Unga vuxnas upplevelse och påverkan av tänders utseende : En kvalitativ intervjustudie

Unga vuxnas upplevelse

och påverkan av tänders

utseende

Sammanfattning

Syfte: Att studera hur unga vuxna upplever och påverkas av tänders utseende. Metod: En kvalitativ

studie med semistrukturerade frågor utfördes. Sex studenter från Jönköping University (JU) i åldrarna 19–29 år intervjuades. Insamlat datamaterial analyserades utifrån metoden manifest innehållsanalys.

Resultat: Informanterna uttryckte en kluven upplevelse av det ideala tandutseendet då de uttryckte att

perfekta tänder är målet, men även uttryckte förståelse för att tänder kan se olika ut. Ytterligare beskrev informanterna att tänders utseende kan ha emotionell påverkan genom påverkad självkänsla och självförtroende. Tandutseendet kan även bidra till fördomar och påverkar förhållningssättet gentemot individen. Dessutom kan tandutseendet skapa föreställningar om en individs livssituation med avseende på ekonomiska resurser, tandvårdserfarenhet, orala hygienvanor och livsstilsvanor. Slutsats: Tänders utseende framstår tydligt som en del av den psykosociala funktionen av oral hälsa och har därmed påverkan på en individs orala hälsorelaterade livskvalité (OHRQoL). Tandvårdspersonal bör därför alltid beakta samtliga aspekter av den orala hälsan för att kunna tillhandahålla bästa möjliga patientomhändertagande samt bidra till att optimera patientens OHRQoL.

Summary

Young adults experience and effect by the appearance of the teeth - A qualitative interview study

Aim: To study how dental appearance is perceived by young adults and how it impacts them. Method:

A qualitative study consisting of semi-structured interviews was conducted. Six students from Jönköping University (JU) aged 19–29 participated in the interviews. The collected data was analyzed by using manifest content analysis. Results: The informants presented a divided perception of the ideal dental appearance. They expressed both a desire for perfect teeth and an understanding of variations in dental appearances. The informants further described that the appearance of teeth can have an emotional impact through affected self-esteem and self-confidence. Dental appearance also contributes to prejudice and affects the attitude towards the individual. Furthermore, dental appearance can create ideas of an individual's life situation regarding financial resources, dental care experience, oral hygiene- and lifestyle habits. Conclusion: Dental appearance clearly appears to be a part of the psychosocial function of oral health and thus has an impact on an individual’s oral health related quality of life (OHRQoL). Dental professionals should therefore consider all aspects of oral health in order to provide best possible patient care and optimize the patients' OHRQoL.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Oral hälsa ... 1

Oral hälsorelaterad livskvalité (OHRQoL) ... 1

Tänder i ett livscykelperspektiv ... 2

Det ideala tandutseendet ... 3

Utseendets effekter ... 3

Estetik i tandvården ... 3

Problemformulering ... 4

Syfte ... 5

Material och metod ... 6

Design och urval ... 6

Datainsamling ... 6

Analys ... 6

Etiska överväganden ... 7

Resultat ... 8

En kluven upplevelse av tänders utseende ... 8

Perfekta tänder är målet ... 8

Förståelse för olikheter ... 9

Emotionell påverkan ... 9

Påverkad självkänsla ... 10

Påverkat självförtroende ... 10

Fördomar och förhållningssätt ... 10

Fördomar om karaktärsdrag ... 11 Påverkat förhållningssätt ... 12 Upplevelse av livssituation ... 12 Ekonomiska resurser ... 13 Tandvårdserfarenhet ... 13 Orala hygienvanor ... 13 Livsstilsvanor ... 14

Diskussion ... 14

Slutsatser ... 20

Referenser ... 21

Bilaga 1. Kärnelement för oral hälsa

Bilaga 2. Informations- och samtyckesblankett

Bilaga 3. Intervjuguide

Bilaga 4. Illustrationer

Bilaga 5. Analysschema

Inledning

Inom tandvården riktas idag allt mer fokus på estetiska korrigeringar (Martin et al., 2016). Författarna har upplevt detta genom att tandvården allt oftare verkar marknadsföra behandlingar för att korrigera eller förbättra tändernas och leendets utseende. Sådan kommunikation kan bidra till att förstärka samhällets skönhetsideal och samtidigt öka intresset för dessa estetiska åtgärder. Exempelvis har författarna upplevt att intresset för tandblekning och tandkorrigering ökat hos unga vuxna samt att dagens samhälle präglas av fokus på utseende. Detta väckte intresset för att undersöka hur tänders utseende uppfattas av och påverkar unga vuxna individer.

Bakgrund

Oral hälsa

Tandvården har historiskt sett utgått från ett biomedicinskt perspektiv och varit sjukdoms- och behandlingsinriktat (Glick et al., 2012). Sociala och psykologiska faktorer som påverkar hälsan har emellertid uppmärksammats i större utsträckning vilket påvisar begränsningarna hos den traditionella sjukdomsinriktade synen på oral hälsa (Lee et al., 2017).

World Dental Federation (FDI) antog år 2016 en ny definition av konceptet ”Oral hälsa”. I denna definition identifieras tre kärnelement som interagerar med varandra och ligger till grund för den orala hälsan. Kärnelementen utgörs av den fysiologiska funktionen, det aktuella sjukdomstillståndet samt den psykosociala funktionen (Bilaga 1). Den fysiologiska funktionen innefattar förmågan att kunna tugga, tala, le och svälja. Det aktuella sjukdomstillståndet innefattar sjukdomens svårighetsgrad och progression, vilket inkluderar smärta och obehag. Den psykosociala funktionen syftar till att beskriva sambandet mellan individens orala hälsa och psykologiska tillstånd, vilket innefattar funktionen att tala, le och interagera i sociala situationer utan att känna sig obekväm eller generad (Glick et al., 2016). Erkännandet av den psykosociala funktionen som en bestämningsfaktor för oral hälsa stärker det psykosociala perspektivets betydelse i arbetet med den orala hälsan. Detta samspelar med FN:s Agenda 2030, Mål Nr. 3.4, där målsättningen är att främja psykisk hälsa och välbefinnande (United Nations Development Programme, 2020).

Oral hälsorelaterad livskvalité (OHRQoL)

Inom det medicinska området har begreppet “hälsorelaterad livskvalité” blivit vanligare de senaste årtiondena. Inom tandvården är begreppet Oral Health-related Quality of Life (OHRQoL), oral hälsorelaterad livskvalité, väl använt för att beskriva hur en individs livskvalité påverkas av det orala hälsotillståndet (Locker & Allen, 2007). OHRQoL är ett flerdimensionellt begrepp som beskriver förhållandet mellan en individs självupplevda orala hälsa, välmående och livskvalité. OHRQoL består av komponenterna: funktionella-, psykologiska-, sociala- och emotionella faktorer samt upplevelse av smärta och obehag (Figur 1) (Bennadi & Reddy, 2013; Sischo & Broder, 2011). Ytterligare associeras tändernas och ansiktets utseende med OHRQoL, vilket gör det till ett mycket dynamiskt koncept (Sun et al., 2018) som enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är en väsentlig del av generell hälsa och

Figur 1: Komponenter som påverkar OHRQoL.

Tänder i ett livscykelperspektiv

Det finns ett flertal faktorer som påverkar tänders utseende. En tands utformning börjar påverkas redan innan dess eruption. Under perioden då tanden bildas och mineraliseras kan genetiska störningar, sjukdomar, brister i nutritionen, trauma, antibiotika, feber och för hög systemisk fluorhalt orsaka störningar i tandens utveckling. Detta kan bland annat leda till mineraliseringsstörningar vilket innebär en defekt i tandens emalj och/eller dentin. Mineraliseringsstörningar kan förekomma i olika svårighetsgrader och resultera i vita, gula, eller bruna fläckar och gropar på tandytan. Dessutom kan ärftliga faktorer avgöra antalet tänder och tändernas placering i tandbågen som i vissa fall kan leda till avvikelser i kontakt mellan över- och underkäken (malocklusion). Avvikelserna kan därmed påverka utseendet i form av exempelvis glesställning, trångställning eller snedvridna tänder (Walsh & Darby, 2015). Vidare beskriver Walsh & Darby (2015) att tänders placering även kan påverkas under och efter eruption.

Efter tandens eruption kan dess utseende bland annat påverkas av livsstilsvanor. Tanden kan drabbas av karies, en sjukdom som innebär tandsubstansförlust på grund av bakteriell syraproduktion till följd av kolhydratrik kost i kombination med bristande oral hygien. Substansförlusten varierar i svårighetsgrad och kan synas som kritvita, bruna eller svarta fläckar och gropar. Kostvanor och orala hygienvanor kan även orsaka missfärgningar på tänderna till följd av exempelvis intag av kaffe, tobak eller vin i kombination med bakteriebeläggningar på tandytan. Missfärgningen kan variera från ljusgul till mörkgul, orange, ljusbrun till mörkbrun, grå och svart. En viss förändring i tandens färgnyans kan även uppstå i takt med det naturliga åldrandet (Walsh & Darby, 2015).

Tandens fäste kan drabbas av parodontal sjukdom vilket innebär inflammation i tandens omkringliggande vävnad till följd av för hög bakteriebelastning. Långt gången inflammation kan leda till tandförlust. En tandförlust kan även orsakas av trauma, vilket innebär att delar av eller hela tanden har gått förlorad på grund av olika anledningar (Walsh & Darby, 2015).

Det ideala tandutseendet

Det nuvarande idealet inom den västerländska kulturen karakteriseras av raka och vita tänder. Vit färg har historiskt sett symboliserat renhet, godhet och perfektion. Följaktligen har en association mellan den vita färgens positiva attribut, exempelvis ungdomlighet, god hälsa och vita tänder vuxit fram (Khalid & Quiñonez, 2015; Calderon & Mallory, 2019). Kopplingen till ungdomligheten härstammar från att tänder ofta blir missfärgade med åldern. På liknande sätt härleds hälsoaspekten ifrån att snedvridna tänder är svårare att rengöra vilket kan leda till orala sjukdomar (Khalid & Quiñonez, 2015).

De flesta människor har naturligt inte raka vita tänder och det krävs både tid och pengar för att uppnå idealet (Khalid & Quiñonez, 2015). Medias idealbild av skönhet karaktäriseras av drag som uppnåtts genom användning av kosmetisk kirurgi och digital redigering (Clay et al., 2005). Utöver traditionella medier som TV och tidningar har sociala medier utvecklats de senaste åren, vilket har lett till att skönhetsidealet kommuniceras allt mer frekvent och med högre räckvidd till unga vuxna (Internetstiftelsen, 2018). En definition av unga och unga vuxna är individer från ålderssegmentet 16– 29 år (Folkhälsomyndigheten, 2018). Utav sociala medier är Facebook populärast följt av Instagram och Snapchat (Internetstiftelsen, 2018) som i stor utsträckning innehåller visuell kommunikation med möjligheten att förstärka bilden av skönhetsidealet.

Utseendets effekter

Det fysiska utseendet spelar en stor roll i människors liv, inte minst i den sociala interaktionen (Campos et al., 2020). I sociala interaktioner riktas uppmärksamhet främst mot mun och ögon, vilket gör leendet till en central del i ansiktsuttrycket (Van der Geld, 2007). Upplevelsen av ett leende har visats påverkas delvis av de tänder som syns när en individ ler men också av hur läpparna förhåller sig till tänderna och till varandra (Dong et al., 1999). Tändernas roll är sammanfattningsvis en central aspekt i uppbyggnaden av det estetiskt tilltalande utseendet (Papio et al., 2019).

Utseende är något som delvis ligger till grund för fenomenet social kategorisering. Den sociala kategoriseringen sker ständigt i mötet med olika människor och är ett sätt för människans hjärna att skapa kontroll över sin omgivning. Genom kategoriseringen placerar hjärnan individer i olika fack baserat på de människor som tidigare placerats i samma fack och tillskrivs därför samma egenskaper. På detta sätt skapas många förutfattade meningar (Nilsson & Waldemarsson, 2016).

Flera forskare har undersökt hur leendet, tändernas utseende och placering påverkar individen både personligt och i samspel med andra (Bonafé et al., 2021; Dong et al., 1999; Taghavi et al., 2013; Pithon et al., 2014; Samorodnitzky-Naveh et al., 2007). Individer med ideala leenden anses vara mer intelligenta och ha större chans att hitta ett arbete jämfört med individer som inte har ett leende som motsvarar idealet (Pithon et al., 2014). Ytterligare kan ett attraktivt leende förknippas med karaktärsdragen lugn och harmoni (Dong et al., 1999). Samorodnitzky-Naveh et al. (2007) fann att tandfärg var den främsta orsaken till missnöje med tandutseendet, följt av tändernas placering, och att intresset för tandblekning är stort. Tandblekning har visats förbättra individers självförtroende och minska oro för sociala och psykologiska effekter till följd av avvikelser i tandutseendet (Bonafé et al., 2021). I en studie av Taghavi et al. (2013) visades att individer med malocklusion kämpade med låg självkänsla och försökte undvika situationer som framkallar negativa känslor associerade till ocklusionen. Beteendena visades styras av medias idealbild och att deltagarna samtidigt i stor utsträckning jämförde andras tandutseende med sitt eget (Taghavi et al., 2013).

metod. En nyare metod är den genomskinliga, avtagbara tandregleringen som vuxit i popularitet (Torres et al., 2011). Ytterligare en metod för att modifiera tändernas utseende i avseende på färg och form innefattar applicering av ett tunt skal av komposit eller porslin på framtänderna (Russel, 2008). En annan mycket vanlig åtgärd är användning av protetiska konstruktioner eller komposit för att restorera eller bygga upp förlorad tandsubstans orsakad av exempelvis karies eller trauma. Tandvården tillhandahåller många olika typer av behandlingar (Walsh & Darby, 2015). Dock framgår det i svensk tandvårdslag att behandlingar som inte är nödvändiga för att uppnå tillfredsställande utseendemässig och funktionell effekt ur ett odontologiskt perspektiv får bekostas av patienten själv (Tandvårdslagen, 2019).

Problemformulering

Dagens ideala tandutseende stämmer inte alltid överens med det biologiska tandutseendet (Khalid & Quiñonez, 2015) vilket kan skapa diverse känslor och problem för individen. Dessutom är den psykosociala funktionen en viktig del av den orala hälsan och OHRQoL (Glick et al., 2016; Bennadi & Reddy, 2013). För att på ett effektivt sätt kunna arbeta hälsofrämjande är det alltså viktigt att förstå på vilka sätt tänders utseende kan påverka individen. Tandvårdspersonal är en yrkesgrupp som arbetar med oral hälsa och utför bland annat behandlingar för att korrigera tänders utseende. De möter dessutom unga vuxna patienter regelbundet. Denna studie syftar därför till att undersöka hur unga vuxna upplever och påverkas av tänders utseende. Kunskapen är viktig för att medvetandegöra tandvårdspersonal om relevansen av det psykosociala perspektivet för oral hälsa beträffande tandutseendet. Som ett av kärnelementen för oral hälsa kan insikt i ämnesområdet möjliggöra ett mer komplett och patientcentrerat bemötande samt hälsofrämjande insatser som beaktar patientens psykosociala situation.

Syfte

Syftet med den kvalitativa intervjustudien var att studera hur unga vuxna upplever och påverkas av tänders utseende.

Material och metod

Design och urval

Denna studie tillämpade en kvalitativ, induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Studiedesignen valdes då den kvalitativa intervjun är lämplig i sökandet av fördjupad insikt och förståelse för informanternas synvinklar och för att därigenom få en ökad kunskap utifrån deras erfarenheter (Kvale et al., 2014). Ett bekvämlighetsurval tillämpades, vilket innebär att informanterna valdes utifrån tillgänglighet (DePoy & Gitlin, 2020). Totalt kontaktades sex studenter från författarnas bekantskapskrets via e-post och telefon. Inklusionskriterier var unga vuxna i åldrarna 19–29 år som studerade på Jönköping University (JU) och som kunde tala flytande svenska. Exklusionskriterier var individer som någon gång studerat eller varit verksamma inom tandvården samt personer med talsvårigheter.

Datainsamling

Två pilotintervjuer utfördes på två unga vuxna ur författarnas bekantskapskrets. Syftet med pilotintervjuerna var att säkerställa att intervjufrågorna var av god kvalité samt att intervjuerna utfördes på så likvärdiga sätt som möjligt oberoende av vem som skulle leda intervjun. Efter pilotintervjuerna togs beslutet att omformulera en av stödfrågorna i intervjuguiden samt att båda författarna skulle närvara vid samtliga intervjuer. Till individer som meddelat intresse för deltagande i studien skickades en informations- och samtyckesblankett (Bilaga 2) via e-post. Informanter kontaktades tills mättnad i datamaterialet uppstod.

Intervjuerna utgick från en intervjuguide som skapats av författarna (Bilaga 3). Frågorna var inspirerade av frågeformulären “Oral Health Impact Profile” (OHIP-14) och “Psychosocial Impact of Dental Aesthetics Questionnaire” (PIDAQ), vilka är två väl använda och validerade instrument som används för att mäta OHRQoL (Isiekwe et al., 2016). OHIP-14 är ett frågeformulär utvecklat för att bedöma individens upplevelse av vad det orala tillståndet har för social påverkan och hur det påverkar välmåendet. PIDAQ är ett psykometriskt frågeformulär utvecklat för att bedöma den psykosociala påverkan på OHRQoL med fokus på tändernas utseende hos unga vuxna ur ett ortodontiskt perspektiv (Isiekwe et al., 2016).

Intervjuguiden bestod av öppna frågor och stödfrågor, vilket möjliggör för informanten att med egna ord beskriva sin upplevelse utifrån det aktuella ämnet (Henricson, 2017). Intervjuerna utfördes via Zoom, en digital tjänst för videokommunikation och spelades in med hjälp av en röstinspelningsfunktion med internlagring i en mobiltelefon. Författarna turades om att leda och observera intervjuerna. För att underlätta för informanterna att svara på frågorna användes visualiseringar av olika tandutseenden (Bilaga 4). Användning av visualiseringar (vinjetter) är en teknik som syftar till att utforska uppfattningar, intryck och värderingar (Azman & Mahadhir, 2017). Illustrationerna framställdes av författarna genom avancerad sökning på Google och filtrerades för användningsrättigheterna: får användas, delas och ändras, även kommersiellt. Olika tandutseenden valdes ut, modifierades och redigerades in i samma bakgrund (läppar, hud och leende). Illustrationerna visades en i taget, i samma ordning, för samtliga informanter. När informanten reflekterat över samtliga illustrationer visades samtliga illustrationerna samtidigt under resterande del av intervjun. Informanterna informerades inte om möjliga orsaker till de olika tandutseendena innan de hade diskuterat sin upplevelse av utseendet. Efter varje avslutad intervju erbjöds informanterna möjligheten att ställa eventuella frågor.

Analys

Insamlat datamaterial behandlades och analyserades utifrån metoden manifest innehållsanalys. Innehållsanalys innebär att intervjuerna transkriberas och läses flera gånger varefter meningsbärande enheter tas ut, kondenseras och kodas för att sedan gruppera koderna i subkategorier och huvudkategorier (Graneheim & Lundman, 2004). Författarna transkriberade tre intervjuer var. Intervjuerna transkriberades ordagrant och inkluderade skratt, pauser och andra uttryck för att fånga helhetskänslan av utsagorna. Transkriptionerna utfördes även samma dag eller dagen efter intervjun då intrycken av intervjun fortfarande var färska i minnet. Intervjuerna numrerades från ett till sex för att kunna referera citat som framställts i resultatet och samtidigt för att skydda informanternas

konfidentialitet. Meningsbärande enheter valdes ut, kodades och kategoriserades tillsammans (Tabell 1). Analysen utfördes med hjälp av ett analysschema (Bilaga 5) ur Henricson (2017). Under analysprocessen skrevs memos med tankar och idéer för att senare kunna använda dessa vidare i arbetet.

Tabell 1: Exempel på analysprocessen Meningsbärande

enhet

Kondenserad enhet

Kod Subkategori Kategori //...att man inte har

kanske lika mycket pengar till att lägga på blekning eller ta hjälp av tandvården som faktiskt... som man får betala mer för då.

Personen kanske inte har lika mycket pengar att lägga på blekning

Att fixa tänder är en ekonomisk fråga

Ekonomiska

resurser Upplevelse av livssituation

//...jag kan ändå se att andra tänker mycket på det och det blir en grej också, en osäkerhet hos personen, tror att det kan göra att man blir osäker och tvivlar på sig själv.

Tandutseendet kan bli en osäkerhet hos personen. Att man blir osäker och tvivlar på sig själv

Sämre självkänsla Påverkad

självkänsla Emotionell påverkan

Det är liksom inte okej att ha det man hade från början. Eftersom våra tänder är ju inte helt vita utan det är ju lite gult från början”

Tänder är normalt lite gula i färgen.

Gula tänder är

naturligt Förståelse för olikheter En kluven upplevelse av tänders utseende

Etiska överväganden

En etisk egengranskning genomfördes tillsammans med ansvarig handledare enligt riktlinjer från Hälsohögskolan i Jönköping. I granskningen kunde inga direkta risker med studien identifieras. Då illustrationerna modifierades fanns ingen risk att de skulle kunna härledas till enskilda individer. Informanterna fick information om att de inte behövde kommentera sina egna tandutseenden för att inte på något sätt skada informanten. Informanterna fick dock frihet att kommentera eller referera till sina egna tandutseenden och att dessa svar kunde komma att inkluderas i studien.

Inför utförandet av studien beaktades de fyra forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2017). Informations- och samtyckeskravet uppfylldes då informanterna informerades skriftligt och muntligt om studiens syfte, upplägg och villkor för deltagande samt att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan vidare konsekvenser. Informationen utformades med ett enkelt och tydligt språkbruk. Dessutom inhämtades informerat samtycke innan intervjuerna påbörjades. Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet uppfylldes genom att endast författarna för studien fick tillgång till kontakt- och identitetsuppgifter. Inga uppgifter om informanterna lämnades vidare eller användes till annat än studiens syfte. Endast de uppgifter som var nödvändiga för att ta kontakt med informanterna, dvs. telefonnummer eller e-postadress hanterades. När insamlat material bearbetats och studien blivit godkänd raderades allt inspelat material för att inte riskera att avslöja informanternas identitet.

Resultat

Sex studenter från tre olika fakulteter på JU deltog i studien med syftet att undersöka hur unga vuxna upplever och påverkas av tänders utseende. Analysen resulterade i fyra olika huvudkategorier; “En kluven upplevelse av tänders utseende”, “Emotionell påverkan”, “Fördomar och förhållningssätt” och “Upplevelse av livssituation”, vilka i sin tur är indelade i subkategorier (Tabell 2). För varje underkategori presenteras ett eller flera citat uttalade av informanterna. I de fall informanterna talar om specifika tandutseenden finns bildhänvisning i citatet.

Tabell 2: Resultatöversikt över huvudkategorier och subkategorier Huvudkategori

Subkategori En kluven upplevelse av tänders utseende

Perfekta tänder är målet Förståelse för olikheter

Emotionell påverkan

Påverkad självkänsla Påverkat självförtroende

Fördomar och förhållningssätt

Fördomar om karaktärsdrag Påverkat förhållningssätt

Upplevelse av livssituation Ekonomiska resurser Tandvårdserfarenhet Orala hygienvanor Livsstilsvanor

En kluven upplevelse av tänders utseende

Deltagarnas upplevelse kring tänders utseende varierar. Dagens samhälle har skapat ideal om hur tänder bör se ut. Därför är synen på idealet kluven. Underkategorin “Perfekta tänder är målet” och “Förståelse för olikheter” beskriver dessa två synsätt.

I underkategorin ”Perfekta tänder är målet” beskrivs idealet som den bild av tänder som de flesta individer önskar. I underkategorin ”Förståelse för olikheter” visar deltagarna på förståelse för tändernas olikheter.

Perfekta tänder är målet

Det fanns en tydlig gemensam bild av hur ideala tänder ser ut. Samtliga informanter upplevde att symmetriska tänder är perfekta samt att perfekta tänder är vita, raka och ser vårdade ut, vilket i sin tur inbringar en positiv upplevelse. Majoriteten av informanterna upplevde att friska tänder är raka och vita och uttryckte även att idealet är eftersträvansvärt samt att idealet tydligt framställs som normen av samhället.

“Jag tänker att det är väldigt perfekta tänder [bild A] om man kan säga så, vita, att det är ett fint leende typ, det är nog att det är att dom [tänderna] är raka liksom och sen eeh... att det ser proportionerligt ut också, och vårdade” (Informant 1).

Fem informanter uttryckte att icke-ideala tandutseenden bör korrigeras. Exempel på dessa utseenden var gula fläckar och malocklusion. Pressen att åtgärda sitt tandutseende kan enligt informanterna komma ifrån vänner, sociala medier och tandvården.

“Det är nånting antingen som måste rättas, kanske tandställning, sluta med substans, bättre omhändertagande av tänder, nån sorts korrektion i alla fall. När det gäller det sociala, alltså hur det bör va, så uppfyller det kanske inte standarden [bild D]” (Informant 2).

Förståelse för olikheter

Samtliga informanter hade en förståelse för att tänderna kan se olika ut. Majoriteten av informanterna uttalade att tänder normalt är lite gula i färgen och hälften uttalade att extremt vita tänder ser onaturliga ut. Majoriteten uttalade att fläckar på tänder är okej. Samtidigt uttryckte de att ju synligare fläckarna är desto tydligare blir kontrasterna och upplevs därmed mer negativt. Det fanns även en förståelse för att gula, snedvridna och glesställda tänder kan vara medfödda, vilket i sin tur ökade acceptansen för variationer i utseendet. Samtliga informanter uttryckte en förståelse över att tandutseende kan påverka individen negativt vilket de tyckte var mycket synd. De upplevde att tandutseende inte bör påverka individen.

“Vanliga tänder som personen kan ha [bild C], personen kanske inte ler lika mycket för att den är osäker, vilket är supertråkigt att man känner så men jag kan tänka mig att personen känner så. Jag tycker att det är ändå ganska rimliga tänder, sen kanske de inte sitter så jämnt men… skitsamma” (Informant 3).

Samtliga informanter hade också en förståelse för att det krävs åtgärder för att nå upp till idealet, exempelvis genom tandblekning. Hälften av informanterna uttryckte att det ideala tandutseendet är inlärt och att det finns en press att leva upp till idealet.

“Gör man nån sån här grej [tandblekning] då sätter man nån typ av standard för resten. Liksom “kolla hur vita JAG har”, typ så. Det är liksom inte okej att ha det man hade från början. Eftersom våra tänder är ju inte helt vita utan det är ju lite gult från början” (Informant 5).

Emotionell påverkan

Informanterna upplevde att individer med ett visst tandutseende kan påverkas olika mycket och på olika sätt, både positivt och negativt. Tandutseendet kan skapa diverse känslor hos individen som påverkar på olika emotionella plan. Känslorna baseras på informanternas konkreta upplevda känslor över sitt eget tandutseende samt vilka känslor de tror att andra kan känna över sina tandutseenden. Majoriteten upplevde att tänders utseende har en stor emotionell påverkan och att det har större påverkan hos individer som inte är nöjda med sina tandutseenden. De uttryckte dessutom att individer som inte är bekväma med sitt tandutseende upplever sämre välmående. Det fanns även en uppfattning om att yngre

Påverkad självkänsla

Samtliga informanter upplevde att tänders utseende kunde påverka individens inre tillstånd på så sätt att individens tandutseende påverkar hur hen känner för och värdesätter sig själv. Majoriteten av informanterna uttryckte att en individ som inte är bekväm med sitt tandutseende kan uppleva en sämre självkänsla i form av osäkerhet, tvivel på sig själv och en känsla av att inte vara accepterad. Informanterna beskrev även att individen kan uppleva skam över att inte ha ett tandutseende som ligger inom den sociala normens ramar. Informanterna upplevde att estetiska åtgärder utförs för att uppnå bättre självkänsla och acceptans.

“... känns som att personen fixar sina tänder för att ta sig framåt, för att känna sig fräsch och snygg och vilja passa in” (Informant 3).

Informanterna upplevde att individer som i grunden har en instabil självkänsla kan påverkas starkt negativt av avvikande tandutseenden. Informanterna upplevde även att individer som inte är bekväma med sitt tandutseende har lättare att jämföra sig med andras tandutseenden, vilket beskrivs av informanterna som en jobbig situation. Det fanns även en uppfattning om att individer som är bekväma med sitt tandutseende inte påverkas av kommentarer om tänders utseende och därför upplevs ha en starkare självkänsla.

“Om personen är nöjd med sitt tandutseende så spelar det ingen roll, även om någon säger till så kanske man skojar om det. Jag har träffat personer som har haft en sämre oral hälsa med förlust av flera tänder, även gula, och använder tobak och dom kan fortfarande skratta och le, man kan definitivt vara glad och lycklig utan att ha den perfekta orala hälsan” (Informant 2).

Påverkat självförtroende

Samtliga informanter upplevde att en individs tandutseende påverkar hur individen agerar i sociala sammanhang. Informanterna upplevde att om en individ är bekväm med sitt tandutseende kan det ge ökat självförtroendet. De berättade att individen lättare kan vara sig själv och agera på ett självsäkert sätt i sociala sammanhang, exempelvis våga le, tala och skratta. Ett par informanter uttryckte att en individ som ler utstrålar ett gott självförtroende.

“Få bättre självförtroende, tycker att man är fin, då kan man va sig själv. Inte tänker mycket på det, inte har de komplex över sina tänder och har då ett bättre

självförtroende tror jag, och kan prata och va mer social, verkligen så som man vill vara” (Informant 6).

Det fanns en gemensam upplevelse från samtliga informanter av att om en individ inte är nöjd med sitt tandutseende kan det leda till hen undviker att visa tänderna. Individen blir mer tillbakadragen, vill inte vara i centrum och dra till sig uppmärksamhet samt helt eller delvis undviker sociala sammanhang.

“Jag gillar att vara clownen i gänget, synas och höras, prata och skratta. Jag skulle inte gjort det om jag var osäker på mina tänder eller om jag inte var självsäker och bekväm med mina tänder. Då hade jag inte vågat skratta lika mycket” (Informant 3).

Fördomar och förhållningssätt

Utseenden kan framkalla förutfattade meningar om en individs karaktärsdrag och personlighet, vilket i sin tur påverkar förhållningssättet till individen. Tänders utseende är en viktig komponent i denna företeelse. Huvudkategorin “Fördomar och förhållningssätt” beskrivs mer djupgående i underkategorierna “Fördomar om karaktärsdrag” och “Påverkat förhållningssätt”.

Underkategorin “Fördomar om karaktärsdrag” beskriver vilka karaktärsdrag som associeras med olika tandutseenden. Underkategorin “Påverkat förhållningssätt” beskriver hur upplevelsen av personligheten påverkar förhållningssättet till individen.

Fördomar om karaktärsdrag

Samtliga informanter fick en bild av vilka karaktärsdrag som de associerade med olika tandutseenden. Ett par informanter tyckte att glugg mellan framtänderna associeras med lättsam och charmig personlighet varav en informant specificerade att en lättsam personlighet innebär sprallig, busig, snäll och att en sådan glugg inte associeras med status och pondus. Hälften av informanterna utryckte att individer med en sådan glugg är mycket glada och gärna skrattar mycket. Flera informanter upplevde att glugg och gleshet associeras med yngre individer.

“Jag skulle inte säga att det är en person med status och pondus, men en gullig person liksom, som har ett gulligt leende och skrattar mycket och det folk tycker gud vilken söt glugg [bild E]” (Informant 3).

“Någon som ler, skrattar, någon som inte bryr sig så mycket kanske utseendemässigt, att dom är okej med hur det är och skojar kanske gärna om det också” (Informant 2).

Hälften av informanterna upplevde att individer med icke ideala tänder inte är utseendefokuserade. En informant berättade att icke ideala tänder inte associeras med framgång och att en individ med ett icke idealt tandutseende inte bryr sig om status och karriär. Hälften av informanterna associerade ovårdade och snedvridna tänder med en slarvig och oseriös personlighet. Ett par informanter upplevde att individer med ett icke idealt tandutseende har en icke dömande och ödmjuk personlighet just på grund av sitt tandutseende.

“Jag tror att det är en person som inte bryr sig om status, inte bryr sig om att passa in…när man tänker på framgång så tänker jag ju inte på en person med såna tänder [bild D]” (Informant 3).

Ideala tänder associerades med flera positiva karaktärsdrag som positivitet, glädje, popularitet och social personlighet. Ett par informanter kommenterade att välvårdade tänder indikerar på ordningssamhet. Hälften av informanterna tyckte att vita tänder signalerar på att en individ bryr sig om sitt utseende (i positiv bemärkelse). Samtidigt uttryckte någon att strävan efter vita tänder kunde upplevas som ett ytligt personlighetsdrag.

“Det var väldigt fina tänder [bild A]. De har blekt dem också för de känns väldigt vita och det känns som nån som verkligen bryr sig om hur tänderna ser ut, att det är viktigt. Positiv människa som bryr sig om sitt utseende lite mer tror jag” (Informant 6).

Trots att informanterna kunde beskriva vilka karaktärsdrag de associerade med olika utseenden påpekade några informanter att tandutseende inte påverkar bedömning av personligheten och hälften av informanterna tyckte att det var svårt att beskriva en individ med bara ett tandutseende.

Påverkat förhållningssätt

Majoriteten av informanterna uttryckte att tänders utseende har betydelse i social interaktion och kan påverka hur andra förhåller sig till individer med ett visst tandutseende. Exempelvis uttryckte hälften av informanterna att tandutseendet har betydelse i jobbsökningsprocessen, där första intrycket spelar mycket stor roll, då ett tilltalande tandutseende kan indikera på gott självomhändertagande. Detta gäller främst jobb som innefattar social kontakt med andra. Informanterna poängterade att ett leende ska vara inbjudande och trevligt att titta på, framför allt i samband med kundkontakt, då det är trevligt att prata med en individ med fina tänder. Ett par informanter upplevde även att tandutseendet är viktigt när en individ ska skaffa en partner eller en vän.

“Visst, om man tar hand om sina tänder så kanske det antyder att man är mer

komplett som person, för det är viktigt att ta hand om sina tänder. Det är väl nåt man letar efter i en person oavsett om man letar efter en vän, en partner eller en

jobbkamrat… En person som tar hand om sig själv är en person som jag vill vara omkring” (Informant 2).

“När man söker jobb... alltså att utseendet överlag är viktigt. Sen kanske inte tänderna är en avgörande roll, men i ett jobb där du ska prata mycket, där folk ska titta på dig, där du ska le, så tror jag att tänderna och helheten är viktig” (Informant 4).

Tandutseende upplevs vara ett känsligt samtalsämne. En informant nämnde att det var lättare att förmedla till en individ med vita och raka tänder, om det fanns något mellan tänderna, för att ideala tänder signalerar att individen bryr sig om sitt utseende och vill se fin ut. Samtidigt nämnde informanten att det är svårare att kommentera på snedvridna och gula tänder då individen kanske redan har komplex över sina tänder och inte ytterligare vill såra individen. Dessutom upplevs tandutseende inte vara ett lämpligt samtalsämne, såvida individer inte känt varandra en längre tid.

“Jaa… men det enda skulle ju vara ifall dom skulle ha nån sort osäkerhet så skulle ju inte jag vilja påpeka det... Medans om någon hade som bild A så skulle jag mycket enklare skulle kunna säga: du har nåt mellan tänderna” (Informant 2).

Majoriteten av informanterna påpekade att tändernas utseende spelar mindre roll om individen ler, då ett leende bidrar till en mer positiv upplevelse av tänderna och individen, oavsett utseende, samt att det är trevligare att umgås med glada och självsäkra individer. Ett par informanter poängterade att det inte är tandutseende som påverkar förhållningssättet, utan mer på personligheten.

“Fortfarande positivt absolut och det skulle jag främst säga med tanke på leendet i sig” (Informant 1).

Upplevelse av livssituation

Tändernas utseende kan skapa en föreställning om en individs livssituation. Kategorin “Upplevelse av livssituation” beskrivs i dessa underkategorier; “Ekonomiska resurser”, “Tandvårdserfarenhet”, “Orala hygienvanor” och ”Livsstilsvanor”.

Underkategorin “Ekonomiska resurser” beskriver hur individens ekonomi kan påverka tandutseendet, då estetisk tandvård ofta bekostas av individen. Den svenska tandvården åtgärdar ofta malocklusion tidigt i livet och barntandvård är gratis, varav kontakt med tandvården påverkar tändernas utseende. Detta presenteras i underkategorin “Tandvårdserfarenhet”. Orala egenvårdsvanor har betydelse för

tänders utseende och påverkar även upplevelsen av självomhändertagande, vilket beskrivs i underkategorin “Orala hygienvanor”. Daglig eller frekvent användning och intag av olika födoämnen och substanser kan påverka tänders utseende, vilket beskrivs i underkategorin “Livsstilsvanor”.

Ekonomiska resurser

Informanterna upplevde att tänders utseende indikerar på individens ekonomiska status. Några uttryckte att välvårdade tänder indikerar ekonomiskt välmående och att malocklusion, tandförlust och missfärgade tänder indikerar på sämre ekonomiska tillgångar och att individen därmed inte haft möjlighet att åtgärda utseendet. Att tandvård, särskilt estetisk tandvård, är en ekonomisk fråga, uttrycktes av majoriteten.

“Oftast när man ser nån med såna här tänder [bild H] så är det nån som inte har det bra ekonomiskt ställt” (Informant 5).

“Att de är sneda, inte lika bra tänder [bild C], behöver ha tandställning men inte har den kostnaden och möjligheterna. Inte har lika gott ställt och har råd att fixa de här. Den kanske bryr sig men inte har råd att fixa problem och möjligheten” (Informant 6).

Tandvårdserfarenhet

Samtliga informanter upplevde att tänders utseende indikerade på vilken tandvårdserfarenhet individen haft. Friska tänder upplevs indikera på regelbundna tandvårdsbesök samt att vita och raka tänder associerades med tillgång till bra tandvård. På motsvarande sätt upplevdes glesställda tänder och tandlucka indikera på bristande hjälp av tandvården och att snedvridna tänder indikerar på bristande tillgång till tandvård.

“När man ser de här vita tänderna så blir det ju att man tänker att det är positivt medan om någon saknar en tand då... Kanske inte är raka. Att man kanske tänker då att personen inte har fått den hjälpen liksom, eller haft tillgång till en bra tandvård egentligen” (Information 1).

Ett par informanter påpekade att Sverige har bättre tillgång till tandvård än andra länder och att det land individen kommer ifrån därför kan påverka tandvårdserfarenhet.

“Jag har möjlighet till att liksom sköta om mina tänder på ett sätt som kanske om någon lever i fattigdom lever i ett land, kanske att man har problem ekonomiskt där man kanske måste betala för att få den hjälpen det inte är så givet som det är här” (Informant 1).

Därutöver fanns upplevelse av att friska tänder är rena, ljusa och omges av ett fint tandkött. Ideala tänder, alltså raka och särskilt vita tänder associeras därför med god oral egenvård. Flera informanter påpekade att oral hygien är en stark indikation på god övrig hygien och gott självomhändertagande samt att god hygien bidrar till en positiv upplevelse av individen och tändernas utseende.

“Om dom tar hand om sina tänder bra så betyder det att man tar hand om sig själv och att man tar hand om sin hygien och när man ser på den här bilden [bild B] så blir man lite såhär att, ja men personen tar hand om sina tänder, tar hand om sin munhygien” (Informant 5).

Livsstilsvanor

Tänders utseende upplevdes tyda på individens livsstilsvanor. Informanterna uttryckte att tänders färgnyans, särskilt gula tänder, speglade individens vanor i avseende på användning och intag av olika ämnen och substanser som missfärgar tänderna. Samtliga informanter uttryckte starkt att gula tänder associeras med tobaksanvändning i form av rökning och snusning.

“Personen kanske inte är jätteförsiktig med sin orala hälsa, kanske röker eller snusar, dricker kaffe eller sockerdricka eller liknande” (Informant 2).

Även dåliga kostvanor upplevdes kunna orsaka missfärgningar och gula nyanser. En informant associerade gula tänder med intag av någon form av skadlig substans. En annan informant upplevde att gulare tänder kunde bero på stress och trötthet.

“För att den har gula tänder, dricker kaffe också, kanske är stressad, trött” (Informant 4).

Diskussion

Metoddiskussion

Under arbetet gång eftersträvades att säkerställa studiens trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet vilket kommer att belysas i metoddiskussionen. Författarna hade en förförståelse för ämnesområdet då de var tandhygieniststudenter från termin 6 och bland annat läst kurser i oral hälsa och en grundkurs i psykologi, vilket bidrog till ökad pålitlighet till studien.

Inför utförande av studien kunde inga risker identifieras. Dock finns det alltid en risk att informanterna upplever att de avsätter sin tid för deltagande men inte får direkt nytta av studiens resultat. Nyttan med studien uppskattades ändå väga tyngst då kunskapen kan generera en ökad förståelse för och ett mer personcentrerat omhändertagande av den studerade åldersgruppen.

En kvalitativ, induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer tillämpades. Metodvalet ansågs passande då syftet var att beskriva enskilda informanters upplever. Metoden ger en djupare förståelse och därmed en större insikt i det studerade området (Henricson 2017). Det hade varit möjligt att utföra studien med hjälp av enkäter. Dock upplevde författarna att många studier som tidigare genomförts inom området redan utgått från enkäter och att risken med att använda sig av en enkät är att svaren begränsas och styrs till de specifika frågor som finns. Därför valdes intervjuer som datainsamlingsmetod. Risken med intervjuer med öppna frågor att informanten missar att reflektera över specifika områden som kanske annars hade lyfts i en enkät. En fördel är dock att öppna intervjufrågor ger informanten utrymme att reflektera över det som är mest väsentligt ur informantens perspektiv.

Ett bekvämlighetsurval tillämpades. Andra former av urval skulle kunnat tillämpats. Det finns både för- och nackdelar med att hålla intervju med bekanta. Fördelen är att en bekant kan känna sig mer bekväm med att intervjuas av någon den känner, vilket kan leda till mer djupgående och ärliga svar. Samtidigt kan det vara en nackdel då en bekant kan uppleva att det är svårare att tacka nej till förfrågan om

deltagande. Ytterligare en nackdel kan vara att informanten inte vill, eller vågar öppna upp sig och ge ärliga svar inför en bekant. För att undvika detta beslutades att den författaren som var minst bekant med respektive informant skulle hålla i intervjun för att minska påverkan av nämnda nackdelar. Inklusions- och exklusionskriterier innefattade att informanterna skulle tala flytande svenska samt att de inte skulle ha några talsvårigheter för att undvika missförstånd samt för att underlätta bearbetning av datamaterial. Detta säkrades genom att författarna till viss mån var bekanta med informanterna och därmed hade kännedom om deras talförmåga. Att endast inkludera svensktalande kan vara en nackdel då det begränsar upplevelser från andra kulturer, vilka skulle kunna vara mycket värdefulla. Då även individer som var eller ha varit studenter, eller yrkesverksamma inom tandvården exkluderades då de kan ha en annan förförståelse för den orala hälsan och därmed troligtvis en annan syn på tänders utseende än den generella unga vuxna populationen. Dessa begränsning i urval kan vara negativt på så sätt att dessa informanter också har upplevelser som skulle kunna vara till nytta för studien.

Två pilotintervjuer utfördes. En fördel med att pilotintervjuernas informanter var bekanta till författarna var att de vågade vara ärliga och ge konstruktiv kritik till arbetet, vilket kan ha stärkt studiens tillförlitlighet. En nackdel kan på motsvarade sätt vara att de inte vågade lyfta förbättringsområden. Efter pilotintervjuerna beslutades att korrigera en av stödfrågorna i intervjuguiden då den upplevdes likna en annan stödfråga och svår att besvara. Utgångsfrågan var ”Hur skulle du beskriva personen?”, vilken ändrades till “Hur skulle du beskriva personligheten?” och resulterade i tydligare svar på frågan. Anledningen till att båda författarna skulle närvara vid samtliga intervjuer var att en skulle leda intervjun, och den andra skulle finnas med för att kunna komplettera med förtydligande frågor och observera intervjun, samt för att båda skulle få ett eget intryck av intervjun och originalmaterialet som sedan skulle analyseras. Då båda författarna närvarade under samtliga intervjuer ökade chansen att upptäcka signaler från informanten som skulle kunna tyda på att hen kände sig obekväm eller ville avbryta sin medverkan i studien. Korrigeringarna bidrog till ökad tillförlitlighet.

Frågorna i intervjuguiden var inspirerade av de redan befintliga och väl validerade frågeformulären PIDAQ och OHIP-14. Detta gav styrka till intervjuguiden och bidrog även till att stärka studiens trovärdighet. Dock ger det ingen garanti för att intervjuguidens frågor var av lika god kvalité. Trots det upplevdes frågorna leda till svar på studiens syfte. Intervjuguiden bestod av öppna frågor och stödfrågor. Ett sådant upplägg möjliggör för informanten att med egna ord beskriva sin upplevelse utifrån det aktuella ämnet (Henricson, 2017). Bakgrundsfakta om informanterna, det vill säga kön, ålder, vilken fakultet informanten studerar på och deras tidigare tandvårdserfarenhet osv., samlades inte in, vilket kan ha varit en begränsning i studien. En presentation av viss bakgrundsfakta skulle kunna ha stärkt studiens precision i avseende på överförbarhet.

Illustrationerna visade sig vara till stor hjälp under intervjuerna då de underlättade för informanterna att reflektera över frågorna, i enlighet med Höfel (2007), som funnit att illustrationer är en effektiv metod för att undersöka uppfattningar tänders utseende. Illustrationerna möjliggjorde för samtliga medverkande att få en gemensam uppfattning (att tala samma språk) om olika tandutseenden som beskrevs. Egna illustrationer skapades och modifierades för att minska risken av mjukvävnadens påverkan på uppfattningen av tändernas utseende. Det visade sig dock att den valda bakgrunden hade en viss påverkan på uppfattningen av tänders utseende, vilket kan ha påverkat resultatet. Exempelvis omgavs alla tandutseenden av ett glatt leende vilket gjorde att informanterna tenderade att uppleva utseendena mer positivt. Däremot bidrog leendet till kunskapen om att en individ som ler inte döms lika negativt utifrån tänders utseende vilket på så vis blev en viktig insikt. En begräsning med de valda

resultatet. Förståelse och respekt visades för informanternas känslor genom att inte tvinga dem att gå djupare in på åsikterna. Inga värderingar lades i om bilderna som visades för informanterna var bra eller dåliga utseenden, samt vad som är friskt eller sjukt, då detta kräver uttalande av legitimerad tandvårdspersonal. Denna neutrala inställning kan stärka bekräftelsebarheten.

Intervjuerna utfördes via Zoom, vilket möjliggjorde en säker datainsamling trots rådande situation under Covid-19. En nackdel med att utföra intervjuerna digitalt är att det är svårare att skapa en relation till informanten samt att det kan vara svårare att uppfatta den icke verbala kommunikation som uttrycks av informanten, vilket kan påverka intervjun och tolkningen av den. En fördel med den digitala intervjun var att informanterna befann sig i en miljö de själva kände sig trygga i. I informationsbrevet informerades informanterna att intervjun uppskattningsvis skulle pågå i 30–60 minuter, vilket var tillräckligt med tid för att låta informanten tänka igenom sina svar. Efter att ha genomfört och transkriberat samtliga sex intervjuer upplevdes informanternas svar följa ett liknande mönster. Därför togs beslutet om att mättnad uppstått i datamaterialet och att inte utföra ytterligare intervjuer. Genom att uppnå mättnad ökade möjligheten att inkludera så många perspektiv på området som möjligt vilket därmed kunde stärka studiens trovärdighet.

Under intervjuerna uppstod ett antal störningsmoment. Exempelvis ringande telefoner, eller att informanten inte var ensam i rummet och stördes av individer i bakgrunden. Ett par gånger berodde störningarna på tekniska problem då Zoommötet avslutades och informanten fick en ny länk till mötet för att fortsätta intervjun. Störningsmomenten var en svaghet i datainsamlingen. Informanterna skulle i förväg kunnat informerats om att stänga av telefonen och att befinna sig på en plats där de fick vara ostörda för att minimera risken att förlora fokus under intervjun. Författarna kunde även bekantat sig mer med Zoom före intervjuerna för att undvika avbrott. Trots detta var störningsmomenten inte av större grad och upplevs inte ha påverkat resultatet.

Informanterna informerades inte om möjliga orsaker till de olika tandutseendena innan informanten hade diskuterat sin upplevelse av utseende för att informanten själv skulle få reflektera över utseendena utan att påverkas av orsakerna. Exempelvis skulle fördomar kopplade till ett visst tandutseende kunna förändras om informanten visste att det utseendet kunde vara medfött och inte självorsakat. Dock fick informanterna efter varje avslutad intervju möjlighet att ställa frågor om de olika tandutseendena för att klargöra eventuella funderingar.

Inspelning av intervjuer ökar uppmärksamheten till informanten (Kvale et al., 2014). Inspelningen var en stor fördel under transkriberingsprocessen då intervjuerna kunde spelas upp flera gånger. Därmed säkerställdes att alla svar och uttryck inkluderades i det skriftliga datamaterialet, vilken kan höja studiens trovärdighet.

Författarna transkriberade tre intervjuer var. Det påverkade inte resultatet eftersom materialet transkriberades ordagrant utefter det inspelade materialet. För att stärka studiens bekräftelsebarhet utfördes hela analysprocessen tillsammans. Det var en fördel att analysprocessen utfördes tillsammans då det öppnade upp för flera synvinklar och nyanser i materialet. Genom hela analysprocessen exkluderades ingen meningsbärande data. Författarna strävade efter att vara neutrala och att inte låta egna värderingar påverka resultatet för att öka studiens bekräftelsebarhet. Detta går i linje med vad Henricsson (2017) skriver om vetenskaplig kvalité.

Analysen kan innehålla vissa brister då det är första gången författarna utför en innehållsanalys, vilket kan haft påverkan på studiens pålitlighet. Det sker alltid en viss tolkning under analysprocessen (Henricson, 2017) där förförståelsen för det studerade området påverkar resultatet. Därför redovisades direkta citat från informanterna i resultatet för att öka resultatets trovärdighet och bekräftelsebarhet. Studiens resultat är överförbart i det avseende att deltagarnas utsagor förväntas representera en relevant subkategori av unga vuxna från JU och att datamaterial insamlats tills mättnad uppstått. På så vis är möjligheterna goda att merparten av unga vuxnas åsikter och perspektiv fångats upp. Det är dock anmärkningsvärt att en mängd perspektiv tillhörande unga vuxna från andra geografiska platser och med andra bakgrunder förblir onämnda. Återföring av resultat är enligt Henricson (2017) en viktig del av arbetet. Efter varje avslutad intervju fick informanterna information om att studiens resultat kommer att finnas tillgängligt att läsa efter en färdigsammanställning av arbetet.

Under arbetets gång fanns en strävan efter att efterfölja de etiska principerna i enlighet med god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017). Dessutom eftersträvades ett transparent förhållningssätt i framställandet av material, metod och resultatet samt i presentationen av studiens styrkor och

svagheter. Det i sin tur ger läsaren en ökad möjlighet till att kritiskt värdera arbetet. I samband med att arbetet påbörjades deltog författarna i en kurs som behandlade vetenskapligt förhållningssätt, vilket bidrog till en bredare förståelse för de etiska aspekterna. I sökandet av tidigare forskning framkom artiklar skrivna på engelska. Översättning av dessa utfördes ytterst noggrant för att information inte skulle förvrängas eller plagieras. Allt material som använts under studien samt all framställd text och data har regelbundet granskats av en handledare och handledargrupp, vilket stärker studiens bekräftelsebarhet.

Resultatdiskussion

Resultatet visade att det fanns en kluven upplevelse av tänders utseende. Ytterligare framkom att tänders utseende kan påverka individen emotionellt och skapa fördomar om en individs karaktärsdrag samt resultera i ett påverkat förhållningsätt gentemot individen. Slutligen visades att tänders utseende kan bidra till en upplevelse av individens livssituation.

I huvudkategorin “En kluven upplevelse av tänders utseende” framkom att det finns en tydlig upplevelse om vad ideala tänder är och att avvikelser från idealet bör korrigeras. Upplevelserna av det ideala utseendet stämmer överens med Khalid och Quiñonez (2015) beskrivning av det västerländska ideala tandutseendet som karaktäriseras av “raka och vita tänder”. Detta kan indikera på att det ideala tandutseendet är tydligt och utbrett samt att det finns en medvetenhet om vad som är accepterat och inte av samhället. Det stärker även den uppfattning som författarna fått av dagens växande skönhetsideal.

Informanternas upplevelse av och förståelse för olikheter i tandutseenden och att idealet är svårt att uppnå samt att det kan påverka individen negativt, har också diskuterats av Clay et al. (2005) som argumenterar att medias bild av skönhet karaktäriseras av drag som uppnåtts genom användning av kosmetisk kirurgi och digital redigering. Författarna upplever att tandvårdsindustrin syns i media på olika sätt och är en viktig representant som påverkar människors syn på tänders olika utseende och bör därför med stor försiktighet överväga hur de framställer tänders utseende för att inte förstärka det orealistiska idealet. Det är även viktigt att tandvården i sin muntliga och visuella kommunikation visar en variation av tandutseenden för att skapa en större acceptans för olikheter i utseenden.

Resultatet visar att tänders utseende kan ha en stor emotionell påverkan i form av osäkerhet, känsla av att ej vara accepterad och känsla av skam. Detta resultat stärkts av Bonafé (2021) som i sin studie med hjälp av PIDAQ-formuläret fann att individer efter tandblekning upplevde förbättrat självförtroende och var mindre bekymrade över vilka sociala och psykologiska konsekvenser tändernas utseende hade. Däremot kunde Samorodnitzky-Naveh et al. (2007) inte hitta någon korrelation mellan nöjdhet över tändernas utseende och att ha genomgått tandblekning. Bonafés resultat stärker även resultatet i den föreliggande studien om att tänders utseende har större emotionell påverkan på individer som inte är nöjda med sitt tandutseende. Resultatet som påvisar att tänders utseende kan ha emotionella påverkan styrker sambandet mellan utseendet och OHRQoL och att beaktande av patientens upplevelse av sitt tandutseende därmed är av stor vikt i patientomhändertagandet.

I resultatet uppkom även att yngre individer upplevs påverkas mer än äldre av tandutseende de inte är bekväma med. En orsak till detta kan vara att många sociala medier används i högre grad av unga vuxna (Internetstiftelsen, 2018) där de dagligen själva har möjlighet att retuschera bilder och därmed förstärka skönhetsidealet samtidigt som de exponeras av andras bilder. Författarna upplever att unga vuxna

svårt att beskriva en individ bara utifrån ett leende. Detta skulle kunna bero på att fördomarna om ett visst tandutseende kopplat till ett visst karaktärsdrag, liksom bilden av idealet, har normaliserats, vilket kan leda till att informanterna blir omedvetna om att de har fördomar. Papio et al. (2019) beskriver att upplevelsen och bedömningen av en individ påverkas av individens kön, hur attraktivt ansiktets utseende är samt hur attraktivt tändernas utseende är och att dessa har en trevägspåverkan. Med hänsyn till detta fenomen och den föreliggande studiens resultat är tänders utseende troligtvis endast en av många komponenter som påverkar upplevelsen av ett utseende. Det verkar därmed vara lättare att bilda sig en uppfattning om en individ ju fler komponenter som är synliga i ett utseende. Då den sociala kategoriseringen påverkas av ett flertal komponenter är den därmed ett komplext fenomen som bör tas hänsyn till i tolkningen av studiens resultat. Informanternas upplevelser är alltså påverkade av deras individuella tidigare erfarenheter.

Ett intressant fynd var att majoriteten av informanterna upplevde glugg mellan framtänderna positivt trots att det inte tillhör det ideala tandutseendet. Detta skulle kunna bero på att en sådan glugg upplevs ha blivit mer av en trend i den västerländska kulturen.

I resultatet framkom att utseende till viss del har betydelse i social interaktion. Detta var tydligast i jobbsökningsprocessen men även vid sökande av en partner eller vän. Detta går i linje med Pithon et al. (2014) som skriver att individer med ideala leenden anses vara mer intelligenta och ha större chans att hitta ett jobb jämfört med individer som inte har ett leende motsvarande idealet. Dessa båda resultat stärker kopplingen mellan OHRQoL och den sociala aspekten, då de belyser att tändernas utseende påverkar en individs sätt att interagera med sin omgivning samt hur den bemöts och uppfattas av andra, vilket i sin tur påverkar individens välbefinnande.

I resultatet framgår att tandutseende kan spegla individens ekonomiska resurser och tillgång till tandvård samt att tandvård är en ekonomisk fråga. Även Khalid och Quiñonez (2015) diskuterar att det krävs ekonomiska resurser för att uppnå idealet. Det kan tänkas att en individ med ett visst tandutseende upplevs tillhöra en viss socioekonomisk klass kan bli bemött utifrån de fördomar som kopplas till olika socioekonomiska klasser och på så sätt bli offer för social kategorisering. Dessa olika bemötanden kan vidare skapa olika känslor hos individen, vilka tidigare diskuterats ovan i samband med emotionell påverkan. Det kan även finnas en viss problematik i hur tandvårdslagen är utformad angående huruvida patienten själv får bekosta sin behandling eller kan erhålla behandling till subventionerat pris, då bedömningen av vad som är odontologiskt godtagbart utseende i vissa gränsfall kan riskera att bli en subjektiv bedömning av ansvarig tandvårdspersonal.

Informanterna hade olika livserfarenheter och bakgrunder som kan ha påverkat deras upplevelser och därmed förklarat varför upplevelserna ibland skiljde sig åt. Informanternas svar upplevdes i vissa frågor var mer samstämmiga. Detta skulle kunna bero på att informanterna eventuellt gav de svar som de trodde att författarna ville höra, vilket kan ha resulterat i att vissa associationer upplevs vara starkare än vad de egentligen är. Detta kan vara en viktig aspekt vid tolkning av resultatet. Enligt Henricson (2017) kan resultat från en studie med innehållsanalys inte generaliseras, men kan dock vara överförbart till ett liknande kontext.

Kliniska implikationer

I den föreliggande studiens resultat framkom att en individ kan påverkas emotionellt på flera olika plan och samtidigt bli offer för fördomar och bli bemött annorlunda på grund av sitt tandutseende. Liknande konsekvenser har lyfts fram av Bennadi & Reddy (2013) som beskriver att orala tillstånd kan försvaga en individs självkänsla, självbild och hindra normal social interaktion. Den nya definitionen av oral hälsa belyser att den psykosociala funktionen är en del av den orala hälsan och samtidigt påverkar OHRQoL (Glick et al., 2016). Tandvårdspersonal bör alltså vara medvetna om de psykosociala aspekterna av oral hälsa för att kunna bemöta och behandla patienten på bästa sätt och för att få en ökad förståelse för den enskilda individens orala hälsa. Watson (2017) beskriver att den psykosociala aspekten är viktig att beakta för tandhygienisten då övervägandet av hur patientens känslor och självförtroende kan spela en stor roll i patientens långsiktiga mål för den orala hälsan.

FDI:s definition av oral hälsa belyser att den orala hälsan består av den fysiologiska funktionen, det aktuella sjukdomstillståndet samt den psykosociala funktionen (Glick et al., 2016). De två förstnämnda lyfts tydligt fram i patientmötet, både under anamnestagning och under den kliniska undersökningen

där behandlaren undersöker patientens funktionella tillstånd och aktuella sjukdomstillstånd. Dock har undersökningen av den psykosociala funktionen, enligt författarnas syn, ingen tydlig plats under undersökningstillfället och bedömningen av den orala hälsan. Med kunskap om att tänders utseende påverkar den orala hälsan och att individer påverkas olika mycket av olika utseenden föreslås att tandvårdspersonal alltid bör fråga patienten under anamnesen hur hen upplever och känner för sitt tandutseende, samt hur viktigt tändernas utseende är för patienten, för att kunna utforma en så realistisk och individanpassad terapiplanering som möjligt. Det är även viktigt att informera patienter om att medias bild ofta är orealistisk. Detta kan minska patientens eventuellt upplevda press att vilja göra små korrigeringar, samt bidra till att inte förstärka det ideala tandutseendet. Walsh & Darby (2015) beskriver att tandvårdspersonal alltid bör uppdatera sig om patientens sjukdomshistoria, men även om emotionella och sociala aspekter av hälsan, så som bland annat patientens upplevelse av sin kroppsbild, sinnesstämning och sociala relationer. Genom att inkludera individens upplevelse av och känsla för sitt tandutseende i bedömningen av den orala hälsan kan tandvårdspersonal på ett tydligare sätt vara med och arbeta mot Agenda 2030, målet ”främja psykisk hälsa och välbefinnande”.

Vidare forskning

Mot bakgrund i ovanstående diskussion rekommenderas vidare forskning av det studerade området. Upplevelser och fördomar skiljer sig åt mellan individer beroende på vilken bakgrund och vilka olika erfarenheter de har. Därför kan vidare forskning på olika åldersgrupper och i olika länder, på individer med olika erfarenheter vara av intresse för att få en mer komplett uppfattning av hur unga vuxna upplever och påverkas av tänders utseende. Eftersom delar av resultatet baseras på vad informanterna tror att andra kan känna inför att ha ett visst tandutseende är det inte säkert dessa svar stämmer överens med en individs verkliga upplevelse av att ha ett visst tandutseende. Därför föreslås vidare forskning där individer får berätta hur de upplever sitt eget tandutseende för att få en mer rättvis bild. Vid vidare forskning rekommenderas även att visa illustrationer med andra typer av tandutseenden för att undersöka om resultatet är överförbart även på andra utseenden. Det kan även vara intressant att undersöka ämnet hos individer som genomgått tandutseendekorrigering i form av exempelvis tandblekning eller ortodonti.

Slutsatser

Utifrån resultatet dras slutsatsen att upplevelsen av tänders utseende är kluven, där perfekta tänder upplevs vara målet, samtidigt som det finns förståelse för olikheter i olika tandutseenden. Tänders utseende kan även påverka en individ emotionellt, genom en påverkad självkänsla och påverkat självförtroende. Dessutom ligger tänders utseende till grund för fördomar om och förhållningssätt gentemot en individ och bidrar även till en upplevelse av dennes livssituation. Tänders utseende framstår tydligt som en del av den psykosociala funktionen och är därmed en faktor som påverkar en individs orala hälsa och OHRQoL. Av denna anledning bör tandvårdspersonal alltid beakta samtliga aspekter av den orala hälsan, och särskilt patientens upplevelse av och känslor inför sitt eget tandutseende för att kunna tillhandahålla ett effektivt, holistiskt och individanpassat omhändertagande av patienten samt bidra till att optimera patientens ORHQoL.

Referenser

Al-Kharboush, G., Asimakopoulou, K., AlJabaa, A., & Newton, J. (2017). The role of social comparison in social judgments of dental appearance: An experimental study. Journal of Dentistry, 61, 33– 38. https://doi.org/10.1016/j.jdent.2017.04.003

Azman, H., & Mahadhir, M. (2017). Application of the Vignette Technique in a Qualitative Paradigm. Journal of Language Studies, 17(4), 27-44. https://doi.org/10.17576/gema-2017-1704-03 Bennadi, D., & Reddy, C. V. (2013). Oral health related quality of life. Journal of International Society

of Preventive & Community Dentistry, 3(1), 1–6. https://doi.org/10.4103/2231-0762.115700 Bonafé, E., Rezende, M., Machado, M. M., Lima, S. N. L., Fernandez, E., Baldani, M. M. P., Reis, A.,

Loguercio, A. D., & Bandeca, M. C. (2021). Personality traits, psychosocial effects and quality of life of patients submitted to dental bleaching. BMC Oral Health, 21(1), 1–9. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1186/s12903-020-01370-6

Calderon, S. J., & Mallory, C. (2019). Look at my pearly white teeth: Exploring adolescents' oral health behavior. Public health nursing (Boston, Mass.), 36(1), 62–69. https://doi.org/10.1111/phn.12569

Campos, L. A., Costa, M. A., Bonafé, F., Marôco, J., & Campos, J. (2020). Psychosocial impact of dental aesthetics on dental patients. International dental journal, 70(5), 321–327. https://doi.org/10.1111/idj.12574

Clay, D., Vignoles, V., & Dittmar, H. (2005). Body Image and Self‐Esteem Among Adolescent Girls: Testing the Influence of Sociocultural Factors. Journal of Research on Adolescence, 15(4), 451– 477. https://doi.org/10.1111/j.1532-7795.2005.00107.x

DePoy, E., & Gitlin, L. (2020). Introduction to research: understanding and applying multiple strategies (Sixth edition). Elsevier.

Dong, J. K., Jin, T. H., Cho, H. W., & Oh, S. C. (1999). The esthetics of the smile: a review of some recent studies. The International journal of prosthodontics, 12(1), 9–19.

Eichenholz, Ö. C., & Zollitsch, H. (2019). Estetisk tandvård: grundbok för allmäntandläkaren. Gothia Fortbildning AB

Folkhälsomyndigheten (2018). Sexualitet och hälsa bland unga och unga vuxna inom statlig institutionsvård. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga och unga vuxna

16–29 år (artikelnummer 18053).

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6be84e4732334d259c3e8f0f01467c92/s

exualitet-halsa-unga-unga-vuxna-statlig-institutionsvard-18053.pdf?fbclid=IwAR3rqPlIjZXG1Ejz4LaSAhefr6cyxbvcB2YefX2XcyhJ7E4McfNnho5BOo0 Glick, M., Monteiro da Silva, O., Seeberger, G. K., Xu, T., Pucca, G., Williams, D. M., Kess, S., Eiselé,