Hur yngsta barns inflytande möjliggörs i förskolan : - Förskollärares beskrivningar om olika strategier och utmaningar

HUR YNGSTA BARNS

INFLYTANDE MÖJLIGGÖRS I

FÖRSKOLAN

-Förskollärares beskrivningar om olika strategier och utmaningar

CECILIA KARLSSON RALUCA TRAILOVIC

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik

Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.

Handledare: Ester Catucci Examinator: Mia Heikkilä VT 2020

Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE

kultur och kommunikation PEA098 15 hp

VT 2020 Cecilia Karlsson och Raluca Trailovic

Hur yngsta barns inflytande möjliggörs i förskolan

-Förskollärares beskrivningar om olika strategier och utmaningar

How the influence of the youngest children is made possible in preschool -Preschool teachers' descriptions of different strategies and challenges

Årtal: 2020 Antal sidor: 26 SAMMANFATTNING

______________________________________

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om förskollärares arbete med de yngsta barnens rätt till inflytande i den dagliga förskoleverksamheten. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. I resultatet framkommer det att förskollärare anser att det är viktigt att främja och möjliggöra de yngsta barns inflytande i förskoleverksamheten. Förskollärare lyfter både strategier och utmaningar som förekommer i arbetet med de yngsta barns inflytande. Studiens slutsats är att det krävs närvarande och lyhörda förskollärare, för att kunna se och stötta alla barn i att få uttrycka sin åsikt. Vidare behöver förskollärare se yngsta barn som medmänniskor med rättigheter.

___________________________________________________ Nyckelord: Barns inflytande, barnperspektiv, förskola, förhållningssätt, strategier

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 1

1.2 Disposition ... 2 2 Bakgrund ... 2 2.1 Litteraturöversikt ... 2 2.1.1 Inflytande i förskolan ... 3 2.2 Styrdokument ... 3 2.2.1 Läroplanen för förskolan ... 3 2.2.2 Barnkonventionen ... 4 2.3 Tidigare forskning ... 4 2.3.1 Barns inflytande ... 4 2.3.2 Förskolepersonalens förhållningssätt ... 4

2.3.3 Svårigheter i arbetet med de yngsta barnens inflytande ... 6

2.3.4 Miljöns betydelse ... 7 2.4 Teoretiskt perspektiv ... 7 2.4.1 Barndomssociologin ... 7 3 Metod ... 8 3.1 Litteratursökning ... 9 3.2 Metodval ... 9 3.3 Urval ... 10 3.4 Genomförande ... 11

3.5 Bearbetning av material och analysmetod... 11

3.6 Forskningsetiska aspekter ... 12

3.7 Tillförlitlighet ... 12

4 Resultat ... 13

4.1 Förskollärarnas tolkning av begreppet inflytande ... 13

4.1.1 Inflytande som förberedelse ... 14

förskollärarnas beskrivningar ... 15

4.2.1 Arbetsmetoder... 15

4.2.2 Förhållningssätt ... 16

4.3 Förskollärarnas beskrivningar om olika utmaningar som de upplever i arbetet med de yngsta barnens inflytande ... 17

4.3.1 Etiska dilemman ... 17

4.3.2 Yttre faktorer ... 18

4.4 Resultatsammanfattning ... 19

5 Analys av resultat ... 19

5.1 Analys av förskollärarnas tolkning av begreppet inflytande ... 20

5.2 Analys av förskollärarnas beskrivningar om strategier och utmaningar i arbetet med yngsta barns inflytande ... 20

6 Diskussion ... 21

6.1 Resultatdiskussion ...22

6.2 Metoddiskussion ...24

6.3 Slutsats ... 25

6.4 Pedagogisk relevans ... 25

6.5 Förslag på fortsatta studier ...26

Referenslista ... 27 Bilaga 1 ... Bilaga 2 ...

1 Inledning

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) betonas att alla barn har rätt till att få uttrycka sina tankar och åsikter för att kunna påverka sin vardag och få inflytande i förskolan, samt vikten av en likvärdig utbildning. Alla barns röst ska tas tillvara på i utbildningen. Läroplanen belyser att ansvaret ligger på förskolläraren och arbetslaget att se till att alla barn får ett reellt inflytande i utbildningens innehåll (Skolverket, 2018). Även barnkonventionen (UNICEF, 2009) hävdar barnets rätt till att höras och kunna påverka sin situation.

Vi upplever att det finns olika föreställningar i samhället om de yngsta barnen, detta belyser även Ungerberg (2019), som menar på att många vuxna inte ser värdet i barns åsikter och inte förstår varför de ska ha ett stort inflytande. Ute i verksamheten har vi många gånger hört, likt tidigare studier (Ungerberg, 2019; Ribaeus, 2014) att

förskolepersonal uttrycker att det är svårt att arbeta med yngsta barns inflytande, främst då de saknar det verbala språket. Ungerberg (2019) menar på att om barns inflytande enbart kopplas till att få uttrycka sig verbalt, får detta konsekvenser för de yngsta barnens möjlighet till inflytande. Studier visar även på att inflytande ses som något barn ska lära sig för framtida bruk (Emilson, 2007; Ribaeus, 2014). I

läroplanen och barnkonventionen framkommer dock att barn ska ha rätt till inflytande i sin vardag, här och nu, inte enbart i framtiden (Skolverket, 2018; UNICEF, 2009).

För att bygga upp ett demokratiskt samhälle där varje individ vågar ta ett inflytande, blir det viktigt att redan från tidig ålder förbereda barn och lära dem vad ett

inflytande innebär samt om deras rättigheter. Alla barn ska få möjlighet till att utveckla ett självförtroende och en tilltro till sin egen förmåga (Skolverket, 2018). I likhet med läroplanen (Skolverket, 2018) upplever vi, att om barn ska kunna utveckla ett demokratiskt förhållningssätt behöver alla barn få uttrycka sina åsikter och

påverka sin situation, oavsett ålder.

Genom denna studie vill vi fördjupa vår kunskap om förskollärares arbete med de yngsta barnens, ett till tre år, rätt till inflytande i den dagliga förskoleverksamheten. Vår förhoppning med studien är att den ska bidra med inspiration och väcka tankar, om hur förskollärare och övrig personal kan stötta yngsta barn att få uttrycka sin åsikt och få ett inflytande.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syfte

Syftet med vår studie är att fördjupa kunskapen om förskollärares arbete med de yngsta barnens rätt till inflytande i den dagliga förskoleverksamheten.

Frågeställningar

• Vad innebär inflytande enligt förskollärarna?

• Vilka strategier kan möjliggöra de yngsta barnens inflytande enligt förskollärarnas beskrivningar?

• Vilka utmaningar beskriver förskollärarna finns i arbetet för att möjliggöra de yngsta barnens inflytande?

1.2 Disposition

I kapitel 2 kommer bakgrunden till studien att presenteras. I kapitlet kommer det att redogöras för relevant litteratur och tidigare forskning. Därefter presenteras det teoretiska perspektivet och centrala begrepp inom teorin som har valts för denna studie.

I kapitel 3 redogörs datainsamlingsmetoden som har valts för studien, därefter följer litteratursökning, metodval, urval, genomförande och bearbetning av material och analysmetod. Avslutningsvis kommer de forskningsetiska aspekterna och studiens tillförlitlighet att presenteras.

I kapitel 4 kommer resultatet av studien att presenteras där empirin har kategoriserats i tre rubriker med underrubriker. Kapitlet avslutas med en resultatsammanfattning.

I kapitel 5 presenteras en analys av resultatet, resultatet analyseras mot det teoretiska perspektivet och de centrala begrepp som har valts i denna studie.

I kapitel 6 presenteras diskussion, resultatdiskussion och metoddiskussion. Därefter presenteras en slutsats, relevans för förskolläraryrket och förslag till fortsatta studier.

2 Bakgrund

I kommande kapitel kommer litteraturöversikt att presenteras följt av tidigare

forskning och det teoretiska perspektivet som är relevant för denna studies syfte och

undersökningsfrågor. I tidigare forskning används olika benämningar på personalen som arbetar i förskolan i olika studier. I bakgrundskapitlet kommer all personal att benämnas som förskolepersonal och innefattar förskollärare, barnskötare och pedagoger.

2.1 Litteraturöversikt

I det här avsnittet kommer en djupare definition om inflytande i förskolan att redogöras utifrån litteratur och styrdokument.

2.1.1 Inflytande i förskolan

Arnér (2009) förklarar att begreppet inflytande kan tolkas på olika sätt beroende på vilka sammanhang begreppet lyfts fram i. Arnérs (2009) tolkning av begreppet inflytande är att barn i förskolan ska ges möjlighet att påverka sin tillvaro. Inflytande handlar enligt Arnér (2009) om att förskolepersonal uppmärksammar barns

erfarenheter, idéer och initiativ och planerar aktiviteter även utifrån barns

perspektiv. Vidare framkommer det att makten ligger hos förskolepersonalen, för att barns röst ska bli hörd.

Johannesen och Sandvik (2009) lyfter fram att barn har samma rätt till att bli hörda som vuxna. Inflytande handlar inte enbart om att få bestämma eller utföra val. Inflytande handlar även om att alla har rätt att få uttrycka sina åsikter, bli

respekterad, inkluderad och kunna påverka sin situation (Johannesen och Sandvik, 2009).

Enligt Hildén (2016) är begreppet inflytande svår att definiera och kan tolkas på olika sätt. Hildén (2016) lyfter fram att många tolkar begreppet inflytande som att det handlar om att få välja något, medan andra menar på att det inte är riktigt inflytande. Hildén (2016) tolkar begreppet inflytande hos de yngsta barnen, att det handlar om att deras åsikter ska uppmärksammas och beaktas på ett respektfullt sätt. Inflytande handlar om att få uttrycka sin mening och kunna påverka sin situation. Hildén (2016) beskriver likt Johannesen och Sandvik (2009) att det handlar om att känna sig

inkluderad och att få vara en del av en gemenskap.

2.2 Styrdokument

I följande avsnitt kommer barns rättigheter i förskolan till inflytande att redogöras utifrån läroplanen för förskolan och barnkonventionen.

2.2.1 Läroplanen för förskolan

Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) betonar att förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barns rättigheter. Vidare beskrivs i läroplanen att barn ska ges möjlighet till att utveckla förståelse för vad begreppet demokrati innebär och att barn har rätt till inflytande och delaktighet. Barn ska få vetskap om sina rättigheter och förskolan ska skapa förutsättningar och uppmuntra barnen till att framföra sina åsikter och tankar. Ansvaret ligger på de som arbetar i förskolan att se till att barn utvecklar sin förmåga att kunna uttrycka sig och

kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer, såsom bild, drama, rörelse, sång och musik. Skolverket (2018) betonar även vikten av att

respektera barns olika sätt att uttrycka sina åsikter på och se till att dessa tas på allvar och kan påverka utbildningen i förskolan. Ansvaret ligger främst på förskolläraren att skapa ett demokratiskt arbetssätt där barn får ett reellt inflytande över verksamheten. Skolverket belyser förskolans ansvar att förbereda barnen för delaktighet och ansvar,

rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle (Skolverket, 2018).

2.2.2 Barnkonventionen

Den första januari 2020 blev FN:s konvention om barns rättigheter svensk lag. I barnkonventionen (UNICEF, 2009) betonas barns rätt till att uttrycka sina åsikter och kunna påverka sin situation. I artikel två framkommer det att alla barn har samma rättigheter, lika värde och att inget barn får diskrimineras. I artikel tolv tydliggörs alla barns rätt att få uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som berör barnet. Hänsyn till barnets åsikters ska tas utifrån deras ålder och mognad. Vidare framkommer det i artikel tretton att alla barn har rätt till yttrandefrihet där barnet kan uttrycka sig i tal, skrift eller genom andra uttrycksmedel som barnet väljer (UNICEF, 2009).

2.3 Tidigare forskning

I kommande avsnitt presenteras relevant forskning för denna studie. Avsnittet tidigare forskning delas in i fyra underrubriker och börjar med barns inflytande, där barns inflytande och dess innebörd diskuteras. Under rubrik förskolepersonalens

förhållningssätt kommer förhållningssättets betydelse för att möjliggöra de yngsta

barnens inflytande att presenteras. Under rubrik, svårigheter i arbetet med de

yngsta barnens inflytande presenteras olika svårigheter som förskolepersonal

upplever i arbetet med de yngsta barnens inflytande. Under sista rubriken miljöns

betydelse, beskrivs miljöns påverkan och hur den kan främja barns inflytande.

2.3.1 Barns inflytande

Ribaeus (2014) belyser att barns rätt till inflytande har länge varit i fokus i förskolan och deras rätt att göra sin röst hörd lyfts fram i olika sammanhang och styrdokument. I Ungerbergs (2019) studie framkommer det att yngsta barns inflytande inte alltid tas på allvar och förskolepersonal anser att det är svårt att omsätta det i praktiken.

Qvarsell (2011) belyser att begreppet inflytande är kopplat till demokrati och handlar inte enbart om att få vara med och bestämma. Inflytande hos de yngsta barnen handlar även om att vuxna ska bemöta barnen med respekt och vara lyhörda för deras olika uttryckssätt. Även Ungerberg (2019) beskriver att inflytande innefattar mer än att bara lyssna efter barns verbala röst. Inflytande handlar om att

förskolepersonalen behöver interagera och följa barnen och se vad som intresserar och engagerar dem. Vidare menar Ungerberg (2019) på att det skapar en möjlighet till inflytande där både barn och vuxna deltar aktivt tillsammans.

2.3.2 Förskolepersonalens förhållningssätt

I flera studier framkommer det att, förskolepersonalens förhållningssätt är av stor betydelse för att barn ska få vara delaktiga och få ett inflytande (Westlund, 2011; Kultti, 2016). Kultti (2016) belyser förskolepersonalens betydelse för att stötta barns

olika uttryckssätt oavsett om de har det verbala språket eller inte. Emilson (2007) lyfter fram i sin studie att barns inflytande påverkas av förskolepersonalens attityder och kontrollbehov. Vidare framkommer det att barns inflytande påverkas även av att verksamheten och barn styrs av regler, traditioner och förskolepersonalens barnsyn. Emilson (2007) beskriver att barn har rätt till inflytande, men att det inte alltid praktiseras i verksamheten. Både i Emilsons (2007) och Ribaeus (2014) studie framkommer det att förskolepersonal behöver släppa makten och vara öppna för barns initiativ, för att kunna ge barn ett inflytande. Även om barn har rätt till inflytande, menar Ungerberg (2019) på att det är viktigt att skapa en balans mellan frihet och kontroll, för att barn inte ska skada sig. Liknade beskriver Ribaeus (2014) att även om förskolepersonal bär ansvaret, är det viktigt att inte begränsa barn i deras utforskande. Emilson (2007) menar på att förskolepersonalens uppdrag även handlar om att lära sig av barn som barn lär av vuxna. Flera studier belyser fram betydelsen av goda relationer mellan förskolepersonal och barn (Ribaeus, 2014; Emilson, 2007). Emilson (2007) beskriver att det krävs en relation som bygger på ömsesidig respekt och öppenhet. Förskolepersonal behöver se barn som kompetenta medmänniskor med rättigheter. För att barn ska kunna påverka och få ett inflytande behöver vuxna närma sig ett barns perspektiv. Förskolepersonal behöver vara emotionellt lyhörda, lekfulla och närvarvarande (Emilson, 2007). För att de yngsta barnen ska få ett inflytande beskriver Clark (2005) att vuxna behöver erkänna de yngsta barnen som kompetenta individer där lyssnandet bygger på en ömsesidig relation. Lyssnandet kräver ett aktiv engagemang som inkluderar flera olika sinnen och som inte är begränsat till enbart det verbala språket (Clark, 2005). En förutsättning till att barn ska få möjlighet till inflytande över sin egen vardag menar även Ungerberg (2019) att förskolepersonal behöver lyssna och ta på allvar det barnen ger uttryck för. Qvarsell (2011) lyfter att förskolepersonal bör ha en lekfull interaktion där de samspelar med och ger utrymme för barn att öva på att uttrycka sig, både verbalt och fysiskt.

Emilson (2007) lyfter fram att vuxna kan möjliggöra för barns inflytande genom att fånga barns perspektiv. För att fånga barns perspektiv krävs att vuxna är lyhörda för barns åsikter och tar vara på det barnen gör och visar intresse för. Kultti (2016) beskriver att förskolepersonalen är viktiga verktyg för barn och behöver ha ett stort engagemang för att tolka barns handlingar och stötta dem att få uttrycka sina önskemål. Vidare beskriver Westlund (2011) att förskolepersonal använder sig av varierade arbetsformer för att arbeta med barns inflytande. Olika arbetsformer som används är att planera efter barns behov och intressen, ge barn möjlighet att påverka aktiviteters innehåll och den fysiska miljön. Barns inflytande främjas genom att ge utrymme för barns initiativ där de kan vara självständiga i olika aktiviteter.

Ungerberg (2019) lyfter att det inte alltid behöver organiseras en situation eller plats för att arbeta med barns inflytande. Förskolepersonal kan fånga barns intresse och engagemang genom att fokusera på det barn lockas av i verksamheten. Vidare beskriver Ungeberg (2019) att inflytande även handlar om att läsa in andra signaler och uttryckssätt som barn uttrycker sig på. Ett sätt att främja barns inflytande i verksamheten är genom att observera leken, där barnen ofta uttrycker sina intressen. I Kulttis (2016) studie framkommer det att, för att närma sig ett barns perspektiv kan

förskolepersonal följa barnen i olika miljöer och bekräfta det de gör genom att sätta ord på det. Kultti (2016) menar på att om, förskolepersonal kontinuerligt upprepar och sätter ord på det barnen gör, skapar det ett lärande som bidrar till ny kunskap. När barn lär sig nya ord och får mer kunskap om sin vardag bidrar det till att barn får ett mer reellt inflytande i verksamheten. Ungerberg (2019) beskriver att det krävs ett lyssnande som involverar olika sinnen och det krävs ett här och nu perspektiv i

arbetet med de yngsta barnens inflytande. Förskolepersonal behöver vara emotionellt närvarande, där de tolkar barns kroppsliga uttryck och känslor för att fånga deras perspektiv (Ungerberg, 2019). Även Halldén (2003) belyser vikten av att lyssna, men att det inte endast handlar om det. Förskolepersonal behöver observera barn i olika sociala sammanhang, för att få en förståelse för deras erfarenheter och hur barns inflytande påverkas av dem vuxna. I Kulttis (2016) studie lyfts interaktionen fram mellan barn och förskolepersonal som en viktig del. När förskolepersonalen lär känna och tolka barnets signaler, blir det lättare att ge barnet inflytande. Förskolepersonal behöver se och lära känna barnet för att förstå hur barnet interagerar vid olika

situationer. Både Emilson (2007) och Halldén (2003) lyfter fram vikten av att närma sig ett barns perspektiv, där den vuxna lyssnar till och tar vara på barnets värld. Clark (2005) beskriver att olika verktyg kan användas för att fånga de yngsta barnens intressen och behov. Verktyg kan innefatta observation, intervju, frågeformulär, ordnade aktiviteter, dokumentation och digitala verktyg. Däremot lyfter Ungerberg (2019) fram att det inte alltid behövs specifika verktyg för att fånga barns behov, då de yngsta barnen främst använder kroppen för att visa vad de vill.

2.3.3 Svårigheter i arbetet med de yngsta barnens inflytande

Ungerberg (2019) redogör att alla barn i förskolan har rätt i att vara delaktiga och ha inflytande över sin egen situation. Trots detta lyfts barnets ålder fram som ett hinder för att få vara med och påverka den dagliga verksamheten, främst då de yngsta barnen saknar det verbala språket. Ungerberg (2019) beskriver vidare att om barns inflytande i förskolan enbart möjliggörs utifrån att barn kan kommunicera verbalt får det konsekvenser för de yngsta barnen. I Clarks (2005) studie framkommer att det går att fånga yngsta barns röst. Att fånga barns röst kräver engagemang och ett varierat arbetssätt, särskilt när barn inte kan uttrycka sig verbalt. Westlunds (2011) studie visar på att förskolepersonal upplever att det inte alltid finns tid att ge barn det inflytande som de har rätt till. Hinder som förskolepersonal upplever finnas för att fånga barns röst är bland annat krav från vårdnadshavare, kollegor, personalbrist och brist på utrymme i lokalerna. Emilson (2007) lyfter fram att förskolepersonalens förhållningsätt kan vara en faktor som påverkar barns möjlighet till inflytande. I studien framkommer det att, barns inflytande begränsas i situationer där

förskolepersonal har stark kontroll över det som ska läras eller ske i olika sammanhang. Olika hinder som framkommer i Emilsons (2007) studie är att,

förskolepersonal inte är öppna för barns initiativ och är mer intresserade av att strikt följa sin planering. Barnen deltar mer på förskolepersonalens villkor och deras inflytande blir då begränsad. Vidare framkommer det att inflytande ses som något som barn ska lära sig för framtida bruk (Emilson, 2007). Ungerberg (2019) beskriver

att barn behöver träna på att utöva inflytande i framtiden, dock ska barn få möjligheten att få inflytande även här och nu. Vuxna behöver släppa sina

föreställningar som de har om de yngsta barnens lärande, för att inte begränsa barns utforskande och inflytande. Förskolepersonal har ett ansvar för att se till att barn känner sig uppmärksammade och är en del av en gemenskap (Ungerberg, 2019). 2.3.4 Miljöns betydelse

I flera studier lyfts den fysiska miljöns utformning fram som betydelsefull för barns inflytande (Ungerberg, 2019; Clark, 2005; Qvarsell, 2011). Qvarsell (2011) beskriver att miljön bör vara öppen och inbjudande där barn kan interagera med varandra och vuxna. I likhet menar Ungerberg (2019) att det blir viktigt att skapa en miljö som varje individ får tillgång till, oavsett ålder. Ribaeus (2014) lyfter fram att miljöns tillgänglighet och utformning speglar förskolepersonalens tro på barnet och hur tillåtande de är till ett inflytande för barnen. Miljöer som endast är organiserade utifrån förskolepersonalens perspektiv, begränsar barns inflytande till att kunna påverka den. En svårighet för barns inflytande kan handla om att saker inte är tillgängliga för barnen och att de behöver be om att få använda olika material

(Ribaeus, 2014). Clark (2005) lyfter fram att miljön bör vara öppen, föränderlig och vara ett stöd för barn för att de ska kunna uttrycka sig på olika sätt. Även Kultti (2016) beskriver att miljön bör vara flexibel, där barn kan byta och välja mellan olika aktiviteter och material. Kultti (2016) och Qvarsell (2011) belyser att barns inflytande ökar när de får vara med och påverka sin situation och den fysiska miljön.

2.4 Teoretiskt perspektiv

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om förskollärares arbete med de yngsta barnens rätt till inflytande i den dagliga förskoleverksamheten. Teoretiska

perspektivet som har valts för denna studie är ett barndomssociologiskt perspektiv. Barndomssociologiskt perspektiv är relevant för denna studie då den belyser barn som viktiga aktörer i samhället och med rätten att få påverka sin omgivning. Centrala begrepp som tas upp är aktörskap, being (varande), becoming (blivande),

barnperspektiv och barns perspektiv. I denna studie kommer framöver de engelska

begreppen being och becoming att användas. Teoretiska perspektivet och centrala begrepp som valts för denna studie kommer att användas för att tolka och analysera studiens resultat. Begreppen blir aktuella då de belyser barnets värde här och nu och vi vill få en förståelse för hur förskollärarna beskriver sitt arbete med de yngsta barnens inflytande.

2.4.1 Barndomssociologin

James och Prout (2015) beskriver att barndomssociologin bygger på att barn betraktas som sociala aktörer, med en egen röst som ska kunna påverka sin egen barndom. Bergnehr (2019) förklarar begreppet aktörskap där barnet är en aktör redan från födsel, då barnet alltid påverkar och blir påverkad av sin omgivning med

sin blotta närvaro. I samspel med vuxna är barn med och formar sin omvärld. James och Prout (2015) beskriver att inom barndomssociologin belyses vikten av att inte betrakta barndomen som en övergångsperiod till att bli vuxen, utan utgångspunkten ska vara här och nu och se värdet i barndomen. Barndomen ses som en social

konstruktion som påverkas av det kulturella och sociala sammanhang, samtidigt som barn också påverkar det sammanhanget de ingår i. Vidare har det teoretiska

perspektivet bidragit till en förändrad barnsyn, där barn betraktas som kompetenta aktörer och deras rättigheter lyfts fram. Barnet ses som en kompetent medborgare som ska kunna påverka och ta plats i samhället. James och Prout (2015) beskriver att barndomssociologin strävar efter att närma sig ett barnperspektiv för att kunna förbättra deras villkor och ge barnen en egen röst.

Inom barndomssociologin är begreppen being och becoming centrala (James, Jenks & Prout, 1998). Begreppet being betonar barn som varande, med det innebär att barn är aktiva aktörer här och nu. Tidigare har begreppet becoming syftat till att barn har setts främst som blivande vuxna och barndomen har setts som en fas utan eget värde. Inom barndomssociologin framhävs att både barn och vuxna är både beings och

becomings, som tillsammans är viktiga aktörer för samhället och är under utveckling

hela livet (James, Jenks och Prout, 1998).

Halldén (2003) redogör för andra viktiga begrepp inom barndomssociologin, barnperspektiv och barns perspektiv. Ett barns perspektiv är hur barnet själv

upplever något och känner, därför kan vuxna aldrig inta ett barns perspektiv helt och hållet. Vuxna kan däremot på olika sätt närma sig ett barns perspektiv genom att söka efter deras röster och tolka deras uttryck (Halldén, 2003). Begreppet

barnperspektiv har stärkts i samband med FN:s konvention (UNICEF, 2009) om barns rättigheter, där barnets rätt att göra sin röst hörd betonas. Vidare beskriver Halldén (2003) att ett barnperspektiv måste innehålla ett barns perspektiv, som syftar till att ta tillvara på barns villkor och verka för barnets bästa. För att kunna förstå barn och deras barndom blir det viktigt att lyssna på barn och deras utsagor i relation till den kontext de befinner sig i. I likhet med Halldén (2003) lyfter även Bergnehr (2019) fram att vuxna behöver observera och ge utrymme för barns tankar, åsikter och erfarenheter för att kunna förstå deras perspektiv. Bergnehr (2019) beskriver att när vuxna strävar efter att skapa förståelse för barns perspektiv, det är först då barn kan få inflytande och bli delaktiga i sin vardag.

3 Metod

I kommande kapitel kommer den valda metoden för denna studie att beskrivas. Först görs en redogörelse för litteratursökning för hur vi har gått tillväga för att hitta relevant forskning och litteratur. Nästa rubrik är metodval, där kommer studiens val av metod att presenteras. Under rubriken urval redogörs dels målgruppen som valts ut för denna studie, samt urvalsstorlek. Sedan följer rubriken genomförandet där vi redogör tillvägagångssättet för studien. Under rubriken bearbetning av material och

analysmetod presenteras hur datamaterialet har behandlats och analyserats. Sedan

diskuteras forskningsetiska aspekter med en redogörelse för hur studien har förhållit sig till Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Under sista rubriken kommer studiens

tillförlitlighet att presenteras, där det redogörs för studiens trovärdighet.

3.1 Litteratursökning

I denna studie har det använts olika databaser för att leta efter relevanta

vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Databaserna som användes är SwePub och Eric (ProQuest). I SwePub användes flera olika sökord, som inflytande, yngsta barnen, förskola, barns inflytande, delaktighet, demokrati, förskollärares

förhållningsätt. De sökorden som gav resultat var förskolebarns inflytande och barns inflytande. Sökningarna avgränsades sedan till licentiatavhandling och

doktorsavhandlingar. Vi sökte vidare på sökorden barnperspektiv och barns

perspektiv, sedan filtrerades sökningen till refereegranskade artiklar, där vi hittade två artiklar som var relevanta för studien. I Eric (ProQuest) användes sökorden toddler*, participation*, influence*, young children* och toddlers*, vi avgränsade sökningen till preschool education, kindergarten och early childhood education Sedan avgränsades varje sökning till peer rewieweed. Vi avgränsade från årtal 2010 till 2020 och där hittade vi en relevant artikel. För att hitta fler relevanta artiklar för vår studie valde vi att söka även från 2005 till 2020, där en till artikel hittades. Vi har även tagit hjälp av Mälardalens Högskolans bibliotek för att hitta relevant litteratur. Vidare har vi kollat på relevanta artiklar och doktorsavhandlingars referenser som har väglett oss till andra relevanta avhandlingar och artiklar.

Valet av att använda två engelska vetenskapliga artiklar som är äldre än tio år, beror på att det har varit svårt att hitta aktuell och relevant internationell forskning för studiens syfte. En anledning som vi upplevde försvårade sökningen för internationell forskning är att begreppet inflytande varierade när den översattes till engelska. Sökningarna med dem översatta begreppen gav inte många anträffar som var relevanta för studien. Vi hittade främst forskning på engelska som hade gjorts i Norden. Därför gjordes valet av att använda Alison Clark (2005) och Emilson (2007) i denna studie, fastän det är äldre än tio år, då det handlar om de yngsta barnen och deras inflytande som är relevant för vår studie. Vi valde även att använda Halldén (2003), då artikeln utgår utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv samt att när vi sökte på barns perspektiv fann vi ett flertal artiklar där de till stor del refererade till Halldéns (2003) artikel.

3.2 Metodval

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod utifrån studiens syfte och

frågeställningar. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om förskollärares arbete med de yngsta barnens rätt till inflytande i den dagliga förskoleverksamheten. Studien utgår från en kvalitativ ansats för att ta del av förskollärares beskrivningar och erfarenheter. Bryman (2018) beskriver att kvalitativa metoder bygger på att ta del

av den sociala praktiken och lägger vikt vid individernas uppfattningar och hur de tolkar den. Metodvalet avgjordes även genom att vi ville ha en flexibilitet i studien för att vara öppna och ge respondenterna utrymme för sina utsagor. Bryman (2018) beskriver flexibilitet i den kvalitativa metoden som en styrka för att få mer fylliga och detaljerade svar.

I vår undersökningsmetod har vi valt att använda oss av semistrukturerade

intervjuer. Bryman (2018) redogör att semistrukturerade intervjuer utgår från ett specifikt tema som berörs utefter en intervjuguide, men dessa frågor behöver inte komma i rätt ordning. Intervjuguiden hjälper forskaren att hålla sig till det temat som ska beröras. Vår intervjuguide (se bilaga 2) skapades utifrån studiens frågeställningar med tre bakgrundsfrågor och åtta frågor. Vidare menar Bryman (2018) på att

semistrukturerad intervjuer ger intervjupersonen en större frihet att utforma sina svar på sitt eget sätt, där även följdfrågor kan ställas. Vi använde oss av

semistrukturerade intervjuer då vi ville hålla oss till det berörda temat. Vi ville ge respondenterna ett visst utrymme för att förklara ytterligare vid behov för att inte gå förlorad viktig information, samt kunna ställa följdfrågor. Eftersom vi ville ta del av respondenternas individuella uppfattningar och tankar som berör ämnet, bedömde vi att det passade bra att använda semistrukturerade intervjuer.

3.3 Urval

I vår studie har vi använt oss av ett målstyrt urval. Bryman (2018) beskriver att ett målstyrt urval bygger på att forskaren strävar efter att inkludera individer och deltagare som är relevanta för de forskningsfrågor som har formulerats. Forskaren vill göra ett urval där fler synvinklar förekommer avseendet ämnet som ligger till grund. Vårt val av ett målstyrt urval identifierades utifrån det intresseområde som vi ville undersöka. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om förskollärares arbete med de yngsta barnens rätt till inflytande i den dagliga förskoleverksamheten, därför valde vi att intervjua förskollärare som arbetar med yngre barn.

Bryman (2018) redogör att urvalsstorleken bör generellt inte vara så liten att det blir svårt att uppnå en datamängd, samtidigt ska det inte vara så stor att det blir svårt att genomföra en djupgående analys. Vi anpassade urvalsstorleken utifrån den tid, tio veckor, som vi hade till förfogande. Vi valde att genomföra åtta intervjuer med åtta olika förskollärare som arbetar med de yngsta åldrarna, ett till tre år. Valet av att intervjua förskollärare är för att det är relevant för vårt kommande yrke och för att förskollärarna även har ett särskilt ansvar när det gäller barns möjlighet att utöva inflytande. För att få en bredare förståelse för de yngsta barnens inflytande i förskolan har vi valt förskollärare med olika erfarenheter och bakgrunder.

Förskollärarna som intervjuades arbetar på fem olika förskolor i två olika län inom Sverige, med både privata och kommunala arbetsgivare. Deltagarnas ålder är mellan 26 - 63 år och har arbetat som förskollärare från 2 år till 39 år.

3.4 Genomförande

Vi började med att ta kontakt med uttänkta respondenter som var relevanta för vår studie. Kontakt togs med åtta förskollärare genom mejl och sms. En förfrågan skickades ut angående intresse för att delta i en intervjuundersökning om yngsta barns inflytande i förskolan. Vid positiv respons skickades ett missivbrev ut. I missivbrevet (se bilaga 1) informerades respondenterna om studiens syfte och de etiska riktlinjer som vi förhåller oss till enligt Vetenskapsrådet. Vi ansåg att det inte var nödvändigt att skicka intervjuguiden (se bilaga 2) i förväg, då intervjuernas syfte var att ta del av förskollärarnas egna uppfattningar och erfarenheter. Tid och plats planerades utifrån respondenternas önskemål. Sex intervjuer genomfördes på förskollärarnas arbetsplatser och båda författarna närvarade vid samtliga

intervjutillfällen i syfte att säkerhetsställa ljudupptagningen med två telefoner. Vi ville att respondenterna skulle känna sig trygga med både oss och deras deltagande i vår studie och att de skulle känna sig avslappnade med att våga uttrycka sina tankar. Vi började därför med att förklara hur upplägget för intervju skulle gå till. Vidare påminde vi respondenterna om de etiska riktlinjerna som Vetenskapsrådet (2017) lyfter fram. Vi var även noga att meddela att vi var där för att ta del av deras

uppfattningar och erfarenheter, inte för att bedöma, granska eller värdera dem. Till intervjuerna hade vi intervjuguiden utskriven och den var till stor hjälp både för oss och respondenterna, då vissa frågor behövde upprepas ett flertal gånger, när

respondenternas svar blev långa och utförliga.

Under arbetets process blev det bortfall av två respondenter på grund av sjukdom. Två andra respondenter kontaktades, som kunde ställa upp med kort varsel via telefonintervju. Även under telefonintervjuerna deltog båda författarna för att kunna intervjua med den ena och spela in med den andra telefonen. Alla intervjuer spelades in med ljudupptagning med hjälp av telefon som sedan transkriberades. Bryman (2018) beskriver att ljudupptagning är en effektiv metod vid intervju, då

ljudupptagning fångar respondenternas detaljerade beskrivningar. Ljudfilerna

sparades på telefonerna, där det krävs lösenord alternativt tum avtryck för att komma åt dessa. Sedan kommer filerna att raderas när arbetet är klart och uppsatsen

publiceras på DiVA. Med ljudupptagning blir det även lättare att gå tillbaka och lyssna om det uppstår funderingar. Vi valde att använda oss av ljudupptagning för att inte gå miste om detaljerad information som är viktig för vår studie. Intervjuerna tog 15 till 30 minuter.

3.5 Bearbetning av material och analysmetod

Vi delade upp intervjuerna och transkriberade fyra intervjuer var, för att det skulle bli mer effektivt. Vi har vid flertal gånger pausat transkriberingen för att inte gå miste om viktiga detaljer. Irrelevanta ord som till exempel “eh”, “mm” och “aa” sållades bort. Sedan diskuterades transkriptionerna tillsammans. I denna studie användes en tematisk analysmetod. Bryman (2018) menar att tematisk analysmetod innebär att insamlat datamaterial organiseras i olika teman för att underlätta rapportskrivning.

Innan skapandet av teman av det insamlade data påbörjades, läste vi igenom materialet tillsammans för att få en övergripande bild över resultatet. Därefter färgkodades begrepp som respondenterna lade vikt vid och som var återkommande. Sedan jämförde vi likheter och skillnader mellan respondenternas svar. Vi letade efter mönster och nyckelord som var återkommande. Nyckelorden som återkom var bland annat rättighet, förberedelser, arbetsmetoder, förhållningssätt, dilemman och yttre faktorer. Nyckelorden användes för att skapa olika teman som blev

underrubriker till våra rubriker i resultatet. Rubrikerna grupperades utifrån studiens frågeställningar. Resultatet analyserades sedan utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv med centrala begrepp som aktörskap, being och becoming,

barnperspektiv och barns perspektiv som sedan diskuterades mot tidigare forskning.

3.6 Forskningsetiska aspekter

I denna studie har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska riktlinjer. Vetenskapsrådet lyfter fram vikten av att deltagare i forskning ska

informeras om de etiska aspekterna samt se till att forskaren följer dessa. De etiska principerna är till för att de som deltar i olika undersökningar inte ska bli kränkta och känna en större trygghet i att medverka.

I vår undersökning har vi följt de fyra etiska principerna (Vetenskapsrådet, 2017), dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Vi har informerat respondenterna via ett missivbrev (se bilaga 1)

om de etiska riktlinjer som studien förhåller sig till. I missivbrevet framgick studiens syfte och en förfrågan om medverkan. Medverkan är frivillig och att respondenterna när som helst kan avbryta utan närmare motivering och negativa konsekvenser. Inga identifierbara namn på vare sig deltagare eller förskola kommer att nämnas.

Datainsamlingen kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga att all information kommer endast att behandlas av oss två studenter och obehöriga kommer inte att kunna ta del av detta. Delgiven information kommer att

anonymiseras och all inspelat material kommer att användas endast till denna studie. När arbetet är färdigbehandlad och godkänd, kommer inspelat material och

transkriberingar att raderas. Färdigställda arbetet kommer att läggas upp på databasen DiVA i form av en uppsats, där den blir tillgänglig för allmänheten.

3.7 Tillförlitlighet

Studiens tillförlitlighet kommer att redogöras i kommande avsnitt utifrån Brymans (2018) beskrivning. Bryman (2018) beskriver fyra begrepp som utgör en studies tillförlitlighet och dessa är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt styrka och

konfirmera.

Trovärdighet i ett resultat bygger på att studien har genomförts i och med de regler som finns och detta inkluderar även forskningsetiska riktlinjer (Bryman, 2018). För att kunna visa studiens trovärdighet har studiens process fram skrivits i

metodavsnittet, där tillvägsgångasättet redogörs. Under intervjuerna ställdes

följdfrågor för att få mer beskrivande svar vid otydlighet. Vi återupprepade svaren vid funderingar för att bekräfta att vi hade förstått rätt. Vi har valt att intervjua

förskollärare som arbetar med de yngsta barnen, ett till tre år, för att få en djupare kunskap om förskollärares arbetet med yngsta barns inflytande. Bryman (2018) beskriver detta som överförbarhet inom en kvalitativ studie. Fokus ligger på en grupp individer som har vissa egenskaper gemensamt, där forskaren vill ta del av deras sociala kontext, som kan ge mer täta och fylliga beskrivningar inom ett specifikt tema. Bryman (2018) beskriver att pålitlighet inbegriper en fullständig och tillgänglig

redogörelse för alla faser av forskningsprocessen. Bryman (2018) lyfter även att kollegor kan granska arbetets process och bedöma kvaliteten av de tillvägagångssätt som har valts. Under arbetets gång har vi kontinuerligt övervägt och granskat

studiens process och material som vi valt att använda oss av. Vi har även deltagit i handledning med kurskollegor och handledare där respons har getts för hur vi kan utveckla arbetet. Bryman (2018) redogör för styrka och konfirmera som innebär att inga personliga värderingar eller teoretisk inriktning ska påverka undersökningens resultat och att respondenterna ska kunna styrka dataresultatet. Vi har noggrant transkriberat för att inte misstolka något och för att skriva ner respondenternas svar utförligt. Vi har själva inte lagt någon värdering i det som respondenterna har

uttryckt eller dragit egna slutsatser.

4 Resultat

I detta avsnitt kommer studiens resultat att redogöras. Resultatet sammanställs i tre rubriker med underrubriker. Första rubriken är förskollärarnas tolkning av

begreppet inflytande, här kommer barns inflytande i stort att presenteras utifrån

förskollärarnas tolkningar av begreppet inflytande med två underrubriker. Sedan kommer rubriken strategier för att främja de yngsta barnens inflytande enligt

förskollärarnas beskrivningar att presenteras, med två underrubriker, här

presenteras olika metoder som förskollärarna beskriver att de använder sig av för att främja yngsta barns inflytande. Sista rubriken är förskollärarnas beskrivningar om

olika utmaningar som de upplever i arbetet med de yngsta barnens inflytande och

här presenteras olika faktorer som påverkar arbetet med de yngsta barnens inflytande och presenteras i två underrubriker. Avslutningsvis kommer en

resultatsammanfattning att presenteras. I resultatet kommer förskollärarna

benämnas med F1, F2, F3, F4, F5, F6, F7 och F8 vid citaten för att vidhålla anonymiteten.

4.1 Förskollärarnas tolkning av begreppet inflytande

Under denna rubrik presenteras förskollärarnas beskrivningar av hur de tolkar begreppet inflytande för de yngsta barnen i två underrubriker, inflytande som

förberedelse och inflytande som rättighet. Förskollärarna kopplar främst begreppet

4.1.1 Inflytande som förberedelse

Resultatet visar på att flera av förskollärarna anser att begreppet inflytande är svårt att definiera och har flera innebörder. Olika innebörder av begreppet inflytande som framkommer är att få välja och tycka, att vara delaktig och en del av en gemenskap, att kunna påverka sin vardag, kunna vara självständig och veta sina rättigheter. En av förskollärarna menar på att begreppet inflytande är komplext och därför är det viktigt att inte endast koppla det till att det handlar om att få välja mellan olika aktiviteter och materiella saker. Vidare beskriver några av förskollärarna att det är viktigt att lära barn vad begreppet inflytande innebär och att barn vet att de har rätt till inflytande. En av förskollärarna menar även på att förskoletiden är en förberedelse inför skolgången och framtiden, därför blir det viktigt att barn lär sig vad inflytande är.

Ett inflytande kan vara alltifrån att få välja vad jag vill göra, jag kanske får välja vilken kompis jag vill leka och vara tillsammans med, välja när jag sitter i ateljén och ska måla, får jag välja färg, ja de här mer påtagliga sakerna […]. Sen skulle jag vilja definiera inflytande och gå ett steg längre. Det har ju egentligen att göra med demokrati och medbestämmande och människosyns begreppet. (F1)

Vidare framkommer det att begreppet inflytande behöver breddas och tolkas från olika vinklar. Förskolläraren menar på att de yngsta barnen ofta tar inflytande, men att det inte alltid uppmärksammas. Ett exempel på inflytande som anges är om ett barn självmant väljer att sätta sig i famnen hos en vuxen. Enligt förskollärarna kan inflytande även handla om att barn kan sätta på sig sina kläder själv och inte alltid vara beroende av vuxna. Förskollärarna menar på att när barn får mer kontroll över sin situation, får de även ett större inflytande över deras vardag.

Det största inflytande för barn är egentligen att de får lära sig att klara av saker själv, för då kan man ha ett inflytande i sin vardag. När du kan ta på dig jackan själv, när du kan gör sådant så får du ett jättestort inflytande över din vardag. (F2)

Två av förskollärarna problematiserar innebörden av inflytandet, där de lyfter att de upplever att många menar på att inflytande enbart handlar om att barnen får välja mellan specifika val. Förskollärarna menar dock på att barn inte får något inflytande när de endast får välja mellan fasta alternativ, då detta inte gynnar deras

självständighet.

När man ger alternativ som vi har valt känns som ett gammalt tänk, för att barnet kanske inte alls vill välja av de tre alternativen som man får. (F2)

4.1.2 Inflytande som rättighet

Inflytande handlar även om rätten att säga nej och stopp. Förskollärarna betonar att alla barn har rätt till inflytande över deras vardag och det är grunden till demokrati. Förskollärarna beskriver även vikten av att hjälpa de yngsta barnen att göra sin röst hörd, oavsett om de kan uttrycka sig verbalt eller inte, för att kunna påverka och bli självständiga.

Små barn kan mycket och de har en röst även om de inte kan uttrycka det i ord, så kan de mycket. (F5)

Ett arbete med barns inflytande är något som ska pågå hela tiden. Att följa barns intressen är också ett sätt för förskollärarna att arbeta med de yngsta barnens inflytande i verksamheten. Genom att följa barns intressen menar förskollärarna på att barnen då får ett ökande inflytande i deras vardag och verksamheten.

[…] barnens intresse bör ligga till grund för hur och vad man arbetar med i förskolan. Att få möjlighet att välja över sin vardag, rätten att säga nej, att ångra sig och att utvecklas till att bli en självständig individ med uppmuntrande pedagoger. (F6)

4.2 Strategier för att främja de yngsta barnens inflytande

enligt förskollärarnas beskrivningar

Under detta avsnitt kommer olika strategier att redogöras med två underrubriker. Underrubriken arbetsmetoder presenteras förskollärarnas beskrivningar av olika verktyg som de använder sig av för att främja inflytandet. Underrubriken

förhållningssätt presenteras förskollärarnas beskrivningar om vikten av bemötande

och goda relationer. 4.2.1 Arbetsmetoder

Förskollärarna beskriver att de använder sig av ett flertal arbetsmetoder för att möjliggöra barnens inflytande. Samtliga lyfter främst fram observationer, men även att de använder sig av, takk tecken, barns intresse och anpassar miljön utifrån deras behov. Förskollärarna förklarar att det är genom observationer som de kan se om barnen får ett inflytande, samt om barnen är i stort behov av vuxna.

Att observera barnen är nog den största strategin och sen dokumenterar jag vad de är intresserade av, vad jag såg under aktiviteten. (F7)

Vidare lyfts vikten av att vara en närvarande förskollärare som lyssnar och ser barnen här och nu. För att främja barns inflytande blir det viktigt att vara nära barnen och ta tillvara på det barnet visar intresse för. Flera av förskollärarna belyser vikten av att lära känna barnet och skapa en trygg relation. När barn blir trygga vågar de mer uttrycka sina önskemål och behov. Vidare förklarar förskollärarna, att när de lär känna barnet kan de lättare tolka barnets signaler och mer möjliggöra dess inflytande.

[...] Ju mer man lär känna barnen ju mer får dem möjlighet till att ha inflytande för att vi kan läsa av dem då. Mycket har med oss att göra, hur, alltså vem vi är, ser man inte barnet så är det svårt att barnen får nån inflytande. Vi har all makt egentligen så därför måste vi vara dem här som verkligen lyssnar in barnen för att kunna ge dem en röst. (F8)

En annan metod som flera av förskollärarna lyfter fram, är att sätta ord och upprepa det barnen gör, för att de ska utveckla förståelse och lära sig nya begrepp. När barnen förstår olika begrepps betydelser och lär känna sin omgivning, då kan de ta mer inflytande. Att uppmuntra barnen till att våga ta inflytande lyfts fram av

förskollärarna. Om ett barn vågar ta för sig och testa, bidrar det till ett lärande som i sin tur ökar barns självförtroende, beskriver en förskollärare. Flera av förskollärarna beskriver att de använder sig av bilder för att kunna möjliggöra de yngsta barns inflytande, då barnen kan visa och peka vad de vill göra. Vidare framkommer det att förskollärarna planerar verksamhetens innehåll och undervisning utifrån det barnen visar intresse för. Några av förskollärarna menar att det är viktigt att vara öppen för barns initiativ och vara följsam som förskollärare men inte släppa sitt ansvar helt och hållet.

[...] eh.. så att jag tror att det är ganska mycket a och o om man liksom är följsam som pedagog eller om man bara vill dra iväg åt sitt eget håll, för det måste vara omöjligt att få inflytande som barn om man inte är följsam som pedagog för då blir det ju mitt inflytande som dagen går ut på och det är ju inte riktigt tanken. (F7)

Samtliga av förskollärarna betonar att miljön har stor betydelse för om barn får möjlighet till inflytande eller inte. Flera av förskollärarna beskriver att miljön är ett viktigt verktyg, särskilt för de yngsta barnen. En av förskollärarna beskriver att det krävs olika strategier krävs för att kunna organisera miljön efter barns intressen och för att kunna ge dem ett inflytande.

Mycket av inflytandet som vi jobbar med är, handlar om hur och vad vi gör med miljön. Den ändras hela tiden. Det betyder rätt mycket [...] vi utformar miljön utefter deras känslor och vad de tycker om [...]. (F4)

En metod som lyfts fram av förskollärarna är att utforma en öppen och tydlig miljö för att barnen ska förstå vilka valmöjligheter som finns. Material och leksaker behöver finnas tillgängligt på barns nivå. Flera av förskollärarna lyfter att de använder sig av bilder i miljön. Bilder används för att tydliggöra vad som erbjuds i verksamheten och för att barnen ska kunna visa och peka på vad de vill göra, därför behöver bilderna vara tillgängliga. En förskollärare lyfter att det är viktigt att miljön är tillgänglig för barnen, där de själva ska kunna tillgodose sina behov, utan att hela tiden vara beroende av en vuxen.

Har barn möjlighet till att använda vilka rum de vill, ser de vilket material som finns att erbjuda eller ligger det uppe på höga hyllor? Kan barnen själva klättra upp på stolarna eller är de för höga? På min avdelning har vi exempelvis vattenglas i barnens höjd så de själva kan hämta vatten när de är törstiga. (F6)

4.2.2 Förhållningssätt

Förskollärarna menar på att förhållningssättet avgör huruvida barn kan få möjlighet att känna och få ha inflytande i verksamheten. Förhållningsättet lyfts fram som en viktig del.

Förhållningssätt är egentligen A och O, det är egentligen det som avgör hur vida barn kan få möjligheten att känna inflytande och få ha inflytande. (F1)

Flera av förskollärarna beskriver att det är viktigt att vara inlyssnade och följsam som förskollärare för att möjliggöra de yngsta barnens inflytande. Flera av förskollärarna beskriver vikten av att skapa ett förtroende hos barnen och bygga en trygg relation

från grunden. Genom att möta barnen med glädje och bus och gå ner på deras nivå skapas en trygghet och närhet.

Förskollärarna menar på att makten ligger hos dem om barnen får sin röst hörd eller inte. Vidare beskriver flera av förskollärarna att barn bör känna att deras önskemål blir bekräftat, även om det inte funkar att uppfylla den önskan för tillfället.

[...] att de känner ”Jag är en person, min åsikt räknas och det jag vill göra räknas” och att de små inte bara blir överkörda [...]. Men att man bekräftar att jag hör dig, men vi får göra det senare. Men just nu ska vi göra det här. (F3)

Förskollärarna lyfter fram vikten att bemöta barn med respekt, ett öppet och

tillåtande förhållningssätt. Flera av förskollärarna förklarar att om barn ska kunna få ett inflytande bör de vuxna inte vara alltför styrande och bestämma vad som ska ske hela tiden. En av förskollärarna belyser vikten av att inte vara chef över barnen, men däremot vara en ledare.

[…] ett ledarskap förtjänar man, det är inget man bara får på engång, du ska inte vara en chef över barnen, du ska vara en ledare. Tillsammans gör vi det här, de ska ha ett förtroende för dig. (F2)

För att barn ska få ett riktigt inflytande är det viktigt att hela tiden gå tillbaka till sig själv, betonar en av förskollärarna som lyfter ansvaret hos de vuxna att se till att möjliggöra barns inflytande. Vidare förklarar förskolläraren att det är de vuxna som är det viktigaste pedagogiska instrumentet för att främja alla barns inflytande i förskolan.

Är du en trygg, lugn, glad, närvarande och förstående pedagog kommer detta avspegla sig i barnens beteende. Ansvaret ligger hos oss vuxna, alltid. En pedagog som är nyfiken på det barnen gör och säger och tar tillvara på deras tankar, kan påverka deras inflytande. Vi bär faktiskt barnens röster och kan och ska höja dem för att göra deras inflytande möjligt. (F6)

4.3 Förskollärarnas beskrivningar om olika utmaningar som

de upplever i arbetet med de yngsta barnens inflytande

Under detta avsnitt kommer vi att redogöra för olika påverkansfaktorer som

förskollärarna beskriver att de upplever i arbetet med de yngsta barnens inflytande. Dessa kommer att redogöras i två underrubriker, etiska dilemman och yttre faktorer. 4.3.1 Etiska dilemman

Flera av förskollärarna lyfter fram personalens olika attityder som ett hinder för de yngsta barnens inflytande. Förskollärarna beskriver att det behövs en gemensam barnsyn där de även ser de yngsta som kompetenta och inte se dem enbart som sårbara och oskyldiga individer.

Jag tycker att det är viktigt att man på avdelningen har samma syn på barn och hur de lär och att man kan dela det med sina kollegor, men jag har inte riktigt haft det så. Jag känner att vi måste ha samma syn och att vi måste tänka att små barnen kan så mycket mer än vad man tror. De är inte bara en liten plutt som inte kan någonting. (F5)

Några av förskollärarna beskriver att de möter personal som uttrycker många gånger att de yngsta barnen inte anses vara kompetenta och personal ser barnen som små och hjälplösa. Förskollärarna menar på att dessa föreställningar speglas i

barngruppens välmående och atmosfären i verksamheten och påverkar de yngsta barnens rätt till inflytande. Flera av förskollärarna lyfter fram vikten av att bemöta de yngsta barnen med respekt och se barnet som en individ med rätten att få uttrycka sig. Några av förskollärarna beskriver att de yngsta barnen inte alltid tas på allvar då flera av barnen saknar det verbala språket. Vidare lyfts det fram att det är en

utmaning när barnet inte kan uttrycka sig verbalt och då blir svårt att förstå barnets intentioner till fullo.

[…] det är svårt för de små som inte har det verbala språket att säga vad de känner och ser. (F4)

Utmaningen blir att kunna tolka deras signaler och hoppas på att dem förstår det barnet ger uttryck för. Förskolläraren menar på att det blir lätt att följa de barn som kan uttrycka sig verbalt och missa de andra. Flera förskollärare uttrycker dock att det verbala inte är det största hindret. En förskollärare lyfter att det finns många viljor hos barnen och det blir svårt att tillmötesgå alla barns viljor här och nu, men att det är då det blir viktigt att bekräfta barnet.

[...] Men samtidigt är det ju så att man kan bekräfta de i att ”jag ser och jag hör dig”, men nu ska vi göra det här, så kan vi göra det här efteråt [...]. Att man ser det kompetenta barnet. De är ju fantastiska de där små. (F3)

Samtliga av förskollärarna menar på att det alltid kommer att finnas olika

utmaningar i arbetet med de yngsta barnens inflytande, men att de har ett ansvar och se till att alla barn inkluderas och får ett inflytande.

4.3.2 Yttre faktorer

Flera av förskollärarna uttrycker att tiden inte alltid räcker till för att hinna se alla barn och kunna ge barnen det inflytande de har rätt till. Faktorer som påverkar förskollärarnas tid som tas upp är bland annat stora barngrupper och personalbrist. På grund av detta beskriver förskollärarna att de inte alltid kan tillgodose alla barns behov och rätt till inflytande.

[...]stora barngrupper är en utmaning för då hinner man inte med alla barnen, och då kan man inte sätta fokusen på lära känna barnet och se hur barnet lär sig, vad den tycker om och så... så det tycker jag det är nog det svåraste... att man känner att man inte alltid räcker till. (F8)

I stora barngrupper menar flera av förskollärarna på att det blir lätt att de tystlåtna barnen hamnar i skymundan och det blir svårt att fånga dessa barn. En förskollärare beskriver att när det är stora barngrupper då blir det särskilt viktigt att vara en medveten och närvarande förskollärare.

I kontexten med att det är stora barngrupper är det ju ännu viktigare att man som pedagog förstår den här utmaningen att se och uppmärksamma alla barn. Så att alla barn får likvärdiga möjligheter att utvecklas, vilket är ett av vårt uppdrag. Så det är en utmaning. (F1)

En förskollärare lyfter även fram barns frånvaro från verksamheten som ett hinder för att lära känna barnet och lyckas skapa den trygga relation som krävs, för att kunna möjliggöra barns optimala inflytande. Andra faktorer som påverkar

förskollärarna som tas upp är att det ställs olika krav från rektorer, styrdokument, men även föräldrar och dessa faktorer försvårar att hinna bygga trygga relationer och lära känna barnen. Förskollärarna betonar att det skapar en känsla av otillräcklighet. Traditionella aktiviteter som till exempel högtidspyssel lyfts fram som hinder för barns inflytande över vad de vill göra. Pysslet skapas ofta efter föräldrarnas förväntningar om att barnen ska skapa något som tillhör kommande högtiden.

Förskollärarna menar på att dessa typ av aktiviteter kan upplevas som påtvingade och inte utifrån barnets egen vilja. Förskollärarna menar dock på att det alltid kan finnas ett lärande i att följa instruktioner och erbjuda barnen olika aktiviteter, men det måste fortfarande utgå från barns intresse och val.

4.4 Resultatsammanfattning

Resultatet visar på att samtliga av förskollärarna anser att förhållningssättet hos förskolepersonalen är viktigt för yngsta barns inflytande. Förskollärarna menar även på att det blir viktigt att skapa möjligheter för barnen att bli självständiga, för att deras inflytande ska öka. För att främja barns inflytande framkommer det att förskolepersonalen behöver ha ett inlyssnande och närvarande förhållningssätt. Vikten av att skapa goda relationer och lära känna barnet lyfts fram av förskollärarna, då de uttrycker att det skapar en trygghet som bidrar till att barnet vågar uttrycka sina önskemål mer. Tiden lyfts främst fram som en utmaning för att hinna se varje barn och kunna främja deras inflytande. Verbala språket lyfts även fram som en utmaning men att det inte är ett större hinder för barns inflytande. Vidare

framkommer det att förskollärarna använder sig av olika arbetsmetoder för att alla barn ska få sin röst hörd. Bilder används som ett verktyg för att barn tydligare ska kunna visa vad de vill göra eller ha hjälp med. Förskollärarna förklarar att de främst använder sig av observationer för att fånga barns intressen och behov. Även miljön lyfts fram som betydelsefull för yngsta barns självständighet. Miljön bör vara öppen och tillåtande där material ska finnas tillgänglig för alla barn och utformas efter deras olika behov. Vidare beskriver förskollärarna att miljön ska väcka barns nyfikenhet men även vara föränderlig för barns inflytande. I resultatet framkommer även vikten av att barn ska veta att de har rätt till inflytande och kunna påverka sin vardag.

5 Analys av resultat

I detta kapitel kommer en analys av resultatet att presenteras utifrån ett

barndomssociologiskt perspektiv och de centrala begrepp som har valts för denna studie. Resultatet analyseras under två rubriker. Första rubriken är analys av

förskollärarnas tolkning av begreppet inflytande, där en analys på förskollärarnas

analys av förskollärarnas beskrivningar om strategier och utmaningar i arbetet med yngsta barns inflytande, där en analys görs främst utifrån begreppen

aktörskap, barnperspektiv och barns perspektiv.

5.1 Analys av förskollärarnas tolkning av begreppet inflytande

I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att alla barn ska få göra sin röst hörd och kunna påverka sin vardag oavsett om de har det verbala språket eller inte. Ur ett barndomssociologiskt perspektiv (James & Prout, 2015) kan förskollärarnas utsagor förstås som att de betraktar barnen som viktiga aktörer med rätt att göra sin röst hörd. Förskollärarna ger uttryck för att arbetet med de yngsta barnens inflytande är en process som kräver tid och engagemang. Vidare beskriver förskollärarna att det är viktigt att ge barn inflytande och lära dem innebörden av det inför kommande framtid. Ur ett being och becoming (James, Jenks & Prout, 1998) perspektiv kan förskollärarnas uttalande förstås som att barns inflytande är viktigt både här och nu, men lika viktigt enligt förskollärarna är att barn lär sig vad inflytande är. Vidare kan förskollärarnas uttryck kopplas till att även barn ses som beings och becomings. Förskollärarna uttrycker att alla barn ska få känna sig delaktiga i verksamheten och känna gemenskap. Vidare framkommer vikten av att barn ska veta deras rättigheter och att alla har rätt till att påverka sin situation. Förskollärarnas uttalande kan kopplas till det som barndomssociologin (James & Prout, 2015) belyser, att barn är viktiga samhällsmedborgare med rätten att påverka och uttrycka sig.

5.2 Analys av förskollärarnas beskrivningar om strategier och

utmaningar i arbetet med yngsta barns inflytande

Förskollärarna beskriver att de har det yttersta ansvaret för att främja barns inflytande och har makten att se till att varje barns röst blir hörd. I resultatet

framkommer att det krävs en gemensam barnsyn där förskolepersonal ser de yngsta barnen som kompetenta individer. En viktig aspekt i detta, vilket också belyses inom barndomssociologin, är att se barn här och nu och som viktiga aktörer (James & Prout, 2015). Förskollärarna beskriver att barn uttrycker sig på olika sätt och därför använder de sig av olika arbetsmetoder för att kunna fånga alla barns intressen och behov. Förskollärarnas uttalande kan relateras till ett barnperspektiv (Halldén, 2003), då de är intresserade av barns perspektiv och vill närma sig deras värld. Samtidigt uttrycker förskollärarna att det är en utmaning att tolka barns uttryck och signaler för att kunna förstå deras vilja helt och hållet. Förskollärarnas uttryck kan förstås till det som Halldén (2003) beskriver att en vuxen aldrig kan förstå barns upplevelser helt, men att de kan försöka närma sig barns perspektiv på olika sätt. Förskollärarna använder sig även av observationer och dokumentation för att förstå och fånga det barnen ger uttryck för, för att kunna öka barnens inflytande i

verksamheten. Även detta kan kopplas till det som Halldén (2003) lyfter fram, att barn bör observeras i olika miljöer. Förskollärarna menar på att det krävs

Förskollärarnas uttryck kan förstås som att de är intresserade av att närma sig barns perspektiv (Halldén, 2003) och vill möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna menar på att barns inflytande ökar när de intar barns perspektiv (Bergnehr, 2019) och när barnen får vara delaktiga i deras vardag. I resultatet framkommer även att det krävs en gemensam barnsyn för att kunna inta ett barnperspektiv.

Förskollärarnas uttryck kan förstås till det som barndomssociologin (James & Prout, 2015) belyser, att vuxna ska se barn och deras barndom som viktig, här och nu. Förskollärarna uttrycker att det är viktigt med ett här och nu perspektiv, särskilt hos de yngsta barnen. Förskollärarnas uttalande kan kopplas till ett being (James, Jenks & Prout, 1998) perspektiv, att barn är här och nu och se värdet i det barn ger uttryck för. Uttalanden i resultatet kan förstås som att förhållningssättet och bemötande gentemot de yngsta barnen påverkar deras inflytande och aktörskap (Bergnehr, 2019). Förskollärarna menar på att de har ett ansvar att se till att alla barn får ett inflytande och kan påverka sin situation. Utifrån begreppet aktörskap (Bergnehr, 2019) kan förskollärarnas utsagor förstås som att de är medvetna att barns rätt till inflytande är beroende av dem och deras förhållningssätt.

Återkommande utmaningar i verksamheten som förskollärarna belyser är barnsynen och attityden till de yngsta barnen. Förskollärarnas uttalande kan förstås utifrån begreppet aktörskap (Bergnehr, 2019) som att barns självständighet och inflytande är begränsad och beroende av vuxna. Även yttre faktorer belyses i resultatet som

påverkar barns inflytande och förskollärarnas närvaro för att kunna inta varje barns perspektiv, men förskollärarna betonar att de ändå försöker följa alla barns intresse. Förskollärarnas uttryck kan relateras till det som barndomssociologin lyfter fram, att barns inflytande är beroende av den sociala miljön (James & Prout, 2015). I resultatet framkommer vikten av en positiv inställning och vara öppen för barns initiativ.

Miljöns uppbyggnad lyfts fram som betydelsefull och att den behöver vara tillgänglig och föränderlig utifrån barns intressen. Förskollärarnas uttryck relateras till att

tillgängligheten till miljön påverkar om barn får vara aktörer i sin egen vardag (James & Prout, 2015). Vidare kan förskollärarnas förhållningssätt förstås till det som

barndomssociologin (James & Prout, 2015) belyser, att barn ses som viktiga aktörer och att förskollärarna vill stötta de yngsta barnen till att bli självständiga individer.

6 Diskussion

I detta avsnitt kommer det att redogöras för resultatdiskussion, där studiens resultat diskuteras mot tidigare forskning, det valda teoretiska perspektivet och centrala begrepp, styrdokument och barnkonventionen. Under rubriken metoddiskussion kommer den valda metoden för denna studie att diskuteras. Därefter presenteras

slutsats och yrkespedagogisk relevans. Avslutningsvis kommer rubriken fortsatta studier och där kommer förslag på fortsatta studier att presenteras.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om förskollärares arbete med de yngsta barnens rätt till inflytande i den dagliga förskoleverksamheten. Vi har utgått från frågeställningar som berör förskollärares strategier och utmaningar. Studiens resultat visar en del likheter med vad tidigare forskning har kommit fram till i sina resultat.

I resultatet framkommer det att begreppet inflytande är ett komplext begrepp och tolkas på olika sätt av förskollärarna i studien. Två olika tolkningar av begreppet som förskollärarna lägger vikt vid och som är återkommande är, inflytande som en

rättighet och som förberedelse inför framtiden. Även i flera studier (Ungerberg, 2019; Qvarsell, 2011) lyfts det att begreppet inflytande kan ges olika innebörder och är svårtolkat. Utifrån vår studie funderar vi på hur dessa olika tolkningar påverkar barns möjlighet till att ha inflytande. Enligt läroplanen (Skolverket, 2018) har barn rätt till inflytande, dock kan olika tolkningar av vad inflytande är, innebära att barn ges olika utrymmen för att utöva inflytande.

Något som framkommer som viktigt i vårt resultat är att förskollärarna är öppna för barns initiativ och inte styr verksamheten endast utifrån deras egna perspektiv, till skillnad från tidigare studier (Emilson, 2007) som visar på att barns inflytande blir begränsad när förskolepersonal styr helt och hållet. I vårt resultat ger förskollärarna uttryck för att förhållningssättet är centralt, något som flera studier också belyser (Westlund, 2011; Kultti, 2016). Därmed förstår vi att förskollärarna i vår studie är medvetna om att det krävs ett öppet och inbjudande förhållningssätt, där

förskollärarna ta ett ansvar för att barn ska kunna få ett inflytande. I studien

framkommer vikten av att bygga goda relationer till barnen för att kunna tolka barns olika uttryck och kunna möjliggöra deras inflytande. Resultatet tyder på att barns inflytande är beroende av förskollärarnas närvaro och deras barnsyn som även barndomssociologin (James & Prout, 2015) belyser. Vi förstår vårt resultat att det krävs goda relationer som bygger på ömsesidig respekt mellan barn och vuxna där yngsta barnen ska ses som kompetenta, detta framhävs även i Emilsons (2007) studie. Om yngsta barn inte ses som kompetenta, kan en konsekvens av detta bli att läroplanens riktlinjer (Skolverket, 2018) uteblir och att barn inte får samma

förutsättningar till att få utvecklas till självständiga individer. Vårt resultat visar att förskollärarna ger uttryck för att barn är medmänniskor, vilket är en förutsättning för att alla barn ska få möjlighet att utvecklas till fullvärdiga individer. Detta är också något som lyfts som centralt i Emilsons (2007) studie, att förskolepersonal behöver se de yngsta barnen som medmänniskor med rättigheter. Vikten av att se barn som kompetenta kan även förstås i förhållande till barndomssociologisk syn på barnet, som egen aktör och en viktig samhällsmedborgare (James & Prout, 2015).

I resultatet framkommer flera strategier som förskollärarna beskriver att de använder sig av för att alla barns åsikter ska bli synliga och att barnen ska få inflytande över sin vardag. Strategier som förskollärarna använder sig av är bland annat dokumentation