Erfarenhet och förväntningar av studie- och yrkesvägledning - ur ett klientperspektiv och ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv

Examensarbete

Erfarenhet och förväntningar av studie-

och yrkesvägledning - ur ett

klientperspektiv och ur ett studie- och

yrkesvägledarperspektiv

Experience and expectations of counselling- from a client

perspective and from a counsellors perspective

Martina Randrup

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Huvudämne: Examensarbete 15hp 2011-12-14

Examinator: Roland Ahlstrand Handledare: Therese Vincenti Malmgren

Fakulteten för lärande och samhälle

Sammanfattning

Studien syftar till att ge fördjupad kunskap inom vilka förväntningar, erfarenheter, upplevelser och tankar klienter och studie- och yrkesvägledare har av studie- och yrkesvägledning. Frågeställningarna berör förväntningar, erfarenheter och bilden av studie- och yrkesvägledning som ges ur ett klientperspektiv och ur ett studie- och yrkesvägledareperspektiv. De valda teoretiska begreppen i denna studie är Donald E Super´s teori – Life Career-rainbow som behandlar olika roller som människor avser att ta på sig från det att de föds och successivt blir äldre. Ytterligare ett valt begrepp är Pierre Bourdieus begrepp – Habitus. Habitus är något alla människor bär med sig och habitus bestämmer hur människor handlar, tänker och uppfattar sin verklighet runt omkring sig. Den sista teorin som tas upp är Sigmund Freuds psykoanalytiska teori som beskriver att allt beteende är bestämt. Allt beteende har en drivkraft eller särskild orsak, och själva beteende tillfredställer olika behov eller önskningar en individ kan ha.

Framtagandet av empirin i denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en semistrukturerad intervjugudie. Huvudresultatet som framkommit utifrån denna undersökning är främst att den tidigare forskningen fortfarande styrker väl hur bilden av studievägledning ser ut även idag. Det finns många resultat utifrån analysen men några av de rör att förväntningar som klienter har på studie- och yrkesvägledare varierar. Det finns skillnader i denna studie i jämförelse med den undersökta forskningen, gällande vad en bra och mindre bra studie- och yrkesvägledare representerar. Utifrån studie- och yrkesvägledarperspektivet framgår ett resultat att studie- och yrkesvägledarna har en god självbild av sig själv och den studie- och yrkesvägledning de erbjuder. Funderingar kring klienters självförtroende före och efter avslutat vägledningssamtal framgår i analysen. Ytterligare slutsatser finns vidare beskrivet i analysen.

Nyckelord: Erfarenhet, Förväntningar, Klienter, Studie- och yrkesvägledare, Studie- och yrkesvägledning.

Förord

Vill speciellt tacka en studie- och yrkesvägledare som jobbar på ett vägledningscentrum i en kommun i södra Sverige, för varmt välkomnande och för att studie- och yrkesvägledaren hjälpte till att göra denna undersökning möjlig med tillgängliga lokaler för genomförandet av intervjuerna. Vidare tackar jag min familj och mina vänner för att ni stöttat mig hela vägen. Vill sist men absolut inte minst tacka min kurskamrat Eva Liedholm för all positiv energi och styrka hon har sänt mig under dessa veckor examensarbetet har formats.

Innehållsförteckning

1 Inledning

7

1.1 Syfte

8

1.2 Frågeställningar

8

1.3 Disposition

8

1.4 Kunskapsbakgrund

9

1.4.1 Vad är en studie- och yrkesvägledare

9

1.4.2 Utbildning till studie- och yrkesvägledare

10

2 Tidigare forskning

11

2.1 Erfarenhet

11

2.1.1 Vad är en bra studie – och yrkesvägledning enligt vägledda 11

2.1.2 Karriärutveckling

12

2.2 Förväntningar

12

2.3 Studie- och yrkesvägledning

13

2.3.1 Vad är studie- och yrkesvägledning

13

2.3.2 Vägledningscentrum

14

2.3.3 Studie- och yrkesvägledares färdigheter

15

2.3.4 Sammanfattning

16

3 Teoretiska utgångspunkter

18

3.1 Donald E Super – Life Career Rainbow

18

3.2 Habitus

19

3.3 Sigmund Freuds psykoanalytiska teori

20

3.4 Sammanfattning

21

4 Metod

22

4.1 Metodval

22

4.2 För- och nackdelar med valet av metod

22

4.3 Urval

23

4.5 Datainsamling

24

4.6 Genomförande

24

4.7 Analysmetoden

25

4.8 Etiska ställningstaganden

25

5 Resultatredovisning

26

5.1 Klientperspektivet

26

5.1.1 Erfarenhet

26

5.1.2 Förväntningar

28

5.1.3 Studie- och yrkesvägledning

29

5.2 Studie- och yrkesvägledarperspektivet

31

5.2.1 Erfarenhet

31

5.2.2 Förväntningar

33

5.2.3 Studie- och yrkesvägledning

34

5.2.4 Sammanfattning

37

6 Analys

40

6.1 Ur klientperspektivet

40

6.1.1 Erfarenhet

40

6.1.2 Förväntningar

41

6.1.3 Studie- och yrkesvägledning

43

6.1.4 Sammanfattning

43

6.2 Ur studie- och yrkesvägledarperspektivet

44

6.2.1 Erfarenhet

44

6.2.2 Förväntningar

46

6.2.3 Studie- och yrkesvägledning

47

6.2.4 Sammanfattning

51

7 Diskussion

53

7.1 Diskussion utifrån studiens resultat

53

7.1.1 Slutsatser utifrån klientperspektivet

53

7.1.2 Slutsatser utifrån studie- och yrkesvägledarperspektivet

54

7.1.3 Varför ser studiens resultat ut som det gör

55

1 Inledning

Nyfikenheten att undersöka det valda området grundar sig i att jag under min utbildning till studie – och yrkesvägledare mötts av olika människor som på olika vis uttryckt vad de tycker och tänker om studie- och yrkesvägledning. Främst var det en fördom som väckte mitt intresse att undersöka hur dagens vuxna ser på den studie- och yrkesvägledning som erbjuds samt vilka erfarenheter de har av studie- och yrkesvägledning.

Idag finner vi studie- och yrkesvägledare på olika arbetsområden. En studie- och yrkesvägledare kan jobba inom flera olika arbetsområden, men de vanligaste ställen där du finner en studie- och yrkesvägledare är på grundskolor, högstadieskolor, högskolor eller på andra ställen där arbete involverar unga och vuxna (Arbetsförmedlingen, 2011-12-01). Ett av de ställen där det finns studie- och yrkesvägledare är på ett vägledningscentrum. Här får du som klient möjlighet att träffa studie- och yrkesvägledare för att hjälpa dig att bena ut dina frågor och funderingar som du har kring yrken och studier. På 1990-talet syntes en tydlig trend av etableringen av vägledningscentrum och infotek. Etableringen gjordes främst för att samla flera studie- och yrkesvägledare på en och samma plats men också för att ge en mer exponerad information (Dresch & Lovén, 2003, s 5). Frågor som klienter ställer sig när de besöker en studie- och yrkesvägledare kan vara frågor som berör klienters nästa steg i livet gällande studier och yrken. En studie- och yrkesvägledare anses vara behjälplig med att svara på just dessa frågor. En studie – och yrkesvägledares viktigaste huvuduppgift är att ha personliga samtal med klienter samt att vara behjälplig med att svara på frågor som rör yrken och studier (Arbetsförmedlingen, 2011-12-01).

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att analysera vilka förväntningar, upplevelser och erfarenheter klienter har av studie – och yrkesvägledning. Vidare har ännu ett perspektiv förts in och detta perspektiv är studie- och yrkesvägledares perspektiv på studie- och yrkesvägledning.

1.2

Frågeställningar

Vilka erfarenheter, förväntningar och upplevelser har klienter av studie- och yrkesvägledning?

Vilka erfarenheter och upplevelser har studie- och yrkesvägledare av studie- och yrkesvägledning?

1.3 Disposition

Efter denna inledning finns ett kapitel som heter kunskapsbakgrund. Under denna rubrik ligger fakta som är viktig för läsaren att förstå innan läsaren kommer in på nästkommande kapitel. Efter kunskapsbakgrunden följer ett avsnitt som behandlar den utvalda tidigare forskningen inom det valda området. Här beskrivs vilken tidigare forskning som genomförts inom det valda undersökningsområdet. Efterföljande rubrik lyder teori. Här presenteras teorier/modeller som anses relevanta i förhållande till undersökningsområdet. Nästa rubrik lyder metod. Här presenteras vilken metod som valts, hur genomförandet av intervjuerna fortgått för att få fram det empiriska materialet, diskussion kring rimligheten i metodval, för- och nackdelar med metodvalet, en presentation av urvalsgruppen och undersökningsenheten, hur intervjuerna genomförts samt vilka informanterna är. Rubriken som kommer efter metod, är resultat. Under denna rubrik presenteras det empiriska

materialet. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. Det är resultatet av dessa intervjuer som presenterar under rubriken resultat.

Nästa rubrik efter resultatdelen, är analys. I detta avsnitt analyseras det empiriska materialet med hjälp av valda teorier och modeller. Den sista rubriken i uppsatsen är diskussion. Under denna rubrik presenteras en kort redogörelse av resultatet och sedan benas det ut varför resultatet blev som det blev. Kanske påverkade metodvalet utfallet? Fanns det några svårigheter gällande valda begrepp? Vidare är diskussionsdelen öppen för egna åsikter och tankar som har väckts från arbetets början till slut. Sist i examensarbetet följer en referenslista och bilagor.

1.4 Kunskapsbakgrund

Under rubriken kunskapsbakgrund får du som läsare en fördjupning i vad en studie- och yrkesvägledare är samt hur utbildningen ser ut för att bli en utbildad studie- och yrkesvägledare. Dessa två delar ger dig som läsare en förförståelse om det valda undersökningsområdet.

1.4.1 Vad är en studie- och yrkesvägledare

Som studie – och yrkesvägledare hjälper du klienter att välja yrke och utbildning. En studie- och yrkesvägledare har mycket kontakt med elever men också med lärare och föräldrar om studie- och yrkesvägledaren jobbar inom skolväsendet. Gruppvägledning förekommer också ute i klassrummen. En av studie- och yrkesvägledarens viktigaste uppgift är den personliga vägledningen. Extra viktig anses den personliga vägledingen vara i förhållande till vuxna som vill byta yrkesbana, och i det sammanhanget kan studie- och yrkesvägledaren beskrivas som en coach. En av huvuduppgifterna för en studie- och yrkesvägledare är att informera om utbildningar, arbetsmarknaden och yrken. En hel del av denna information finns lagrad i olika databaser vilket gör att vikten av att vara uppdaterad för en studie- och yrkesvägledare, är extra viktig. Studie- och yrkesvägledare kan även ha i uppgift att skaffa fram praktikplatser om de är verksamma inom skolan. Om en studie- och

yrkesvägledare jobbar på komvux ingår ofta att studie- och yrkesvägledaren tillsammans med klienten gör upp studieplaner.

Majoriteten av studie – och yrkesvägledare arbetar på grundskola, gymnasieskola eller inom kommunal vuxenutbildning. Men det finns också studie- och yrkesvägledare som arbetar på högskolor eller har en tjänst som studie- och yrkesvägledare på arbetsförmedlingen. Men det finns även andra arbetsområden för en studie- och yrkesvägledare. Är det aktuellt att utbilda sig till studie- och yrkesvägledare så bör några punkter funderas igenom (Arbetsförmedlingen, 2011-12-01). När du ska jobba med människor precis som en studie- och yrkesvägledare gör är det en stor fördel att du är social och inte har några svårigheter att knyta kontakt med människor. Vidare är vikten av att lyssna en väldigt viktig egenskap. Vill du jobba som studie- och yrkesvägledare är det viktigt att du kan planera då det är ett självständigt arbete som kräver planering (a.a.).

1.4.2 Utbildning till Studie – och yrkesvägledare

När du utbildar dig till studie- och yrkesvägledare kan du göra det på tre orter i Sverige vilka är Malmö, Umeå och Stockholm. Utbildningen består av fyra olika block som berör samhällsvetenskap, beteendevetenskap, karriärvägledning, och praktik. Det samhällsvetenskapliga blocket avser att ge en bild av hur samhället fungerar i relation till arbetsliv och utbildning. Blocket som berör beteendevetenskap ger grunder i psykologi, pedagogik och sociologi. Dessa delar är nödvändiga för att förstå människors beteende för att sedan kunna fungera som en studie- och yrkesvägledare. Själva kärnblocket i utbildningen är karriärvägledningen. Inom detta block utvecklas en kunskap om färdigheter inom kommunikation och samtal. Det sista blocket innehåller praktik, främst inom utbildningssektorn men praktik förekommer även på arbetsförmedling eller andra nya verksamheter som t.ex. karriärcoaching.

När du har en utbildning som studie- och yrkesvägledare kan du jobba inom fler olika områden. De flesta studie- och yrkesvägledare jobbar på grundskolor, gymnasieskolor, högskolor eller inom andra verksamheter för unga och vuxna. Examen du får efter avslutad utbildning är Studie- och yrkesvägledarexamen (Malmö Högskola, 2011-12-01).

2

Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras den utvalda tidigare forskningen inom undersökningsområdet. Forskningen är indelad efter tre teman som är den röda tråden genom hela uppsatsen. De tre teman som forskningen presenteras utifrån är erfarenhet, förväntningar och studie- och yrkesvägledning. Den tidigare forskningen är hämtad ur böcker, ur en rapport och ur en avhandling.

2.1 Erfarenhet

2.1.1 Vad är en bra studie – och yrkesvägledning enligt vägledda

En av utgångspunkterna i projektet Vägledning i förändring (2003) var att ta fram kvalitetskriterier för en bra studie- och yrkesvägledning för att vidare efterforska ett gott exempel. I projektet presenteras i punktform olika trender och tendenser som i sin tur gjort att vägledningen mött nya villkor (Dresch & Lovén, 2003, s 2). Dresch och Lovén (2003) presenterar i sin studie att kvalitetskriterier för en bra studie- och yrkesvägledning är att kommuner har fått en större frihet att utforma vägledningens innehåll och dess organisation, pga. en ökad decentralisering. Vidare säger författarna att antalet friskolor ökat vilket resulterar i ökad konkurrens mellan kommunala skolor. Viktigt att notera är att också valmöjligheterna har ökat inom utbildningssektorn. Författarna presenterar vidare att det har skett snabba förändringar på arbetsmarknaden gällande bla ny teknologi och internationalisering. Vidare presenteras att arbetsgivare betonar kompetenser som social kompetens, självkännedom och flexibilitet. Detta betyder att kompetenskraven i arbetslivet har en tendens att framgå mindre tydliga (a.a. ).

2.1.2 Karriärutveckling

Karriärutveckling ses som en livslång process, och den är flerdimensionell och mångfacetterad och detta genom att karriärutvecklingen förekommer i ett antal olika domäner, förändras i olika takt och i flera olika riktningar (Kidd, 2006, s 32).

Forskning som gjorts visar att studie- och yrkesvägledare skiljer sig åt på flera olika sätt hur de arbetar. Främst skiljer sig studie – och yrkesvägledare åt av olika teoretiska synsätt, deras attityder att erbjuda yrkesmässig information och hur de använder olika verktyg för att komma fram till en slags bedömning. Att studie- och yrkesvägledarna skiljer sig åt i sina sätt att vägleda, har påvisats ha betydelse för varje enskild individs utfall (a.a. s 78).

2.2 Förväntningar

Anders Lovén har skrivit en doktorsavhandling som berör elevers förväntningar i möten med studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Lovén (2000) presenterar i sin doktorsavhandlig ett avsnitt om elevers syn på studie- och yrkesvägledare och vägledningssituationen. Det har visat sig utifrån de intervjuer som författaren gjort att svaren hade en stor spännvidd men sammanfattningsvis handlar det om en studie- och yrkesvägledares personlighet respektive kunskaper. För eleverna var det viktigt att studie- och yrkesvägledaren brydde sig om eleverna, var hjälpsam, kunde informera och förklara tydligt och bra, samt att studie- och yrkesvägledaren skulle ge ett starkt sken av trygghet (Lovén, 2000, s 12).

Vidare tyckte eleverna att det var viktigt att studie- och yrkesvägledaren har goda kunskaper om de olika programmen, om vilka jobbmöjligheter som finns samt hur framtiden ser ut och hur mycket lön de olika yrkena ger. Det fanns ytterligare en aspekt på vad som var viktigt hos en studie- och yrkesvägledare, och det var att studie- och yrkesvägledaren skulle ge råd men ändå inte styra (a.a. s 111). Eleverna blev också tillfrågade vad en dålig studie- och yrkesvägledare innebar och då framgick det att eleverna tycker att det var jätteviktigt att studie- och yrkesvägledaren lyssnade på eleven och satte dem i centrum. Om studie- och yrkesvägledare inte gjorde detta, ansågs studie- och yrkesvägledaren som mindre bra.

Vidare presenterar Lovén (2000) hur eleverna värderade studie- och yrkesvägledarens insats. Här framgår det att eleverna överlag var nöjda med den studie- och yrkesvägledning de fått. De uppskattade att få möta någon vuxen person som de kunde diskutera med och som hade kunskap inom området. Dessutom ansåg eleverna att det var väldigt viktigt att studie- och yrkesvägledaren var snäll, vänlig och förstående. Själva behovet av att prata om sin situation, var väldigt stort från eleverna sida. Eleverna var också kritiska i sin bedömning av studie- och yrkesvägledaren och kritiken visar främst på att eleverna inte förstod studie- och yrkesvägledaren, eller kände att det blev en del upprepningar (a.a. s 113-114).

Lovén (2000) fortsätter att beskriva de förväntningar som kom fram som eleverna hade före och efter vägledningssamtalet. Det framgår att elever känner att deras självkännedom inte har ökat i mötet med studie- och yrkesvägledaren. Endast 13 % uttryckte att de fått stöd och hjälp med att lära sig om sig själv. Vidare visar resultatet på att 34 % ansåg sig ha fått nya infallsvinklar. Eleverna värderade syv-verksamheten ganska högt. 67 % var nöjda med den studie- och yrkesvägledning de hade fått. Vidare presenterar Lovén (2000) att upp till 90 % av eleverna såg vikten av att det fanns en person till hands som de kunde samtala om sitt yrkes- och utbildningsval. Det visade sig att alla elever inte var helt nöjda med den studie- och yrkesvägledningen de fått, trots detta ansåg de att det ändå var viktigt för dem att ha kvar funktionen på skolan (a.a. s116).

2.3 Studie- och yrkesvägledning

2.3.1 Vad är studie – och yrkesvägledning

Vad vägledning är och går ut på har beskrivits i en del böcker. En definition är att vägledning avser att hjälpa människor att svara på frågan ”Vad ska jag göra?”. En annan definition lyder att vägledning avser att hjälpa människor fatta kloka beslut, som har betydelse för deras personliga utveckling (Persson & Lindblom & Odmark, 1980, s 2). Vägledning finns inom skilda områden i samhället och är en komplicerad verksamhet. Inom vägledningsområdet har teoretiker och metodiker alltid ägnat särskilt intresse åt

valsituationerna i samband med studie- och yrkesvalet, med andra ord åt yrkesvägledningen. Yrkesvägledning är en mycket gammal företeelse. I de nordiska sagorna berättas om föräldrarnas skyldighet och att föräldrarna ska fungera som föredömen åt sina barn för att ge dem stöd och angivelser för deras kommande liv och verksamhet i arbetslivet. Med detta sagt kan man med säkerhet konstatera att det alltid funnits människor med vägledande funktioner (a.a. s 9-10).

Vägledning är något som inte förekommer på enbart en och samma plats, utan vägledning kan förekomma i princip när som helst och var som helst. När du tar en kvällspromenad, när du är i ett klassrum, på en idrottstävling osv. Vägledning är en process som har syfte att den som blir vägledd ska få möjlighet att utveckla sin personlighet. Själva begreppet utveckling står för en positiv förändring, och det gör att den vägledda individen inte kan skadas på något vis genom vägledning. En vägledare beskrivs som en person som har något att bidra med när det gäller en annan människas bildande och växt. Vägledning beskrivs som ett led i individens hela utvecklingsprocess, från barn till vuxen (a.a. s 26).

Det framgår att det eftersöks vissa kvalitéer i ett samtal för att det ska få skattas som ett vägledningssamtal. Det är viktigt att det finns en ömsesidig tillit mellan de som samtalar. Det ska vara ett begränsat antal av deltagare och samtalet måste resultera i att den vägledda ändrar attityd och på sikt sitt handlingsmönster i något hänseende. Med förändring av attityd menas att gå från osäkerhet till ökad klarhet inför ett beslut (a.a. s 26-27).

2.3.2 Vägledningscentrum

Under 1990- talet så syntes en tydlig trend och det var etableringen av vägledningscentra och infotek (Dresch & Lovén, 2003, s 5). Själva syftet med att etablera dessa två ovannämnda, var att dels för att samla vägledarna på särskilda centra men också för att ge en bättre exponerad information. Denna trend har dock avtagit och numera etableras fler lärcentra. I och med dessa förändringar har det fört med sig vissa saker. Det har resulterat bland annat i utvecklingen av internet-verktyg och självservice. Vidare beskriver författarna att inom arbetsförmedlingen har det utvecklats en del verktyg och instrument som ska underlätta för individens egen aktivitet. Det har bland annat konstruerats olika webbsidor (a.a.).

Författarna Dresch och Lovén (2003) refererar i sin studie till Listerman (2000) som har studerat ett infotek under en kortare period och gjort intervjuer och observationer av klienterna som besökte infoteket. Listerman (2000) kunde urskilja tre olika grupper med olika behov och olika beteenden. Grupp nummer ett målas fram som en självgående grupp, som kom in på infoteket och hämtade sin information på egen hand, utan att ta någon kontakt med personal på plats. Nästa grupp visade på att de tog viss kontakt med personalen, men främst i form av kompletterande frågor samt förtydliganden i informationen. Den tredje och sista gruppen kom dit för att boka ett personligt samtal för att reda ut betydligt fler frågor och funderingar. I denna studie betonas alltså vikten av att granska klienters förväntningar och värderingar inför studie- och yrkesvägledning. Detta har stor relevans för denna studie (a.a.).

Lovén (2000) presenterar den valda metoden i undersökningen som gjorts gällande klienters och studie- och yrkesvägledares uppfattning om vad som sker i vägledningssamtalet. Metoden som Lovén (2000) använder sig av är ett pilotprojekt i form av intervjuer med studie- och yrkesvägledare och elever. Pilotundersökningen syftade till att kartlägga studie- och yrkesvägledares respektive elevers medvetenhet och uppfattningar om vad som sker i vägledningssamtalet (Lovén, 2000, s 68). Resultatet som rör elevers uppfattning om syv-verksamheten, presenterar Lovén (2000) i sin studie i form av Utvägsrapporten (SÖ, 1987) där det framgick att elever såg studie- och yrkesvägledaren som en person ”som äntligen lyssnar och som ibland också får agera mellanhand mellan elev och lärare”( a.a.).

2.3.3 Studie- och yrkesvägledarens färdigheter

Studie- och yrkesvägledaren måste ha detaljerad specialistkunskap om problemet som klienten kommer och vill ha hjälp med. Det sunda förnuftet talar om för studie- och yrkesvägledaren att han/hon måste ha tillräckligt med medvetenhet och kunskap för att kunna ställa intelligenta och passande frågor till klienten. Men i slutändan handlar studie- och yrkesvägledarens framgång i att ge hjälp mer om studie- och yrkesvägledarens kunskaper om den mänskliga naturen, och studie- och yrkesvägledarens empati för klienten. Något annat som framgår som en färdighet för en studie- och yrkesvägledare är att

studie- och yrkesvägledaren inte behöver formulera något slags beslut, utan när studie- och yrkesvägledaren börjar vägleda en klient så kan man i förväg inte analysera hur utfallet blir med en klient. En annan färdighet som beskrivs är att fokus läggs på att klienten kommer fram till sitt eget beslut, utan att studie- och yrkesvägledaren påverkar detta beslut. En studie- och yrkesvägledare bör aldrig ge råd och får absolut inte kritisera en klient på något vis (De Board, 1983, s 8).

Studie- och yrkesvägledaren ska utgå ifrån att klienten vet vad som är bäst för klienten själv, och ska därmed hjälpa klienten att upptäcka vad detta kan vara utan att påverka. En studie- och yrkesvägledare ska vara den som snarare lyssnar än pratar i samtalet. Studie- och yrkesvägledaren ska använda sin samtalsmetodik för att öppna upp för klienter och se saker ur olika perspektiv. En sista sak vad gäller en studie- och yrkesvägledares färdigheter som nämns, är vikten av att klienter lär sig något utifrån vägledningsprocessen. Detta för att vid andra problemsituationer ha möjlighet att hantera uppkommande problem på ett lättare sätt än innan vägledningsprocessen (a.a. s 8-9).

2.3.4 Sammanfattning

Det framgår av tidigare forskning att en bra studie- och yrkesvägledning behöver innehålla vissa kvalitetskriterier för att vara en bra studie- och yrkesvägledning. Dessa kriterier fick man reda på genom att genomföra ett projekt som heter Vägledning i förändring (2003). Vad är karriärutveckling och vad betyder karriärutveckling för individer. Den tidigare forskningen visar att studie- och yrkesvägledare skiljer sig åt i sitt sätt att vägleda och detta påstås ha haft betydelse för den enskilda individens utfall.

Det framgår av den tidigare forskningen att det finns en del förväntningar på studie- och yrkesvägledare. Det handlar främst om förväntningar som berör studie- och yrkesvägledares personlighet och kunskaper.

Vidare visar forskningen på att det saknas ett självförtroende hos vissa klienter som besökt en studie- och yrkesvägledare. Vikten av att ha syv-verksamheten betonas som viktig.

Studie- och yrkesvägledare beskrivs som en person som hjälper en individ att svara på frågan vad denna ska göra. En tidigare trend visar på att vägledningscentrum och infotek

etablerades under en viss period. Den tidigare forskningen visar också på vilka färdigheter som krävs av en utbildad studie- och yrkesvägledare.

3 Teoretiska utgångspunkter

Under teoretiska utgångspunkter presenteras de teorier och modeller som valts ut för att längre fram i uppsatsen kunna göra en analys utifrån de olika teorierna och modellerna. I denna studie har tre stycken teoretiska utgångspunkter valts ut och presenteras här under.

3.1 Donald E Super - Life Career-rainbow

I Essential Elements Of Career Counseling (2009) finns en beskrivning av Donald E Super´s teori. Donald E Super´s teori Life – Career-rainbow är en teoretisk utgångspunkt som använts i denna studie. Den beskriver olika roller som påverkar varandra beroende på vem du är och var du är i livet (Amundsen m.fl., 2009, s 21).

Super visar i sin teori en modell som liknas vid en regnbåge. Denna regnbåge avser att visa individers livsutrymme och de olika rollerna i livsutrymmet. Banden i regnbågen representerar de olika roller en person tar under hans eller hennes liv. Avbrott i banden visar var människor upphör att spela en roll för att spela en annan, ett exempel är en förälder som tillfälligt lämnar arbetet för att ta hand om familjen. Inledningsvis innehåller livsutrymme bara en roll, att vara barn, men i vuxen ålder upplever många människor mellan sju och åtta roller, exempelvis när en person är anställd inom ett yrke, att studera på deltid, att vara förälder, att vara en partner, bevarande ett hem, stödja åldrande föräldrar och driva fritidsintressen. Det är uppenbart att även andra roller kan identifieras och viktigt att nämna är också att alla roller inte gäller för alla individer. Dessutom kan ordningsföljden på de olika rollerna vara varierande (Kidd, 2006, s 42).

Även om mycket forskning i Super´s teori stödjer tanken på att det finns skillnader i attityder och beteende över de olika karriärstegen, har en del av detta arbete varit tvärsnittstudier och ålder har använts som ett mått i de olika karriärstegen. Även teorins generaliserbarhet till kvinnor har ifrågasatts. Super´s Life-Career-Rainbow beskriver

snarare erfarenheter av personer med osammanhängande karriärer än sina tidigare verk. Ett problem med Super´s proportioner om karriärutveckling i vuxen ålder, är att de processer som anges som karakteristiska för senare skeden, behandlas endast i mycket allmänna beskrivande sätt (a.a. s 43).

Till skillnad från framställningen av de tidigare stadierna, finns det få försök till

förklaringar och detta gör det svårt att formulera testbara hypoteser eftersom de är allmänna antaganden. Teorin tar inte heller itu med de frågor om vad som händer med människor när de blir anställda i organisationer. En annan nackdel med Super teori är att det läggs ingen uppmärksamhet åt psykologiska processer, exempelvis som att byta jobb och anpassa sig till arbetsmiljöer (a.a.).

3.2 Habitus

I Sociologiska perspektiv- grundläggande begrepp och teorier (2006) framgår det att Bourdieu menar att en relation uppstår i mötet mellan två aktörer, detta innebär att deras båda handlingssituationer måste samordnas på ett eller annat sätt. De båda parterna kan förstås inte vara säkra på att samspelet kommer att infria deras förväntningar eller förhoppningar, vilket gör att missförstånd och konflikter uppstår (Engdahl & Larsson, 2006, s 85).

Ett av de grundläggande begreppen i Pierre Bourdieus (1989) teori är symboliskt kapital. Begreppet symboliskt kapital, är det som av sociala grupper igenkänns som värdefullt. Kulturellt kapital är också något Bourdieu tar upp och det är den form av symboliskt kapital som dominerar i samhällen där skrivkonsten och utbildningssystemen vunnit utbredning. Ytterligare ett nyckelbegrepp är habitus och med habitus syftar Bourdieu till de system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen (Broady, 1989, s1-2). Bourdieu beskriver att habitus bestämmer hur människor handlar, tänker och uppfattar sin verklighet runt om kring sig. Han menar att dessa saker finns nedlagt i kroppen, dvs. hur man uppfattar och värderar i givna sociala sammanhang. Habitusteorin syftar till att skjuta in ett förklarande led mellan de sociala förhållanden och individers beteenden. Bourdieus grundmönster i sina analyser handlar om att individen har

ett system av dispositioner, ett habitus, som tillåter individen att utifrån ett begränsat antal principer generera de sätt att handla, tänka, uppfattar och värdera som krävs i bestämda sociala sammanhang. Vidare beskriver Bourdieu att individens handlingar, tankar, uppfattningar och värderingar är inga direkta uttryck av yttre förhållanden, utan resultat av mötet mellan deras habitus och de sociala sammanhang de inträder (a.a. s 20-21). Habitus teorin visar på ett försök att inom sociologins ram, försöka göra rättvisa åt människor skapande förmåga. Ett begrepp som Bourdieu använder sig av för att beskriva människors sätt att bemästra sina omständigheter är strategi. Syftet som Bourdieu och hans medarbetare hade handlade i det stora inte om att tillskriva vissa skilda sociala grupper, vissa livsstilar eller attityder. Utan syftet var snarare att konstruera ett system av livsstilar, för att sedan leta efter homologier med systemet av sociala positioner, med andra ord det konstruerade sociala rummet(a.a. s 22-24).

Habitus finns för att hjälpa till att analysera de relationer som uppstår mellan olika individers position i det såkallade sociala rummet kontra deras egna val. Habitus beskrivs vidare som en individ handlingsmönster som är inlärda från start och som leder till att individen tar specifika beslut och gör specifika val som i sig leder till att reproducera makthierarkier. Individer har olika livsstilar och olika smak, dessa två är viktiga delar i en individs habitus. Habitus används för att individen ska kunna skapa sig ett gemensamt sätt att se på omvärlden men också för att avgränsa sig från andra grupper som möjligen har andra livsstilar och smak (Wikipedia, 2011-12-01).

3.3 Sigmund Freuds psykoanalytiska teori

I Personlighetsteorier – Ett systemperspektiv (1995) görs en beskrivning av Sigmund Freuds psykoanalytiska teori. Sigmund Freud menar att allt beteende är bestämt ( Lester, 1995, s 23). Allt beteende har en drivkraft eller särskild orsak och själva beteendet tillfredställer olika behov eller önskningar en individ kan ha. Freud fokuserar i teorin på de mentala skeendena. Definitionen som Freud gör av själva begreppet beteende, är varje form av ett observerat beteende och varje form av ett inre skeende i medvetandet. Ett exempel som ges är att om man joggar för motionens skull och att en individ drömmer, i de fallen

styrs individen av drifter och behov. Enligt Freud går allt beteende ut på att tillfredställa önskningar och behov. En annan sak som Freud tar upp sin teori är att en del av de drivkrafter som styr människors handlingar är omedvetna. Att övertyga en misstrogen person att denna har omedvetna behov är väldigt svårt. Detta pga. av att eftersom det omedvetna är något vi människor inte har tillgång till. Omedvetna drivkrafter håller sig till det omedvetna för att individer inte skulle kunna tolera eller klara av att vara styrda av omedvetna begär (a.a. s 24).

3.4 Sammanfattning

I detta kapitel om teoretiska utgångspunkter presenteras en modell som Donald E Super konstruerat. Denna modell heter Super´s life Career Rainbow och visar olika band som i sig visar olika roller som människor tar på sig från det att de föds och successivt blir äldre. Modellen visar även på avbrott i banden som avser i sig att visa när en människa byter från en roll till en annan. Vidare presenteras begreppet habitus. Grundaren till detta begrepp är Pierre Bourdieus. Bourdieus menar att habitus hjälper människor att tänka, handla och tolka sin verklighet runtomkring sig. Teorin syftar till att skjuta in ett förklarande led mellan sociala förhållanden och individers beteenden.

Habitus finns för att hjälpa till att analysera de relationer som uppstår mellan olika individers position i det såkallade sociala rummet kontra deras egna val. Den sista teoretiska utgångspunkten som presenteras är Freuds psykoanalytiska teori som beskriver att allt beteende är bestämt. Han menar att allt beteende har en drivkraft eller orsak för att tillfredställa olika behov eller önskningar.

4 Metod

I detta kapitel presenteras vilken metod som använts och varför just den aktuella metoden valdes. Vidare presenteras urval av informanter och undersökningsenhet, datainsamling, analysmetod, de etiska ställningstagandena, genomförande, antal informanter samt för – och nackdelar med den valda metoden

4.1 Metodval

I denna studie har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Anledningen till detta metodval är att jag anser att genom att träffa klienter öga mot öga och ta del av informanternas tankar och funderingar, att på så vis kunna presentera en trovärdig empiri. Valet att göra en intervjuguide som är semistrukturerad var för att jag vill få en fördjupad kunskap i hur klienterna samt studie- och yrkesvägledarna uppfattar studie- och yrkesvägledning. Med vald metod kunde jag ställa följdfrågor till informanterna och på så vis få klarhet i vad som menades. Detta ger i sin tur inga större luckor för tolkningsmöjligheter, därmed ökar validiteten. Jag använde mig även av skalfrågor i intervjuguiden, detta för att få en känsla hur starkt klienterna och studie- och yrkesvägledarna upplevde något inom studie- och yrkesvägledning.

4.2 För- och nackdelar med valet av metod

Fördelen med en kvalitativ undersökningsmetod och i detta fall en semistrukturerad intervjuguide är, att kunna träffa klienterna och att kunna ställa följdfrågor för att få ut så mycket information kring varje fråga som möjligt. Det blir ett högt deltagande och en hög svarsfrekvens om forskaren är på plats och intervjuar (Larsen, 2009, s 26).

Nackdelarna med en kvalitativ undersökningsmetod kan vara att forskarens närvaro på något vis kan påverka informantens svar (a.a.). Metoden är ändamålsenlig för studiens problemformulering och frågeställningar då de berör erfarenhet, förväntningar och

upplevelser av studie- och yrkesvägledning, vilket är högst personligt och individuellt för varje individ, därmed är den kvalitativa undersökningsmetoden, att träffa klienter öga mot öga och ställa öppna frågor, en ändamålsenlig metod för studiens problem och frågeställningar.

4.3 Urval

Urvalet är gjort efter ett bekvämlighetsurval, då det fanns kontakter inom det valda undersökningsområdet. Urvalet av undersökningsenhet beror på att det finns ett framtida intresse att arbeta på ett vägledningscentrum och för att jag själv besökt ett vägledningscentrum och var nyfiken på hur de studie- och yrkesvägledarna tänkte kring studie- och yrkesvägledning. Eftersom det valda undersökningsområdet blev ett vägledningscentrum underlättades även insamlandet av informanter då alla studie- och yrkesvägledarna fanns på ett ställe samt dök klienterna upp efter avtalat möte med studie- och yrkesvägledarna på vägledningscentrumet.

Det har gjorts två urval av informanter. Det första urvalet berör vuxnas erfarenhet och förväntningar om och på studie- och yrkesvägledning, dvs. sett ur ett klientperspektiv. Valet att det skulle vara vuxna som blev intervjuade föll sig på att det inte behövs målsmans tillstånd för at få genomföra intervjuerna. Det andra urvalet berör studie- och yrkesvägledarperspektivet där studie – och yrkesvägledare fick ge sina berättelser och upplevelser av studie- och yrkesvägledning.

4.4 Antal informanter

Det är nio stycken informanter som har blivit intervjuade. Fem stycken klienter som alla besökte vägledningscentrumet den veckan jag befann mig där. Jag genomförde även en sjätte intervju med en klient, denna togs bort pga. att klienten använde ett svårtolkat språk

som inte gick att tyda utan mina egna tolkningar. Vidare valdes tre stycken studie- och yrkesvägledare ut. Det andra urvalet berör därmed studie- och yrkesvägledarperspektivet.

4.5 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna har spelats in med hjälp av en diktafon för att kunna lyssna och ta in det informanterna säger och för att ha ett material att analysera utifrån. Inspelningarna av informanternas svar ligger mellan 10- 30 minuter. Informanterna blev tillfrågade på plats om de ville medverka. Flera sa ja men det fanns också de som tackade nej pga tidsbrist eller bristande intresse för undersökningen. Med hjälp av den tidigare forskningen har frågorna i intervjuguiden skapats. Frågor som rör förväntningar, erfarenhet och studie- och yrkesvägledning. Genom att läsa på om vad som tidigare studerats har frågorna sedan skapats och blivit till en semistrukturerad intervjuguide. I intervjuguiden ställs frågor som är indelade i tre teman för att strukturera upp övriga delar i examensarbetet. De tre teman som används som struktur är Förväntningar, Erfarenheter och Studie- och yrkesvägledning.

4.6 Genomförande

Under en veckas tid skapades möjligheter att träffa informanter för intervjuer på vägledningscentrumet. Jag kontaktade vägledningscentrumet och frågade om jag fick finnas i deras lokaler för att få träffa klienter som besökte vägledningscentrumet. Jag fick klartecken av en av de verksamma studie- och yrkesvägledarna på vägledningscentrumet. Detta ledde i sig till att jag vistades i samlingslokalen utanför studie- och yrkesvägledarnas arbetsrum för att vänta ut de klienter som dök upp och hade bokat tid hos någon av studie- och yrkesvägledarna. När sedan klienterna kom ut ur arbetsrummet tillfrågade jag de om de var intresserade av att medverka i min studie. De som tackade ja, fick sedan en redogörelse om de etiska övervägandena för att sedan starta intervjuerna. Intervjuerna genomfördes i en

av de verksamma studie- och yrkesvägledarnas arbetsrum, vilket betydde att det var en isolerad och lugn miljö för att genomföra intervjuer.

4.7 Analysmetod

Det empiriska materialet har analyserats utifrån tre teman, Förväntningar, Erfarenhet och Studie- och yrkesvägledning. En innehållsanalys har varit mallen för att analysera det insamlade datamaterialet. En innehållsanalys syftar till att identifiera olika mönster, samband eller även skillnader och gemensamma drag (a.a. s 101-102).

Samtliga intervjuer har transkriberats ordagrant. Intervjuerna var olika långa. Minutantalet varierade från 10-30 minuter för varje informant.

4.8 Etiska ställningstaganden

Som forskare finns det fyra huvudkrav som är viktiga när det gäller etiskt ställningstagande. Utifrån informationskravet så har informanterna före intervjutillfället fått veta vad syftet är med studien och vilken roll intervjupersonen har i studien. Vidare har samtyckekravet presenterats genom att informera informanterna om att de själv får bestämma över sin medverkan i studien och har rätt att avbryta intervjun när de vill om så önskas. Vidare har det gjorts klart för informanterna att de kan i alla högsta grad känna sig tryggt anonyma i studien, denna information hör ihop med konfidentalitetskravet. Sist har informanterna informerats om nyttjandekravet vilket betyder att intervjumaterialet endast kommer att användas i forskningssyfte (Stingerfonden, 2011-12-01).

5

Resultatredovisning

Resultatredovisningen innehåller en presentation av den empiri som kommit fram genom intervjutillfällena och genom användningen av intervjugudien. Resultatet presenteras först ur klientperspektivet där tre teman följer: Erfarenhet, förväntningar och studie- och

yrkesvägledning. Därefter presenteras resultatet ur studie- och yrkesvägledarperspektivet med ovanstående tema som gemomgående röd tråd. De medverkande informanterna både ur klientperspektivet och ur studie- och yrkesvägledarperspektivet är anonyma men i denna studie tilldelas de ett ”han” eller hon” utan inbördes ordning och utan att avslöja det riktiga könet. Detta görs för att få ett mer begripligt och vetenskapligt flytande språk.

5.1 Klientperspektivet

5.1.1 Erfarenhet

Informanterna beskriver sin erfarenhet av studie- och yrkesvägledning och vad studie- och yrkesvägledning betyder för dem. De som framgår är att informanterna säger att studie- och yrkesvägledning är en person som hjälper till att hitta rätt utbildningar, en person som kan hjälpa dig mot framtiden och fånga upp dig när du är vilse. Det framgår även att det är en person som har mycket information och fungerar som ett bollplank.

”Ja, det är ju ett bollplank, nu efter detta samtal, jag har ju aldrig varit på det tidigare, men det kändes bra för att alltså när jag själv tänker så blir jag ju väldigt begränsad. Men nu så fick jag liksom lite fler, ja vidga vyerna kan man säga. Så jag har lite att fundera på nu ” (Informant)

Vidare undersöks vilken erfarenhet informanterna har av studie- och yrkesvägledning, dvs. om det träffat en studie- och yrkesvägledare mer än en gång. Här framgår det att flera av informanterna har sin första upplevelse av studie- och yrkesvägledning under gymnasietiden. Två av informanterna medger att de har ganska mycket erfarenhet av studie- och yrkesvägledning medan en av dem berättar att denna inte har använt den hjälp

som denna fick under samtliga vägledningstillfällen. Alla informanter utom en informant har sin första erfarenhet av studie- och yrkesvägledning under gymnasietiden. En av informanterna gick till kommunen för att bli vägledd vart denna skulle vända sig för att komma i kontakt med en studie- och yrkesvägledare.

Vad gäller den konkreta hjälpen som informanterna anser sig ha fått hjälp med handlar det om att noga prata igenom vad och hur han/hon sökte till de utbildningar som informanterna var intresserade av. En av informanter beskriver att hon anser att den konkreta hjälpen handlade om hur hon söker och hur hon ska gå tillväga för att komma vidare En av informanterna berättar att han fått tips om två hemsidor där han kan söka vidare inom sitt intresseområde. Det handlar också om att söka CSN, fylla i blanketter och ansökningar av olika slag. CSN är den centrala studiestödsnämnden i Sverige som har hand om studiestöd. Frågan ställs till informanterna hur användbar den konkreta hjälpen var (på en skala 1-5) som de fått vid respektive vägledningstillfälle, tre av informanterna säger att det är en femma. De anger en femma för att informanterna upplevt osäkerhet vart det skulle, och det framgår även att en av informanterna anser att hon inte hade kommit så långt som hon gjort utan den konkreta hjälpen. Det två informanterna som återstår, den ena har svarat en fyra på skalan, och den andra ger inget svar alls. Däremot motiverar hon varför den konkreta hjälpen var användbar.

Det framgår att hon själv gjort upp en plan som hon hoppas ska gå igenom. Informanten berättar att det känns bra att hon kan söka vad hon vill men är medveten om att studie- och yrkesvägledaren inte är den som kommer att fatta besluten åt henne. Hon säger sist att studie- och yrkesvägledaren hjälpte henne att vidga vyerna och inte bara tänka här och nu utan även framåt. Den informanten som svarade fyra på skalfrågan motiverar sin siffra genom att säga:

”För att jag fick den information jag ville ha och jag vet vad jag ska göra nu efteråt. Och ja, precis det jag har sagt liksom ” (Informant)

Vidare i intervjuerna blir informanterna tillfrågade av vilka anledningar de uppsökt en studie- och yrkesvägledare. Här beskriver informanterna att det var pga. jobb, anställning, arbetslöshet och tankar om framtiden. Det framgår även att några av informanterna behöver komplettera sina betyg för att kunna söka in till högskola eller att få ett giltigt slutbetyg.

5.1.2 Förväntningar

Intervjuerna fortsätter med fokus på informanternas förväntningar kring en studie- och yrkesvägledare. Det framgår att förväntningarna som finns är att en studie- och yrkesvägledare kan vara behjälplig med det mesta som berör framtiden. En av informanterna säger att en studie- och yrkesvägledare ska hjälpa honom att förstå vad han ska göra och vad som är bäst för honom just nu. Det beskrivs också en tanke om redskap som studie- och yrkesvägledarna använder för att kunna vara behjälplig. Det finns även en förväntning om att studie- och yrkesvägledaren ska ge kunskap och vidga vyer, och kunna berätta vart informationen finns att hämta som respektive informant söker. Att vara behjälplig med att fylla i anmälningar och kunna plocka fram det informanten letar efter. Ytterligare en förväntning som finns som kan kopplas ihop lite med övriga respondenters svar, beskrivs i detta citat:

”Vägledaren ska kunna hjälpa mig med allt, inte bara det som händer just på denna skola. Utan hon ska kunna, eller han, vad som händer på andra skolor och hur det fungerar där, och kanske inte bara läs-mässigt utan även dem som kanske har svårt för att läsa eller siffror, eller ja som behöver specialinriktning så att säga. Det tycker jag också denna ska kunna. Den ska kunna vägleda mig till mitt beslut, till rätt beslut. ” (Informant)

Två intervjufrågor går samman lite och de frågorna berör vad en studie- och yrkesvägledare kan hjälpa en klient med och den andra berör vilka förväntningar som ställs på en studie- och yrkesvägledare. Det framgår att informanterna svarar på liknande sätt på dessa två frågor. Nästa fråga som ställs berör vad är en bra studie- och yrkesvägledare. Sedan frågas motsatsen, vad är en mindre bra studie- och yrkesvägledare. Här framgår det att informanterna tycker att en bra studie- och yrkesvägledare är en person som kan sitt jobb, som är social och kan se hur människan är. Det är en person som är lyhörd och går försiktigt fram så att klienten inte känner sig attackerad. Vidare beskrivs en bra studie- och yrkesvägledare som en person som ger dig flera alternativ och möjligheter vilket enligt informanten gör det lättare att lyckas med sitt mål. En studie- och yrkesvägledare ska kunna presentera sina tankar på ett snyggt sätt och kunna förstå vad som sägs mellan raderna. På frågan vad en mindre bra studie- och yrkesvägledare är svarar två av informanterna att det inte har någon erfarenhet av en mindre bra studie- och yrkesvägledare. Det som framgår av de övriga informanterna är att det är inte okej att slänga iväg en bunt med papper på en

klient eller att en studie- och yrkesvägledaren sitter max tio minuter med en klient. Det visar också sig att det inte är uppskattat att studie- och yrkesvägledaren går in och bestämmer vad klienten ska göra med sitt liv. Informanten beskriver att han kommer hit med funderingar som han vill ha mer kunskap om och inte för att bli tillsagd att han ska göra något annat. Sist framgår det att vissa delar av utbildningssystemet anses krångligt och en viss tydlighet krävs i kunskapen om hur man räknar om betyg i olika steg för att veta vad som behövs för att få ett slutgiltigt betyg.

Frågan ställs om vilka egenskaper som anses vara viktiga att en studie- och yrkesvägledare besitter. Informanterna beskriver att en studie- och yrkesvägledare är en person som är social, snäll, uppmärksam, informationsrik, trevlig, lätt att prata med, lyhörd, och att kunna tänka lite bredare. Att tänka bredare är viktigt för att, exempelvis om en klient kommer och vill bli polis så finns det sido-utbildningar till det som kanske passar bättre eller annorlunda än just själva polisyrket. En studie- och yrkesvägledare ska kunna ge flera vägar att gå. Vidare beskrivs en studie- och yrkesvägledare som en person som är ödmjuk och bör ha kunskapen om hur säcken ska knytas samman när klienten möjligen är på väg att sväva iväg. Detta ska göras på ett trevligt sätt och här kommer även in att det är viktigt att en studie- och yrkesvägledare har ett trevligt bemötande. Sist framgår att en studie- och yrkesvägledare bör vara organiserad och kunnig inom det mesta.

5.1.3 Studie- och yrkesvägledning

Under denna rubrik ifrågasätts två saker. Den ena är hur viktigt det är att studie- och yrkesvägledning finns till hands, och den andra är hur stor betydelse studie- och yrkesvägledningen haft för respektive informants val och beslut inför framtiden. Fyra av fem informanter säger att det är viktigt och på en skala 1-5 så anser de att det är en femma. Motiveringarna till varför det är en femma lyder att oftast finns inte kunskapen om hur systemet fungerar och vad som behöver för att komma vidare. Det kan framgå tydligt i kataloger, men det framställs ändå av informanterna att det kan vara en viss skog med information ändå. Vidare beskrivs att det är många människor som inte vet vad de vill och då känns det dumt att kasta bort en massa år, därför är det viktigt att det finns en person att vända sig till som har kunskapen om studier och yrken och kan prata om framtiden. För att

komma ur sin egen lilla bubbla behövs det en person som kan hjälpa klienten att se klarare. Sist nämner en av informanterna att hon inte hade haft en susning om att det fanns en vidareutbildning till det hon ville bli, om inte studie- och yrkesvägledaren berättat att det fanns en vidareutbildning.

En av informanterna säger att det är en fyra på skalan 1-5 och motiverar detta genom att säga att han tycker att det är viktigt eftersom det finns människor som inte vet vart de ska ta sig och hur de ska ta sig vidare. Därför är det viktigt att det finns tills hands när det väl behövs. Den sista funderingen som behandlas under rubriken studie- och yrkesvägledning är betydelsen studie- och yrkesvägledning haft för informanternas val och beslut inför framtiden. Denna fråga visade sig vara svår att svara på för tre av fem informanter. Detta berodde på att de antigen var på sitt första vägledningsmöte eller var precis i början av vägledningsprocessen. De informanter som dock hade mer erfarenhet av studie- och yrkesvägledning säger att studie- och yrkesvägledningen haft stor betydelse. Den ena informanten beskriver att det har med att göra att även om informanten haft en aning om vilket håll hon ville, så har studie- och yrkesvägledningen bekräftat att hon är på rätt väg. En annan informant beskriver betydelsen av studie- och yrkesvägledning på följande vis:

”Det har haft stor betydelse för att man har fått hjälp och då vet man vad man ska göra. Får man inte hjälp så tänker man, man vet inte riktigt om man ska göra det eller det. Det är bättre att få hjälp av någon som kan sitt jobb” (Informant)

5.2 Studie- och yrkesvägledarperspektivet

5.2.1 Erfarenhet

Intervjuerna inleds med att studie- och yrkesvägledarna får berätta vad studie- och yrkesvägledning är för dem. Här beskriver de att studie- och yrkesvägledning är att ha samtal med klienter och coacha de så att de själv kommer fram till sina valmöjligheter och önskan. Vidare beskrivs studie- och yrkesvägledning som att det är klienter som kommer och berättar lite som sig själva, varpå studie- och yrkesvägledaren ställer frågor för att utreda dels vad klienterna är bra på men också vad de eventuellt är mindre bra på. Intressen är viktigt att utreda, vilka mål som finns, hur man tar sig vidare och vilka hinder som finns på vägen. Studie- och yrkesvägledning är när en person behöver hjälp med något. Då tittar studie- och yrkesvägledaren på vad klienten har med sig i sitt bagage, dvs. vad har jag just nu. Sedan tittar studie- och yrkesvägledaren på vad klienten skulle behöva i framtiden eller hur klienten ska nå någonting i framtiden. Där beskriver studie- och yrkesvägledaren att det är i den processen som studie- och yrkesvägledaren ska vara behjälplig med samtal och att klienten i fråga ska kunna komma fram till sitt beslut själv.

Vidare undersöks av vilka anledningar klienter kommer och besöker ett vägledningscentrum och här framgår det att det finns klienter som kan komma och mer eller mindre kräva att studie- och yrkesvägledaren ska fylla i ansökningsblanketter exempelvis. Sen är många som kommer helt ovetandes om vad det faktiskt vill. Då ligger fokus på att försöka hitta klienternas intressen och på så vis vaska fram vad som skulle vara intressant för klienten att gå vidare på. Det råder också en viss osäkerhet kring om klienters mål är realistiska. Ett annat spår är de klienter som kommer för att få reda på meritpoäng, vad som krävs för att de ska ta sig vidare. Här ligger fokus på att hjälpa klienten att gå igenom kataloger och hjälpa klienterna att få rätt på vilka kurser de ska ha för att få mest meritvärde för att komma in på sina respektive högskoleutbildningar.

Vidare beskriver studie- och yrkesvägledarna vilka klienterna är som besöker ett vägledningscentrum och det är gymnasiestuderande och vuxna. En av studie- och yrkesvägledarna beskriver klienterna som besöker ett vägledningscentrum i följande citat:

”Ja här har vi ju hela gymnasiet, och sen vuxna, och mycket med invandrare från SFI och sen har jag ju även dem lite specialiserade mot omvårdnad. Men det kan ju vara, alltså det är ungdomar som har gått ut gymnasiet och som kanske behöver komplettera någonting. Det kan ju vara vuxna som har blivit arbetslösa, och som denna denna tjejen som jag hade precis, hon hade varit

mammaledig och sen finns inte jobbet kvar när de kommer tillbaka. Och har egentligen inte trivts på jobbet, och så känner att ja nu ska jag kanske göra något, och så känner de sig osäkra på om de ska ta tag i det eller. Ja så det kan ju va, alltså de flesta är kanske under 40 men det kan ju komma en och annan något äldre också.” (Studie- och yrkesvägledare)

De anledningarna som är vanligt förekommande och som grundar sig att vuxna kommer till ett vägledningscentrum, är att de vuxna antingen blivit arbetslösa, att de behöver komplettera betyg från gymnasietiden eller för att de söker en specifik utbildning. Det kan också röra sig om att klienterna behöver hjälp med att fylla i blanketter. Oftast handlar det om att klienterna söker ett samtal, ett vägledningssamtal, fastän klienterna inte är helt säkra på vad de är de vill. Klienterna vill veta vad de har med sig i bagaget, vad de kan göra med det, och hur de kan använda det framåt.

Studie- och yrkesvägledarna förklara vad de kan vara behjälpliga med när de vägleder en klient och det framgår att det handlar om bland annat hjälp till självhjälp. En av studie- och yrkesvägledarna beskriver att syftet inte är att hjälpa en klient, utan syftet är att coacha klienterna till de sidor som de ska leta upp för att själv ta reda på fakta och information. Vidare beskrivs att det är viktigt att utreda vad det är klienten har med sig i bagaget och sedan vilka intressen klienten har för att kunna formulera ett mål. Vikten ligger i att få klienten att hitta ett intresse som han/hon är allra mest intresserad av. Sedan gäller det för klienten att bestämma sig för vad det är han/hon ska satsa på och hur realistsikt är det. Det viktigaste när en studie- och yrkesvägledare vägleder en klient är att vägleda utifrån vad individen själv känner och vill och hitta det dem är bra på. Det framgår också att det är viktigt att klienten känner att studie- och yrkesvägledaren har väckt tankar hos klienterna som de kanske inte trodde fanns hos dem. Vidare säger en av studie- och yrkesvägledarna att:

”Det viktigaste är att lyssna, på vad personen säger. Så att jag hela tiden kan gå tillbaka och fråga vad de menar med det, hur var det med det, och varför har du glömt bort det, och att jag helt enkelt ger dem ett självförtroende, ta reda på var de är i sitt liv när det gäller studier och yrken.

Kan vara lite socialt prat också kring det, alltså hur man ska göra för att komma någon vart, helt socialt, ekonomiskt osv. Och framförallt när de går härifrån ska de ha koll på sig, de ska veta, vad dem har med sig i bagaget. Jag behöver inte veta det, dem ska ha det med sig i bagaget. Vad har jag och vart kan jag komma någon vart.” (Studie- och yrkesvägledare)

Det framgår av intervjuerna att det finns några verktyg som studie- och yrkesvägledarna använder sig av för att för dem, leverera en bra studie- och yrkesvägledning. Dessa verktyg är intressetest, vägledningsmodeller som behandlar att utreda, samla ihop och se möjligheter . Sedan beskrivs tydlighet som ett verktyg av en av studie- och yrkesvägledarna. Tydlighet illustreras genom att klienten själv får skriva ner saker under samtalet som studie- och yrkesvägledaren sedan kollar av tillsammans med klienten så att det inte har blivit något missförstånd. Internet är också ett verktyg som anses bra att använda sig av. Studie- och yrkesvägledaren kan delge bra hemsidor som klienterna sedan kan gå in på och undersöka vidare. Även egenskapstest är något som en av studie- och yrkesvägledarna tycker är ett bra verktyg för att förstå vem man är.

5.2.2 Förväntningar

Det finns en förväntning från klienterna att de vill att studie- och yrkesvägledaren ska tala om för dem vad de ska göra. Men detta är något som studie- och yrkesvägledarna är tydliga med att berätta att så fungerar det inte. Två av studie- och yrkesvägledarna tror att det är en ganska vanlig bild. Vidare framgår det att studie- och yrkesvägledarna kan fråga redan inledningsvis vad det är klienterna vill. Vill klienterna ha hjälp med behörighetskrav eller vill de ha ett riktigt vägledningssamtal, det är viktigt att lyssna in vad de vill. Vad gäller om klienters förväntningar matchar det utbud av studie- och yrkesvägledning som studie- och yrkesvägledarna kan erbjuda framgår det att det är lite både och. Det är inte riktigt så enkelt att om en person kommer in med en förväntning om att studie- och yrkesvägledaren ska leverera en ansökan till en specifik utbildning och sen komma in, det är ju inte möjligt att en studie- och yrkesvägledare kan hjälpa på det viset. Det framgår att om det däremot kommer in en klient som vill ha hjälp med samtal för att finna vad de ska göra framåt i tiden, där uppfylls förväntningen för det är en studie- och yrkesvägledares huvuduppgift, att vägleda.

Det beskrivs också att det kan finnas vissa klienter som behöver mer studie- och yrkesvägledning än den vägledning som de erbjuds, detta för att ta sig vidare. En av studie- och yrkesvägledarna beskriver att om du skulle göra alla klienter lika noggrant skulle tiden helt enkelt inte räcka till. Det skulle vara en fördel att göra studie- och yrkesvägledningen mer djupgående. Nästa fråga berör huruvida studie- och yrkesvägledarna vet att klienterna fått den hjälp han/hon önskat. Här framgår det att alla tre studie- och yrkesvägledarna frågar sina klienter om de är exempelvis något som de glömt att prata om eller om det är något mer de vill prata om. Vidare beskrivs att det är viktigt att veta om klienterna fått ut det de vill, eller om de vill ha mer eller om det helt enkelt var något annat som saknas i samtalet. Det görs även studieplaner med 88 % av klienterna, och denna studieplan kan revideras och där görs också en typ av kvalitetssäkring där det tas en diskussion med klienterna om hur det ser ut nu, vad som blev fel osv.

5.2.3 Studie- och yrkesvägledning

Frågan som inleder funderingar kring studie- och yrkesvägledning handlar om vilken åsikt studie- och yrkesvägledarna har om huruvida utbildningen till studie- och yrkesvägledare är lämpad för arbetsmarknaden när examen är tagen. En av studie- och yrkesvägledarna berättar att vägledningsmodellerna är det allra viktigaste man får med sig från utbildningen. Den rena fakta som man får med sig, ändras med åren och det är inget som består. Vidare betonar studie- och yrkesvägledaren vikten av att få med sig en viss människosyn och vissa värderingar och att man har tänkt igenom dessa ovanstående saker noga. Studie- och yrkesvägledaren berättar att det är viktigt att ha kunskap om hur individer fungerar enskilt och i grupp. Att sätta sig in i den rena fakta som t.ex. behörighetskrav och utbildningssystem det är inget studie- och yrkesvägledaren anser att man ska kunna innan och utan till, däremot blir det ett grovt jobb när du kommer ut på en arbetsplats, att sätta sig in i det tekniska och praktiska. Studie- och yrkesvägledaren återkommer till att det är vägledningsmodellerna som är det viktigaste för att bedriva en god vägledning. Vidare beskriver en av studie- och yrkesvägledaren hans åsikt om utbildningen till studie- och yrkesvägledare:

”Den kan jag inte svara på för jag har inte gått utbildningen nu, jag kan ju bara svara på utifrån min erfarenhet. Jag tror att det är såhär. När jag kom ut var jag fullt rustad, men det kan beror på hur man själv gör med utbildningen om man själv fullt ut ta ansvar för utbildningen . Eller man tror att det ska serveras hela tiden, alltså jag tror att det beror mycket på det. Och naturligtvis vad man har för erfarenhet med sig i bagaget. Det, nej jag kan inte ha någon åsikt om det direkt så. De som har varit hos mig, jag tar gärna den långa praktiken, och det tycker jag att de som kommer hit här de har redskap med sig, men sen är det ju frågan om att praktisera det, och få lov att praktisera det, och få lov att göra fel och få lov att diskutera det ordentligt. Kanske ibland att jag känner att man har lite dåligt självförtroende när man kommer ifrån utbildningen. Så tror jag att praktiken borde kvalitetssäkras på något sätt, faktiskt. Man hör ju dem som bara gått med någon

studievägledare och det är ingen utbildning det är bara en praktik” (Studie- och yrkesvägledare)

En annan studie- och yrkesvägledare tycker att utbildningen till studie- och yrkesvägledare är delvis rustad för verkligheten. Studie- och yrkesvägledaren anser att utbildningen är för skolfokuserad och den behandlar inte ämnen om funktionshindrade eller rehabilitering och därmed anser han inte att utbildningen är anpassa för arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledaren beskriver vidare att han tycker att utbildningen måste anpassas mer för att få en spets eller liter mer kunskap om saker vad arbetsmarknaden kräver. Nästa fråga berör vad studie- och yrkesvägledarna anser vara det viktigaste i utbildningen för att bedriva studie- och yrkesvägledning. Här svarar samtliga studie- och yrkesvägledare att det är samtalsmetodiken som är det viktigaste.

”Ja, det var ju själva vägledningsmetodiken, det var det viktigaste. Det är det man har mest, det som skiljer oss från andra yrkesgrupper. Där har vi en speciell kunskap.”( Studie- och

yrkesvägledare)

Vidare beskriver studie- och yrkesvägledarna sin yrkesroll. Vägledningssamtalet är det viktigaste, och att kunna hålla föredrag inför en större grupp och kunna samarbeta. Vidare beskrivs vikten av att kunna möta människor och lyssna på dem. Det framgår också att det är viktigt att redogöra att en studie- och yrkesvägledare inte behandlar människors sociala problem utan har fokus på studier och yrken. Däremot om det sociala påverkar studierna och man kan revidera så att individen får en annan studiegång och studieplanering, och man då genom detta kan rätta till det sociala, då är det en studie- och yrkesvägledare man kan