Konsten att sälja sig själv
Balanserandet mellan identiteter och roller i
fåmansföretag inom musikbranschen
Författare:
Fredrik Gunnarsson
Li Karlsson
Handledare:
Johan Hansson
Program:
Music Management
Ämne:
Organisation
Nivå och termin: C-nivå, HT 2007
Handelshögskolan BBS
Abstract
Konsten att sälja sig själv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that
occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist’s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies. How do these individuals manage the balance between their roles and identities? The research includes two interviews with one artist and various published interviews with three different artists who run their own record companies. On the basis of existing theories concerning identities and roles, as well as culture and economy, the researchers examine how the artists view themselves and which aspects of their work that strengthen and weaken their identities.
Innehållsförteckning
1.0 Inledning ...5 1.1 Bakgrund ...5 1.2 Problemdiskussion...6 1.3 Forskningsfråga ...7 1.3.1 Frågeställningar ...7 1.4 Syfte...7 1.5 Avgränsning...7 2.0 Metod...8 2.1 Fallstudie ...8 2.1.1 Urval ...8 2.2 Kvalitativa metoder ...8 2.3 Deduktiv ansats...9 2.4 Hermeneutiskt förhållningssätt...10 2.5 Datainsamling ...10 2.5.1 Primärdata...10 2.5.2 Sekundärdata ...102.6 Validitet och reliabilitet ...11
2.7 Metodkritik ...11
2.8 Källkritik...12
3.0 Teoretisk referensram ...13
3.1 Identiteter, roller och image...13
3.1.1 Beskrivning av identiteter och roller ...13
3.1.2 Problematiken mellan identitet och image ...14
3.1.3 Fyra identitetsrelaterade dimensioner i arbetslivet ...15
3.2 Kultur och ekonomi ...16
3.2.1 Vad är kultur? ...16
3.2.2 Vad är ekonomi?...18
3.2.3 Kulturell ekonomi...19
4.0 Empiri ...20
4.1 Presentation av respondenter ...20
4.2 Mitt identitetsskapande – ”dessa är jag”...21
4.2.1 Identitetsskapandet av min personliga identitet och arbetsidentitet ...21
4.2.2 Mina multipla roller...23
4.3 Mitt meningsskapande – ”i kreativa miljöer trivs jag bäst” ...24
4.3.1 Kreativitet och meningsskapande ...24
4.3.2 Musikframträdanden...26
4.4 Mitt entreprenörskap – ”arbetar för brödfödan”...26
4.4.1 Organisationernas innehåll och omvärld ...26
5.0 Analys ...30
5.1 Artisternas identitetskonstruktion...30
5.1.1 Artisternas identiteter och betydande roller...30
5.1.2 Gränser mellan privatliv och arbetsliv...31
5.2 Identitetsrelaterade dimensioner...32
5.2.1 Aspekter som förstärker artisternas arbetsidentitet ...32
5.2.2 Aspekter som möjliggör artisternas arbetsidentitet ...32
5.2.3 Aspekter som legitimerar artisternas arbetsidentitet ...33
5.2.4 Aspekter som komplicerar artisternas arbetsidentitet...34
5.3 Artisternas värderingar ...35
6.0 Diskussion ...37
6.1 Konsten att sälja sig själv ...37
6.2 Förslag till framtida undersökningar ...39
1.0 Inledning
” […] Robyn, anno 2005, är mer än bara artist eller musiker, hon är en affärskvinna med stenkoll. Förhoppningsvis kommer inte affärskvinnan Robyn att stå i vägen för artisten Robyn.”
- www.muzic.se, 2007-12-09
Vi har uppmärksammat att det blir allt vanligare att artister startar och driver egna skivbolag. Artisterna antyder att entreprenörskapet har gett de en möjlighet att kontrollera sina karriärer, vilket har bidragit till att de har utvecklats både som artist och som människa. Det är inte bara etablerade artister som startar egna skivbolag utan även de mindre lokala artisterna verkar följa trenden. Trenden kan grunda sig i att artisterna får en möjlighet att sprida sin musik eftersom det kan vara svårt att få ett skivkontrakt med etablerade skivbolag. Det intressanta med trenden är att medan artisterna ska vara kreativa, fria och spela musik ska de samtidigt leda och styra en organisation samt att ha sig själv som produkt att sälja till en marknad. Frågan som vi ställer är: hur klarar de av att vara artister och skivbolagsdirektörer samtidigt?
1.1 Bakgrund
Vi har uppmärksammat att det har blivit vanligare att artister idag lämnar de stora etablerade skivbolagen för att istället starta egna skivbolag. Många av dessa artister påstår att de vill ha en större frihet och få möjlighet att själva kunna bestämma över sin musik samt även vilka projekt de vill ingå i. Detta kan ge oss en viss förklaring till trendens uppkomst. Det svenska bandet Sahara Hotnights, med sitt nystartade skivbolag ”Stand by your band”, säger följande:
”Det är skönt att slippa ta beslut via en massa andra människor som egentligen inte har full inblick i vad vi håller på med. Det går snabbare nu. Och så har vi oss själva att skylla om det går åt skogen.”
- www.blupp.nu, 2007-11-10
Etablerade skivbolag kontrakterar i dagsläget inte nya artister eftersom de inte vill riskera att förlora pengar i en osäker investering (www.sr.se, 2007-11-10). En anledning till skivbolagens osäkerhet kan vara att skivbolagen förlorar pengar på minskad skivförsäljning som en effekt av olaglig nedladdning av musik. Skivbolagen säkrar istället sina investeringar genom att arbeta med de artister de redan har.
Möjligheterna att marknadsföra sig själv och sin musik, både på nationell och på internationell nivå, har ökat genom utvecklingen och användandet av Internet. Bland annat har hemsidan Myspace.com blivit ett vanligt verktyg för marknadsföring av musik. På grund av detta anser vissa artister att de inte behöver stora etablerade skivbolag för att få ut sin musik till en större publik. Den traditionella uppfattningen av skivbolagens verksamhet grundar sig exempelvis på att de kontrakterar artister till sitt bolag för att sedan lansera och marknadsföra dem på en aktuell marknad. Skivbolagens uppgift har även inneburit att tillhandahålla musikstudior till artisterna för att de ska få en möjlighet att spela in sin musik. Även här har teknologin gått framåt. Idag har artister en stor möjlighet att bygga upp sin egen studio då kostnaderna för tekniken har minskat (Palmer & Hardy, 2006). Artister kanske startar upp egna skivbolag på grund av att de idag har råd att investera i sig själva. En annan viktig anledning kan vara att artisterna vill behålla alla de rättigheter1 som är kopplat till deras skapande. Till skillnad från den traditionella synen på skivbolagens verksamhet bygger artisternas egna bolag till synes på en personlig basis, det vill säga att de endast kontrakterar sig själv till skivbolaget.
Motiven till att artister idag startar egna skivbolag är såldes många och vi har här endast nuddat vid ämnet. Vår mening är inte att diskutera kring varför artister startar egna skivbolag utan bara att nämna motiven då de visar vilka förväntningar som dessa individer har. Teoretiskt sätt kan vi påstå att artisterna får dubbelt så mycket arbete än tidigare eftersom de både ska vara artister och entreprenörer samtidigt. Detta innebär att de kommer att inneha olika identiteter där gränserna mellan dem kommer att vara diffusa. Detta kan även innebära att identiteterna kommer i konflikt med varandra när de ska försöka samarbeta eller sammanföras. Genom underliggande värderingar påverkar identiteten de beslut som en person tar (Alvesson, 2004). Om en artist har två identiteter och flera yrkesroller i arbetet vilken av dem tar beslutet, artisten eller skivbolagsdirektören?
1.2 Problemdiskussion
Vi anser att det måste finnas en slags vågskål som väger upp när de ska vara artister och när de ska vara skivbolagsdirektörer. Bibehåller artisten sitt kulturella värde när han eller hon även är skivbolagsdirektör och kan identiteterna och rollerna gå hand i hand? Om en artist
anser att det kulturella värdet är viktigare än det ekonomiska värdet kan det innebära att företaget blir ineffektivt eller till med går i konkurs. Den traditionella synen på förhållandet mellan artist och skivbolag har varit att artisten arbetar för det kulturella värdet medan skivbolaget fokuserar på det ekonomiska värdet. Om en artist låter det ekonomiska värdet väga över kan det innebära att artisten kanske förlorar sin trovärdighet gentemot sin publik eftersom han eller hon ” endast vill tjäna pengar”. Det kan således uppstå problem om artisten fokuserar mest på det ekonomiska värdet och för lite på det kulturella värdet. Kanske slutar det med att musiken blir osäljbar eftersom artisten inte har arbetat med den tillräckligt mycket? Det finns en risk att företaget blir ineffektivt om balanserandet inte fungerar och det kan även uppstå osäkerheter för artisten som kan vara förödande för hans eller hennes identiteter och roller.
1.3 Forskningsfråga
Hur hanterar individer balanserandet mellan sina olika identiteter och roller när de både är artist och skivbolagsdirektör?
1.3.1 Frågeställningar
• Hur ser individerna på sig själva och sina roller? • Uppstår det några konflikter mellan identiteterna?
• Hur agerar de när beslut fattas och vilken av identiteterna har beslutanderättsrollen?
1.4 Syfte
Vårt syfte är att förstå hur en artists identitetskonstruktion formas, förändras och utvecklas när han eller hon startar ett eget skivbolag. Vi vill förstå vad som påverkar deras identiteter och roller och vilka relationer de har till varandra.
1.5 Avgränsning
Vi kommer att avgränsa oss till att endast undersöka artister med egna skivbolag inom Sverige, detta för att undersökandets relevans ska öka i och med att uppfattningen kan skilja sig mellan olika länder.
2.0 Metod
I detta kapitel kommer vi att ta upp och presentera de metoder som vi har använt oss av under vår forskningsprocess.
2.1 Fallstudie
Enligt Patel och Davidson (2003) är fallstudie en beteckning på en undersökning på mindre avgränsade grupper. De menar att ett fall kan vara en individ, en grupp individer, en organisation eller en situation. Vid en fallstudie utgår forskaren från ett helhetsperspektiv för att få så fyllig information som möjligt (Patel & Davidson, 2003). Utifrån fallstudierna kan vi sedan göra generaliseringar. Vi har valt att använda oss en fallstudie i vår undersökning. Vi har undersökt artister som har startat egna skivbolag.
2.1.1 Urval
Genom telefon och e-post tog vi kontakt med flera artister med egna skivbolag varav många av dem tackade nej på grund av tidsbrist. Vi valde istället att intervjua endast en person till vår uppsats. För att stödja och förstärka vår respondents svar valde vi att leta upp publicerade intervjuer med tre andra artister.
2.2 Kvalitativa metoder
Enligt Öhlander (1999) finns det två olika metoder att välja mellan, nämligen kvalitativa metoder och kvantitativa metoder. Dessa två typer av metoder svarar på olika typer av frågor och ger forskaren olika slags kunskap. Kvantitativa metoder handlar om att samla in mycket information från en stor mängd individer genom exempelvis enkätundersökningar. Denna metod ger dock forskaren en begränsad och ytlig information och presenteras oftast i form av statistik och siffror (Öhlander, 1999). En kvalitativ undersökning innebär att forskaren samlar in information i form av öppna intervjuer, fältanteckningar och dokument (Bruhn & Lindberg, 1996). Detta gör att forskaren får tillgång till djupare information från färre respondenter (Öhlander, 1999).
Starrin (1994) ställer frågan: Blir återskapandet mer eller mindre trovärdigt om det
representeras i siffror än om det representeras i ord? I vårt fall anser vi att vår uppsats blir
enskilda individers perspektiv i sociala och kulturella sammanhang och enligt Öhlander (1999) fungerar dessa metoder bäst för sådana studier.
Enligt Starrin och Svensson (1994) finns det vissa risker med att använda sig av kvalitativa metoder. De menar att det är lätt att gå vilse bland mängden av information eftersom det inte finns gott om vägledning under arbetets gång. Samtidigt menar de att dess oförutsägbarhet är charmigt på ett helt annat sätt än de kvantitativa metoderna.
2.3 Deduktiv ansats
Enligt Patel och Davidson (2003) finns det tre arbetssätt att relatera teori och verklighet. Dessa tre är deduktion, induktion och abduktion. Deduktion kännetecknas av att forskaren utgår från befintliga teorier i sin forskning för att dra slutsatser om enskilda företeelser (Patel & Davidson, 2003). Dessa befintliga teorier bestämmer vilken information som ska samlas in, hur den ska tolkas samt hur resultaten ska relateras till den befintliga teorin. Patel och Davidson (2003) menar även att detta sätt stärker objektiviteten eftersom forskarens egna uppfattningar hamnar i skuggan av den redan befintliga teorin. I det induktiva arbetssättet är teorin istället ett resultat av empirin (Patel & Davidson, 2003). Forskaren utgår då inte från någon befintlig teori i sin undersökning. Patel och Davidson menar att de teorier som forskaren producerar kommer oundvikligen att vara påverkade av hans eller hennes egna uppfattningar och föreställningar. Det tredje och sista arbetssättet är abduktion och det är en kombination av deduktion och induktion (Patel & Davidson, 2003). Det innebär oftast att forskningen utgår från en företeelse i verkligheten för att skapa en teori (induktiv). Denna teori prövas på andra fall i verkligheten (deduktiv) för att sedan utvecklas och förändras.
Vi har valt att använda oss av det deduktiva arbetssättet på grund av att vi vill begränsa mängden av information och synvinklar. Det finns enligt oss flera intressanta sätt och synvinklar att använda sig av för att studera artister med egna skivbolag. Vi har utifrån en teoretisk referensram undersökt artister med egna skivbolag och hur de balanserar deras identiteter och roller. Riskerna med att använda sig av ett deduktivt arbetssätt är att vår teoretiska referensram kommer att styra och påverka vår forskning vilket kan leda till att nya intressanta iakttagelser inte upptäcks (Patel & Davidson, 2003).
2.4 Hermeneutiskt förhållningssätt
Det finns två olika vetenskapliga förhållningssätt att välja mellan i sin forskning. Det enda är positivism och det andra är hermeneutik. Patel och Davidson (2003) menar att positivism har sin grund i naturvetenskapen och syftar till att förklara ett fenomen medan hermeneutik har sin grund i humanvetenskapen och syftar till att förstå ett fenomen:
”Till skillnad från positivisterna är man inte intresserad av att förklara företeelser. Hermeneutikern menar istället att det går att förstå andra människor och vår egen livssituation genom att tolka hur mänskligt liv, existens, kommer till uttryck i det talade och skrivna språket samt i människors handlingar och i mänskliga livsyttringar.”
- Patel, R. & Davidson, B. 2003:29
Vi har valt att använda oss av det hermeneutiska förhållningssättet på grund av att vi vill tolka och få en förståelse av identitetskonstruktionen för en artist med ett eget skivbolag.
2.5 Datainsamling
Vår datainsamling består av primär- och sekundärdata. Nedan följer en presentation av dessa.
2.5.1 Primärdata
Primärdata består av information som forskaren själv har samlat in genom exempelvis intervjuer och observationer (Patel & Davidson, 2003). Vår primära datainsamling består av två intervjuer med Johan Palmér. Den första intervjun var upplagd som en öppen diskussion med ett fåtal frågor för att på så vis låta Palmér tala fritt om sig själv, sitt band och skivbolaget. Den andra intervjun fungerade som en följdintervju då vi ställde mer direkta frågor om Palmérs identiteter och roller. Genom att låta Palmér tala fritt fick vi en möjlighet att ta del av hans tankar och funderingar.
2.5.2 Sekundärdata
Sekundärdata består av information som någon annan forskare har publicerat i ett annat sammanhang (Patel & Davidson, 2003). Sekundärdata kan exempelvis vara artiklar från tidningar. Vår sekundära datainsamling består av intervjuer från bland annat tidningar på Internet. De flesta av intervjuerna har belyst samma forskningsområde som vi har undersökt.
Vi valde artiklar där dispositionen bestod av frågor med tillhörande svar för att minska risken för journalisternas egna tolkningar och åsikter.
2.6 Validitet och reliabilitet
Enligt Patel och Davidson (2003) innebär validitet att forskaren måste veta att hon eller han undersöker det som är tänkt att undersökas. Reliabilitet innebär att vi måste utföra undersökningen på ett tillförlitligt sätt (Patel & Davidson, 2003). Inom kvalitativa studier är begreppen validitet och reliabilitet så pass sammanflätade att kvalitativa forskare sällan använder sig av begreppet reliabilitet. Patel och Davidson (2003) menar att vid exempelvis en kvantitativ studie anses en respondent som icke tillförlitlig om denne ger olika svar på samma fråga. I en kvalitativ studie ses inte denna situation som ett problem eftersom det kan innebära att respondenten bara har ändrat uppfattning. Patel och Davidson (2003) menar även att inom kvalitativa studier är det viktigare att få variationer i svaren än att få liknande svar. Begreppet validitet får då istället en vidare betydelse inom kvalitativa undersökningar. Enligt Patel och Davidson (2003) genomsyrar validiteten alla delar i den kvalitativa forskningsprocessen istället för att endast relatera till själva datainsamlingen. Datainsamlingens validitet handlar då om forskaren lyckas skaffa ett bra underlag för att göra en trovärdig tolkning.
Eftersom vår forskning gjordes utifrån kvalitativa metoder går det inte, genom regler och procedurer, att säkerställa validiteten (Patel & Davidson, 2003). Patel och Davidson menar att om vårt forskningsområde skulle undersökas en gång till finns den en möjlighet att utfallet skulle se annorlunda ut. Vi är medvetna om detta och vi anser att skillnaden i så fall skulle bestå av avvikelser i tolkningen av empirin.
2.7 Metodkritik
Viss kritik kan riktas mot vår insamling av primärdata. Genom att genomföra intervjuer med endast en person kan generaliseringsmöjligheten och trovärdigheten minska. Vårt mål är att få en förståelse över vårt valda fenomen och vi anser att en jämförelse mellan olika respondenters svar inte var nödvändigt för att nå vårt mål. För att öka generaliseringsmöjligheten valde vi att inkludera sekundärdata som stöd till den primära datan vilket också kan kritiseras. Eftersom de sekundära intervjuerna genomfördes av journalister kan vi inte bortse från deras påverkan på de intervjuade. Det finns en risk att journalisterna styrde intervjuerna på så sätt att även svaren blev styrda. Detta är en risk som vi varit medvetna om under forskningsprocessen.
Vår objektivitet under forskningsprocessen kan kritiseras eftersom vi är intresserade och inlästa på vårt forskningsområde. Detta innebär att vi inte kunde distansera oss helt och hållet i vår tolkning av kvalitativ data. Men genom att använda oss av en deduktiv ansats ökar till viss del vår objektivitet än om vi hade använt oss av en induktiv ansats (Patel & Davidson, 2003).
2.8 Källkritik
Kritik kan riktas mot vårt val av sekundärdata på Internet. Mycket information taget från Internet kan vara missvisande och felaktig och det är därför viktigt att vara källkritisk. Intervjuer med artister finns vanligtvis i tidningar, både fysiska och digitala. Det är främst i digitala tidningar på Internet som vi har funnit vår sekundära data. Vi har kontrollerat våra källor för att försäkra oss om att de korrekta och seriösa. Extra kritik kan riktas mot källan joacim.blogg.se då detta inte är en digital tidning men efter närmare granskning av källan konstaterade vi att den var tillräckligt tillförlitlig för att användas. Vi har dock begränsat vår användning av källan.
3.0 Teoretisk referensram
I detta kapitel kommer vi att ta upp och presentera olika teorier som vi senare kommer att använda oss av för att analysera och diskutera vår empiri. Detta kapitel är baserat på andra forskares diskussioner och inte på våra egna reflektioner eller teorier.
3.1 Identiteter, roller och image
Idag är samhället mer komplext och osäkert vilket gör det problematiskt för en del individer att finna sig själva och sin plats i livet. Detta kan innebära att individerna blir osäkra på sin identitet samt de roller som de figurerar i sin vardag. Enligt Zambrell (2007) har en individ två större identiteter. Den enda är den personliga identiteten och den andra är arbetsidentiteten. Den personliga identiteten definierar vem du är som person medan arbetsidentiteten hänvisar till vem du är på ditt arbete. Arbetet eller arbetsidentiteten blir för många en central påverkan i konstruerandet av den personliga identiteten eftersom den möjliggör interaktioner med andra. Det är i dessa sociala processer som mening, position, status och även självbild formas (Zambrell, 2007). Vissa individer kan även ha fler identiteter än dessa men eftersom den personliga identiteten och arbetsidentiteten är de mest centrala kommer vi att fokusera oss på dem i uppsatsen.
3.1.1 Beskrivning av identiteter och roller
Castells (1997, refererad i Zambrell, 2004:40) menar att alla identiteter är konstruerade. Skapandet eller konstruktionsbyggandet av identiteter och roller är viktigt eftersom de formar hur vi ser på oss själva samt även hur andra ser på oss (Zambrell, 2004). Castells (1997, refererad i Zambrell, 2004:40) menar att frågor som ”hur, från vad, av vem och för vad” ger upphov till individens identitetskonstruktion2. Zambrell menar även att det är endast genom att delta i en social interaktion som individen kan bli sedd och bekräftad som en självständig individ. Det vill säga:
”Identiteten är ”min bild av mig själv”, vilket omfattar både den bild jag är i mina ögon, kombinerad med den ”spegling” och bekräftelse som interaktionen med andra ger.
- Zambrell, K. 2007:234
2
Identitetskonstruktionen påverkas av olika såkallade ”byggstenar”. Dessa byggstenar består av våra individuella historier, biologiska bakgrunder, institutioner, kollektiva minnen och personliga fantasier (Castells, 1997, refererad i Zambrell, 2004:40). Utefter våra individuella byggstenar formas och konstrueras olika identiteter som vi använder oss av i olika miljöer. Castells anser även att det finns en ”primär identitet” som väger tyngre än de övriga identiteterna. Den primära identiteten är en starkare källa till mening tack vare en ”självkonstruktions- och urskiljningsprocess” som bestämmer vilka roller som är meningsfulla (Zambrell, 2004).
Enligt Alvesson (2004) är det viktigt att separera begreppen identitet och roll eftersom de ofta används som synonym till varandra. Alvesson vill påpeka att det finns en skillnad mellan identiteter och roller. Han anser att rollbegreppet är en position utav förväntningar som man intar i förhållande till andra medan identitet är en individs uppfattning av sig själv. Zambrell (2007) menar att rollerna fungerar som stödjepelare i uppbyggandet av en identitet. Även Castells (1997, refererad i Zambrell, 2004:35) menar att identitet måste skiljas från roller eller rolluppsättningar. Han anser att skillnaden mellan identitet och roll är att identiteter organiserar mening medan roller organiserar eller uppfyller funktioner av individen. Zambrell (2004) menar att det är endast de mest betydelsefulla rollerna som bidrar till individens meningsskapande. Roller som exempelvis kattägare eller ICA-kund påverkar förmodligen identiteten ganska obetydligt jämfört med exempelvis chefsrollen eller föräldrarollen. Dessa roller stärker en identitet på flera olika sätt när det gäller konstruktionen eller utvecklingen av antingen sin personliga identitet eller sin arbetsidentitet.
3.1.2 Problematiken mellan identitet och image
Imagebegreppet är centralt inom vårt ämnesområde eftersom en artist representerar både sig själv och sitt företag. Enligt Nationalencyklopedin (2007) förklaras imagebegreppet på två olika sätt. Inom företagsekonomin handlar image om marknadens uppfattning av ett företag eller en produkt medan inom sociologin handlar image om den ”bild” av sig själv som man vill visa upp inför andra (http://www.ne.se, 2007-12-04). Både identitet och image är konstruerade men på helt olika grunder. En individs identitet blir konstruerad efter att den har blivit sedd och bekräftad av sin omgivning (Zambrell, 2004; 2007). Ett företags, en produkts eller en persons image är konstruerad före den har blivit sedd och bekräftad av sin omgivning (Alvesson, 2004). En image kan vara skapad av individen för sitt företag, en produkt och/eller
images eller identiteter blir felaktigt uppfattade av sin omgivning och att images inte passar ihop med identiteterna. Alvesson (2004) skriver följande om problematiken i sambandet mellan identitet och image:
”Det är inte nödvändigt, och kanske inte heller lönsamt, att skapa identiteter som matchar den eftersträvande imagen perfekt, men om diskrepanser är för stor kan imagen undergrävas genom de anställdas beteende.”
- Alvesson, M. 2004:181
3.1.3 Fyra identitetsrelaterade dimensioner i arbetslivet
I arbetet kan en del individer känna att tiden inte räcker till eller att arbetet inte stimulerar dem. I Zambrells (2004) studie om mellanchefer fann hon olika aspekter på arbetets betydelse och arbetets inverkan på roller och identiteter. Zambrell fann fyra dimensioner som påverkar en individs identiteter. Dessa fyra är:
• Arbetets förstärkardimension
Zambrell (2004) beskriver att arbetets förstärkardimension handlar om alla de aspekter i arbetssituationen som bidrar till att man kan förstärka sin yrkesroll och därmed även sin självbild. Detta gäller isynnerhet i sina egna ögon. Exempelvis kan identiteten förstärkas genom uppskattning och även genom att arbeta i en arbetsmiljö där individen kan utvecklas.
• Arbetets möjliggörardimension
Denna arbetsdimension handlar om de möjligheter som arbetet ger att utveckla sin yrkesroll och arbetsidentitet vilket kan återspeglas och förstärkas även i självbilden (Zambrell, 2004). Detta kan ses i exempelvis på belöningsfaktorer som tilldelad makt eller lön där personutvecklingen kan möjliggöras.
• Arbetets legitimerardimension
Arbetets legitimerardimension handlar om att utveckla sin legitimitet och som ska ge individen en större status i samhällets ögon vilket även kan öka individens självbild (Zambrell, 2004). Arbetets legitimerardimension ses i exempelvis där en individ har en yrkesroll med makt och status genom vilken denne gör sig hörd och där även arbetet eller nyttan i insatsen erkänns.
• Arbetets dilemmadimension
Denna arbetsdimension handlar antingen om vad man saknar i arbetslivet eller om alla de problem som uppstår i livet på grund av att man värdesätter arbetet så mycket att exempelvis familj och privatliv måste stå tillbaka (Zambrell, 2004). Exempelvis kan denna arbetsdimension ses då individen saknar bekräftelse från antingen ledning, medarbetare eller när den personliga identiteten kolliderar med arbetsidentiteten.
Genom dessa olika arbetsdimensioner skapas, konstrueras och utvecklas både den personliga identiteten som såväl arbetsidentiteten och även alla de roller som vi figurerar i vår vardag. En individs omgivning konstituerar, utbyter, bearbetar, reproducerar, stärker samt hotar en individs identiteter (Zambrell, 2007). Alla dessa identiteter och roller vi har påverkar varandra för att vi på så vis kanske kan utvecklas till exempelvis en bättre förälder eller en medarbetare. Våra identiteter utgör en betydande del i all vår medvetna och omedvetna handlande.
3.2 Kultur och ekonomi
Begreppen kultur och ekonomi talas ofta i motsats till varandra (Aronsson, 2007). Enligt du Gay (1997) präglas kulturbegreppet av djupa värderingar om konst, autenticitet, skönhet och sanning medan ekonomibegreppet är dess raka motsats. Ekonomibegreppet präglas istället av värderingar såsom vinstintresse, rationalitet och begränsningar. Hatch (2002) berättar om den ekonomiska människan och den estetiska människan. Den ekonomiska människan är den klassiska synen på människan vilket innefattar värderingar om välstånd och makt. Den
estetiska människan är den postmoderna synen vilket omfattar värderingar om kreativitet,
frihet och ansvar. Förhållandet mellan kultur och ekonomi har flera forskare uppmärksammat och det finns idag rikligt med studier och litteratur kring ämnet. Detta är intressant för oss i vår studie eftersom artisterna förväntas att uppfylla både de krav och värderingar kopplat till deras kreativa sida samt de krav och värderingar kopplat till deras företagsekonomiska sida.
3.2.1 Vad är kultur?
Kultur är ett begrepp som är svårt att beskriva eftersom det kan förknippas med mycket mer än bara exempelvis konst och musik. Etnologerna Ehn & Löfgren (2001) menar att det existerar hundratals olika definitioner av kulturbegreppet. Bland deras definitioner finns de värden och föreställningar som individer delar med varandra och som de kommunicerar och
organisationsteori, beskriver bland annat kultur som värderingar, myter, symboler och ritualer, men också som kunskap och delad mening bland människor. Enligt Svenska Akademiens ordlista (2007) samt även Nationalencyklopedin (2007) betyder ordet kultur ”odling” och även ”bildning”. Det finns olika former av denna ”odling”; ekonomisk odling, biologisk odling och, framförallt det som vi i vardagen oftast anspelar på, andlig odling. Hatch (2002) använder sig också av ordet odling i sin beskrivning av kultur:
”Enligt kulturmetaforen vårdas och odlas individen av samhället via familjen, gemenskapen, utbildningsinstitutioner och religionsutövande på samma sätt som en jordbrukare tar hand om sina djur och sin gröda genom att plöja, beskära, utfodra och valla.”
– Hatch, M.J. 2002:233
Enligt Schein finns det tre nivåer av kultur; antaganden, värderingar och artefakter (Hatch, 2002).
Antaganden är kärnan i kulturen och ses som självklara av individen. Antaganden påverkar hur vi uppfattar saker och ting samt även hur vi tänker och känner vid olika situationer. På grund av att antaganden ligger så djupt rotade i vårt undermedvetna menar Schein att de ligger på en osynlig nivå. Detta innebär att de är väldigt svåra att identifiera både för individen och för utomstående (Hatch, 2002).
Värderingar ligger på en mer synlig och medveten nivå än antaganden men är ingenting som individer tänker på. De blir synliga när de blir utmanade av exempelvis andra individers värderingar. Värderingar är kopplade till starka känslor eftersom de är grunden till vad som är rätt och fel, moraliskt och omoraliskt. De visar vad individer anser är viktigt som exempelvis frihet, demokrati och lojalitet (Hatch, 2002). Schein beskriver värderingar som sociala principer och mål som har ett inneboende värde. Något som har en nära koppling till värderingar är normer. Normer beskrivs av Schein som oskrivna regler som reglerar de förväntningar individer har på varandras beteende vid olika situationer. Skulle någon individ bryta mot normerna skulle detta ses som ett onormalt beteende bland övriga medlemmar av kulturen (Hatch, 2002).
Artefakter beskrivs som ”synliga, påtagliga och hörbara rester av ett beteende som bottnar
i kulturella normer, värderingar och antaganden” (Hatch, 2002). Artefakter kan vara fysiska
som exempelvis ceremonier, ritualer och traditioner. Artefakter kan även vara verbala manifestationer som exempelvis anekdoter, metaforer och berättelser. Genom att studera dessa artefakter kan forskare försöka förstå kärnan i en kultur. Det är dock viktigt att påpeka att artefakter ligger längst från kärnan och kan därför misstolkas vid analyser (Hatch, 2002).
En kultur skapas och förändras när individer interagerar med varandra (Palmer & Hardy, 2006; Hatch, 2002; Ehn & Löfgren, 2001).Enligt Ehn (1994) formas människors medvetande av deras historia och av innebörderna av deras sociala relationer vilket han associerar till produktionen av kultur. Ehn och Löfgren (2001) ser en nära koppling mellan begreppen kultur och identitet vilket illustreras med följande citat:
”Det är inte bara i vardagsspråket som identitetsbegreppet bitit sig fast. Inom kulturanalysen fick det under 1980-och 90-talen en central plats och inte sällan kom det att ersätta kulturbegreppet”
- Ehn, B. & Löfgren, O. 2001:64
Kaijser och Öhlander (1999) menar att det idag finns nya sätt att studera kultur. De menar att istället för att studera kollektiva värderingar har intresset riktats till individuell nivå, från kulturer till identiteter.
3.2.2 Vad är ekonomi?
Ekonomi definieras normalt med att hushålla med begränsade resurser men innefattar även förvaltning och anskaffning av materiella värden (wikipedia.se, 2007-11-27). Resurser är mer än bara pengar, det innefattar även personal, tid, kunskap, lokaler och naturtillgångar (Palmer & Hardy, 2006). Inom det vetenskapliga fältet brukar ekonomi delas in i två kategorier; nationalekonomi och företagsekonomi. Nationalekonomi fokuserar bland annat på arbetslöshet, ekonomisk tillväxt, skatter och internationell handel. Företagsekonomi fokuserar på marknadsföring, management, organisation och finansiering (www.blinfo.se, 2007-11-30).
3.2.3 Kulturell ekonomi
Kulturell ekonomi är ett begrepp som används av flera forskare inom kultur- och
ekonomidiskursen3. Aronsson (2007) menar att ur en teoretisk synvinkel är kultur och ekonomi två oförenliga begrepp på grund av deras motsatta värderingar. Han diskuterar samtidigt att kultur och ekonomi är sammankopplade ur en praktisk synvinkel. Han menar att det pågår en slags ”ekonomisering” av kulturen och ”kulturalisering” av ekonomin, varav det senare har tydliga gränsdragningar och är mindre ifrågasatt än det tidigare. Aronsson (2007) påstår att kulturalisering av ekonomin innebär att varor och tjänster ”laddas” med kultur genom exempelvis design och marknadsföring för att attrahera konsumenter. Ekonomiseringen av kulturen har däremot blivit kritiserat och ifrågasatt (Aronsson, 2007). Till stor del riktar sig kritiken mot kommersialiseringen av kulturen men också när olika former av kulturarv används på ett simplifierat och enkelspårigt sätt som exempelvis i produktmarknadsföring (Aronsson, 2007). Aronsson menar att ekonomiseringen av kulturen ifrågasätts på grund av att ekonomin tränger allt djupare in på kulturens revir vilket upprör individer inom kultursektorn. Gränserna mellan ekonomi och kultur har därav blivit suddiga men samtidigt går det inte att sära på dem eller se dem som helt förenliga begrepp (Aronsson, 2007). Utifrån denna ”kulturalisering” och ”ekonomisering” har begreppet kulturell ekonomi vuxit fram.
3
Enligt Svenska Akademins Ordlista (2007) betyder ordet diskurs samtal. Det finns många diskurser och dessa är kopplade till olika kunskapsfält; där endast vissa med auktoritet tillåts att tala och endast vissa ämnen får diskuteras (Jackson & Carter, 2002).
4.0 Empiri
Vi har delat upp vår empiri i tre kategorier; mitt identitetsskapande, mitt meningsskapande och mitt entreprenörskap. Vi kommer först att presentera våra respondenter.
4.1 Presentation av respondenter
Johan Palmér är sångare i bandet CJ Palmer. Han driver även det egna skivbolaget Silver Road Records (www.silverroadrecords.com) i Stockholm tillsammans med Patric Skoog, gitarristen i CJ Palmer. Bandet har funnits sedan 2004 och har det senaste året börjat få en plats i radiobruset, både nationellt och internationellt. Palmér är även läkarpraktikant men hans dröm är att kunna leva på musiken. Än så länge har ett album lanserats från Silver Road Records nämligen Everything that shines av CJ Palmer. För nuvarande har skivbolaget inga anställda och CJ Palmer är det enda bandet som är kontrakterad till skivbolaget.
Robin Carlsson, även känd som artisten Robyn, startade år 2004 det egna skivbolaget Konichiwa Records (www.konichiwa.se). Skivbolaget har tre stycken anställda och Robyn är den enda artisten som är kontrakterad. Robyn har fått mycket uppmärksamhet i media på grund av sin musik och sitt entreprenörskap. År 2006 fick hon bland annat ta emot Gunilla Arhéns förebildspris (www.ruterdam.com, 2007-12-09).
Jason Diakité, alias Timbuktu, startade år 1999 skivbolaget Juju Records (www.jujurecords.com) som har sedan dess expanderat. Idag har skivbolaget två kontor, ett i Malmö och ett i Stockholm med totalt två anställda och sex ägare. Juju Records har 12 artister kontrakterade inklusive Timbuktu. Precis som Robyn har Timbuktu fått mycket uppmärksamhet i media.
Ayesha Quraishi som går under artistnamnet Ayesha har de senaste åren blivit uppmärksammad i media på grund av sitt entreprenörskap och sitt artisteri. Hon har bland annat deltagit i ett antal tv-program där hon har talat om sitt entreprenörskap. Hon driver det egna skivbolaget Aqueen Enterprisez (www.aqueen.se) som hon startade år 2003 i Stockholm. Skivbolaget har flera anställda och kontrakterade artister.
4.2 Mitt identitetsskapande – ”dessa är jag”
Identiteterna och rollerna utgör mycket av, om inte all, vår mening och handling. Varje individ är unik och bearbetar sin identitet på olika sätt.
4.2.1 Identitetsskapandet av min personliga identitet och arbetsidentitet
Vi har inte funnit ett enda fall där en artist ångrar beslutet att starta ett eget skivbolag. Istället verkar de flesta känna att de har blivit stärkta av erfarenheten bland annat på grund av att entreprenörskapet har gett de ett större ansvar. Beslutet har lett till att en del av deras drömmar har kommit i uppfyllelse. För sångaren i bandet CJ Palmer, alias Johan Palmér, innebar detta att bland annat få möjlighet att spela in ett album och lansera den på egen hand (Palmér, 2007-12-07). Han menar att om de inte hade tagit beslutet att starta ett skivbolag hade de troligtvis inte haft ett skivkontrakt. Skulle de dock ha haft ett skivkontrakt med ett etablerat skivbolag så skulle de antagligen ha blivit styrda av krafter som de kanske inte hade sympatiserat med. Palmér menar att de verkligen är sig själva i allting de gör både när de står på scen eller när de intervjuas. Palmér vill förstärka det faktum att de är sig själva och inga ”påhittade” eller konstruerade artister som är skapade av andra skivbolag. Palmér (2007-12-07) menar att friheten att få bestämma allting själv ger både fördelar och nackdelar. Flera artister menar att det är ovärderligt att få bedriva verksamheten med sina egna händer dels för sig själv och dels som företagare. Artisten Robyn, alias Robin Carlsson, menar att innan hon hade sitt egna skivbolag Konichiwa Records tog hennes förra skivbolag felaktiga beslut som påverkade Robyn negativt både som person och artist (www.muzic.se, 2007-12-09). Hon tog således beslutet att ta saken i egna händer för att hålla entusiasmen uppe.
Palmér berättade att han ser sig själv som en envis, flexibel och tidsoptimistisk person (2007-12-07). Han menar att dessa egenskaper hjälper honom att klara av arbetet. Andra artister tar till lite mer drastiska metoder. Ayesha beskriver att hon använde sig av tre olika identiteter i arbetet:
”När jag ville veta något om musikindustrin ringde jag upp olika personer och sa att jag hette Lisa och gjorde ett specialarbete om musikbranschen. När jag skulle göra min promotion hette jag Nina Bergström och ibland ringde jag som Ayesha för att få till den personliga touchen. Men till slut blev det för mycket, jag blev förvirrad. Jag hade två olika mobiler och när någon ringde kunde jag
glömma bort vem av de tre personerna de ville prata med. Så nu är jag bara Ayesha igen.”
- www.dn.se, 2007-12-11
Det finns således vissa nackdelar med att vara artist och ha ett eget skivbolag. Det kan handla om att tiden inte räcker till vilket bland annat kan leda till att andra saker i livet prioriteras bort. I Lekvalls & Karlssons (2002) studie finner vi tidsrelaterad information kring administrativt och kreativt arbete:
”[…] hur mycket tid den enskilde kulturföretagaren ägnar åt ”ekonomi och administration” respektive ”kreativt arbete”. Svaren visar att de flesta ägnar merparten av sin tid åt kreativt arbete: 61% uppgav att de lägger mindre än 25% av sin tid på administration och ekonomi, 14% att de lägger 25-49% av sin tid på detta. Endast 4% lägger mer än 75% av sin tid på administration och ekonomi. Motsvarande siffror för hur mycket tid som ägnas kreativt arbete är: 42% lägger mer än 75% av sin tid på detta, 20% ägnar 50-74% av sin tid åt det medan 22% av de tillfrågade lägger mindre än 24% av sin tid på kreativt arbete. Uppgifterna är som synes motsägelsefulla och vilka slutsatser man ska dra av dem är inte alldeles självklart.”
- Lekvall & Karlsson m.fl, ”Den ofrivillige företagaren”, 2002:35
En del artister måste finna sig i att vara två personer samtidigt och att den ena identiteten ibland kan väga över den andra. Artisten Timbuktu, alias Jason Diakité, menar på att det inte finns något privatliv när man satsar så mycket tid på sitt artisteri. Han menar att det finns en slags Dr Jekyll och Mr. Hyde4 relation mellan artisten Timbuktu och Jason Diakité:
”Jason är rätt lugn medan Timbuktu kan vara otroligt röjig. De blir mer och mer olika varandra. Det är inte riktigt så att Jason bara är fritid och Timbuktu jobb men Timbuktu är mer artisten på scen som apar sig. Ett tag var jag rädd att Timbuktu skulle ta över men Jason verkar klara sig.”
- joacim.blogg.se, 2007-12-10
4
Artisteriet kan även infatta ett kändisskap då individen uppmärksammas bland annat i media och av beundrare vilket kan uppfattas både negativt och positivt. Robyn menar att media inte säger någonting om vem du är som person utan det media visar är bara en uppfattning eller en bild av artisten. Robyn menar även att kändisskapet inte är något som man hanterar naturligt, utan det är något som individen får lära sig att hantera efterhand (www.muzic.se, 2007-12-10).
4.2.2 Mina multipla roller
Vi förklarade tidigare i teorikapitlet att en roll inte är detsamma som en identitet utan en roll formger en identitet. Rollerna har en stor betydelse för vilka vi är. Palmér berättade för oss under intervjun att han är mer än bara ”chef åt sig själv”:
”I CJ Palmer-projektet är jag ursprunget, sångare, låtskrivare, artist, ekonom, koordinator, skivbolags- och förlagschef. ”
- Palmér, J. 2007-12-07
Sammanlagt har Palmér enligt citatet ovan sju olika yrkesroller som vanligtvis brukar innehas av flera personer, med undantaget att artist, låtskrivare och sångare kan vara en och samma person. Vi har då inte räknat in hans personliga roller som exempelvis golfspelare eller övriga yrkesroller. Palmér berättade att han tog tjänstledigt från sin läkarpraktik för att kunna arbeta på heltid med sitt artisteri och skivbolag. Efter cirka ett år valde han börja sin läkarpraktik igen och CJ Palmer samt skivbolaget fick han arbeta med under sin fritid. Även Robyn har flera roller men till sin hjälp har hon ett arbetslag för att kunna hinna med alla arbetsuppgifter. Hon tar dock alla beslut själv vare sig det gäller varumärket Robyn eller en ny skivinspelning (www.ruterdam.se, 2007-12-09).
Vi frågade Palmér (2007-12-07) vilka styrkor, möjligheter, hot och svårigheter det finns med att vara artist och skivbolagsdirektör samtidigt. Vi har nedan delat upp varje kategori för sig utifrån hans svar:
• Styrkan med att vara båda rollerna är att det ger en total kreativ frihet
• Möjligheten med att vara båda rollerna är att det blir en bra och ömsesidig kommunikation mellan skivbolag och artist
• Hotet med att vara båda rollerna är att någon av dessa roller kan bli lidande i en viss situation
• Svårigheten med att vara båda rollerna är att vara dessa under en situation där båda måste vara på två olika platser samtidigt
Robyn menar att hon i början spenderade mycket tid åt skivbolagsarbetet och annat administrativt arbete. Tillslut var hon tvungen att överlämna en del arbete till andra människor för att få mer tid åt det kreativa arbetet (www.muzic.se 2007-12-10). I Lekvalls & Karlssons studie ”Den ofrivillige företagaren” (2002) citerades en kulturutövare om dennes drivkrafter. Kulturutövaren berättade att det inte är det affärsmässiga arbetet som driver honom. Det är bara något som han eller hon måste göra. Palmér beskriver sin situation på följande vis:
”Självklart vill jag hinna med mer saker men framförallt att hinna njuta av livet vilket inte alltid varit fallet när jag satsat som jag gjort. Jag vill ha mer lugn tid och skulle gärna minska på det administrativa arbetet till förmån för det kreativa.”
- Palmér, J. 2007-12-07
4.3 Mitt meningsskapande – ”i kreativa miljöer trivs jag bäst”
I detta avsnitt kommer vi att presentera det som skapar värde för artisterna. Detta kan relateras till den del av teorikapitlet som handlade om kultur och vi anser att det kan vara givande att ha kultur och dess betydelser i tankarna genom denna del.
4.3.1 Kreativitet och meningsskapande
Alla artister som vi har intervjuat eller läst om påstår att de skapar musik för sin egen skull, att de genom sin musik kommunicerar både med sig själva och med andra. Musikskapandet ger artisterna en möjlighet att bearbeta sina tankar och utvecklas som människa samtidigt som det är deras levebröd. Det kan tyckas att dessa artister måste ha någon slags kreativ press på sig att deras musik ska tilltala andra människor för att det ska sälja, men så verkar fallet inte vara. Exempelvis säger popstjärnan Robyn följande i en intervju med Muzic.se:
”Det är bättre att jag själv är nöjd med den [skivan] och att den floppar än att jag gör något som säljer jättebra men som jag själv inte tycker om.”
Genom möten med andra människor, svårigheter de går igenom samt de tankar och funderingar de har verkar ligga till grund till artisternas musikskapande. Robyn berättar i en intervju med Aftonbladet att hennes musik handlar om hennes tankar och lyssnaren ska koncentrera sig på texterna för att lära sig något om personen Robyn (www.aftonbladet.se, 2007-12-10). Många av de artister som har egna skivbolag verkar ha en drivkraft och en vilja att förmedla och bidra med något i samhället och i världen. Artisten och entreprenören Ayesha berättade i en intervju om hennes budskap till publiken:
”Den är för alla som jag skulle vilja öppnade upp, för folk som redan kämpar, min musik är det där lilla extra du behöver för att bestämma dig för att göra det du tänkt. Musiken är även till för dem med passiva leenden, de som gör världen så ond, jag vill att de ska förstå att jag vill inte ta deras rikedomar, jag vill bara att de ska acceptera att vi alla kämpar för olika saker. Sen är den ju till för dem som bara vill dansa också, det är inte allas uppgift att tänka så seriöst, de kanske inte pallar. Min musik är för alla faktiskt.”
- www.arton.nu, 2007-12-10
Kreativiteten och musikskapandet verkar generellt ha varit en del av artisterna sedan unga åldrar. Palmér menar att han har spelat musik och skrivit låtar sedan barnsben (2007-12-07). Även Robyn har under större delen av sitt liv skapat musik (www.muzic.se, 2007-12-09) och den svenska hip-hop artisten Timbuktu skrev sin första låt i tonåren (joacim.blogg.se, 2007-12-10). Att vara kreativa och skapa musik verkar vara en naturlig del av deras liv. Ayesha skriver musikstycken på baksidan av kvitton när hon arbetar extra på ICA och även när hon åker tunnelbana (www.arton.nu, 2007-12-10). Robyn berättar att hon älskar att åka tunnelbana på grund av den inspiration hon får av andra människor (www.aftonbladet.se, 2007-12-10). Vissa använder sig även av andra kreativa människor för att skapa musik. Robyn brukar släppa in andra personer in i skapandeprocessen men det varierar hur tidigt eller sent hon gör det. Hon berättar att ju senare hon släpper in utomstående personer desto starkare idé och kontroll har hon. Hon menar att hon får mindre kontroll i musikskapandet ju tidigare hon släpper in dem i skapandeprocessen (www.muzic.se, 2007-12-09). Robyn medger att det krävs en hel del ifrågasättande och analyser för att driva ett eget skivbolag. Men själva skapandeprocessen och det kreativa inom henne ifrågasätter eller analyserar hon aldrig även
om hon ibland omedvetet tänker på det. Hon påstår att hon har en väldigt ”poppig” sida av sig själv som hon inte kan kontrollera (www.metica.se, 2007-12-09).
4.3.2 Musikframträdanden
Många artister anser att det är viktigt att nå ut sin musik till en publik och ett vanligt sätt att göra detta är genom konserter och andra musikframträdanden. Artisterna talar mycket gott om att uppträda inför en publik. Enligt Robyn är upplevelsen så stark att det inte går att tröttna på att uppträda och genom att kontinuerligt försöka lyfta musiken till en högre nivå känns det som att hon sjunger musikstyckena för första gången. Samtidigt menar hon att det är påfrestande och skrämmande att uppträda eftersom artisten på scenen blir väldigt sårbar (www.muzic.se, 2007-12-09). Diakité berättar att det han brinner för i livet är bland annat att få uppträda och nå ut sin musik till en publik (joacim.blogg.se, 2007-12-10). Samtidigt tackar många av artisterna nej till erbjudanden om uppträdanden på grund av att det inte passar deras image och det dem vill förmedla. Diakité berättade under en intervju med Aftonbladet att han hellre skulle uppträda på Mosebacke5 i Stockholm inför ett par hundra personer än att uppträda på Allsång på Skansen inför flera tusen åskådare på grund av att ”allsång inte är hans grej” (www.aftonbladet.se, 2007-12-09). Musikframträdanden är viktiga även för andra orsaker. Bland annat nämner Diakité att det är på turnéerna som försäljningssiffrorna ökar. Han beskriver det så här:
”Det är först och främst genom turnéerna man säljer sitt album. Men
turnerandet är mer centralt än så för mig. Jag är ju artist i grund och botten, jag måste stå på scen, det är vad jag gör. Det är egentligen vad alltihop handlar om för mig.”
- Diakité, J (Entreprenör, nr 5, 2007:24)
4.4 Mitt entreprenörskap – ”arbetar för brödfödan”
I det tredje och sista avsnittet i detta kapitel kommer vi att fokusera på artisternas entreprenörskap och deras organisationer.
4.4.1 Organisationernas innehåll och omvärld
Skivbolagen har generellt sett liknande organisatoriska innehåll i förhållande till varandra och dessa bolag har intressanta uppbyggnader. De karaktäriseras ofta av få eller inga anställda och
har mycket samarbetspartners eller outsourcing av kompetens från andra bolag eller från frilansarbetande personer. Diakité med skivbolaget JuJu Records säger detta om outsourcing:
”Bearbetning av press, radio och tv görs av folk utanför, liksom alla konsertbokningar. Små skivbolag är som regel uppbyggda på det sättet, med mycket outsourcing.”
- Diakité, J (Entreprenör, nr 5, 2007:24)
Palmér med skivbolaget Silver Road Records har inga anställda utan Palmér har istället haft projektanställda som arbetat under en begränsad tid. Palmér beskriver att hans skivbolag har många samarbetspartners och han anser att detta är viktigt för ett litet skivbolag idag att ha (Palmér, 2007-11-16). Vi frågade även om Silver Road Records har ett kontor i Stockholm. Palmér tycker inte de behöver ett kontor eftersom skivbolaget är ganska litet, istället sköter han skivbolaget hemifrån med hjälp av en telefon och en dator. Han påpekar dock att vid en eventuell expandering kommer de att behöva anställa personal och ha lokaler att arbeta i (Palmér, 2007-11-16). I tidningen Entreprenör (2007) intervjuas Diakité om sitt artisteri och entreprenörskap. Diakités skivbolag har två anställda samt sex ägare med kontor både i Malmö och i Stockholm. Robyn beskriver sitt skivbolag Konichiwa Records uppbyggnad så här:
”[…] Filip Wilén sköter marknadsföringen och Sandra Nordin hanterar alla
presskontakter. Vi höll på i ungefär ett år innan det var klart hur Konichiwa Records skulle arbeta.”
- www.ruterdam.se, 2007-12-09
Vi har även uppmärksammat att flera skivbolag har distributionskontrakt med andra etablerade skivbolag. Exempelvis har Diakités skivbolag ett distributionskontrakt med skivbolaget Playground Music i Malmö (Entreprenör, 2007). Skivbolagen kan sammanfattningsvis beskrivas som organisationer som inte har reglerade gränser eller stängda organisationer.
4.4.2 Levebrödet
En del artister verkar undvika att ta ställning till frågan om att tjäna pengar på musiken vilket verkar vara en känslig punkt. När vi ställde frågan till Palmér svarade han snabbt att musiken
är det viktigaste, sedan blev han tyst och funderade en liten stund och svarade ”men ekonomi
är ju också viktigt, man måste ju tjäna pengar för att överleva” (Palmér 2007-11-16). Diakité
menar att det handlar om att spara pengar för att kunna överleva. Målet för hans skivbolag är att det ska gå runt ekonomiskt och eventuell vinst är bara positivt (punkten.se, 2007-12-11). Robyn blev för ett antal år sedan citerad i SJ:s tågtidning Kupé där hon kritiserade kapitalism och att hon var emot det ekonomiska systemet. När frågan senare togs upp i en annan intervju ångrade hon sitt uttalande och att hennes verkliga mening var att påpeka att det finns andra sätt än det kapitalistiska sättet att leva på (www.metica.se, 2007-12-09). Artisterna framhåller att det först och främst handlar om musikskapandet samt kreativiteten och tjäna pengar är något som de måste göra för att kunna överleva. Robyn tycker dock att det är roligt att driva ett företag och ju mer hon lär sig desto roligare blir det:
”[…]Det som räddar mig är att jag ifrågasätter, vågar sätta saker och ting på spel, omvärdera och förändras. Jag tror på att organisera medvetet utifrån egna förutsättningar, inte på att anamma en teori och försöka tvinga in sig i ett färdigt system. Jag måste förstå varför jag gör saker.”
- www.ruterdam.se, 2007-12-09
Den största anledningen till varför dessa artister startar egna skivbolag verkar handla om att få både kreativ- och ekonomisk frihet, att ha kontrollen över sitt liv och sin karriär. Diakité beskriver sin upplevelse på följande sätt:
”Ja, då bestämmer jag och mina musiker allting själva. Vi blir projektledare för våra egna album. Vi bestämmer hur det ska låta, vem som gör vad och så vidare. Det är det absolut bästa sättet att jobba på. Det är inte särskilt roligt att lämna in en demo till någon utomstående som ska försöka bedöma säljpotentialen. Vi vet ju vad vi gör och vad det går för. Så det här sättet ger bra kontroll över saker och ting.”
- Diakité, J (Entreprenör, nr 5, 2007:24)
Flera av artisterna nämner att de på något sätt känt sig fasthållna när de hade skivkontrakt och de fick kompromissa en hel del. Detta begränsade artisternas kreativa sida och resultatet av detta var att musikskapandet blev lidande. Robyn berättar att hon tillslut hade planer på att
vända ryggen till musikbranschen och istället byta inriktning mot något som skulle ge henne större kreativ frihet (www.muzic.se, 2007-12-09). Det är inte meningen att kreativitet ska begränsas och styras av externa personer utan för Robyns del handlar det om att skapa bra och positiv popmusik som känns levande (www.ruterdam.se, 2007-12-09). Även Ayesha framhåller att hennes musik blir mycket bättre om den är baserad på hennes egen sanning och inte påverkas av vad andra individer anser att hon ska skriva om (www.arton.nu, 2007-12-10).
Vi vill avsluta detta kapitel med ett citat från artisten och skrivbolagsdirektören Robyn:
”Jag tror aldrig att jag skulle kunna göra det om jag inte hade haft min erfarenhet sedan tidigare. Jag tror att det hade varit helt omöjligt om jag inte visste hur musikbranschen fungerar, framför allt hur man styr media, hur man ser till att få ut den bild av sig själv som man vill få ut. Det finns intervjuer där man passar sig för att säga vissa saker, och jag tackar nej till väldigt mycket. Det är det man får finlira med. Det kreativa är en helt annan sak. Det är därför jag säger att jag inte är idealist när jag jobbar i skivbolaget. Jag måste ifrågasätta mig själv, jag måste sitta på två stolar. Ok, det här måste jag kanske göra för att sälja si och så många plattor. Samtidigt kan jag själv välja det, för om jag säljer 10 000 plattor till kan jag göra den där musikvideon som jag inte kan göra annars. Det blir en helt annan situation när jag själv tar dessa beslut. Det är bara mina egna intressen som spelar roll. Det är det som är läskigt när man jobbar med ett stort skivbolag, man vet aldrig vem som har lagt dit en order.”
5.0 Analys
I detta kapitel kommer vi att analysera vår empiri utifrån vår teoretiska referensram. Vi kommer att börja med att redogöra för artisternas identiteter och roller för att sedan ta upp de aspekter av arbetslivet som förstärker, möjliggör, legitimerar och komplicerar artisternas arbetsidentitet. Vi avslutar sedan detta kapitel med vår tolkning av artisternas värderingar.
5.1 Artisternas identitetskonstruktion
Vi har lyckats identifiera en del av artisternas identiteter och roller som är relaterade till deras yrke. Vi har valt att inte spekulera kring deras privata roller eftersom det kräver information som vi inte har haft tillgång till. Vi kommer dock att nämna deras privatliv i förhållande till deras arbete.
5.1.1 Artisternas identiteter och betydande roller
I teorikapitlet berättade vi att det finns två stora identiteter, nämligen den personliga identiteten och arbetsidentiteten. Zambrell (2004) beskriver att den personliga identiteten påverkas mycket av arbetsidentiteten. Hon menar att många individer idag identifierar sig med sitt yrke. Exempelvis är det vanligt att individer presenterar sig genom att berätta vad de heter och vad de arbetar med vilket innebär att det är den sidan av individen som vi ser. Den personliga identiteten hamnar på så vis i skuggan av arbetsidentiteten och är därmed svår att identifiera. Vi har tolkat det som att artisteriet är artisternas arbetsidentitet och kanske även deras primära identitet. Definitionen av en primär identitet är att den väger tyngre än de övriga identiteterna samt rollerna och ger även en starkare källa till mening för individen. Vi har fått uppfattningen att artisteriet upptar en så stor plats och mening i artisternas liv att det kan benämnas som deras primära identitet. Det verkar som att deras livsstil går ut på att skapa musik och uppträda. De lever således för konsten.
Vi har valt att dela upp artisternas primära identitet i fyra betydelsefulla roller, nämligen:
• Artisten som upphovsman • Artisten som underhållare • Artisten som skivbolagsdirektör • Artisten som möter media
Under vår undersökning har vi uppmärksammat att musikskapandet är mycket betydelsefullt för artisterna. Rollen som upphovsman tolkar vi därför som något mycket meningsfullt. Musiken verkar fungera som artisternas drivkraft, mål, röst och medel. Utan musiken hade de varken varit skivbolagsdirektörer eller artister. Musiken är en viktig del av artisterna som kan liknas vid deras ”själ” vilken de beskyddar och vårdar ömt. Det är genom sin musik som de berättar sin sanning om vem de är och varför.
Rollen som underhållare använder sig artisterna av när de uppträder inför en publik. Vi har fått uppfattningen av att denna roll är betydelsefull för artisterna. Uppträdanden ger artisterna en möjlighet att visa upp sig själva och sin musik. När artisterna uppträder interagerar de med publiken samtidigt som de förmedlar sitt budskap vilket är viktigt för dem. Rollen som underhållare kan både stärka och försvaga arbetsidentiteten beroende på om artisten får positiv eller negativ respons av publiken. Robyn anser att uppträdandet stärker artistens ego samtidigt som de är i en sårbar situation. Detta verkar således påverka deras självbild.
Även skivbolagsdirektörsrollen verkar vara en betydande roll för artisterna. De känner att de har fått makt och ansvar över något som de inte haft tidigare. Artisterna uttrycker att de har utvecklats som artister och samtidigt blivit uppmärksammade för sitt entreprenörskap. Detta anser vi har påverkat deras självbild mycket positivt. Samtidigt verkar de inte vilja hantera allt arbete själva utan låter andra personer ta över för att de på så vis ska kunna koncentrera sig på det kreativa arbetet. Artisterna vill dock fortfarande behålla makten och beslutanderätten i skivbolagen.
Vi har fått uppfattningen att artisterna även använder sig av en roll när de möter media. Media är ett viktigt marknadsföringsverktyg för artisterna. Artisterna förmedlar en bild eller såkallad image av sig själva och sitt skivbolag till media för att på så vis ”sälja sig själv” både till en publik och till musikbranschen. Robyn anser att man som artist måste lära sig att styra media. Genom media interagerar artisterna med sin omgivning och får en reaktion på den bild de har valt att framföra till allmänheten. Denna reaktion påverkar artisternas självbild.
5.1.2 Gränser mellan privatliv och arbetsliv
Vi har uppmärksammat att gränserna mellan artisternas privatliv och arbetsliv är suddiga. Musiken och artisteriet tar upp större delen av artisternas liv och de flesta av dem hävdar att de inte har något privatliv. Vi anser att något privatliv måste de ha men att gränserna inte är så tydliga. Artisterna uttrycker att de vill minska det administrativa arbetet för att få mer tid till det kreativa arbetet. Det kreativa arbetet kan enligt oss vara deras privatliv eftersom det har
varit en del av deras liv så länge även när det bara var en hobby. Artisternas arbetsliv består då av arbetet runt omkring musikskapandet som exempelvis marknadsföring, administration och ekonomi.
5.2 Identitetsrelaterade dimensioner
Vi ska genom Zambrells (2004) teori om identitetsrelaterade dimensioner diskutera vår tolkning av de aspekter som förstärker, möjliggör, legitimerar eller komplicerar artisternas arbetsidentitet.
5.2.1 Aspekter som förstärker artisternas arbetsidentitet
Det finns flera aspekter på vad som kan förstärka en individs självbild och i vår empiri har vi funnit att den totala kreativa friheten är ovärderlig både som artist och som företagare. Vi har tolkat deras svar och det som tycks vara värdefullt är att artisterna själva utser låtmaterial till deras album och dessutom hur de vill distribuera det. Varför är detta ovärderligt? Artisterna har inte alltid fått bestämma själva. Enligt vår uppfattning har det nästan alltid handlat om vad skivbolagen tycker och att det är de som bestämmer vad som är bra eller dålig musik. Att som utomstående försöka begränsa och kontrollera musiken begränsas och kontrolleras även artisten och deras identiteter. Artisterna släpper enbart in ett fåtal utomstående personer i skapandeprocessen. Detta kanske för att beskydda sig själv och sin musik från för stor yttre påverkan som till slut kanske förstör deras mening med musiken. Det är viktigare för artisterna att de själva är nöjda med sin musik än att det säljer bra. Den kreativa friheten verkar således förstärka artisternas arbetsidentitet.
Robyn och Diakité menar att man som artist ständigt utvecklas när man har sitt egna skivbolag. De har kontrollen över alla sina projekt och om något går fel får de ta skulden själva. Enligt vår tolkning förstärker dessa utvecklingsmöjligheter artisterna. Utvecklingen från artist till att även vara skivbolagsdirektör ger sken av en slags ”supermänniska” inom musikbranschens sfär. Det kan vara en dröm för många att både kunna skapa och spela musik till att även sköta det administrativa och affärsmässiga skivbolagsarbetet. Detta leder oss in till dimensionen som möjliggör att artisterna kan förverkliga sina drömmar.
5.2.2 Aspekter som möjliggör artisternas arbetsidentitet
Möjligheten att ta egna beslut är en anledning till att den fria kreativiteten ska bli uppfylld för artisterna. Det är egna beslut som möjliggör att de får välja låtmaterial, musikmarknad,
