Värdighet

Eriksson (2015) delar in värdighet i två dimensioner, den yttre och den inre värdigheten. Den yttre värdigheten består av vad människan själv anser sitt värde är, utifrån exempelvis

anseende, utseende, ställning och ära. Människans inre värdighet består av hederskänsla och trovärdighet där människans yttersta värde representeras. Begreppet värdighet och värde kopplas även samman där värdigheten beskrivs vara människans absoluta värde.

2.4.2 Hälsa

Eriksson (2014) beskriver att människan ”är” hälsa och hälsan är någonting som ständigt förändras genom människans egna upplevelse av att ha hälsa som helhet. Hälsa består av tre dimensioner. Det finns den kroppsliga dimensionen som speglar människans friskhet som är en av de tillstånd som är integrerat i hälsa tillsammans med sundhet och välbefinnande. Därefter finns den själsliga och andliga dimensionen, den själsliga består av känslan av både inre balans och relation till andra människor och livet. Människans andliga dimension består istället av livets mening, utveckling och de viktiga värdena i livet. När människan inte

upplever helhet till dimensionerna uttrycks det genom att uppvisa hälsoproblem, begär och behov. Förhållanden som leder till ohälsa benämns främst som hälsohinder. Eriksson (1996) beskriver att det är hälsohinder som hindrar människan från att uppleva hälsa och det som hindrar människan från att finna kraften till att lösa ett hälsohinder. För att kunna motverka detta har människan behov av att ta sin kraft från sina hälsoresurser. Människans

hälsoresurser består av de yttre resurserna vilket innefattar vänner och familj. Därefter finns det de inre resurserna som är människans egna kraft till att känna hopp eller tro.

2.4.3 Vårdande

Eriksson (2014) beskriver vårdandet som en naturlig och mänskliga faktor där människan ger och tar emot kärlek för att kunna växa och utvecklas. Det är även via vårdandet som människans existens bekräftas. Vårdandet är en form av kärleksgärning där kärlek är kraften för vårdandet som visas genom ömhet, närhet och ansning. Själva vårdandet ska grunda sig i att ansa, leka och lära genom att införa tro, hopp och kärlek. Ansningen är människans upplevelse av välbefinnande vilket har en helande funktion. Det kan visa sig genom att

människan känner sig bekräftad och sedd. Leka innebär att vårdaren stöttar människans inre kraft till att nå hälsa. Lärandet består också av människans inre kraft och kan stöttas till växt och utveckling. Eriksson (1995) beskriver att både lekandet och lärandet hör ihop, då

och växa ur lärandet genom lek. Där vårdarens främsta uppgift är att se till att underlätta lärandet. Den vårdande relationen består inte endast av det professionella vårdandet utan människan är ständigt i behov av andra och behöver kärlek. Vidare beskrivs det hur alla människor har förmågan att vårda. Den vårdande relationer behöver därmed inte endast bestå av sjuksköterskan utan innefattar även dennes nära och kära. Det är främst kärleken som människan upplever från andra som hon strävar efter och är i behov av (Eriksson, 1995).

2.4.4 Den lidande människan

Enligt Eriksson (2015) är lidandet en del av livet och dedikerad till människan. Lidandet beskrivs som en kamp mellan gott och ont, där människan strider för sin värdighet och frihet. I lidandets kamp upplever människan en känsla av skam och förnedring som hon måste kämpa emot. Vidare beskrivs de att det en människa kan uppleva som ett lidande kan en annan sträva efter att uppleva. Ett exempel på detta är ensamhet, det finns en del människor som befinner sig i en ström av andra människor och ändå upplever ensamhet. Blir en

människa för ensam i sin ensamhet kan det uppstå ett lidande. Att bli utesluten från en gemenskap kan därmed leda till ett svårt lidande. Samtidigt finns det människor som lever ensamma men upplever inte sig själva som ensamma utan är nöjda med sin egna tillvaro. Den vanligaste orsaken till ett lidande är oftast dolt och omedvetet förorsakat av en annan människa. Därmed är det vanligt att en vårdare omedvetet orsakar vårdlidande. Ett vårdlidande uppstår främst vid brist av reflektion och kunskap om det mänskliga lidandet. Har vårdaren otillräcklig etisk hållning finns det risk att vårdaren inte ser och ger plats till människan. När en annan människa orsakar ett lidande kränks alltid värdigheten eftersom människans fulla värdighet inte bekräftas. Blir människan fråntagen sin möjlighet att ses som människa blir de oförmögen till att använda sina inre hälsoresurser. Hälsa och lidandet beskrivs som kärnan i lidandets kamp där lidandet kan ge hälsan en mening och därmed leda till en bättre förståelse för människans inre resurser. Vidare beskrivs det att människan kan uppleva ett lidande samtidigt som de upplever hälsa (Eriksson, 2015).

Ett lidande kan även uppstå i samband med en situation som påverkar människans

livssituation. I denna förändring kan människan uppleva att identiteteten upplöses till flera delar där människan slutar uppleva sig som hel. Vid en förändring behövs det tid för

återhämtning eftersom människan måste finna ett nytt meningssammanhang. Ur ett lidande kan människan välja att använda sin vishet av att se bortom den nuvarande situationen som hon befinner sig i. Människan kan därmed finna det goda i lidandet och finna kraft, livsglädje och mening i lidandets kamp. För att ett lidande ska kunna lindras av en vårdare behöver människans värdighet respekteras i de situationer människan är extra utsatt. När människan blir beroende av en vårdare behöver vårdaren uppmärksamma de viktiga detaljerna som är betydande för människan. Att få stöd med exempelvis borstning av tänderna och kamning kan ge människan ett värde som kan inge ny kraft. Vidare beskrivs det att handlingar som humor, en vänlig blick, beröring eller ett ord som visar på medlidande kan hjälpa en

människa som lider. När det gäller lidande som är opåverkbar behöver människan hjälp med att se situationen ur ett annat perspektiv även om deras fysisk hälsa är opåverkbar. Lidandet är en del av livet och kan inte bortförklaras eller förintas utan behöver integreras in i

människan. Ett lidande bör därefter inte automatiskt tolkas som ett gott lidande eller förskönas på något sätt. Utan för att människan ska uppleva sig som hel behöver lidandet vidkännas. Införandet av tro, hopp och kärlek kan därmed stötta människan till ett nytt perspektiv (Eriksson, 2015).

2.5

Problemformulering

Tidigare forskning visar på att äldre personer oftast är tvungna att flytta in på ett äldreboende på grund av försämrad hälsa. Sjuksköterskor upplever att äldre personer påverkas känslomässigt av att behöva flytta in på ett äldreboende och lämna sitt tidigare hem. Vid vårdplaneringen av de äldre personerna ansåg både sjuksköterskor och anhöriga att omvårdnaden behövdes centreras runt äldre personers självbestämmande och individuella preferenser. För både sjuksköterskor och anhöriga var relationen med de äldre personerna betydande. Sjuksköterskorna upplever däremot att de förlorar väsentlig tid tillsammans med de äldre personerna på grund av organisatoriska restriktioner och brist på vårdpersonal. Forskning visar att anhöriga förväntar sig att de äldre personerna mötts med empati och har tillgång till främjande aktiviteter. Sjuksköterskorna ser vikten bakom främjande aktiviteter men upplever att det är svårt att finna tid till att engagera de äldre personerna. Det är

sjuksköterskornas ansvar att säkerställa att omvårdnaden för de äldre personerna är god och säker. Vid brist av god vård kan ett vårdlidande uppstå, lidandet kan leda till en kränkning av de äldre personernas värdighet. Värdigheten är kopplad till äldre personers värde. För att kunna lindra ett lidande behöver värdigheten därmed respekteras. Sjuksköterskorna har ett ansvar att upprätthålla äldre personers värdighet och se till att de får möjlighet att forma och skapa en meningsfull tillvaro. Därmed ämnas det att ta reda på hur äldre personer upplever sin livssituation och hur det upplevs att leva på ett äldreboende. Genom att ta reda på hur de äldre upplever sitt liv på äldreboendet kan sjuksköterskor få en tydligare bild av vad som ger en god vård och är av värde för de äldre personerna.

3

SYFTE

Syftet är att beskriva äldre personers upplevelser av att leva på äldreboende.

4

METOD

I metod presenteras val av metod, datainsamling och urval, genomförande av analys och etiska övervägande.

4.1

Val av metod

Det här examensarbetet utgår ifrån en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på Evans (2002) tolkning av en beskrivande syntes. Målet med en beskrivande syntes är att öka förståelsen av ett fenomen genom att summera tidigare forskning utan större omtolkning av studiernas resultat. En systematisk litteraturöversikt valdes därmed för att skapa en förståelse över äldre personers upplevelser av fenomenet att leva på ett

äldreboende. Analysmetoden för en beskrivande syntes enligt Evans (2002) är indelad i fyra steg. I det första steget genomförs en datainsamling via sökdatabaser med sökningar som är relevanta till syftet. Det andra steget är identifiering av nyckelfynd vilket görs genom

upprepad läsning av valda artiklar. Därefter i det tredje steget identifieras teman och subteman utifrån nyckelfyndens likheter och skillnader. Det fjärde steget handlar om att beskriva fenomenet under respektive tema och subtema i resultatet.

4.2

Datainsamling och urval

I det första steget enligt Evans (2002) skedde det en datainsamling av studier som svarade på syftet. Inklusionskriterierna för valet av artiklar relaterat till syftet var att det endast skulle innehålla äldre personers egna upplevelse. Därmed exkluderades artiklar som innehöll endast sjuksköterskors eller annan vårdpersonals perspektiv. Artiklar som även innefattade äldre personer med konstaterad demenssjukdom valdes att exkluderas eftersom det endast var av intresse att undersöka äldre som kunde verbalisera sin upplevelse utan någon form av kognitiv nedsättning. När inklusions- och exklusionsskriterierna hade sammanställts

inleddes nästa fas i sökprocessen där artiklar söktes fram.

Eftersom examensarbetet utgick ifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv valdes endast databaser för vårdvetenskaplig publikation. De valda databaserna var CINAHL Plus och PubMed. I sökprocessen användes en boolesk söklogik med operatorerna AND, OR och NOT vilket Östlundh (2017) beskriver som de mest grundläggande operatorerna. Vid sökning i databasen CINAHL Plus gjordes det en avancerad sökning där operatorn AND kombinerade med sökord som older, older persons, nursing home, nursing home residents, experience, living och preference. Operatorn NOT med sökordet dementia, nurse och staff användes för att avgränsa sökningsområdet och därmed sortera bort orelevanta artiklar. Operatorn OR användes för att inkludera flera sökningsträffar genom att inkludera flera benämningar som perception OR perspective eller life OR lives. Avgränsningar vid sökning i databaser

förenklar urvalet genom att enklare precisera intresseområdet (Östlundh, 2017). De

avgränsningar som användes i CINAHL Plus var peer reviewed, abstract available och aged 65 + years. I PubMed användes avgränsningar som abstract available, English och 65 + years. Vid sökningen i PubMed användes MeSH sökord som tagits från PubMeds sida efter ett antal testsökningar av artiklar för att se vilka MeSH ord som använts. Utifrån detta valdes de sökord som var relevanta till syftet, de använda orden var aged, qualitative research, homes for the aged,activities of daily livingoch nursing homes. För att precisera sökningen användes även sökordet living i sökfältet för title/abstract. I de både databaserna

senaste fem åren kunde väljas. Vid varje sökning i databaserna valdes artiklar utifrån om deras titel var relevant till syftet. Detta gjordes för att lättare sortera bort orelevanta artiklar när det framkom flera sökträffar. Därefter lästes abstractet för att undersöka om ämnet var relevant. De artiklar som ansågs vara relevanta utifrån abstract lästes därefter för att konfirmera att de kunde användas till resultatet.

Totalt lästes 19 abstract och 14 artiklar varav två exkluderades för att de inte svarade på syftet. Alla sökträffar samt lästa abstract och antal valda artiklar samlades sedan i ett gemensamt dokument, se bilaga A. En kvalitetsgranskning gjordes sedan av tolv artiklar. Granskningen gjordes med inspiration utifrån Friberg (2017a) kvalitetsgranskning för kvalitativa artiklar. Nio granskningsfrågor ställdes och en poängställning för kvalitén av artiklarna valdes ut, se bilaga B. De nio valda frågorna var de frågor som författarna till examensarbetet ansåg vara relevant till en kvalitetsgranskning för kvalitativa artiklar. Därmed valdes frågor som inkluderade en kvantitativ grund bort. Frågorna besvarades med ett JA eller NEJ, där JA gav ett poäng och NEJ gav noll poäng. Låg kvalité bedömdes som 1–5 poäng, medel kvalité låg på 6–7 poäng och hög kvalité var på 8–9 poäng. En artikel

bedömdes vara av låg kvalité och valdes därmed bort. Eftersom det endast var av intresse att använda artiklar med medel eller hög kvalité. De resterande valda elva artiklarna till analysen sammanställdes sedan i en gemensam tabell, se bilaga C.

4.3

Genomförande och analys

När datainsamlingen var genomförd inleddes det andra steget i Evans (2002) beskrivande syntes, där nyckelfynd från varje artikel insamlades. Ett dokument skapades där varje artikel representerades med en siffra för att lättare urskilja vart nyckelfynden var tagna ifrån. Därefter läste författarna till examensarbetet en artikel i taget för att först få en översiktlig bild och sedan för att kunna uppmärksamma vad varje enskild studie förmedlade mera detaljerat. De nyckelfynd som sedan identifierades bestod av utdrag av en mening eller ett stycke från artiklarnas bearbetade resultat. Nyckelfynden som identifierades var det som ansågs var relevant till syftet. Varje nyckelfynd översattes därefter kortfattat till svenska för att enklare tyda vad respektive nyckelfynd beskrev. I det tredje steget identifierades olika teman utifrån sammanställningen av artiklarnas nyckelfynd. För att kunna identifiera ett gemensamt tema studerades nyckelfyndens likheter och skillnader. Nyckelfynden

färgkodades därefter, där varje färg representerade en likhet för att enklare tyda fram ett gemensamt tema. När teman hade bildats, identifierades subteman för att tydliggöra fenomenet som skulle studeras. Det framkom två teman och fyra subteman. De två

identifierade teman och fyra subteman analyserades sedan och bearbetades därefter igen för att överensstämma resultatet med vad artiklarna beskrev. I det fjärde och sista steget

beskrevs fenomenet där exempel på nyckelfynd, tema och subtema presenterades i en tabell, se tabell 1. Resultatet utgick sedan ifrån tabellens resultat för tema och subtema och

återkopplade till studiernas bearbetade resultat, se tabell 2. För att stärka analysen i resultat användes citat utdrag från artiklarnas oarbetade resultat.

Tabell 1: Exempel för analysmetoden

Nyckelfynd Tema Subtema “The narratives spoke of

acceptance as being important to finding a sense of balance

between living the life one wants, and living the life one

can in the nursing home.” (Baxter et al., 2020, s.863)

“Acceptance of NH life was expressed through adaption, a

positive life orientation and strategies to cope with losses,

loneliness and being frail.” (Rinnan et al., 2018, s.1472).

“Routines could often be a hindrance, and their dependence on getting help for all their daily activities led to a

feeling of not being free” (Caspari et al., 2018, s.4124).

“Most residents regarded asking for help as a potential

threat, and increased dependency was one of the

harder adjustments they faced.” (Høy et al., 2016, s.95).

Förändringar i livet

Att sträva efter acceptans

Att bli beroende av andra för hjälp

4.4

Etiska överväganden

Detta examensarbete har inför och under arbetes gång utgått ifrån de riktlinjer och principer en kandidatsuppsatts bör följa. Vid hantering av vetenskapliga data och forskning bör det inte förekomma någon form av oredlighet, vilket innefattar plagiering, fabricering eller förfalskning av resultat (Codex, 2021). Därmed har originalkällorna refererats tydligt enligt American psychological association (APA) utifrån Karolinska Institutet (2020) hemsida. För att läsaren lättare ska kunna lokalisera vart informationen är tagen ifrån.

För att säkerhetsställa att artiklarnas innehåll framfördes på ett rättvist och korrekt sätt användes online lexikon och Google translate som hjälpmedel. Vid litteraturöversikter finns det även etiska risker när studenter söker material då feltolkningar kan uppstå. Feltolkningar kan uppstå då det kan finnas begränsningar för studentens kunskap kring metodologin. En del studenter kan även ha en begränsad förståelse av engelska vilket minimerar kunskapen av att kunna utföra korrekta bedömningar av tidigare skrivna artiklar (Kjellström, 2017).

Varje forskare har även ett ansvar att se till att forskningen som framförs är moraliskt godtagbar och av god kvalité (Codex, 2021). För att säkerställa detta har endast artiklar som blivit peer reviewed valts ut. Detta har kontrollerats genom att använda söktillägget peer reviewed vid sökning av artiklar på databasen CINAHL Plus. Databasen PubMed saknade detta tillägg, därmed kontrollerades deras kvalité via tidskrifterna som artiklarna hade publicerats i. Det bör dock tilläggas att en vetenskaplig tidskrift inte automatiskt innebär att en artikel är peer reviewed (Östlundh, 2017). Artiklarna som kontrollerades via tidskrifterna godkändes därmed inte genom att de endast var publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Utan huruvida det framgick att artikeln hade blivit peer reviewed. Att artiklarna var peer reviewed var även väsentligt eftersom originalcitat från artiklarnas resultat användes i resultatet. Därmed behövdes det säkerhetsställas att artiklarna hade validerats eftersom författarna till detta examensarbete inte hade fått något samtycke från artiklarnas deltagare.

5

RESULTAT

I resultatet framkom det två teman som beskrev den äldre personens upplevelse av att leva på ett äldreboende: Förändringar i livet och en meningsfull vardag. Dessa teman och respektive subteman presenteras i Tabell 2.

Tabell 2: Presentation av tema och subtema

Tema Subtema

Förändringar i livet • Att sträva efter acceptans

• Att bli beroende av andra för hjälp

En meningsfull vardag

• Att ha goda relationer

• Att ha tillgång till givande aktiviteter

5.1

Förändringar i livet

I det här temat presenteras de äldre personernas upplevelser av de förändringar som de genomgår och möter på äldreboendet. Det framkom att de äldre personerna strävade efter acceptans för de förändringar som uppstått i och med att de nu lever på ett äldreboende. De äldre personerna upplevde även att de förlorade kontrollen när de blev tvungna att förlita sig på andra för hjälp.

5.1.1 Att sträva efter acceptans

De äldre personerna upplevde att de var tvungna att sträva efter acceptans av sin tillvaro på äldreboendet. Det handlade om att finna balans mellan det liv dem önskade befinna sig i och det liv som var här och nu (Baxter et al., 2020; Rinnan et al., 2018). De äldre personerna

behövde sträva efter acceptans i att de inte längre kunde leva och bo i sina tidigare hem eller hos sina barn. De förstod de att det inte var idealt eller realistiskt för deras hälsa (Baxter et al., 2020; Cho et al., 2017; Paque et al., 2018). Acceptansen för sin egna dödlighet var även en del av den äldre personens upplevelse av sin tillvaro. De äldre personerna upplevde att de vara nära livets slut och hälsan hängde på en skör tråd (Rinnan et al., 2018; Walker & Paliadelis, 2016). I och med att hälsan försämrades upplevde de äldre personerna en tomhet och rädsla inför de komplikationer som uppstod vid ett åldrande (Rinnan et al., 2018; Walker & Paliadelis, 2016). Livet på äldreboendet upplevdes vara den sista anhalten i deras liv och de skulle aldrig mera kunna återvända hem. Medvetenheten om att de var där de skulle dö var någonting de fick lära sig acceptera. De äldre personerna upplevde att de helt enkelt fick anpassa sig till situationen de befann sig i (Cho et al., 2017; Walker & Paliadelis, 2016). “Oh, well, what can you do? You can’t do anything. You sit in your room on your own... I knew I had to get used to it because I knew I’d be here till they cart me out.” (Walker & Paliadelis et al., 2016, s.8)

Ett sätt för de äldre personerna att sträva efter acceptans var att ha en positiv inställning, vilket underlättade deras upplevelse av att leva på äldreboendet (Baxter et al., 2020; Rinnan et al., 2018). De äldre personerna upplevde att deras förmåga att anpassa sig till äldreboendet utvecklades över tid och att vara positiv var ett aktivt val de själva behövde ta (Baxter et al., 2020). Genom att välja att se det positiva i livet och fokusera på tillfredsställelse och lycka blev tillvaron lättare att acceptera. De äldre personerna upplevde att det bildades en barriär till att utvecklas om de inte accepterade eller anpassades sig till sin nuvarande livssituation (Baxter et al., 2020; Rinnan et al., 2018).

5.1.2 Att bli beroende av andra för hjälp

De äldre personerna upplevde att deras beroende av andra för hjälp ökade efter att de hade flyttat till äldreboendet (Paque et al., 2018). Genom att bli beroende av andra upplevde de äldre personerna att deras kontroll och frihet utmanades och de var tvungna att förlita sig helt på vårdpersonalen (Caspari et al, 2018; Ericson-Lidman, 2019; Høy et al., 2016). Desto större beroendet av andra blev desto mer upplevde de äldre personerna att de förlorade sin mänsklighet (Cho et al., 2017).

I don’t feel like a human being because it’s hard for me to move [by myself]. I need others’ help to stand up and [sit] down or go to [the] hospital. Other residents assist me all the time. This is why I say I don’t feel like a human being. (Cho et al., 2017, s.499)

Att be om och få hjälp av andra upplevde de äldre personerna som en förlust av frihet men det kunde även ge upphov till en förbättrad livskvalité. Hjälpen och stödet de äldre

personerna fick gjorde att de upplevde att de var värdefulla och trygga (Baxter et al., 2020; Høy et al., 2016). De äldre personerna upplevde att rutinerna på äldreboendet blev ett hinder för när de skulle få hjälp. Detta gjorde att de upplevde att de förlorade kontrollen av sitt liv när de var tvungna att vänta på hjälp. Det var sällan vårdpersonalen avvek från rutinerna och de äldre personerna upplevde att de inte kunde planera sina dagar utifrån sina egna

al., 2018). Vårdpersonalen upplevdes vara stressade och lyssnade inte på de äldre personernas behov (Caspari et al., 2018; Ericson-Lidman, 2019). De äldre personerna

upplevde att de var som objekt som kunde flyttas omkring. När de äldre personerna behövde hjälp upplevde de att vårdpersonalen pratade nedvärderande i sitt försök att vara empatisk till deras situation (Caspari et al., 2018). De äldre personerna upplevde att deras röster och egna vilja uppfattades som klagomål. Det framkom en rädsla av att försämra sin situation genom att framföra sina önskemål och individuella åsikter om sin vård (Cho et al., 2017; Tuominen et al., 2016). När de äldre personerna blev beroende av hjälp upplevde de att upprätthållandet av deras kroppsideal blev extra viktigt för att de fortfarande skulle kunna uppleva värdighet. Att få sitt utseende ompysslat och bevarat av vårdpersonalen gjorde att de äldre personerna upplevde sig respekterade och involverade (Høy et al., 2016; Paddock et al., 2018).

5.2

En meningsfull vardag

I det här temat presenteras de äldre personernas upplevelser av vad som skapar och ger en meningsfull vardag. Det framkom att goda relationer till både anhöriga och vårdpersonal var betydande för de äldre personerna. Vidare framkom det att det att ha tillgång till givande och individuella aktiviteter gjorde vardagen mera meningsfull för de äldre personerna.

5.2.1 Att ha goda relationer

De äldre personerna upplevde att familjen var den mest betydande relationen som de kunde ha på äldreboendet. Upplevelsen av att tillhöra någon, bli älskad och älska någon förhindrade de äldre personerna från att känna sig ensamma (Ericson-Lidman, 2019; Paque et al., 2018; Rinnan et al., 2018). Det var besöken, främst de spontana som ingav lycka hos de äldre personerna. När anhöriga kom med gåvor upplevde de äldre att någon brydde sig om dem. Det var väsentligt för de äldre att de fortfarande sågs som en viktig del av familjen (Baxter et al, 2020; Ericson-Lidman, 2019; Høy et al., 2016). De äldre personerna som inte hade besök från varken familj eller vänner kände en förlust av identitet och ensamhet (Walker &

Paliadelis, 2016). Det var till familjen som de äldre personerna oftast vände sig till för att tala om sina svåra frågor. Kontakten de hade med sina familjer och vänner var det som gjorde att de upplevde sig vara en del av samhället (Ericson-Lidman, 2019). “It means a lot to me that they come to visit. I feel that they care for me. If I have ponderings, I talk to my sisters.” (Ericson-Lidman, 2019, s.146)

En god relation till vårdpersonalen upplevde de äldre personerna vara väsentligt för sitt egna välmående. Att vårdpersonalen ständigt var närvarande och var medvetna om deras

individuella behov ingav en föreställning av trygghet och säkerhet. Trevliga samtal och möten med vårdpersonalen gjorde att de äldre personerna upplevde ett emotionellt och psykosocialt stöd. För de äldre personerna var det viktigt att vårdpersonalen använde enkelt språk och behandlade dem som deras jämlike (Baxter et al., 2020; Caspari et al., 2018; Ericson-Lidman, 2019). De äldre personerna föredrog även att bli vårdade av samma vårdpersonal och beskrev att samtalen senare kunde leda till djupa och meningsfulla relationer.

Kontinuitet var inte alltid möjligt och de upplevde att de inte alltid kunde välja vem de ville ha som vårdare. Men de äldre personerna upplevde att de kunde sätta en gräns hur vidare relationen och mötet skulle vara på en ytlig eller djupare nivå (Baxter et al., 2020; Walker & Paliadelis, 2016). De äldre personerna upplevde att det var svårt att bilda en meningsfull relation till dem som bodde på äldreboendet. Många av de andra äldre personerna som bodde på äldreboendet hade en demenssjukdom vilket gjorde det svårt för dem att bilda personliga relationer (Cho et al., 2017). Det var svårt att dela sitt boende med personer vars hälsa hade försämrats, vilket gjorde att de äldre personerna undvek att vara i de

gemensamma utrymmena. De upplevde att de ibland blev rädda och ville distansera sig från de personerna med sämre tillstånd och avvikande beteende (Cho et al., 2017; Paddock et al., 2018; Paque et al., 2018; Tuominen et al., 2016).

5.2.2 Att ha tillgång till givande aktiviteter

De äldre personerna upplevda att givande aktiviteter motverkade ensamhet och upprätthöll värdigheten. Genom att kunna lyssna på radio, läsa tidningen och delta i dagliga aktiviteter tillsammans med de andra på äldreboendet blev inte endast vardagen givande utan

motverkade tristessen. De äldre personerna upplevde att aktiviteterna hjälpte dem att bibehålla sina färdigheter. Aktiviteter som stimulerade minnet, uppmärksamheten och mående hos de äldre personerna upplevdes vara en positiv och meningsfull aktivitet (Clarke et al., 2019; Høy et al., 2016; Paque et al., 2018; Rinnan et al., 2018). Det var även genom aktiviteterna som de äldre personerna upplevde att de kunde få en glimt av världen utanför äldreboendet. Aktiviteter som dagspromenader, konserter och restaurangbesök ingav lycka och de äldre personerna upplevde att de fick en glimt av den ”normala” världen (Baxter et al., 2020; Rinnan et al., 2018). De äldre personerna uppskattade aktiviteterna som erbjöds men upplevda att de inte alltid var tillräckliga för att kunna motverka upplevelsen av isolation. Utan de saknade den sociala samhörigheten till personerna på äldreboendet som kunde göra aktiviteterna mera meningsfulla (Cho et al., 2017; Høy et al., 2016).

When I came here, I went for walks with another woman, but she can’t walk anymore. Then I went for walks with the man who lives next door to me, but then he couldn’t manage it either. I walk alone now… (Høy et al., 2016, s.95)

Gruppaktiviteter gjorde att de äldre personerna upplevde sig mindre ensamma (Paque et al., 2018). Det var även väsentligt för de äldre personerna att aktiviteterna inte endast var gruppfokuserade utan att det även fanns tillgång till individuellt anpassade aktiviteter (Cho et al., 2017; Paque et al., 2018). De flesta aktiviteterna upplevdes vara fokuserade på grupper och de äldre personerna upplevde att det fanns en falsk bild över att aktiviteterna var

individanpassade (Paddock et al., 2019). De äldre personerna upplevde att tillgången till aktiviteter och hobbys som de tidigare ägnat sig åt gjorde att de kunde sätta mål och göra någonting de kunde uppnå och klara av att göra (Clarke et al., 2019). De äldre personerna upplevde att aktiviteter och hobbys ingav en bättre självkänsla (Paddock et al., 2018). Det var även betydande för de äldre personerna att de själva kunde välja om de ville delta eller inte i aktiviteterna. Att vara ensam upplevdes inte alltid som negativt utan de föredrog att vara ensamma (Baxter et al., 2019; Paque et al, 2018). Genom att ha tillgång till olika

valmöjligheter upplevde de äldre personerna att de fick bättre kontroll. Att kunna välja när de skulle lägga sig eller titta på tv ingav en upplevelse av att vara fri (Paddock et al., 2018; Tuominen et al., 2016).

6

DISKUSSION

Nedan presenteras tre delar av diskussionen. Först presenteras resultatdiskussion där resultatet kopplas till tidigare forskning och den vårdvetenskapliga teorin. Därefter presenteras metoddiskussion där det förs en diskussion kring den valda metoden och kvalitetskriterierna för en kvalitativ ansats; pålitlighet, bekräftelsebarhet, överförbarhet och trovärdighet. Sist presenteras etikdiskussionen där det framförs etisk reflektion kring de etiska övervägandena.

6.1

Resultatdiskussion

Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva på ett äldreboende. Två teman och fyra subteman beskrev den äldre personens upplevelse. Temat ”Förändringar i livet” hade två subteman; Att sträva efter acceptans och att bli beroende av andra för hjälp. Temat ”En meningsfull vardag” hade två subteman; Att ha goda relationer och att ha tillgång till givande aktiviteter.

Det framkom i resultat att de äldre personerna strävade efter en acceptans för livet de levde på äldreboendet. De upplevde att de var tvungna att finna en balans mellan sitt tidigare liv och det liv de levde nu. I tidigare forskning av Ellis och Rawson (2015) belyste

sjuksköterskorna att de äldre personerna påverkades känslomässigt av att flytta in på

äldreboendet och de var oroliga för deras hälsa. Eriksson (2015) beskriver hur ett lidande kan uppstå vid en förändring av människans livssituation. Befinner sig människan i ett nytt meningssammanhang behöver det finnas tid för återhämtning för att människan ska kunna ackommodera sig till den nya situationen. Vidare framkom det i resultatet att en positiv inställning gjorde att de äldre personerna lättare kunde hantera och anpassa sig till att leva på äldreboendet. Enligt Eriksson (2015) kan människan använda sig av sin vishet och se bortom sitt nuvarande lidande och välja att se det goda i lidandet. I förändringen kan människan därmed finna en ny kraft och mening i sitt liv. I resultatet upplevde även den äldre personen existentiella frågor kring dödlighet och upplevde att de var nära döden. Det oundvikliga åldrandet och den försämrade hälsan den bidrog till ledde till att de äldre personerna upplevde rädsla och tomhet. Det framgick i tidigare forskning av Kastbom et al. (2020) att även anhöriga upplevde oro inför att deras närstående i och med flytten till ett äldreboende kom närmare döden. De upplevde att deras närstående inte ville tala om dessa tankar med dem för att skona dem ifrån oro och sorg. I tidigare forskning av Kastbom (2019) upplevde sjuksköterskorna en rädsla över att tala om döden med de äldre personerna

eftersom de oroade sig för att de skulle råka skada dem emotionellt. Eriksson (2015) betonar att ett lidande inte bör förnekas eller förklaras bort. Utan ett lidande behöver vara en del av livet utan att förskönas till något gott. Lidande som är opåverkbart är i behov av tro, hopp och kärlek för att kunna införa en ny positiv inställning.

I resultatet framgick det att både kontrollen och friheten utmanades av att de äldre

personerna var tvungna att förlita sig helt på vårdpersonalen för att få hjälp. Vidare framgick det att de äldre personerna upplevde att vårdpersonalen var stressade och bundna till sina rutiner. Vilket gjorde att de förlorade kontrollen över sitt liv eftersom de var tvungna att vänta på hjälp. Bristen på tid framgick även i tidigare forskning av Blomberg et al. (2013) där sjuksköterskorna upplevde att det saknades tid för väsentlig omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde att deras tid gick till administrativt arbete och det fanns en brist av personal. I tidigare forskning av Hedman et al. (2017) upplevde sjuksköterskorna att bristen av tid och äldreboendets rutiner motverkade den äldre personens förmåga att uppleva självständighet. Sjuksköterskorna såg vikten bakom att varje äldre persons önskemål om när de exempelvis skulle duscha respekterades. Men upplevde sig motarbetad av vårdpersonalen som upplevde att det var för tidskonsumerande att följa upp varje individs önskemål. Det framkom i resultatet att de äldre personerna upplevde att vårdpersonalen med god vilja i tanken talade nedvärderande när de skulle hjälpa dem. I tidigare forskning av Kiljunen et al. (2017) belyste anhöriga att de förväntade sig att den äldre personen möttes med empati och värme utan att vara nedlåtande. Eriksson (2015) beskriver att ett lidande oftast sker omedvetet av en annan människa, denna sort av lidande leder alltid till att värdigheten kränks. När värdigheten kränks finns det en risk att människan inte kan förbruka sina inre hälsoresurser. Enligt Eriksson (1996) är de inre hälsoresurserna människan kraft till att känna hopp eller tro. Det är via kraften som människan även kan finna lösningar till sina hälsohinder. I resultat framkom det att de äldre personerna la vikten på att deras kroppsideal bevarades när deras hälsa blev sämre. Det framkom i tidigare forskning av van Hoof et al. (2016) att anhöriga förväntade sig att de äldre personernas värderingar centrerades. Eriksson (2015) belyser att människans värdighet behöver respekteras av vårdaren när människan hamnar i utsatta situationer och blir beroende av någon annan. Ett sätt för vårdaren att upprätthålla människans värdighet är att identifiera vad som är betydande för individen. Att få sitt utseende ompysslat vilket beskrevs i resultatet kan därmed inge människan ett värde och ny kraft.

Det framkom i resultatet att familjen var en viktig del av de äldre personernas liv på äldreboendet. Att bli älskad och ha någon att älska motverkade känslan av ensamhet. Familjen blev även de äldre personernas kontakt med världen utanför äldreboendet. Vidare framgick det de äldre personer som inte hade kontakt med sin familj mådde sämre. I

Eriksson (1995) framgår det att människan är i behov och strävar efter kärleken de upplever från andra. Eriksson (1996) beskriver även att det är via familjen som människan kan få ny kraft genom att använda sig av de yttre hälsoresurserna som består av familj och vänner. I tidigare forskning av Ekström et al. (2019) upplevde även anhöriga att de var den äldre personens kontakt till livet utanför äldreboendet. De upplevde att deras besök gjorde den äldre personen delaktig i deras familjeliv. Vidare framkom det i resultatet att en god relation till vårdpersonalen var viktigt för äldre personers välmående. Att ha en närvarande

forskning av Kiljunen et al. (2017) värderade anhöriga relationen deras närstående hade till vårdpersonalen. Vidare framgick det i Kastbom et al. (2020) att anhöriga även kände sig tryggare när deras närstående hade en god relation till sjuksköterskorna. Genom att de anhöriga kände sig trygga med omvårdnaden kring deras närstående kunde de lägga energin på att umgås med deras familjemedlem istället för att oroa sig för dennes omvårdnad. I resultatet framkom det även att det var viktigt för de äldre personerna att deras vårdare använde enkelt språk och såg dem som deras jämlike. Detta framgick även som viktigt för sjuksköterskorna i tidigare forskning av Hedman et al. (2017) där det framkom att

sjuksköterskor byggde sina relationer med de äldre personerna på respekt och jämlikhet. Sjuksköterskorna upplevde att när de besökte den äldre personen så kände de äldre personerna sig sedda och viktiga. Vilket går att relatera till resultat där det framkom att de äldre personerna upplevde att de hade ett tryggt nätverk både emotionellt och psykosocialt när de fick möjlighet till trevliga samtal med personalen på äldreboendet. I tidigare forskning av Blomberg et al. (2013) värdesatta sjuksköterskorna tiden de kunde få med de äldre

personerna, eftersom den upplevda tidsbristen minskade tiden sjuksköterskorna hade för att kunna lära känna de äldre personerna.

Resultatet visade på att givande aktiviteter som motverkade ensamhet och stärkte värdigheten uppskattades av de äldre personerna. Det framkom att de äldre personerna uppskattade gruppaktiviteter eftersom de hjälpte mot upplevelsen av att vara ensam. Men de upplevde att det fanns en falskbild över att aktiviteterna var individuellt anpassade. I tidigare forskning av Hedman et al. (2017) ansåg även sjuksköterskorna att aktiviteterna borde vara individuellt anpassade. De upplevde att om flera olika sorters aktiviteter erbjöds kunde de äldre personerna individuellt välja vilka aktiviteter de ville delta i. I tidigare forskning av Ellis och Rawson (2015) framgick det även att sjuksköterskorna upplevde att aktiviteterna på äldreboendet kunde hjälpa de äldre personerna att skapa nya relationer. Sjuksköterskorna upplevde att detta var extra viktigt när de äldre personerna var nya på äldreboendet men de upplevde att det sakandes tid för att engagera dem i aktiviteterna. Vidare framkom det att de äldre personerna upplevde att de kände sig ensamma även fast de deltog i aktiviteter, medan andra föredrog att inte delta alls utan ville vara ensamma. Vilket går att koppla till vad Eriksson (2015) beskriver om ensamhet. Alla människor är olika och har inte samma begär eller behov. En person som upplevs som ensam av andra behöver inte se sig själv som ensam. En del personer upplever att de är nöjda med sin egna tillvaro och därmed upplever de inte sig som ensamma. Svensk sjuksköterskeförening (2016) belyser att varje individ har rätt att forma sitt liv och skapa sin egna meningsfulla tillvaro. Sjuksköterskor har därmed ett ansvar att stötta äldre personers individuella preferenser. I tidigare forskning av Kiljunen et al. (2017) var det betydande för de anhöriga att deras närstående fick delta i de aktiviteter som främjade deras välmående bäst. Det framkom även i resultatet att aktiviteter som främjade de äldre personernas färdigheter och minne uppskattades och sågs som meningsfulla aktiviteter. Aktiviteter som även baserads på deras individuella preferenser och hobbys upplevdes ge de äldre personerna en bättre självkänsla. De äldre personerna upplevde att de hade mål som de själva kunde uppnå. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) har

sjuksköterskorna ett ansvar att se till att varje persons unika behov möts. I tidigare forskning av Kastbom et al. (2019) planerade sjuksköterskorna vården utifrån de äldre personernas preferens. Eriksson (1995) belyser även att människans behov ska stå i centrum vid ett

vårdande. Genom lek kan vårdaren främja människans lärande. Leken och lärandet kan stötta människans inre kraft och förmåga att uppleva hälsa och utvecklas som människa (Eriksson, 2014).

6.2

Metoddiskussion

Metoden till detta examensarbete var en systematisk litteraturstudie utifrån Evans (2002) beskrivande syntes. Denna metod valdes eftersom enligt Friberg (2017b) är en beskrivande syntes en passande metod för en kandidatuppsats. En beskrivande syntes utgår ifrån att inte omtolka tidigare forskning utan arbetar nära ursprungsdatan vilket beskrivs som en

rekommendation för studenter som skriver kandidatuppsatser. En beskrivande syntes kräver inte lika mycket tid som exempelvis den tolkande syntesen gör, vilket studenter saknar tid för. Det krävs även en god teori insikt och en god kunskap i metod för att göra en tolkande syntes. Därmed valdes en beskrivande metod eftersom författarna till examensarbetet var relativt nya inom metodämnet.

Den valda metoden, Evans (2002) beskrivning av en beskrivande syntes, är en kvalitativ metod. Henricson och Billhult (2017) beskriver att en kvalitativ metod styrs av valet av syfte och har sin grund ur ett holistiskt perspektiv, där den levde erfarenheten av ett fenomen studeras. Syftet var att undersöka ”Äldre personers upplevelser av att leva på ett

äldreboende” med detta i åtanke gjordes ett selektiv val av att endast välja kvalitativa artiklar. Rosén (2017) beskriver att en systematisk litteraturöversikt kan både bestå av kvalitativa och kvantitativa artiklar men området bör begränsas utifrån forskningsfrågan, vilket i det här fallet var syftet som hade en kvalitativ ansats. Enligt Evans (2002) bör en beskrivande syntes också alltid genomföras med kvalitativa artiklar. Det fanns även en nackdel med

användningen av kvalitativa ansatser till examensarbetet. Friberg (2017b) beskriver att det finns en stor omfattning av kvalitativ forskning vilket kan försvåra sökningsprocessen av relevanta och väsentliga artiklar. Vid sökningen av artiklar gjordes det ingen avgränsning för vilka länder som skulle inkluderas. Vilket var problematiserande eftersom regler och

samhällets generella kulturer skiljer sig från land till land. Det gemensamma som förde dessa tillsammans var att alla bodde på ett äldreboende och var tvungna att anpassa sig till en ny situation. Ernsth Bravell et al. (2017) menar att äldre personers upplevelser endast går att gruppera utifrån deras gemensamma erfarenhet av att bli äldre. Alla artiklar förutom en som var från Sydkorea, var från västvärlden. Artikeln från Sydkorea bedömdes vara relevant till analysen. Eftersom upplevelserna de äldre personerna upplevde i artikeln kunde kopplas till det fenomen som även upplevdes i västvärlden.

Samtliga artiklar kvalitetsgranskades även utifrån utvalda kvalitetsfrågor. Friberg (2017a) beskriver att de artiklar som väljs till en analys alltid bör kvalitetsgranskas utifrån valda kvalitetskriterier. En student som skriver ett examensarbete kan då även träna sitt kritiska tänkande och få en bättre förståelse för artiklarnas innehåll (Friberg, 2017a). Genom att analysera artiklarna fick författarna en bättre översikt över de olika kvalitativa

metodologierna. Utifrån kvalitetskriterierna kunde en artikel antingen bedömas som låg, medel eller hög kvalité. Rosén (2017) beskriver att det främst är artiklar av medel eller hög

kvalité som inkluderas i en analys. Artiklarna av medelkvalité bedömdes därmed även vara användbara eftersom de fortfarande uppfyllde större delar av kvalitetskriterierna. De artiklar som uppnådde kvalitetskraven presenterades i en tabell. Rosén (2017) menar att en tabell stärker tillförlitligheten hos läsaren eftersom de kan följa processen och slutsatsen. Detta är väsentligt eftersom kvalitetsgranskningen genomförs av författarna till examensarbetet som kan framföra en felaktig bild av en artikel beroende på deras egna förståelse och preferens. Därmed är det viktigt att läsaren själv kan se hur artiklarna har bedömts.

För att stärka trovärdigheten har det här examensarbetet utgått ifrån Mårtensson och Fridlund (2017) kvalitetskriterier för en kvalitativ metod; pålitlighet, bekräftelsebarhet, överförbarhet och trovärdighet som beskrivs både som ett eget begrepp och samlingsnamn. Trovärdigheten innebär att examensarbetet på ett tydligt och rimligt sätt framför resultat så att läsaren förstår vad som sägs. Detta har genomförts genom diskussion och återkoppling från ”critical friends” och handledare. Pålitligheten baseras på att författarna till

examensarbetet beskriver sin egna förståelse som kan påverka analysen och sökprocessen (Mårtensson & Fridlund, 2017). Priebe och Landström (2017) beskriver att varje individ har en egen förförståelse som är baserad på tidigare levda erfarenheter och värderingar som kan influerar uppsatsen. Människan har en automatisk begränsning, en relativ medvetenhet vilket innebär att den absoluta sanningen inte alltid går att presentera (Priebe & Landström, 2017). Därmed har det förts en reflektion över förförståelsen, för att inte framföra några personliga värderingar i analysen. Författarna har både genom sitt privatliv och utifrån erfarenheten från den verksamhetsförlagda utbildningen bildat en förförståelse av hur det är att leva på ett äldreboende. Detta kan omedvetet påverka hur resultatet framförs eftersom artiklarna ursprungliga data kan påverkas av författarnas förförståelse. Med stöd av

handledare har det uppmärksammats formuleringar som kan uppfattas som tolkande. Vilket kan påverka examensarbetets pålitlighet eftersom metoden är en beskrivande syntes. Vidare beskriver Mårtensson och Fridlund (2017) att bekräftelsebarhet framförs genom att analysen och ståndpunkterna beskrivs tydligt och att en förbehåller sig neutral genom hela arbetet. Detta har genomförts genom att hela genomförande av analysen har beskrivits noggrant för att läsaren ska kunna följa hela processen, exempeltabell presenteras även för att styrka processen. Överförbarheten framgår endast om trovärdighet, pålitlighet och

bekräftelseförbarhet har framgått på ett tydligt sätt. Om resultatet går att överföra till andra kontexter och grupper anses arbetet var överförbart (Mårtensson och Fridlund. 2017). Resultatet var överförbart eftersom analysen inkluderade flera artiklar från västvärlden samt Sydkorea. Vilket innebär att resultatet går att överföra till flera äldreboenden inom Sverige och andra länder där det finns liknande etablerade bostadstyper för äldre personer.

6.3

Etikdiskussion

Under examensarbetets gång av resultatet har det förts en diskussion utifrån

forskningsetikens principer och de etiska övervägande som hade erhållits. Eftersom

examensarbetet var en kvalitativ systematisk litteraturöversikt främst baserad på intervjuer dök det upp en diskussion kring samtycke. De äldre personerna i de utvalda artiklarna hade inte gett samtycke till att vara en del av detta examensarbete, utan endast gett samtycke för

respektive studie. Därmed vilade de äldre personernas samtycke på huruvida de utvalda artiklarna hade för ett etiskt resonemang och kvalitetsgranskats. Alla artiklarna var peer reviewed och hade därmed granskats. Enligt Codex (2021) innebär peer reviewed att artiklarna är godtagbara och räknas som forskning. Kjellström (2017) beskriver att varje forskare har ett etiskt ansvar att förmedla information till sina deltagare för att

säkerhetsställa att de förstår vad deras deltagande innebär. Det fanns tre artiklar som inte hade fört ett tydligt etiskt resonemang. Men artiklarna ansågs som godtagbara eftersom de i sin metod framfört deltagarnas samtycke. Citat från artiklarnas intervjuer med de äldre personerna ansågs därmed även som försvarbart eftersom citaten hade publicerats och godkänts. Utöver detta har examensarbetet följd Codex (2021) riktlinjer och etiska principer genom hela arbetets gång. Hela examensarbetet har följt senaste referenshanteringen enligt Karolinska institutets (2020) lathund för APA.

7

SLUTSATS

Syftet med detta examensarbete var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva på ett äldreboende. Det visade sig att de äldre personerna hade svårt med att finna acceptans över att leva på äldreboendet. Att leva på äldreboendet ledde till att existentiella frågor kring döden förekom och de äldre personerna var tvungna att finna sig i det nya livet på

äldreboendet. För att kunna acceptera sitt liv på äldreboendet upplevde de äldre personerna att de behövde ha en positiv inställning. Förlusten av kontroll och behovet av att ha kontroll var också en viktig del för den äldre personen som levde på äldreboende. Kontrollen och självständigheten hotades av rutinerna på äldreboendet. Att bli beroende av andra för hjälp gjorde att de äldre personerna upplevde att deras frihet försvann. Men de upplevde även en förbättrad livskvalité av att ständigt ha tillgång till hjälp. Det som var betydande för de äldre personerna var deras familjer, vilket gjorde att de kände sig älskade och mindre ensamma på äldreboendet. En god relation till vårdpersonalen ingav också en känsla av trygghet och säkerhet. Att ha tillgång till individuellt anpassade aktiviteter gjorde även vardagarna mera meningsfulla för de äldre personerna. Slutsatsen som kan dras utifrån resultatet är att den äldre personens upplevelse är komplex och individuellbaserad. De äldre personerna upplever många stadier och upplevelser av att leva på äldreboendet. Det är omöjligt att generalisera åldersgruppen utan sjuksköterskor måste lära känna varje individ för att se deras unika behov. Människan bakom den äldre personen måste centreras där värdigheten ständigt upprätthålls och säkerhetsställs av både sjuksköterskan och vårdpersonal. Relationen som skapas mellan sjuksköterskorna och de äldre personerna är mest betydande för att göra tillvaron på äldreboendet bättre för de äldre personerna. Utifrån relationen kan individens behov av närhet, sammanhang, aktivitet och stöd lättare utformas utifrån den egna