Styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Styrning och ledning av studie- och

yrkesvägledning

En kvalitativ studie om grundskolerektorers implementering av Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning

Control and management of study and career guidance

A qualitative study about primary principals implementation of the National agency of Educations general advice regarding control and management of study and career guidance

Linnea Andersson

Tina Backhaus

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-04

Examinator: Frida Wikstrand Handledare: Anders Hallqvist

Sammanfattning

Forskning visar att rektorer inte tar sitt ansvar att organisera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie- och yrkesvägledning är hela skolan ansvar. Utifrån detta syfte har följande frågeställning formulerats: Hur implementerar grundskolerektorer Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning? För att besvara studiens frågeställning har kvalitativ metod använts genom intervjuer med sex grundskolerektorer i tre kommuner i nordvästra Skåne. Som teoretisk utgångspunkt har implementeringsteori använts för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att då informanterna implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, sker detta oftast på olika sätt. Resultatet visar även att vissa informanter inte implementerar de allmänna råden.

Nyckelord: Grundskolerektorer, implementering, Skolverket, studie- och yrkesvägledning, styrning

Förord

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till samtliga informanter som medverkat i vår studie, utan er hade vi inte kunnat genomföra detta arbete. Ett stort tack för att ni tog er tiden att ställa upp på intervju. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Anders Hallqvist som har stöttat och hjälpt oss under hela processen. Utan dig hade vårt arbete inte blivit så bra som det blev. Detta arbete har varit både intressant, roligt och lärorikt. Det finns mycket vi kan ta med oss och ha nytta av när vi nu ska ut och arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det har varit tufft vissa stunder, men vi har tagit oss igenom det tillsammans. Vi är mycket nöjda med det slutgiltiga resultatet och det har varit roligt att få göra det tillsammans!

Ansvarsfördelning

Vi har författat arbetet tillsammans, läst och skrivit om varandras texter samt tagit ett gemensamt ansvar för hela arbetet. Dock har vi haft olika huvudansvar för vissa av uppsatsens avsnitt. Tina har haft det största ansvaret för tidigare forskning och bakgrund och Linnea har haft det största ansvaret för teoretisk förankring och metod. Inledning, resultat, analys och diskussion har vi träffats och skrivit tillsammans.

Innehållsförteckning

1. Inledning...7

1.1 Problemformulering...7

1.2 Syfte och frågeställning...8

1.3 Disposition...9

2. Bakgrund...10

2.1 Skolverkets allmänna råd...10

3. Tidigare forskning...12

3.1 Skolinspektionens granskning 2013...12

3.2 Styrning och organisation av den breda vägledningen...13

3.3 Implementering av vägledningsaktiviteter...14

3.4 Rektors uppfattning och ledning av studie- och yrkesvägledare...15

3.5 Sammanfattning...16

4. Teoretisk förankring...17

4.1 Implementering och styrning...17

4.1.1 Två styrningsperspektiv...18

4.2 Tre perspektiv på implementering...18

4.2.1 Det traditionella perspektivet...18

4.2.2 Det närbyråkratiska perspektivet...19

4.2.3 Det nätverksbaserade perspektivet...20

4.3 Förutsättningar för lyckad implementering...20

4.4 Sammanfattning...21

5. Metod...22

5.1 Metodval och metoddiskussion...22

5.2 Urval av undersökningsenheter...23

5.3 Datainsamling...23

5.4 Reliabilitet och validitet...24

5.5 Analysform...25

6. Resultat...27

6.1 Presentation av informanterna...27

6.2 Planering, utveckling och utvärdering...28

6.3 Ansvarsfördelning och samarbete...30

6.4 Kontinuerlig och integrerad vägledning...31

6.5 Vägledningssamtal utifrån egna behov...32

6.6 Sammanfattning...33

7. Analys...35

7.1 Indirekt och informell styrning...35

7.2 Rektorn som närbyråkrat...36

7.3 Implementeringsproblem...37

7.4 Rektorernas förutsättningar för implementering...38

7.5 Sammanfattning...39

8. Diskussion...41

8.1 Resultatdiskussion...41

8.2 Metoddiskussion...43

8.3 Teoridiskussion...43

8.4 Förslag på vidare forskning...44

Referenslista...45

1. Inledning

1.1 Problemformulering

I läroplanen från år 2011 står det författat gällande skola och omvärld att skolans mål är att varje elev:

-kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,

-har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och

-har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder (lgr 11 2018, 15).

För att uppfylla målet ska samtliga verksamma i skolan: "verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö" (lgr 11 2018, 15). Samtliga verksamma i skolan ska dessutom: "bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund" (lgr 11 2018, 15). Man kan med andra ord säga att Skolverkets krav är att studie- och yrkesvägledning är skolans ansvar. Ofta används begreppet bred vägledning när man talar om studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Rektorn bär det primära ansvaret för att de nationella målen uppnås. I läroplanen från 2011 står det skrivet att rektorn har ett särskilt ansvar för att: “den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning” (lgr 11 2018, 17). Det är alltså rektorns ansvar att organisera studie- och yrkesvägledningen så att Skolverkets krav på att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar uppfylls. Skolverket har här tagit fram allmänna råd till rektorerna gällande hur de bör styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning, så att studie- och yrkesvägledningen blir hela skolans ansvar.

Problemet är att många studier visar på att rektorer inte tar sitt ansvar kring att organisera studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Skolinspektionens granskning (2013) visar att rektorer i grundskolan i många fall inte ger riktlinjer för hur

studie- och yrkesvägledningen ska organiseras samt genomföras på skolan. Vidare visar granskningen att rektorer och huvudmän inte ser till att studie- och yrkesvägledningen integreras kontinuerligt i utbildningen. Dessutom framkommer det i granskningen att lärarna inte är införstådda med hur studie- och yrkesvägledningen kan implementeras i undervisningen (Skolinspektionen 2013, 7). Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 11) skriver i sin rapport ”Styrning och organisation av den breda vägledningen” att det sedan 60-talet har debatterats om vikten av att alla parter i skolan ska samarbeta och delta i den breda vägledningen. I rapporten framkommer det att riktlinjer, handlingsplaner och kvalitetsdialoger inte räcker till för att skapa engagemang och samarbete i arbetet. Det har alltså inte skett någon större förändring sedan 60-talet med arbetet kring den breda vägledningen.

Detta väckte följaktligen ett intresse hos oss att studera hur rektorer i grundskolan styr och leder studie- och yrkesvägledningen för att uppfylla Skolverkets krav på att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Då vi snart är färdigutbildade studie- och yrkesvägledare och kanske kommer att möta denna problematik, är kunskapen vi får genom vår studie av särskild vikt. Med denna kunskap som bakgrund kan vi lättare påverka och utveckla studie- och yrkesvägledningen i en positiv riktning gällande studie- och yrkesvägledning som hela skolan ansvar på grundskolan.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att beskriva hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Vår frågeställning lyder:

1. Hur implementerar grundskolerektorer Skolverkets allmänna råd gällande styrning

1.3 Disposition

I det första avsnittet finns en introduktion till det valda ämnesområdet och dess problematik. I avsnitt två finns en bakgrund där Skolverkets allmänna råd gällande rektors styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning presenteras. I avsnitt tre finns tidigare forskning om styrning och arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, implementering av vägledningsaktiviteter, rektorers uppfattning av studie- och yrkesvägledarens roll i skolan samt rektors ledning av studie- och yrkesvägledare. I avsnitt fyra presenteras implementeringsteori som vi valt som teoretisk förankring. I avsnitt fem beskrivs metodval och metoddiskussion, urval av undersökningsenheter, datainsamling, reliabilitet och validitet, analysmetod samt etiska ställningstaganden. I det sjätte avsnittet presenteras resultatet av studien. I avsnitt sju analyseras studiens resultat med implementeringsteori. I det åttonde och sista avsnittet diskuteras studiens resultat, teori och metod och avslutas med förslag på vidare forskning.

2. Bakgrund

Syftet med studien är att beskriva hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I detta avsnitt presenteras de allmänna råden för att få en förståelse för vad det är rektorerna i grundskolan bör göra.

2.1 Skolverkets allmänna råd

Skolverket har formulerat allmänna råd gällande arbetet med studie- och yrkesvägledning. Dessa allmänna råd gäller för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna. De allmänna råden utgår från läroplanerna och skollagen och är till för rektorer, huvudmän, studie- och yrkesvägledare samt lärare verksamma på samtliga skolor. De allmänna råden har som syfte att styra utvecklingen i en bestämd riktning och att bidra till en enhetlig tillämpning av politiken. Därför bör de allmänna råden följas, om inte skolan handlar på ett annat sätt som gör att kraven uppfylls (Skolverket 2013, 8-9).

Skolverket (2013, 17) skriver att rektorn bär ansvaret för att organisera studie- och yrkesvägledningen i samtliga skolformer. I de allmänna råden gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning står det formulerat att rektorn bör:

3. se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning,

4. tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem,

5. se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt

6. se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal (Skolverket 2013, 15).

Den tredje punkten står i relation till skollagens bestämmelse om att rektorn har ett ansvar att organisera studie- och yrkesvägledningen så att eleverna får information och vägledning inför framtida studie- och yrkesval. Därför behöver rektorn skapa sig en bild av vilka behov av studie- och yrkesvägledning eleverna har samt med vilken kvalitét som studie- och yrkesvägledningen bedrivs. Utifrån detta underlag kan rektorn fatta beslut om hur studie- och yrkesvägledningen skall planeras och utvecklas (Skolverket 2013, 16-17).

Den fjärde punkten syftar till att rektorn behöver göra en tydlig arbetsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna på skolan för att säkerställa att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de är i behov av. I denna arbetsfördelning behöver det framgå vem som ansvarar för vad, gällande studie- och yrkesvägledningen. Rektorn behöver också se till att det finns en samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare (Skolverket 2013, 17-18).

Den femte punkten syftar till att rektorn behöver se till att eleverna får stöd i deras studie- och yrkesvalsprocess genom hela utbildningstiden. Detta för att elevernas studie- och yrkesval inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund (Skolverket 2013, 18-19).

Med den sjätte och sista punkten menar Skolverket att studie- och yrkesvägledningen är en rättighet för samtliga elever samt att vägledningssamtal behöver vara professionella och särskilt anpassade för varje elev. Därför ska rektorn se till så att varje enskild elev får vägledning utifrån deras egna behov (Skolverket 2013, 19).

3. Tidigare forskning

I detta avsnitt om tidigare forskning lyfter vi fram två svenska rapporter som handlar om styrningen och arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Vi lyfter även fram en internationellt publicerad artikel som undersöker om vägledningsaktiviteter implementeras som planerat i gymnasieskolor. Denna artikel är relevant för vår studie då vi undersöker hur rektorer implementerar de allmänna råden gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning. Vi lyfter även i detta avsnitt fram två internationellt publicerade artiklar som handlar om hur rektorer uppfattar studie- och yrkesvägledarens roll i skolan samt hur rektorer leder studie- och yrkesvägledaren. Dessa två artiklar är relevanta för vår studie då de båda undersöker studie- och yrkesvägledningen utifrån rektorns perspektiv, vilket vi också gör i vår studie.

3.1 Skolinspektionens granskning 2013

Skolinspektionen genomförde år 2013 en granskning av arbetet med studie- och yrkesvägledning på 34 grundskolor i Sverige. Syftet med granskningen var att undersöka om eleverna på de utvalda skolorna har tillgång till studie- och yrkesvägledning av god kvalitet. Bedömningen gjordes i relation till det ansvar som rektor och huvudmän har gällande utformningen av studie- och yrkesvägledningen så att den uppnår de nationella målen (Skolinspektionen 2013, 40). Frågeställningarna som lade till grund för undersökningen är:

1. Ges alla elever tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning?

2. Ger rektorn riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar?

3. Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt? (Skolinspektionen 2013, 6).

För att svara på dessa frågeställningar genomfördes intervjuer med rektor, huvudmän, studie- och yrkesvägledare, lärare samt elever i årskurs 9 på skolorna. Resultatet grundar sig även på en enkätundersökning med elever i årskurs 9 och 4 samt på skolornas och huvudmännens planeringsdokument gällande studie- och yrkesvägledningen (Skolinspektionen 2013, 6).

Resultatet visade bland annat att det finns omfattande brister gällande skolors och huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie- och yrkesvägledningen. Resultatet visade även att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildningstid samt att studie- och yrkesvägledningen inte betraktas som hela skolans ansvar. Sist men inte minst visade resultatet att skolorna inte aktivt arbetar för att motverka att elevers studie- och yrkesval begränsas av kön, social och kulturell bakgrund (Skolinspektionen 2013, 7).

3.2 Styrning och organisation av den breda vägledningen

I Olofsson, Lovén & Deliérs (2017) rapport “Styrning och organisation av den breda

vägledningen” beskrivs bakgrunden till och förutsättningarna för den breda vägledningen. I

rapporten framkommer det att styrningen är helt central om man ska förverkliga en bred och likvärdig studie- och yrkesvägledning som integreras i undervisningen, som bärs upp av samtliga personalgrupper i skolorna, som förenar skola och samhälle och som följer de normkritiska riktlinjer som tas upp i styrdokumenten. I rapporten framkommer det att särskilda strukturer för uppföljning och organisering av samverkan mellan skola och arbetsliv behövs. Olika aktörer på olika nivåer måste finnas på plats och ta sitt ansvar gällande ambitionen om att studie- och yrkesvägledning ska ses som hela skolans ansvar. Detta handlar då främst om den beslutande nivån (exempelvis politik och skolledare), om den verkställande nivån (exempelvis studie- och yrkesvägledare och lärare) samt om resursnivån (exempelvis myndigheter som Arbetsförmedlingen) (Olofsson, Lovén & Delier 2017, 42).

I rapporten har tre fallstudier gjorts kopplade till förutsättningarna för studie- och yrkesvägledning i Trelleborg, Huddinge och Leksand. Sammanlagt gjordes 17 intervjuer i de tre kommunerna (Olofsson, Lovén & Deliér 2017, 21). Resultatet visade att intresset för

studie- och yrkesvägledningen är stort i samtliga tre kommuner, dock har de olika förutsättningar. Resultatet visade även att modellerna för styrning samt samverkan ser olika ut i kommunerna. Informanterna i rapporten menar att utvecklingsarbetet och handlingsplanerna är nya och på grund av detta är det svårt att utvärdera effekten av dem (Olofsson, Lovén & Deliér 2017, 42). Författarna påvisar att samverkan mellan skola och arbetsliv har stor betydelse och att aktörer på olika nivåer måste ta sitt ansvar kring en likvärdig och bred studie- och yrkesvägledning. Här pekar de framförallt på styrningen av politiker, förvaltning och skolledare. Det framgår även i rapporten att kommunerna har stora intentioner gällande att utveckla den breda studie- och yrkesvägledningen (Olofsson, Lovén & Deliér 2017, 35).

De viktigaste slutsatserna i rapporten visar bland annat att tiden är av stor betydelse. Lärarna anser att de inte hinner hantera frågor gällande den breda vägledningen utan hänvisar då istället till studie- och yrkesvägledaren. När nya lärare ska introduceras får de oftast inte de kunskaper de behöver för att sätta sig in i den breda vägledningen. De har begränsade kunskaper om arbetet med studie- och yrkesvägledningen och får ingen chans att utveckla sina kunskaper (Olofsson, Lovén & Deliér 2017, 36). Avslutningsvis lyfter författarna politikernas betydelse och roll för den breda studie- och yrkesvägledningen. Det finns en rädsla och försiktighet som speglas i deras otydliga roll, trots att resultatet av att till exempel elever gör felval berör politikerna i allra högsta grad (Olofsson, Lovén & Deliér 2017, 37).

3.3 Implementering av vägledningsaktiviteter

Margret Jepkoech K. Ruttoh (2015) skriver i sin artikel “Planning and Implementation of

Guidance and Counseling Activities in Secondary Schools: A Case of Kamariny Division of Keiyo District, Kenya” om att Guidning och Counselingprogrammet i Kenya har blivit allt

viktigare under de senaste åren då landet står inför nya utmaningar som kräver vägledning och rådgivning. Kenyas regering har förstärkt vägledningen genom att uppmuntra lärare att ta specialistkurser i vägledning och rådgivning. Denna studie syftar till att fastställa huruvida vägledningsaktiviteter genomförs som planerat i gymnasieskolorna i Kamariny

Division of Keiyo District. Studien riktade sig till huvudlärare, lärarråd och studenter. Studien gjordes på tio gymnasieskolor där 1455 elever, tio huvudlärare och tio lärarrådgivare ställde upp. Frågeformulär och intervjuschema användes för att samla in data. Ett urval av 230 respondenter gjordes. Datan analyserades med hjälp av beskrivande statistik i form av frekvenser och procentsatser.

Undersökningsresultatet visade att vägledning och rådgivning inte genomförts enligt planerna i skolorna. I skollagen rekommenderas det att skolorna ska integrera vägledning och rådgivning och kvalitén ska regelbundet inspekteras genom kvalitétssäkring. Regeringen bör tillhandahålla nödvändiga resurser och en politisk struktur om hur genomförandet av riktlinjerna och rådgivningsprogrammen ska gå till i skolorna (Ruttoh 2015, 31).

3.4 Rektors uppfattning och ledning av studie- och

yrkesvägledare

Artikeln ”Principals' Perceptions of Novice School Counselors' Induction: An

Afterthought” skriven av Bickmore & Curry (2013), har undersökt hur rektorer arbetar med

att introducera nyanställda studie- och yrkesvägledare på skolorna. Sex stycken rektorer har intervjuats, verksamma på både grundskola och gymnasium, genom en kvalitativ metod.

Resultatet som framkommer i studien är att de flesta rektorer inte arbetar med att introducera nya studie- och yrkesvägledare. Rektorerna visar sig ha begränsat med kunskap om vad studie- och yrkesvägledning innebär. Dem har istället för att själva ta ansvar över introduktionen av de nyanställda studie- och yrkesvägledarna lagt ansvaret på de före detta vägledarna på skolan eller på andra anställda inom administrationen. Rektorerna har istället för att se till att studie- och yrkesvägledarna har fått en introduktion av dem antagit att dem har fått det stöd som dem har behövt (Bickmore & Curry 2013, 62).

I en annan artikel vid namn ”Middle School Principals perceptions of middle school

counselors roles and function” av Zalaquett & Chatters (2012), läggs fokus istället på

Chatters undersökte i denna studie hur rektorer tyckte att studie-och yrkesvägledarna presterade i relation till deras arbetsuppgifter samt hur nöjda rektorer var med studie- och yrkesvägledarna. Rektorernas uppfattning av vägledarnas inverkan på föräldrar och elever samt studiemiljön på skolan undersöktes också. Metoden som användes i denna studie var en kvantitativ metod där 459 rektorer inom grundskolan i delstaten Florida kontaktades genom en enkätundersökning. Totalt svarade 190 st (41,4%). Resultatet visade att majoriteten av rektorerna var nöjda med studie och yrkesvägledarnas arbete och framför allt deras signifikanta inverkan på elevernas studier och deras mentala hälsa. Likaså tyckte majoriteten av rektorerna att vägledarna hade en stor inverkan på skolmiljön och var till stor hjälp för både elever, föräldrar och lärare. Slutsatsen i undersökningen var att de flesta rektorer är nöjda med sina studie och yrkesvägledare på grundskolorna i Florida (Zalaquett & Chatters 2012, 13).

3.5 Sammanfattning

Den tidigare forskningen visar att det finns brister i arbetet med att styra och organisera arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar och att studie- och yrkesvägledning inte betraktas som hela skolan ansvar. Forskningen visar bland annat att brister finns i skolors och huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie- och yrkesvägledningen, att eleverna inte får kontinuerlig vägledning samt att skolor inte arbetar aktivt för att motverka att elever begränsar sina studie- och yrkesval på grund av kön, social och kulturell bakgrund. Forskningen visar även att lärarna inte anser att de hinner hantera frågor som handlar om den breda vägledningen, att de har begränsade kunskaper om att arbeta med studie- och yrkesvägledning samt att de inte ges möjlighet att utveckla dessa kunskaper. Dock framgår det i forskningen att kommuner i Sverige har stora intentioner när det kommer till att utveckla den breda vägledningen. De internationellt publicerade artiklarna visar bland annat att studie- och yrkesvägledning inte genomförs som planerat på gymnasieskolor och att rektorer inte introducerar nyanställda studie- och yrkesvägledare. De internationellt publicerade artiklarna visar dock att rektorer är nöjda med sina studie- och yrkesvägledare.

4. Teoretisk förankring

I detta avsnitt presenteras begrepp och perspektiv inom implementeringsteori, vilken vi valt som teoretisk förankring. Implementeringsteori valdes eftersom att vi ska undersöka hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Med implementeringsteori kommer vi kunna visa på hur rektorerna implementerar de allmänna råden samt visa på faktorer som är avgörande för implementeringen.

4.1 Implementering och styrning

Sannerstedt definierar implementering som: “genomförande av politiska beslut” (Sannerstedt 2001, 19). När besluten inte genomförs som planerat uppstår implementeringsproblem (Sannerstedt 2001, 19). För att förklara implementeringsproblematiken, som diskuteras i implementeringsteori, använder sig Sannerstedt av styrningsmodellen. I styrningsmodellen skiljer man på de två olika rollerna beslutsfattare (de som fattar besluten) och verkställare (de som genomför beslutet). Tanken är att beslutsfattaren ska styra verkställaren genom att påverka verkställandet (Sannerstedt 2001, 20). Styrning kan bedrivas på olika sätt. Den kan bedrivas genom direkt eller indirekt styrning. Med direkt styrning menas att beslutsfattaren mer eller mindre talar om för verkställaren vad han eller hon skall göra. Till skillnad från direkt styrning är indirekt styrning när beslutsfattaren inte ger direkta instruktioner för verkställandet, men att beslutsfattaren påverkar förutsättningarna för det. En form av indirekt styrning är så kallad informell styrning. Informell styrning anger hur beslut bör tolkas eller genomföras. Denna styrning kompletteras sedan genom en kontroll av verkställandet (Sannerstedt 2001, 20).

När man följer upp styrningen är det främst två aspekter som man ser till, vilka är reliabilitet och rationalitet. Reliabiliteten syftar på i vilken utsträckning verkställaren agerar

i överensstämmelse med dess styrning. Rationalitet avser om de resultat som beslutsfattaren har strävat efter, har förverkligats (Sannerstedt 2001, 21).

4.1.1 Två styrningsperspektiv

När man talar om implementering utgår man oftast från två olika styrningsperspektiv, top-down och bottom-up. Enligt Top-top-down perspektivet finns auktoritativa politiska beslut i organisationens topp och förflyttar sig sedan längs en styrningskedja ner till närbyråkrater (verkställare) som implementerar besluten. Detta perspektiv bygger på en formell hierarki, men tar även upp vikten av nätverk och aktörer. Beslutens reliabilitet uppfattas i detta perspektiv som begränsad eftersom de går från allt precisare riktlinjer för implementeringen av närbyråkrater (Sannerstedt 2001, 24). Perspektivet har som syfte att förklara hur ett beslut implementeras och har sin utgångspunkt i beslutsfattarens avsikter (Sannerstedt 2001, 25).

Bottom- up perspektivet har sin utgångspunkt i det empiriska. Kan lagen styra implementeringen? Forskaren här vill till exempel besvara varför skolan bedrivs så som den gör och utgår från tjänstemannens handlande. Detta perspektiv granskar den bedrivande verksamheten (Sannerstedt 2001, 24-25).

4.2 Tre perspektiv på implementering

Olika perspektiv kan intas som har utgångspunkt i antingen top-down, bottom-up eller både och. Enligt Sannerstedt kan man alltid urskilja minst tre perspektiv när man talar om implementeringsprocessen mellan beslutsfattare och verkställare. Dessa är: det traditionella

perspektivet, det närbyråkratiska perspektivet samt det nätverksbaserade perspektivet

(Sannerstedt 2001, 21-23). Nedan följer beskrivningar av de tre perspektiven:

4.2.1 Det traditionella perspektivet

Utgångspunkten i det traditionella perspektivet är att beslutsfattaren har makten och styr över verkställaren, som i sin tur ska följa styrningen. Då verkställaren inte följer

beslutsfattarens avsikter ska det ske en återstyrning. Detta innebär att beslutsfattaren ändrar styrningen, vilket gör att reliabiliteten bör vara hög. Det traditionella perspektivet på implementering är rationalistiskt eftersom beslutsfattarna styr förvaltningen med syftet att få den att genomföra handlingar som beslutsfattaren vill ska bli utförda. Förvaltningen fungerar på så sätt som ett sorts instrument för beslutsfattarna (Sannerstedt 2001, 21).

4.2.2 Det närbyråkratiska perspektivet

Den amerikanska statsvetaren Michael Lipsky grundade på 80-talet sin teori om närbyråkrater och deras roll i implementeringsprocessen. Det närbyråkratiska perspektivet utgår ifrån att implementeringen av politiska beslut sker ur ett bottom-up perspektiv. Detta perspektiv belyser hur tjänstemän (närbyråkrater) påverkar beslutens omsättning i verksamheten. Närbyråkraten har makten över politiken eftersom de har stort handlingsutrymme att tolka och tillämpa de lagar, regler och beslut som finns. De politiska besluten kan därför uppfattas som ramar och förberedelser för praktisk tillämpning (Hertting 2014, 200). Närbyråkraten är en tjänsteman verksam vid en offentlig myndighet som har direkt kontakt med allmänheten. Det är närbyråkraten som styr över den sista pusselbiten i implementeringsprocessen, därför har närbyråkraten handlingsutrymme och makt att påverka hur olika beslut omsätts i praktiken (Lipsky 1980, 13-14). Lipskys huvudtes är att det är närbyråkraterna som formar politiken och inte politikerna. Dock gäller detta främst innehållet i det som ska verkställas. Beslutsfattarna har dock fortfarande möjlighet att påverka närbyråkraternas förutsättningar (Sannerstedt 2001, 22-23). Vad som avgör närbyråkratens beslutsfattande finns det delade meningar om. En tanke är att närbyråkraterna handlar utifrån egenintresse och motiveras av att ta den lättaste vägen och inte behöva anstränga sig mer än nödvändigt. En annan tanke är det omvända, att närbyråkraten innehar en kompetens som gör att de alltid handlar i enlighet med politikernas beslut. Enligt Lipsky finns förklaringen på motivationen hos närbyråkraten någonstans mittemellan. Lipsky anser att närbyråkraten har ett handlingsutrymme men att hen styrs av en fast struktur där det inte finns tillräckliga resurser, regler och rutiner. Därför menar han att det är missvisande att tala om att närbyråkraten har stor handlingsfrihet (Hertting 2014, 201).

4.2.3 Det nätverksbaserade perspektivet

Det nätverksbaserade perspektivet är en relativt ung bild av implementering och dess process. Detta perspektiv kombinerar top-down och bottom-up perspektiven och kan därför ses som en mellanposition. Representanter för nätverksperspektivet menar att aktörerna som genomför implementeringen har stort handlingsutrymme, men att de även styrs av politiska beslut. De politiska besluten ses som ramar för aktören i implementeringen och skapar ett horisontellt samspel (Hertting 2014, 190-191). Aktörer som enligt det nätverksbaserade perspektivet omfattas av implementeringen kan vara statliga, regionala eller kommunala och bestå av både politiker, tjänstemän samt företrädare för organisationer. Då aktörerna kan ha både lika och olika åsikter sker agerandet genom förhandlingsprocesser. Här är både konfliktlösning och problemlösning betydande inslag vid genomförandet av besluten (Sannerstedt 2001, 23). Nätverken förändras hela tiden och styrs genom förhandlingar mellan de olika aktörerna. Politikerna har delvis möjlighet att styra genom att besluta en formell organisation och till exempel utse arbetsgrupper samt skapa regler för fattandet av beslut. Det kan vara svårt att avgöra om nätverken gör implementeringen svårare eller lättare. Nätverken är ofta svåra att styra men de kan också finna effektiva lösningar genom intresseförhandlingar (Sannerstedt 2001, 24).

4.3 Förutsättningar för lyckad implementering

För att undvika att implementeringsproblemet uppstår måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Sannerstedt har fört fram tre villkor för att en implementeringsprocess ska kunna ses som lyckad (Sannerstedt 2001, 29):

1. Verkställaren ska förstå beslutet

2. Verkställaren ska kunna genomföra beslutet 3. Verkställaren ska vilja genomföra beslutet

För att det första villkoret ska uppnås krävs det att styrningen är tydlig. Det ska inte kunna gå att tolka lagen av verkställaren. Villkor två handlar om resurser som gör

implementeringen möjlig. Resurser som behövs är ekonomi, tid, utrustning och så vidare. Det tredje villkoret, som också måste vara uppfyllt för en lyckad implementering, handlar om viljan att genomföra beslutet. Verkställaren måste vilja genomföra politikernas beslut.

Dessa tre punkter är mer en dröm-modell för en lyckad implementering. Redan den första punkten skiljer sig ofta från verkligheten. Inom politiken formuleras det ofta otydliga lagar och beslut. Det finns olika anledningar till detta, bland annat att det inte går att forma något annat än mål som är abstrakta. Detta eftersom de som påverkas av politiken är individer med olika behov (Sannerstedt 2001, 30).

4.4 Sammanfattning

Inom implementeringsteori skiljer man på begreppen beslutsfattare och verkställare. I vår studie är politikerna beslutsfattare och rektorerna verkställare. I implementeringsteori talar man även om två olika styrningssätt, direkt eller indirekt styrning. Dessa beskriver hur styrningen sker. Detta kan vi relatera till vår studie då vi kan förklara om styrningen, det vill säga Skolverkets allmänna råd, är direkt eller indirekt. Det finns även två styrningsperspektiv som man utgår från när man talar om implementering, dessa är top-down och bottom-up. Dessa perspektiv förklarar hur beslut implementeras, om beslut fattas från hierarkins topp eller botten. Det finns även olika perspektiv som kan intas när man talar om implementeringsprocessen mellan beslutsfattare och verkställare, vilka är det traditionella perspektivet, det närbyråkratiska perspektivet samt det nätverksbaserade perspektivet. Dessa kan vi ha användning för i vår studie då vi kan förklara om implementeringen sker utifrån det traditionella perspektivet, det närbyråkratiska perspektivet eller det nätverksbaserade perspektivet. Slutligen tas det upp olika förutsättningar för lyckad implementering i implementeringsteorin. Genom dessa förutsättningar kan vi förklara varför implementeringen sker eller inte sker som den gör.

5. Metod

I detta avsnitt presenteras studiens metod, urval av undersökningsenheter, datainsamling, studiens reliabilitet och validitet, analysform samt hur vi förhållit oss till vetenskapsrådets fyra etiska riktlinjer.

5.1 Metodval och metoddiskussion

Vi har i denna studie använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Målet med kvalitativ metod är att synliggöra individers tankar och upplevelser (Larsen 2009, 22-23). Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie-och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Därför passar denna metod bra då vi vill ta reda på just rektorers tankar och upplevelser. Genom att använda kvalitativ metod har vi haft möjligheten att ställa följdfrågor och därmed kunnat få en djupare förståelse för informanternas svar. Genom denna metod har vi även haft möjligheten att se till så att vi inte missförstår informanterna och det som sägs. Detta beskriver Larsen (2009, 26-27) är några av de fördelar som finns med den kvalitativa metoden. Det finns även nackdelar med den kvalitativa metoden. Till skillnad från kvantitativ metod finns inte möjlighet att generalisera med den kvalitativa metoden (Larsen 2009, 26-27). Detta medför att vi inte kan generalisera det resultat vi har fått. Vi kan istället visa en väl utforskad bild av hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och organisation av studie- och yrkesvägledning. En annan nackdel med kvalitativ metod är att intervjupersonen kan påverka informantens svar, vilket kallas intervjueffekten eller kontrolleffekten (Larsen 2009, 27). Med detta i åtanke har vi varit noga med att få informanterna att känna sig trygga och informera att vi inte är ute efter att granska dem och deras arbete, utan endast försöka få en bild över hur de implementerar

Skolverkets allmänna råd. Vi har även försökt ställa öppna och neutrala frågor för att inte påverkar informanternas svar i en viss riktning.

5.2 Urval av undersökningsenheter

Vi har i denna studie genomfört intervjuer med sex rektorer på sex olika grundskolor i tre kommuner i nordvästra Skåne. Vi mejlade totalt 23 grundskolor, bortfallet blev alltså 17 rektorer som antingen inte svarade eller svarade att de inte hade tiden. Vi har inte tagit hänsyn till kön, etnicitet eller ålder då vi inte anser att det är relevant för studiens syfte, samt för att vi hade en tanke om att grundskolerektorer skulle vara en upptagen yrkesgrupp som skulle ha lite tid över för att ställa upp på intervju med oss. Därför ansåg vi inte att vi kunde begränsa vårt urval för att lyckas få ihop sex informanter. Urval av informanterna skedde dels utifrån närhet till våra bostadsorter, vilket beskrivs av Larsen (2009, 79) som ett bekvämlighetsurval. Urvalet av informanter skedde även genom ett slumpmässigt urval, vilket Larsen (2009, 78) förklarar kan vara att till exempel stoppa människor på vägen och ställa frågor. För vår del skedde det slumpmässiga urvalet genom att vi slumpmässigt mailade rektorer inom vårt valda geografiska undersökningsområde.

5.3 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Detta innebär att de strukturerade frågorna används som en grund under intervjuns gång. Denna metod används när man vill få informanterna att tala fritt samt för att få en djupare inblick och mer information av informanterna (Larsen 2009, 27). Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer eftersom vi ville få en helhetsbild av informanternas tankar och erfarenheter samt för att vi ville få ett djup i deras svar. Innan vi utformade våra intervjufrågor läste vi på om tidigare forskning inom området, fördjupade oss i Skolverkets allmänna råd gällande styrning och organisation av studie- och yrkesvägledning samt satte

oss in i implementeringsteori som vi valt som teoretisk förankring. Kvale och Brinkmann beskriver i sin sju stegs modell om intervjuundersökning, att det underlättar analysarbetet om man skaffat sig kunskap innan om det man studerar (Kvale & Brinkmann 2014, 144-145). Med detta som bakgrund utformade vi vår intervjuguide med intervjufrågor (Se bilaga 1). Intervjuguiden var uppdelad utifrån Skolverkets allmänna råd gällande rektors styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning. Intervjuerna spelades in med ljud och transkriberades sedan. Samtliga intervjuer genomfördes på informanternas arbetsplats för att informanterna skulle känna sig trygga.

5.4 Reliabilitet och validitet

Validitet handlar om giltighet eller relevans, det vill säga att den data som samlas in för en undersökning ska vara relevant för den frågeställning man har i studien (Larsen 2009, 80). Eftersom vi utformade en intervjuguide med utgångspunkt i vår frågeställning och där vi ställde frågor utifrån de fyra punkter som Skolverkets allmänna råd tar upp över hur rektor bör styra och leda ett arbete med studie- och yrkesvägledning, har vi samlat in data som är relevant för vår frågeställning. Larsen (2009, 80) menar att det är lättare att försäkra sig om hög validitet i undersökningar som är kvalitativa, eftersom att man kan göra ändringar under arbetets gång genom intervjuer om man upptäcker att det finns andra detaljer som är viktiga för frågeställningen. En undersökningen som är kvantitativ är därför inte lika lätt att hålla hög validitet på (Larsen 2009, 80). Vi har valt kvalitativ metod eftersom vi ville kunna ställa följdfrågor och låta informanterna ta upp saker de själva betraktar som viktiga, detta för att man då kan finna flera förklaringssätt. Vi ville ha en flexibel process där vi kunde ändra på frågorna efterhand, vilket även Larsen menar bidrar till en hög validitet (Larsen 2009, 80). Reliabilitet visar på precision och exakthet, att vår undersökning är tillförlitlig och har gjorts på ett noggrant sätt. Larsen beskriver att reliabilitet kan testas genom att samma undersökning utförs av flera olika forskare och om det då blir samma resultat visar detta på en hög reliabilitet. Det är inte lika lätt att säkerställa en hög reliabilitet i kvalitativa undersökningar eftersom observationer som görs av olika forskare kan lägga märke till olika saker och uppfatta saker på olika sätt. Även om undersökningen

görs om med samma forskare en annan tid på året så finns en stor risk att informanten påverkas av situationen och av intervjuaren, vilket då kan få betydelse för vad som sägs just där och då. Informanten kanske hade en dålig dag och skulle sagt något annat en annan dag eller kanske skulle ha svarat annorlunda om det var en annan som hade intervjuat (Larsen 2009, 81). Reliabilitet innebär också att informationen behandlas på ett noggrant sätt. Vi har i vår studie sett till att vara noggranna med att inte blanda ihop vad informanterna har sagt, utan vi har lagt in alla transkriberingar under tydliga rubriker. Detta menar Larsen är en förutsättning för att säkerställa en hög reliabilitet (Larsen 2009, 81).

5.5 Analysform

En deduktiv analysform användes i analysen av empirin. Med ett deduktivt angreppsätt studeras först teorier och sedan empirin (Kvale och Brinkmann 2014, 239). Utöver en deduktiv analysform användes även innehållsanalys. Innehållsanalys innebär enligt Larsen (2009, 101) att man söker efter teoretiska mönster, samband och gemensamma drag samt skillnader i intervjumaterialet. Vidare innebär analysen att data samlas in och görs om till texter. Texterna ska därefter kodas och klassificeras i teman och kategorier. Datamaterialet sorteras enligt kategorierna och granskas sedan för att utforska meningsfulla mönster och processer. Man utvärderar sedan de identifierade mönstren mot existerande teorier (Larsen 2009, 102). Samtliga ljudfiler transkiberades först. Därefter kodades texterna så att vi sorterade samtliga svar under fyra rubriker utifrån Skolverkets allmänna råd. Utifrån dessa kategorier har vi granskat skillnader, mönster samt likheter och analyserat innehållet mot implementeringsteori.

5.6 Etiska ställningstaganden

Vi har i denna studie förhållit oss till Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav för att skydda informanterna. Vi informerade om dessa i början av varje intervju. De fyra huvudkraven är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, 7) togs hänsyn till genom att informanterna informerades om syftet med vår uppsats samt att det var frivilligt att delta. Utifrån samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002, 9) förklarade vi att informanterna när som helst innan, under och efter intervjuerna hade möjlighet att avbryta sitt deltagande ifall något skulle kännas obekvämt. Utifrån Vetenskapsrådets (2002, 12) hänvisningar till att deltagarna ska ges största möjliga konfidentialitet, informerade vi informanterna om hur vi skulle handskas med deras personuppgifter. Vid intervjutillfällena skulle ljudupptagning ske och därefter transkriberas till text. Efter transkriberingen skulle ljudfilen raderas. Informanterna skulle få förbli anonyma genom att vi skulle använda fiktiva namn på både informanterna och namnen på skolorna. Informanterna informerades slutligen innan intervjun att uppgifterna som de lämnar endast är ämnade för denna studie, vilket går i linje med konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002, 14).

6. Resultat

I detta avsnitt presenteras studiens resultat. Resultatet är tematiserat utifrån Skolverkets allmänna råd gällande rektors styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning i rubrikerna: Planering, utvärdering och utveckling, ansvarsfördelning och samarbete,

kontinuerlig och integrerad vägledning samt vägledning utifrån egna behov. Men först följer en presentation av informanterna så att man får en uppfattning av vem de är.

6.1 Presentation av informanterna

Informant 1: Arbetar på en grundskola i kommun 1, är 53 år, har en lärarutbildning 4 - 9

och en rektorsutbildning. Har arbetat i tio år som rektor på skolan.

Informant 2: Arbetar på en grundskola i kommun 2, är 57 år, har läst till barnskötare i två

omgångar, till montessorilärare, grupp- och organisationspsykologi, och socialpsykologi. Efter det har hen läst lärarutbildningen och sedan rektorsutbildningen. Har arbetat som rektor i sju år.

Informant 3: Arbetar på en grundskola i kommun 2, är 54 år, har en lärarutbildning 1-7

och rektorsutbildning. Har arbetat totalt som rektor i tio år men bara i tre månader på sin nuvarande arbetsplats.

Informant 4: Arbetar på en grundskola i kommun 2, är 50 år, har en lärarutbildning 7 - 9

och en pågående rektorsutbildning. Har arbetat i ett år som rektor på skolan.

Informant 5: Arbetar på en grundskola i kommun 1, är 56 år, har en lärarutbildning 7 - 9

och en rektorsutbildning. Har arbetat i tio år som rektor på skolan.

Informant 6: Arbetar på en grundskola i kommun 3, är 46 år, har en lärarutbildning 4 - 9

6.2 Planering, utvärdering och utveckling

Informant 1, 3, 4, 5 och 6 har alla en planering för studie- och yrkesvägledningen på skolan. Informant 1, 3, 4, 5 och 6 beskriver även att studie- och yrkesvägledaren har en del i planeringsarbetet, dock så skiljer sig deras planeringsarbete åt. Informant 1 beskriver att de har en lokal syv-plan som de arbetar efter på skolan. Denna lokala syv-plan har vägledaren på skolan tillsammans med en vägledare på en annan skola tagit fram. Sedan har vägledaren, rektorn och några pedagoger tittat på den ihop. Informant 1 förklarar att den lokala syv-planen innefattar det som som ska göras hela vägen gällande skola, arbetsliv och vägledning. Informant 1 beskriver vidare att hen jobbar nära vägledaren i planeringsarbetet och menar att det är vägledaren som kommer med ideér och tankar och driver frågan framåt, med stöd av informant 1. Informant 3 och 6 beskriver att de har en kommungemensam studieplan för studie- och yrkesvägledningen på skolan. Vidare beskriver informant 3 att de utgår ifrån de allmänna råden och att studie- och yrkesvägledaren på skolan får väldigt fria händer att skapa en egen studieplan. Denna planering innefattar hur dem utifrån tid, behov och möjlighet på bästa sätt ska kunna genomföra de tankar och förordningar som de förväntas göra. Informant 4 ger också studie- och yrkesvägledaren på skolan mycket ansvar i planeringsarbetet. Hen menar att studie- och yrkesvägledaren bäst vet vad som behövs. Informant 4 beskriver vidare att hen och studie- och yrkesvägledaren har samtal om bland annat hur tiden ska fördelas i arbetet. Hen menar att det går i perioder, vissa perioder innefattar gymnasieansökan, andra handlar om att studie- och yrkesvägledaren går ut och informerar i klasser och under vissa perioder måste tiden spenderas åt de yngre eleverna. Informant 4 menar att hen och studie- och yrkesvägledaren gemensamt kommer fram till hur tiden till dessa saker ska fördelas. Informant 4 förtydligar att det är studie- och yrkesvägledaren som gör den första planeringen och sedan diskuterar de den tillsammans efteråt. Informant 5 beskriver att hen och studie- och yrkesvägledaren tillsammans utvecklar den plan för studie- och yrkesvägledningen som finns på skolan. Informant 5 beskriver: “Jag har ju en heltidsanställd och hen hjälper mig att se till så att den plan vi har stämmer överens med skollag och läroplan framförallt. Och den tillsammans processar då hon och jag, sen följer vi den” (Informant 5). Vidare beskriver informant 5 att denna plan innefattar vad som ska

göras i de olika årskurserna, vad studie- och yrkesvägledaren kan vara behjälplig med och vad lärarna måste arbeta med.

Informant 2 har inte format någon speciell planering för studie- och yrkesvägledningen på skolan. Informant 2 beskriver att hen har påbörjat arbetet med att skapa en planering, men att det inte finns någon för tillfället. Hen beskriver vidare att tiden är ett hinder, därför går processen långsamt framåt.

När det kommer till att utvärdera studie- och yrkesvägledningen på skolan skiljer sig detta åt mellan informanterna. Informant 1, 3, 4 och 5 utvärderar alla studie- och yrkesvägledningen på skolan, dock på olika sätt. Informant 1 beskriver att studie- och yrkesvägledningen utvärderas i elevhälsoplanen och genom den kvalitetsredovisning som görs på skolan. Kvalitetsredovisningen förklarar informant 1 är en rapport som tar upp de olika målen och hur de uppnår dem. Denna rapport förklarar informant 1 skickas vidare till staden där de gör en gemensam kvalitetsrapport för samtliga skolor i kommunen. Informant 3 och 4 beskriver att studie- och yrkesvägledningen på skolan utvärderas genom det systematiska kvalitetsarbetet. Informant 3 förtydligar detta genom att beskriva att varje år i juni så utvärderar hela skolan sitt inre arbete och där är studie- och yrkesvägledningen en del. Informant 4 beskriver att de utöver det systematiska kvalitetsarbetet har något som heter Statsus på deras skola. Där förklarar hen att de utvärderar hela deras verksamhet och målen som finns. Här menar informant 4 att studie- och yrkesvägledaren också är en del. Informant 5 beskriver att studie- och yrkesvägledningen utvärderas genom att hen och studie- och yrkesvägledaren har samtal tillsammans varje termin där de tar upp hur terminen har gått och vad som behövs göras och förändras. Informant 2 och 6 beskriver att de inte har någon särskild utvärdering på skolan. Informant 2 menar att studie- och yrkesvägledningen utvärderas genom lärare och elever samt att information kommer fram på ett eller annat sätt. Informant 6 förklarar att hen haft utvärderingar med eleverna innan men att hen inte haft det de senaste åren då denna utvärdering behöver utvecklas. Att utveckla utvärderingen menar informant 6 kräver mycket tid, vilket hen inte har för tillfället. Hen förklarar vidare att tanken är att det ska in i det systematiska kvalitetsarbetet, men att de inte vet hur detta ska göras.

När det gäller utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen menar samtliga informanter att de utvecklar studie- och yrkesvägledningen genom samtal med studie- och yrkesvägledaren. Informant 3 förklarar det såhär:

Det handlar mycket om att jag tillsammans med studie- och yrkesvägledaren sitter i medarbetarsamtal. Utifrån vilka prioriterade områden som behövs så får studie- och yrkesvägledaren beskriva för mig på vilket sätt och vad hen behöver göra för att kunna genomföra saker (Informant 3).

6.3 Ansvarsfördelning och samarbete

Varken informant 1, 2, 3, 4 eller 6 fördelar ansvaret för studie- och yrkesvägledningen mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal. Informant 1, 3, 4 och 6 förklarar att det ingår i varje lärares ansvar och uppdrag att få in studie- och yrkesvägledningen i undervisningen. Informant 2 förklarar att hen inte fördelar ansvaret för studie- och yrkesvägledningen eftersom de är i uppstarten av att utveckla studie- och yrkesvägledningen på skolan. Hen menar att hen inte kommit så långt ännu att hen fördelat ansvaret mellan de olika yrkeskategorierna än. Informant 5 beskriver att ansvarsfördelningen för studie- och yrkesvägledningen tydligt står formulerat i den plan som hen och studie- och yrkesvägledaren gemensamt tagit fram.

När det kommer till hur informanterna ser till att det finns ett samarbete mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal så förklarar informant 1, 4 och 5 att studie- och yrkesvägledaren på skolan ingår i elevhälsoteamet där det sker ett samarbete med kurator, sjuksköterska, lärare, specialpedagoger och rektorer. Informant 1, 4 och 5 förklarar också att studie- och yrkesvägledaren är med på olika möten så som arbetslagsmöten. Informant 3 beskriver att hen ger studie- och yrkesvägledaren mandat att genomföra de saker som hen och studie- och yrkesvägledaren kommit fram till. Informant 3 förklarar även att det sker ett samarbete vid uppstartsdagarna där planeringen för de tematiska och ämnesövergripande arbetena görs. Där menar informant 3 att studie- och yrkesvägledaren kan vara med. Informant 6 beskriver att samarbete mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal sker vid olika möten. Hen menar också att hen ger sitt förtroende

till studie- och yrkesvägledaren att skapa ett samarbete med lärare och övrig personal på egen hand. Informant 2 beskriver att det inte finns något planerat samarbete mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal på skolan men att skolan är så pass liten så att det alltid finns någon slags kontakt ändå. Hen förklarar vidare att när de satt igång arbetet och när planeringen för det är klart så är tanken att studie- och yrkesvägledaren ska vara med på vissa personalmöten.

6.4 Kontinuerlig och integrerad vägledning

Informant 1, 2, 5 och 6 beskriver att det står i lärarnas kursplan att de ska ta med studie- och yrkesvägledning kontinuerligt och integrerat i undervisningen. Informanterna förklarar att de litar på att lärarna på skolan tar med ämnet i undervisningen. Informant 3 beskriver att det är svårt att få ämnet integrerat i undervisning. Hen förklarar att det märks av att det inte görs av lärarna eftersom studie- och yrkesvägledaren på skolan säger att det inte fungerar som det ska. Informant 3 förklarar vidare att det inte har lagts in i kursplanen hos lärarna. Informant 4 beskriver att det är syv-planen som görs av studie- och yrkesvägledaren på skolan som ligger till grund för att lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledningen. Hen förklarar att det är studie- och yrkesvägledaren som skapar förutsättningarna på skolan och sen behöver lärarna fylla på med saker i planen som de gör. Hen beskriver vidare att studie- och yrkesvägledaren håller i möten med lärarna. Informant 1 beskriver att hen gör något specifikt just när det gäller att lägga in studie- och yrkesvägledningen integrerat i undervisningen. Hen beskriver att de gör detta genom att ha en temavecka per läsår med temat arbetsliv. Informant 2 beskriver att det är inskrivet i kursplanen men att det inte har gått ut i alla lärares grovplaneringar ännu eftersom att tiden till detta inte har funnits. Informant 2 beskriver vidare att de pratar på möten om att det måste in i undervisningen men just nu ligger de lågt, hen menar att ämnet ska tas upp igen nästa läsår. Informant 6 beskriver att det är inlagt i lärarnas kursplan men att det inte specificerats i vilken mängd lärarna ska arbeta med vägledning i undervisningen. Informant 6 förklarar att detta inte går att kräva av lärarna. Informant 5 beskriver att hen har en studie-

och yrkesvägledare på skolan som pushar och inspirerar lärarna genom att till exempel varje måndag presentera veckans yrke för all personal. Hen beskriver det så här:

Ja, det e ju mycket nu sen hon har kommit med alla sina förslag också, då är det inte så svårt längre. Sen har ju lärarna alltid säkert till stor del, för det ingår ju i så mycket andra ämnen också att prata om yrkeslivet och olika yrken. Men just det här att när hon då pushar liksom och varje måndag presenterar hon för all personal veckans yrke. Det är klart att det inspirerar när hon ställer sig upp och säger: Ja o denna veckan så e veckans yrke drönarpilot (Informant 5).

Samtliga informanter beskriver att de inte kan kontrollera att lärare integrerar studie- och yrkesvägledningen kontinuerligt i undervisningen.

6.5 Vägledning utifrån egna behov

Informant 3, 5 och 6 beskriver att de har en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare på skolan. Informant 3, 5 och 6 beskriver vidare att de gärna hade velat ha mer än en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare på skolan, men menar att att det hade varit för dyrt. Informant 1 beskriver att de har två stycken studie- och yrkesvägledare på skolan då hen anser att de har så många elever att detta behovet finns. Informant 2 beskriver att hen inte vet hur många procent studie- och yrkesvägledaren på skolan är anställd på, men hen förklarar att det rör sig om långt ifrån 100 %. Hen förklarar vidare att studie- och yrkesvägledaren på skolan kommer in på timmar. Informant 2 beskriver att hen gärna hade velat ha en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare, men menar att ekonomin inte tillåter detta. Informant 4 beskriver att hen har en studie- och yrkesvägledare anställd på 60 % och anser att det räcker. Hen förklarar att hen ser till att studie- och yrkesvägledaren är på plats och har en öppen dörr, samt att det finns en spontanitet i studie- och yrkesvägledarens arbete. Informant 4 beskriver vidare att studie- och yrkesvägledaren på skolan har samtal med alla niorna på skolan inför gymnasievalet varje höst samt att hen ser till att studie- och yrkesvägledaren har fasta konstellationer med möten i grupper där hen pratar om studie- och yrkesvägledning. Hen beskriver slutligen att det finns en öppenhet på skolan där lärarna kan skicka ner elever till studie- och yrkesvägledaren som de anser behöver ett samtal.

Samtliga informanter beskriver att de ser till att alla åttor och nior på skolan har samtal med deras studie- och yrkesvägledare. Informant 1, 5 och 6 beskriver att de har gett i uppdrag till studie- och yrkesvägledaren att tillgodose elevens behov genom enskilda vägledningssamtal. Informant 1 förklarar att eftersom att de har två stycken heltidsanställda studie- och yrkesvägledare på skolan så finns det tid till att prata med alla eleverna så mycket som de behöver. Hen beskriver vidare att eleverna kan komma tillbaka så många gånger som de behöver för att få all hjälp de kan få. Informant 2 beskriver att studie- och yrkesvägledaren på skolan sätter upp ett schema med samtalsbokningar, sen förutsätter hen att studie- och yrkesvägledaren gör det hen ska. Informant 2 beskriver vidare att hen ser till att möjligheterna finns, men gör inget mer för att se till att eleverna får studie- och yrkesvägledning utifrån egna behov. Informant 3 beskriver att det är studie- och yrkesvägledarens uppdrag, att studie- och yrkesvägledaren måste utgå ifrån elevernas behov. Hen förklarar:

Ja asså det är ju studie- och yrkesvägledarens uppdrag. Att dom måste ju utgå ifrån elevernas behov. Märker jag att dom inte gör det så får jag ju…. jag har nog aldrig varit med om en studie- och yrkesvägledare som inte pratar vägledning utifrån elevens behov. Ibland kan det vara att dem kanske gör det lite för mycket (Informant 3).

6.6 Sammanfattning

Informant 1, 3, 4, 5 och 6 har alla en planering för studie- och yrkesvägledningen på skolan, dock ser planeringen olika ut på skolorna. Informant 2 har inte format någon speciell planering för studie- och yrkesvägledningen, men hen håller på att utveckla en. När det kommer till att utvärdera studie- och yrkesvägledningen på skolan skiljer sig även detta åt mellan informanterna. Informant 1, 3, 4 och 5 utvärderar alla studie- och yrkesvägledningen på skolan, dock även här på olika sätt. Informant 2 och 6 beskriver att de inte har någon särskild utvärdering på skolan. När det gäller utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen menar samtliga informanter att de utvecklar studie- och yrkesvägledningen genom samtal med studie- och yrkesvägledaren. Varken informant 1, 2, 3, 4 eller 6 fördelar ansvaret för studie- och yrkesvägledningen mellan studie- och

yrkesvägledare, lärare och övrig personal, detta är det endast informant 5 som gör. Informant 1, 3, 4, 5, 6 ser till att det sker ett samarbete mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal, men på olika sätt. Informant 2 fördelar inte ansvaret mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal. Informant 1, 2, 5 och 6 beskriver att det står i lärarnas kursplan att de ska ta med studie- och yrkesvägledning kontinuerligt och integrerat i undervisningen. Informanterna förklarar att de litar på att lärarna på skolan tar med ämnet i undervisningen. Informant 3 har inte lagt in i det i kursplanen hos lärarna. Informant 4 beskriver att det är syv-planen som görs av studie- och yrkesvägledaren på skolan som ligger till grund för att lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledningen. Samtliga informanter beskriver att de ser till att alla elever får vägledning utifrån sina behov genom att de har en studie- och yrkesvägledare anställd.

7. Analys

I detta avsnitt analyseras studiens resultat med begrepp och perspektiv inom implementeringsteori för att besvara studiens frågeställning som lyder: Hur implementerar grundskolerektorer Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning? Begreppen indirekt och informell styrning används för att förklara styrningen (Skolverket allmänna råd), vilket spelar en central roll för studiens resultat. Det närbyråkratiska perspektivet används för att förklara hur grundskolerektorerna implementerar de allmänna råden. Begreppet implementeringsproblem används då det inte sker någon implementering. Begreppen förstå, kunna och vilja används för att förklara varför rektorerna implementerar/inte implementerar som de gör, vilket spelar en särskild roll för hur de implementerar de allmänna råden.

7.1 Indirekt och informell styrning

Beslutsfattaren är i detta fall Skolverket och de allmänna råd som de utformat gällande rektors styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning. Beslutsfattaren är de som fattar besluten (Sannerstedt 2001, 20). Verkställaren i detta fall är rektorerna på de olika skolorna. Verkställaren är de som genomför besluten (Sannerstedt 2001, 20). Skolverkets allmänna råd är en form av indirekt styrning. Indirekt styrning är när beslutsfattaren inte ger direkta instruktioner för verkställandet, men att beslutsfattaren påverkar förutsättningarna för det (Sannerstedt 2001, 20). Skolverkets allmänna råd är en form av indirekt styrning eftersom att råden endast anger vad rektorerna bör göra, men inte hur de bör göra det. Om man studerar det första allmänna rådet gällande hur rektorn ska styra och leda arbetet med studie och yrkesvägledning, står det formulerat att rektorn bör: “se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning” (Skolverket 2013, 15). I detta råd står det endast formulerat att rektorerna bör planera, utvärdera och utveckla studie- och

yrkesvägledningen, men det står inget om hur detta bör genomföras. Här kan man se att beslutsfattaren (Skolverket) inte ger direkta instruktioner för verkställandet då det ges frihet att genomföra det på olika sätt, men de påverkar förutsättningarna för det då de anger vad verkställaren (rektorn) bör göra. Skolverkets allmänna råd är även informellt styrande, vilket är en form av indirekt styrning. Informell styrning anger hur beslut bör tolkas eller genomföras. I Skolverkets allmänna råd står det just formulerat i början av samtliga råd att “rektorn bör” (Skolverket 2013, 15). Därför är Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning även en form av informell styrning.

7.2 Rektorn som närbyråkrat

Eftersom att Skolverkets allmänna råd är en form av indirekt och informell styrning ges rektorerna ett handlingsutrymme att påverka hur de allmänna råden omsätts i praktiken. Med andra ord kan man säga att det är informanterna som har makten över implementeringen och inte Skolverket, alltså utifrån ett bottom-up perspektiv. Därför kan det närbyråkratiska perspektivet intas i detta fall. Det närbyråkratiska perspektivet utgår just från att implementeringen av politiska beslut sker ur ett bottom-up perspektiv. Detta perspektiv belyser hur närbyråkrater (rektorerna) påverkar beslutens omsättning i praktiken. Närbråkraten har makten över politiken eftersom att de har stort handlingsutrymme att tolka och tillämpa de beslut som finns. I detta perspektiv ses Skolverkets allmänna råd som ramar för praktisk tillämpning (Hertting 2014, 200).

Något som framkommer i resultatet är att då rektorerna implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning sker detta oftast på olika sätt. Detta kan förklaras med det handlingsutrymme de ges av den indirekta och informella styrningen. Om man studerar hur rektorerna implementerar Skolverkets (2013, 15) första allmänna råd som säger att rektorn bör: “se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen”, kan man se att rektorerna implementerar planeringen och utvärderingen på olika sätt. Vad gäller planeringen så ser informant 1, 3, 4, 5 och 6 till att det finns en plan, men det skiljer sig åt mellan informanterna i hur den ser ut och utformas. Informant 1 har en lokal syv plan som