Industrisamarbete gav Mariestad effektiv kraftvärme

Under information fakta presenterar natUrvårdsverket fakta i olika frågor

in

fo

r

m

at

io

n

fa

k

ta

industrisamarbete gav mariestad

effektiv kraftvärme

Metsä Tissue och Mariestads Energi uppförde i samarbete ett kraftvärmeverk som eldas med biobränsle och fiberslam från Metsäs pappersbruk. Genom att elda fiberslammet minskar de massor bruket deponerar med 60 000 ton torrsubstans per år.

Mariestads Energi uppförde i samarbete med pappersföretaget Metsä Tissue ett kraftvärmeverk i anslutning till företagets pappersbruk i Mariestad. Samarbetet ledde till bildandet av Katrinefors Kraftvärme som genomförde projektet och driver anläggningen. Verket levererar värme till tätorten, ånga till pappersbruket samt el till stamnätet. Projektet är ett mycket bra exempel på hur en restprodukt kan bli en nyttig resurs och på hur ett samarbete mellan en industri och en kommun gör att mer energi går att ta tillvara än annars hade varit möjligt. Projektet genomfördes med bidrag från det lokala investeringsprogrammet, LIP. Anläggningen har varit i kommersiell drift sedan december 2001.

Positiva effekter På miljö och ekonomi

• Förnybar energi ersatte 27 000 m3 _olja/år.

• Utsläppen av koldioxid minskade med 73 000 ton/år.

• Mängden slam (torrsubstans) som deponeras har minskat med 60 000 ton/år. • Åtgärden har resulterat i 25 bestående arbetstillfällen, för driften av verket, vid

bränsleframställningen samt inom service- och underhållsföretag.

information fakta goda exempel energiomställning lip – lokala investeringsprogram janUari 2010 isBn: 978-91-620-8436-3

naturvårdsverket 106 48 stockholm. Besöksadress: stockholm - valhallavägen 195, Östersund - forskarens väg 5 hus Ub, kiruna - kaserngatan 14.

tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: registrator@naturvardsverket.se internet: www.naturvardsverket.se Beställningar ordertel: +46 8-505 933 40,

orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se postadress: Cm-gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Genomförande

Metsäs pappersbruk producerar stora mängder fiberslam, som tidigare deponerades. EU var vid projektstarten på väg att förbjuda deponering av organiskt material och Metsä var intresserade av att byta ut oljan som energialstrare.

Kraftvärmeverket blev resultatet av diskussionerna mellan företaget och kommunens energibolag. Returfibrerna eldas nu i kraftvärmeverket, som till 95 procent drivs med returfiber och annat biobränsle.

Hantering av fiberslammet inför förbränning var en ny erfarenhet för både bolaget och branschen, vilket orsakade viss osäkerhet. Man har fått bygga om rökgasreningen då leverantören underskattade behovet av rening.

Hanteringen av askan är ett problem. Den deponeras idag, eftersom den enligt gällande regler inte får användas för exempelvis markstabilisering vid vägbyggen.

Potential och framtida nytta

Att biobränslen ersätter fossila bränslen ger väsentliga positiva klimateffekter. Det är både ekonomiskt fördelaktigt och ökar miljönyttan att använda

biobränslen som annars skulle vara en avfallsfraktion och som inte naturligt går att använda till något annat, som rötning. Fjärrvärmesystem reducerar

luftföroreningar lokalt, gör det möjligt att utnyttja spillvärme från andra

verksamheter och att producera kraftvärme. I takt med den ökade urbaniseringen globalt, förbättras förutsättningarna för utbyggnad av fjärrvärme.

MER INFORMATION Kontakt:

Johan Nilsson, Katrinefors kraftvärmeverk, 0501-39 34 32, johan.nilsson@kkab.com. Entreprenörer/utförare:

Huvudentreprenör var amerikanska Foster Wheeler.

Projektet på webben: www.kkab.com

Mer information om Goda exempel: www.naturvardsverket.se/godaexempel www.naturvardsverket.se/mir FAKTA LIP Mariestad 1999 Åtgärd 01 Miljöinvestering: 220 Mkr Bidrag: 30 Mkr VARFÖR ETT GOTT EXEMPEL

Det var en helt oprövad teknik att samtidigt bränna fiberslam och biobränsle på detta sätt. Leverantörer och användare följer kontinuerligt projektet för de erfarenheter det ger till kommande projekt.

Samarbetet gör att det går att utnyttja ovanligt mycket av energin i rökgaskondensen eftersom fjärrvärmen kan ta hand om den relativt lågvärdiga energin därifrån.

LIP-stödet var viktigt för att de inblandade skulle vilja ta den ekonomiska risken. Samarbetet mellan ett kommunalt och ett stort industriföretag var innovativt.

Id éo Lu ck A B ( #1 0 0 4 01 )