• No results found

Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1940

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1940"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

S T A T E N S

V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

R A P P O R T

1 0

V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

P Å L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R

I S V E R I G E D E N i J A N U A R I 1940

1 9 4 0

(2)

F Ö R T E C K N I N G

Ö V E R

R A P P O R T E R F R Å N S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T

O C H

S TA T EN S V Ä G I N S T I T U T

1. E rfa re n h e te r fr å n p r o v v ä g e n v id B å lsta u n d e r åren 1932 och 1933, a v N . v o n M atern

och S. H a llb er g ... 1933 2. V ä g b e lä g g n in g a r p å la n d s b y g d e n s a llm ä n n a v ä g a r i S v e r ig e d en 1 ja n u a ri 1 9 3 4 ... I 934 3. V ä g b e lä g g n in g a r p å la n d s b y g d e n s a llm ä n n a v ä g a r i S v e r ig e den 1 ja n u a ri 1 9 3 5 ... 1935 4. H y v e lb la n d n in g p å k u s tv ä g e n n o rr om K a lm a r å r 1935, a v N . v o n M a t e r n ... 1936 5. V ä g b e lä g g n in g a r p å la n d s b y g d e n s a llm ä n n a v ä g a r i S v e r ig e den 1 ja n u a ri 1 9 3 6 ... 1936 6. V ä g b e lä g g n in g a r p å la n d sb y g d e n s a llm ä n n a v ä g a r i S v e r ig e den 1 ja n u a ri 1 9 3 7 ... I 9 } 7 7. V ä g b e lä g g n in g a r p å la n d s b y g d e n s a llm ä n n a v ä g a r i S v e rig e den 1 ja n u a ri 1 9 3 8 ... 1938 8. V ä g b e lä g g n in g a r p å la n d sb y g d e n s a llm ä n n a v ä g a r i S v e r ig e den 1 ja n u a r i 1 9 3 9 ... 1939 9. M a s k in b la n d n in g a v g ru s v ä g b a n a S ö d ra Å s b o 1938 — 1939, a v G . B e s k o w ... 1939 10. V ä g b e lä g g n in g a r p å la n d sb y g d e n s a llm ä n n a v ä g a r i S v e rig e den 1 ja n u a ri 1 9 4 0 ... 194 °

(3)

VÄGBE L Ä G G N I N G A R

PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R

I SVERIGE D E N i J A N U A R I 1940

Landets vägingenjörer ha till Statens V ägin stitu t läm nat up p gifter rörande

längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar den 1 januari

1940. U p p giftern a äro sam m anställda i tabell 1 och g rafisk t fram ställd a på dia­

gram m et fig. 1.

Beläggningarna ha indelats i följande grupper:

G rupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar):

T ill denna grupp hänföras gatsten, cem entbetong av norm al tjocklek, tunn ce­

m entbetong (»vibrobetong») samt h ögvärd iga asfaltbeläggnin gar, va d de senare

beträffar även d ylik a u tförd a som tunt slitlager. M ed h ö gvärd iga asfaltb elägg­

ningar förstås här beläggningar fram ställda i blandningsm askin och av sådan

k va litet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, o fta upprepade y tb e­

handlingar.

G rupp I I (huvudsakligen halvpermanenta vägbeläggningar):

T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller y t ­

behandling av en m akadam - eller grusvägbana med bitum inösa bindem edel,

cem entbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade

på asfaltm akadam , tjärm akadam och em ulsionsm akadam efter det bindem edel,

som använts huvudsakligen vid anläggningen. G rupperingen avser sålunda icke

de bindemedel, som senare b livit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall

visat sig svårt att erhålla fullstän diga u ppgifter om använda bindem edel, fö re­

finnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings-

och ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typ er av

bitum inösa beläggningar såsom ytbehan dling av grusväg (»Värm döm etoden»),

h yvelblan dn ing och emulsionsbetong.

G rupp III:

D enna grupp o m fattar grus- och m akadam vägar, behandlade med dam m bin­

dande medel, såsom oljor, su lfitlu t och hygroskopiska salter, van ligen utan efter­

följande pågrusning.

Längden i km av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens a ll­

m änna vägar sedan år 1930 fram går av tabell 2, A v tabellen fram går, att

(4)

ut-Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar

L ä n G r u p p I. Stor­ gat­ sten Små- gat-sten Cement­ betong Tunn cement-bétong Sand- r asfalt Topeka Grov asfalt- beton g Tjär-betong Essen-asfalt

KH- belägg-ning Andra belägg­ ningar 1 2

3

4

5

6

7

8

9

x 0 1 1

Stockholms . . . . .

5-3

IO.5 22.9 — 2.8 12.0

15-7

5-7

1.2 I.9

48-3

U p p sa la ... — 16.4

5-9

— — I I .i — 0.9 6.5 — — Södermanlands . . . —

21.3

18.4 —

2.7

45.8 0.8 I3.0 1.0 I . i — Östergötlands . . . .

3-4

I I . 4 20.5 — 7.2 3O.8 — — IO .1 — — J ö n k ö p in g s... — 6.5 — — —

33

*1 — — 0.3 — — K ro n o b erg s... — 0.2 — — — 18.9 — — — I I . 0 2.0 Kalmar . . 0.4

39-3

— — — — — — 0.4 — — G o t la n d s ... — —

7

. 2 7.2 — — — - — — — B l e k i n g e ... — 88.5 — — — 3.2 — —

4-5

— 2.1 Kristianstads . . . . 8.0 21.0 26.0 1.8 0.2 149.6 0.2 — 25.0 2 5 .!

3

-i M almöhus . . . 1.0 96.4 85.7 3.0

4-3

99.0 1 9 .I I.o 3.0

3-3

19.0

H a lla n d s ... — 58.6

52.9

0.6 IO.9

14*3

— — I4.0

2.3

— Göteborgs o. Bohus 9.2 126 .1 0.2 — — 1.0 — — 4.6 — 2.0 Ä lv sb o rg s... - 12.7

4.0

— —

25-7

— — I4.0 14.2

1-3

S k a ra b o rg s ... —

3-9

— 0.4 — — — —

12-3

0.3

Värm lands . . . — 8.7

1.5

— I.9

3-3

— — 88.7 — — Ö r e b r o ... 0.6 12.5 10.8 IO .0 I.9

15-5

— — 18.3 —

0.3

Västmanlands . . . —

43

-° — — — 28.4 — — — — — Kopparbergs . . . . — 0.9 1.6 0.3 3.6

53

-i — 24.5 2.4 — 2.6 G ä v le b o r g s... — 7.6 — — 3.2 21.5 —

5-2

— — —

Västernorrlands . . — — I I . 4 — 6.3 4.9 — 1.9 IO.9 I I.o —

J ä m t la n d s ... — — 0.6 — — 5.° 0.1 —

1.5

— — V ästerbottens. . . .

0-3

— ~ Norrbottens . . . . 10.2 — 0.8 Summa väglängd 28 587 270

23

45

5

7

6 36

52

229

70

82 i jan. 1939 . . . . 27 488

239

1 1

44

511 36

50

207 69

63

1 jan. 1938 . . . .

27

405

223

8

44

433

37

43

183

6 2

58

1 jan. 19 3 7 . . . .

24

352

201

7

4

i 324

39

43

149

43

62 1 jan. 1 9 36 . . . .

23

293 167 2

39

218

37

3

i 102 36 64 1 jan. 1935 . . . .

24

201 1 24 — 28 121

39

10

5

° 25

67

1 jan. 19 3 4 . . . .

24

V 1 98 — 26

75

39

1

34

5

6 4 1 jan. 1933 . . . .

25

154

78

— 24

49

38

1 2 6

74

1 jan. 1932 . . . .

24

143

5

° — 21 24

38

1 24

74

1 jan. 19 3 1 . . . .

19

133

39

— 14

14

36

1 16

53

1 jan. 1930 .

19

i n 21 —

9

6

36

1 8 — 2

(5)

Tabell i .

i Sverige den 1 januari 19 4 0 , längd i km.

G r u p p II. G r u p p I I I . Grupp IV.

Summa väg-längd Asfalt­ maka­ dam Tjär- ■ maka­ dam Emul- sions- maka-dam Hyvel- bland-ning Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Andra belägg­ ningar

Oljor Sulfitlut skopiska Hygro-salter Vanliga grus- och makadam­ vägar I 2 1

3

I

4

1

5

1 6 1

7

18 1

9

2 0 2 1 2 2 1 2 0 .o 80.8 26.9 4.2 369.8 6.7

49

— I 602 768

3

154

7

-

4

' 18.6

2.4

2.0 25.9 2.0

9

— 1 3 6 4 6 o i 2 0 7 3 23.2 0.4 0.2 —

6-3

— — ~ 1 5 4 4 839 2 5 1 7

44-3

6 . 4

25*7

— I 7 .i — 21 — I 869 2 158 4 2 2 5 — — I I . 4 20.1 I.o —

45

247

I 692 2 4 6 3

45 1 9

2.4

14-3

2.5

— — — — I 104

979

1 4 9 7 3 631 8.9 —

37-3

l6.8 — — 324 IOO 2 050 I 203 3 780 2.1 0.7 0.5 —

3-9

5

9

1 058

35

° 1 4 4 4 — 1.0 9.2 2.1 — 128

95

800 262 1 4 1 5

59.8

40.1 15.8 — 34.2 0.6 208

43

1 9 1 2 891 3 465 202.7 148.6 56.3 . — 2.4

15-5

20

55

1

947

1 190 3

97

^ 19.8 4.2

33-3

7.6

0.5

— — — 963 1 068 2 250

1-5

— 34.8 — — — —

9

i 1 4 9 7 670 2 4 3 8 —

4-5

38.7 — — — 36 560 2 2 10 2 13 1 5 052

9.8

12.7 2.1 — IO.3

5-2

40 —

3

091 728 3 9 K 5

4.1

3°-9

— — — — 290 1 520 2 283 4 2 3 2

2.9

— 8.2 — 39.6 — — — 1 963 587 2 670 — — — — 31.4 — — 48 1 843 380 2

374

10.8 25*7 2.0 — 62.3 —

17

40 2

574

1 630

445 1

— 2.3 —

7

-1 —

13

44

2 362 632 3 098

3

-i 40.0 0.6 — 13.8 13.2 — — 3 308 1 3 7 8 4 8 0 3 0.6 0.7 2.1 — —

3-9

10 300 1 720 ^ 374 4 4 1 9 1 . 3 19.9 0.4 — —

1-3

- — 4 480 3 038 7 541 —

3-5

14.7 — 2.6 — — — 4 4 5 8 2 11 5 6 605

544

421

35

° 60 630 48 925 3 026 48 806 31 236 88 044 501 381 346

40

274

44

6 1 4 2 203 43 599

37

127 86 873

473

333

343

23

159

5

i

432

2 0 4 3 3 7 4 1 8

4

2

973

85 7 7 1 440 300 326

15

150

47

463 1 7 6 7 2 8 4 9 4 50 938 84 225 328

233

295

5

108

32

725 1 276 22 296 56 282 82 592 00 0 r<-> 146 2 67

4

59

8

791

610 1 6 4 3 5 61 738 8 1 0 5 5 2 1 7 90 2 1 6 1

43

12 509 720 12 6 9 1 64 283

79 319

164 52

[ 54

1

9

13 90

505

8 262 68 448 7 8 1 6 7 126 24 i n — — 10 — 463

4

307

7

i

531

76971

97

24

67

— — 10 — 192 1 982

73

T

7

°

75 867

34

7

28 — — 11 —

35

35

°

73

433

74 i n

(6)

Fig. i . U tv e c k lin g e n av v äg b e lä g g n in g ar på lan d sb ygd en s allm än n a väg a r i S verige åren 19 3 6 — 39.

vecklingen på beläggningsom rådet v a rit k ra ftig under år 1939. T a b e ll 3 anger

skillnaden i väglängd år från år fö r de olika grupperna.

Sam m anlagda längden av de vägar, som hade perm anent eller halvperm anent

beläggning eller behandlats med dam m bindande medel var under år 1939 ca

(7)

56.808 km , m otsvarande ca 64,5 % av hela vägnätet. M otsvarande procent­

siffra utgjorde år 1930 ca 3,6 % , 1932 12,4 % , 1934 ca 24 % , 1936 ca 39,5 %

och 1938 ca 57,3 % . ö k n in g e n faller till största delen på de med dam m bind-

ningsmedel behandlade grusvägarna och inom denna grupp fram för allt på de

vägar, som behandlats med hygroskopiska salter.

Såsom fram går av tabell 2 utgör längden av perm anenta och halvperm anenta

beläggningar f. n. ca 4.050 km eller ca 4,6

% av hela vägnätet. B eläggningarna

med smågatsten ha under 1939 ökat med 99 km (1938 83 km ), van lig cem ent­

betong och tunn cementbetong med 43 km (1938 19 km ), topeka med 6 5 km

(1938 78 km) och essenasfalt med 22 km (1938 24 km). D en tunna cem ent­

betongen, huvudsakligen s. k. vibrobetong, har en längd av 23 km. U nder

rubriken »andra beläggningar» ha upptagits bl. a. amiesite ca 54 km.

Längden indränkningsbeläggningar (kol. 12, 13 och 14 i tabell 1) har något

ökat under 1939. Den väglängd, som utgöres av ytb ehan dlad grusväg (»V ärm dö-

metoden») har under 1939 ytterligare starkt ökat (356 km ). D etta är även

fa lle t med grusvägar, som behandlats med olika dam m bindningsm edel; sålunda

var ökningen för oljor 311 km , för su lfitlu t 823 km (1938 160 km) och för

hygroskopiska salter ^.3 fr» km.

V äglängdern a för grupperna I, II och III angivas i tabell 4 fö r M alm öhus,

Stockholm s, K ristianstads, H allan ds samt G öteborgs & Bohus län, v ilk a ha

största längden av perm anenta och halvperm anenta beläggningar.

Tabell 2,

Väglängd för olika grupper åren 1 9 3 0 — 1940.

G r u p p 1 jan. 1930 1 jan. 1931 1 jan. 1932 1 jan. 1933 1 jan.

1934

1 jan.

1935

1 jan. 193 6 1 jan.

1937

1 jan. 1938 1 jan.

1939

1 jan. 1940 Väglängd i km. Grupp I 1 . . (huvudsakligen permanenta be­ läggningar) 213

325

399

469

537

689 I 0 12 I 285 I 523 I

745

1 9 9 8 Grupp I I . . (huvudsakligen halvpermanenta beläggningar) 80 198 2 71 393

579

79

2 I OOI I 278 I 382 1 5 8 5 2 053 Grupp I I I . . (dammbundna grusvägar)

385

2 1/ 4

4

770

8 8 5 7 13 920 1 7 836 24 297 3 0 7 2 4 39 893 46 416 5 2 7 5 7 Grupp I V . . (vanliga grus- o. makadamvägar)

73

433 73

170

7

i

531

68 448 64 283 61 738 56 282 5 0 9 3 8 42 973 37 127 3 1 236 Sum m a v äg lä n g d . . 7 4 i n 75 867 7 6 971 7 8 1 6 7

79

319

81 055 82 592 8 4 2 2 5 85 7 7 1 86 873 88 044 1 Här ingå även tunna bituminösa slitlager av högklassig typ.

(8)

Tabell j .

Skillnad i väglängd för olika grupper 1 9 3 0 — 1940.

G r u p p 1 9 30— 1931 19 31 — 1932 1 9 3 2 -1933 1 9 3 3— 1 934 1 9 3 4 — 1935 1 9 3 5 — I9 36 1 9 3 6 — 19 3 7

1937

1938

1938

1939

1 9 39 — 1940 V ä g l ä n g d i k m . Grupp I + 112 +

74

+ 70 + 68 + 1 5 2 +

323

+ 273 + 238 4-222

6

~ +

2

X

3

Grupp I I + 118 +

73

+ 1 2 2 + 186 +

2 I 3

+ 209 +

277

4

- 104

4

- 203 + 4^8 Grupp I II + 1 789 + 2 596 + 4 087 + 5 0 6 3 +

3

9 1 6 H- 6 461 + 6 4 2 7

4-9

169

4 6

5 2 3 + 6 341 Grupp I V — 263 — 1 6 39 — 3 0 8 3 — 4 1 6 5 — 2

545

— 5 4 5 6 — 5 3 4 4 — 7 9 6 5 — 5 8 4 6 - 5 891 Sum m a väg lä n g d + 1 756 + 1 104

4

-1 196 + 1 152 + 1 7 3 6 + 1 5 3 7

4 -1

6 3 3 + 1 5 4 6 4- I 102

4

- 1 1 7 1

Tabell 4.

L ä n V ä g 1 ä n \y d i k m G r u p p I G r u p p II G r u p p III 14-11 + III M a l m ö h u s ... 335 (8.4) 426 (1 0.7) 2 0 2 2 (50.9) 2 7 8 3 (7 ° ) . Sto ck ho lm s . 126 (4.0) 608 (1 9.3) 1 6 5 1 (52.3) 2 385 (^8) Kristianstads . . 260 (7.5) 1 5 1 (4-4) 2 1 6 3 (62.4) 2 5 7 4 (7 4 ) H a l l a n d s ... 15 4 (6.8) 65 (2.9) 963 (42.8) i 182 (53) G ö teb o rg s o ch Bohus . . 143

(

5

-

9

)

36

(

1

.

5

)

1 5 8 8 (65.1) 17 6 7

(

7 2

)

Siffror in om parentes an g iva län gden i % a v vägn ätet in om resp. län.

Stockholm 1940, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B. 400394

References

Related documents

Genom gemensamhetsanläggning kommer de Södra husen, Östra husen, parhusen samt befintligt seniorhus ges tillgång till gemensamma ytor utomhus i planområdets östra del. I de

Markfrågor som har att göra med kommunens mark, inlösen av mark och anläggningar för utbyggnad av gata och parkanläggningar handläggs inom kommunen av

Dessa gemensamhetsanläggningar utgörs av mark och/eller anordningar för kommunikation inom kvartersmark samt gemensamma parkeringsplatser, områden för sophantering eller andra

Söndag morgon började vi med att packa ihop alla våra saker och så körde jag och Tho- mas bort bilarna till Hanebol så sprang vi sedan tillbaka för att möta upp ungdomarna som

5. Straffrättsideologier behandlas rätt mycket. N u b lir fram ställningen om den historiska utvecklingen isolerad sam tidigt som man måste erkänna att fram

[r]

De föräldrar som upplever att deras förväntningar inför föräldraskapet inte infriats efter att barnet har kommit, upplever fler depressiva symtom

Exploatören svarar för samtliga kostnader för utbyggnaden av allmän plats och kvartersmark inom detaljplaneområdet, vilket regleras i exploateringsavtal som upprättas