Spelar högläsning och
biblioteksbesök någon
roll?
En litteraturstudie om hemmets betydelse för barns läsutveckling i
skolans årskurs F-3
KURS: Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 FÖRFATTARE: Frida Ekman, Helena Sundbring
EXAMINATOR: Sylvi Vigmo TERMIN: VT21
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15 hp
School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med
inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________________________ Frida Ekman, Helena Sundbring
Spelarhögläsning och biblioteksbesök någon roll?
En litteraturstudie om hemmets betydelse för barns läsutveckling i skolans årskurs F-3 Does reading aloud and library visits matter?
A literature study of the signification of home for children's reading development in grades F-3
Antal sidor: 26 _______________________________________________________________________ I denna litteraturstudie undersöks huruvida hemmet har en påverkan på läsutvecklingen och vikten av hemmets och skolans samarbete för elevernas läsutveckling kommer även att belysas. Litteraturstudiens syfte är att granska huruvida elevernas läsutveckling påverkas beroende av om de får stöd hemifrån. För att besvara syftet kommer följande
frågeställningar att ligga till grund för studien: Påverkas elevernas läsutveckling av hemmet och i så fall hur och om vårdnadshavares och skolans samarbete har en betydande roll i elevernas läsutveckling. I bakgrunden får läsaren ta del av information om ämnet för att få en tydlig förförståelse för att lättare kunna ta del av det som presenteras och diskuteras i resultatet och diskussionen. I metodavsnittet kommer läsaren att få ta del av hur urvalet och insamling av vetenskapliga artiklar har gått till. Söktjänsterna samt databasen som har använts är Primo, SwePub och ERIC. Det valda artiklarna består av både nordisk och internationell forskning. Under resultatdelen redogörs det för tidigare forskning kring ämnet
och läsaren får här ta del av olika studiers resultat. Studiens resultat visar att hemmet, familjernas olika rutiner och bakgrunder ofta har en påverkan på barns läsutveckling. De flesta forskare belyser vikten av hemmets engagemang i relation till läsutvecklingen. Engagemanget kan bestå av flera faktorer, exempelvis läsning kopplat till flyt i läsningen, ordförråd och ordförståelse, antal böcker i hemmetsamt samarbetet med skolan. Resultat från forskningen menar också på att ett gott samarbete med skolan är väsentligt för elevernas läsutveckling. Går det tidigt att introducera barnen i hemmet till läsning kommer det med stor sannolikhet att ligga till grund för den framtida läsutvecklingen.
______________________________________________________________________________ Sökord: läsutveckling, högläsning, hemmet, vårdnadshavare, skolan, samarbete, årskurs F-3
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställningar ... 2
3 Bakgrund ... 3
3.1 Styrdokument ... 3
3.2 Läsutveckling ... 3
3.3 Skolan och vårdnadshavarnas samarbete ... 4
3.4 Hemmets påverkan på läsutvecklingen ... 5
4 Metod ... 7
4.1 Informationssökning ... 7
4.2 Urval ... 9
4.3 Materialanalys ... 11
5 Resultat ... 13
5.1 Text och skrift i hemmet och dess påverkan på läsutvecklingen ... 13
5.2 Betydelsen av hemmets kommunikation med skolan och samhället i relation till läsutvecklingen .... 15
6 Diskussion ... 19
6.1 Metoddiskussion ... 19
6.2 Resultatdiskussion ... 19
Referenslista ... 24
1
1 Inledning
I dagens samhälle är läsning något vi dagligen ägnar oss åt. Läsning förekommer i många olika former och kontexter. Det är en stor variation på vad som läses, till exempel
webbsidor, böcker, rapporter, tidningar, olika former av meddelanden etcetera. Eftersom vi dagligen omges av skrift, läser de flesta något varje dag, men hur mycket varierar från person till person. Det är viktigare än någonsin att ha en god läsförmåga, eftersom de flesta yrken kräver en läsfärdighet (Lundberg & Herrlin, 2015, s. 5). Enligt Fredriksson & Taube (2012, s. 15) behöver den enskilde individen kunna läsa och skriva, annars finns det risk att hamna i problematiska situationer. Språket är en del av det sociala i alla åldrar, därför är det av stor vikt att lära sig läsa för att inte känna sig utanför i samhället (Waugh, 2018, s. 26).
Det är väsentligt att barnen i tidig ålder lär sig läsa, eftersom det är ingången till en värld full av kunskap, glädje och fantasi. Tiden i skolan räcker inte alltid till för att elevernas läsning ska bli helt utvecklad, därför är det viktigt att hemmen stödjer barnens läsutveckling (Lundberg & Herrlin, 2015, s. 19). Under tidigare verksamhetsförlagda utbildningar har vi sett att det inte alltid är en självklarhet att eleverna får stöd i läsning hemifrån. Många kommer från hem där det svenska språket inte används eller där tid och intresse inte finns. Detta blev tydligt genom samtal med handledare, vårdnadshavare och elever. Enligt
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) ska alla barn ha en rätt till en likvärdig utbildning. Utbildningen ska anpassas till varje enskild elevs förutsättningar och behov (Skolverket, 2019, s. 6). Om alla ska få rätt till en likvärdig utbildning i skolan, bör hemmen då spela en viktig roll i lärprocesserna? Undersökningen kommer att handla om huruvida hemmet har en påverkan på läsutvecklingen och vad skolan kan göra för att ha ett bra samspel med hemmet.
2
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att granska huruvida elevernas läsutveckling påverkas beroende på om de får stöd hemifrån och i skolan. Granskningen kommer att fokusera på forskning i svenskämnet för grundskolans årskurs F-3 inom området läsutveckling, för att synliggöra behov av vidare forskning.
Följande frågeställningar kommer att ligga till grund för studien:
• Påverkas elevernas läsutveckling av att de omges av text och skrift i hemmet och i så fall hur?
• Har vårdnadshavares och skolans samarbete en betydande roll i elevernas läsutveckling och i så fall hur?
3
3 Bakgrund
I bakgrunden kommer fyra olika delar presenteras. I den första delen (3.1) kommer det att redogöras för hur styrdokumenten är kopplade till studiens syfte. I den andra delen (3.2) presenteras innebörden av läsutveckling. I den tredje delen (3.3) redogörs det för hur skolan samarbetar med vårdnadshavare. Den fjärde och sista delen (3.4) kommer att presentera hemmets påverkan på läsutvecklingen.
3.1 Styrdokument
Enligt den svenska läroplanen (Lgr11) ska skolan vara tydlig när det gäller mål och innehåll samt arbetsformer. Skolan ska tydligt informera elever och vårdnadshavare om detta, eftersom de har rätt till inflytande och påverkan (Skolverket, 2019, s. 6). Vidare i Lgr11 (Skolverket, 2019, s. 14) beskrivs det att läraren ska informera vårdnadshavare om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling. För att eleverna ska kunna nå målen måste det finnas ett samarbete mellan personal och elever. Detta samarbete måste även samspela med hemmen och samhället i en nära kontakt (Skolverket, 2019, s. 9). För att undervisningen ska bli så bra som möjligt måste den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Undervisningen ska gynna varje elevs lärande med utgångspunkt i elevernas bakgrund och erfarenheter (Skolverket, 2019, s. 6).
Svenskämnet ligger till grund för elevernas språkutveckling. Det är väsentligt, eftersom det ger eleverna möjlighet att utveckla sitt tänkande och lärande (Skolverket, 2017, s. 5). I undervisningen ska eleverna få möjligheter och förutsättningar att utveckla sitt språk, både i tal och skrift. På så sätt får eleverna förtroende för sin språkförmåga, vilket gör att de kan uttrycka sig i olika situationer och sammanhang (Skolverket 2019, s. 257). Språk tillsammans med lärande och identitetsutveckling är nära sammankopplade. När eleverna får tillfälle att samtala, skriva och läsa får de möjlighet att kommunicera och få förtroende till den språkliga förmågan (Skolverket, 2019, s. 7).
3.2 Läsutveckling
Innan barnen börjar förskolan eller skolan är de medvetna om att skriftspråket har ett budskap. I tidig ålder lär sig barn att tecken och bilder betyder någonting. Det finns tecken och bilder på exempelvis leksaker, tv, kläder och böcker (Fast 2019, s. 9; Lundberg & Herrlin, 2015, s. 17). Ett av de första tecknen på ett inledande läsintresse är när barn efterfrågar högläsning tillsammans med en vuxen. Genom högläsning kan barnet bli
4 medvetet om hur sagor och berättelser är uppbyggda och på så sätt får de kännedom om hur de i framtiden ska läsa sagor och berättelser. Med högläsning får barnet ett större ordförråd, mer fantasi och förstår innebörden av vad olika föreställningsvärldar är. En positiv
läsupplevelse där barnet får känna att det är en del av boken eller berättelsen samt att det förstår innehållet bidrar till att barnet tar med sig detta minne till kommande läsupplevelser och blir förhoppningsvis inspirerade till att fortsätta läsa och utvecklas (Lundberg & Herrlin, 2015, s. 71).
När barnen börjar skolan har de kommit olika långt i sin läsning. En del barn känner bara igen någon enstaka bokstav medan andra läser med flyt och säkerhet (Fast 2019, s. 9;
Lundberg & Herrlin, 2015, s. 6, 17). Läsning är en förutsättning för att kunna känna att man är en del av samhället. Att läsa är en stor och viktig del av vardagen utan att vi alltid är medvetna om det. Läsinlärningen sker i det sociala med andra människor, i samhället och av den enskilda människan (Johanesson Vasberg, 2001, s. 7). När barnet har lärt sig läsa tar läsningen olika uttryck beroende på den geografiska platsen och det kulturella
sammanhanget. Var vi kommer ifrån och hur vardagen ser ut har en betydelse för hur vi lär och utvecklas (Fast 2019, s. 9; Lundberg & Herrlin, 2015, s. 6, 17).
3.3 Skolan och vårdnadshavarnas samarbete
Finns inte läsande förebilder för eleverna eller om det saknas ett intresse för böcker i hemmet kan skolan få ett tufft jobb. Läsande förebilder är viktiga för elevernas motivation. En uppgift från lärarens håll blir att informera vårdnadshavare om hur viktigt det är med läsning för att eleverna ska klara skolarbetet (Norberg, 2003, s. 81–82). Eftersom läraren vill att eleverna ska lära sig och utvecklas i skolan är det bra om de förstår vad barnen har för erfarenhet av läsning när de börjar skolan; detta för att kunna ge dem en så bra stöttning i utvecklingen som möjligt. Det är viktigt att de ställer de rätta frågorna till vårdnadshavarna, för att ta reda på hur läsningen har sett ut i hemmet. Det är av stor vikt att lärare och
vårdnadshavare har en bra kommunikation (Fast, 2019, s. 11). Att hitta en bro eller en balans mellan skola och hemmet är något som diskuterats länge i skolan och samhället. Skolan bör visa intresse för de tidigare erfarenheterna eleverna har för att förstärka och behålla deras självkänsla och positivitet. Om inte skolan visar intresse för elevernas vardag och låter deras intressen komma in i läsundervisningen, blir inte läsningen relevant i elevernas liv och vardag (Fast, 2019, s. 139–140). Vårdnadshavare bör även de visa intresse, uppmuntran, hjälpa till med läxor och prata positivt om skolarbetet; då är det större chans att eleverna kommer att vara mer engagerade och ta in en större del av skolarbetet (Lillejord et al., 2013, s. 204).
5 I de flesta fall har vårdnadshavarna en stor och betydande roll i sina barns liv. För att lärare ska kunna hjälpa elever och vara en del i deras utveckling gäller det att ha en positiv och gynnsam kontakt med vårdnadshavarna. Går det att involvera och introducera
vårdnadshavarna för barnens läsning kan det bli gynnsamt för deras utveckling. Att låta vårdnadshavarna informeras om vilka krav som läsinlärningen ställer på eleverna och vilken betydande del läsningen är, ger ofta en positiv effekt. Andra strategier som visat sig vara framgångsrika har varit att låta vårdnadshavarna delta i en bokcirkel på föräldramötet eller ha boksamtal med barnboksbibliotekarier. De flesta vårdnadshavare har oftast en förmåga och vilja att hjälpa sina barn med läsutvecklingen om de bara får lämplig vägledning av skolan (Taube, 2007, s. 117–118). Taube (2007, s. 136–137) belyser även vikten av att skolan har en god kontakt med vårdnadshavare för att eleverna ska ha en så god möjlighet för inlärning som det går. Skolan måste visa att det finns något positivt i att lära sig läsa. Det behöver finnas något som motiverar och visar att det är värt att lära sig läsa.
3.4 Hemmets påverkan på läsutvecklingen
Läsning är en del av det sociala och kulturella livet. Barn kommer ofta in i skrift och läsning genom syskon, vårdnadshavare och närstående. Från sin hemmiljö får barnet med sig både ett ordförråd och grammatik (Fast 2019, s. 51–52). Vidare menar Fast (2019, s. 88) att berättande i hemmet också kan ha en stor påverkan på språket hos ett barn. Genom att få ta del av böcker eller berättelser i hemmet får barnen ofta ett större ordförråd och de lär sig nya ord. Har barnen fått möjlighet till detta utvecklar de förhoppningsvis en stor kunskap som de har en fördel av när de själva ska berätta eller lära sig läsa. Alla barn kommer dock med olika erfarenheter till skolan. Erfarenheterna kan vara positiva och ha skapat en
nyfikenhet, men det är inte alltid så. Det är inte säkert barnen kommer från en miljö som har gett möjligheten till att ha en förkunskap om läsning och vad det innebär (Körling, 2003, s. 13). Enligt Fredriksson och Taube (2012, s. 85) läser elever som har tillgång till många böcker hemma bättre än elever som har färre böcker hemma.
Det är inte enbart vårdnadshavarnas bokinnehav som har en påverkan på barns
läsutveckling. Barn börjar iaktta och härma de vuxnas sätt att läsa vid 4–5 års ålder och detta är ett sätt att själva lära sig läsa på. Vid denna ålder är vårdnadshavarna själva därmed
förebilder för sina barns läsvanor (Fredriksson & Taube, 2012, s. 63). Genom att exempelvis läsa godnattsagor för sina barn innan de ska sova kan vårdnadshavare se till att barn tidigt omges av skrift och läsning i många olika former (Dominković, 2016, s. 8). Det förekommer även att barnen ser de vuxna läsa exempelvis tidningar, böcker, reklam och räkningar
6 (Fredriksson & Taube, 2012, s. 63).När barn är ute och leker, rör sig i samhället, befinner sig i affärer eller i bilen på vägarna ser de texter överallt. Det kan vara reklam, gatuskyltar, affischer eller namn på affärer. Ofta fångar de upp detta och lär sig att det exempelvis står ”Coca-Cola”. Vårdnadshavarna blir då glada och tror att deras barn kan läsa, men det är svårare för barnen än så. De måste lära sig koppla orden till ett sammanhang (Fast, 2019, s. 34–35).
Familjen, skolrelaterade faktorer, språkliga och kulturella faktorer är olika delar som påverkar läsförmågan. Det kan vara vilken miljö barnet växer upp i och vilken socioekonomisk status familjen har. Det kan även vara vilken kulturell dimension de har, vilket inte har att göra med hur mycket pengar som finns, utan vad familjen har i sitt hem, exempelvis böcker, spel, filmer och datorer. Skolrelaterade faktorer innefattar delar som har ett samband till skolan, undervisningen, läraren och klassen. Vilken typ av skola, storlek på skolan, arbetsklimat, resurser och storlek på klassen är faktorer som har inverkan på elevernas inlärning och läsning (Fredriksson & Taube, 2012, s. 58). Fredriksson och Taube (2012, s. 58) belyser även att sammansättningen, storleken på klassen och resurser är väsentliga för elevens möjlighet att utveckla och förbättra sin läsförmåga. I dagens svenska skola finns det en stor grupp av elever som har en språklig och kulturell bakgrund som är olik den bakgrund elever som är födda i Sverige har. Till denna grupp räknas elever med utländsk bakgrund och flerspråkiga elever (Fredriksson & Taube, 2012 s. 59).
Det finns olika saker i hemmet som påverkar barnen, exempelvis värderingar, aktiviteter som utövas och resurser (tillgång till böcker, datorer, skrivbord). De ekonomiska resurserna har inverkan på vilka förutsättningar det finns för att ge barnet stöd, vilket inte alltid räcker. Hemmiljön, vilken utbildning vårdnadshavarna har samt värderingar kan också ha en inverkan på barnet. Detta är av betydelse för vilka aktiviteter (högläsning, läsning) som utövas i hemmet, som främjar och är bra för barnets utveckling. Aktiviteterna kan göras tillsammans i familjen och vara av intresse för att fånga både barnen och vårdnadshavarna. Att stödja barnens utveckling innebär att vilja hjälpa sina barn och att ha vetskap om hur barnets ska stödjas på bästa, utvecklande sätt (Fredriksson & Taube, 2012, s. 85). Om barnen exponeras för många ord under sina första år, får de ett större ordförråd och har större möjlighet att förstå orden i texter (Westlund, 2014, s. 134).
7
4 Metod
I metodavsnittet beskrivs tillvägagångssättet av informationssökningen (4.1), vilka databaser och söktjänster som har använts samt söktermer som har varit relevanta. I denna del kommer även urvalet (4.2) och materialanalysen (4.3) att presenteras.
4.1 Informationssökning
Under informationssökningen har ERIC (Education Resourse Information Center) använts till största del, andra söktjänster som använts är Primo och SwePub. ERIC är en
referensdatabas där det går att hitta artiklar, avhandlingar, utbildningslitteratur och tidskrifter som hör till området pedagogik och psykologi. Eftersom ERIC riktar in sig på pedagogik var den mest relevant att använda under sökningen av information. Jönköping Universitys bibliotek har en egen söktjänst, Primo. I Primo finns artiklar, böcker och andra publikationer som biblioteket ger studenterna tillgång till. Materialet finns både i tryckt och elektronisk form. I SwePub går det att söka bland avhandlingar och artiklar som är publicerade vid svenska universitet.
Vid informationssökningen diskuterades sökorden, så att det inte skulle bli dubbelarbete samt för att sökningen skulle bli effektiv. För att få fram väsentlig och relevant forskning till uppsatsen användes sökorden läsinlärning, läsvanor och högläsning. Då sökorden
resulterade i ett brett utbud användes istället sökord med fras-indelningar och frasbeteckningar. Sökorden visade sig även vara mer effektiva på engelska och när
AND/OR användes, exempelvis "reading comprehension" AND “home literacy", "reading comprehension" AND primary* AND "home literacy" och "storytelling in education" AND "home environment". För att smalna av sökningarna så att de skulle passa syftet och för att det skulle hålla sig till aktuell forskning, användes funktionen peer reviewed och alternativet att endast få upp vetenskapliga texter. Thesaurus är en sökfunktion i ERIC, som hjälper till att hitta synonymer till önskad sökning. Två sökningar från Thesaurus visades sig vara framgångsrika, (DE "Parents")) AND (DE "Reading Ability") och ((DE "Elementary Education") AND (DE "Reading Ability")) AND (DE "Family Environment"). När
sökningen satte igång och artiklar började analyseras fanns det en kommunikation hela tiden. Det diskuterades och samtalades om de artiklar som det söktes på, eftersom sökträffarna inte skulle bli liknande och samma artiklar skulle visas. Efter att ha läst rubriker och abstrakt valdes artiklarna ut. De valda artiklarna som uppfyllde kriterierna för studien var de artiklar som hade en abstract som innehöll ord och information som var relevant till studiens syfte
8 och frågeställningar. Artiklarna som användes i studien är placerade under “vald källa” i tabell 1.
Tabell 1. Informationssökning
ERIC Antal
träffar Vald källa Sökord: "reading
comprehension" AND “home literacy"
31 Exploring Reading Comprehension Inside and Outside the Classroom
Sökord: (DE "Parents")) AND (DE "Reading Ability")
9 Family Literacy Activities in the Homes of Successful Young Readers
Sökord: "parental influence" AND reading
8 Parental Influence on the Development of Children's Storytelling
Sökord: "family-school collaboration" AND reading
3 A Randomized Trial Examining the Effects of Parent Engagement on Early Language and Literacy: The Getting Ready Intervention
Sökord: education AND storytelling AND home
70 Fathers', Mothers', and Other Household Members' Involvement in Reading, Storytelling, and Play and Preschoolers' Literacy Skills in Kenya
Sökord: "reading comprehension" AND "reading at home"
5 The Correlation between Out-Of-School and In-School Reading Resources with Primary In-School Students’ Reading Attainment
Sökord: "parental
involvement" AND "reading skill"
1 Parental Involvement in the Development of Children's Reading Skill: A Five-Year Longitudinal Study
Sökord: "reading comprehension" AND "home literacy"
31 The Effects of Home Literacy
Environment on Children's Reading Comprehension Development: A Meta-Analysis
Sökord: "reading comprehension" AND primary* AND "home literacy"
11 Relations between Socio-Cultural Factors, the Home Literacy Environment and Children's
Literacy Development in the First Years of Primary Education
Sökord: ((DE "Elementary Education") AND (DE "Reading Ability")) AND (DE "Family Environment")
6 The Role of Environment in the Development of Reading Skills: A Longitudinal Study of Preschool and School-Age Measures.
Sökord: "family-school" AND "literacy development"
33 Issues in Addressing Children's Difficulties in Literacy Development through Family-School Partnerships Sökord: "family-school"
AND "literacy development"
33 The PaCT: Parents, Children and Teacher Partnership in Developing ESL Literacy
Sökord: "family-school" AND "literacy development"
33 A Family Strengths Approach to Early Language and Literacy Development
9 Sökord: "family-school"
AND "literacy development"
33 Connecting Schools and Families: Understanding the Influence of Home Literacy Practices
Sökord: "family-school" AND "literacy development"
33 Literacy in the Twenty-First Century: Children, Families and Policy
(DE "Parents")) AND (DE "Reading Ability")
9 Family Literacy Activities in the Homes of Successful
Young Readers Primo Antal träffar Vald källa Sökord: parents´ involvement in reading
117 867 Parent Involvement and Reading: Using Curriculum- Based Measurement to Assess the Effects of Paired Reading
Sökord: parents´ involvement in reading
117 867
Testing the Home Literacy Model: Parent
Involvement in Kindergarten Is Differentially Related to Grade 4 Reading Comprehension, Fluency,
Spelling, and Reading for Pleasure
Swepub Antal
träffar
Vald källa Sökord: literacy development
at home
38 Att kunna läsa innan skolstarten: läsutveckling och
lärandemiljöer hos tidiga läsare
4.2 Urval
Ett urval har gjorts bland sökningarna då begreppen i syftet har varit breda. Till en början granskades rubrikerna på artiklarna för att se om de innehöll ord som var relevanta till studien, exempelvis parents involvement, literacy development, family-school och reading ability. Nästa steg var att läsa abstract (sammanfattningen) för att få en inblick i artikelns innehåll och relevans till syftet. Om artikeln var av betydelse för uppsatsen sparades den för ytterligare läsning. Artiklarna och litteraturen som valdes och användes var skrivna mellan år 2000–2020, eftersom de skulle vara aktuella och tidsenliga. En del artiklar sållades bort direkt om rubriken innehöll exempelvis elever med dyslexi och andra svårigheter, eftersom detta inte är det som ska granskas. Under en del sökningar kom hemskolning upp som alternativ, vilket inte heller var aktuellt. Handlade artiklarna om elever i de högre åldrarna valdes de också bort, eftersom de skulle innefatta årskurserna F-3.
Tabell 2. Urvalstabell
Författare Titel Publikations
typ
Årtal Land van Steensel, R. Relations between Socio-Cultural
Factors, the Home Literacy Environment and Children's
Vetenskaplig artikel
10 Literacy Development in the First
Years of Primary Education Sénéchal, M.,
& LeFevre.
Parental Involvement in the Development of Children's Reading Skill: A Five-Year Longitudinal Study Vetenskaplig artikel 2002 Kanada Waugh, K. Exploring Reading Comprehension inside and outside the Classroom
Vetenskaplig artikel 2018 Kanada Molfese, V., Modglin, A., & Molfese, D.
The Role of Environment in the Development of Reading Skills: A Longitudinal Study of Preschool and School-Age Measures
Vetenskaplig artikel
2003 USA
Dong, Y., Wu, S. X.-Y., Dong, W.-Y., & Tang, Y.
The Effects of Home Literacy Environment on Children's Reading Comprehension Development: A Meta-Analysis Vetenskaplig artikel 2020 Kina
Saracho, O. Literacy in the Twenty-First Century: Children, Families and Policy Vetenskaplig artikel 2017 USA Curry, D., Reeves,
E., & McIntyre, J.
Connecting Schools and Families: Understanding the Influence of Home Literacy Practices
Vetenskaplig artikel 2016 USA Russell Carter, D., Chard, D., & Lull Pool, J.
A Family Strengths Approach to Early Language and Literacy Development
Vetenskaplig artikel
2009 USA
Wearmouth, J. Issues in Addressing Children´s Difficulties in Literacy
Development through Family-School Partnerships Vetenskaplig artikel 2014 Storbritannien Fiala, C., & Sheridan, S.
Parent Involvement and Reading: Using Curriculum- Based
Measurement to Assess the Effects of Paired Reading
Vetenskaplig artikel 2003 USA Mukara Matsantsa Ongáyi, D., Dede Yildirim, E., & Roopnarine, J.
Fathers', Mothers', and Other Household Members'
Involvement in Reading, Storytelling, and Play and Preschoolers' Literacy Skills in Kenya Vetenskaplig artikel 2019 Kenya Marjanovic- Umek, L., Fekonja-Peklaj, U., & Podlesek, A.
Parental Influence on the Development of Children's Storytelling Vetenskaplig artikel 2012 Slovenien
11 Sénéchal, M. Testing the Home Literacy Model:
Parent Involvement in Kindergarten Is Differentially Related to Grade 4 Reading Comprehension, Fluency,
Spelling, and Reading for Pleasure
Vetenskaplig artikel 2009 Kanada Huang, H., Tse, S., Kai- Wah Chu, S., Xiao, X., Wai-ip Lam, J., Hung- Wai Ng, R., & Hui, S.
The Correlation Between Out-Of-School and In-Out-Of-School Reading Resources with Primary School Students’ Reading Attainment Vetenskaplig artikel 2019 Kina Sheridan, S., Knoche, L., Kupzyk, K., Pope Edwards, C., & Marvin, C.
A Randomized Trial Examining the Effects of Parent Engagement on Early Language and Literacy: The Getting Ready Intervention Vetenskaplig artikel 2011 USA Bava Harji, M., Balakrishnan, K., & Letchumana n, K.
The PaCT: Parents, Children and Teacher Partnership in
Developing ESL Literacy Vetenskaplig artikel 2017 Kina, Malaysia, Indien & Portugal Stainthorp, R., & Hughes, D.
Family Literacy Activities in the Homes of Successful Young Readers Vetenskaplig artikel 2000 Storbritannien & Wales Ivarsson, L. Att kunna läsa innan skolstarten.
Läsutveckling och lärandemiljöer hos tidiga läsare.
Avhandling 2008 Sverige
4.3 Materialanalys
Under arbetets gång har det diskuterats, lästs artiklar för att sedan byta dessa med varandra för att kunna analysera igen, så inte någon relevant fakta har utelämnats. Kändes artiklarna aktuella började artiklarna att färgkodas. Färgkodningen innefattades av olika färger som parades ihop med olika kategorier. Färgerna som användes var rosa, grön och gul. Rosa för “storytelling” grön för “home environment” och gul för “reading at home”. När detta var klart delades artiklarna upp lika mellan oss. När sorteringen var klar började arbetet med att skriva. Arbetet utfördes genom att den ena läste en artikel och den andra skrev. Arbete fortsatte såhär tills alla artiklar hade analyserats. Under denna tid fanns det en hög med använda artiklar, så att inte några artiklar glömdes bort. I och med att antalet artiklar som analyserat varit många (18), har det förekommit liknande information i flertalet artiklar.
12 Detta har kunnat ses som positivt, då det funnits källor att styrka studien med. Det har också funnits skillnader i artiklarna, vilket har varit av betydelse då frågeställningarna ska besvaras. Färgkodning användes även under arbetet med bakgrunden, då vi läste litteraturen. Post-it lappar var ett bra hjälpmedel i bakgrunden, där grön stod för “läsförmåga”, rosa för “skolan och vårdnadshavarnas samarbete”, gul för “hemmets påverkan på läsutvecklingen” och svart för “styrdokument”. Det visade sig vara effektivt och därför valdes också färgkodning under analyserna av artiklarna. Sortering och noggrannhet är viktigt när det gäller att fastställa information. Nilholm (2017, s. 36, 60) belyser vikten av att kategorisera och organisera de forskningsresultat som ska användas. När det ska analyseras är det bra att sortera artiklarna i en lista, exempelvis dela upp dem i olika kolumner med författare, publikations år och syfte. På så sätt blev det även tydligare och lättare att jämföra och få fram skillnader i resultaten. Denna kategorisering låg till grund för hur bilaga 1 ser ut.
13
5 Resultat
I resultatet kommer två delar att presenteras. I den första delen (5.1) kommer det att redogöras för om huruvida elevernas läsutveckling påverkas av att de omges av text och skrift i hemmet. Den andra delen (5.2) kommer att redogöra för om huruvida
vårdnadshavare och skolans samarbete har en betydande roll för elevernas läsutveckling. 5.1 Text och skrift i hemmet och dess påverkan på läsutvecklingen
Van Steensels (2006, s. 367) och Wearmouths (2004, s. 6) studier visar att det är i hemmen med familjen som barnen ofta möter språk för första gången och det är även där de är en del av muntliga aktiviteter. Det är familjemedlemmarna som är barnens första lärare, därför har de en viktig roll i barnens läsutveckling (van Steensel 2006, s. 367; Wearmouth, 2004, s. 6). Även för ordförrådet är det av betydelse om vårdnadshavare och syskon är engagerade och är med och utövar språkaktiviteter, medan läsutvecklingen handlar om barnens engagemang och deras egna initiativ i aktiviteterna (van Steensel, 2006, s. 378). Ivarsson (2008, s. 115) belyser i sin studie att de barn som lär sig läsa tidigt ofta har ett syskon. Resultatet visar även att vårdnadshavarna var tidiga läsare. Alla barn i studien förutom ett gick i förskola, där de deltog i olika språkaktiviteter för att utveckla språk-och läsutvecklingen. I van Steensels (2006, s. 337) undersökning visade resultatet att äldre familjemedlemmar inte har lika stor påverkan på barns språk-och läsutveckling som vårdnadshavare och syskon.
Familjen har ofta en stor påverkan på läsutvecklingen, inom familjen är det främst vårdnadshavarna som visat sig vara den största och viktigaste förbilden för barnen, de härmar ofta vuxnaoch ser upp till dem (Waugh, 2018, s. 23, 25). När de vuxna pratar tar barnen snabbt upp detta och det är så de lär sig prata och kommunicera, därför är det viktigt att det finns ett talat språk i hemmet, då det lägger grunden för barnets tal och läsning. När barnen har börjat i skolan är det bra om vårdnadshavarna stöttar läsningen och ser till att de fortsätter öva på läsning i hemmet (Waugh, 2018, s. 23, 25; Stainthorp & Hughes, 2000, s. 42). Gemensam läsning mellan vårdnadshavare och barn har också en påverkan på barns högläsning och sagoberättande. Detta är extra väsentligt, då det är en del av barns
språkutveckling och även kopplat till den kognitiva förmågan. Det ligger även till grund för deras framgång i skolan (Marjanovic-Umek et al., 2012, s. 351, 353). Vårdnadshavare som läser högt för sina barn och använder ett stort ordförråd när de är mellan 1–3 år har visat sig vara positivt, då barnen har en större språkutveckling redan i åldrarna 3–5. De kan även förstå en text bättre i sjuårsåldern. Detta är ett bättre resultat än för vårdnadshavare som
14 sällan läser högt med sina barn. Studien visar att vårdnadshavare som ofta läser har större chans att få sina barn motiverade till läsning, än vårdnadshavare som inte är intresserade av att läsa själva. När det handlar om barnens inlärning av ord finns det två olika studier som visar på skillnader när det kommer till ord kopplat till högläsning. Marjanovic-Umek et al. (2012, s. 357–358) menar att något som inte har lika stor effekt på barnens inlärning av ord, är när vårdnadshavarna under högläsningen frågar frågor och försöker lära dem om nya ord. Curry et al (2016, s. 73) menar på motsatsen, att fråga frågor under läsningen kan hjälpa barnen att utveckla ett ordförråd och förstå innebörden av ordet.
Senechal (2009, s. 60–61) visar i sin studie att det finns två typer av aktiviteter som handlar om skrift mellan barn och vårdnadshavare. Den ena är högläsning och den andra är att vårdnadshavarna lär barnen om läskunnighet. Dessa delas in i formell och informell
läskunnighet. Den informella är när exempelvis vårdnadshavarna läser böcker för sina barn. Högläsningen kan utveckla barnens språk, eftersom det ofta är mycket text i böcker. Den formella handlar om att vårdnadshavarna lär barnen bokstäverna och exempelvis lär dem skriva sina namn. Genom att använda sig av båda dessa aktiviteter i hemmet, finns det en större chans att barnen utvecklar både sin läsning och läsförståelse (Senechal, 2009, s. 60– 61). Samtidigt har det visat sig framgångsrikt för barnens läsutveckling att vårdnadshavare lyssnar när barnen läser högt. Det är bra om den vuxna låter barnet ta den tid det behöver när det läser för att kunna rätta sig själv, så att barnet inte blir avbrutet och vårdnadshavarna hjälper för mycket (Fiala, 2003, s. 614).
Wearmouth (2004, s. 7–8) poängterar i sin studie att en socioekonomisk bakgrund kan ha en betydande roll för barnets läsutveckling. Om barnet kommer från ett hem med mindre tillgångar eller en etnisk minoritet har de oftast inte samma förutsättningar till en miljö som bidrar till läsning, som barn från medelklasshem. Vårdnadshavare från en högre klass är ofta mer angelägna om att hjälpa barnen med läsningen hemma. Det är väsentligt att barn får hjälp med läsning hemma, men ännu viktigare för skolan att hjälpa de elever som inte har samma möjlighet att få hjälp hemma. Detta är viktigt för att alla elever ska kunna nå målen (Wearmouth, 2004, s. 7–8). Elevernas bakgrund och hem kopplat till samhällsklass, kan påverka samarbetet mellan hem och skola, vilket kan påverka huruvida eleverna når målen eller inte. Enligt Saracho (2016, s. 635) finns det olika samhällsklasser: arbetarklass,
medelklass och överklass. Familjer som tillhör överklassen har ett samarbete med skolan och en inblick i elevernas skolgång. Familjer som tillhör arbetarklassen kan uppleva att det finns en för stor spricka mellan hem och skola. Familjer som tillhör medelklassen har bättre koll
15 på elevernas skolgång, har mer intresse och hjälper barnen mer med skolan i hemmet än arbetarklassen och överklassen (Saracho, 2016, s. 635).
Barnets miljö är en bidragande faktor till utveckling. Det har visat sig att den kognitiva förmågan och intelligens är påverkade av hemmiljön, när det kommer till läsutveckling. Aktiviteter relaterade till läsning i hemmet ger ett större ordförråd (Molfese, 2003, s. 59). En studie av Mukara Matsantsa Ongáyi et al. (2019, s. 442) visade att mammans läsning i hemmet har en påverkan på barnets förmåga att känna igen ord. Pappans läsning och deltagande i lek påverkar barnets färdighet att känna igen bokstäver och ord. Andra medlemmar i familjen bidrog till att barnen lärde sig känna igen symboler och läsa ord. Stainthorp & Hughes (2000, s. 53) resultat visar däremot att hemmiljön inte har en så stor betydelse för språk-och läsutvecklingen. De menar på att det istället handlar om barnets egen inre utveckling, medan Makura Matsantsa Ongáyi et al. (2019, s. 442) poängterar att antal böcker i hemmet, samhällsklass och föräldrarnas utbildning har en betydande roll för barnets läsutveckling (Makura Matsantsa Ongáyi et al., 2019, s. 442). Huang et al (2019, s. 2) belyser i sin studie att i hem där vårdnadshavare förser sina barn med hjälp och material, exempelvis spel och böcker, har visat sig vara en förutsättning för barnens läsutveckling (Huang et al., 2019, s. 2). Det finns också andra material i hemmen som är viktiga och kan hjälpa läsutvecklingen. I dagens samhälle spelar även tv, radio och lärplatta en stor roll, eftersom det finns ett stort utbud som är inriktat på lärande (Dong et al., 2020, s. 65). 5.2 Betydelsen av hemmets kommunikation med skolan och
samhället i relation till läsutvecklingen
I hemmen bör vårdnadshavare spendera tid med sina barn genom att exempelvis läsa innan de börjar skolan. Det är viktigt att de jobbar med läsningen utanför klassrummet med sina barn, eftersom läsningen är en byggsten till utveckling och framgång i skolan (Saracho, 2016, s. 630; Waugh, 2018, s. 23, 25). De elever som har grundläggande språkfärdigheter med sig från hemmet har ofta bättre förutsättningar att klara skolan än de som inte har fått med det. De som saknar de grundläggande språkfärdigheterna löper större risk att hoppa av skolan i framtiden, eftersom det kan bli för kämpigt (Sheridan, 2011, s. 362). Från barnens födelse fram till att de börjar skolan är det bra om vårdnadshavarna introducerar läsning och
använder sig av högläsning. Detta för att de ska ha så bra förutsättningar som möjligt när de börjar skolan. Blir barnen lästa för i en tidig ålder är det större chans att de får en större läsvana och det är en fördel genom skolåren. Det som eleverna lär sig i skolan tar de med
16 hem till familjen och det som de lär sig hemma tar de med sig till skolan. Redan där finns det ett samband mellan hem och skola (Saracho, 2016, s. 630; Waugh, 2018, s. 23, 25).
En bra kommunikation mellan vårdnadshavare och lärare är grunden till elevernas utveckling. Lärarna har en betydande uppgift när det gäller läsutveckling för eleverna. De behöver få fram vikten av läsning, så att eleverna kan bli motiverade till att lära sig. Lärarna och vårdnadshavarna bör ha ett öppet och tillåtande klimat, för att eleverna ska få de bästa förutsättningarna (Waugh, 2018, s. 23, 25). När lärarna och vårdnadshavare har ett gott samarbete har eleverna en större chans att få en bra läsutveckling. För att få en daglig rutin på läsningen måste lärarna och vårdnadshavarna hjälpas åt. Lärarna bör påminna och hjälpa vårdnadshavarna att motivera eleverna till läsning och att de ska förstå vikten av att kunna läsa. Om det finns en nära kontakt mellan parterna kommer förmodligen elevernas nivå på inlärning bli bättre. Andra fördelar med detta är att eleverna lär sig mer och tycker om att vara i skolan. De känner av att de vuxna i deras närhet stöttar och vill deras bästa (Bava Harji, 2017, s. 150, 152). För att alla vårdnadshavare ska få så bra förutsättningar som möjligt att hjälpa sina barn med skolarbetet och läsningen, är de viktigt att skolan finns där och vägleder. Skolan kan också hjälpa till att hitta passande övningar för den enskilda eleven att göra i hemmet (Russel Carter, 2009, s. 519; Fiala, 2003, s. 614).
Samarbetet mellan skola och hem kan utspela sig på två sätt. Vårdnadshavare kan vara delaktiga i elevernas skolarbete, genom att hjälpa till med läxor och lärare kan involvera vårdnadshavare i skolans aktiviteter och visa vad de gör i skolan. På så sätt kan de fortsätta öva på detta hemma (Huang et al., 2019, s. 4). Elever vars vårdnadshavare är involverade i skolan presterar ofta bättre än de som inte har vårdnadshavare som är involverade; därför är det bra om både skola och föräldrar engagerar sig i att delta under exempelvis öppet hus och föräldramöten (Saracho, 2016, s. 637). Om barnen har svårt med läsningen och ligger någon nivå efter målen, är det extra väsentligt att vårdnadshavarna hjälper till att läsa med barnen hemma. Det har visat sig vara till fördel för läsutvecklingen. Läsutvecklingen och att lära sig läsa är relaterat till den fonologiska medvetenheten, vilket innebär läran och förståelsen för de olika ljud och stavelser som finns i språket. För att eleverna ska ha en så bra fonologisk medvetenhet som möjligt, är det fördelaktigt att vårdnadshavarna är involverade och
stöttande när det gäller läsning. Detta leder oftast till att eleverna presterar bättre i aktiviteter både i skola och hem som är kopplade till läsning. Det kan också bidra till att eleverna är mer medvetna om språkets uppbyggnad, vilket resulterar i att de kan börja med läsförståelse i tidig ålder (Waugh, 2018, s. 23, 24; Sénéchal & LeFevre, 2002, s. 445).
17 Språk i hemmet och hur det utövas varierar från familj till familj. I vissa hem finns rutiner att läsa varje kväll, medan andra inte har tillgång till böcker. Fokus kan också ligga på olika saker; vissa familjer tycker att det är viktigast att öva läsning för att bli bra i skolan, medan vissa familjer inte pratar om böcker och läsning. Resultatet av dessa skillnader gör att skolan kan ha svårt att möta allas behov. Skolan och lärarna bör vara medvetna om att alla barn är olika och ligger på olika nivåer i läsning innan skolstart. Detta för att de ska kunna hjälpa eleverna på bästa sätt. Det är svårt att motivera alla elever i läsningen när det är stora klasser, eftersom de flesta har olika genrer som de finner mer intressanta. Därför är det av stor vikt att barnen får läsa sådant som intresserar dem i hemmet för att hålla motivationen uppe (Curry, 2016, s. 70, 75). En modell av Hannon (1995), som är beskriven av Carter (2009, s. 521) visar hur familjens rutiner påverkar barnens språk. Familjens strategier är indelade i fyra olika delar. Den första är möjligheten till att vara kreativ, den andra är högläsning och språk, den tredje är interaktionen med barnet och den fjärde är att barnen ska motiveras och få stöttning. Dessa delar resulterar i framgång av språkkunskaper och i att barnen får
självförtroende i språket. Framgång av språkkunskaper innebär: talat språk, större ordförråd, bokstavsigenkänning och medvetenhet om skrift. Självförtroende i språket innebär att kunna dela nöjet av språk och läsning samt en utvecklad positiv attityd mot språk.
När barnen börjar skolan har de olika erfarenheter och språket är olika utvecklat. Detta är en effekt av vårdnadshavarnas delaktighet i språkutvecklingen. En annan påverkan kan vara grannarna, kyrkan, fritidsaktiviteter och föreningar. Barnen hör olika språk i olika kontexter och detta förbättrar och ökar deras ordförråd. En del familjer känner att det är svårt att stötta sina barn i de tidiga åldrarna under utvecklingen av språk och kommunikation. Om det inte finns sätt att hjälpa barnen på, kan det finnas risk att de utvecklas senare med läsningen. För att kunna fungera i samhället är det väsentligt att kunna läsa (Russel Carter, 2009, s. 519–520). Enligt Fiala (2003, s. 613) har läsning historiskt sätt varit kopplat till att lyckas i livet. I dagens värld är läskunnighet viktigare än förut, eftersom det ett måste för att kunna förstå sig på all teknologi. Börjar skolgången med att barnen har svårt för läsning, kan det hålla i sig och bli en ond cirkel. Är barnen sämre på att läsa, blir det inte ofta att de läser en bok och övar. Det blir svårt att bevara motivationen (Fiala, 2003, s. 613).
Om det finns skolbibliotek tillgängliga för eleverna att använda för att låna hem böcker, kan det öka deras engagemang att läsa efter skolan. Detta är en viktig del om de ska utvecklas i läsningen, eftersom det har visat sig finnas en mer positiv attityd mot läsning om böcker är lätta att få tag på. Det har visat sig att elever som besöker offentliga bibliotek presterar bättre i läsningen än de som inte gör det (Huang et al., 2019, s. 3). Att barnen själva får gå runt på
18 biblioteket och välja böcker samt ta egna beslut, kan öppna upp deras ögon för variationen och omfattningen av genrer som finns. Det kan öka deras intresse för böcker och läsning (Stainthorp & Hughes, 2000, s. 47). Resultatet av Sénéchal och LeFevres (2002, s. 445) studie visar att barns erfarenheter av böcker var direkt relaterade till deras utveckling av ordförråd och hörförståelse. Det visar också att deras språkförmåga var direkt relaterad till läsförmågan när de gick i tredje klass. Detta betyder att vårdnadshavarnas engagemang i barnens läsning hemma har en betydelse för fortsatt utveckling.
19
6 Diskussion
I diskussionen kommer två delar att presenteras. I del ett (6.1) diskuteras studiens metod och i del två (6.2) kommer resultatet kopplat till syftet och frågeställningarna att diskuteras. 6.1 Metoddiskussion
Det första steget i studien var att göra en litteratursökning för att få fram relevant forskning kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Under sökningens gång har det visat sig finnas mycket forskning som har liknande resultat. Detta har kunnat ses som något positivt,
eftersom artiklarna styrker varandra och resultatet blir då mer trovärdigt. Studierna i artiklarna som har använts har varit utförda i olika delar av världen. Det visar att
forskningen, var än i världen den är gjord, ger liknande resultat. Det hade varit intressant om det fanns mer forskning som visar på skillnader, då det hade gått att jämföra ännu mer. Detta har inte varit ett idealt resultat under sökprocessen. En aspekt som kan ha påverkat tolkningarna av artiklarna är egna erfarenheter, både från verksamhetsförlagda utbildningar och egen uppväxt, eftersom det har varit av betydelse för läsutvecklingen med läsning i hemmet. Det som vi har trott att resultatet förväntades visa, har stämt överens med det faktiska resultatet. För att motverka våra förväntningar och för att hitta forskning som ger ett annat resultat har vi varit noga med att båda har läst alla vetenskapliga artiklar, eftersom det kan vara lätt att missa relevant information. Breda sökningar har utförts för att få fram ett mer varierat resultat som visar på skillnader av hemmets betydande roll för barnens läsutveckling. Eftersom resultatet i många av studiens artiklar styrker varandra valde vi att använda oss av alla 18 artiklar, vilket kan ses som många då det blir mycket material att gå igenom och det kan även bli svårt att få med all relevant information. För oss har det dock varit något positivt, eftersom de flesta artiklarna styrker varandra.
6.2 Resultatdiskussion
Studiens syfte var att ta reda på huruvida elevernas läsutveckling påverkas av hemmet och skolan. De frågeställningar som låg till grund för studien var; påverkas elevernas läsutveckling av att de omges av text och skrift i hemmet och i så fall hur och har vårdnadshavares samarbete en betydande roll för elevernas läsutveckling och i så fall hur. Resultatet i de granskade artiklarna visar att hemmet ofta har en tydlig påverkan på barnens läsutveckling. Artiklarna visar att det finns olika faktorer som kan vara av betydelse för läsutvecklingen, exempelvis socioekonomisk bakgrund, familjemedlemmar, samarbete mellan skola och hem, intresse, högläsning och
20 tillgång till böcker (Wearmouth, 2004, s. 6; van Steensel, 2006, s. 378; Saracho, 2016, s. 635). Resultaten av vår litteraturstudie pekar även på att det är viktigt att eleverna får den hjälp som de behöver för att kunna läsa och utveckla den förmågan på bästa sätt. Läsning är en del av att fungera och vara en del av samhället. Kan vi inte läsa blir det så småningom svårt att hänga med i skolan, svårt att få jobb och svårt att kunna fungera socialt. Läsning finns i många olika former och överallt (Sheridan, 2011, s. 362; Russel Carter, 2009, s. 519–520). Wearmouth (2004, s. 6) poängterar att familjen ofta står barnen närmst och är därför en stor del av barnens utveckling. Vårdnadshavarna är många barns stora förebilder och det de gör, gör barnen. Enligt van Steensel (2006, s. 378) har familjen en påverkan på utvecklingen av ordförrådet, eftersom de är en del av utövandet i hemmet när de gäller språkliga aktiviteter. Till skillnad från Wearmouth (2004, s. 6) menar istället van Steensel (2006, s. 378) att läsutvecklingen beror på individens engagemang och egna utveckling. De har liknande information och resultat om att familjen har en betydelse för utvecklingen, men skiljer sig åt när det gäller utvecklingen av ordförrådet och läsutvecklingen. Under studiens gång har familjemedlemmar uppmärksammats som en viktig del av barns läsutveckling i forskningen. I både Ivarssons (2008, s. 115) och van Steensels (2006, s. 337) studier har syskonens roll visats sig vara av betydelse för barnens läsutveckling. Detta är något vi upplever som en självklarhet, då vi själva har erfarit detta genom vår egen uppväxt med våra syskon. Det är intressant att dessa studier belyser detta, eftersom det inte är en självklart att alla har ett syskon och på så sätt kan barnens inlärning variera. I Ivarsons (2008, s. 115) studie hade de äldre familjemedlemmarna inte en lika betydande roll som syskonen. Detta skulle kunna vara för att syskonen ofta är nära och lär av varandra, i exempelvis lek. De äldre
familjemedlemmarna kanske inte är närvarande på samma sätt och lika ofta. Det anser vi kan vara av betydelse för barns läsutveckling.
En annan skillnad som upptäcktes under läsningen av artiklarna var att Marjanovic-Umek et al. (2012, s. 357–358) resultat visade på att ställa frågor under högläsningen inte hade en betydelse för utvecklingen av ordförrådet. Detta skiljde sig från Currys et al. (2016, s. 73) resultat, som visade att ställa frågor under högläsningen kan hjälpa barnen att utveckla och utöka ett ordförråd. Dessa två studier är utförda i olika länder. Antal deltagare i studierna skiljer sig även åt. Marjanovic-Umeks et al. (2012) studie är utförd i Slovenien och 156 barn deltog i studien. Currys et al. (2016) studie är utförd i USA och tre mammor samt deras barn deltog i studien. Det som var märkbart i denna studie var att pappan i den ena familjen var arbetslös. I den andra familjen hade pappan svårt att behålla sitt jobb och i den tredje
21 familjen var mamman ensamstående. En anledning till att resultaten ser ut som de gör, kan bero på att antalet deltagare skiljer sig åt. Hade båda studierna haft samma antal deltagare, hade kanske utfallet sett annorlunda ut. Något som också kan vara av betydelse för resultatet är vilka länder studierna är utförda i. Olika länder kan ha olika kulturer, uppfostringssätt och utbildning. Av de artiklar som har granskats är dessa fyra de som skiljer sig mest åt i
resultatet när de gäller läsutvecklingen.
Baserat på studier vi har tittat på så verkar det gynnsamt om vuxna tidigt öppnar upp ögonen hos barnen för böcker med olika genrer, för att ordförrådet ska öka och bli mer varierat. Detta kan vara av betydelse om vårdnadshavarna har ett barn som är väldigt intresserad av exempelvis fotboll och inte vill göra något annat. Barn kommer med olika ordförråd till skolan beroende på intressen och fritidsaktiviteter, exempelvis fotboll, scouter, dans och golf (Russel Carter, 2009, s. 519–520). Russel Carter (2009, s. 519–520) kom i sin studie fram till att om barnen får vara delaktiga i olika aktiviteter och sammanhang ökar deras ordförråd, vilket leder till att läsningen utvecklas. Något som vi har erfarenhet av från egen skolgång samt verksamhetsförlagda utbildningar och kurser på universitetet är att det är lätt att fastna i böcker som är kopplade till egna intressen. Det kan här vara av stor vikt för läsutvecklingen om eleven kan vidga sina vyer och ta sig an en bok som handlar om något helt annat, för att få ett bredare ordförråd.
Det behöver inte bara vara så att barnen kommer till skolan med olika erfarenheter kopplat till fritidsintressen, det kan även bero på vad familjen har för socioekonomisk bakgrund. Under vår granskning av artiklar var den socioekonomiska bakgrunden hos eleverna något som hade betydelse för hur läsningen utvecklades. Barn har olika förutsättningar för att få hjälp i hemmet och resurserna kan variera beroende på bakgrund. I Lgr11 (Skolverket, 2019, s. 7) står det att alla elever ska ha rätt till en utbildning som är anpassad till varje elevs behov och förutsättningar. Utbildningen ska främja eleverna med utgångspunkt i bland annat elevernas bakgrund (Skolverket, 2019, s. 7). Detta blir extra relevant och väsentligt för oss som framtida lärare, då vi måste ha en bra kontakt med elevernas hem för att få en tydlig inblick i hur eleverna ligger till i läsutvecklingen. På så sätt kan vi hjälpa varje enskild elev på bästa möjliga sätt. Det är intressant att läsa resultaten i de olika artiklarna, då det
förmodligen kommer att finnas många olika bakgrunder och olika familjesituationer bland de elever som vi kommer att undervisa i framtiden. Det kommer vara av stor vikt att som lärare ha ett gott samarbete med vårdnadshavare. Ett bra samarbete mellan hem och skola bidrar till elevernas utveckling och ger en trygghet. Det är inte säkert att alla elever känner
22 trygghet från och i hemmet och då blir det extra viktigt att läraren finns där för eleverna. Detta är något som vi önskar att artiklarna hade tagit upp mer och att det fanns mer forskning om, då det ibland kunde kännas som att skribenterna tog för givet att eleverna hade stöd hemifrån. Några vetenskapliga artiklar som ansåg detta är (Curry et al., 2016; Saracho, 2017; Marjanovic- Umek et al., 2012).
Det är väsentligt att barnen får stöd hemifrån, men enligt oss är det också viktigt att arbeta kollektivt både i klassrummet och i hemmet, men det är kanske viktigare att göra det i skolan, eftersom alla har olika möjligheter och resurser i hemmet. Kollektivt arbete bidrar till utveckling och möjligheter. Läraren är den tydliga ledaren i klassrummet och någon som eleverna lär av och ofta ser upp till. Ett kollektivt lärande där läsningen antingen sker tillsammans i helklass eller grupp är att föredra, eftersom utveckling och lärande sker i samspel med andra. Det hade varit intressant att se om det går att arbeta med högläsning i skolan på ett liknande sätt som det sker i hemmet för de barn som har vuxna som läser högt för dem, för att stötta de barn som inte får högläsning hemifrån. Det skulle kunna ske genom att läraren läser högt i mindre grupper. På så sätt blir läsningen mer personligt samt att läraren kan se om eleverna hänger med och förstår vad som läses. Baserat på vad forskningen som vi har granskat säger om läsning i hemmet, är det väsentligt för
läsutvecklingen om barnen har tillgång till stöd, böcker och berättande från vuxna i deras omgivning. Finns inte detta är det skolans uppdrag att finnas där för eleverna i deras utveckling. Skolan kan exempelvis hjälpa eleverna att låna böcker från skolbiblioteket. Vi anser att om läraren har en förförståelse för vad eleven gillar för genre och hur eleven ligger till med läsningen, kan det underlätta vid bokval för den enskilda eleven. Eleven får välja på några böcker som läraren vet passar eleven bra och då får eleven en bok som är vald just för den och det kan hjälpa läsutvecklingen. Det kan även underlätta för vårdnadshavarna genom att de inte behöver känna en press kring att hitta böcker som passar deras barn utan kan då fokusera på att bara finnas där som stöttning.
Skolverket (2019, s. 6) menar att vårdnadshavare både har rättigheter och skyldigheter när det kommer till deras barns skolgång. De har rätt att få vara involverade i barnens
utvecklingsnivå och vilka mål som ska uppnås. De har också rätt att få veta hur skolan jobbar för barnens bästa, för att barnen ska få bästa möjliga utbildning. Under våra
verksamhetsförlagda utbildningar har det tydligt framgått att vårdnadshavarnas engagemang kan skilja sig åt. En del vårdnadshavare är delaktiga och vill veta allt om sitt barns skolgång och utveckling, medan vissa inte är lika delaktiga. Saracho (2016, s. 637) belyser att om
23 vårdnadshavare är involverade i sina barns skolgång, presterar de oftast bättre än de som inte är involverade. Det är av stor vikt att föräldrar visar intresse genom att delta i
utvecklingssamtal, föräldramöten och andra aktiviteter i skolan som rör vårdnadshavarna. Efter att ha läst artiklarna kände vi att det är viktigt för oss som framtida lärare att faktiskt ta oss tid att ha en god kontakt med vårdnadshavarna. Många familjemedlemmar kan ha svårt att finnas där för eleverna i hemmet, exempelvis på grund av arbete, svårigheter inom ämnet eller sjukdomar. Här blir lärarens roll att stötta elevernas utveckling och vårdnadshavarna. Russel Carter (2009, s. 519–520) och Fiala (2003, s. 613) styrker detta och menar att en del vårdnadshavare finner det svårt att stötta sina barn i läsutvecklingen, framförallt i de yngre åldrarna. Detta kan leda till att barnen får svårt med läsningen i de äldre åldrarna och känner sig omotiverade till att läsa.
Något som hade önskats under studiens gång var att få fram fler artiklar som innefattar svenska studier, för att få mer koppling till den svenska skolan och dess läroplan. Hemmets påverkan på läsutvecklingen är därför något som skulle kunna undersökas mer om i den svenska skolan. Efter att ha slutfört denna litteraturstudie om hur hemmet påverkar läsutvecklingen skulle det vara intressant att undersöka vidare om hur skolan kan hjälpa elever med läsutvecklingen om de inte får stöd från hemmet. Hur gör läraren för att eleverna ska få lika mycket stöd och få den tid de behöver för att lära sig? Detta skulle kunna
undersökas ytterligare. Det skulle även vara intressant att undersöka vidare om hur de elever som har ett annat modersmål än det som pratas i skolan får stöd i läsutvecklingen hemifrån. En del vårdnadshavare kan inte språket som talas i skolan och har då svårt att hjälpa
eleverna att öva och utvecklas i exempelvis läsningen. Kan läraren bidra med hjälp i form av aktiviteter eller material som kan hjälpa dessa familjer att stödja sina barn i hemmet? Det hade både varit intressant och spännande att undersöka vidare för att få fram relevant material som visar sig fungera bra för att hjälpa familjerna att stötta sina barn i
24
Referenslista
Ahlén, B., Burstedt, L., Carleson, V., Fylking, E., Körling, A-M., Lundgren, T., Löthagen, A., Nilsson, E., Norberg, I., & Wessnert. (2003). LÄSlust & LÄTTläst, Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Författarna och bibliotekstjänst AB.
Bava Harji, M., Balakrishnan, K., Letchumanan. (2017). The PaCT: Parents, Children and Teacher Partnership in Developing ESL Literacy. English Language Teaching, 10(9), 150–160. http://doi.org/10.5539/elt.v10n9p150
Curry, D., Reeves, E., McIntyre, C. (2016). Connecting Schools and Families: Understanding the Influence of Home Literacy Practices. Texas Journal of Literacy Education, 4(2), 69–77. https://files-eric-ed-gov.proxy.library.ju.se/fulltext/EJ1121638.pdf
Dominković, K., Eriksson, Y., & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Studentlitteratur. Dong, Y., Wu, S. X.-Y., Dong, W.-Y., & Tang, Y. (2020). The Effects of Home Literacy Environment on Children’s Reading Comprehension Development: A Meta-analysis. Educational Sciences: Theory & Practice, 20(2), 63–82.
http://dx.doi.org/10.12738/jestp.2020.2.005
Fast, C. (2019). Literacy- i familj, förskola och skola. Studentlitteratur.
Fiala, C., & Sheridan, S. (2003). Parent involvment and reading: Using curriculum- based measurement to assess the effects of paired reading. Psychology in the schools, 40(6).
https://doi.org/10.1002/pits.10128
Fredriksson, U., & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Studentlitteratur. Huang, H., Tse, S., Kai- Wah Chu, S., Xiao, X., Wai-ip Lam, J., Hung- Wai Ng, R., & Hui, S. (2019). The correlation between out-of-school and in-school reading resources with primary school students’ reading attainment. The correlation between out-of-school and in-school reading resources with primary school students’ reading attainment, 24(3). http://informationr.net/ir Ivarsson, L. (2008). Att kunna läsa innan skolstarten. Läsutveckling och lärandemiljöer hos tidiga läsare. Pedagogiska institutionen.
Johanesson Vasberg, A. (2001). Lyckas med läsning, Läs och skrivinlärning i Nya Zeeland. Bonnier utbildning AB.
25 Lillejord, S., Manger, T., & Nordahl, T. (2013). Livet i skolan 2. Grundbok i pedagogik och
elevkunskap. Studentlitteratur.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2015). God läsutveckling, kartläggning och övningar. Natur & Kultur. Marjanovic- Umek, L., Fekonja-Peklaj, U., & Podlesek, A. (2012). Parental Influence on the Development of Children's Storytelling. European Early Childhood Education Research Journal, 20(3), 351-370. http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1080/1350293X.2012.704760 Molfese, V., Modglin, A., Molfese, D. (2003). The role of environment in the development of reading skills: A longitudinal study of preschool and school-age measures. Journal of Learning Disabilities, 36(1), 59–67.
https://www-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/194222436?accountid=11754
Mukara Matsantsa Ongáyi, D., Dede Yildirim, E., & Roopnarine, J. (2019). Fathers', Mothers', and Other Household Members' Involvement in Reading, Storytelling, and Play and Preschoolers' Literacy Skills in Kenya. Early Education and Development, 31(3), 442–454.
http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1080/10409289.2019.1669125 Nilholm, C. (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. (Upplaga 1). Studentlitteratur.
P. Lundgren, U., Säljö, R., Liberg, C. (2018). Lärande, skola, bildning. Natur & Kultur. Russell Carter, D., Chard, D., Lull Pool, J. (2009). A Family Strengths Approach to Early Language and Literacy Development. Early Childhood Education Journal, 38(2009), 519–526. https://doi.org/10.1007/s10643-009-0312-5
Saracho, O. (2017). Literacy in the twenty-first century: children, families and policy. Early Child Development and Care, 187(3-4), 630–643.
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1080/03004430.2016.1261513
Sénéchal, M. (2009). Testing the Home Literacy Model: Parent Involvement in Kindergarten Is Differentially Related to Grade 4 Reading Comprehension, Fluency, Spelling, and Reading for Pleasure. Scientific Studies of Reading, 10(1), 59–87.
26 Sénéchal, M., & LeFevre. (2002). Parental Involvement in the Development of Children's Reading Skill: A Five-Year Longitudinal Study. Child Development, 73(2), 445–60. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/1467-8624.00417
Sheridan, S., Knoche, L., Kupzyk, K., Pope Edwards, C., & Marvin, C. (2011). A Randomized Trial Examining the Effects of Parent Engagement on Early Language and Literacy: The Getting Ready Intervention. Journal of School Psychology, 49(3), 361–383. http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.jsp.2011.03.001
Skolverket, (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Skolverket.
Skolverket (2019). Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. Stainthorp, R., & Hughes, D. (2000). Family literacy activities in the homes of successful young readers. Journal of Research in Reading, 23(1), 41–54. https://doi.org/10.1111/1467-9817.00101
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende - Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Norstedts Akademiska Förlag.
van Steensel, R. (2006). Relations between socio-cultural factors, the home literacy environment and children's literacy development in the first years of primary education. Journal of Research in Reading, 29(4), 367–382.
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1467-9817.2006.00301.x
Waugh, K. (2018). Exploring Reading Comprehension inside and outside the Classroom. BU Journal of Graduate Studies in Education, 10(2), 23-27.
https://www.brandonu.ca/master-education/journal/
Wearmouth, J. (2004). Issues in addressing children´s difficulties in literacy development through family-school partnerships. The Curriculum Journal, 15(1), 5–17. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1080/1026716032000189443
27
Bilaga 1
Tabell. Materialanalys Författare Titel Tidskrift Publikations år Land Syfte Design Urval Datainsamling Studiens teoretiska utgångspunkt Resultat van Steensel, R. “Relations Betwee n Socio-Cultural Factors, the Home LiteracyEnvironment and Children's Literacy Development in the First Years of Primary Education” Journal of Research in Reading 2006 Nederländerna Syftet är
att undersöka relat ionerna
mellan sociokultur ella faktorer, miljö och elevernas läsutveckling.
I undersökningen användes test och checklistor. Det gjordes även intervjuer med en eller båda föräldrarna och hembesök.
116 barn och deras föräldrar från 19 skolor i Tilburg, en stad i Nederländerna. Framgår ej. Testerna visade att de barn som kommer från hem där det utövas språk-och läsaktiviteter har högst poäng i alla mätningar. Barn som inte kommer från hem där det utövas språk-och läsaktiviteter had e lägre poäng i alla mätningar. Sénéchal, M., & LeFevre. “Parental Involvement in the Development of Children's Reading Skill: A Five-Year Longitudinal Study” Child Development Syftet är att ta reda på om språk och läsning i hemmet har en påverkan på barnets tidiga språkliga utveckling. Föräldrarna fyllde i formulär och checklistor hemma medan eleverna testades individuellt i skolan. De testades på ordförråd, bokstavskunskap, stavning och läsförmåga. 110 elever från försk oleklassen följdes
Framgår ej. Om barnen får mer erfarenheter av böcker, är det en direkt koppling till utvecklingen av deras läsförståelse och ordförrådet. Är föräldrarna involverade kommer också barnens tidiga
28 2002
Kanada
under denna
process. läsutveckling och språkförmåga utvecklas. Waugh, K. “Exploring Reading Comprehension Inside and Outside the Classroom” BU Journal of Graduate Studies in Education 2018 Kanada Syftet är att se om läsning i hemmet kan ha påverkan på läsningen i skolan. Waugh förklarar vikten av föräldrarnas engagemang av att läsa för barnen och dess påverkan på språket. Detta är en artikel där hon sammanställer olika vetenskapliga artiklar och studier.
Framgår ej.
Det visar sig vara viktigt att
vårdnadshavarna läser mycket för barnen hemma samtidigt som det är viktigt att lärarna belyser vikten av läsning. Detta kommer att utveckla elevernas läskunnighet. Molfese, V., Modglin, A., & Molfese, D. “The Role of Environment in the Development of Reading Skills: A Longitudinal Study of Preschool and School-Age Measures” Journal of Learning Disabilities 2003 USA Syftet med undersökningen är att bygga vidare på tidigare studier om miljön har en påverkan när barnen utvecklar läsförmå gan i förskolan och skolan.
Barnen utförde olika tester och checklistor gjordes på testen. 113 barn (56 killar, 57 tjejer) deltog i studien. Framgår ej. Resultatet visar på ett samband mellan barnens miljöer o ch barnens poäng på testerna. Både hemmiljön och den socioekonomiska statusen var direkt kopplad till barnens läsförmåga.
29
Dong, Y., Wu, S. X.-Y., Dong, W.-Y., & Tang, Y. “The Effects of Home Literacy Environment on Children's Reading Comprehension Development: A Meta-Analysis" Educational Sciences: Theory & Practice 2020
Kina
Syftet med studien är att se om hemmiljön påverkar läsförståelsen. Metaanalys av 59 studier mellan år 1998 och 2018 19,230 personer deltog i studien. Framgår ej. Resultatet visar att föräldrarnas enga gemang i barnens aktiviteter om språk är mer fördelaktiga för barnens läsutveckling än att bara ha tillgång till resurser/material i hemmet. Saracho, O. “Literacy in the Twenty-First Century: Children, Families and Policy”
Early Child Develop ment and Care 2017 USA Syftet är att se om föräldrarna och barnens användni ng av läs-och skriv aktiviteter tillsam mans i hemmet har betydelse för barnens språk-och läsutveckling. Studien genomfördes med hjälp av olika vetenskapliga a rtiklar och studier som Saracho samma nställde. Sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att barnens språk-och läsutveckling är b eroende av olika tillvägagång ssätt och aktiviteter som är lämpliga att utöva i hemmet.
