Betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter inom hälso- och sjukvården - från sjuksköterskans perspektiv : en litteraturöversikt

Full text

(1)

BETYDELSEFULLA ASPEKTER FÖR OMVÅRDNADEN AV

SUICIDNÄRA PATIENTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN-

FRÅN SJUKSKÖTERSKANS PERSPEKTIV

En litteraturöversikt

SIGNIFICANT ASPECTS OF THE NURSING OF SUICIDAL

PATIENTS WITHIN HEALTH SERVICES- FROM A NURSE´S

PERSPECTIVE - A review

Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Examinationsdatum: 26/10/2020 Kurs: Självständigt arbete HT 2020

Författare: Matilda Hampl Handledare: Lena Skoglund Författare: Alice Winrow Examinerande lärare: Eleni Siouta

(2)

SAMMANFATTNING Bakgrund

Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar för suicidnära personer. Majoriteten av de som i slutänden tar sitt liv har tidigare varit i kontakt med vården, där första mötet ofta sker tillsammans med sjuksköterskan. Det är inte ovanligt att protokoll och anvisningar för hur vårdpersonalen ska ge dessa personer en fullgod omvårdnad saknas. Detta tillsammans med en bristfällig grundutbildning i ämnet omvårdnad av suicidnära patienter, vilket således tillsammans utgör orsaker till att sjuksköterskan saknar kompetens och redskap när det kommer till hur denna specifika omvårdnad bör utföras. Det betyder att den omvårdnad som ges således enbart kan komma att vara grundad i sjuksköterskans egna egenskaper och åsikter vilket i sin tur leder till en ojämn vård.

Syfte

Syftet var att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter inom hälso- och sjukvård ur sjuksköterskans perspektiv.

Metod

En litteraturstudie användes för att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnad av suicidnära patienter. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för att söka fram 15 artiklar som kunde belysa de aktuella aspekterna. En kvalitativ integrerad innehållsanalys grundad av Kristensson (2014) gjordes på alla artiklar i resultatet.

Resultat

Studien resulterade i sex kategorier av faktorer med underkategorier av betydelse för omvårdnadskvalitén. Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten, utbildning, rutinernas betydelse, teamsamverkan, vårdrelationen och sjuksköterskans personliga egenskaper. Dessa kategorier utgjorde de aspekter som sjuksköterskan ansåg viktiga för omvårdnaden av suicidnära patienter och var avgörande i många fall för att sjuksköterskan skulle känna att de kunde ge god omvårdnad. Viktigast var framförallt en välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten och relationen mellan dem samt egenskaper som sjuksköterskans besitter och hens utbildningsnivå för att kunna hantera en situation med en suicidnära patient och ge god omvårdnad.

Slutsats

Det är viktigt att sjuksköterskan tar sig tid, kommunicerar och lyssnar på patienten för att kunna bygga upp en god relation tillsammans vilket möjliggör upprättandet av en

individuell vårdplan och att en personcentrerad vård utförs. För att sjuksköterskan ska veta hur man går till väga för att skapa en välplanerad omvårdnad för patienten krävs relevant utbildning i bland annat rätt bemötande, omvårdnad, psykisk ohälsa och riskfaktorer för

(3)

suicid. Ett genuint engagemang i patientens mående och relevant utbildning är grunden i god omvårdnad för suicidnära patienter.

Nyckelord: sjuksköterskans roll, suicidförsök, omvårdnad, kommunikation, Sjuksköterska-patientrelationer, attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal

ABSTRACT Background

Healthcare has a great responsibility when it comes to people close to suicide. The majority of those who ultimately take their lives have previously been in contact with health services, where the first meeting often takes place with a nurse. It is not uncommon for there to be no protocol for how the nursing staff should give suicidal people care, which leads to the care provided being based on the nurse's own characteristics and opinions, making care uneven as many nurses lack knowledge of how suicidal people should be cared for.

Aim

The purpose was to explore significant aspects for nursing of suicidal people within health services from the nurse's perspectives.

Method

A review was used to examine significant aspects for nursing suicidal people. The databases PubMed, Cinahl and PsycINFO were used to search for 15 articles that could answer the purpose. A qualitative integrated content analysis based on Kristensson (2014) was performed on all articles.

Results

The results of the study ended in six categories with subcategories. Communication between the nurse and the patient, education, the importance of routines, team

collaboration, the relationship between patient and nurse and the nurse's characteristics. These categories constituted the aspects that the nurse considered important for the care of suicidal patients and were crucial in many cases for the nurses to feel that they could provide good care. The main findings in the result was a well-functioning communication between the nurse and the patient, the relationship between them as well as the nurse characteristics and his or her level of education to be able to handle a situation with a suicidal patient and provide good care. A genuine commitment to the patient's well-being and relevant education is the basis for good care for suicidal patients.

(4)

Conclusions

It is important that the nurse takes the time to communicate and listen to the patient in order to be able to make a plan for the patient's care as it looks different for different patients. In order for the nurse to know how to create a well-planned care plan for the patient, relevant education is required in for example the right kind of treatment, nursing, mental illness and risk factors for suicide.

Keywords: nurse's role, (suicide, attempted), nursing care, nurse-patient relation, attitude of health personnel

(5)

Innehåll

INLEDNING ... 1

BAKGRUND ... 1

Hälso- och sjukvården ... 1

Somatiken inom hälso- och sjukvården ... 2

Psykiatrin inom hälso- och sjukvården ... 2

Lagar och patientens autonomi ... 3

Suicid ... 3

Suicidnära patienter ... 4

Orsaker, riskgrupper och riskfaktorer ... 4

Omvårdnad ... 5 Teoretisk utgångspunkt ... 6 Personcentrerad omvårdnadvård ... 6 Problemformulering ... 7 SYFTE ... 7 METOD ... 7 Design ... 7 Urvalskriterier ... 7 Avgränsningar ... 8 Inklusionskriterier ... 8 Exklusionskriterier ... 8 Datainsamling ... 8 *Manuell sökning ... 12 Kvalitetsgranskning ... 13 Dataanalys ... 13 Forskningsetiska överväganden ... 14 RESULTAT ... 15

Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten ... 15

Prata om suicid ... 15 Lyssna ... 15 Inge hopp ... 16 Icke-verbal kommunikation ... 16 Utbildning ... 16 Rutinernas betydelse ... 17 Teamsamverkan ... 17 Vårdrelationen ... 18

(6)

Ett balanserat förhållningssätt ... 18

Sjuksköterskans personliga egenskaper ... 19

Intuition ... 19 Erfarenhet ... 19 Sjuksköterskans känslor ... 20 DISKUSSION ... 20 Resultatdiskussion ... 20 Metoddiskussion ... 24 Slutsats ... 26 Fortsatta studier ... 27 Klinisk tillämpbarhet ... 27 Hållbar utveckling ... 27 Författares bidrag ... 28 REFERENSER ... 29 BILAGA A ... I BILAGA B ... II

(7)

1

INLEDNING

Var 40:e sekund tar någon sitt liv världen över och totalt sker närmare 800,000 suicid globalt varje år (World Health Organization [WHO], 2019). Över en tredjedel av alla de människor som tar sitt liv har tidigare varit i kontakt med den psykiatriska vården och om man räknar in andra vårdkontakter inom hälso- och sjukvården blir den siffran betydligt högre (Socialstyrelsen, 2020). Hälso- och sjukvården består av olika professioner och där bland sjuksköterskan som har en viktig roll. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar vilket innebär att finnas där och ge omvårdnad till den patient som söker hjälp (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2016).

Valet att utgå ifrån sjuksköterskans perspektiv gjordes med anledning att vi båda är intresserade av att jobba med suicidnära patienter i framtiden och ville ta reda på betydelsefulla aspekter i sjuksköterskors omvårdnad av suicidala patienter. Intresset för suicidnära patienter kom i samband med tidigare genomförd verksamhetsförlagd

utbildning i kursen “Psykiatrisk omvårdnad”, där vi dagligen båda två mötte patienter med tidigare suicidförsök i bakgrunden.

Genom att sammanställa en litteraturöversikt så har viktiga aspekter i omvårdnaden av patienter som är suicidnära ur sjuksköterskans perspektiv inom hälso- och sjukvården tagits fram. Detta med syftet att se om det finns specifika aspekter som är viktiga gällande omvårdnaden till patienten vilka gör skillnad för resultatet av tiden patienten vårdas av sjuksköterskan.

BAKGRUND

Hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvårdens mål syftar till att uppnå en god hälsa där hela befolkningen ska ha tillgång till vård på lika villkor och där respekt och människors lika värde är fundamentalt. Hälso- och sjukvården jobbar också med att förebygga ohälsa och bygger på principen att vård företrädelsevis skall ges till de med störst behov (SFS 2017:30).

Utöver de lagstadgade målen som finns uppsatta för hälso- och sjukvården så finns även vissa krav med syfte att uppfylla och upprätthålla en god vård. Kraven syftar bland annat till en trygg och säker vård där patientens självbestämmande och integritet prioriteras. Vidare är det viktigt att främja och upprätthålla en god kontakt mellan personalen inom hälso- och sjukvård och patienten (SFS 1982:763).

Till hälso- och sjukvården söker sig personer i behov av vård. Vården avses inte bara behandla personer med fysiska, det vill säga somatiska, besvär utan också de med psykiska ohälsa (Ekvall, 2019). Detta innefattar således att man som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården kan komma att möta patienter som funderar, planerar eller har försökt att ta sitt liv (Socialstyrelsen, 2020).

Samarbetet mellan hälso- och sjukvårdens olika professioner är otroligt viktigt ur flera aspekter, där patienternas säkerhet och det personcentrerade förhållningssättet är två av dessa (Brändström et al., 2015). För att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt ska man, enligt svensk sjuksköterskeförening, lyssna på personens egna berättelser och utifrån

(8)

2

detta planera vården tillsammans med denne (SSF, 2016). Ett fungerande samarbete mellan professioner inom hälso- och sjukvården, det vill säga samverkan i team, är en av sex kärnkompetenser som sjuksköterskan arbetar med. De andra kärnkompetenserna är personcentrerad vård, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Genom att fler professioner kommunicerar med varandra och patienten tillsammans så blir vården kring patienten säkrare (Forsberg, 2016). I en studie visade det sig att tiden som spenderades med att kommunicera professioner sinsemellan var väldigt varierande och verbal kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor var obefintlig i 30% av fallen (Rothberg et al., 2011).

Somatiken inom hälso- och sjukvården

Ordet soma kommer från grekiskan och betyder “kropp”, vilket inom medicin är den vedertagna benämningen för människokroppen (Nationalencyklopedin [NE], u.å). Den somatiska vården riktar sig således till att hjälpa personer med fysiskt relaterade åkommor.

Hälso- och sjukvården i Sverige har sin grund i primärvården. Primärvården är en öppenvård som ansvarar för de grundläggande medicinska behandlingarna,

omvårdnadsarbete, prehabilitering samt rehabilitering, vilka ej kräver särskild kompetens eller andra resurser som finns på sjukhus. Till primärvården hör vårdcentraler, husläkar- och familjeläkarmottagningar och distriktssköterskemottagningar. Vårdkedjans nästa steg är länssjukvård, vilka är mindre sjukhus och där inte alla olika typer av

specialistmottagningar finns. Här kan både öppen- och slutenvård erbjudas, men där den sistnämnda utgör största delen av den.

Vidare bedrivs regionsjukvård på sju olika universitetssjukhus i Sverige, vilka har samarbeten med medicinskt inriktade universitet och högskolor. Slutligen så finns det nationell högspecialiserad vård, vilken är offentligt finansierad och har de högsta kraven på kompetens där den mest specialiserade och avancerade vården utförs (Vetenskapsrådet, 2020).

Psykiatrin inom hälso- och sjukvården

En av de starkaste riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök (Psykiatristöd, 2015). Ordet psykiatri betyder "vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande" (Svenska akademins ordlista, 2020). Till skillnad från somatiken med sina kroppsliga sjukdomar så talar man inom psykiatrin inte om sjukdom, utan istället begrepp som syndrom, psykisk störning och funktionsnedsättning (Allgulander, 2019).

Ottosson och Flyckt (u.å.) beskriver i Nationalencyklopedin hur man inom psykiatrin pratar om första- respektive andra linjens psykiatri. Den första linjen innefattar

primärvården och socialtjänsten, vilka ansvarar för lättare fall och psykisk ohälsa. När deras ansvarsområde inte sträcker sig längre finns andra linjens psykiatri. För personer under 18 år finns barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och för de äldre ansvarar

vuxenpsykiatrin. De ansvarar för utredningar, behandlingar och rehabilitering.

Uppdelningen av den vuxenpsykiatriska enheten görs mellan öppen- respektive slutenvård, där den sistnämnda innebär psykiatrisk vård på sjukhus. Öppenvårdens huvudsakliga

(9)

3

ansvarsområde syftar till genomförandet av den psykiatriska rehabiliteringen och att den mer långsiktiga vårdplaneringen upprätthålls, vilket skiljer sig mot slutenvården som arbetar mer kortsiktigt, under den akutpsykiatriska fasen, och betyder bland annat att häva risksituationer som suicid och våldshandlingar (Ottosson & Flyck, u.å).

Lagar och patientens autonomi

Sveriges hälso- och sjukvård regleras av flertalet lagar och förordningar. Detta för att kunna utföra en säker vård som är personcentrerad. De lagar som väger tyngst är hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientsäkerhetslagen (PSL) samt patientlagen. HSL är en ramlag, vilken innefattar de grundläggande mål och regler som hälso- och sjukvård har att förhålla sig efter samt hur verksamheterna ska bedrivas (SFS 2017:30).

Patientsäkerhetslagen avser att främja en hög säkerhet för patienterna samt att minska vårdrelaterade skador (SFS 2010:659). Patientlagen har som syfte att stärka patientens ställning genom att främja självbestämmande, integritet och delaktighet i vården kring hen (SFS 2014:821). Utöver dessa ovan nämnda lagar så tillkommer ett flertal andra lagar och föreskrifter som hälso- och sjukvården har att förhålla sig till.

När det kommer till psykiatrin så finns ytterligare två lagar som är av stor betydelse. Den första lagen går under namnet lag om psykiatrisk tvångsvård - LPT. För att en person ska omhändertas under lagen om psykiatrisk tvångsvård finns några kriterier som måste uppfyllas. För att ett omhändertagande av en person ska kunna ske under lagen om

psykiatrisk vård måste ett vårdintyg skrivas av en läkare efter att hen gjort en undersökning av personen (SFS 1991:1128).

Den andra lagen, lagen om rättspsykiatrisk vård - LRV, tillämpas på de personer som utför ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Beslutet fattas i domstol och den rättspsykiatriska vården kan både tillämpas i öppen- samt sluten form (SFS 1991:1129). Patientens autonomi är ett centralt inom hälso- och sjukvården. Det innebär att vård ska ges med respekt för patientens självbestämmande. Detta ger patienten makt att bestämma om ett integritetsintrång för göras eller inte. Dock krävs det att patienten har förutsättning att ta dessa beslut grundat i insikt om sin situation och tillstånd. Integritetsintrång kan förhindra att en skada uppstår och kan på sikt innebära att den autonoma förmågan stärks (Socialstyrelsen, 2018). Tvångsvård kan i vissa fall bli aktuellt, till exempel om en person försöker begå suicid. Patienten anses inte längre vara autonom (Sandman & Kjällström, 2018). I boken Tvång i vården diskuterar Tännsjö (2002) psykiatrisk tvångsvård och modeller för detta samt när den bör ges. Inkompetensmodellen är en av modellerna vilken går ut på att människor med psykisk sjukdom och samtidigt inkompetens bör tvångsvårdas enligt LPT av skälet att hen inte förstår sitt eget bästa i situationen som råder. Tännsjö (2002) menar på att personens autonomi inte kränks då hens grad av autonomi inte är tillräcklig från början.

Suicid

Definitionen av suicid är självmord, att avluta sitt eget liv. Suicidtankar anses inte lika allvarliga som suicidplaner men där suicidplaner är en faktor som medför ökad risk att begå självmord jämfört med den person som enbart har suicidtankar. Suicidtankar blir

(10)

4

framförallt farligt när personen börjar planera självmord, oavsett hur konkreta planerna är (Mental help, n.d).

Suicid är idag ett folkhälsoproblem och enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten finns brister inom hälso- och sjukvård när det kommer till suicidförebyggande insatser

(Folkhälsomyndigheten, 2019). I rapporten belyser man olika problemområden, där ett av dessa områden syftar till brister i personalens utbildning och kompetens, vilket framförallt leder till att symtom och tecken hos suicidnära patienter inte upptäcks i tid

(Folkhälsomyndigheten, 2019).

Suicidnära patienter

Med suicidnära patienter menas en person som, under det senaste året, begått

självmordsförsök, har haft allvarliga tankar på suicid och där det också bedöms finnas andra riskfaktorer i de aktuella livsomständigheterna. På grund av omständigheterna så kan en person bedöms ligga i riskzon för suicid utan att personen uppgivit ha tankar på suicid (Ejeby, 2019).

Orsaker, riskgrupper och riskfaktorer

I en studie har data samlats ihop från 2500 unga vuxna i Sverige där förhållandet mellan suicidoffret, mental hälsa och beteendeproblem förklaras. I resultatet visade det sig att barn som varit utsatta för fysiskt- och/eller sexuellt våld eller försummelse löper en högre risk att utveckla psykisk ohälsa i vuxen ålder (Cartel et al., 2014). Psykisk ohälsa i sin tur är en riskfaktor för suicid. Sammanfattningsvis så kan alltså negativa livshändelser i en

människas liv resultera i psykisk ohälsa vilket i sin tur gör att de hamnar i riskgrupp för suicid (Socialstyrelsen, 2020).

I en svenska studie från 2008 har man sett att schizofreni, bipolär sjukdom,

personlighetssyndrom och missbruk medför en ökad risk för suicid. Efter uppföljning av personer med psykossjukdomar som gjort suicidförsök, kunnat påvisa att det föreligger en extra stor risk för suicid första året efter suicidförsök för dem med bipolär sjukdom och under hela uppföljningstiden för dem med schizofreni. Suicidrisk ökar i korrelation med om samsjuklighet mellan psykiska diagnoser föreligger (Tidemalm et al., 2008). I en nyare studie stödjs tidigare fynd att personer med bipolär sjukdom, affektiv sjukdom och

psykossjukdom löper större risk för att begå suicid inom första året efter suicidförsök (Runeson et al., 2016).I en studie som gjordes på 223 patienter med diagnostiserad schizofreni mellan åldrarna 18–65 visade det sig att 40,8 procent hade försökt begå suicid minst en gång och 39,6 procent hade gjort ytterligare försök (Aydın et al., 2019).

I en amerikansk studie från 2017 diskuterade de bland annat andelen människor som hade en dokumenterad psykisk ohälsa innan suicid och hur suicidprevention oftast riktar sig in på personer med psykisk ohälsa. I denna studie visade det sig att 45 procent av de som tar sitt liv har en dokumenterad ohälsa. Detta i sin tur tyder antingen på att en stor andel av personer med psykisk ohälsa går odiagnostiserade, att psykiska ohälsotillstånd inte visar sig förrän nära inpå ett suicid eller att majoriteten av personer som tar sitt liv inte lider av psykisk ohälsa. (Ahemdani et al., 2017).

(11)

5

För industriländer ses ett tydligt samband mellan mentala svårigheter och suicid, framförallt gäller detta personer som lider av depression (WHO, 2019). En ytterligare framträdande orsak för suicid bland industriländerna är alkoholism, där studier visat att personer med ett kraftigt alkoholintag löper dubbelt så stor risk att begå suicidförsök (Hoertel et al., 2018).

Andra starkt förknippade orsaker med suicid är katastrofer, missbruk, förlust av någon närstående, ekonomisk kris, känsla av isolering (WHO, 2019; Pompili et al., 2011). I en artikel skriven av Pompili et al. (2011) påvisas det i resultatet att personlig kris i form av till exempel konflikter och splittring i familjen inklusive separation hos föräldrar kan vara bidragande riskfaktorer för suicid.

Enligt Olfson et al. (2017) är självskadebeteende en riskfaktor för suicid, där äldre män står för flest suicid. I studien så gjordes en uppföljning ett år senare på patienter som

självskadar där det visade sig att en person som sjävskadar löper 37 gånger högre risk att dö i suicid än (Olfsen et al., 2017). Geulayov et al. (2019) förklarar att olika

självskadebeteenden utgör olika stor risk för suicid.

Stigmatisering är ett begrepp som används för social stämpling (NE, u.å.). Oexle et al. (2019) gjorde en studie kring stigmatisering av personer med psykisk sjukdom där de kom fram till fem faktorer som kunde koppla samman stigma och suicid. Dessa var

stereotypmedvetenhet, bristande förståelse från andra människor, undvikande beteende, internalisering av stereotyper och emotionell ansträngning. Dessa fem faktorer resulterade i att personer med psykisk sjukdom, för att undvika negativa reaktioner från andra, dolde sitt mående, drog sig undan från sociala sammanhang och avstod från att söka vård. Enligt McGill et al. (2019) så är det rädslan för att allmänheten ska uppfatta den suicidnära personen som feg, svag eller självisk faktorer som påverkar viljan att söka hjälp. En av deltagarna i studien utförd av McGill et al. (2019) är en person som överlevt ett

suicidförsök. Han berättar att han inte ville prata om suicidförsöket för att andra skulle döma honom, tycka att han var ”knäpp i huvudet” och tänka att han var feg.

Omvårdnad

Omvårdnad är en viktig bas i sjuksköterskans yrkesroll, som från början var ett praktiskt yrke med fokus på praktisk utförande men som är sedan 1950-talet en vetenskap. För att planera och genomföra personcentrerad omvårdnad finns omvårdnadsprocessen som stöd. Omvårdnadsprocessens kärna är dynamisk, sker i fem faser, är cirkulär och återkommer till där den började då tillståndet hos en patient kan komma att förändras. Ur en sjuksköterskas perspektiv går omvårdnad ut på att arbeta för att se till att inga ogynnsamma händelser inträffar som kan försämra patientens hälsa. Sjuksköterskan ska finnas där som stöd i alla aktiviteter patienten inte kan hantera självständigt (Forsberg, 2016). En sjuksköterska som medverkat i en studie om omvårdnad säger att det inte är kompetens i

läkemedelsadministration som krävs, utan kompetensen att veta när man inte ska ge

mediciner som står i journalen samt att vara medveten om eventuella biverkningar (Persson & Carlson, 2018). Omvårdnad ska, enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016), ges till den person som är i behov av till exempel aktiv hjälp, stöd eller guidning. Målet med omvårdnad är att främja välbefinnande och hälsa, förebygga ohälsa, lindra lidande och arbeta för ett fridsamt avslut i livet som präglas av respekt oavsett bakgrund, ålder, kön eller sociala relationer (SSF, 2016). Socialstyrelsen (2003) uppger i dokumentet vård av

(12)

6

självmordsnära patienter – en kunskapsöversikt att omvårdnadsmålet för den suicidnära patienten är bevarandet av hens liv samt att stärka möjligheten till orken och viljan fortsätta leva.

Teoretisk utgångspunkt Personcentrerad omvårdnadvård

Den personcentrerade omvårdnadsteorin framtagen av McCormack och McCance (2006), är den teoretisk utgångspunkt för detta självständiga arbete. Att arbeta utefter det

personcentrerade förhållningssättet i omvårdnaden innebär att sätta den personen som vårdas i ett absolut fokus och där man då ser den hela människan. Att se den hela

människan syftar till att personens andliga, existentiella, sociala samt psykiska behov ska prioriteras och tillgodoses. Viktigt är att främja personens hälsa, vilket innebär en unik vård för varje individ och där man med ett öppet sinne bemöter patienten med respekt och förståelse. Målet är att ge patienten en möjlighet att leva det liv hen vill leva, trots sjukdom och ohälsa.

Det finns flera förutsättningar som bör vara i fokus för att ett personcentrerat förhållningssätt i vården ska kunna uppnås. En av dessa är patientdelaktighet.

Patientdelaktighet innebär att den vårdsökande personen bör ses som autonom och att hens i vårdplanen centrala behov respekteras (McCormack & McCance, 2006).

För att en person ska kunna vara delaktig i sin vård måste informationen som ges vara adekvat och begriplig. Den kan ges muntligt och skriftligt. Viktigt är också att ta reda på vad patienten redan vet så att det inte information förloras eller misstolkas på grund av bristande kunskap hos patienten. En bra utgångspunkt när information ska ges är att ha en dialog som grundar sig i ett informationsutbyte där vårdpersonalen och patienten byter kunskap och information med varandra istället för att vårdpersonalen utgår från att enbart förmedla det hen själv vill. Det finns tillfällen där patienten inte har förutsättningar för att kunna förmedla förkunskaper och tidigare erfarenheter, till exempel vid grav kognitiv funktionsnedsättning, medvetslöshet, eller om patienten är ett litet barn. Här får

vårdpersonalen, med den kunskap och erfarenhet som finns, avgöra vilken information patienten är i störst behov av (McCormack & McCance, 2006).

I omvårdnaden kring en person med ett suicidnära beteende är det av allra största vikt att se den hela personen man har framför sig bildligt talat och inte bara det ögat kan se. De existentiella, sociala och psykiska behoven som finns är av hög prioritet för att kunna möta den suicidnära patienten på ett sådant sätt att hen känner sig sedd och hörd vilket

förhoppningsvis ska leda till att livslusten överträffar viljan att dö (McCormack & McCance, 2006). Då syftet med denna litteraturöversikt var att studera betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter inom hälso- och sjukvården ur en sjuksköterskas perspektiv, så föll valet på McCormack och McCances (2006)

omvårdnadsteori eftersom resultatet tydligt skulle kunna gå att koppla till sjuksköterskans arbete med patienterna. Genom att utgå från denna teori så fann vi material till denna litterarutöversikts resultat vilket svarade mot arbetets syfte. Detta gjordes genom att analysera artiklarna och leta efter sjuksköterskans perspektiv då en stor del av

sjuksköterskans omvårdnadsarbete utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Teorin hittas förankrad i resultatdiskussionen.

(13)

7

Problemformulering

Suicid är ett folkhälsoproblem där hälso- och sjukvården har ett ansvar och en stor roll. Trots detta föreligger brister inom hälso- och sjukvårdens insatser vilket har resulterar i att antalet suicid knappt sjunkit under det senaste decenniet. Orsaker bakom suicidförsök och suicid kan vara svåra att ta itu med och ibland omöjliga att förutse och förhindra. Det kan exempelvis handla om en ekonomisk- eller personlig kris eller psykisk sjukdom.

Då sjuksköterskan, som är en del av hälso- och sjukvården, möter och ansvarar för omvårdnad för dessa patienter så var syftet med detta arbete att undersöka vad det är som är betydelsefullt för omvårdnaden av en suicidnära patient enligt sjuksköterskan och kanske till och med avgörande för att minska antalet suicid.

SYFTE

Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter inom hälso- och sjukvård ur sjuksköterskans perspektiv.

METOD Design

Syftet med en litteraturöversikt är att få en tydlig insikt i vad det finns för underlag och forskning inom området och kunna sammanställa för att sedan använda i praktiken. Av den anledningen är litteraturöversikter förmodligen den mest förekommande formen av uppsats inom hälso- och sjukvårdsvetenskapliga områden (Kristensson, 2014). Det finns två olika typer av litteraturöversikter man kan utföra där största skillnaden är vilken litteratur som granskas och sedan sammanställs. Dessa två är systematisk- och icke systematisk

litteraturöversikt. En systematisk litteraturöversikt anses ha en högre tillförlitlighet än den icke-systematiska. I en systematisk litteraturöversikt tas all relevant litteratur med till skillnad från en icke-systematisk litteraturöversikt där all relevant inte granskas och sammanställs. Även om översikten inte är systematisk i sig så utförs den med systematisk struktur (Kristensson, 2014). Denna litteraturöversikt har genomförts icke-systematiskt under insamlandet av material för att redogöra för betydelsefulla aspekter i omvårdnaden av suicidnära patienter utifrån sjuksköterskans perspektiv.

Urvalskriterier

För ökad trovärdighet i studien så har avgränsningar gjorts samt ett par inklusions- och exklusionskriterier valts ut för att på så vis få fram relevanta artiklar. Avgränsningar, inklusions- och exklusionskriterier gör att studien blir reproducerbar, det vill säga att vem som helst ska kunna återskapa resultatet av en tidigare studie (Henricson, 2017).

(14)

8

Avgränsningar

Avgränsningar som gjordes var att artiklarna till resultatet inte var mer än tio år gamla, det vill säga inte skrivna innan år 2010, att de var skrivna på engelska, att deltagarna i

studierna gjordes på vuxna personer över 18 år och fanns inom hälso- och sjukvården.

Inklusionskriterier

De inkluderade artiklarna handlade om sjuksköterskans perspektiv i samband med

suicidnära patienter och omvårdnaden kring denne. Närliggande begrepp samt att alla kön har inkluderats i artikelsökningarna för att få en bredare insikt inom området. Avsikten var att redovisa det betydelsefulla för omvårdnaden av suicidala patienter som ges av

sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård och har således enbart inkluderat artiklar som beskriver det som är relevant för omvårdnaden. Alla artiklar handlade om suicidnära patienter inom hela hälso- och sjukvården, det vill säga både inom psykiatrisk- och somatisk vård, utifrån sjuksköterskans perspektiv.

Exklusionskriterier

Då syftet var att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidala patienter inom hälso- och sjukvården så har vi exkluderat de artiklar som riktar sig mot personer utanför hälso- och sjukvården. Artiklar som utgår från andra profession upplevelser och erfarenheter än sjuksköterskans har exkluderats då det inte ligger i linje med syftet för detta arbete. Studier som var litteraturöversikter och studier som saknade abstract

exkluderades.

Datainsamling

För att få en uppfattning om vilken litteratur som var tillgänglig och användbar för vår litteraturöversikt tog vi hjälp av en bibliotekarie på Sophiahemmet Högskola för att söka i databaserna Medline/PubMed, Comulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) samt PsycINFO (Psychological Abstracts).

Medline/PubMed innehåller framförallt artiklar med biomedicinsk anknytning såsom medicin, tandvård och omvårdnad. Databasen har över 25 miljoner referenser och artiklarna är huvudsakligen skrivna på engelska. CINAHL innehåller artiklar som berör omvårdnad, arbetsterapi och fysioterapi. Då detta arbete även innehåller aspekter från sjuksköterskor inom psykiatrin så användes också databasen PsycINFO, där material relaterat till psykiatrin går att finna (Henricson, 2017). I och med att arbetets syfte riktar sig mot sjuksköterskans arbete med suicidnära patienter så gick resultat att finna inom samtliga tre databaser då suicid är ett ytterst komplext ämne och arbetet kring det har sin förankring i både den medicinska behandlingen samt omvårdnaden kring patienten. För de sökningar som gjordes i samtliga tre databaser så användes de booleriska operanterna "AND" och "OR". "AND" användes i syfte för att avgränsa sökningarna och göra de mer specifika medan "OR" användes för att bredda sökningarna (Henricson, 2017). Då syftet ändrats flertalet gånger under arbetets fortskridande så har även de sökord som använts

(15)

9

varit av relativt stor variation. Själva processen för artikelsökandet och bedömande av artiklar har varit konstant och i enhetlighet med Henricson (2017).

Sökningarna har genomförts av en tvåstegsprocess där första steget innebar en grovsållning av artiklarna genom att läsa de titlar och abstract som vid en första anblick tycktes svara mot arbetets syfte. De artiklar som bedömdes som irrelevanta sållades således bort. Steg två innebar ett urvalsförfarande av fulltextartiklarna. Utifrån inklusions- och

exklusionskriterierna kom vi fram till artiklar som var relevanta för arbetet (Henricson, 2017).

Arbetets syfte har ändrats vid ett flertal tillfällen men syftets grund har genomgående inriktats mot "suicid" och ur "sjuksköterskans perspektiv". Så trots att många artiklar har lagts till för att sedan tvingats tas bort så har stommen varit bestående vilket gjort att vissa artiklar kunnat behållits oberoende av syftesbyten. Då sökningarna begränsats till artiklar på engelska så är alla sökord översatta från svenska till just engelska. För sökningar i PubMed har även delvis MeSH-termer använts vilket innebar att Karolinska Institutets "Svensk MeSH" använts där översättningar av MeSH-termer görs.

Beroende av vilken databas som använts så har begränsningarna av artiklar sett något olika ut då, men genomgående har vi begränsat oss till artiklar som är max tio år gamla, enbart avseende vuxna människor samt att de är "peer reviewed". På grund av de byten av syfte som gjordes så har flertalet av sökningarna, vilka till en början genererat artiklar som inkluderats, tagits bort. Vi har vi även valt att utesluta dessa beskrivningar i följande text. Då alla artiklar som går att finna i databaserna är indexerade, med syfte att underlätta sökningarna då avgränsningar inom olika områden enklare görs, så går det att välja "Medical Subject Headings" (MeSH-termer) i PubMed och "CINAHL heading" för CINAHL (Forsberg & Wengström, 2015). Initialt gjordes således sökningar på Svensk MeSH efter de termer som kunde tänkas ge svar på syftet, vilka var; "Nurses"

"Nurse.patient relations", "Suicidal Ideation", "Suicide, Attempted", "Nursing Care" och "Nursing Staff". Då databasen CINAHL har mycket material relaterat till omvårdnad var det där våra sökningar inleddes. Vi valde att använda oss av två MeSH termer, (Nurses Attitudes) AND (Suicide Ideation), men i form av fritext. Detta tillsammans med limiteringar: "Full text", "Published Date: 20100101-20201231", "Peer Reviewed", "English Language", "Human" samt "All Adult" resulterade i sex träffar totalt. Utav dessa lästes fem stycken abstract som tycktes svara litteraturöversiktens syfte. Vidare lästes fyra av dessa och slutligen kunde tre artiklar inkluderas.

Eftersom arbetet syftar till att finna betydelsefulla aspekter utifrån en sjuksköterskas perspektiv gällande suicidnära patienter har sökordet "Suicid" använts som grund. Detta för att sedan kunna utvidgas med relaterade begrepp förknippade till den suicidnära patienten vilka kunna tänkas ge träffar, med för arbetet relevanta artiklar, i databaserna. Även nästa sökning som gav träffar gjordes i CINAHL, med sökorden (Suicide

Prevention) AND (Nurses attitudes) i fritext även denna gång. Begränsningarna som beskrevs för första sökningen var de samma som användes för alla sökningar i CINAHL. Även här var träffarna få och gav sex träffar vilket resulterade i att två utav dessa ansågs passa in i arbetet. Dessutom gav sökningen (Attempted suicide) AND (Nurses) i CINAHL även en artikel som användes.

(16)

10

Den sökning i databasen PsycINFO som gav resultat var med orden (Suicidal Patients) AND (Nurses) i fritext, vilket gav 19 träffar och slutligen genererade i tre inkluderade artiklar. De övriga sex artiklarna som inkluderad gick att finna i PubMed. Som tidigare nämnts ser det något annorlunda ut då filtrering av artiklar görs när man använder PubMed. Likt sökningarna i CINAHL och PsycINFO användes: "Full text", artiklar begränsade till publikationsdatum mellan år 2010-2020, "Humans" "English" samt

"Adulthood (18 yrs & older)". Här går det dessvärre inte att exkludera de artiklar som ej är "Peer Reviewed" vilket gör att vi fått ta reda på det på egen hand.

I PubMed använde vi oss, till skillnad från de andra databaserna, till att begränsa sökningarna genom att använda oss av [MeSH-terms] samt [Title/Abstract] när sökningarna genomfördes. Då vårt slutliga syfte blev en inriktning på sjuksköterskans omvårdnad av suicidnära patienter så gjordes även sökningar förknippade till just detta. De filter som användes under samtliga sökningar i denna databas var följande: “Full text”, “Year: 2010-2020", “English”, “Adult 19+ years”, “Humans” Search modes-

Boolean/Phrase. Ordet kommunikation visade sig under arbetets gång vara en stor del av resultatet med syfte på omvårdnaden av suicidnära patienter vilket gjorde att det engelska ordet "communication" valdes som ett av sökorden. Följaktligen gav sökningen

("communication"[Title/Abstract]) AND (psychiatric inpatient care[Title/Abstract]) en artikel till resultatet. Sökningen av MeSH-termerna (nurse patient relation[MeSH Terms])) AND (attempted suicide[MeSH Terms]) i PubMed med samma filter som tidigare

resulterade I sju artikelträffar av vilka vi fann en artikel som svarade på uppsatsens syfte. Då vi hade svårt att finna 15 artiklar att inkludera, vilket är det antal som anses vara ett minimum för en väl gjord litteraturöversikt (Forsberg & Wengström, 2015), så gjordes en manuell sökning för att finna de tre sista artiklarna för att lyckas nå antalet av 15 stycken. Hur detta gick till redovisas under tabell 1 med rubriken ”manuell sökning”.

Datainsamlingen presenteras i tabell 1. Totalt har 28 artiklar lästs i sin helhet och en kvalitetsvärdering har gjorts enligt Forsberg och Wengström (2015) vilket resulterat i att 15 av dessa ansetts svarat på arbetets syfte.

Tabell 1. Presentation av datainsamling Databas

Datum

Sökord Antal träffar Antal

lästa abstra kt Antal lästa artikl ar Antal inklu derad e artikl ar PubMed 2020-08-28

(Nurses experience) AND (nurse-patient relation) AND (attempted suicide) Filters applied: Full text, Year: 2010-2020, English, Adult 19+ years, Humans Search modes -

Boolean/Phrase

(17)

11

CINAHL 2020-08-28

(Nurses Attitude) AND (Suicide Ideation)

Filter: Full text, Published Date:

20100101-20200828, Peer

Reviewed, Humans, All Adults

6 5 4 3

CINAHL 2020-08-28

(Suicide Prevention) AND (Nurses attitudes)

Filter: Full text, Published Date:

20100101-20200828, Peer

Reviewed, Humans, All Adults 6 (2 artiklar var dubbletter från en tidigare sökning i CINAHL) 2 2 2 PubMed 2020-09-01 (Nurse-patient relations [MeSH Terms]) AND (Suicide [Title/Abstract]) Filters applied: Full text, Year: 2010-2020, English, Adult 19+ years, Humans Search modes - Boolean/Phrase 15 (2 artiklar var dubbletter från en tidigare sökning i PubMed) 3 2 0 PsycINFO 2020-09-02

(Suicidal patients) AND (Nurses)

Limiters: linked full text. Limiters - Linked Full Text; Publication Year: 2010-2020; English; Age Groups: Adulthood (18 yrs & older)

Search modes - Boolean/Phrase 19 (2 artiklar var dubbletter från en tidigare sökning i PubMed) 3 3 3 PubMed 2020-09-02 ((Nurses’ experience) AND (self-harm)) AND (person-centered care) Filters applied: Full text, Year: 2010-2020, English, Adult 19+ years, Humans Search modes - Boolean/Phrase 3 1 1 0 PubMed 2020-09-04 ((Suicide[Title/Abstract]) OR (Suicidal patients [Title/Abstract])) AND (nurses’ attitudes[Title/Abstract]) Filters applied: Full text, Year: 2010-2020, English,

(18)

12

Adult 19+ years, Humans Search modes - Boolean/Phrase PubMed 2020-09-04 (nurses attitudes[Title/Abstract]) AND (suicide[Title/Abstract]) Filters applied: Full text, Year: 2010-2020, English, Adult 19+ years, Humans Search modes - Boolean/Phrase 8 (2 dubbletter från en tidigare sökning i PubMed) 3 2 0 CINAHL 2020-09-07

(attempted suicide) AND (nurses)

Limiters - Full Text; Published Date:

20100101-20201231; Peer Reviewed; English

Language; Human; Age Groups: All Adult 18 3 2 1 PubMed 2020-09-09 ("communication"[Title/A bstract]) AND

(psychiatric inpatient care [Title/Abstract])

Filters applied: Full text, Year: 2010-2020, English, Adult 19+ years, Humans Search modes - Boolean/Phrase 2 2 2 1 PubMed 2020-09-10 (nurse patient relation[MeSH Terms])) AND (attempted suicide[MeSH Terms]) Filters applied: Full text, Year: 2010-2020, English, Adult 19+ years, Humans Search modes - Boolean/Phrase 7 1 1 1 Manuell sökning * PubMed 2020-09-11 71 4 4 3 TOTALT 170 33 28 15 *Manuell sökning

(19)

13

Den manuella sökningen gjordes på PubMed enligt följande; sökorden

((suicide[Title/Abstract]) OR (suicidal[Title/Abstract])) AND (nurses[Title/Abstract]) användes vilket gav 191 träffar. Där ibland en artikel som tidigare använts i arbetet och som även påträffats vid flertalet sökningar i databasen. Artikeln "Promoting and preserving safety and a life-oriented perspective': A qualitative study of nurses' interactions with patients experiencing suicidal ideation" kom upp som träff nrummer sju bland de 191. Från den artikeln går det att bläddra ner lite på sidan tills det står “see all similar articles”, vilket vi klickade oss vidare på och som resulterade i 116 artiklar. Detta söksätt kallas browsing (Henricson, 2017) och innebär att man ”bläddrar” på internet.

Vidare filtrerades denna sökning med "Linked Full Text; Publication Year: 2010-2020; English; Adult 19+ years", vilket resulterade i 71 träffar. Av dessa lästes fyra artiklar där slutligen tre inkluderades. De artiklar som inkluderades var:

1. Morrissey, J., & Higgins, A. (2018). Attenuating Anxieties”: A grounded theory study of mental health nurses’ responses to clients with suicidal behaviour. Journal of Clinical Nursing, 28(5–6), 947–958. https://doi.org/10.1111/jocn.14717

2. Stavarski, H, D., Alexander, K, R., Ortiz, N, S., & Wasser, T. (2018). Exploring nurses’ and patients’ perceptions of hope and hope‐engendering nurse interventions in an eating disorder facility: A descriptive cross‐sectional study. Journal of

Psychiatric and Mental Health Nursing, 26(1- 2), 29- 38. https://doi.org/10.1111/jpm.12507

3. Vandewalle, J., Deproost, E., Goossens, P., Verfaillie, J., Debyser, B., Beeckman, D., Van Hecke, A., & Verhaeghe, S. (2020). The working alliance with people experiencing suicidal ideation: A qualitative study of nurses' perspectives. Journal of Advanced Nursing. https://doi.org/10.1111/jan.14500

Kvalitetsgranskning

För detta arbete har Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering används. Detta bedömningsunderlag är utformat i syfte att kvalitetssäkra studier med kvalitativ och kvantitativ metodansats. Bedömningsunderlaget är modifierat utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) och redovisas i bilaga A. Bedömningsunderlaget hjälpte till att bedöma kvalitén på

artiklarna genom att först ta reda på vilken klassificering artikeln hade samt vilka kriterier som skulle uppnås för att nå en viss nivå av kvalitet. Nivå I står för en hög kvalitet och III för en låg kvalitet. I underlaget finns fem olika klassificeringar. Vi har strävat efter att använda oss av artiklar som har nivå I.

Dataanalys

För att få en så djup och detaljerad förståelse om möjliga tillvägagångssätt för att

identifiera betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter så undersöktes artiklarna utifrån en kvalitativ integrerad innehållsanalys av Kristensson (2014). Samtliga artiklar som ansågs vara användbara för litteraturöversikten är samlad i en matris och redovisas i bilaga B.

(20)

14

Analysen gjordes utifrån en latent analysvinkel vilket innebär att man, istället för att finna likheter och skillnader synliga i texten vilket man gör ur en manifest analysvinkel, söker mening och betydelse som kan finnas under ytan. Analysen gjordes i olika steg. Först samlades alla artiklar i en matris som valts ut till resultatet, för att sen läsa dem och hitta likheter och skillnader. Dessa likheter och skillnader markerades och färgades i olika färger för att göra de som hör ihop tydligare. Genom att hitta likheter och skillnader möjliggjordes kategorisering som var det andra steget. Varje kategori fick en egen benämning som beskrev vad de har gemensamt. Till sist sammanställdes resultatet under varje kategori (Kristensson, 2014).

Forskningsetiska överväganden

Målet med ett vetenskapligt arbete är att skapa kunskap med avsikt att öka förståelsen inom ett område som gynnar individen och samhällsutvecklingen. Forskning baseras ofta på människor. Det innebär att de måste avsätta tid och riskerar att utsättas för olika risker. Forskningsetik finns till för att minska risken att människor utnyttjas och far illa samt att skydda de mänskliga rättigheterna. Vårt samhälle anser att det är viktigt att vara mån om människans frihet och självbestämmande, det vill säga att respekt ska visas, oavsett om personen väljer att inte delta i studien eller bestämmer sig i efterhand att hoppa av under studiens gång (Kjellström, 2017). För att säkerställa att forskning som genomförs på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter sker på lika villkor så måste, enligt lag, en ansökan med en beskrivning av forskningsprojektet skickas till

etikprövningsmyndigheten som sedan godkänns eller avslås. Denna ansökningsprocess beskrivs på etikprövningsmyndighetens hemsida (https://etikprovningsmyndigheten.se/).

De artiklar som inkluderats i denna litteraturöversikt är etiskt godkända samt att

Helsingforsdeklarationen var vägledande genom hela arbetet. Helsingforsdeklarationen innehåller etiska principer, är framtagen av World Medical Association och gäller

framförallt medicinskt klinisk forskning. Principerna beskriver bland annat hur forskning ska vägas mellan behovet av ny kunskap samt de deltagande människors hälsa och vilja. En annan princip är informerat samtycke. Deklarationen är inte juridiskt bindande, men ger ett stöd för olika länders lagstiftning (World Medical Association, 2018).

Vi hade med avsikt att vara objektiva i val av artiklar för att göra översikten så korrekt och rättvis som möjligt. Då valet att avgränsa till engelskspråkiga artiklar gjorts var vi noga med att se till att dem tolkades riktigt, detta för att ingen forskning skulle bli förvrängd eller förvanskas. Artiklarna lästes var och en för sig av författarna till litteraturöversikten för att sedan kunna jämföra tolkningar och bidrog till att inga feltolkningar gjorts. En genomgående medvetenhet förelåg för att inte arbetet ska färgas av annan forskning och information (Henricson, 2017).

(21)

15

RESULTAT

Resultatet av denna litteraturöversikt är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Efter att en integrerad innehållsanalys gjorts så kunde sex kategorier med underkategorier identifieras. De sex kategorierna var; kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten, utbildning, rutinernas betydelse, teamsamverkan, vårdrelationen och sjuksköterskans personliga egenskaper. Dessa beskrivs nedan tillsammans med underkategorier.

Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten Prata om suicid

I fler artiklar framkom det att kommunikation är en stor del av omvårdnaden av en suicidnära patient (Jansson & Hällgren, 2018; Vandewalle et al., 2019; Vanewalle et al., 2020). I artikeln skriven av Jansson och Hällgren (2018) beskrivs det hur vissa

sjuksköterskor kände oro kring att ta upp samtal gällande suicid då de inte ville riskera att trigga igång suicidtankar hos den suicidala patienten. Vissa kämpade i början med tankar som ” What gives me the right to ask this” (Jansson & Hällgren 2018, s. 556). I en intervju säger en sjuksköterska i samma studie att hon tycker de är för försiktiga och rädda för att prata om suicid. Sjuksköterskornas uppfattning var att patienterna hade behov av att ta itu med sina suicidtankar genom att prata om suicid. En annan studie kom fram till liknande resultat. Där framkom det att sjuksköterskor upplevde suicidtankar som ett laddat ämne och därför kan vara svårt att få patienten att öppna upp att tala om. Sjuksköterskorna i denna artikel betonar där emot vikten av att patienten pratar om sina suicidtankar och menar de då skapar en relation speglad av tillit som förhoppningsvis gör detta lättare (Vandewalle et al., 2019). I en studie från 2020 beskriver en sjuksköterska att om man vågar prata om suicid så möjliggör man för patienten att dela med sig av sina suicidtankar (Vanewalle et al., 2020).

Lyssna

Att lyssna som en del av omvårdnad för en suicidnära patient kom upp i fler av artiklarna (Aflague & Ferszt, 2010; Jones et al., 2015; Sellin et al., 2018; Tzeng et al. 2010;

Vandewalle et al., 2019). En sjuksköterska sa ”I can get more out of a patient by listening rather than just sitting there with a “check off” list.” (Aflague & Ferszt, 2010, s. 253). Liknande resonemang framkom i en studie från Indien där en deltagare i studien säger att

Betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter

inom hälso- och sjukvård ur sjuksköterskans perspektiv Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten Utbildning Rutinernas betydelse

Teamsamverkan Vårdrelationen Sjuksköterskans personliga egenskaper

(22)

16

man bör prata och lyssna med patienten istället för till dem (Jones et al., 2015). Fortsatt säger en sjuksköterska att det är viktigt att lyssna för att kunna ställa relevanta frågor och en annan uppger att istället för att man fokuserar på vad som ska göras så bör man fokusera på att lyssna (Sellin et al., 2018). I en studie av Tzeng et al. (2010) hade observationer gjorts på sjuksköterskor under tiden de arbetade med suicidnära patienter. Det visade sig att de bara hade tid till att lyssna på patienterna efter att de själva utfört sina andra

praktiska uppgifter. I resultatet av en studie gjord av Vandewalle et al. (2019) så berättade sjuksköterskor i intervjuer att de lyssnar på patienten på ett icke-dömande sätt för att få en korrekt bild av patienten. En deltagare berättar att han söker efter glimtar av hopp,

exempelvis efter saker patienterna gillar eller brukade gilla, viktiga personer i deras liv etcetera när han lyssnar på patienten.

Inge hopp

Det är viktigt att inspirera till hopp när man vårdar personer som är suicidnära (Hagen et al., 2017; Morrissey & Higgins, 2018; Stavarski et al., 2018). Syftet med detta är att vägleda mot livet och framtiden istället för att fokusera på suicid och andra problem (Hagen et al., 2017). Detta resonemang stödjs i en studie där sjuksköterskorna ansåg att de genom att inge hopp hos patienter, hur lite de än är, så minskar risken för suicid. Det ger patienterna något att hålla fast vid och leva för. En deltagare säger att det gäller att få patienten att se framåt och förklara att den känsla som infinner sig just nu inte

nödvändigtvis behöver vara kvar för alltid. Vidare ansåg sjuksköterskorna att det inte var nödvändigt att prata om patienters känsla av hopplöshet med argumentet att det fanns en risk att detta skulle påminnas om detta och därmed öka suicidrisken (Morrissey & Higgins, 2018). Sjuksköterskor i en annan studie betonade att de, i frågan om hur de inger hopp till patienten, påminner om de framsteg patienten gjort genom att jämföra vart de varit och hur långt de kommit (Stavarski et al., 2018).

Icke-verbal kommunikation

Icke-verbal kommunikation återfanns i tre av artiklarna (Hagen et al., 2017; Morrissey & Higgins, 2018; Aflague, 2010). Sjuksköterskor i studierna genomförda av Hagen et al. (2017) och Morrissey och Higgins (2018) letade efter icke-verbala tecken, till exempel ansiktsuttryck och kroppsspråk, när de skapade en egen uppfattning i samtal angående patientens suicidala beteende då detta inte alltid uttrycktes med ord. Genom detta kunde sjuksköterskorna planera för en god omvårdnad.

Utbildning

Sjuksköterskans bristfälliga utbildning i omvårdnad av suicidnära patienter var en aspekt som stack ut och vägde tungt i ett flertal studier (Hagen et al., 2017; Morrissey & Higgins, 2018; Barnfield et al., 2018; Granek et al., 2019). I en studie som undersökte

psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av att vårda suicidnära patienter konstaterade en av deltagarna att hon inte kände att hon hade tillräckligt med utbildning och självförtroende för att prata om suicid med patienter, trots att alla deltagare i studien var specialister inom psykiatrisk omvårdnad. En annan deltagare i samma studie uttryckte liknande tankar och tyckte att utbildningen borde ha mer fokus på att vårda suicidnära patienter (Hagen et al.,

(23)

17

2017). Vidareutbildning inom psykoterapi gav sjuksköterskorna i studien av Morrissey och Higgins (2018) en djupare förståelse för både sin egen oro, men också möjliga förklaringar till patienternas ångest och beteenden. Utbildning gav också sjuksköterskorna avancerade färdigheter i engagemang och en rationell omvårdnadmetod. En annan studie gjordes på sjuksköterskor som arbetade inom hälso- och sjukvård i Melbourne, Australien, där de fick fylla i ett frågeformulär gällande nivå av optimism gentemot patienter och attityder när det kommer till suicid. I resultatet framkom det att de inte ansåg sig ha tillräckligt med

utbildning i att ta hand om patienter efter ett suicidförsök (Barnfield et al., 2018).

En studie som stödjer tidigare fynd i artiklar om utbildning är artikeln skriven av Granek et al. (2019). Här tar de också upp bristfällig utbildning som ett hinder för att ge adekvat omvårdnad till suicidnära patienter. En sjuksköterska berättar att hon inte har några svårigheter med att identifiera suicidnära patienter, problemet ligger i hantering av patienterna efter de är identifierade. Vidare anser sjuksköterskan sig sakna verktyg att hantera situationen och inte veta vad hon ska säga till patienten.

Rutinernas betydelse

Rutiner visade sig vara viktigt för många sjuksköterskor för att kunna ge omvårdnad till suicidnära patienter (Aflague & Ferszt, 2010; Granek et al., 2019; Jansson & Hällgren Graneheim, 2018). En studie tog upp de hinder sjuksköterskor upplevde i omvårdnaden av suicidnära patienter med cancer på grund av bristfälliga rutiner när det kom till bemötandet och omvårdnaden av de patienter som uttrycker sig suicidalt (Granek et al., 2019). En annan rutin som tas upp av sjuksköterskor i fler studier är att bedöma patientens suicidrisk (Granek et al., 2019; Jansson & Hällgren, 2018; Morrissey & Higgins, 2018; Vandewalle et al., 2020). I studien gjord av Vandewalle et al. (2020) lades även utvärdering av bedömningen till som en del av rutinen.

Att göra extra tillsyn hos patienten (Morrissey & Higgins, 2018; Vandewalle et al., 2019), avlägsna vassa föremål från dem och skapa en säkerhetsplan, vilken kan liknas vid en åtgärdsplan om patienten får suicidtankar (Morrissey & Higgins, 2018) och fråga patienten om suicidtankar (Jansson & Hällgren, 2018) var andra användbara rutiner som uppgavs i artiklarna och bidrog till god omvårdnad.

Teamsamverkan

Sjuksköterskors uppfattning av att samarbeta i olika team kring omvårdnaden av en suicidnära patient var något som återkom i fler av artiklarna (Aflague & Ferszt, 2010; Granek et al., 2010; Hu et al., 2015; Jansson & Hällgern, 2018; Jones et al., 2015;

Morrissey & Higgins, 2018; Sellin et al., 2018; Vandewalle et al., 2020). Detta kunde vara att prata med anhöriga för att få en bild av patienten från deras syn (Aflague & Ferszt, 2010; Hu et al., 2015) och hjälpa patienten att tillsammans med anhöriga återhämta sig (Sellin et al., 2018), samråda med eller hänvisa till andra yrkesprofessioner (Aflague & Ferszt, 2010; Granek et al., 2019;), dela viktig information om patienten inom arbetslaget (Hu et al., 2015, Morrissey & Higgins, 2018; Vandewalle et al., 2019) eller som i en av studierna tog upp, att koppla in ett mobilt team som möjliggör vård utanför sjukhus och vårdcentraler. Samma studie avslöjade att sjuksköterskorna upplevde brist på ett stöttande team att kunna diskutera med (Jansson & Hällgren, 2018).

(24)

18

Vårdrelationen

Relationen mellan den suicidnära patienten och sjuksköterskan

Relationen mellan den suicidnära patienten och sjuksköterskan var en återkommande aspekt som ansågs betydelsefull för omvårdnaden för många av sjuksköterskorna i de artiklar som valts ut till detta arbetes resultat (Vandewalle et al., 2019; Vandewalle et al., 2020; Eckerström et al., 2019; Granek et al., 2019; Sellin et al., 2018; Tzeng et al., 2010; Hu et al., 2015; Jones et al., 2015). En studie visade på att sjuksköterskorna upplevde att de suicidnära patienterna hade svårt att kunna ta kontakt med dem, vilket således försvårade omvårdnadsarbetet eftersom patienterna ej gick att nås emotionellt (Vandewalle et al., 2019). För att kunna bygga en relation krävs det en tilltro och att patienten vågar öppna upp sig vilket initialt ofta kan vara mycket svårt. Men genom att sjuksköterskorna

regelbundet var kontaktsökande och gav patienterna mycket uppmärksamhet så började de vinna deras tilltro som i sin tur resulterade i att patienterna själva vågade söka mer kontakt självmant (Vandewalle et al., 2020). För att upprätthålla en god kontakt är det även viktigt för sjuksköterskan att ha en regelbunden kontakt där hen ständigt är närvarande och tillgänglig för patienterna (Vandewall et al., 2019). Denna kontinuerliga kontakt genererar i att patienterna slutligen finner en tilltro och således vågade öppna upp sig gällande deras suicidtankar upplever sjuksköterskorna (Vandervall et al., 2020).

En av grundstenarna för att kunna bygga upp och skapa en relation under de svåra

omständigheter som råder kring arbetet med suicidnära patienter är att hitta förtroende för varandra (Vandewalle et al., 2020). Man vill upprätta ett partnerskap och jobba som ett team i stället för att patienten ska uppleva det som en hierarki där sjuksköterskan är överlägsen patienten (Eckerström et al., 2019). I rollen som sjuksköterska bör man då involverar patienten och vara noga med att hen blir delaktig i sin egen vård, samt att tillsammans hjälpa hen tillbaka i livet och en fungerande vardag (Sellin et al., 2018). Det handlar om att få patienten till att känna tillit och trygghet, vilket betyder att respekt för patientens känslor är av stor vikt (Vandewalle et al., 2019). För sjuksköterskan är det viktigt att inte bara vara närvarande och tillgänglig fysisk, utan även psykiskt för att vinna patientens förtroende (Granek et al., 2019). Att spendera mycket tid tillsammans med patienten för att de ska kunna känna sig försäkrade om att man finns där för dom är en annan viktig aspekt (Vandewall et al., 2020). Enligt Tzeng et al. (2010) upplevde sjuksköterskorna att genom den relation som skapades kunde patienterna känna deras respekt och tack vare den trygghet som då infann sig fick patienterna åter igen upp hoppet om att återfå sitt liv igen. En omfattande och mer djupgående omvårdnad möjliggörs då en relation upprättas och är en starkt bidragande orsak till att färre suicid begås (Hu et al., 2015). I det nära arbetet med patienten är det personcentrerade förhållningssättet mycket viktigt (Jones et al., 2015), där fokuset skall ligga på patienten och inte medicinering eller eventuella diagnoser (Eckerström et al., 2019). Viktigt är också att förflytta själva fokuset från att försöka kontrollera suicidrisken till att istället vara närvarande hos patienten och lyssna för att identifiera hens specifika behov av omvårdnad och stöd just då (Vandewalle et al., 2019).

(25)

19

Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten var en aspekt som påverkade omvårdnaden för suicidnära patienter (Vandewalle et al., 2020; Vandewalle et al., 2019; Granek et al., 2019; Eckerström et al., 2019; Hagen., 2017; Jansson & Hällgren, 2018). Att ha ett genuint och öppet förhållningssätt som sjuksköterska i mötet med patienterna har stor betydelse för att skapa en god kontakt och relation, vilket således möjliggör för sjuksköterska att påverka de suicidnära patienternas negativa tankar och handlingar (Vandewalle et al., 2020). Att man som sjuksköterska ska vara genuin och öppen i sin kommunikation bygger upp bandet mellan de två parterna vilket är en förutsättning för att den suicidnära patienten också ska våga öppna upp för en ärlig konversation. Detta i sin tur medför möjligheten till en fördjupad och korrekt bild av situationen patienten befinner sig i ur en sjuksköterskans perspektiv (Vandewalle et al., 2019). Genom att uttrycka sin genuina oro och omtanke för patienten så ger det även många patienter känslan av en mer delad mänsklighet där båda parterna befinner sig på samma nivå vilket stärker bandet mellan dem och således skapar möjlighet till en väl fungerande allians (Vandewalle et al., 2020). Genom att visa sig känslomässigt tillgänglig och närvarande är enligt studien av Granek et al. (2019) av vikt för att nå fram till de suicidnära patienten. I en studie visade det sig att sjuksköterskans attityd och inställning visade sig vara betydande för patientens framtida hälsa (Eckerström et al., 2019).

Men samtidigt som det är viktigt att vara känslomässigt tillgänglig och skapa en god och nära kontakt så gäller det att skapa en professionell balans i sjuksköterskans

förhållningssätt gentemot patienten då det finns risk för att komma varandra för nära emotionellt (Eckerström et al., 2019). Det handlar om att kunna vara nära patienten och vara engagerad i hens liv och situation men samtidigt hålla ett professionellt avstånd i relationen (Hagen et al., 2017). Detta för att kunna ge en god vård för patienten men också för att skydda sig själv som sjuksköterska då suicid är ett mycket känsligt och laddat ämne vilket kan utlösa egna tankar och känslor gällande döden (Jansson & Hällgren, 2018).

Sjuksköterskans personliga egenskaper Intuition

”Intuition, ”magkänsla” och liknande begrepp återkom i fler av studierna och något sjuksköterskor ansåg väsentliga för den omvårdnad de gav suicidnära patienter (Hagen et al., 2017; Jansson & Hällgren, 2018; Vandewalle et al., 2019; Vandewalle et al., 2020). Ordet ”magkänsla” kom upp som ett redskap för att ta reda på hur en patient mår. Om sjuksköterskans magkänslan sa att något inte riktigt stod rätt till, exempelvis om patienten vid en tillsyn såg lugn och glad ut, så litar inte man på det och kommer tillbaka och kollar till patienten en extra gång, trots att ett beslut om vart 15:e minut ska räcka (Hagen et al., 2017).

Erfarenhet

Återkommande i fyra av studierna var hur sjuksköterskans egna, och även andras

erfarenheter som sjuksköterskan tagit del av, speglade omvårdnaden de utförde (Hagen et al., 2017; Jansson & Hällgren, 2018; Tzeng et al., 2010; Vandewalle et al., 2020). Exempel på detta är från studien utförd av Hagen et al. (2017) där en sjuksköterska i en intervju säger att utan erfarenhet så är det svårt att se och bedöma suicidtecken hos patienter vilket

(26)

20

gör att det är svårt att ge bra vård. En sjuksköterska i en annan studie sa att tryggheten i sina egna förmågor och att kunna tala öppet om suicid kom i samband med erfarenhet (Jansson & Hällgren, 2018). Vidare beskrivs det hur vissa sjuksköterskor använder sig av egna erfarenheter för att förstå patienternas känslor och andra lyssnade på patientens berättelser och därmed förbättra sina färdigheter (Tzeng et al., 2010). I studien skriven av Vandewalle et al. (2020) framkommer det att sjuksköterskorna, genom erfarenhet, kan känna av och anpassa ett samtal med patienten så att hen inte blir känslomässigt utmattat då risken blir att interaktionen mellan sjuksköterska och patient inte kan fortsätta.

Sjuksköterskans känslor

Ett flertal artiklar tog upp sjuksköterskans känslor i samband med att kunna ge god

omvårdnad till suicidnära patienter (Aflague & Ferszt, 2010; Hagen et al., 2017; Morrissey & Higgins, 2018; Tzeng et al., 2010). En sjuksköterska säger i en intervju att om man färgas för mycket av patientens mående så är man förlorad. Tanken var att man måste ge ett lugnt och neutralt intryck, även fast det ibland innebar att undertrycka egna känslor som rädsla, sorg och ilska, för att kunna ge så god omvårdnad som möjligt. En annan

sjuksköterska i samma studie säger att om hon inte visar sina egna känslor och samtidigt talade med en neutral, lugn ton så har patienten lättare att öppna upp sig om sina

upplevelser vilket underlättar för sjuksköterskans möjlighet att kunna ge omvårdnad. För att sjuksköterskan ska kunna ta itu med sina egna känslor och därmed kunna ge bättre omvårdnad var det viktigt att dela tankar med kollegor, vilket även verkade reglera känslorna som de bar på (Hagen et al., 2017). En av artiklarna handlade om

sjuksköterskans ångest och att de, genom att bearbeta dessa känslor, kunde fokusera på patienten och vara mer närvarande istället för att distraheras av sin ångest (Morrissey & Higgins, 2018). I en studie av Osafo et al. (2018) påtalas det att uttryck för empati kan komma att hämmas beroende på moraliska ståndpunkter som sjuksköterskan har. I en annan studie utförd i Indien berättar ett flertal sjuksköterskor i intervjuer att de bland annat rynkar på näsan, talar om och skäller på patienten för de anser att suicid är en synd och blir arga (Osafo et al., 2018).

DISKUSSION Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen är strukturerad såtillvida att de huvudsakliga fynden i denna litteraturöversikt lyfts fram och återkopplingar till bakgrunden samt den valda

vetenskapliga teorin görs. Dessutom har ytterligare fyra studier adderats, vilka stärker det resultat som framkommit i denna uppsats. De väsentligaste aspekterna vi fann för

omvårdnaden av suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv var följande; en väl fungerande kommunikation, vikten av en god relation mellan patienten och sjuksköterskan samt sjuksköterskans egenskaper och utbildningsnivå.

Ett av de mest återkommande fynden i denna litteraturöversikt rörde det så viktiga ämnet kommunikation. Kommunikationen skapar möjligheten att göra patienten delaktig i sin egen vård vilket är en av grundstenarna i den personcentrerade omvårdnaden (McCormack & McCance, 2006). Kommunikation är en väsentlig del i sjuksköterskans omvårdnad av den suicidnära patienten och är allt annat än ett smalt ämne då flertalet aspekter spelar in

(27)

21

för en väl fungerande kommunikation som ska tänkas ge en god och meningsfull

omvårdnad. Först och främst handlar det om att man vågar lyfta själva problemet, det vill säga att man som sjuksköterska vågar prata om suicid med patienten. Det är ett extremt laddat ämne som givetvis aldrig är lätt att prata om, men ack så viktigt. I en studie av Sellin et al. (2018) så berättar en av deltagarna i studien, som är en suicidnära patient, att det är en stor utmaning för henne att prata om sin historia men samtidigt av stor betydelse. Det är även viktigt att då få den tiden tillskriven på sig som detta tunga ämne kräver och att man verkligen blir lyssnad på, då detta bidrar till återhämtning och en lättnad för personen. En vanlig orsak till att man som sjuksköterska inte vågar prata om det är att man upplever detta som en trigger vilket åter skulle kunna väcka nya suicidala tankar hos patienten. Men resultat visade på att just detta är viktigt för att kunna hjälpa patienten att ta itu med sina suicidtankar och är en inledande fas för att kunna skapa en relation de emellan, vilket är ett annat av de huvudsakliga fynden som diskuteras längre ner i arbetet.

Nästa del i kommunikationen handlar om att lyssna, vilket är en stor del av omvårdnaden av den suicidnära. Lyssnandet ger framförallt möjlighet för patienten att framföra sin historia och att öppna upp om sin specifika livssituation och allt som bidragit till att hen hamnat i den situation som hen befinner sig just då. Att lyssna är en aspekt som den personcentrerade teorin står för då det verkligen bidrar till det förhållningssätt som teorin förespråkar då personen och patienten med sin egen historia berättad från sitt eget

perspektiv blir centralt (McCormack & McCance, 2006). Att lyssna kräver givetvis sin avsatta tid då det är viktigt att ge patienten möjlighet att öppna upp sig fullständigt vilket tidigare konstaterat är en viktig del för omvårdnaden och relationen mellan de olika parterna. Men just tiden är något som flertalet av sjuksköterskorna ansåg sig inte ha då de redan var överbelastade. Detta är något som vi själva kan konstatera vara något generellt för en sjuksköterska i sitt arbete idag. Vidare måste man i sitt lyssnande vara öppen och icke-dömande för att kunna skapa sig en korrekt bild utav den patient man har framför sig. Således betyder det att det är av extra vikt för sjuksköterskan i arbetet med den suicidnära patienten inte har några fördomar, vilka inte allt för sällan kan finnas på grund av den utbredda stigmatisering som finns gällande suicid i samhället.

I sjuksköterskans lyssnande ges även möjligheten att notera detaljer som kan ge en skymt av hopp i patienten och saker av betydelse i hens liv. Dessa kanske tillsynes ”små” detaljer kan vara avgörande för återhämtning. Det band som knyts mellan sjuksköterskan och patienten, då hen känner sig sedd och hörd, är något som man som sjuksköterska bör jobba vidare med för att inge nytt hopp hos den suicidnära.

Just det att man som sjuksköterska är med och bibringar hopp för att skapa en väg in i livet igen för den suicidnära är en annan mycket viktig aspekt som framkom. Ofta ligger fokuset på själva problemet istället för att fokusera på det positiva, något som faktiskt kanske är det som håller personen vid liv. Fokus ska istället riktas bort från allt som tynger ner patienten och det som är bidragande till varför hen befinner sig i den suicidala situationen. Detta betyder inte att man, vilket vi som tidigare nämnt, inte ska våga prata om just själva ämnet suicid, för det ska man. Men då personens historia har fått berättas och problemet börjat tas itu med så bör fokus gradvis förflyttas mot framtiden och allt positivt i personens liv. För att fokusera på framtiden och ständigt påminna patienten om de framsteg som hen gör är en bidragande del för att bygga upp en person igen.

Slutligen är den icke-verbala kommunikationen en betydande del av kommunikationen med den suicidnära. För en betydande del handlar just om att man som sjuksköterska är

Figur

Tabell 1. Presentation av datainsamling  Databas

Tabell 1.

Presentation av datainsamling Databas p.16
Relaterade ämnen :