Aggressivitet på akutmottagningar – en del av arbetet

Aggressivitet på

akutmottagningar – en del av

arbetet

En kvalitativ litteraturöversikt

Huvudområde: Omvårdnad Författare: Oliver Åkerlund Handledare: Saffran Möller

Sammanfattning

Bakgrund: Hot och våld inom vård och omsorg skapar fysiska, psykiska och ekonomiska problem för de inblandade, arbetsplatsen och samhället. Akutsjukvården är ett av de mer drabbade vårdområdena.

Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar.

Metod: Litteraturöversikten är baserad på kvalitativ design. Tio artiklar inkluderades och analyserades induktivt.

Resultat: Resultatet grundades på tio artiklar som visade att sjukvården på akutmottagningar normaliserar hot och våld för att det ses som en del av arbetet enligt sjuksköterskorna. Hot och våld påverkar sjuksköterskors arbete, de sänkte standarden av sin vård för att undvika konflikter. Stress, ångest och depression var symptom som drabbade deltagarna. Sjuksköterskorna upplevde sig osäkra på arbetet och sårbara eftersom organisationen inte visade sitt stöd.

Slutsatser: Hot och våld sker frekvent på akutmottagningar, det skapar problem som påverkar sjuksköterskornas arbete och privatliv. Kulturen i sjukvården som normaliserar hot och våld kan vara ett hinder för att minska problemet.

Summary

Title: Aggressiveness in emergency departments - part of the work

Background: Threat and violences within health and social care creates physical, mental and economic problems for those involved, the workplace and society. Emergency care is one of the more affected healthcare areas.

Aim: The aim of this literature review is to describe nurses' experiences of threats and violence at emergency departments.

Method: The literature review is based on qualitative design. Ten articles were included and analyzed inductively.

Result: The result is based on ten studies showing that the health care in emergency departments are normalizing threat and violence because it’s seen as part of the job by the nurses. Threat and violence affected the work of the nurses, who lowered the standards of their work to avoid conflict. Stress, anxiety and depression were symptoms that afflicted the participants. Nurses felt unsafe at work and vulnerable because the organization did not show its support.

Conclusions: The culture within health care that normalizes threats and violence could be an obstacle to reducing the problem.

Innehåll

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 1

2.1 Hot och våld ... 1

2.2 Riskfaktorer för hot och våld ... 1

2.3 Konsekvenser av hot och våld ... 2

2.4 Akutmottagning... 3 2.5 Sjuksköterskans roll ... 4 2.6 Teoretisk referensram ... 4 3. Syfte ... 5 4. Metod ... 5 4.1 Design ... 5

4.2 Urval och datainsamling ... 5

4.3 Dataanalys ... 6

4.4 Etiska överväganden ... 6

5. Resultat ... 7

5.1 Normalisering av hot och våld i arbetslivet ... 7

5.1.1 En del av arbetet ... 7

5.1.2 Hot och vålds påverkan på det dagliga arbetet ... 8

5.2 Mental påverkan ... 8

5.2.1 Psykisk och emotionell hälsa ... 8

5.2.2 Att känna sig osäker och sårbar ... 9

6. Diskussion ... 10 6.1 Metoddiskussion... 10 6.2 Resultatdiskussion ... 11 7. Slutsats ... 14 7.1 Kliniska implikationer ... 15 Referenslista ... 16 Bilagor ... 24 Bilaga 1: Sökmatris... 24 Bilaga 2: Artikelmatris ... 25 Bilaga 3: Granskningsprotokoll ... 28

1

1. Inledning

Hot och våld är ett problem i vården, enligt Arbetsmiljöverket (2014) blev mer än 4 av 10 kvinnliga sjuksköterskor utsatta för hot och våld under en tolvmånadersperiod. Konsekvenser som uppstår till följd av hot och våld på arbetsplatsen kan utgöras av fysiska skador, rädsla och nedsatt livskvalitet (Fafliora et al., 2016). Enligt World Health Organization påverkar det även arbetsmotivationen, som har effekt på vårdkvaliteten och tillhandahållandet av vård. Det leder även till ekonomisk förlust för sjukvården (WHO, 2017). Akutmottagningar är en av de avdelningar där personalen har ökad risk att utsättas för hot och våld (Magnavita & Heponiemi, 2012), det sker så frekvent att det blir en del av arbetet för sjuksköterskorna (Pich et al., 2010).

2. Bakgrund

WHO (2002) definierar våld som avsiktlig användning av fysisk kraft, både direkt eller hot, mot sig själv, annan person eller grupp; som kan resultera i eller har stor risk att orsaka fysisk och psykisk skada eller död. Isaksson et al. (2008) menar att våld ligger i betraktarens öga, definitionen av våld upplevs som subjektiv. Ord kan vara våld och samtidigt inte vara våld beroende på hur den unika vårdgivaren tolkar det. Kontext som arbetsplats och dementa förövare upplevs som faktorer som kan påverka tolkningen.

Tomma hot behöver inte påverka sjuksköterskor men det finns fall där det leder till konsekvenser för de utsatta. Hoten kan leda till sina egna problem som rädsla och stress, men kan bli verklighet som kan leda till fysiska skador som mindre sår eller frakturer orsakade av övergrepp. Sjuksköterskornas arbete försämras, vilket även kan ha negativ effekt på privatlivet (Avander et al., 2016).

Sjuksköterskor på akutmottagningar utsätts för hot och våld frekvent och det blir en del av arbetet och som arbetstagarna vänjer sig vid. Handlingar som i vanliga fall överskrider gränserna för vad som är lagligt, socialt accepterat och tillåtet blir istället normaliserat (Ramacciati et al., 2018).

2.2 Riskfaktorer för hot och våld

Underrapportering av hot och våld skapar svårigheter att forma strategier för förebyggandet och reduceringen av hot och våld, eftersom statistiken om hur stort problemet upplevs vara inte är fullständig. Underrapporteringen sker dels på grund av normalisering av hot och våld samt osäkerheten av vad våld innebär (Phillips, 2016). Väntetider anses vara en riskfaktor för hot och våld (Morphet et al., 2014). På akutmottagningar där människor är oroliga och problemen är mer akuta, behövs personal till att vårda nya patienter, vilket gör att det blir mindre resurser till att hjälpa och bemöta andra patienter som är mindre akuta samt anhöriga som väntar (Knowles et al., 2012). Socialstyrelsen hade i uppdrag att följa upp tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Rapporten visade att väntetiderna inom hälso- och sjukvård hade ökat år

2

2016 från tidigare år (Socialstyrelsen, 2018). Socialstyrelsen utförde en uppföljning, rapporten från 2019 visade att tillgängligheten försämrats och väntetiderna ökat ytterligare (Socialstyrelsen, 2019).

I en studie som utfördes på akutmottagningar framkom det att majoriteten av patienterna som uttryckte hot eller utförde våld mot vårdpersonal var under påverkan av alkohol och/eller narkotika (Nikathil et al., 2017). Alkoholens effekt på hjärnan gör att aggressioner som vanligtvis hade hämmats kan leda till våld, en anledning till att berusade personer fokuserar mer på direkta signaler i stunden och inte de framtida konsekvenserna som handlingarna skapar. Alkoholen gör det svårare att tolka röst- och ansiktsuttryck samt minskar empati vilket leder till misstolkningar och kan orsaka konflikter (Andreasson, et al., 2017; Attwood & Munafò, 2014). Sjukvårdspersonal träffar berusade personer frekvent och gör det till en riskfaktor för hot och våld på akutmottagningar (Avander, et al., 2016; Gilchrist et al., 2011).

Arbetsbelastning och personalomsättning ökar och arbetsmiljön drabbas negativt, ny personal behöver regelbunden information och handledning eftersom de inte alltid har erfarenhet och kunskap. Ung och oerfaren personal riskerar att hantera kliniska situationer sämre vilket påverkar patienter och anhöriga, som ökar risken för hot och våld. Den höga risken för våld på akutmottagningar, psykiatri och äldreomsorg, gör dessa arbetsplatser mindre åtråvärda och är ytterligare ett problem för personalbristen som finns inom sjukvården. Personalbristen bygger på problem som stress och försämrad vårdkvalitet (Hallberg, 2011). Den negativa stressen som orsakas av hot och våld, skapade en önskan att arbeta med andra patientgrupper där risken är mindre att utsättas för hot och våld, som onkologi och palliativ vård (Avander, et al., 2016). Enligt

arbetsmiljölagen (Arbetsmiljölagen [AML], SFS 1994:579) ska arbetsgivare och

arbetstagare tillsammans samverka för att uppnå en god arbetsmiljö. Det kan exempelvis vara att arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans kommunicerar om hur de kan förbättra arbetsmiljön. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla brott som utförts på arbetsplats. Arbetsgivaren ska även vidta åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagarna utsätts för ohälsa och olycksfall (AML, SFS 2002:585). Genom att exempelvis införa och lära ut strategier för hur man ska hantera stressiga situationer som kan innehålla hot och våld.

I Darawad et al. (2015) studie framkommer det att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar har en större risk att bli utsatt för verbala hot än fysiskt våld. I studien framkommer det även att sjuksköterskor som var yngre och mindre erfarna var i större risk att utstå hot och våld än sjuksköterskor som var äldre och hade mer erfarenhet inom yrket.

2.3 Konsekvenser av hot och våld

Hot och våld utfört av patienter och anhöriga som riktas mot anställda inom sjukvården har flertal konsekvenser. Här inkluderas fysisk skada och psykisk påverkan men kan även resultera i ökad frånvaro från arbetet (Darawad et al., 2015). Direkta konsekvenser relaterat till sjuksköterskan kan vara fysiska skador som frakturer, rivsår och ytliga hugg (Knowles, et al., 2012; Renker et al., 2015). De psykiska och fysiska konsekvenserna blir tillägg på stressen som redan förekommer hos sjuksköterskor på akutmottagningar. Aggression på arbetsplatsen kan orsaka posttraumatiska symptom och i vissa fall posttraumatiskt stressyndrom (Gillespie et al, 2013; Renker, et al., 2015).

3

Vårdpersonalens intresse att vårda påverkas negativt när patient/anhöriga utför hot eller våld. Vårdpersonalen minskar kommunikation och tid som spenderas med patienten (Eker et al., 2012; Hamdan & Abu Hamra, 2015), för vissa vårdgivare beror det på att de känner antipati mot förövaren (Åström et al., 2004). Trötthet och utmattning kan vara konsekvenser av att arbeta på en akutmottagning, på grund av hög patientomsättning och stort ansvar vilket sjuksköterskor har på arbetsplatsen, hot och våld är också en faktor till ökad risk till dessa konsekvenser. Sjuksköterskor som arbetar trötta och utmattade ökar risken för vårdolyckor och minskar därmed patientsäkerheten (Liu et al., 2019; Wolf et al., 2017).

Vårdpersonal kan uppleva rädsla, chock och avsky mot patienten, vilka blir negativa reaktioner av hot och våld, även skuldkänslor i tron att incidenten är på grund av vårdgivaren själv. Maktlöshet och frustration är ytterligare känslor som uppstår för den utsatte efter en konflikt (Hallberg, 2011; Knowles et al., 2012). Ångest och social fobi är symptom relaterat till arbetsplatsvåld som kan uppstå och försvåra för de utsatta när de försöker återgå till arbetet (Hallberg, 2011).

Ångesten och den minskade arbetsglädjen har negativ effekt på arbetsplatsen och det leder till ekonomiska konsekvenser för sjukvården. Motivation sjunker och därmed även arbetskvaliteten. Stress, oro och sömnsvårigheter hos personalen kan leda till fler sjukskrivningar vilket leder till färre personal eller att personalomsättningen ökar (Hallberg, 2011) Var det mindre vårdpersonal tillgänglig än det som krävdes visades en ökning av hot och våld. Vårdkvaliteten minskar även i korrelation med hot och våld, läkemedel iordningställs felaktigt samt försenad administration av läkemedel (Roche et al., 2010).

2.4 Akutmottagning

På akutmottagningar kommer det in patienter med olika behov och symptom relaterat till sjukdomar och skador, och dessa tillstånd kan förändras hastigt. Det gör akutmottagningar till komplexa arbetsplatser där effektivitet och säker vård ska utföras utan att väntetider ökar (Andersson et al., 2012). Vårdpersonal ska utföra säker vård men måste ha sin egen säkerhet i åtanke, eftersom akutmottagningar är en av riskzonerna för arbetsplatsvåld, på grund av mottagningens miljöfaktorer och de unika patienter som behandlas (Wong et al., 2017).

Patienterna delas systematiskt in i kategorier utifrån medicinskt behov, så att personalen kan bedöma vem som behöver vården först och detta kallas triage. Triage användes först vid katastrofsituationer där det fanns många offer och prioritering krävs för att säkra de livshotade först. Symtom, anamnes och vitala parametrar är det som avgör prioriteringen och när den sökande kommer få vård (Statens beredning för medicinsk utredning [SBU], 2010).

På akutmottagningar är miljön en faktor som stimulerar till hot och våld på grund av långa väntetider och mängden människor som drabbas av besvär på en mindre yta. När triagering prioriterar individer som väntat mindre tid än andra, men befinner sig i mer akuta tillstånd, då kan patienter som har väntat längre på vård bli aggressiva (AlBashtawy & Aljezawi 2013). En del patienter säger att de känner att de inte får tillräcklig information om när det är dags för dom att träffa läkaren. Det kan leda till ytterligare irritation på akutmottagningar (Göransson & von Rosen, 2010).

4

2.5 Sjuksköterskans roll

International Council of Nurses (ICN, 2012) etiska kod finns för att vägleda sjuksköterskor till etiskt handlande i sitt arbete och respektera alla människors rättigheter i samhället. Handlandet ska utföras oberoende vad personen har för tro, hudfärg, politiska åsikter eller sexualitet. Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande för alla som söker vård. Sjuksköterskan ska arbeta etiskt tillsammans med sina medarbetare och verka för gott samarbete, vägleda medarbetarna mot utvecklad etisk medvetenhet så att vården kan utföras på ett bra sätt och utvecklas så en god och säker hälso- och sjukvård uppnås (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Arbetet som sjuksköterskan utför ska vara evidensbaserat och använda metoder som gör mest nytta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, sjuksköterskan har ansvar att hålla sig uppdaterad om kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Förbättring och utveckling krävs för att kritiskt bedöma sjuksköterskans eget samt medarbetares arbete, så god och säker vård kan uppnås och yrkets anseende och allmänhetens förtroende ökar (ICN, 2012). God vård ska utföras med god kvalitet och god hygienisk standard, tillgodose patientens behov av trygghet och säkerhet och respektera patientens självbestämmande och integritet (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30). Sjuksköterskan ska kunna förebygga vårdskador genom att följa regelverk och lagstiftningar, där risker för skada ska identifieras och rapporteras för att upprätthålla säker vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Sjuksköterskans roll på akutmottagning består av triagering, administrering av läkemedel och ansvar för omvårdnaden. På akutmottagningar bryts arbetet ner i fyra kategorier: Patientrelationer, vårdaktiviteter, strukturera arbetsdagen och teamsamverkan. Patientrelationer på akutmottagningar är snabba, korta och med lite utrymme till en personcentrerad vård. Introduktionen av sitt namn och yrke till patient och anhöriga går snabbt över till vårdaktiviteter. Sjuksköterskan ska bedöma vad som ska göras genom observation och specifika frågor, så patientens behov kan åtgärdas och därefter dokumentera vård och omvårdnad. Organisering av material och resurser är en viktig del av strukturen och det är vanligt att sjuksköterskan leder och prioriterar vad som ska göras. Teamsamverkan innebär planering, diskussion och kommunikation så att samarbetet och arbetsmiljön kan främjas (Andersson et al., 2012).

En studie visar att strategiskt handlande, tillgänglighet och respektfull samt stödjande attityd reducerar antalet händelser av hot och våld. Ytterligare en förmåga är att kunna identifiera samt vidta åtgärder individanpassat, exempelvis inte överösa en person som lider av konfusion med för mycket information (Luck et al., 2009).

2.6 Teoretisk referensram

Bergenmodellen är uppbyggd på teorin att hot och våld kan förebyggas samt hanteras lättare om personalen arbetar utifrån tre faktorer: Positiv inställning till patienten, känslomässig balans och effektiv struktur. Symptom till psykisk ohälsa och individuella personlighetsdrag har tidigare ansetts som den största anledningen till att patienter utför hot och våld, vilket har lett till reaktiva åtgärder. Samspelet mellan patient och personal har visat sig vara en vanlig anledning till att hot och våld uppstår,

5

den interpersonella komplexiteten kräver därför proaktiva åtgärder (Björkdahl et al., 2012).

Positiv inställning till patienten utgår från att personalen arbetar med en humanistisk människosyn och icke dömande attityd, så att personalen lättare ska förstå patientens beteende och hitta en lösning samt bygga upp en starkare relation med patienten. Känslomässig balans är personalens medvetenhet och kontroll över sina känslor. När hot och våld uppstår är det inte ovanligt att starka känslor framkommer, som ilska och rädsla. En effektiv struktur med regler och rutiner som tydliggör hur arbetsplatsen ska fungera, hur organisationen kan stödja personalen och hur personalen ska hantera utmanande situationer i förebyggande syfte (Björkdahl et al., 2012; Bowers et al., 2006).

Modellen är indelad i tre preventionsnivåer: primär, sekundär och tertiär prevention. Den primära nivån strävar efter en bra vårdmiljö på mottagningen genom att skapa en bra relation mellan patient och personal, samt värdet av riskbedömningar och vårdplaner. Den sekundära nivån är när våld upplevs som en möjlighet och personalen försöker lugna ner patienten. Den tertiära nivån är när våld uppstår och personalen behöver ta fysisk kontroll över situationen för att minska skador för patienter och personal (Björkdahl et al., 2012). Bergenmodellen är inriktad på psykiatriska avdelningar, i litteraturöversikten används den för att diskutera i akutmottagningars kontext.

3. Syfte

Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar.

4. Metod

En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts. En litteraturöversikt används för att skapa en överblick över kunskapsläget inom ett specifikt område, i detta fall sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar (Friberg, 2017a). Induktiv ansats användes för att analysera artiklarna förutsättningslöst (Priebe & Landström, 2012). Syftet med kvalitativ design är att studera personers levda erfarenheter av fenomenet i dess naturliga miljö, upplevelsen är det viktiga och det finns inget rätt eller fel med en erfarenhet eftersom litteraturöversikten är fokuserad på subjektiva upplevelser relaterat till hot och våld (Henricson & Billhult, 2012).

4.2 Urval och datainsamling

Sökningar utfördes i CINAHL och MEDLINE, som är databaser som innehåller ett brett urval av artiklar med omvårdnad som inriktning (EBSCO, 2020).

Syftet var sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagning, relevanta sökord som har använts är: nurs*, emergency, experience*, qualitative, threat*,

violen*, aggressi*, triage. Har använts tillsammans med sökmotorns booleska

6

används för att lägga ihop ord för att ge mer specifika resultat, NOT används för att utesluta artiklar som förorenar sökningen så att sökningen blir ytterligare specifik till syftet (Karlsson, 2012). Sökningarna resulterade i tio artiklar som presenteras i en artikelmatris (Bilaga 2).

Inklusionskriterier: Artiklar med kvalitativ metod som beskrev sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagning, artiklar som publicerats mellan 2009– 2019, artiklar på engelska

Exklusionsskriterier: Artiklar som återkom vid flera sökningar, artiklar som inte var peer reviewed eller etiskt granskade, artiklar som inte erbjöds i fulltext, annan yrkesgrupp än sjuksköterskor

De artiklar som inkluderades har granskats efter kvalitativa data utifrån syftet. Titel och abstrakt är det första och andra steget som kontrolleras vid val av inkluderade artiklar, för att sedan studera resultatet noggrannare och kvalitetsgranska (Friberg, 2017b). Artiklarna kvalitetsgranskades med Hälsohögskolan i Jönköpings protokoll för kvalitativa studier (Bilaga 3). Protokollet var indelat i två delar. Första delen var beskrivning av studien som bestod av fyra frågor där kravet var att samtliga frågor skulle godkännas för att inte exkluderas. Andra delen var kvalitetsfrågor som bestod av åtta frågor, där gjordes beslutet att sex av åtta godkända frågor krävdes.

4.3 Dataanalys

Dataanalysen genomfördes enligt Friberg (2017b), som utgörs av fem steg för att skapa en ny helhet av artiklarnas olika innehåll. I steg ett så läses artiklarna ett flertal gånger för att öka förståelsen av innehållet om hur sjuksköterskor upplever hot och våld. I steg två identifieras varje enskild artikels nyckelfynd, det som framträder i resultaten i artiklarna relateras till litteraturöversiktens syfte. I det tredje steget skapas en sammanställning av de olika artiklarna skapas för att få en översikt över artiklarnas resultat, så det blir lättare att analysera likheter och skillnader som artiklarna innehar. Sedan färgkodas översikten utifrån de likheter och skillnader som artiklarna har, relaterat till syftet. I det fjärde steget skapas kategorier och underkategorier. Datorprogrammet NVivo tillämpas vid analys av kvalitativa data eftersom det grafiska användargränssnittet underlättar vid analysen. I sista steget skapas ett nytt resultat generat av analysen (Friberg, 2017b).

4.4 Etiska överväganden

Belmontrapporten utgår från tre etiska principer: respekt för personer, göra-gott samt rättviseprincipen. Respekt för personer menar att individers autonomi ska respekteras. Individer med begränsad autonomi ska skyddas. Göra-gott-principen består av två delar: inte skada deltagaren och maximera fördelarna parallellt med att minska möjlig skada. Rättviseprincipen handlar om när och hur hänsyn borde användas för att minska orättvisa (U.S. Department of Health & Human Services, 1979)

Olika vetenskapliga metoder har olika forskningsetiska problem. Vid en litteraturöversikt förekommer problemet att artiklarna är på engelska, vilket kan leda till feltolkningar eller orättvisa bedömningar av innehållet i artiklarna om studenten har begränsade kunskaper i engelska och metodologi (Kjellström, 2012). Endast

7

artiklar som fått tillstånd av en etisk kommitté eller genomgått etiska överväganden inkluderades (Wallengren & Henricson, 2012). För att hantera risken för misstolkning har artiklarna lästs flertal gånger, akademiska lexikon har använts när nya ord för författaren uppstår.

5. Resultat

Resultatet är baserat på tio kvalitativa artiklar. Det framkom två kategorier och fyra underkategorier (Tabell 1).

Kategorier Underkategorier

Normalisering av hot och våld i arbetslivet

En del av arbetet

Hot och vålds påverkan på det dagliga arbetet

Mental påverkan Emotionell och psykiska hälsa

Att känna sig säker och osårbar

Tabell 1. Översikt över kategorier och underkategorier.

5.1 Normalisering av hot och våld i arbetslivet

5.1.1 En del av arbetet

Artiklarna uttryckte en normalisering av hot och våld genom meningen: en del av arbetet. Verbalt hot och våld var så vanligt att en del sjuksköterskor utsattes för det dagligen (Hogarth et al., 2016; Pich et al., 2013; Ramacciati et al., 2015). Sjuksköterskor med mer erfarenhet räknade inte verbala situationer som hot och våld längre och ansåg att bara fysiskt våld var märkvärdigt. Även de nyaste i arbetsgruppen såg hot och våld som en självklarhet (Ramacciati et al., 2015). För det mesta rapporterades inte verbalt hot och våld eftersom det inte orsakade fysisk skada, vilket var sjuksköterskornas uppfattning om våld. Verbala hot rapporterades bara om risk för klagomål från patienter eller anhöriga förekom (Hogarth et al., 2016). Förnekelse av hot och vålds påverkan beskrivs i en studie där en del sjuksköterskor uttryckte att hot och våld är en del av arbetet. Medan andra upplevde att det var enerverande att höra deras kollegor acceptera det (Wolf et al., 2014).

Sjuksköterskorna upplevde att rättstvister relaterade till våldsamma handlingar var för långdragna och otillräckliga. Vilket avskräckte från att försöka rätta till problemet (Han et al., 2017). Hot och våld var så vanligt förekommande och förändring upplevdes som avlägset. På grund av detta behövde sjuksköterskorna absorbera och tolerera det skadliga beteendet, därmed normaliserades våld på arbetsplatsen (Han et al., 2017;

8

Wolf et al., 2014). Toleransen utvecklades för sjuksköterskorna, från att vara rädda ofta på grund av verbala hot till att vara rädd en gång i månaden (Pich et al., 2011). Sjuksköterskorna blev offer för hot och våld och klandrade sig själva för vad som hade hänt (Han et al., 2017; Ramacciati et al., 2015; Tan et al., 2015). I vissa fall ursäktades patienter och anhöriga för deras beteende speciellt vid akutvård, för att de inte är sig själva i krissituationer (Hogarth et al., 2016; Tan et al., 2015). Patienter som är aggressiva men svårt sjuka eller dementa accepterades mer av deltagarna på grund av förståelse för sjukdomen (Hogarth et al., 2016; Pich et al., 2011). I något fall ursäktades även alkoholberusade för att de inte har kontroll över sina handlingar och har därmed inte ansvar (Pich et al., 2011). Sjuksköterskor som var föräldrar hade mer förståelse för föräldrar som bad om förlåtelse för sitt beteende, medan andra inte kände att det var genuint. En del av dessa patienter och anhöriga betedde sig störande och hotfulla med hoppet att de får tillgång till vård snabbare, vilket leder till en dominoeffekt där andra i väntrummet blir frustrerade över att den störande förövaren får gå före (Pich et al., 2013).

5.1.2 Hot och vålds påverkan på det dagliga arbetet

Individer som använder hot och våld ansågs vara tidskrävande (Tan et al., 2015) och begränsade arbetet för sjuksköterskorna (Han et al., 2017). Sjuksköterskorna upplevde att toleransen för människor minskade, patienter och anhöriga uppfattades som mer provocerande (Angland et al., 2014). För att undvika fler konflikter valde sjuksköterskorna att minska standarden av vården som copingstrategi, genom att utesluta delar av arbetet, exemplvis hälsoundervisning (Han et al., 2017).

En del av sjuksköterskorna kände att det var svårt att fokusera på arbetet efter hot och våld, vilket påverkade deras färdigheter som sjuksköterskor. Det fanns en oro att skada andra patienter på grund av detta. En del sjuksköterskor arbetade med nedsänkt koncentrationsförmåga efter våld på arbetsplatsen, vilket resulterade i överlämning av fel läkemedel (Hassankhani et al., 2018). Hot och våld hade en negativ effekt på kommunikationen för sjuksköterskorna och påverkade relationen med patienter och kollegor. De upplevde att det var svårare att prata med patienter och att de knappt pratade med sina kollegor. (Hassankhani et al., 2018). En del kände att de själva och arbetskollegorna inte alltid upprätthöll professionalismen; de betedde sig otrevliga och skrek mot patienter. (Ramacciati et al., 2015; Tan et al., 2015). En studie beskriver en oprofessionell sort av sjuksköterska. Deras personlighet provocerade patienter och situationer eskalerade på grund av deras beteende, vilket ökade risken för hot och våld mot dem (Howerton Child & Sussman 2011).

5.2 Mental påverkan

5.2.1 Psykisk och emotionell hälsa

Stress ansågs vara en stor faktor till att sjuksköterskorna hade en negativ attityd till patienter och anhöriga, speciellt till patienter som de upplevde inte behövde befinna sig på akutmottagningen (Angland et al., 2014). Mer stress upplevdes efter hot och våld och i vissa fall leder det till utbrändhet (Hassankhani et al., 2018; Tan et al., 2015). Deltagarna upplevde emotionell smärta eller ”sår” som de beskriver det, som tar lång tid att läka (Ramacciati et al., 2015). Sjuksköterskorna berättade om posttraumatiska

9

upplevelser: röster från anhöriga som skriker, ansträngande att vara i närheten av situationen/sjukhuset samt situationer som återupprepades i tankarna (Han et al., 2017; Hassankhani et al., 2018). De posttraumatiska symptomen för en del blev skakande, illamående och gråtande, som medförde ett behov av professionell rådgivning (Wolf et al., 2014).

Hot och våld i arbetet på akutmottagningen medförde en upplevelse av hopplöshet, motivationsbrist och en känsla av isolering hos sjuksköterskorna. Det resulterade i ett behov av att träffa en läkare samt behov av antidepressiv läkemedelsbehandling (Hassankhani et al., 2018). Problemen följde med hem. Hot om att sjukhuset ska brännas ner skapade en rädsla där sjuksköterskor kände behov att höra av sig till sina anhöriga (Hassankhani et al., 2018). Samt oro att deras egen familj kommer att bli skadade (Han et al., 2017). Sjuksköterskorna tog med sig stressen hem och dumpade av negativiteten på sin familj efter hot och våld på arbetsplatsen. Sömnproblem är ytterligare en konsekvens, för lite sömn och för mycket sömn; mardrömmar och tankar om våldet höll sjuksköterskorna vakna (Hassankhani et al., 2018). Osäkerhet om hot om våld kunde bli sanning eller om våldsamma situationer kunde upprepas skapade ångest och rädsla (Hassankhani et al., 2018; Ramacciati et al., 2015).

5.2.2 Att känna sig osäker och sårbar

Akutmottagningar upplevdes som osäkra arbetsplatser, tidigare erfarenheter av hot och våld orsakade känslan av osäkerhet hos sjuksköterskorna (Han et al., 2017; Wolf et al., 2014). Sjuksköterskorna var inte bara osäkra för sig själva, men även för övrig vårdpersonal och andra patienter på akutmottagningen (Pich et al., 2013). Fysiska ärr och hotfulla situationer var påminnelser om hur osäker arbetsplatsen är, och vad som kunde hända (Han et al., 2017; Pich et al., 2013). På grund av de situationer som sjuksköterskorna varit med om fanns det en oro för vad som kunde hända dem i framtiden (Pich et al., 2013). Deltagarna upplevde även osäkerhet utanför arbetsplatsen, de hade känt behov att bli eskorterade till deras bil av familj eller säkerhetsvakter efter (Han et al., 2017; Pich et al., 2011). Säkerhetsvakter upplevdes som en säkerhet när de var närvarande (Angland et al., 2014), men var oftast inte där eller svåra att få tag på (Angland et al., 2014; Wolf et al., 2014).

Sjuksköterskorna kände att de vill hjälpa människor men att de upplevde sig som offer istället och ifrågasätter yrkesvalet eller arbetsplatsen (Howerton Child & Sussman; Pich et al., 2011). Sjuksköterskorna kände sig sårbara och utan stöd, de fick oftast ta hjälp av kollegor för att hantera situationer och den känslomässiga effekten orsakat av hot och våld (Ramacciati et al., 2015; Tan et al., 2015). Arbetsledare gav sitt stöd ibland, men sjuksköterskorna kände att de inte fick det stödet som behövdes från organisationen. De upplevde att ingen lyssnade och att det kunde ta lång tid utan förbättring (Ramacciati et al., 2015; Wolf et al., 2014). Sjuksköterskorna upplevde att föremål som exempelvis en dörr, som är sjukhusets egendom uppfattades som mer värdefulla för organisationen än vad sjuksköterskorna var. Organisationen anmälde förövare som skadade föremålen, men om förövaren skadade sjuksköterskorna behövde de själva genomföra processen att anmäla (Ramacciati et al., 2015). Bristen av support från offentliga tjänstemän t. ex poliser och domare, ökade känslorna av frustration och att det var en osäker arbetsplats (Wolf et al., 2014).

Vissa sjuksköterskor uppgav att hot och våld orsakade förlust av dyrbar tid, på grund av pappersarbete på polisstationer och domstolar som behövde signeras (Hassankhani et al., 2018). Det bekymrade sjuksköterskorna att det inte förekom handlingar som

10

skulle stoppa framtida situationer. Därmed såg de inte värdet av att rapportera hot och våld, det uppfattades som tidskrävande med ingen uppenbar fördel (Hogarth et al., 2016; Tan et al., 2015). Sjuksköterskorna upplevde att utbildning eller kurser i att hantera hot och våld, var ovanligt förekommande eller hade aldrig blivit erbjudna. De kurser som hade erbjudits upplevdes som ineffektiva eller väldigt situationella (Howerton Child & Sussman; Pich et al., 2011).

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Trovärdighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet är indikatorer på god vetenskaplig kvalitet inom kvalitativ design. Trovärdighet kan ses som ett paraplybegrepp och innebär att läsaren skall bli övertygad om att den presenterade kunskapen är rimlig och äger giltighet (Wallengren & Henricson, 2012). För att öka litteraturöversiktens trovärdighet användes flera databaser med omvårdnadsfokus för att öka chansen att finna relevanta artiklar (Henricson, 2012b), CINAHL och MEDLINE användes för att hitta artiklar. PubMed testsöktes men visade bara dubbletter och irrelevanta artiklar. De första sökningarna visade väldigt få relevanta artiklar. Den booleska operatorn OR hade varit användbar i detta sammanhang för att expandera sökningen. På grund av kunskapsbrist om operatorn användes den inte och sökorden utvecklades som alternativ. Under sökningen upptäcktes en mängd av artiklar med syftet att berätta om våld i hemmet/domestic abuse, som senare i sökningen begränsades med den booleska operatorn NOT domestic. Vilket hade sparat tid i arbetet om det hade använts tidigare, eftersom den avgränsar och sökningen blev mer specifik. AND är förinställt vid fritextsökning och används för att avgränsa vilka ord som behövde finnas med i sökningen (Karlsson, 2012).

Artiklar med samma design ökar trovärdigheten av litteraturöversikten men på grund av det begränsade antalet kvalitativa artiklar, hade det varit ännu svårare att begränsa det till t. ex. bara fenomenografiska artiklar (Henricson, 2012b). En inledande sökning borde ha utförts. Eftersom ett av problemen i den egentliga sökningen var det begränsade antalet kvalitativa artiklar som hittades, det kan ses som en svaghet i bekräftelsebarheten (Wallengren & Henricson, 2012). Kvantitativa artiklar inkluderades inte eftersom de inte svarar på fenomenet upplevelse. Artiklar med mixad metod innehåller kvalitativa data, men kräver andra strategier vid analys och kvalitetsgranskning (Borglin, 2012). Därför exkluderas dessa på grund av eventuell tidsförlust.

Artiklarna granskades med hjälp av Hälsohögskolans granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar vilket förstärker trovärdigheten. Granskningsprotokollet för kvalitativa artiklar var ny för författaren och på grund av det kan felbedömningar uppkommit, vilket kan minska trovärdigheten. Bara artiklar som var peer reviewed och hade ett etiskt godkännande av en etisk kommitté eller ett etiskt ställningstagande inkluderades. Endast artiklar skrivna på engelska inkluderades, även om författaren behärskar språket väl fanns det risk för misstolkning vid översättningen, eftersom det inte är författarens modersmål samt att slangord från t. ex Australien uppkom. För att minska risken för misstolkning lästes artiklarna flera gånger. Slangord och nya ord för författaren söktes upp på engelska lexikon och jämfördes med meningen där orden

11

skapade svårigheter. För att öka bekräftbarheten finns sökmatrisen som en bilaga så att sökningen kan reproduceras. Artikelmatrisen är en sammanfattning av författaren som visar detaljer om artiklarna som design, urval och kvalitetsgranskningen som har utförts. Författaren har analyserat och kvalitetsgranskat artiklarna själv vilket kan ses som en svaghet då de inte finns någon inter-bedömarreliabilitet (Wallengren & Henricson, 2012). Handledningsträffar med handledare och medstudenter stärker trovärdigheten eftersom ytterligare parter granskar litteraturöversikten och ger respons (Henricson, 2012b)

Förförståelse innebär föreställningar, antagande och kunskap om ämnet innan det studeras, som fakta, värderingar och erfarenheter. Förförståelse kan vara ett hinder och en möjlighet vid skapandet av ny förståelse (Priebe & Landström, 2012; Persson & Sundin). Förförståelse om hot och våld inom vården fanns i form av bakgrunden och personlig erfarenhet men inte inom akutsjukvården. Artiklarna analyserades efter bakgrunden var utarbetad, vilket skapade förväntningar. Vid analysen fanns en tankebana som ville finna information från bakgrunden i artiklarna. Personlig erfarenhet upplevdes som mindre påträngande. Förförståelsen har försökts att minimeras genom att fokusera enbart på syftet. Det går inte att utesluta att analysen har påverkats av förförståelsen (Henricson, 2012b)

Kvalitativ design användes i li för att beskriva fenomenet, eftersom det inte finns något fel i en erfarenhet och ingen absolut sanning så kunde den kvalitativa datan användas för att svara på syftet. Nackdelen med kvalitativ design är att det inte förekommer numeriska data, exempelvis hur ofta hot sker på akutmottagningar (Henricson & Billhult, 2012) Induktiv ansats användes för att öka förståelsen och förklara fenomenet så förutsättningslöst som möjligt (Priebe & Landström, 2012). Urvalet bestod av artiklar från Australien, Iran, Irland, Italien, Singapore och USA. Detta kan styrka litteraturöversiktens överförbarhet, eftersom det visar vad som kan vara en övergripande bild på hur sjuksköterskor upplever hot och våld på akutmottagningar i världen. De olika länderna har varierande kultur, miljö och religion vilket är en svaghet i överförbarheten. Därmed kan resultatet vara missvisande då en del upplevelser är lika men av varierande underliggande anledningar. Antalet artiklar är endast tio, det visar ett begränsat antal subjektiva upplevelser vilket kan ses som en svaghet i överförbarheten (Priebe & Landström, 2012).

6.2 Resultatdiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar. Hot och våld som inte är accepterat i det vardagliga livet blir en vardag för sjuksköterskor på grund av sitt yrkesval, det är en del av arbetet enligt sjuksköterskorna. Arbetet begränsades av hot och våld och kvaliteten på vården minskade. Det påverkade sjuksköterskorna fysiskt, psykiskt och emotionellt. Osäkerheten om vad som har hänt och vad som kan hända skapar en sårbarhet. Sårbarheten och viljan att hjälpa människor gjorde sjuksköterskorna istället till offer.

12

Resultatet i litteraturöversikten visar att normaliseringen av hot och våld skapar en arbetskultur där de erfarna knappt märker det längre. När nya sjuksköterskor möter denna arbetskultur har de inte hunnit normaliserat sin arbetsmiljö, vilket kan göra att de uppmärksammar hot och våld på ett annat sätt jämfört med erfarna sjuksköterskor. Normaliseringen kan utvecklas genom att det är svårt och långsamt att påverka sin arbetsmiljö, som gör att de sedan vänjer sig och det blir en del av arbetet.

Sjuksköterskors attityd till hot och våld, att det är en del av arbetsbeskrivningen, kan leda till att hot och våld underrapporteras. Underrapporteringen mörkar graden av hot och våld som verkar inträffa (Ferns, 2005). Ramacciati et al. (2018) studie från Italien där upplever deltagarna att hot och våld på arbetsplatsen inte är tillräckligt studerat eller förstått, mörkerantalet kan vara ett hinder för att mer förståelse ska kunna skapas eftersom det inte kan förväntas att andra ska ha förståelse; om de inte ens vet att det händer. I en studie utförd på sjukhus i fem europeiska länder som inkluderade 1089 sjuksköterskor, hade 54% blivit utsatta för icke-fysiskt våld och 20% för fysiskt våld, samt 15% utsatta för båda dem senaste 12 månaderna. Ungefär 50% av situationerna rapporterades inte, den vanligaste anledningen var att det kändes värdelöst (Babiarczyk et al., 2020). Detta har likheter med litteraturöversiktens resultat, där sjuksköterskorna uppfattar rapportering som meningslöst. På grund av bristfällig support från organisationen för att inga handlingar som skulle hindra framtida situationer utvecklas.

Kritik mot organisationen och ledningen framkommer frekvent i forskningen, Hislop och Melby (2003) redovisar att ledningen inte har förståelse och att ingen feedback av rapporteringen finns tillgänglig. Vilket skapar en isolering av information från båda hållen. Det kan ses som ett dödläge där båda parterna agerar passivt.

Hot och våld borde förebyggas och inte normaliseras, då krävs det att vårdpersonal och organisation arbetar tillsammans. Effektiv struktur av regler och rutiner är en av Bergenmodellens tre faktorer, support från organisationen är en av delarna för att skapa en effektiv struktur. Brist på support från organisationen och oklarhet om rutiner påverkar förebyggandet och bemötandet av hot och våld (Björkdahl et al., 2012).

Hot och vålds påverkan på det dagliga arbetet

Hot och våld påverkar det dagliga arbetet och sjuksköterskornas tid och arbete begränsades. Litteraturöversiktens resultat visar att förövarna straffas av det aggressiva beteendet, sjuksköterskorna vill undvika hotfulla situationer och undviker därmed patienterna samt vissa åtgärder relaterade till patienten. Enligt Eker et al. (2012) studie ändrade mer än hälften av sjuksköterskorna sitt beteende efter hot och våld, oftast genom att kommunicera mindre med patienten och patientens anhöriga. Från att motiverat vilja hjälpa patienterna förvandlas motivationen till apati och kvaliteten på vårdarbetet minskar (Najafi et al., 2017).

Den positiva inställningen och humanistiska människosynen till patienter och deras anhöriga rubbas. Därmed minskar intresset för att förstå patienters behov och beteende och hotar den primära nivån i Bergenmodellen: god relation mellan patient och personal. För att undvika eskalering till sekundära och tertiära nivån, är det viktigt att vårdpersonalen försöker att ha förståelse och inte låta känslor som ilska och rädsla

13

överta. Det blir svårare att förstå patientens beteende och behov om personen undviks (Björkdahl et al., 2012).

Solidariteten som är ett av de viktigaste verktygen för vårdpersonalen vid hot och våld riskerar att skadas, kommunikationen blir bristande. Sjuksköterskan som har blivit utsatt för hot eller våld blir upprörd och kollegorna får lida, förbittring och undvikande kan ske och solidariteten skadas (Najafi et al., 2017). Dålig kommunikation är även en faktor till hot och våld, vilket leder till en ond cirkel (Ramacciati et al., 2018).

För att skapa en bra vårdmiljö är det viktigt om vårdpersonal och olika instanser samarbetar. Det kan vara lättare att förstå patienters beteende och behov när fler tillgängliga synvinklar och erfarenheter möts, det kan leda till proaktiva åtgärder istället för reaktiva. Samarbete mellan vårdpersonal är en vital del av Bergenmodellen, det kan användas som verktyg för att förhindra eskalering av situationen. (Björkdahl et al., 2012).

Psykisk och emotionell hälsa

Hot och våld påverkade sjuksköterskorna, en del upplevde psykiska och emotionella symptom som ångest, hopplöshet och stress. I en studie av Najafi et al. (2017) nämns personlighet som en faktor till hantering av stress. Dåligt hanterad stress kan leda till att dessa sjuksköterskor blir arga och irriterade vilket påverkar kommunikationen och kan leda till hot eller våld. Resultatet i denna litteraturöversikt visar att beteenden som upplevs otrevliga kan skapa situationer som främjar aggression. Aggressiviteten påverkar inte bara utövaren; den kan sprida sig från patienter till deras anhöriga eller till andra som väntar på vård. Personligheter kan förändras vid arbete på en akutmottagning, en studie av Hislop och Melby (2003) visar att det är viktigt för sjuksköterskor att vara bestämda och självsäkra vid arbete på akutmottagning. Men det finns även en gräns mellan att vara bestämd och verka aggressiv vilket kan leda till hotfulla situationer.

Upplever patienten aggressivt beteende från vårdpersonal minskar känslan av trygghet, vilket är grundläggande för att förebygga hot och våld. Sprids det vidare kan det bli svårare att behålla en god vårdmiljö. Därmed läggs mer resurser på att hindra och stoppa våld än att vårda patienter. Enligt Bergenmodellen så är känslomässig balans: medvetenhet och kontroll över sina känslor, som stress och ilska, en viktig faktor för att hitta bra lösningar vid problematiska situationer. (Björkdahl et al., 2012). Oförutsägbarhet är en av anledningar till att sjuksköterskor upplever ångest och osäkerhet vid arbete på akutmottagningar, särskilt efter hot och våld. Hislop och Melby (2003) beskriver hur personer som är påverkade av alkohol och droger är tidskrävande och ångestdrivande; de är dock mer förutsägbara då alkoholpåverkade är en stor del av de som utför våld på akutmottagningar. Även patienter med psykiska problem anses vara ångestdrivande, de är oförutsägbara i vad de kommer att göra (Pich et al., 2010). Resultatet i litteraturöversikten visar att problemen kan följa med hem, eftersom sjuksköterskor inte kan få ut sin ilska på grund av professionell etik kan personliga relationer påverkas negativt. Känslan av att inte vara tillräcklig på sitt arbete följer med hem. Barn och partners försummas eller blir utloppet av aggressivitet (Wolf et al., 2017; Najafi et al., 2017). I vissa fall finns risken att sjukdomar som Hepatit C kunde följa med hem på grund av våld och oron att smitta någon i familjen (Wong et al., 2017).

14

Att känna sig sårbar och osäker

Resultatet i litteraturöversikten visar att hot och våld skapar osäkerhet och sårbarhet hos deltagarna. Catlette (2005) visar att detta har varit ett problem sedan tidigare. Här beskrivs hur oförutsägbart arbetet på akutmottagning är och att de väntar på att hot och våld ska hända. Denna litteraturöversikts resultat visar att en anledning till att akutmottagningar fortfarande är oförutsägbara, kan vara på grund av att säkerhetsåtgärderna brister. Det verkar inte finnas en jämvikt mellan hot och våld och säkerhetsåtgärderna, hot och våld är dominerande och sker varje dag, ibland flera gånger om dagen medan säkerhetsvakter inte alltid är där och på grund av detta oftast en för sen åtgärd. I en studie framkommer det att säkerhetsåtgärder som säkerhetsvakter oftast initieras efter hot och våld. Det framförs dock att sjuksköterskor som indikerar att deras sjukhus inte har säkerhetspersonal blev mindre utsatta för hot och våld. Det upplevdes dock oroväckande att inte ha tillräcklig säkerhetspersonal (Gacki-Smith et al., 2009).

Sjuksköterskorna hjälper ibland människor som behandlar dem på ett sätt som upplevs negativt, vilket orsakar en sårbar situation där de fortsätter att hjälpa personer som beter sig illa. I en tidigare studie återkommer detta och sjuksköterskorna förstår inte varför det händer just dem, de vill ju bara hjälpa till och vårda människor. De upplevde att hela väntrummet hatade dem för att de var ett hinder för att träffa en läkare (Hislop & Melby, 2003). Varför utsätts dessa ”altruistiska” människor för detta regelbundet? Förtroendet kanske utnyttjas av vissa i allmänheten, förtroendet att få fortsatt hjälp fast att en person slår en sjuksköterska i bröstet, för att de vill ju hjälpa. Förtroendet i att det inte kommer ske något negativt för de vill ju hjälpa och har förståelse för situationen.

Resultatet i denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskor upplevde största stöd, vid hot och våld, kom från kollegor. Det informella stöd som byggs upp mellan sjukvårdspersonalen är deras största styrka vid hot och våld, att de vill hjälpa människor visar sig ytterligare under dessa omständigheter. Det kan vara som ett stöd efter händelsen eller förebyggande och medan situationen händer. Det är även visat i en tidigare studie av Morken et al., (2015) som berättar att deltagarna kunde befinna sig i farliga situationer men att kollegor kom och räddade situationen av ren slump, men det visade sig att kollegorna hade observerat varningssignaler. Solidariteten är en bra säkerhetsåtgärd men visar svaghet i systemet om de måste agera säkerhetsvakter till sina kollegor. Stödet från kollegor blir särskilt viktigt eftersom resultatet i litteraturöversikten visar att, organisationen och myndigheter upplevs mindre hjälpsamma och mer byråkratiska än som ett hjälpmedel.

7. Slutsats

Hot och våld är ett problem för sjuksköterskor på akutmottagningar, det har psykiska och fysiska konsekvenser, på arbetet och i privatlivet. Oförutsägbarheten skapar ångest och påverkar sjuksköterskornas arbete. Det sker frekvent för sjuksköterskorna och de sänker kvaliteten av vård för att undvika hot och våld. Organisationen visar inte det stöd som sjuksköterskorna behöver.

15

En slutsats av denna litteraturöversikt är att kulturen i sjukvården som normaliserar hot och våld, kan vara ett hinder för att minska problemet. Sjukvårdspersonalen borde inte förminska sig själva och sina upplevelser. Resultat gav en inblick i hur sjuksköterskor upplever hot och våld samt vad som upplevs som våld och vilka konsekvenser det har. Bergenmodellen användes för att sammanväva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar med en teoretisk anknytning. För att vidare problematisera hot och våld samt vikten av utbildning för att förebygga och hantera våld.

7.1 Kliniska implikationer

Kunskapen kan bidra till att sjuksköterskor och allmänheten får en bättre förståelse för hur omvårdnaden och sjuksköterskor på akutmottagningar påverkas av hot och våld. Litteraturöversikten skulle kunna vara ett verktyg till vårdpersonal på akutmottagningar att identifiera problem i arbetsmiljön och organisationen. Myndigheter och organisationen borde ge sjuksköterskorna support och skydd till att skapa en säker arbetsplats, så att vården kan hålla en god kvalitet. Vidare forskning kring området skulle kunna medföra att sjuksköterskor blir mer medvetna om normaliseringen och därmed möjligheten att minska den.

16

Referenslista

*Artiklar använda i resultatet

AlBashtawy, M., & Aljezawi, M (2013). Workplace violence against nurses in emergency departments in Jordan. International Nursing Review, 60(4), 550-555.

https://doi.org/10.1111/inr.12059

Andersson, H., Jakobsson, E., Furåker, C., & Nilsson, K. (2012). The everyday work at a Swedish emergency department – The practitioners’ perspective. International Emergency Nursing, 20(2), 58-68. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2011.06.007

Andreasson, S., Chikritzhs, T., Dangar, F., Holder, H., Naimi, T., & Stockwell, T. (2017). Alkohol och våld (Alkoholen och samhället 2017/2018). Svenska Läkaresällskapet. https://www.sls.se/globalassets/sls/sls/remissvar/iogt-3300---rapport_final.pdf

*Angland, S., Dowling, M., & Casey, D. (2014). Nurses’ perceptions of the factors which cause violence and aggression in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 22(3), 134-139. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2013.09.005 SFS 1994:579 Arbetsmiljölagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160 SFS 2002:585. Arbetsmiljölagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160 Arbetsmiljöverket. (2014). Arbetsmiljön 2013 (Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:3). https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsmiljon-2013-rapport-2014-03.pdf

Attwood, A., & Munafò, M. (2014). Effects of acute alcohol consumption and processing of emotion in faces: Implications for understanding alcohol-related aggression. Journal Of Psychopharmacology, 28(8), 719-732. https://doi.org/10.1177/0269881114536476 Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K., & Engström, M. (2016). Trauma Nursesʼ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal of Trauma Nursing, 23, 51-57. https://doi.org/10.1097/jtn.0000000000000186 Babiarczyk, B., Turbiarz, A., Tomagová, M., Zeleníková, R., Önler, E., & Sancho Cantus, D. (2020). Reporting of workplace violence towards nurses in 5 European countries – a

cross-17

sectional study. International Journal Of Occupational Medicine And Environmental Health, 33(3), 325-338. https://doi.org/10.13075/ijomeh.1896.01475

Björkdahl, A., Hansebo, G., & Palmstierna, T. (2012). The influence of staff training on the violence prevention and management climate in psychiatric inpatient units. Journal Of Psychiatric And Mental Health Nursing, 20(5), 396-404. https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2012.01930.x

Borglin, G. (2012). Mixad metod – en introduktion. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 269-287). Studentlitteratur AB. Bowers, L., Brennan, G., Flood, C., Lipang, M., & Oladapo, P. (2006). Preliminary outcomes of a trial to reduce conflict and containment on acute psychiatric wards: City Nurses. Journal Of Psychiatric And Mental Health Nursing, 13(2), 165-172. https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2006.00931.x

Catlette, M. (2005). A Descriptive Study of the Perceptions of Workplace Violence and Safety Strategies of Nurses Working in Level I Trauma Centers. Journal Of Emergency Nursing, 31(6), 519-525. https://doi.org/10.1016/j.jen.2005.07.008

Darawad, M. W., Al-Hussami, M., Saleh, A. M., Mustafa, W. M., & Odeh, H. (2015). Violence Against Nurses in Emergency Departments in Jordan. Workplace Health & Sefety, 63(1), 9-17. https://doi.org/10.1177/2165079914565348

EBSCO. (u. å). About us. Hämtad 20 maj, 2020, från https://www.ebscohost.com/nursing/about

Eker, H. H., Özder, A., Tokaç, M., Topçu, I., & Tabu, A. (2012) Aggression and violence towards health care providers, and effects thereof. Archives of Psychiatry and

Psychotherapy, 14 (4), 19-29.

Fafliora, E., Bampalis, V., Zarlas, G., Sturaitis, P., Lianas, D., & Mantzouranis, G. (2016). Workplace violence against nurses in three different Greek healthcare settings. Work, 53(3), 551-560. https://doi.org/10.3233/wor-152225

Ferns, T. (2005). Violence in the accident and emergency department – An international perspective. Accident And Emergency Nursing, 13(3), 180-185.

https://doi.org/10.1016/j.aaen.2005.03.005

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (Uppl. 3:1, s. 141-151) Studentlitteratur

18

Friberg, F. (2017b) Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (Uppl. 3:1, s. 129-138) Studentlitteratur

Gacki-Smith, J., Juarez, A., Boyett, L., Homeyer, C., Robinson, L., & MacLean, S. (2009). Violence Against Nurses Working in US Emergency Departments. JONA: The Journal Of Nursing Administration, 39(7/8), 340-349. https://doi.org/10.1097/nna.0b013e3181ae97db Gilchrist, H., Jones, S. C., & Barrie, L. (2011). Experiences of emergency department staff: Alcohol-related and other violence and aggression. Australasian Emergency Nursing Journal, 14(1), 9-16. https://doi.org/10.1016/j.aenj.2010.09.001

Gillespie, G. L., Bresler, S., Gates, D. M., & Succop, P. (2013). Posttraumatic Stress

Symptomatology Among Emergency Department Workers Following Workplace Aggression. Workplace Health & Safety, 61(6), 247-254. https://doi.org/10.1177/216507991306100603 Göransson, K. E., & von Rosen, A. (2010). Patient experience of the triage encounter in a Swedish emergency department. International Emergency Nursing, 18(1), 36-40. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2009.10.001

Hallberg, U. (2011). Kunskapsöversikt - Hot och våld inom vård och omsorg (Rapport 2011:16). Arbetsmiljöverket.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf

*Han, C., Lin, C., Barnard, A., Hsiao, Y., Goopy, S., & Chen, L. (2017). Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study. Nursing Outlook, 65(4), 428-435. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2017.04.003

*Hassankhani, H., Parizad, N., Gacki-Smith, J., Rahmani, A., & Mohammadi, E. (2018). The consequences of violence against nurses working in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 39, 20-25.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2017.07.007

Henricson, M. (2012a). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 54-66). Studentlitteratur.

19

Henricson, M. (2012b). Diskussion. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 471-479). Studentlitteratur.

Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 129-137). Studentlitteratur. Hislop, E., & Melby, V. (2003). The lived experience of violence in accident and emergency. Accident And Emergency Nursing, 11(1), 5-11.

https://doi.org/10.1016/s0965-2302(02)00124-8

*Hogarth, K., Beattie, J., & Morphet, J. (2016). Nurses’ attitudes towards the reporting of violence in the emergency department. Australasian Emergency Nursing Journal, 19(2), 75-81. https://doi.org/10.1016/j.aenj.2015.03.006

*Howerton Child, R., & Sussman, E. (2017). Occupational Disappointment: Why Did I Even Become a Nurse?. Journal Of Emergency Nursing, 43(6), 545-552.

https://doi.org/10.1016/j.jen.2017.06.004

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 International Council of Nurses. (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses. International Council of Nurses.

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

Isaksson, U., Åström, S., & Graneheim, U. (2008). Violence in nursing homes: perceptions of female caregivers. Journal Of Clinical Nursing, 17(12), 1660-1666.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02196.x

Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination och omvårdnad (s. 95-113). Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination och omvårdnad (s. 69-92). Studentlitteratur.

Knowles, E., Mason, S. M., & Moriarty, F. (2012). ‘I'm going to learn how to run quick’: exploring violence directed towards staff in the Emergency Department. Emergency Medicine Journal, 30, 926-931. https://doi.org/10.1136/emermed-2012-201329

20

Liu, J., Zheng, J., Liu, K., Liu, X., Wu, Y., Wang, J., & You, L. (2019). Workplace violence against nurses, job satisfaction, burnout, and patient safety in Chinese hospitals. Nursing Outlook, 67(5), 558-566. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2019.04.006

Luck, L., Jackson, D., & Usher, K. (2009). Conveying caring: Nurse attributes to avert violence in the ED. International Journal Of Nursing Practice, 15(3), 205-212. https://doi.org/10.1111/j.1440-172x.2009.01749.x

Magnavita, N., & Heponiemi, T. (2012). Violence towards health care workers in a Public Health Care Facility in Italy: a repeated cross-sectional study. BMC Health Services Research, 12(1). https://doi.org/10.1186/1472-6963-12-108

Morken, T., Johansen, I., & Alsaker, K. (2015). Dealing with workplace violence in emergency primary health care: a focus group study. BMC Family Practice, 16(1).

https://doi.org/10.1186/s12875-015-0276-z

Morphet, J., Griffiths, D., Plummer, V., Innes, K., Fairhall, R., & Beattie, J. (2014). At the crossroads of violence and aggression in the emergency department: perspectives of Australian emergency nurses. Australian Health Review, 38(2), 194.

https://doi.org/10.1071/ah13189

Najafi, F., Fallahi-Khoshknab, M., Ahmadi, F., Dalvandi, A., & Rahgozar, M. (2017). Antecedents and consequences of workplace violence against nurses: A qualitative study. Journal Of Clinical Nursing, 27(1-2), e116-e128. https://doi.org/10.1111/jocn.13884 Nikathil, S., Olaussen, A., Symons, E., Gocentas, R., O´Reilly, G., & Mitra, B. (2017). Increasing workplace violence in an Australian adult emergency department. Emergency Medicine Australasia. https://doi.org/10.1111/1742-6723.12872

Persson, C., & Sundin, K. (2012). Fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod – ett

dialektiskt förhållningssätt. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 373-386). Studentlitteratur.

Phillips, J. (2016). Workplace Violence against Health Care Workers in the United States. New England Journal Of Medicine, 374(17), 1661-1669.

21

*Pich, J., Hazelton, M., & Kable, A. (2013). Violent behaviour from young adults and the parents of paediatric patients in the emergency department. International Emergency Nursing, 21(3), 157-162. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2012.08.007

Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2010). Patient-related violence against emergency department nurses. Nursing & Health Sciences, 12(2), 268-274.

https://doi.org/10.1111/j.1442-2018.2010.00525.x

* Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2011). Patient-related violence at triage: A qualitative descriptive study. International Emergency Nursing, 19(1), 12-19.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2009.11.007

Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 31-50). Studentlitteratur.

* Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., & Addey, B. (2015). Violence against nurses in the triage area: An Italian qualitative study. International Emergency Nursing, 23(4), 274-280. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.02.004

Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., Addey, B., & Raserio, L. (2018). Violence towards Emergency Nurses. The Italian National Survey 2016: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 81, 21-29. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.01.017

Roche, M., Diers, D., Duffield, C., & Catling-Paull, C. (2010). Violence Toward Nurses, the Work Environment, and Patient Outcomes. Journal Of Nursing Scholarship, 42(1), 13-22. https://doi.org/10.1111/j.1547-5069.2009.01321.x

Renker, P., Scribner, S. A., & Huff, P. (2015). Staff perspectives of violence in the emergency department: Appeals for consequences, collaboration, and consistency. Work, 51(1), 5-18. https://doi.org/10.3233/wor-141893

Socialstyrelsen. (2018). Tillgänglighet i hälso- och sjukvården. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-2-16.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Uppföljning av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet.

22

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Triage och flödesprocesser (Rapport nr. 197).

https://www.sbu.se/contentassets/79b7a8f6aaad46dcbc988cffed33339f/triage_fulltext2.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

* Tan, M., Lopez, V., & Cleary, M. (2015). Nursing management of aggression in a Singapore emergency department: A qualitative study. Nursing & Health Sciences, 17(3), 307-312. https://doi.org/10.1111/nhs.12188

U.S. Department of Health & Human Services. (1979). The Belmont Report Ethical Principles and Guidelines for the Protection of Human Subjects of Research. Hämtad 22 maj, 2020, från https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/read-the-belmont-report/index.html

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till

examination inom omvårdnad (s. 481-496). Studentlitteratur.

* Wolf, L., Delao, A., & Perhats, C. (2014). Nothing Changes, Nobody Cares: Understanding the Experience of Emergency Nurses Physically or Verbally Assaulted While Providing Care. Journal Of Emergency Nursing, 40(4), 305-310.

https://doi.org/10.1016/j.jen.2013.11.006

Wolf, L., Perhats, C., Delao, A., & Clark, P. (2017). Workplace aggression as cause and effect: Emergency nurses’ experiences of working fatigued. International Emergency Nursing, 33, 48-52. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2016.10.006

Wong, A., Combellick, J., Wispelwey, B., Squires, A., & Gang, M. (2017). The Patient Care Paradox: An Interprofessional Qualitative Study of Agitated Patient Care in the Emergency Department. Academic Emergency Medicine, 24(2), 226-235.

https://doi.org/10.1111/acem.13117

World Health Organization. (u.å). Violence against health workers. Hämtad 13 april, 2019 från https://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/workplace/en/

23

World Health Organization. (2002). World report on violence and health. Geneva: World Health Organization.

Åström, S., Karlsson, S., Sandvide, Å., Bucht, G., Eisemann, M., Norberg, A., & Saveman, B. (2004). Staff's experience of and the management of violent incidents in elderly care. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 18(4), 410-416. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2004.00301.x

24

Bilagor

Bilaga 1: Sökmatris

Databas Datum Sökord Antal

träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Använda artiklar

CINAHL

31-10-2019 Nurs* experience violen* emergency qualitative

48 48 10 4 3

triage nurs* violen*

experienc* 14 14 1 0 0

07-11-2019 experience triage

violence NOT domestic 16 16 3 1 1

nurs* threat emergency

NOT domestic 158 158 11 1 1 16-11-2019 nurs* aggress* qualitative emergency 36 36 3 3 3 Nurs* experience violen* emergency 188 188 2 1 0 MEDLINE

31-10-2019 nurs* experience violen* emergency qualitative 44 44 1 0 0 emergency nurs* violen*

qualitative 102 102 4 1 0 07-11-2019 nurs* aggress* emergency experience NOT domestic 65 65 8 3 1 22-11-2019 Violence nurses emergency departments 439 439 29 7 1