Beskrivning av interventioner för rökavvänjning för individer med KOL
diagnos
- En litteraturstudie
Description of interventions as smoking cessation for individuals with
COPD diagnos
- A literature study
Författare: Tobias Adolfsson & Emil Carlsson
Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnad
Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete 15 hp Vårterminen 2016
Sammanfattning:
Bakgrund: Rökningen är orsak till flera av våra folkhälsosjukdomar, däribland kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). I Sverige röker ungefär en miljon individer dagligen, därav 12 % kvinnor och 11 % män. Den absolut viktigaste åtgärden mot KOL är ett rökstopp. Syfte: Syftet var att beskriva interventioner för rökavvänjning för individer med KOL. Metod: En litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar, med deskriptiv design. Databaserna som användes var Cinahl och Medline. Granskningen utfördes i fyra urvalssteg, därefter användes en integrerad innehållsanalys för att kategorisera relevant innehåll till vårt syfte.
Resultat: Kort rådgivning i samband med spirometrimätning visade positiva resultat som rökavvänjning samt som motivationshöjande intervention. Samtalsterapi på individ eller gruppnivå visade över lag positiva resultat. Samtal grundade på beteendeterapi gav de mest signifikativa positiva resultatet. Egenvård i form av utbildning och stöttning till den enskilde individen är en bra metod som rökavvänjning. Dessutom uppgav deltagarna ökad livskvalité genom interventionen.
Slutsats: Interventioner med spirometri och kort rådgivning, samtalsterapi, nikotinersättning och egenvård har visat blandade resultat. Utifrån interventionerna har positivt påverkande faktorer varit: täta uppföljningar, individanpassad utbildning och stöttning, samt att utnyttja spirometrimätningens effekt på individens motivationsnivå. Faktorerna kan utgöra en god grund för interventioner för rökavvänjning för individer med KOL i framtiden.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 1
2.1 Rökningens påverkan på individen och samhället 1
2.2Andningsapparaten 2
2.3 Kronisk obstruktiv lungsjukdom 2
2.3.1 Symtom och diagnostik 2
2.3.2 Orsak 3 2.3.3 Patofysiologi 3 2.3.4 Behandling 3 2.4 Empowerment 3 2.5 Problemformulering 4 3 Syfte 4 4 Metod 4 4.1 Design 4 4.2 Sökstrategi 4 4.3 Urvalsförfarande 4 4.4 Kvalitetsgranskning 5 4.5 Dataanalys 5 4.6 Etiska överväganden 5 5 Resultat 5 5.1 Spirometri 6
5.2 Samtalsterapi och/eller nikotinersättning 6
5.3 Egenvård 7 5.4 Resultatsammanfattning 7 6.Diskussion 7 6.1 Metoddiskussion 7 6.2 Resultatdiskussion 9 6.2.1 Spirometri 9 6.2.2 Täta uppföljningar 10
6.2.3 Individanpassning vid rökavvänjning 10
7 Slutsats 11 8 Kliniska implikationer 11 Referenser 12 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
1
1 Inledning
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som orsakas främst av rökning. År 2007 beräknades 210 miljoner individer i världen vara drabbade av KOL och mellan 2010-2012 upptäcktes 50 000 nya fall. Sjukdomen KOL är beräknat att vara femte största orsaken till för tidig död och funktionsnedsättning år 2020 (Pires-Yfantouda, Absalom & Clemens, 2013). Rökningen orsakar fysiska, psykiska, ekonomiska och sociala kostnader för individ och samhälle (Folkhälsomyndigheten, 2010a).
Då rökning är den största orsaken till sjukdomen innebär det att sjukdomen går att undvika och förebygga genom rökavvänjning.
2 Bakgrund
2.1 Rökningens påverkan på individen och samhället
Av Sveriges befolkning röker ungefär en miljon dagligen och ungefär en miljon röker periodvis (Folkhälsomyndigheten, 2012). I världen röker ungefär en miljard människor dagligen (Sarna et al., 2014). Sedan 1980-talet har en miljon individer slutat röka fram tills idag, där ungefär 11 % av Sveriges befolkning röker dagligen. Fördelningen mellan könen visar att kvinnor står för den största andelen 12 % jämfört med män 11 %
(Folkhälsomyndigheten, 2015a).
Sedan mitten på 1980-talet har rökningen minskat, vilket dels beror på tobakslagen (SFS 1993:581) samt tobaksförordningen (SFS 2001:312). Lagarna är hälsofrämjande åtgärder mot rökning och dess skadeverkan på individ- omgivning- och samhälle. Även höjd tobaksskatt och rökförbud på olika offentliga miljöer tros ha gett god effekt till minskningen. Riksdagen fattade 2008 beslut om en uppföljning av tidigare folkhälsopolitik och där togs beslut om 11 målområden för att skapa förutsättningar för en god hälsa för hela samhällets befolkning. De 11 målområdena består av olika områden vilket tillgodoser hälsa, där tobak ingår
(Folkhälsomyndigheten, 2015b).
Det finns internationella riktlinjer för rökprevention och hälsofrämjande åtgärder för rökning. Organisationen World health organization (WHO, 2003) har skapat konventionen
“Framework convention on tobacco control”. Konventionen beskriver riktlinjer för att reducera och förebygga rökning genom olika åtgärder på samhällsnivå. Riktlinjerna är bland annat, restriktion angående innehåll i tobaksprodukter, restriktioner angående paketering och märkning av tobaksprodukter, restriktioner angående tobaksreklam och skyddande från att utsättas för passiv rökning (World Health Organization [WHO], 2003).
Tobak så som cigaretter och snus, innehåller det beroendeframkallande ämnet nikotin. Nikotin skapar obalans i hjärnans belöningscentrum, vilket leder till ett ”sug” efter bland annat
cigaretter (Schelin, 2014). Det finns också psykologiska och sociala faktorer som påverkar beroendet. Psykologiska faktorer handlar om hur individen mår och hur livssituationen ser ut runt omkring. Sociala faktorer som påverkar är tillgång och närhet till cigaretter i vardagen. Sociala situationer som förknippas med rökning är individuellt, beroende på hur individens sociala och psykologiska faktorer ser ut (Wilson, Elborn, & Fitzsimons, 2010). Skaderisken av rökning påverkas av rökdebuten. Den som börjar röka vid 16 års ålder löper 3,2 gånger högre risk, vid 17-21 års ålder löper 2,9 gånger högre risk och vid 22 års ålder löper 2,4 gånger högre risk att drabbas av exempelvis lungsjukdom. Sambandet kan förklaras genom att kroppen är känsligare under sin utveckling. Ytterligare påverkan på skaderisken är hur hög konsumtionen är samt hur cigaretten röks, sett till inhalationsdjup och intensitet
(Socialstyrelsen, 2014).
2
rökningen. Passiv rökning innebär att utsättas för rök som bildas när någon röker. Passiva röken har en högre koncentration av partiklar än röken som inhaleras av rökaren, vilket gör den passiva röken farligare. Passiv rökning ökar risken för att drabbas av lungcancer med 30 % och för KOL med 40-80 % jämfört med de individer som inte utsätts för den. Beräknat orsakar passiv rökning 400 hjärtinfarkter samt 5-10 fall av lungcancer per år
(Folkhälsomyndigheten, 2010b).
Passiva rökningen ger högre belastning på sjukvården, större ekonomiska kostnader och behov av mer resurser till sjukvården. Rökning utgör största andelen av den totala sjukdomsbördan i Sverige och beräknas kosta omkring 30 miljarder kronor per år i
sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och sjukskrivningar (Folkhälsomyndigheten, 2010b).
2.2 Andningsapparaten
Lungornas och luftvägarnas uppgifter är att transportera syre till kroppens vävnader och transportera koldioxid och andra avfallsämnen från kroppen. Med luftvägarna så menas näsan, bihålorna, svalget, struphuvudet, luftstrupen och luftrören. Inandningsluften innehåller små partiklar som kan vara skadliga för luftvägarna och lungorna. Därför finns små flimmerhår på slemhinnorna i luftvägarna. Flimmerhåren har till uppgift att fånga upp främmande partiklar och transportera de från luftvägarna. Från luftstrupen delar sig luftvägarna upp sig i mindre förgreningar så kallade bronkioler, som avslutas i alveolerna, där gasutbytet sker. Varje lunga innehåller 150-250 miljoner alveoler (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2007).
2.3 Kronisk obstruktiv lungsjukdom 2.3.1 Symtom och diagnostik
KOL är en kronisk sjukdom som orsakar ett ökat luftmotstånd i utandningen och ger sämre lungkapacitet. Symtomen vid KOL är, dyspné vid ansträngning och vila, nedsatt
motståndskraft för luftvägsinfektioner, ökad slemsekretion, rosslande och pipande ljud vid andning samt ofrivillig viktnedgång (Andersson, 2015).
Förutom symtombilden krävs att patienten genomgår en spirometri för att bli diagnostiserad med KOL. Spirometrimätning används för att mäta lungfunktionen, genom luftflödet. Spirometri mäter bland annat tidalvolym och vitalkapacitet (Andersson, 2015). Tidalvolym innebär den mängd luft som blir kvar i lungorna efter utandning. Vitalkapaciteten är den totala luftmängd som individen andas ut efter en maximal inandning. Det utförs genom att individen andas ut fort under 1 sekund och sedan håller ut andetaget tills luften tar slut. Förmår inte individen att andas ut 70 % av vitalkapaciteten under den första sekunden, tyder det på KOL diagnos. Efter de första utblåsningarna får patienten inhalera en B-2-agonist som öppnar luftvägarna och därefter utföra utblåsningarna igen. Förbättring till minst 70 % av den totala lungkapaciteten innebär att individen troligen har astma. Undersökningen kallas reversibilitets test. För att utesluta andra lungsjukdomar vid misstanke om KOL, utförs lungröntgen.
Lungröntgen kan visa tecken på KOL dock aldrig diagnostisera sjukdomen. Blodprover tas vid misstanke om KOL för att upptäcka eventuell brist på alfa-1 antitrypsin, vilket är en ovanlig orsak till KOL diagnos. Även EKG utförs, för att utesluta eventuella hjärtsjukdomar då symtomen är liknande som vid KOL (Andersson, 2015).
KOL delas in i fyra olika stadier. Stadium ett är lindrig KOL, individen har ofta kronisk hosta och slem ifrån lungorna och är inte alltid medveten eller besvärad av att lungfunktionen är nedsatt. Stadium två är måttlig svår KOL, individen besväras ofta av kronisk hosta och/eller slem ifrån lungorna. Stadium tre är svår KOL och ger akut försämring av symtombild. Stadium fyra är mycket svår KOL, som karakteriseras av andningssvikt, eller tecken på högersidig hjärtsvikt. Dessutom uppstår ett konstant ökat tryck i lungkretsloppet även kallad
3
pulmonell hypertoni. Individens livskvalité i stadium fyra är markant förändrad och tillståndet kan bli livshotande (Almås, Bakkelund, Thorsén & Dichmann Sorknäs, 2011).
2.3.2 Orsak
Den främsta orsaken till KOL är tobaksrök. Minst hälften av alla rökare drabbas längre fram i livet av KOL. De giftiga ämnena i tobaksröken gör att kroppens försvarsmekanismer
aktiveras. Inflammation är en försvarsmekanism där luftrören drabbas av den långvariga rökningen och orsakar bestående skadeverkningar och symtom som uppkommer vid KOL (Spindler, 2015).
Trots att tobaksrökningen står för majoriteten av KOL diagnoser finns det undantag. Individer kan också ha drabbats av KOL genom att ha en brist på ett skyddande ämne som kallas alfa-1-antitrypsin. Bristen beror på ärftliga orsaker och ökar risken för KOL. Andra orsaker till diagnosen är passiv rökning, damm och inandning av gaser under lång tid (Andersson, 2015). 2.3.3 Patofysiologi
Emfysem och bronkit skapar det försämrade tillståndet för individen med KOL. Emfysem orsakar en minskad elasticitet och vävnaderna förstörs i bronkiolerna och alveolerna. Vid emfysem har alveolernas väggar förstörts och alveolerna blir större och färre, vilket bidrar till den minskade elasticiteten och lungkapaciteten (Griph & Ström, 2013).
Bronkiten innebär en inflammation i luftvägarna och en ökad slemsekretion. Inflammationen minskar luftvägarnas area genom svullnad och ökad slemsekretion som skapar hinder för luft att passera, så kallad obstruktivitet. Dessutom förstörs flimmerhåren vars uppgift är att fånga upp främmande partiklar och transportera ut dem från kroppen. Vilket leder till ökad sårbarhet för infektioner. Graden av bronkit är föränderlig och kommer periodvis, så kallade
exacerbationer. När de inträffar är individuellt och påverkas av flera olika faktorer, till exempel miljön som individen lever i (Spindler, 2015).
2.3.4 Behandling
Sjukdomen är kronisk, vilket innebär att behandlingen enbart kan lindra och bromsa
sjukdomstillståndet, men inte bota den. Rökstoppet är det viktigaste i behandlingen, då detta är det främsta som kan bromsa sjukdomsförloppet. Övrigt rekommenderas fysisk aktivitet, nutritionskontroll, förebygga infektioner med vaccination samt inhalationer. Hos individer med KOL är samsjuklighet vanligt, såsom hjärt-kärlsjukdomar, astma och depression. Övriga sjukdomar behandlas för att underlätta och främja livskvalitén (Griph et al., 2013)
2.4 Empowerment
Empowerment innebär att ge individen makt och hjälpa individen att mobilisera sina
kunskaper och sin egen kapacitet (Elgán & Fridlund, 2009). Lagtexter inom socialtjänst och sjukvård beskriver vikten av inflytande och delaktighet för individen i den vård och omsorg som berör dem (SFS 1982:763). Lagarna utgör en grund för individens maktposition och bygger på individens resurser och förmåga. För att fatta beslut om sin vård och omsorg behövs rätt förutsättningar för individen att kunna utföra detta. Genom att individen får adekvat information och underlättas att ta egna beslut, främjas individens kapacitet och förmåga, så kallat empowerment. För att individen och vårdgivaren ska få en så rättvis och jämlik vård som möjligt, är det till fördel att utgå ifrån empowerment (Elgán et al., 2009). Björvell & Insulander (2008) beskriver vårdgivaren som en expert på omvårdnad och medicinsk behandling. Patienten är expert på sin hälsa och sitt sätt att leva. Enligt
empowerment finns fördelar att planera vården tillsammans för att på ett bra sätt utnyttja båda parternas expertis.
4
en stor del i att hjälpa individen med sin rökavvänjning, genom att ge adekvat information och råd vad individen kan göra för att lyckas sluta röka (Sarna et al., 2014).
2.5 Problemformulering
En individ som drabbas av KOL och fortfarande röker är i behov av rökavvänjning, då åtgärden är den viktigaste i behandlingen. Rökstopp kan hindra försämring av sjukdomen samt besvärande symtom. Många studier har utförts om olika interventioner för
rökavvänjning och dess effektivitet hos individer med KOL. Genom att beskriva
interventionernas innehåll och funktion kan sjuksköterskor i framtiden få lärdom om hur omvårdnaden för dessa individer bör se ut.
3 Syfte
Syftet var att beskriva interventioner för rökavvänjning för individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.
4 Metod
4.1 DesignStudien var i form av en litteraturstudie med strukturerad sökning och deskriptiv design. Litteraturstudien utfördes i tydliga steg som syftade till att eftersöka, granska och
sammanställa relevant litteratur enligt Kristensson (2014). 4.2 Sökstrategi
Datainsamlingen genomfördes som en strukturerad sökning i databaserna Cinahl och Medline, då de var omfattande databaser för området som rör hälsa och sjukvård. De meningsbärande orden i syftet identifierades, orden var rökavvänjning och KOL. Rökavvänjning och KOL översattes till engelska och blev smoking cessation och COPD. Efter det söktes ämnesord genom Cinahl headings och Mesh (Medical subject headings) för att identifiera ytterligare ämnesord som ansågs relevant för syftet. Dock gav det ingen vidare utdelning i form av nya sökord. COPD och smoking cessation söktes först separat, därefter gjordes sökningar genom att kombinera sökorden COPD och smoking cessation. Sökningen genomfördes med booleska operatorn AND, för att avgränsa sökningen till endast dessa två ord. Till sökningarna valdes avgränsningarna, publiceringsdatum: 2005-2015, ålder: 19 år och uppåt, engelskt språk samt peer reviewed. Peer reviewed användes endast i Cinahl, då det inte är en valmöjlighet i Medline. Publiceringsdatum valdes med grund i att få aktuella resultat. Ålder valdes på grund av att de flesta insjuknar i KOL i vuxen ålder, genom avgränsningen inkluderades alla vuxna individer. Peer reviewed användes för att säkerhetsställa vetenskaplig kvalité på de artiklar som framkom i sökningarna. Därefter identifierades ytterligare nyckelord som återfanns i artiklar från de första sökningarna med COPD och smoking cessation. Dessa var spirometry, intervention, advice och counseling. Antalet sökträffar för COPD and Smoking cessation med begränsningarna var 299 i Medline och i Cinahl 109. Antal sökträffar för COPD and Smoking cessation and Intervention med begränsningarna var 48 i Medline och 37 i Cinahl. Antalet sökträffar för COPD and Smoking cessation and Spirometry var 93 i Medline och 72 i Cinahl. Antalet sökträffar för COPD and Smoking cessation and Advice var 19 i Medline och 10 i Cinahl. Antalet sökträffar för COPD and Smoking cessation and Counseling var 22 i Medline och 11 i Cinahl. Sedan upprättades en sökmatris för att få en tydlig bild över de olika urvalen som gjordes under sökningens gång, där de olika sökorden visas i en tabell (se bilaga 1). 4.3 Urvalsförfarande
5
föreliggande studien, granskade artiklarnas titlar och de som svarade till syftet gick vidare till nästa urval. I urval två granskades artiklarnas sammanfattningar/abstracts, de som svarade till syftet gick vidare till nästa urval. Dubbletter identifierades vid andra sökningen och plockades bort, för att undvika att väljas i eftergående urval. I urval tre granskades artiklarna i sin helhet separat av författarna i den föreliggande studien, det som svarade mot syftet gick vidare till nästa urval. I det fjärde och sista urvalet granskades artiklarnas vetenskapliga kvalité genom granskningsmallar från Forsberg & Wengström (2013). De artiklar som ansågs vara av god vetenskaplig kvalité av båda författarna, inkluderades i den studien. Studier med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i urvalet. Artiklarna skulle beröra olika interventioner för rökavvänjning för individer med KOL diagnos. Populationen i artiklarna skulle vara 19 år eller äldre. Studier med populationer med andra fysiska och psykiska sjukdomar utöver KOL exkluderades ifrån studien. Ytterligare exklusionskriterier var studier som inte endast
handlade om rökavvänjning utan också om andra livsstilsförändringar, studier som visade på fysiologiska förändringar av rökavvänjning generellt istället för specifika interventioner, samt litteraturöversikter.
4.4 Kvalitetsgranskning
Artiklarna i urvalet granskades enligt Forsberg et. al (2013) granskningsmallar för
kvantitativa och kvalitativa studier. Granskningen genomfördes gemensamt av författarna i den föreliggande studien. Genom granskningen av artiklarna i urval fyra valdes 24 bort på grund av olika svagheter, så som stort bortfall (se bilaga 2). Efter granskning kvarstod nio artiklar som svarade till syftet och ansågs vara av god kvalité enligt författarna i den föreliggande studien, varav nio var kvantitativa.
4.5 Dataanalys
En integrerad analys enligt Kristensson (2014) användes för att sammanställa resultatet. Den integrerade analysen bestod av tre steg. I det första steget lästes artiklarna enskilt av
författarna i den föreliggande studien där likheter och skillnader identifierades. I det andra steget skapades olika kategorier utifrån likheterna. På så vis kunde alla artiklars resultat som relaterade till varandra och svarade till studiens syfte sammanställas. Kategorierna utifrån analysen blev spirometri, samtalsterapi och/eller nikotinersättning samt egenvård. I det tredje steget sammanställdes resultatet under de olika kategorierna.
4.6 Etiska överväganden
Allt material redovisades och studiens författares värderingar påverkade inte inkluderingen av artiklar.
Författarna av studien granskade artiklarna som valdes, för att se att de var etiskt prövade enligt etikprövningslagen (SFS 2003:460). Där beskrevs det bland annat att en studie ska respektera människovärdet, den ska inte utgöra fysisk eller psykisk skada, adekvat med information ska ges till deltagaren samt samtycke till deltagande av individen ska finnas.
5. Resultat
I litteraturstudien ingick nio studier med kvantitativ ansats (se bilaga 3). Studierna utfördes i flera länder, däribland Kina, Sverige och Nederländerna. Fördelningen mellan män och kvinnor var jämt fördelad i studierna. Antalet uppföljningar och andelen deltagare som använde nikotinersättning skilde sig mellan studierna. Det sammanställda resultatet från studierna var beskrivna utifrån tre kategorier. Kategorierna var spirometri, samtalsterapi och/eller nikotinersättning och egenvård.
6 Tabell 2. Översikt av resultat
Författare Antal deltagare Andel kvinnor Andel män Antal uppföljningar Individer som använde sig av nikotinersättning Lyckade rökavvänjningar
Antal vid sista uppföljningen (%) Borglykke et al. (2008) n=223 35 % 65 % n=9 Uppgift saknas n=36 (30) Christenhusz et al. (2006) n=234 52 % 48 % n=1 10 % n=29 (12) Hilberink et al. (2005) n=392 50 % 50 % n=6 28 % n=39 (16) Lou et al. (2013) n=3562 48 % 52 % n=24 Uppgift saknas n=610 (44.3) Sander et al. (2010) n=539 50 % 50 % n=4 21 % n=78 (14.5) Stratelis et al. (2006) n=445 55 % 45 % n=4 23 % n=30 (25) Sundblad et al. (2010) n=513 55 % 45 % n=4 Uppgift saknas n=23 (30) Wilson et al. (2006) n=91 52 % 48 % n=5 50 % n=0 (0) Österlund Efraimson
et al. (2008)
n=52 50 % 50 % n=2 Uppgift saknas n=6 (37.5)
5.1 Spirometri
Två studier använde sig av spirometri som intervention som rökavvänjning för individer med KOL diagnos (Stratelis, Mölstad, Jakobsson & Zetterström, 2006; Sundblad, Larsson & Nathell, 2010). Stratelis et al. (2006) kombinerade korta rådgivande samtal från sjuksköterska, med spirometrimätningar och uppföljningar. Samtalen varade i fem till åtta minuter och bestod i att beskriva individens rökvanor och vägleda hur vanorna kunde hanteras för att lyckas sluta röka. Resultatet visade att 23 % av deltagarna hade lyckats sluta röka vid studiens sista kontroll a.a. Sundblad et al. (2010) observerade att motivationsnivån till att sluta röka ökade signifikant efter spirometrimätningen. Orsak till önskan att sluta röka var att deltagarna fick se hur deras lunghälsa såg ut. Innan mätningen var det 58 % av deltagarna som inte hade viljan att sluta röka, direkt efter spirometrin var det 9 %. Efter ytterligare tre månader var det 28 % av deltagarna som ville sluta röka, ökningen kunde förklaras av att 30 % av deltagarna vid den tidpunkten redan slutat röka a.a.
5.2 Samtalsterapi och/eller nikotinersättning
Två studier använde sig av gruppterapi som var uppbyggda på liknande sätt (Borglykke et al., 2008; Wilson et al., 2008). Båda gruppterapierna innehöll reflektion och diskussion om rökning och dess hälsoeffekter samt rökavvänjningstekniker. Båda interventionerna var ledda av sjuksköterskor specialiserade på respiratoriska sjukdomar. Gruppterapi som rökavvänjning visade potential på kort sikt. I Borglykkes et al. (2008) studie hade 30 % av deltagarna blivit rökfria samt uppgav att symtomen förbättrats och deras livskvalité blivit bättre. Vidare i Wilson et al. (2008) studie hade 10 % av deltagarna lyckades avhålla sig från rökning under en kortare period, dock inte permanent. Vidare visade resultatet på att deltagarna fått en signifikant reducerad nivå av nikotinberoende efter interventionen som tydde på minskad cigarettkonsumtion.
Hilberink et al. (2010) visade att enskilda motiverande och stödjande samtal i eventuell kombination med nikotinersättning gav en positiv effekt som rökavvänjning. Efter 12
7 månader var 21.4 % av deltagarna rökfria.
En positiv effekt påvisades genom enskilda samtal som rökavvänjning. Uppföljningar integrerades i deltagarnas regelbundna kontroller hos den lokala primärvården och genom telefonsamtal. Efter sex månader hade 16 % av deltagarna i interventionsgruppen slutat röka och 44.9 % hade försökt att sluta under interventionens period (Hilberink et al., 2005). En annan studie använde sig av enskilda samtal baserade på rökningens hälsoeffekter, tips och råd för rökavvänjning och motivation för deltagarna. Ingen av deltagarna lyckades sluta röka, dock syntes en signifikant reducering i nikotinberoendenivån efter interventionen, som tydde på minskad cigarettkonsumtion (Wilson et al., 2008)
I Christenhusz et al. (2006) studie identifieras individer med hög nivå av nikotinberoende ha högre motivation till rökavvänjning än individer med lägre. Samma individer hade dock störst risk till återfall. I studien jämfördes två interventioner, ”Smokestoptherapy” (SST) och ”the minimal intervention strategy for lung patients” (LMIS). Båda interventionerna innehöll samtalsterapi, telefonkonsultation och personlig uppföljning. SST var mer intensiv i den mening att den var tätare med uppföljningar än LMIS. Resultatet visade att LMIS fungerar bättre på individer med hög motivation vid interventionens start. SST fungerar bättre på individer med låg motivationsnivå. Motivationsnivån visade sig dessutom vara en påverkande faktor i utfallet av rökavvänjning för individer med KOL a.a.
En utav de nio studierna använde sig av beteendeterapi som rökavvänjning (Lou et al., 2013). Interventionsgruppen genomgick utbildning om sin sjukdom och rökavvänjning. Dessutom fick de enskilda samtal och gruppsamtal med täta uppföljningar i form av hembesök. I interventionsgruppen var det signifikant fler som lyckades sluta röka, jämfört med
kontrollgruppen som fick enkla råd. Resultatet visade att efter tre år från interventionens start att 45.8% var rökfria, jämfört med kontrollgruppens 4 % a.a.
5.3 Egenvård
En utav de nio studierna använde sig av utbildning som intervention till rökavvänjning, för individer med KOL diagnos. Utbildningen var grundad på egenvård och fokuserade på att ge individanpassad kunskap om hur deras sjukdom kunde hanteras, kartlägga individens
rökvanor och vägleda individen i sin rökavvänjning (Österlund Efraimson, Hillervik & Ehrenberg, 2008).
Studien visade på positivt resultat, genom användning av utbildning. Sex av 16 rökare i interventionsgruppen lyckades sluta röka. Enligt frågeformulären hade deltagarna fått ökad kunskap om sin sjukdom och att symtomen från sjukdomen förbättrats. Dessutom upplevde deltagarna ökad livskvalité, då den psykosociala hälsan förbättrats och ork till fysisk aktivitet ökat.
5.4 Resultatsammanfattning
Spirometri med kort rådgivning har visat sig ge positiva effekter som rökavvänjning och ökar motivationen till att sluta röka. Samtalsterapi har gett blandade effekter som rökavvänjning. Beteendeterapi var den form av samtalsterapi som visat mest potential. Egenvård som syftar att ge individen kunskap om sin sjukdom och hur den ska hanteras, samt vägledning i sin rökavvänjning har visat positivt effekt.
6. Diskussion
6.1 MetoddiskussionFörfattarna i föreliggande studien har gjort en strukturerad litteraturstudie med deskriptiv design baserat på vetenskapliga artiklar. Syftet är att beskriva olika interventioner för
8
rökavvänjning för individer med KOL diagnos. För att hitta relevanta artiklar används databaserna Cinahl och Medline som innehåller artiklar inom hälsa och sjukvård. Då endast två databaser används i studien finns viss risk att artiklar som svarar till syftet inte inkluderas till urvalet. Dock innehåller de två använda databaserna artiklar som täcker ett stort spektra inom omvårdnad och medicin, samt ger sökresultat med relevanta artiklar till syftet. Därför anses två databaser tillräckliga av författarna. Eventuellt kan databasen PubMed användas då den förutom Medlines innehåll dessutom innehåller artiklar som inte är publicerade men är under granskning. Ett relevant och adekvat sökresultat erhålls genom identifiering av sökord utifrån syftet, studiens sökord är COPD och smoking cessation. Sökordens resultat blev stort och därför används begränsningar för att avgränsa sökresultatet, något författarna i
föreliggande anser lämpligt. Genom avgränsningarna kan ett sökresultat med vetenskapligt granskade artiklar erhållas samt nyligen publicerade artiklar som täcker populationen studien vill beskriva. För ett mer avgränsat resultat identifieras nya sökord genom artiklarnas
nyckelord: spirometry, intervention, advice och counseling. Sökorden används med booleska operatorn AND för ett mer specificerat sökresultat, detta anses lämpligt av författarna i föreliggande studie.
Flertalet artiklar i sökningarna studerade andra påverkande faktorer utöver KOL och
rökavvänjning, så som depression. Enligt Kristensson (2014) kan en variabel eller yttre faktor påverka resultatet i en missvisande riktning, en så kallad confounder. Därför skapas
inklusions och exklusionskriterier för att avgränsa studiens område, samt för att exkludera artiklar med eventuella confounders. Författarnas inklusions och exklusionskriterier riskerar att artiklar som svarar mot syftet inte inkluderas till urvalet. Eventuellt ska artiklar med confounders så som depression i kombination med KOL sjukdom inkluderas, för ett breddare urval.
Vid kvalitetsgranskningen av de 33 artiklarna används granskningsmallar för kvantitativ och kvalitativ ansats utifrån Forsberg et. al (2013). Granskningen utförs först enskilt för att därefter tolkas av författarna tillsammans. Då granskningsmallarna också granskas
tillsammans ökar chansen att mallarna tolkas lika av båda författarna. Granskningsmallarna gör att alla artiklar kan granskas på ett strukturerat tillvägagångsätt och bidrar till en större objektivitet i studien. Nio artiklar svarar till syftet och är av god kvalité enligt författarna i den föreliggande studien.
För att sammanställa resultatet används en integrerad dataanalys i tre steg med de nio artiklarna enligt Kristensson (2014). Författarna i den föreliggande studien identifierar likheter mellan artiklarna i studiens urval och generar kategorier till resultatet. Därför anser författarna att strukturen i en integrerad dataanalys är passande för att presentera studiens resultat.
I studien inkluderas nio kvantitativa artiklar. De kvantitativa artiklarna värderar effekter av interventioner och visar resultat hur väl de lämpar sig som rökavvänjning för individer med sjukdomen KOL. Enligt Forsberg et al. (2013) är studier av kvantitativ ansats bra lämpade för att objektivt mäta effekter av en intervention, kvalitativ ansats är bra lämpad för att beskriva subjektiva upplevelser.
Därför anser författarna att avsaknaden av kvalitativa artiklar inte är en nackdel för den föreliggande studien sett till syftet.
En av de kvantitativa studierna bestämde sitt urval genom konsekutivt urval. Med konsekutivt urval finns alltid en risk att urvalet inte representerar populationen (Kristensson, 2014). Artikeln kan därför anses vara av låg kvalité. Dock innehåller studien högt deltagarantal samt
9
har en intervention och metod som svarar till studiens syfte och därför inkluderas.
6.2 Resultatdiskussion
Ingen studie har valt att undersöka eventuella skillnader i effekt av interventionerna mellan könen. I en av studierna observeras en ojämn fördelning som eventuellt orsakas av ett konsekutivt urval (Borglykke et al., 2008). I resultatet observeras ingen skillnad av interventionernas effekt mellan könen då den aspekten inte mäts i någon av studierna. Det tyder på att författarna i studierna inte tar hänsyn till eventuella skillnader mellan könen och interventionens effekt. Individer av olika kön kan ha eventuella behov av anpassning av interventionerna för att det ska få god effekt för båda könen.
I studierna används spirometrimätning, samtalsterapi, nikotinersättning och egenvård som interventioner som rökavvänjning för individer med sjukdomen KOL. Utifrån
interventionernas effekt som rökavvänjning identifieras tre positivt påverkande faktorer för rökavvänjning. De är spirometri, täta uppföljningar samt individanpassning vid
rökavvänjning. Författarna i den föreliggande studien observerar att motivationen hos deltagarna höjs i samband med en spirometrimätning. Vidare står antalet uppföljningar i beroende till om rökavvänjningen ger positiv effekt eller inte i studierna. Det framkommer att de individer som får individanpassad kunskap och makt att kunna hantera sin KOL sjukdom och sin rökavvänjning ger positiva resultat som rökavvänjning.
6.2.1 Spirometri
Studierna visar att spirometrimätning ökar motivationen att sluta röka (Stratelis et al., 2006; Sundblad et al., 2010).
Författarna tolkar att en spirometrimätning skapar en klar och tydlig bild över hur individens lunghälsa ser ut. Det kan vara en förklaring till ökad motivation vid en sådan mätning. Vidare kan sjuksköterskan förklara vad spirometriresultatet betyder och på så sätt ytterligare
förtydliga individens bild av sin lunghälsa. Resultatet kan vara avskräckande och därigenom öka individens motivation till att sluta röka för att minska skada på sina lungor och behålla den lungkapacitet som finns att rädda. Spirometriresultat kan göra det lättare för individen att se sambandet mellan rökning och skador på lungorna och på så vis öka motivationen till att sluta röka.
Stratelis et al. (2006) visar att korta råd från sjuksköterskan i direkt koppling till spirometrin ger positiv effekt som rökavvänjning. Då motivationen tenderar till att vara signifikant högre vid en spirometrimätning kan det vara en bra tidpunkt att starta individens
rökavvänjningsarbete. På så vis utnyttjas den motivation som individens byggt upp. Sundblad et al. (2010) uppger att det påstås att spirometrimätningar istället kan ha en negativ effekt på rökavvänjning och avskräcka individen.
Interventionen ställer även etiska perspektiv mot varandra att ta hänsyn till. Är det etiskt rätt att använda en typ av avskräckningsmetod som intervention, för att få individen till en livsstilsförändring? Pliktetiken innebär att utföra handlingar utifrån vad som anses moraliskt rätt enligt normer och principer som samhället lever efter (Öresland & Lutzén, 2009). Interventionen enligt pliktetiken är etiskt rätt då individen har rätt att få adekvat och korrekt information. Samt med hänsyn till empowerment ges utrymme att ta beslut utifrån sin förmåga. Konsekvensetik innebär att handla utifrån vilket beslut som ger bäst
nytta/konsekvens. Det är viktigt att beakta för vem eller vilka parter som beslutet ger den bästa nyttan/konsekvensen (Öresland & Lutzén, 2009).
Tolkat utifrån konsekvensetiken blir handlingen etiskt rätt beroende på hur interventionen mottas av deltagaren. Mottas mätningarna från spirometrin som en motivator så är
10
interventionen etiskt rätt enligt konsekvensetiken. Däremot om interventionen mottas så individen tappar motivationen och orsakar mer olycka än nytta, är interventionen etiskt fel enligt teorin.
6.2.2 Täta uppföljningar
Samtliga studier i resultatet använder sig av interventioner innehållandes flertal
uppföljningarna och kontroller (Borglykke et al., 2008; Christenhusz et al., 2006; Hilberink et al., 2005; Lou et al., 2013; Stratelis et al., 2006; Sander et al., 2010; Sundblad et al., 2010; Wilson et al., 2006 & Efraimson Österlund et al., 2008). Uppföljningarna ser lite olika ut i de olika studierna och består bl.a. av enskilda samtal, gruppterapi och telefonkontakt. I
Borglykkes et al. (2008) studie där 30 % av deltagarna lyckades sluta röka, består
interventionen av nio uppföljningar. Hilberink et al. (2005) använder sig av sex uppföljningar genom enskilda samtal och telefonsamtal, 16 % av deltagarna lyckats sluta röka efter sex månader. I Hilberink et al. (2010) studie där fyra uppföljningar används, lyckades 21 % som genomgick interventionen avhålla sig ifrån rökning under ett år. Vidare var det inte så många av deltagarna i interventionsgruppen som valde att ha uppföljande telefonsamtal, som erbjöds alla deltagare.
Wilson et al. (2006) använder sig av fem uppföljningar i sin intervention. Till skillnad mot de andra studierna i resultatet kan ingen positiv effekt påvisas, då ingen lyckades sluta röka. Det talar emot att uppföljningar kan vara en del i förklaringen till lyckad rökavvänjning.
Med undantag från Österlund Efraimson et al. (2008) är de interventioner med mest uppföljningar också dem som hade flest individer med KOL som lyckas sluta röka.
Författarna i den föreliggande studien anser att det inte går att utesluta att uppföljningar har påverkat resultatet. Författarna anser att fler uppföljningar ökar interventionens chans till bättre resultat gällande rökavvänjning.
6.2.3 Individanpassning vid rökavvänjning
Människor är olika och är i behov av individanpassad hjälp för att klara av att sluta röka. Det påvisar Österlund Efraimson et al. (2008) studie som fokuserar på utbildning som
rökavvänjning där utbildningen är individanpassad till varje enskild individ. Därför kan det vara fördelaktigt om interventioner utvecklas så att individen ges nya kunskaper och stöttning. Wilson, Elborn & Fitzsimons (2010) intervjuade individer som genomgått en RCT studie där alla deltagare i interventionsgruppen erhöll icke individanpassad utbildning om KOL och rökavvänjning. Deltagarna uppger att motivationen finns, men interventionen passar inte för att de ska lyckas sluta röka. Deltagarna ser deras cigarettbruk som ett sätt att få struktur i vardagen, samt en social aspekt och förbättring av livskvalitén. Interventionen ses snarare som en ansträngning och ett hinder att förändra sina livsstilsvanor. I Wilson et al. (2010) påvisar att intervention utan individanpassning inte fungerar effektivt som rökavvänjning. Empowerment är till fördel att använda enligt Elgán et al. (2009) för att ge den enskilda individen makt och stöd för att kunna mobilisera sin egen kapacitet.
Genom individanpassning i rökavvänjningssyfte utnyttjas empowerment för att stärka individen i sin rökavvänjning och förutsättningarna för att individen med KOL diagnos ska lyckas sluta röka ökar.
Enligt förhållningssättet anses patienten lika mycket expert som vårdgivaren. Patienten har specifik kunskap om sitt liv och sättet att leva med sin sjukdom. Vårdgivaren innehar kunskap ur omvårdnads och medicinskt perspektiv. Kan båda parternas kunskaper kombineras ger det goda förutsättningar för att omvårdnad och behandling ska bli lyckad (Björvell & Insulander, 2008).
Författarna i den föreliggande studien anser att individen stärks i sin rökavvänjning genom att utnyttja de egna kunskaperna och förmåga effektivt. Kan individen dessutom vara delaktig i
11
hur deras rökavvänjning ska konstrueras blir interventionen än mer individanpassad till den enskilda individen och chansen att lyckas sluta röka ökar.
7 Slutsats
Litteraturstudiens resultat visar att interventioner för rökavvänjning för individer med KOL diagnos kan utformas på många olika sätt. Interventioner med spirometri och kort rådgivning, samtalsterapi, nikotinersättning och egenvård har visat blandade resultat. Gemensamt för alla typer av interventioner är användandet av uppföljningar. Antalet uppföljningar som ingick i interventionen kan ha haft effekt för hur väl rökavvänjningen fungerar. Fler och tätare uppföljningar tenderar att vara effektivare än de med färre. Därför bör rökavvänjning för individer med KOL diagnos utformas med flera uppföljningar. Vidare sågs utbildning som en påverkande faktor. Utbildning som tar hänsyn till individers olikhet och olika
inlärningsmönster har visat sig mest effektiva. Rökavvänjning som utgår från individens behov och en rökavvänjning som planeras tillsammans ger bättre förutsättningar för att individen ska lyckas sluta röka. Spirometrimätningar tillsammans med kort rådgivning har visat sig ge positiv effekt på motivationen till att sluta röka. Motivationen vid den tidpunkten bör utnyttjas med stöd och vägledning för individen till att sluta röka.
8 Kliniska implikationer
Individer med KOL diagnos som önskar sluta röka, står inför en viktig och svår uppgift. För att kunna tillgodose de behov individerna har, bör sjuksköterskan ha ett förhållningssätt som tar hänsyn till individers olikhet i rökavvänjning. Sjuksköterskan kan genom utbildning, stöd, motivation och vägledning hjälpa individen i rökavvänjningens process. I omvårdnaden kan sjuksköterskan vägleda individen till den intervention som passar individen bäst.
Sjuksköterskan som utbildare kan ge information och kunskap till individen om specifika interventioner och vad en livsstilsförändring skulle innebära för individen. Sjuksköterskan som motivator ska stärka individen i sig själv, för att individen ska kunna genomföra och hantera sin rökavvänjning och sjukdom. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att identifiera specifika behov för att kunna individanpassa samt agera som stöd och motivator för den enskilda individen.
Vidare forskning som värderar interventioners effektivitet för rökavvänjning är av vikt. Författarna upptäckte att det finns en brist som behandlar interventioner som bygger på individanpassning, likaså deras upplevelser av rökavvänjning. Genom den kunskapen kan specifika behov lättare identifieras och tillgodoses. Interventioner som bygger på individernas specifika behov kan utgöra en god grund att skapa nya och effektiva interventioner för
rökavvänjning. Forskning som studerar om det finns eventuella skillnader mellan könen och kulturer gällande effekt av olika interventioner för rökavvänjning bör utföras. På det sättet kan eventuella skillnader i behov mellan kön och kultur belysas och interventionerna därefter anpassas till individen.
12
Referenslista
Almås, H., Bakkelund, J., Thorsen, B-H., & Dichmann Sorknäs, A. (2011). Omvårdnad vid lungsjukdomar. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Gronseth (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (s. 105-161). Stockholm: Liber AB.
Andersson, I. (2015). KOL – Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Hämtad 28 januari, 2016, från 1177 Vårdguiden, http://www.1177.se/Orebrolan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/KOL---kroniskt-obstruktiv-lungsjukdom/
Björvell, H., & Insulander, L. (2008). Patient empowerment: ett förhållningssätt i mötet med patienten. I B. Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Borglykke, A., Pisinger, C., Jorgensen, T., & Ibsen, H. (2008). The
effectiveness of smoking cessation groups offered to hospitalised patients with symptoms of exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease (COPD). The Clinical Respiratory Journal, 2(3), 158-165. doi:
10.1111/j.1752-699X.2008.00055.x
Christenhusz, L., Pieterse, M., Seydel, E., & van der Palen. (2006). Prospective determinants of smoking cessation in COPD patients within a high intensity or a brief counseling intervention. Patient Education And Counseling, 66(2), 162-166. Från
http://www.sciencedirect.com.db.ub.oru.se/science/article/pii/S0738399106004 06X
Elgan, C., & Fridlund, B. (2009). Vuxet vardagsliv. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2015a). Tobaksbruk: Utvecklingen av tobaksrökning och passiv rökning över tid. Hämtad 25 januari, 2016, från
Folkhälsomyndigheten,
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel/tobaksbruk/
Folkhälsomyndigheten. (2015b). Folkhälsans utveckling – elva målområden. Hämtad 25 januari, 2016, från Folkhälsomyndigheten,
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/
Folkhälsomyndigheten. (2010a). Målområde 11 Tobak: Tobaksbruket. Hämtad 25 januari, 2016, från Folkhälsomyndigheten,
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12647/R2011-11-Tobak-Kunskapsunderlag-for-Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf
13
hälsorisker med passiv rökning. Hämtad 25 januari, 2016, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12785/Passiv-rokning-rokfria-miljoer.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2012). Utvecklingen av bruket. Hämtad 4 mars, 2016, från Folkhälsomyndigheten,
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/utvecklingen-av-bruket/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
Griph, H., & Ström, K. (2013). Lungorna och lungsäckarnas sjukdomar. I N. Grefberg (Red), Medicinboken: Orsak, symtom, diagnostik, behandling. Stockholm: Liber AB.
Hilberink, S., Jacobs, E., Bottema, B., de Vries, H., & Grol, R. (2005).
Smoking cessation in patients with COPD in daily general practice (SMOCC): six months' results. Preventive Medicine, 41(5-6), 822-827. Från
http://www.sciencedirect.com.db.ub.oru.se/science/article/pii/S0091743505001 180
Hilberink, S., Jacobs, J., Breteler, M., de Vries, H., & Grol, R. (2010). General practice counseling for patients with chronic obstructive pulmonary disease to quit smoking: Impact after 1year of two complex interventions. Patient Education & Counseling 83(1), 120-124. doi:
dx.doi.org/10.1016/j.pec.2010.04.009
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: För studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur. Lou, P., Zhu, Y., Zhang, P., Yu, J., Zhang, N., Chen, N., Zhang, L., Wu, H., & Zhoa, J. (2013). Supporting smoking cessation in chronic obstructive
pulmonary disease with behavioral intervention: a randomized controlled trial. BMC Family Practice, 14(91), 1-10. doi: 10.1186/1471-2296-14-91
Pires-Yfantouda, R., Absalom, G., & Clemens, F. (2013). Smoking cessation interventions for COPD: a review of the literature. Respiratory Care, 58(11), 1955-1962. doi1955-1962. 10.4187/respcare.01923
Sandh, O., Sjaastad, O., Haug, E., & Bjålie, J. (2007). Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB.
Sarna, L., Bialous, S., Kraliková, E., Kmetova, A., Felbrová, V., Kulovaná, S., Malá, K., Roubicková, E., Wells, M., & Brook, J. (2014). Impact of a Smoking Cessation Educational Program on Nurses' Interventions. Journal of Nursing Scholarship, 46(5), 314-321. doi: 10.1111/jnu.12086
14
Schelin, Å. (2014). Rökning och snusning. Hämtad 4 mars, 2016, från 1177 vårdguiden, http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Rokning-och-snusning/
SFS 1982: 763. Hälso och sjukvårdslag. Hämtad 28 Januari, 2016, från Sveriges Riksdag,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 1993:581. Tobakslagen. Hämtad 25 januari, 2016, från Sveriges Riksdag,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Tobakslag-1993581_sfs-1993-581/ SFS 2001:312. Tobaksförordningen. Hämtad 25 januari, 2016, från Sveriges Riksdag,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Tobaksforordning-2001312_sfs-2001-312/
SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 4 mars, 2016, från Sveriges Riksdag,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
Socialstyrelsen. (2014). Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. Hämtad 28 januari, 2016, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19371/2014-3-4.pdf
Spindler, C. (2015). Kronisk bronkit och KOL: akut exacerbation. Hämtad 21 februari, 2016, från Internetmedicin,
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=158
Stratelis, G., Mölstad, S., Jakobsson, P., & Zetterström, O. (2006). The impact of repeated spirometry and smoking cessation advice on smokers with mild COPD. Scandinavian Journal Of Primary Health Care, 24(3), 133-139. Från http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=b6f86 3d3-cd6f-4492-8676-e58bf940cdb3%40sessionmgr4003&vid=15&hid=4212 Sundblad, B., Larsson, K., & Nathell, L. (2010). Lung function testing influences the attitude toward smoking cessation. Nicotine & Tobacco Research: Official Journal Of The Society For Research On Nicotine And Tobacco, 12(1), 37-42. doi: 10.1093/ntr/ntp170
Wilson, J., Elborn, J., & Fitzsimons, D. (2010). 'It's not worth stopping now': why do smokers with chronic obstructive pulmonary disease continue to smoke? A qualitative study. Journal Of Clinical Nursing, 20(5-6), 819-27. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03319.x
15
Wilson, S., Fitzsimons, D., Bradbury, I., & Stuart Elborn, J. (2008). Does additional support by nurses enhance the effect of a brief smoking cessation intervention in people with moderate to severe chronic obstructive pulmonary disease? A randomised controlled trial. International Journal of Nursing Studies, 45(4), 508–517.Från
http://www.sciencedirect.com.db.ub.oru.se/science/article/pii/S0020748906002 975
World Health Organisation. (2003). WHO Framework Convention on Tobacco Control. Hämtad 25 januari, 2016, från World Health Organisation,
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/42811/1/9241591013.pdf
Öresland, S., Lutzém, K. (2009). Etiska stigar och moraliska vandringar. I F, Friberg & J, Öhlén (Red.). Omvårdnades grunder: perspektiv och
förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur AB
Österlund Efraimsson, E., Hillervik, C., & Ehrenberg, A. (2008). Effects of COPD self-care management education at a nurse-led primary health care clinic. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 178-185. Från
http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=5b219 253-3105-44ae-a95c-6efab99d530c%40sessionmgr113&vid=11&hid=12
Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökning Sökord och begränsningar Antal sökträffar Urval 1, lästa titlar Urval 2, lästa abstracts Urval 3, lästa artiklar i sin helhet Urval 4, Granskade artiklar Medline 20160122 S1 COPD 30404 0 0 0 0 Medline 20160122 S2 Smoking cessation 31748 0 0 0 0 Medline 20160122 S3 COPD AND smoking cessation Limiters: - published date 20050101-20151231 - Language: english - Age: all adult 299 0 0 0 0 Medline 20160204 S4 S1 AND S2 AND intervention Limiters: - published date 20050101-20151231 - Language: english - Age: all adult 48 10 8 6 6 Medline S5 S1 AND S2 AND spirometry Limiters: - published date 20050101-20151231 - Language: english - Age: all adult 93 6 4 2 2 Medline S6 S1 AND S2 AND advice 19 5 4 4 0
Limiters: - published date 20050101-20151231 - Language: english - Age: all adult Medline S7 S1 AND S2 AND counseling Limiters: - published date 20050101-20151231 - Language: english - Age: all adult 22 7 6 4 0 Cinahl 20160122 S1 COPD 8613 0 0 0 0 Cinahl 20160122 S2 Smoking cessation 18466 0 0 0 0 Cinahl 20160122 S3 COPD AND smoking cessation Limiters: - peer review - published date 20050101-20151231 - Language: english - Age: all adult 109 0 0 0 0
Cinahl S4 COPD AND
smoking cessation AND intervention Limiters: - peer review - published date 20050101-20151231 37 12 10 8 1
- Language: english - Age: all adult
Cinahl S5 COPD AND
smoking cessation AND spirometry Limiters: - peer review - published date 20050101-20151231 - Language: english - Age: all adult 72 6 2 1 0
Cinahl S6 COPD AND
smoking cessation AND counseling Limiters: - peer review - published date 20050101-20151231 - Language: english - Age: all adult 11 7 4 4 0
Cinahl S7 COPD AND
smoking cessation AND advice Limiters: - peer review - published date 20050101-20151231 - Language: english - Age: all adult 10 6 5 4 0
Bilaga 2. Artikelmatris. artikel 1(9) Författare, artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod och ev.
design Värdering Resultat Borglykke, A., Pisinger, C., Jørgensen, T., & Ibsen, H. (2008). The effectivenes s of smoking cessation groups offered to hospitalised patients with symptoms of exacerbatio ns of chronic obstructive pulmonary disease (COPD). The Clinical Respiratory Journal, 2, 158–165. Danmark Att undersöka effekten av rökavvänjningsgrup per, hos patienter som är inlagda på sjukhus för exacerbation för patienter med KOL diagnos.
Metod: RCT
Inklusionskriterier: Patienter med KOL med exacerbationer, som var inlagda under en viss period på Glostrup sjukhus. Exklusionskriterier : Död under studiens gång, aldrig varit rökare, före detta rökare och de med betydande
bakomliggande sjukdomar som cancer, demens etc. Urval/bortfall: 565 i urvalsgruppen. 342 bortfall. Studiegrupp: 223 deltagare. Interventionsgrupp: 121 Kontrollgrupp: 102 Snittålder 66 år. Datainsamlingsmet od: Frågeformulär och test av carbohemoglobin, för att kolla abstinensnivå. Analysmetod: Statistisk analys Styrkor: Tydlig urvalsproce ss. Små demografisk a skillnader mellan grupperna. Svagheter: Stort bortfall. Konsekutivt urval. I interventionsgrup pen var antalet som slutat röka mer än dubbelt så hög som i
kontrollgruppen och antalet dagar på sjukhus för sin KOL diagnos var färre i
interventionsgrup pen än i
artikel 2(9) Författare, artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod och ev.
design Värdering Resultat Christenhusz , L., Pieterse, M., Seydel, E., & van der Palen, J. (2006) Prospective determinants of smoking cessation in COPD patients within a high intensity or a brief counseling intervention. Patient Education and Counseling, 66, 162–166 Nederländer na Att identifiera faktorer för rökavvänjning hos KOL patienter och se om det varierar mellan de två interventionerna "Minimal intervention strategy for lung patients" (LMIS) och "SmokeStopThera py" (SST). Metod: RCT Inklusionskriterier: Diagnosen mild eller svår KOL, ålder mellan 40-75 år, förståelse av det nederländska språket och hade viljan att delta i studien. Exklusionskriterier : En känslighet mot läkemedlet Zyban. Urval/bortfall: 234 i urvalet. Bortfall 9 stycken. Studiegrupp: 225 deltagare. LMIS: 111 SST: 114 Snittålder i grupperna var 59.6 respektive 57.0. Datainsamlingsmet od: Spirometri, frågeformulär, Fagerströms nikotinkontroll, depressionskontroll. Analysmetod: Statistisk analys Styrkor: Tydliga inklusions och exklusionskriteri er. Relevanta och pålitliga mätinstrument.* Svagheter: Urvalsprocessen är inte helt tydlig. Metoddiskussion saknas. För de med hög abstinensnivå är LMIS interventione n passande då den positiva attityden gentemot rökavvänjnin g också är hög. Dock om abstinensnivå n är låg behövs en mer intensiv intervention, så som SST.
artikel 3(9) Författare, artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat Hilberink, S., Jacobs, J., Breteler, M., de Vries H., & Grol, R. (2011). General practice counseling for patients with chronic obstructive pulmonary disease to quit smoking: Impact after 1year of two complex interventions . Patient Education & Counseling 83(1), 120-124. Nederländer na Utvärdera effekterna av två rådgivande intervention er i primärvårde n för att hjälpa individer med KOL sluta röka. Metod: RCT Inklusionskriterier: Individer med diagnostiserad KOL, ålder 35 år eller äldre, ha minst tre läkemedelsrecept för bronkdilaterande och/eller antinflamatoriska läkemedel det senaste året. Exklusionskriterier : Saknas. Urvalsförfarande: Urvalet skapades genom att använda ett elektroniskt patientjournalsystem som användes i landet. Det användes tillsammans med International classification of primary care (ICPC), ett system för
diagnoskoder samt ett system för koder för läkemedelsrecept, Anatomical therapeutic chemical classification system. Därefter erbjöds deltagarna delta i studien av den lokala primärvården. Urval/bortfall: 56 bortfall av 753 deltagare. Studiegrupp: 753 deltagare. Kontrollgrupp: 154 Styrkor: Tydliga inklusionkriterier . Högt deltagarantal. Svagheter: Bekvämlighetsur val användes. Exklusionkriterie r saknas. Metoddiskussion saknas. Båda interventionsgruppe rna hade högre antal deltagare som uppgav att de lyckas sluta röka jämfört med
kontrollgruppen, 14.8 % respektive 7.4 %.
Interventionsgrupp 1: 252 Interventionsgrupp 2: 291 Snittålder för deltagarna i grupperna var 58.0, 60.1 och 60,7. Datainsamlingsmet od: Frågeformulär, Fagerström test for nicotine dependence (FTND) samt urinprov. Analysmetod: Statistisk analys, flernivå-analys.
artikel 4(9) Författare, artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat
Lou, P., Zhu, Y., Zhang, P., Yu, J., Zhang, N., Chen, N., Zhang, L., Wu, H., & Zhoa, J. (2013). Supporting smoking cessation in chronic obstructive pulmonary disease with behavioral interventio n: a randomize d controlled trial. BMC Family Practice, 14, 91. Kina Värdera preventiva effekter av intervention er med beteendetera pi som rökavvänjni ng för individer med KOL diagnos, samt identifiera eventuella påverkande faktorer. Metod: Randomicerad kotrollerad design (RCT). Inklusionskriterier: Patienter med diagnostiserad KOL, 35 år eller äldre, rökt minst en cigarett/dag under det senaste året, inte hållit uppe med rökningen högst i tre månader det senaste året. Exklusionskriterier: Patienter med allvarliga och instabila medicinska eller fysiska sjukdomar/tillstånd som kunde påverka
lungfunktionen. Även individer med grav depression exkluderades. Urvalsförfarande:
Deltagarna blev rekryterade till studien av deras
familjeläkare på 14 olika vårdcentraler i Xuzhou city, Kina. De som stämde överens med
inklusions/exklusionskriteri erna kom med i urvalet. Urval/bortfall: 2607 av 3562 deltog i studien. Studiegrupp: 3562 deltagare. Kontrollgrupp: 1748 Interventionsgrupp: 1814 Datainsamlingsmetod: Intervjuer, gruppdiskussioner, frågeformulär, kolmonoxidmätning. Analysmetod: Statistisk analys. Styrkor: Högt deltagarantal . Bra power. Litet bortfall. Svagheter: För att kunna se ett mer långsiktigt resultat av interventione n. Hade en längre studieduratio n varit önskvärd. Antalet deltagare som lyckades avvänja sig från rökning genom beteendeterapi i interventionsgrupp en var högre än i kontrollgruppen som inte fick interventionen. Vid 24-30 månader var 46.4 % rökfria i interventionsgrupp en jämfört med 3.4 % vid samma tidpunkt i kontrollgruppen.
artikel 5(9) Författare, artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat Sander, R., Hilberink, M., Jacobs, J., Bottema, B., de Vries, H., & Grol, R. (2005). Smoking cessation in patients with COPD in daily general practice (SMOCC): Six months’ results. Preventive Medicine, 41, 822 – 827 Nederländer na Undersöka effektiviteten hos rökavvänjnin gs- programmet SMOCC efter 6 månader. Metod: RCT Inklusionskriterie r: Individer över 35 år, med diagnostiserad KOL, användning av speciella mediciner, utskrift av bronkdilaterande mediciner åtminstone 3 gånger under senaste året, utskrivning av antiinflammatoriska preparat åtminstone 1 gång senaste året. Exklusionskriterie r: Använder annan sorts rökavvänjning, inte rökare längre. Urval/bortfall: 5875 deltagare. Bortfall 14 stycken. Studiegrupp: Kontrollgrupp: 2975 Interventionsgrupp: 2900 Snittålder var 44.6 respektive 45,8. Datainsamlingsme tod: 2 stycken frågeformulär. Analysmetod: Statistisk analys. Styrkor: Tydliga inklusion och exklusionskriterier. Tydlig urvalsprocess. Relevanta och pålitliga mätinstrument. Svagheter: Stora skillnader i antalet deltagare i undersökningsgrupp erna, leder till sämre power. Dessutom demografiska skillnader. Stora skillnader i försök i att sluta jämfört mellan grupperna. Det var 16 % av deltagarna i interventionsgrup pen som lyckades sluta röka.
artikel 6(9) Författare, artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat Stratelis, G., Mölstad, S., Jakobsson, P., & Zetterström , O. (2006). The impact of repeated spirometry and smoking cessation advice on smokers with mild COPD. Scandinavi an Journal of Primary Health Care, 24, 133-139 Sverige Att undersöka om spirometri kombinerat med korta råd från sjuksköterska och personliga brev från en läkare, ökar rökavvänjning ens effektivitet för patienter med KOL Metod: Prospektiv, randomiserad studie. Inklusionskriterier : Rökare med KOL eller normal lungfunktion. Exklusionskriterier : Om deltagarna tog del av en annan studie. Om deltagarna bodde för långt ifrån vårdcentralen. Urval/bortfall: 512 i urvalsgruppen. 67 bortfall. Studiegrupp: 512 deltagare. Interventionsgrupp A : 165 Interventionsgrupp B: 161 Interventionsgrupp C: 119 Snittålder i grupperna 47,6, 47,6 & 49,27. Datainsamlingsmet od: Spirometri, frågeformulär & SRNT mätning för nikotin. Analysmetod: Statistisk analys. Styrkor: Stort deltagarantal. Litet bortfall. Tydlig design och datainsamlingsförfara nde. Tydlig urvalsprocess. Svagheter: Stort bortfall under uppföljningarna under studiens gång. Interventionen gav positivt effekt som rökavvänjning för individer med mild KOL. Individer med normal lungfunktion var inte rökavvänjning en lika hög.
artikel 7(9) Författare, artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat
Sundblad, B., Larsson, K., & Nathell, L. (2010). Lung function testing influences the attitude toward smoking cessation. Nicotine & Tobacco Research: Official Journal Of The Society For Research On Nicotine And Tobacco 12 (1), 37-42. Undersöka om spirometritest ändrar attityden för rökavvänjning. Metod: Tvärsnittstudie Inklusionskriterier: Individer med diagnostiserad KOL sjukdom och var rökare. Exklusionskriterier: Individer som var sjuksrivna p.g.a. psykisk sjukdom eller
tumörsjukdom. Urvalsförfarande: Frågeformulär skickades per post ut till personer som var mellan 40-60 år, var sjukskrivna samt bodde i eller i närheten av nio förutbestämda städer i Sverige. Genom detta identifierades individer med KOL sjukdom. Två påminnelser skickades ut, 86 % svarade på frågeformuläret. Urval/bortfall: 403 av 513 deltagare inkluderades i studien, övriga försvann p.g.a. utebliven respons av frågeformulär som följde i studien. Studiegrupp: 513 deltagare, i ålderspann 40-62 år. Datainsamlingsmetod: Telefonintervjuer, Fagerström test for nicotine dependence (FTND). Analysmetod: Statistisk analys. Styrkor: Stort deltagarantal. Relevanta och pålitliga mätinstrument. Svagheter: Stor skillnad mellan de jämförande grupperna, gruppen med normal lungfunktion jämfört med gruppen med KOL och abnormal lungfunktion. Spirometri ändrade andelen deltagare som inte ville sluta röka från 57 % innan spirometrin till 9 % direkt efter. Efter 3 månader var det 28 % av deltagarna med KOL som uppgav att de ville sluta röka. Vid 3 månader hade också 30 % av deltagarna med KOL som lyckats sluta.
artikel 8(9) Författare, artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat Wilson, S., Fitzsimon s, D., Bradbury, I., & Stuart Elborn, J. (2006). Does additional support by nurses enhance the effect of a brief smoking cessation interventi on in people with moderate to severe chronic obstructiv e pulmonar y disease? A randomise d controlled trial. Internatio nal Journal of Nursing Studies, 45(4), 508–517. Värdera effekten av korta råd enskilt eller i kombinatio n med individuellt stöd av sjuksköters ka eller gruppstöd lett av sjuksköters kor som rökavvänjn ing för individer med KOL diagnos. Metod: RCT Inklusionskriterie r: Patienter som är rökare, har en KOL diagnos samt besöker Northern Ireland’s Regional Respiratory Centre (RRC). Exklusionskriteri er: Patienter med alkohol/drogmissbr uk, hade
kontraindikationer till nikotinterapi eller inte hade intentionen att sluta röka.
Urvalsförfarande: Vid besök med läkaren hos RRC erhöll patienterna kort rådgivning för rökavvänjning, därefter öppnade läkaren ett slutet kuvert där det stod skrivet vilken grupp patienten hamnade i. Urval/bortfall: Av de 516 deltagare föll 425 bort. Studiegrupp: 91 deltagare. Kontrollgrupp: 35 Interventionsgrupp 1: 27 Interventionsgrupp 2: 29 Datainsamlingsm Styrkor: Mätinstrument som är relevanta och pålitliga är använda. Tydliga inklusions/exklusionskr iterier beskrivs. Bortfallsanalys är beskriven. Svagheter: Låg power p.g.a. för litet urval.
Korta råd med eller utan
individuell/gruppt erapi var inte effektivt som rökavvänjning för individer med KOL diagnos. Ingen av deltagarna ur någon av grupperna lyckades sluta röka inom ett år.
Irland etod: Frågeformulär, självrapportering från deltagarna, biokemiskt instrument för validation samt salivprov. Analysmetod: Statistisk analys, ANCOVA.
artikel 9(9) Författar e, artikelns titel, tidskrift, land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat
Österlun d Efraimss on, E., Hillervik , C., & Ehrenber g, A. (2008). Effects of COPD self-care manage ment educatio n at a nurse-led primary health care clinic. Scandina vian Journal of Caring Sciences, 22(2), 178-185. Sverige Undersöka effekter av interventioner med strukturerade undervisningsp rogram ledda av sjuksköterska på en hälsoklinik angående livskvalité, kunskap om sin sjukdom KOL och som rökavvänjning.
Metod: Kohort studie Inklusionskriterier: Patienter med
diagnostiserad KOL. Exklusionskriterier: Patienter med psykiska sjukdomar så som schizofreni, demens eller
alkohol/drogmissbruk utöver deras KOL sjukdom.
Urvalsförfarande: Alla patienter som var hänvisade till en KOL specialiserad sjuksköterska på någon av vårdecentralerna inom Dalarnas kommun p.g.a. misstänkt KOL hamnade i urvalet. De som blev diagnostiserade med KOL delades in i interventionsgrupp/kon trollgrupp. Urval/bortfall: 48 exkluderades av 110 deltagare, 62 erbjöds delta i studien, 52 tackade ja. Datainsamlingsmetod : Frågeformulär. Analysmetod: Statistisk analys, jämförande analys. Styrkor: Tydliga inklusions/exklusion skriterier. Tydlig urvalsprocess. . Svagheter: Litet urval. Forskaren själv utförde interventionen vilket kan ha påverkat resultatet. En ökning av livskvalité, antal deltagare som lyckades sluta röka samt en ökning i deltagarnas kunskap om sin sjukdom, KOL kunde observeras i interventionsgr uppen.
Bilaga 3. Tabell 1, studieöversikt
Författare Studiens namn Antal
deltagare med KOL Intervention Borglykke et al. (2008)
The effectiveness of smoking cessation groups offered to
hospitalised patients with symptoms of exacerbations of chronic
obstructive pulmonary disease (COPD).
n=121 Gruppterapi
Christenhusz et al. (2006)
Prospective determinants of smoking cessation in COPD patients within a high intensity or a brief counseling intervention. n=234 SST och LMIS* (Samtalsterapi, nikotinersättning) Hilbering et al. (2005)
Smoking cessation in patients with COPD in daily general practice (SMOCC): six months' results.
n=244 Enskilda samtal
Lou et al. (2013) Supporting smoking cessation in chronic obstructive pulmonary disease with behavioral intervention: a randomized controlled trial.
n=1377 Beteendeterapi
Stratelis et al. (2006) The impact of repeated spirometry and smoking cessation advice on smokers with mild COPD.
n=119 Spirometri och korta samtal/Råd Sander et al. (2010) General practice counseling for
patients with chronic obstructive pulmonary disease to quit smoking: Impact after 1year of two complex interventions.
n=416 Samtalsterapi, nikotinersättning
Sundblad et al. (2010)
Lung function testing influences the attitude toward smoking cessation.
n=77 Spirometri Wilson et al. (2006) Does additional support by nurses
enhance the effect of a brief smoking cessation intervention in people with moderate to severe chronic
obstructive pulmonary disease? A randomised controlled trial.
n=91 Samtalsterapi
Österlund Efraimson et al. (2008)
Effects of COPD self-care
management education at a nurse-led primary health care clinic.
n=26 Utbildning, rådgivning
