och naturresursförvaltning
och förvaltning samt konfliktlösning inom naturvård och naturresursförvaltning
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-5809-8.pdf ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM Gruppen
Omslagsfoto: Mikael Gustafsson/Naturfotograferna, imageDJ/Megapix Foto inlaga: Reijo Rüster/Megapix (s6), Roland Svensson/Megapix (s9),
Fredrik Broman/Megapix (s10), Ronny Isaksson (s12), Elektronisk publikation
3
Förord
Naturvårdsverket har tagit fram Dialog för naturvården, ett program för kompetensutveckling i dialog, lokal delaktighet och förvaltning samt konflikt lösning inom naturvård och naturresursförvaltning. Det är avsett i första hand för personal inom Naturvårdsverket och länsstyrelserna som arbetar med naturvård.
Vi hoppas att Dialog för naturvården ska bli en bra hjälp att genomföra naturvårdspolitiken i god samverkan med lokala krafter. Att vi har en god kommunikation med omvärlden är en förutsättning för att naturvården ska vara framgångsrik.
Målet är att genomföra tankegångarna från en samlad naturvårdspolitik (regeringens skrivelse 2001/02:173) och Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) där ökad lokal delaktighet var ett viktigt mål. Det är också ett led i att genomföra Konventionen för biologisk mångfald och ekosystem ansatsen som en arbetsform för att utveckla delaktigheten och den lokala förvaltningen av naturresurser.
Programmet har tagits fram av en projektgrupp på Naturresursavdelning en. Projektledare har först varit Cecilia Persson och därefter Mia Olausson, båda enheten för friluftsliv och skötsel. I projektgruppen ingick också Jesper Taube och Suzanne Kolare. Institutionen för stad och land vid Sveriges Lant bruksuniversitet, Uppsala, har tagit fram förslaget till program som sedan bearbetats av projektgruppen.
Stockholm i mars, 2008
Björn Risinger
5
Innehåll
FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 5 SUMMARY 7 BAKGRUND 9 EKONOMI 10MÄNNISKAN OCH NATUREN 11
PROGRAMÖVERSIKT 15
GRUNDKURS DIALOG FÖR NATURVÅRDEN 16
MILJÖKOMMUNIKATION FÖR CHEFER INOM NATURVÅRDEN 18 FÖRDJUPNINGSKURSER FÖR OLIKA SAKOMRÅDEN 19
Lokal delaktighet vid skydd och skötsel av skyddade områden 19 Lokal delaktighet och konflikthantering i rovdjursförvaltningen 20 Samverkan i förvaltning av vilt 21 Naturvård och lokal utveckling 22
FÖRDJUPNINGSKURSER I KOMMUNIKATION 24
Samverkan och lärande 24
Sammanfattning
Den moderna naturvården handlar om både människan och naturen. En bra dialog med omvärlden är nödvändig för att naturvårdande myndigheter ska klara uppdraget om bevarande och hållbart nyttjande av naturen. Därför har Naturvårdsverket tagit fram ett program för kompetensutveckling i dialog, delaktighet och konflikthantering – Dialog för naturvården. Det är i första hand avsett för handläggare och chefer på länsstyrelser och Naturvårdsverket.
Dialog för naturvården ska ge handläggare och chefer en teoretisk bak
grund och praktiska redskap för att driva dialogen, skapa demokratiska processer och skaffa grundläggande kunskap om att hantera konflikter. En god kommunikation med omvärlden är en förutsättning för att naturvården ska vara framgångsrik.
Programmet riktar sig till dem som arbetar med naturvård, havsmiljö frågor och förvaltning av rovdjur och andra vilda däggdjur och fåglar. Inom naturvården handlar det till exempel om skydd och skötsel av natur, planering för olika landskapstyper, regionala landskapsstrategier, lokala utvecklings projekt.
De flesta kurserna är avsedda för handläggare. En kurs riktas enbart till chefer inom naturvården för att de ska vara bättre förberedda för ökad lokal delaktighet i naturvården och för att kunna stödja medarbetare i deras arbete.
I programmet Dialog för naturvården ingår 1. Grundkurs för handläggare
2. Kurs i miljökommunikation för chefer inom naturvården 3. Fördjupningskurser inom fyra sakområden:
a. skötsel och områdesskydd b. rovdjursfrågan
c. viltförvaltning
d. lokal utveckling och naturvård 4. Fördjupningskurser i kommunikation:
a. samverkan och lärande b. konflikthantering
Naturvårdsverkets ambition är att under 2008–2009 genomföra grundkur sen åtta gånger, fördjupningskurserna två gånger per kurs samt chefskursen fyra gånger. Kurserna anordnas av Naturvårdsverket i samarbete med andra aktörer för främst personal inom Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Vi bedömer att cirka 300 personer kommer att gå kurserna, ett rimligt mål med hänsyn till uppskattningen att 500 personer arbetar med dessa frågor på Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
Handläggare från kommuner och andra myndigheter kan delta i kurserna i mån av plats. Det är även öppet för andra att arrangera kurserna i egen regi.
7
Efter varje kurstillfälle genomförs en kursvärdering. Programmet kom mer att utvärderas och eventuellt omarbetas 2010. Utvärderingen kommer att ligga till grund för beslut om programmet kommer att fortsätta.
Den moderna naturvården handlar om att se till funktionen av hela ekosystem. Regional landskaps-planering är ett nytt begrepp där olika intressen ska vägas in i landskaps-planeringen. Det kräver samarbete med många olika typer av intressenter: boende, markägare, jord- och skogsbruk, andra myndigheter.
Summary
Modern nature conservation concerns both people and nature. Dialogue is needed if nature conservation agencies want to succeed in conservation and sustainable use of nature. For this reason, the Swedish Environmental Pro tection Agency has produced a skills development programme for dialogue, participation and conflict management – Dialogue for Nature Conservation. The programme has been designed for administrators and managers at county administrative boards and the Swedish Environmental Protection Agency.
Dialogue for Nature Conservation will give administrators and managers
a theoretic background and practical tool for conducting dialogue, creating democratic processes and acquiring basic knowledge about conflict manage ment. Good communication is vital for successful nature conservation.
The programme is intended for people who work with nature conserva tion, marine environment issues and the management of predators and other wild mammals and birds. Nature conservation includes the care and preser vation of natural environments, planning for different types of landscapes, regional landscape strategies and local development projects.
Most of the courses are intended for administrators. One course has been specifically designed for nature conservation managers, to prepare them for greater local participation in nature conservation and supporting the work of their employees.
The Dialogue for Nature Conservation programme includes 1. Basic course for administrators
2. Course in environmental communication for nature conservation managers
3. Advanced courses in four specific areas: a. management and site protection
b. local development and nature conservation c. wildlife management
d. predator issues
4. Advanced courses in communication: a. cooperation and learning
b. conflict management
During 2008–2009, the Swedish Environmental Protection Agency aims to implement the basic course eight times, the advanced courses twice per course and the manager’s course four times. The courses will be arranged by the Swedish Environmental Protection Agency in collaboration with other partners, primarily for Swedish Environmental Protection Agency and county administrative board personnel. We expect that around 300 people will take part in the courses, a reasonable goal considering that 500 people work with these issues at the Swedish Environmental Protection Agency and county administrative boards.
9
Administrators from municipalities and other public authorities can take part in the courses if there are vacancies. Other groups can also arrange their own courses. Each course will be evaluated at the end. The entire programme will be evaluated and possibly restructured in 2010. Any decisions concerning the future of the programme will be based on this evaluation.
Bakgrund
Naturvårdsverket har tagit fram detta program för dialog, lokal delaktig het och konflikthantering inom naturvården som ett led i att genomföra tankegångarna från en samlad naturvårdspolitik (regeringens skrivelse 2001/02:173) där ökad lokal delaktighet var ett viktigt mål. Regeringen har i regleringsbrevet för Naturvårdsverket lagt in som mål att Naturvårdsverket senast 30 september 2007 har ett kompetensutvecklingsprogram om dialog, lokal delaktighet och lokal förvaltnings samt konfliktlösningsmekanismer som riktar sig till dem som arbetar med praktisk naturvård och naturresurs förvaltning.
Att öka den lokala delaktigheten är även ett led i Sveriges åtagande att genomföra Konventionen om biologisk mångfald. I den konventionen myntas begreppet Ekosystemansatsen som en arbetsform för att utveckla delaktighe ten och den lokala förvaltningen av naturresurser.
Programmet har tagits fram inom ramen för ett projekt på Naturvårds verket. Vi har slutit ett avtal med Institutionen för stad och land vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, att ta fram ett förslag till program.
Förslaget har remissbehandlats till en grupp av interna och externa refe renspersoner och har diskuterats i Naturresursavdelningens ledningsgrupp vid en workshop. Därefter har projektarbetsgruppen bearbetat materialet till detta program.
Var får man rida och var bör man avstå? Det kan bli intressemotsättningar mellan markägare och ryttare. I naturreservat gäller det för kommun och länsstyrelse att avväga intresset att bevara orörd natur och att se till att nyttjandet är hållbart.
11
Ekonomi
Naturvårdsverkets ambition är att under 2008–2009 genomföra grundkursen åtta gånger, fördjupningskurserna två gånger per kurs samt chefskursen fyra gånger.
Vårt mål är att cirka 300 handläggare och chefer på länsstyrelserna och Naturvårdsverket ska ha genomgått minst en av kurserna i programmet. Det är ett rimligt mål med hänsyn till vår uppskattning att cirka 500 personer arbetar med dessa frågor på Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
Efter varje kurstillfälle genomförs en kursvärdering. Programmet kom mer att utvärderas och eventuellt omarbetas 2010. Utvärderingen kommer att ligga till grund för beslut om programmet kommer att fortsätta.
Det organiserade friluftslivet hamnar ibland på kollisionskurs med markägare. Vackra naturmiljöer kan locka stora skaror människor och i vissa fall kan det leda till en stor påverkan lokalt. Intresse-motsättningen kan växa till konflikter där myndigheter blandas in och förväntas döma rättvist.
Människan och naturen
Naturvårdens uppgift handlar både om att skydda värdefulla områden och arter och att möta människans behov att nyttja naturen och allt som naturen ger. Människan och naturen är dagens ledord. Naturlandskapet, naturresur serna och den biologiska mångfalden ska både bevaras och användas hållbart för människans behov.
Grunderna för naturvårdspolitiken är desamma som för miljökvalitets målen. Det handlar om
• människors hälsa
• den biologiska mångfalden och naturmiljön • kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
• ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt • en god hushållning med naturresurser.
Bevarandet av den biologiska mångfalden är inte bara ett ansvar för natur vårdsmyndigheterna. Naturvårdsverket arbetar för att detta ansvar ska vara väl förankrat hos den enskilde, olika aktörsgrupper och samhällssektorer. Målet är att naturvården ska ses som en av grunderna för en hållbar utveck ling på alla nivåer. Därför behövs bra kommunikation med omvärlden.
Likaväl som vi ökar vår kunskap om naturvärdena, så måste vi utveckla vår kompetens när det gäller dialog och samverkan. De flesta som anställs inom naturvården har någon form av naturvetenskaplig utbildning, mer säl lan utbildning i kommunikation. Vi behöver utveckla ett program för kompe tensutveckling i kommunikation som är anpassat efter naturvårdens behov.
Många olika områden för samverkan
En bra dialog är viktig för att vi tillsammans med andra aktörer ska kunna arbeta mot gemensamma mål för naturresurser. Några exempel är
• Ekosystemansatsen. Vi behöver skapa förståelse och delaktighet i arbetet med att bevara naturvärden och hållbart nyttja naturresur ser.
• Regionala landskapsstrategier. Flera intressen ska samsas om samma landskap för att bevara natur och kulturmiljöer, friluftsin tressen och hållbart nyttja naturresurserna.
• Förhandlingar om markköp. Naturvårdsverket anlitar externa förhandlare vid införskaffande av mark för naturreservat och nationalparker. Även de förhandlarna behöver ha god kompetens i dialog och konflikthantering.
• Rovdjursfrågan påverkar jägare, tamdjursägare, markägare, djur intresserade, bär och svampplockande allmänhet med flera. • Havsmiljöfrågan innebär att samordna så skilda intressenter som
jordbrukare, yrkes och fritidsfiskare, fritidsbåtägare, kommuner, sjöfarten.
13
• Skydd och skötsel av natur. Intresset att bevara naturvärden kom mer ibland i konflikt med skogsbruk, jordbruk och jakt.
• Viltförvaltningen är i stora delar delegerad på länsstyrelserna och jägarna. Hur kan samverkan dem emellan stärkas. Det ställer höga krav på kommunikation och dialog när en myndighet ska samver ka med ideella organisationer i konfliktfyllda frågor.
• Artskyddet hanteras till stora delar av länsstyrelserna. Handläg garna möter förutom allmänheten även konservatorer, zoohandlare och förevisare av djur.
• Tätortsnära natur. Här möter den statliga naturvården friluftsfol ket och kommunal och regional planering för bostadsbyggande, trafikplanering och andra ändamål.
• Friluftslivet. Ett aktivt friluftsliv kommer ibland i konflikt med intressen som skogsbruk, jakt, exploatering av naturresurser för gruvor med mera, kommunal planering för boende och trafik.
Inflytande av olika grad
Formerna för samverkan varierar mellan olika sakområden. I flera fall hand lar det om lokal delaktighet i naturvårdspolitiken. Det gäller för områdes skydd, skötsel av skyddade områden och förvaltning av stora rovdjur. Andra typer av samverkan med lokala aktörer finns i lokala utvecklingsprojekt och i arbetet med regionala landskapsstrategier och lokala naturvårdssatsningen (LONA).
Lokala krafter som jägarorganisationer har ett större inflytande och ansvar i viltförvaltningen. Här kan man tala om lokal förvaltning av natur resurser.
Rovdjur på trakten innebär ofta krav på ökad kommunikation mellan länsstyrelse och befolkningen. En varg i Jämtland som orsakat problem skulle radiomärkas. Länsstyrelsen i Jämtland använde tillfället för att visa vargen för de boende i området.
Dialog och deltagande
Gemensamt för alla typer av samverkan inom naturvården är att handläg gare och chefer behöver kompetens att leda och föra demokratiska samtal och processer på ett konstruktivt sätt. Det är viktigt att undvika konfrontationer i processerna och istället satsa på att visa och få respekt genom dialog och delaktighet. Samråd, tidig information och medverkan av markägare, närbo ende och andra intresserade behöver utvecklas. Det är viktigt att bekräfta och tillvarata lokal kunskap och engagemang.
Dagens handläggare inom naturvården har en mångfacetterad verklighet. De ska följa sina uppdrag, direktiv, lagar och andra ramar för naturvården. De ska skapa förutsättningar för demokratiska samtal, stötta och själva leda processer som bygger på delaktighet där lokala intressen möts av respekt. De möter en skara aktörer som har olika föreställningar och förväntningar på processen och dess resultat. Det är till exempel markägare som har god kun skap om sina marker och brukat dem länge. Det är storbolag som äger skog. Det är jägare, fiskare, svamp och bärplockare med flera, som har sina intres sen att värna.
Handläggaren och aktörerna har olika grader och former av makt och frihet. Handläggaren har å ena sidan auktoritet som representant för sam hället, men har å andra sidan som tjänsteman begränsat manöverutrymme. Medborgaren kan sägas vara liten och maktlös i förhållande till tjänsteman nen, men är fri att agera som han eller hon vill inom lagens gränser. Det här är en komplex situation där handläggaren måste vara medveten om sin egen roll, utrymmet att agera och vilka förväntningar som skapas hos de som bjuds in att delta i en process.
Naturvårdande myndigheter möts sällan av en enhetlig grupp. De flesta
Jakt är en av få frågor med lokal förvaltning. Jägarna administrerar älgjakten och har ett särskilt informationsansvar genom sitt allmänna uppdrag. Vildsvinsstammens kraftiga tillväxt leder ibland till intressemotsättningar mellan markägare, arrendatorer och jägare.
15
aktörer kan förhålla sig positivt eller negativt avvaktande till myndighetens inbjudan till samverkan, medan andra kan uppfatta diskussionen som ett hot mot deras intressen. Det är viktigt med en god dialog för att tydliggöra inne börden av delaktigheten. Delaktighet behövs både i planeringsprocesser och i beslutsprocesser. Olika uppfattningar om förutsättningarna för ett möte kan leda till konflikt och misstro.
Handläggarna måste lära sig att hantera både positiva och negativa sig naler från aktörerna och lära sig att vara tydliga i vad deltagandet gäller. Om handläggaren inte uppfattat att inbjudan väckt misstänksamhet och oro kan det slå tillbaka på såväl processen som handläggaren själv.
Deltagarorienterade processer och demokratiska samtal innebär att aktörerna möts av respekt och har möjlighet att tillföra något. De som leder sådana processer och samtal ska känna till grundläggande demokratimodeller, kunna förhålla sig medvetet till dem och omsätta dem i handling. Detta innebär att de har med demokratiaspekterna både när de planerar för och genomför en skilda samtal, möten eller processer som pågår under en längre tid. De måste också utveckla sin förmåga att tala så att andra lyssnar och förstår, och att lyssna så att andra vill tala och uppfattar sig vara förstådda.
Att utveckla sina arbetsmetoder när det gäller kommunikation och delak tighet är en process som påverkar handläggarens yrkesidentitet och yrkesre lationer. Det kan leda till omprövningar av tidigare värderingar och yrkesroll. Det är klokt att hålla i minnet att ingen kan ändra sina arbetsmetoder i en handvändning. Att gå en eller ett par kurser i detta program kan vara en bör jan, men fler insatser med stöd och handledning kan behövas för att konsoli dera kunskapen.
Diskussioner på plats kan ofta underlätta när frågor om markanvändning ska avgöras. Då finns möjligheter att ta tillvara allas kunskap.
Programöversikt
Naturvårdsverkets program Dialog för naturvården syftar till att kursdelta gare ska
• känna till förutsättningarna för och kunna skapa förståelse för naturvård
• kunna skapa, leda och delta i demokratiska samtal, och resonera om innebörd och konsekvenser av valda tillvägagångssätt
• initiera, stötta och leda deltagandeprocesser och resonera om inne börd och konsekvenser av valda tillvägagångssätt
• förebygga och hantera akuta konflikter.
Programmet Dialog för naturvården ska ge handläggare och chefer kompe tens att ta tillvara olika perspektiv och intressen samtidigt som de agerar med stor trovärdighet i en process med lokal delaktighet. De ska kunna möta kritik och invändningar mot myndighetens mål och verksamhet. De ska inte lägga lock på kritiken utan se till att den kan tas tillvara för att förtydliga processen och målet, se till att det blir en lärandeprocess.
De ska kunna använda verktyg och modeller för att analysera samman hanget och för att kunna möta frågor om tillit och mandat. Det är lika viktigt att kunna klargöra vad som inte ryms inom processen för delaktighet som vad som ryms. Det är viktigt att inte skapa falska förhoppningar hos andra aktörer.
Dialog för naturvården ska ge handläggare och chefer en teoretisk bak
grund och praktiska redskap för att driva dialogen, skapa demokratiska processer och skaffa grundläggande kunskap om att hantera konflikter.
I fördjupningskurserna lär vi oss att hantera de problem som uppstår inom olika sakområden när det gäller lokal delaktighet, samverkan och lokal förvaltning av naturresurser. Särskilda fördjupningskurser ägnas åt konflikt hantering och åt samverkan och lärande, det vill säga hur man kan bygga bra arbetsprocesser i situationer där det inte finns några uttalande konflikter.
Handläggare från kommuner och andra myndigheter kan delta i kurserna i mån av plats. Det är även öppet för andra att arrangera kurserna i egen regi.
17
Grundkurs Dialog för naturvården
Kursen ska ge en grundkompetens som är viktig för de som har till uppgift att väcka intresse för samt skapa förståelse och delaktighet i naturvården. Del tagarna lär sig bedöma förutsättningar för kommunikation och att förändra problematiska situationer med demokratiska metoder och modeller.Deltagare
Handläggare som arbetar med naturvård eller naturresursförvaltning på i för sta hand Naturvårdsverket och länsstyrelserna. En grundkurs kan skräddarsys för handläggare inom ett sakområde, till exempel de som arbetar med skötsel, tätortsnära natur, friluftsliv, viltförvaltning eller rovdjur.
Lärandemål
Efter genomförd kurs ska deltagarna:
• känna till och kunna använda metoder och modeller för delaktig het, dialog och konflikthantering i sitt arbete.
• kunna resonera om innebörd och konsekvenser av valda tillväga gångssätt.
• kunna se naturvårdens roll i ett större sammanhang. Förstå sin egen och den egna myndighetens roll och mål i förhållande till andra aktörers roller och mål.
• känna till hur berörda aktörers förståelse för naturvård kan för ändras och kunna tillämpa den kunskapen i verksamheten.
• ha perspektiv på att deltagandeprocesser tar tid och kunna föränd ra sina egna rutiner.
Genomförande
Kursen motsvarar 4–5 arbetsdagar. Den består av två träffar om 2 respektive 1 dag samt hemuppgift och ett eller två uppföljningsmöten, som kan hållas på telefon. Det är 1–2 månader mellan träff 1 och 2.
TRÄFF 1. INTRODUKTION TILL NYA MODELLER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Fyra moment behandlas genom föreläsningar och övningar som till exempel rollspel, forumspel och reflekterande samtal:
• Reflektion över kursdeltagarnas egna erfarenheter. Hur arbetar de idag och vilka problem och möjligheter har de sett?
• Undersökning av förutsättningar för kommunikation inom naturvår den. Hur fungerar rollfördelningen, inflytande och respekt för andras kunskap och integritet? Vilken roll tar handläggarna och vilka roller tilldelar de andra aktörer, vilket inflytande har och ger de, vad hän der när de känner sig förbisedda eller kränkta eller andra känner så. • Modeller och metoder för samverkan, dialog och delaktighet. • Modeller och metoder för att hantera olika intressen och perspektiv
PRAKTISK TILLÄMPNING
Deltagarna väljer en uppgift för att på hemmaplan tillämpa de nya kunska perna i dialog och delaktighet.
TRÄFF 2 REFLEKTION OCH ERFARENHETSUTBYTE
Handledd diskussion om kursdeltagarnas erfarenhet av att praktiskt tillämpa kunskapen från träff 1. Metoder och verktyg utvecklas. Grunder byggs upp för en egen ”verktygslåda”.
UPPFÖLJNING
Deltagarna får tillfälle att reflektera över gjorda erfarenheter efter kursen med stöd av kurshandledaren. Möjligheter och problem kan diskuteras och den egna verktygslådan anpassas. Uppföljningen kan genomföras som ett möte med handläggare i närliggande län eller ett telefonmöte. Det blir ett eller två möten à 3 timmar.
Tidsplan
Kursen anordnas 4 gånger per år 2008 och 2009, 20–25 personer per kurstill fälle.
19
Miljökommunikation för chefer
inom naturvården
Syftet är att orientera om vad handläggarna lär sig på grundkurserna och i fördjupningskurserna, samt öka chefernas möjlighet att ge stöd till handläg garna att öka den lokala delaktigheten.
Deltagare
Chefer på Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Kursen bör lämpligen hållas innan eller i anslutning till de egna handläggarnas grundkurs.
Lärandemål
Efter genomförd kurs ska deltagarna:
• känna till olika metoder och modeller för att arbeta med dialog, delaktighet och konflikthantering inom naturvård och naturresurs förvaltning
• ha kunskap om vad som krävs av chefer och andra stödjande funk tioner för att de ska underlätta handläggarnas arbete med dialog, delaktighet och konflikthantering,
• kunna ge stöd till medarbetare så att de kan hantera de dubbla kraven att följa lagar och direktiv samt att öppna för delaktighet.
Genomförande
Kursen omfattar 2 dagar. Undervisningen består omväxlande av föreläsningar och övningar, som rollspel, forumspel, fallstudier och reflekterande samtal:
• Reflektion över kursdeltagarnas egna erfarenheter av lokal delak tighet och förvaltning av naturresurser. Hur arbetar de idag och vilka problem och möjligheter har de sett.
• Modeller och metoder för samverkan, dialog och delaktighet. Hur skapar man förutsättningar för demokrati och delaktighet på or ganisatorisk nivå? Hur kan en chef hjälpa medarbetarna att klara de dubbla kraven att följa lagar och direktiv samt vara öppna för delaktighet.
• Metoder för att ge stöd till medarbetare som befinner sig i konflikt. • Vad förväntar sig handläggare inom naturvård och naturresursför
valtning av sin chef och vad är möjligt att leva upp till.
Tidsplan
Fördjupningskurser för olika
sakområden
Lokal delaktighet vid skydd och skötsel av
skyddade områden
Kursen ska utveckla kompetensen att skapa delaktighet kring skydd och sköt sel av skyddade områden, och öka förståelsen för naturvårdens mål.
Deltagare
Kursen är till för handläggare på främst Naturvårdsverket och länsstyrelserna som arbetar med skydd av värdefull natur och skötsel av naturreservat och andra skyddade områden.
Lärandemål
Efter genomförd kurs ska deltagarna:
• känna till vilket utrymme som finns för lokal delaktighet när det gäller inrättande och skötsel av skyddade områden.
• känna till och ha provat metoder för att hantera de drivkrafter, per spektiv och argument som lokala aktörer har i skydd och skötsel frågor.
• kunna identifiera vilka verktyg handläggare bör välja för att öka förståelsen för naturvård, samt för att förebygga och hantera kon flikter som kan uppstå i samband med områdesskydd och skötsel.
Genomförande
Kursen omfattar en träff om 2 dagar samt en hemuppgift. Undervisningen består av
• Diskussion och reflexion om fallstudier samt inspel från kursdelta garnas egen erfarenhet.
• Möte med intresseorganisationer och andra som deltagit i skydd och skötsel av natur. De berättar om hur de upplevt processen. Diskussion om vad som påverkat utvecklingen och hur konflikter hanterats.
• Diskussion inom kursgruppen inför hemuppgiften.
PRAKTISK TILLÄMPNING
Deltagarna väljer en hemuppgift för att tillämpa kunskapen. Uppgiften redo visas skriftligt och handledare ger respons och handledning per telefon eller via webb¬baserat diskussionsforum.
Tidsplan
21
Lokal delaktighet och konflikthantering
i rovdjursförvaltningen
Kursen ska utveckla handläggarens förmåga att kommunicera med enskilda och grupper, öka förståelsen för vad som sker i konflikter och intressemotsätt ningar i rovdjursfrågan och ge verktyg för handläggarna att arbeta med.
Deltagare
Kursen är avsedd för de som samordnar och handlägger rovdjursfrågor på Naturvårdsverket och länsstyrelser.
Lärandemål
Efter genomförd kurs ska deltagarna
• känna till mötesteknik och modeller för konflikthantering.
• kunna förutse och bedöma förutsättningar för dialog i möten med djurägare, jägare och lokalbefolkningen.
• ha utvecklat sin förståelse för de drivkrafter, perspektiv och argu ment som berörda aktörer har när det gäller rovdjursförvaltningen. • ha utvecklat sin förmåga att hantera akut uppkomna konflikter
och bemöta upprörda eller chockade människor.
Genomförande
Kursen omfattar en träff på 1,5 dagar samt en hemuppgift. Undervisningen består omväxlande av föreläsningar och övningar som rollspel, fallstudier och reflekterande samtal: • Mötesteknik och mötesdesign, stormötets former och gruppdyna mik. • Dialogmetodik. • Konflikthantering. • Hur en långsiktig och konstruktiv arbetsprocess för en regional rovdjursgrupp kan byggas.
PRAKTISK TILLÄMPNING.
Deltagarna väljer en hemuppgift för att tillämpa kunskapen. Uppgiften redo visas skriftligt och deltagarna får respons och handledning per telefon eller via webbaserat diskussionsforum.
Tidsplan
Samverkan i förvaltning av vilt
Vilda däggdjur och fåglar samförvaltas av olika aktörer och myndigheter med olika kunskap, erfarenhet och perspektiv. Den här kursen ska utveckla hand läggarnas kompetens att ta tillvara de olika intressena och utveckla former för samverkan.
Deltagare
Kursen är avsedd för de som handlägger viltförvaltningsärenden på länsstyrel ser och Naturvårdsverket.
Lärandemål
Efter genomgången kurs ska deltagarna ha
• utvecklat sin förståelse för vilka möjligheter och hinder som finns för samverkan mellan aktörer med olika perspektiv.
• bättre förstå sin egen roll i relation till andra aktörer inom viltför valtningen.
• känna till modeller och metoder för att organisera samverkan och samförvaltning och att hantera konflikter.
• känna till olika metoder och förhållningssätt för att främja lärande och dialog i samverkan och samförvaltning.
Genomförande
Kursen omfattar en träff på 1–1,5 dagar samt en hemuppgift. Undervisningen består omväxlande av föreläsningar och övningar som rollspel, fallstudier och reflekterande samtal:
• Modeller och metoder för samverkan och samförvaltning. • Hur man hanterar oväntade händelser och konflikter.
• Metoder och modeller för gemensamt lärande och demokratiska möten där olika kunskaper kommer fram.
• Reflektion över gruppdynamik, mellanorganisatoriska processer och behörighet.
• Reflektion över olika former av kunskap och hur de hanteras och accepteras i samförvaltningen. Vi tar upp vetenskaplig kunskap, kunskap i handling, expertkunskap och lokal kunskap.
PRAKTISK TILLÄMPNING.
Deltagarna väljer en hemuppgift för att tillämpa kunskapen. Uppgiften redo visas skriftligt och deltagarna får respons och handledning per telefon eller via webbaserat diskussionsforum.
Tidsplan
23
Naturvård och lokal utveckling
Kursen ska ge handläggare ökad kompetens om hur naturvården kan inte greras i lokala utvecklingsprojekt med andra sektorer och öka chanserna till samverkan med lokala utvecklingsgrupper och lokala näringsidkare.
Deltagare
Kursen är avsedd för handläggare på Naturvårdsverket och länsstyrelser som arbetar med naturvård i frågor som nära berör andra sektorer och aktörer, till exempel landsbygdsutveckling, näringslivsfrågor, kulturmiljö, lantbruksfrå gor, skogsvård, regional planering.
Lärandemål
Efter genomförd kurs ska kursdeltagarna
• känna till mål i nationella och regionala program för naturvård, samt lokal och regional utveckling.
• känna till vilka intressenter som jobbar med lokal utveckling i frågor som har beröring med naturvård. Det kan vara myndigheter, aktörer och EUprogram på lokal, regional och nationell nivå. • kunna kritiskt granska och redogöra för intressemotsättningar och
möjligheter mellan naturvård och lokal utveckling.
• ha tillämpat grundkursens kunskaper och möjliggjort hållbara lokala initiativ och aktiviteter i naturvården.
Genomförande
Kursen omfattar 4–5 dagar. Den är uppdelad på två träffar och en hemupp gift. Det är 1–2 månader mellan träff 1 och 2.
TRÄFF 1
• Presentation och jämförelse av mål, regelverk, institutioner och program för regional och lokal utveckling. Det är till exempel regionala tillväxtprogram, regionala utvecklingsprogram, Lands bygdsprogrammet inklusive Leader och nya mål 2 (Sociala fonden, Interreg).
• Diskussion av några utvalda regionala program, planer eller strate gier.
• Studiebesök vid ett projekt där naturvård ingår som en del i ut vecklingsarbetet. Analys av hur målen samverkar eller motarbetar varandra.
PRAKTISK TILLÄMPNING
• Studiebesök hos lokal aktör eller kommunal tjänsteman som arbe tar med lokal utveckling, samt besök hos kollega på annan enhet på länsstyrelse eller Naturvårdsverket.
• Kritiskt granska befintliga föreskrifter i egna reservat eller skyd dade områden och bedöma om de främjar eller försvårar det lokala utvecklingsarbetet.
TRÄFF 2
• Tillsammans utveckla förslag till åtgärder på lokal, regional och nationell nivå för att underlätta kopplingen mellan lokal utveckling och naturvård.
• Formulera förslag till hur den egna organisationen kan dra nytta av de möjligheter som identifierats.
Tidsplan
25
Fördjupningskurser
i kommunikation
Samverkan och lärande
Kursdeltagarna ska bli bra på att initiera och leda samverkans och läran deprocesser inom naturvården och hanteringen av naturresurser. Det gäller möten och i situationer när det inte finns några uttalade konflikter.
Deltagare
Handläggare på Naturvårdsverket och länsstyrelser som arbetar med natur vård och förvaltning av naturresurser.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska deltagarna
• kunna planera (själv eller med handledarstöd) konstruktiva möten och processer där deltagarnas kreativitet och kunskap tas tillvara och där deltagarna kan göra sig hörda.
• kunna agera processledare (under handledning) vid avgränsade möten i samverkans och lärandeprocesser och utvärdera resulta tet.
• kunna analysera och förstå konsekvenserna av olika val för att genomföra en process. Vilken betydelse har det att kontrollera dag ordningen för en process och vilka möjligheter ger det för andra aktörer? Vem formulerar problemet? Hur fattas beslut?
Genomförande
Kursen består av 2 dagars möte och en hemuppgift. Kursen består av föreläs ningar varvat med övningar som rollspel och reflekterande samtal:
• Kriterier för samverkan, demokrati och lärande mellan aktörer med olika intressen. Vilka möjligheter finns för samverkan kring effektiv naturvård och hantering av naturresurser?
• Hjälpmedel för kommunikation. • Upplägg av möten.
• Processledning och upplägg av processer.
PRAKTISK TILLÄMPNING.
Deltagarna kan praktiskt prova nytt upplägg av möten för att de ska vara ef fektiva, eller planera upptakten av en mer långsiktig process. Skriftlig redovis ning till handledare och diskussion via telefon eller webbaserat diskussions forum.
Tidsplan
Konflikthantering
Deltagarna ska utveckla sin förmåga att hantera de konflikter och oenigheter som kan uppstå inom naturvård och hantering av naturresurser.
Deltagare
Handläggare på Naturvårdsverket och länsstyrelser som arbetar med natur vård och förvaltning av naturresurser.
Lärandemål
Efter genomförd kurs ska deltagarna:
• Ha utvecklat sin förmåga att planera för och genomföra konstruk tiva samtal och överläggningar i frågor där man tror eller vet att de som berörs av frågan har olika intressen, åsikter och perspektiv. • Ha utvecklat förmågan att hantera akuta konfliktsituationer • Ha utvecklat förmågan att välja svar och beteenden som minskar
risken för konflikt och istället fungerar mer konstruktivt för dia logen.
• Kunna bedöma om det behövs extern processledare för att lösa en konflikt. Kunna samverka med processledaren och anpassa ären det.
Genomförande
Kursen består av 2 dagar och en hemuppgift. Undervisningen består av en blandning av föreläsningar och övningar som rollspel och reflekterande samtal med kortare och längre konfliktförlopp:
• Konfliktens sociala dynamik och drivkrafter. • Grupprelationer.
• Metakommunikation, det vill säga att tala om hur man talar och att komma överens med andra om villkoren för ett samtal. • Akut konflikthantering.
• Långsiktiga konflikthanteringsprocesser och att samverka med en extern processledare.
• Fallstudier av samverkans- och konfliktförlopp.
Tidsplan
Kompetensutveckling i dialog, lokal delaktighet
och förvaltning samt konfliktlösning inom naturvård
och naturresursförvaltning
Naturvårdsverket har tagit fram Dialog för naturvården som ett program för kompetensutveckling för i första hand för personal inom Naturvårdsverket och länsstyrel-serna som arbetar med naturvård och viltförvaltning.
Vi hoppas att Dialog för naturvården ska bli en bra hjälp att genomföra naturvårdspolitiken i god samverkan med lokala krafter. Att vi har en god kommunikation med omvärlden är en förutsättning för att naturvården ska vara framgångsrik.
issn 0282-7298
Naturvårdsverket 106 48 stockholm. besöksadress: stockholm - valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: registrator@naturvardsverket.se internet: www.naturvardsverket.se Beställningar ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se Postadress: Cm-Gruppen, box 110 93, 161 11 bromma. internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
