MARS 2007 • ENHETEN FÖR ÖSTRA EUROPA OCH CENTRALASIEN
Sida Landrapport 2006
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 3
2. Politisk och ekonomisk utveckling – reformpolitik och övergångsprocess ... 4
3. Svenskt utvecklingssamarbete – Sidas program i Ryssland ... 7
3.1 Övergripande genomgång av Sidas program i Ryssland ... 7
3.2 Volym och utbetalningar ... 7
3.3 Utfasning och reguljärt grannlandssamarbete ... 8
3.4 Programmets relevans ... 9 4. Sektoranalys ... 10 4.1 Demokratins fördjupning ... 11 4.2 Ekonomisk omvandling ... 14 4.3 Social trygghet ... 16 4.4 Miljö ... 17 4.5 Gemensam säkerhet ... 19 4.6 Humanitärt bistånd ... 19 4.7 Regionala prioriteringar... 20 5. Administration ... 21
Bilaga 1: Utbetalningar 2006 Ryssland per sektor ... 22
Utgiven av Sida 2007 Avdelningen för Europa
1. Sammanfattning
Verksamhetsåret 2006 kan sammanfattas i följande punkter:
• Utfasningen av utvecklingssamarbetet med Ryssland får allt större genomslag; stödet till näringslivsutveckling är snart avslutat, andra områden minskar.
• Fler exempel än tidigare på att reguljärt grannlandssamarbete börjar ta form har noterats under året, exempelvis mellan det svenska Justitiedepartementet och ryska Justitieministeriet.
• Antalet direktstöd till ryska människorättsorganisationer ökade under året.
• Flera tjetjenska rättsfall som givits stöd av organisationen Stiching Russia Initiative (SRJI) har avgjorts i Europadomstolen.
• UNDP:s projekt för återuppbyggnadsinsatser i Norra Kaukasus utvecklas väl. Under året bidrog stödet till att bygga upp infrastruk-turen i regionen.
• Hiv/aidsbekämpningen i Ryssland fi ck under året ökad politisk prioritet, vilket bidrog till framgångsrika resultat för projekten på området.
• Projektet vid avloppsreningsverket i Kaliningrad stod stilla i avvaktan på att ryska myndigheter behandlar en tillståndsansökan för verket. • Inom skogsprogrammet har en skogslagstiftning antagits.
• Utbetalningarna 2006 uppgick till 361 miljoner kronor, varav 40 miljoner var humanitärt stöd.
2. Politisk och
ekonomisk utveckling
– reformpolitik och
övergångsprocess
Utvecklingen i Ryssland har under de senaste åren gått mot förstärkt politisk centralisering och ökad kontroll över massmedia, politiska partier, näringsliv och enskilda organisationer. De kommande valen – parlamentsval i december 2007 och presidentval i mars 2008 – domine-rar den politiska agendan. Reformarbetet har bromsats upp på fl era områden, i synnerhet på federal nivå.
Fortsatt stark tillväxt men osäkra framtidsutsikter
De ryska statsfi nanserna fortsätter att gynnas av rekordhöga olje- och gaspriser. Tillväxten hamnade under 2006 strax under 7%. I termer av BNP kvalar Ryssland från och med i år in bland världens 10 största ekonomier. Förra året var också ett rekordår för utländska investeringar som ökade med 13,5%. Guld- och valutareserven är den tredje största i världen och statsskulden är på god väg att betalas av. Infl ationstakten har mattats något men ligger fortfarande högt, strax under 10%.
Den ryska ekonomin är i hög utsträckning beroende av olja och gas. Diversifi ering och ökade investeringar i synnerhet i infrastruktur behövs för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Administrativa hinder för näringslivet, korruption1 och en svag offentlig sektor samt avsaknad
av ett självständigt och effektivt rättsväsende är andra utmaningar som Ryssland står inför.
Regeringen har antagit ett åtgärdspaket för att främja en mer diversi-fi erad tillväxt och en innovationsinriktad ekonomi. Stora resurser satsas på att modernisera eftersatta områden inom ekonomin och samhället genom så kallad nationella projekt och särskilda ekonomiska zoner. I bästa fall kan dessa försök leda till en bredare och mer genomgripande reformverksamhet. Den länge efterlängtade bilaterala överenskommelsen med USA under hösten kan bana väg för WTO-medlemskap i en nära framtid.
Stort gap mellan rika och fattiga
Gapet mellan de rika och de fattiga minskar inte trots den ekonomiska tillväxten och trots att kampen mot fattigdom och social ojämlikhet har gjorts till en nationell angelägenhet2. Den ryska statistikmyndigheten,
Rosstat, bedömer att korrelationen i inkomst mellan de 10% rikaste och de 10% fattigaste i landet är 15–1. Fattigdomen har minskat något under senare år men fortfarande lever 23 miljoner, det vill säga runt 16%, av befolkningen, enligt Världsbankens bedömningar, i fattigdom, en siffra som också överensstämmer med offi ciell rysk statistik. Dessutom ökar de regionala obalanserna.
Utmaningar på det sociala området
Ryssland befi nner sig i en djupgående social kris med en bekymmersam negativ befolkningstillväxt. Det förutses att befolkningstalen kommer att minska ytterligare under kommande år. Medelåldern för män är nu 58 år och för kvinnor 72 år. Ohälsosam livsstil och icke-infektionsrelaterade sjukdomar är de främsta orsakerna till de höga dödstalen. Andra fakto-rer är dock på frammarsch. Ryssland har den högsta tuberkulosdödlig-heten i Europa och hiv/aids håller på att anta epidemisk karaktär.
Nationella projekt
Regeringen har under 2006 lanserat fyra så kallade nationella projekt – utbildning, folkhälsa, jordbruk och bostäder – i syfte att bryta den negativa sociala utvecklingen. Totalt har drygt 320 miljarder rubel avsatts för projekten under 2007, varav den övervägande delen går till folkhälsa (45%) och bostäder (31%). Projekten har varit trögstartade men vissa resultat, främst inom folkhälsa, har kunnat noteras. En höjning av lönerna inom primärvården har gett denna kostnadseffektiva del av sjukvården en högre status och verksamheten har totalt sett stärkts.
Hiv/aids
President Putin har som tidigare nämnts gjort folkhälsa till ett av fyra nationella prioriterade projekt under 2006–2007. Aids-problematiken skall tilldelas särskild uppmärksamhet. Som ett led i denna ambition har under 2006 en strategi för att bekämpa hiv/aids tagits fram och en nationell kommission för hiv-frågor bildats. Genom globala fonden, världsbankslån, FN och andra givare erhåller Rysslands ansenliga summor (över 250 miljoner dollar över en period om 5–10 år) att använ-das för förebyggande verksamhet och behandling. Enligt offi ciella uppgifter fi nns 353 000 registrerade fall av hiv-smitta i landet. UNAIDS och andra organisationer verksamma inom området uppskattar dock att den verkliga siffran är betydligt högre, runt 950 000, det vill säga drygt 1% av Rysslands vuxna befolkning. Cirka 80% av dessa är i åldrarna 15– 30 år. De främsta riskgrupperna utgörs fortfarande av sprutinjicerande narkomaner men den heterosexuella överföringen har ökat drastiskt under senare tid. Kvinnor utgör 70% av de smittade i denna grupp.
Mänskliga rättigheter
Läget beträffande de mänskliga rättigheterna har i jämförelse med sovjettiden förbättrats väsentligt. I fl era viktiga avseenden har dock utvecklingen avstannat. De senaste åren har en tilltagande kontroll från statsmaktens sida över oberoende media, fri opinionsbildning och den demokratiska processen kunnat noteras. Intolerans i form av rasism, homofobi och hatbrott mot personer av kaukasiskt ursprung är ett växande samhällsproblem. Under 2006 har inga större förändringar till det bättre skett i det generellt sett bekymmersamma MR-läget.
Ny kontroversiell NGO-lagstiftning i kraft
Den ryska regeringen har ökat trycket mot såväl inhemska som interna-tionella enskilda organisationer (NGOs). Ett av syftena uppges vara att man vill begränsa utländskt fi nansierade organisationers möjligheter att påverka den politiska processen i landet. En ny och mycket kritiserad NGO-lagstiftning med ökade krav på registrering för inhemska och internationella enskilda organisationer trädde i kraft i april 2006. Det är ännu för tidigt att säga något om hur lagen kommer att tillämpas. Det står dock klart att den ökar den administrativa bördan och kostna-den för organisationerna, i många fall på bekostnad av verksamheten.
Stabilare men fortsatt problematiskt i Norra Kaukasus
Säkerhetsläget har under året förbättrats i Tjetjenien och viss materiell uppbyggnad skett. Samtidigt har en ökad politisk instabilitet kunnat noteras i omkringliggande republiker, främst Ingusjetien. Situationen beträffande de mänskliga rättigheterna är fortsatt bekymmersam.
Andra givare
Många bilaterala givare har under de senaste åren kraftigt minskat sitt utvecklingsstöd till Ryssland främst med hänvisning till landets starka ekonomiska utveckling. En annan bidragande orsak är att Ryssland – åtminstone på federal nivå – har begränsat intresse för denna samarbets-form. Först att helt dra sig ur är brittiska DFID som stänger sitt kontor i Moskva i mars 2007. Även internationella fi nansieringsorganisationer minskar sin verksamhet. Så har till exempel Världsbanken anpassat sin organisation och verksamhet efter den minskade utlåningsvolymen.
EU:s nya instrument ”European Neighbourhood and Partnership Instrument”, ENPI, ersätter geografi ska och tematiska program från och med 2007. Initiativet har fått ett ljumt mottagande i Ryssland. Fortfa-rande genomförs projekt fi nansierade genom TACIS-programmet som dras med avsevärda förseningar.
Givarsamordningen är generellt sett svag med undantag för hälsoom-rådet (främst hiv/aids), förvaltning, miljösamarbetet och det humanitära stödet till Norra Kaukasus. EU-delegationen håller regelbundna möten för informationsutbyte inom EU-kretsen och under året har man tagit ett ambitiöst initiativ till samordning av insatser inom domstolsväsendet.
Ryssland som givare
Under 2006 har Ryssland trätt fram som en ”re-emerging donor”, ett uttryck för landets förbättrade ekonomi och ökade roll inom G8. Ett koncept för utvecklingsbistånd har utarbetats där man i princip ansluter sig till den internationella agendan avseende givarsamordning, lokalt ägarskap, milleniemålen och fattigdomsbekämpning. Det har talats om att stegvis komma upp i en budget för utvecklingssamarbete om 0,7% av BNP. Ryssland har under året gjort utfästelser om avsevärd fi nansiering till globala utvecklingsinitiativ på hälsoområdet.
3. Svenskt
utvecklingssamarbete
– Sidas program
i Ryssland
Målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Ryssland är att:
”bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Det svenska stödet skall bidra till att stödja landets ansträngningar för ökad integration med europeiska samarbetsstrukturer. Fördjupade relationer mellan Sverige och Ryssland skall eftersträvas som ett led i en övergång på sikt till ett reguljärt grannlandssamarbete”.
3.1 Övergripande genomgång av Sidas program i Ryssland Utfasningen av utvecklingssamarbetet får ett allt större genomslag och är en dialogfråga i Sidas samtliga projekt i Ryssland. I regeringsskrivelsen (2004/05:109) står att huvuddelen av Sveriges utvecklingssamarbete med Ryssland ska vara avslutat 2010. Enligt samarbetsstrategin för landet (2005–2008) ska områdena ekonomisk omvandling och miljö minska i andel under perioden medan demokratins fördjupning och social trygg-het ska öka. Säkertrygg-hetssamarbetet förväntas ha samma andel av stödet som tidigare.
År 2006 kan ses som en brytpunkt i bemärkelsen att det blev synligt att programmet ändrat karaktär; från ett brett samarbetsprogram med ett antal stora sektorer till ett något smalare program till följd av att sektorer efterhand minskar och fasas ut. Stödet till miljöområdet är fortsatt det största samarbetsområdet. Demokratins fördjupning, där stöd till mänskliga rättigheter är inkluderat, är det näst största området, tätt följt av social sektor. Den fortsatta höga prioriteringen av stödet till enskilda organisationer och mänskliga rättigheter gör att denna sektor fasas ut långsammare än den sociala, där ett fl ertal långa samarbetspro-jekt fått sitt avslut under 2006. Stödet till näringslivsfrämjande insatser har nästan helt fasats ut.
3.2 Volym och utbetalningar
Under 2006 utbetalades totalt 361 miljoner kronor inom Rysslandspro-grammet (varav cirka 40 miljoner humanitärt bistånd), vilket är en ökning med 11 miljoner i jämfört med 2005. Att utbetalningarna ökat beror främst på två faktorer. Den ena är att projekt inom miljöområdet försenats. Utbetalningar som planerats till 2005 eller tidigare kunde inte göras förrän 2006. Den andra orsaken är att stödet till humanitära
insatser i Norra Kaukasus växte under förra året. Under 2005 utbetala-des 24 miljoner i humanitärt stöd och under 2006 fördubblautbetala-des nästan siffran. Bortser man från det humanitära stödet har utbetalningarna inom programmet minskat marginellt under 2006 i jämförelse med föregående år.
Utbetalningarna till miljösamarbete var de största som gjordes inom Rysslandsprogrammet under 2006. Stödet till miljö under 2006 uppgick till 117 miljoner kronor. Det kan generellt sett vara svårt att förutse när utbetalningarna inom miljöområdet faller ut då det ofta handlar om stora investeringsprojekt som tar lång tid att förbereda. Ett projekt som försenats är stödet till avloppsreningsverket i Kaliningrad. Inga utbetal-ningar gjordes till projektet under 2006. Anledningen är att de ryska myndigheterna behandlar en tillståndsansökan för verket.
Det näst största stödet, 98 miljoner kronor, utbetalades till området demokrati och mänskliga rättigheter. Det tredje största området, social sektor, står för 67 miljoner av utbetalningarna. Några större projekt inom sektorn har av olika skäl valt att senarelägga aktiviteter vilket lett till att utbetalningarna blivit något mindre än förväntat. Inom rättssamarbetet har planerade utbetalningar på cirka 4, 5 miljoner kronor försenats bland annat till följd av institutionella förhållanden i Ryssland. Stöd till ett hiv/aids projekt i Kaliningrad har inte kunnat utbetalas på grund av att grupper med anknytning till rysk-ortodoxa kyrkan opponerat sig mot att projektet verkar för samlevnadsinformation till ungdomar.
3.3 Utfasning och reguljärt grannlandssamarbete
Halvering av antalet insatser sedan 2002
Antalet insatser inom Rysslandsprogrammet minskar i stadig takt. De senaste fyra åren har antalet insatser nästan halverats. År 2002 fanns 305 projekt inom programmet, 2005 164 insatser och 2006 var antalet något färre, omkring 160. Volymen på samarbetet inom ett område och dess form bestämmer i hög grad hur lång bromssträckan blir under utfasningen, vilket innebär att områden som exempelvis miljö tar längre tid än andra att fasa ut. Anledningen till att minskningen av antalet insatser under 2006 inte är större beror på att ett fl ertal insatser förlängts med en avslutande fas. Dessa slutprojekt är planerade sedan en längre tid tillbaka, har en liten budget och syftar till att ytterligare förankra och sprida resultat inom Ryssland. I många fall handlar det om avslutnings-konferenser där bland annat federala tjänstemän bjuds in samt dokumen-tation av metoder samt tryckning av informationsmaterial. Projekten anses viktiga eftersom de ökar projektresultatens långsiktighet och främjar en övergång till reguljärt grannlandssamarbete.
Svårt att förankra regionala resultat federalt
De senaste åren har Sida arbetat med att försöka förankra lokala och regionala resultat på den federala nivån. Tendensen är att ryska federala myndigheter blir alltmer selektiva i valet av samarbetspartners. Den ryska efterfrågan på federal nivå är generellt sett svag med sociala frågor som undantag. Sidas erfarenhet är att det är ganska arbetskrävande att för ankra resultat på federal nivå, men i de fall där det lyckas, vilket framförallt varit inom det sociala området, blir resultaten och sprid-ningseffekterna mycket goda.
Kommunikationen om utfasningen intensifi eras
Under 2006 påbörjade Sida arbetet med en kommunikationsstrategi om utfasningen riktad till ryska och svenska parter, samt allmänheten. Den första av en rad seminarier på temat utfasning och reguljärt grann-landssamarbete för svenska parter organiserades. Målgruppen var svenska organisationer som arbetar med sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter i Ryssland. En Sida-intern utfasningsgrupp som bland annat ska arbeta med kommunikation har också bildats. Vidare har ett studie-besök gjorts till Sidas Östersjöenhet i syfte att öka kännedomen om verksamheten som är inriktad på reguljärt samarbete i Östersjöområdet.
Allt fl er exempel på reguljärt grannlandssamarbete
Under 2006 kan Sida peka på fl er exempel än tidigare där reguljärt grannlandssamarbete i projekt som är på väg att avslutas börjar ta form, exempelvis har ett reguljärt samarbete mellan svenska Justitiedeparte-mentet och ryska Justitieministeriet inletts. I Barentsområdet söker svenska och ryska parter aktivt andra fi nansieringsvägar. Sida har också observerat i möten med myndigheter i Ryssland att regionerna generellt sett får mer medel än tidigare från den federala nivån och därmed är beredda att i ökad utsträckning bidra med egenfi nansiering i projektsam-arbeten. Dessa ryska parter betonar allt oftare i dialogen med Sida och svenska samarbetsparter att kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte är det centrala i det kommande svensk-ryska samarbetet och att denna samverkan inte behöver kosta särskilt mycket. De enskilda organisatio-nerna som arbetar med mänskliga rättigheter i Ryssland, i Moskva såväl som i Norra Kaukasus, har däremot reagerat negativt på beskedet om utfasningen. Många känner en oro för sin verksamhet mot bakgrund av det politiska klimat som råder i landet.
3.4 Programmets relevans
Utvecklingssamarbetet med Ryssland ska enligt strategin inriktas på att främja en fortsatt reformprocess som bidrar till en rättvis och hållbar utveckling samt en minskning på sikt av fattigdomen i dess olika dimen-sioner. Sidas program i Ryssland ligger i linje med den utstakade reform-vägen. Reformarbetet framförallt på federal nivå har dock stannat upp och en ökad centralisering av den politiska makten i landet kan komma att utgöra en begränsande faktor för den demokratiska utvecklingen och därmed möjligheterna för Sverige att bidra på detta område.
Mot bakgrund av det alltmer hårdnande klimatet för civila samhället framstår det ökade stödet till organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och det stora stödet till det civila samhället som mycket angeläget.
I Norra Kaukasus beräknas övergången från rent humanitärt bistånd till utvecklingssamarbete ta ett antal år, allt beroende på hur säkerhets-situationen utvecklas. Det är positivt att mer långsiktiga lösningar söks till de problem som fi nns i regionen. Sida gör bedömningen att stöd inom transitionsappellerna är ett gott försök att länka humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete genom återuppbyggnadsinsatser.
4. Sektoranalys
Sida arbetar inom fem verksamhetsområden i Ryssland: demokratins för-djupning, ekonomisk omvandling, social trygghet, miljö samt gemensam säkerhet. Inom varje område pågår cirka 10 till 40 projekt som sträcker sig över tre till fyra år.
Dialog om utfasningen i fokus
I samtliga projekt pågår en dialog om utfasningen av det svenska utveck-lingssamarbetet i Ryssland och det reguljära grannlandssamarbete som ska ta vid. Under 2006 har mycket tid ägnats åt denna dialog och till att förankra och sprida gjorda erfarenheter. Det gångna året har det också blivit allt tydligare att från början relativt isolerade projekt utvecklats och fått bäring på omfattande reformer regionalt och i enstaka fall även federalt. Stödet till hälsa och social utveckling är det område som under förra året visade fl est exempel på detta. Det är uppenbart att ett reform-arbete pågår, genom till exempel de nationella projekten i Ryssland, som gynnar fortlevnad och spridning av resultat från Sidafi nansierade projekt.
Goda resultat i hårdnande politiskt klimat
Under de senaste två åren har direktstöden till enskilda organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Ryssland ökat kraftigt som en följd av ett uppdrag i samarbetsstrategin. Det hårdnande politiska klimatet för organisationer i Ryssland gör att stödet har en viktig plats i samarbetet. Flera Sidafi nansierade projekt inom MR-området har rönt framgångar under året. På miljöområdet kännetecknas året av goda resultat på fl era områden och en väl fungerande givarsamordning, men också av förseningar. Stödet inom hälso/sociala sektorn har medvind genom att området fått en ökad politisk prioritet i Ryssland under det senaste året. Reformer som genomförs på federal nivå inom till exempel primärvårdsområdet, kommer regionerna allt mer till godo, om än i ojämn utsträckning. Sidas stöd till UNAIDS program gagnas av att stora resurser tillförts området, vilket bidragit till programmets goda resultat. Nedan följer en genomgång av resultat inom olika delar av Rysslandspro-grammet.
4.1 Demokratins fördjupning
Målet för det svenska demokratistödet är att bidra till en för-djupning av den ryska demokratins strukturer, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer samt till en för -stärk ning av det civila samhället och det medborgerliga deltagandet.
Mänskliga rättigheter
Organisation stödjer tjetjenska rättsfall i Europadomstolen
År 2004 beslutade Sida för första gången att stödja ett rättsligt samar-betsprojekt i Tjetjenien. Stödet kanaliseras via Svenska Helsingforskom-mittén till Stichting Russia Justice Initiative (SRJI) i Tjetjenien. SRJI ska dokumentera allvarliga brott mot mänskliga rättigheter som begåtts under konfl ikten och starta juridiska processer inom ryskt rättsväsende och i Europadomstolen. Under 2006 har totalt fyra tjetjenska rättsfall som givits juridiskt stöd av SRJI avgjorts i Europadomstolen, vilket betraktas som en framgång. I samtliga fall har Ryssland dömts. Sedan projektets början 2005 har ett hundratal ansökningar till Europadomsto-len utarbetats av SRJI.
Stödet till mänskliga rättigheter ökar
Under året har fl era samarbeten startats med välkända MR-organisatio-ner som Memorial och Moskvas Helsingforskommitté. Ordföranden för Sidafi nansierade organisationen Tjetjeniens mödrar Madina Magoma-dova besökte Sverige under året och informerade om läget i Tjetjenien. Besöket var välbevakat av svenska media.
Jämställdhet
Projekt om kvinnors deltagande i politik och näringsliv röner framgång
Stödet till särskilda jämställdhetsinsatser i Kaliningrad samt S:t Peters-burg fortsätter planenligt med målet att stärka kvinnors aktiva deltagan-de inom politik och näringsliv. Konkreta resultat projektet kan uppvisa är att det bidragit till att ett antal kvinnliga projektdeltagare invaldes vid de nyligen avslutade valen till lokala dumor. I Vologdaområdet invaldes två kvinnor, i Leningrad nio kvinnor, samt i Pskov två av de totalt tre kvinnor som ingår i projektet.
Ett projekt som syftar till ökad jämställdhet inom förvaltningen i Vologda inleddes hösten 2006 i samarbete mellan konsultföretaget SIPU och den regionala administrationen. Då projektet är så pass nytt har det bara hunnit generera mindre resultat. Bland dessa utmärker sig att Vologdas ”landstingsfullmäktige”, delvis på rekommendation av projek-tet, beslutat upplåta lokaler för korttidsboende åt offer för familjerelaterat våld.
SCB:s samarbete med den ryska statistikmyndigheten om att utveckla kapacitet kring genderstatistik, indikatorer, manualer, databas och även könsuppdelade tidsstudier har inte haft någon verksamhet på grund av stora personalförändringar på både den svenska och ryska sidan. Projek-tet har därför förlängts ett år.
Uppbyggnad av ett manligt nätverk påbörjades i S:t Petersburg med syfte att minska könsbaserat våld inom projektet MIR.
Förvaltningsreform
Medvind för ryska federala förvaltningsprojekt
Det svensk-ryska samarbetsprogrammet (SRSP) har bidragit till att man för första gången i Ryssland har presenterat en federal treårsbudget med utgiftstak i Ryssland. Det ryska federala regeringskansliets styrning av myndigheterna har också börjat ta formen av regleringsbrev av den typ som förekommit i Sverige sedan slutet av 1980-talet. Skatteavdelningen vid fi nansministeriet har klargjort att man vid fl era tillfällen utnyttjat svenska skattepolitiska erfarenheter.
Statskontorets stöd till rysk förvaltningsreform med inriktning på styr-ningsfrågor har på begäran från det ryska Ministeriet för Ekonomisk Utveckling och Handel förlängts med ett år (till och med 2007). Projektet har under året även inkluderat representanter för regionala och lokala verk ställande och lagstiftande organ i Nordossetien, Tjetjenien och Ingusjetien.
Effektivare administration i Novgorod
I samband med Novgorods 1140-års jubileum 1999 åtog sig Sverige att stödja Novgorods län med utvecklingen av effektivare politisk styrning och offentlig administration. Ett av delprojekten som varit inriktat på offentlig administration och personalfrågor i Novgorod har nu avslutats planenligt. De ryska deltagarna i projektet har börjat använda nya modeller för arbete med personalfrågor. Modellerna inkluderar instru-ment för personalhantering till exempel systematiska anvisningar, vilka används aktivt av fl era av myndigheterna som deltagit i projektet.
Rättsamarbetet
Domstolsverket har under 2006 koncentrerat sin verksamhet till tre delområden av totalt sex områden i samarbetsprogrammet.
Svenskt stöd bidrar till öppenhet i domstolsväsendet
Inom området förtroendeskapande åtgärder för domstolar har under 2006 tre seminarier genomförts för domare och administratörer i Pskovs län, Novgorods län och i S:t Petersburg om domstolarnas relation till massmedia. Seminarierna fokuserade på frågor om offentlighet och öppenhet. Ryska samarbetsparter framhöll dessa teman som högintres-santa eftersom ett federalt ryskt program för förnyelse av domstolssyste-met genomförs under åren 2007–2011. Huvudfrågor i programdomstolssyste-met är bland annat domstolarnas öppenhet och transparens.
Övergång till frivård i Pskov-regionen
Ett seminarium om påföljder för unga lagöverträdare har genomförts under 2006 med deltagande av domare och – enligt särskilt ryskt önske-mål – företrädare för ryska och svenska sociala myndigheter. Initiativ till att starta ett rehabiliteringscentrum i Pskov har tagits och i Pskovregio-nen sker en gradvis övergång till andra påföljder än fängelse.
Förbättring av ärendebehandling och rättsförfaranden
Den samlade teoretiska och praktiska erfarenheten av arbetsfördelnings-frågor och möjligheter till delegering har medfört att två ryska domstolar inlett processen att delegera uppgifter från domare till annan personal
Reguljärt grannlandssamarbete börjar ta fart
Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen fortsätter arbetet att fi nna vägar att långsiktigt utveckla det reguljära grannlandssamarbetet med ryska samarbetsparter. Projekten har försenats.
Det svenska Justitiedepartementet har under året avslutat sin förstudie om förutsättningarna för ett framtida rättssamarbete med Ryssland. Resultatet av studien är att samarbetsprogrammet mellan Justitiedepar-tementet och Ryska federationens Justitieministerium kommer att fort-sätta i form av reguljärt grannlandssamarbete inom ett antal defi nierade ämnesområden.
Stödförening för före detta kriminella etablerad i S:t Petersburg
Den första KRIS-föreningen (Kriminellas Revansch i Samhället) har etablerats i Ryssland genom ett samarbete mellan svenska KRIS, den ryska kriminalvården och ryska enskilda organisationer. Ryska KRIS, som har sina lokaler i S:t Petersburg, fungerar som ett stöd för före detta kriminella och missbrukare som vill integreras i samhället.
Politikerutbildning
600 elever utbildade vid Moscow School of Political Studies
Vid Moscow School of Political Studies (MSPS) har fl er än 600 elever har utbildats i statskunskap och mediekunskap i det projekt som pågick mellan 2004–2006. Projektet har också bidragit till att stärka MSPS organisation genom utbildning av ledningen för skolan. Ytterligare resultat består av publiceringen av politiska tidskrifter både på ryska och engelska, samt ”demokratirevisioner” av ryska regioner utförda av MSPS alumninätverk. Utbildning av politiker fortsätter i och med att en ny fas för projektet (2006–2009) har beslutats under hösten.
Partinära stödet
Aktiva partisamarbeten mellan Sverige och Ryssland
Projekt i Ryssland mottar en stor andel (6,8%) av det totala partinära stödet som Sida beviljar. Ett stöd på 2 355 000 kronor utbetalades till samarbete mellan svenska och ryska partiorganisationer under 2006. Ryssland är därmed det land som efter Vitryssland mottog mest parti-nära stöd under året. Stödet går till samarbete mellan svenska och ryska politiska partier och inriktas på kontaktskapande, organisations- och policyutveckling samt utbildningsstöd. I Ryssland har partistödet bidra-git till att stärka de demokratiska krafterna i samhället och att stärka underrepresenterade gruppers möjligheter att ges en politisk röst.
Enskilda organisationer och stöd till det civila samhället
Stort stöd till enskilda organisationer
Samarbetet mellan svenska och ryska enskilda organisationer är relativt omfattande. Stödet uppgick till cirka 22 miljoner kronor under 2006. Merparten av medlen gick till sektorn mänskliga rättigheter och demo-krati. Stödet kanaliseras dels genom Sidas ramorganisationer och fokuse-rar på organisationsutveckling, dels ges det i form av direktstöd till ryska organisationer inom nästan alla ämnesområden. Flest direktstöd åter-fi nns inom området demokrati och mänskliga rättigheter exempelvis till de ryska människorättsorganisationerna Memorial och Moskvas Hel-singforskommitté.
Kommunalt partnerskap
Flest samarbeten med ryska kommuner
Kommunala partnerskapsprogrammet bedrevs under året som ett regionalt projekt i Ryssland, Vitryssland, Bulgarien, Rumänien, Georgien, Ukraina, Turkiet och Armenien. Huvudsakliga insatser gjordes inom områdena sociala frågor, miljö och skola/utbildning. Andelen rysk-svenska partnerskapsprogram utgjorde 58% av det totala programmet. Det beror bland annat på Sverigesatsningen ”Sweden Upgrade” i Moskva och en resa med svenska kommunrepresentanter till bland annatVolgaområdet, med syfte att sprida bilden av det moderna Sverige och knyta kontakter mellan svenskt samhälls- och näringsliv och dess motsvarighet kring Volgaområdet.
Under året beviljades 29 ansökningar mellan svenska och ryska kommuner, varav 20 avsåg projekt och 9 förstudier.
Massmedia och pressfrihet
Ryska mediaföretag växer
Under året har Media Development Loan Fund (MDLF) avslutat sina aktiviteter, som inneburit att ge lån till oberoende tidningar samt bistå medieföretag med olika typer av utbildning. MDLF:s aktiviteter har bidragit till att stärka oberoende media i Ryssland, och därigenom medverkat till att stimulera den demokratiska utvecklingen i Ryssland. Exempelvis har samtliga fyra företag som beviljats lån från MDLF uppvisat ökade intäkter som en direkt följd av de investeringar som de kunnat göra med hjälp av lånen, och därigenom förbättrat sina möjlighe-ter till långsiktig överlevnad. Vidare har cirka 80 företagsledare och chefer inom mediesfären i Ryssland deltagit i skräddarsydda utbildning-ar, som syftat till att stärka deras kompetens inom medie- och ledarskaps-området.
Journalister ändrar arbetssätt efter fortbildning
Ett projekt som drivs av Institutet för fortbildning av journalister (Fojo) vid högskolan i Kalmar och Russian Union of Journalists och som syftar till utbildning av regionala journalister har givit goda resultat under 2006. Över 90 procent av deltagarna uppgivit att de redan har eller kommer att ändra sin tidnings arbetssätt till följd av kursen.
Ändringarna gäller bland annat införande av diskussioner om pressetik på redaktionerna.
4.2 Ekonomisk omvandling
Målet för stödet till ekonomisk omvandling är att bidra till en bättre fungerande marknadsekonomi och till ökad sysselsättning genom stärkande av små och medelstora företag samt förbättrade förutsättningar för handel och ekonomiskt internationellt samar-bete.
Näringslivsinriktade insatser
Näringslivet får allt mindre stöd
De svenska insatserna minskar i takt med att det ryska näringslivet utvecklas. Det sista regionala programmet inom ”Develop Your
Busi-Inom Start Öst-programmet har totalt sex projekt beviljats i Ryssland att jämföra med nitton projekt år 2005.
Stödet till oberoende forskning kring effekterna av de ekonomiska reformerna i Ryssland, via ryska tankesmedjan CEFIR, har förlängts under året. Det beror på att vissa reformer som projektet analyserar, såsom Rysslands medlemskap i WTO, har försenats. Ett konkret resultat av projektet är att dess studier inom området tullagstiftning visat att Rysslands nya lag gällande tullverksamhet fått direkta positiva effekter på import- och exportföretags verksamhet. Denna studie kommer att användas som utgångspunkt för ett kapitel i undersökningen ”EU-Russia Free Trade Agreement Feasibility study”, som beställts av EU-kommis-sionen.
Skog
Stort intresse för utbildning som ska minska illegal skogsavverkning
Inom skogsprogrammet har arbete pågått med att ta fram en normcykel för uthålligt skogsbruk i regionen Leningrad, Pskov och Novgorod län, för godkännande av Federala skogsstyrelsens expertkommitté. Under året godkändes och testades nya gallringsnormer i stor skala. Vid slutet av året färdigställdes normer för naturhänsyn som skickades till kommit-tén med begäran om att få testa dem under kommande år. Arbetet med att utarbeta normer för skogsföryngring och röjning fortsatte, vilka beräknas bli klara under 2007. Även arbete med normer för slutavverk-ning pågick.
Under året hölls ett antal utbildningsseminarier för privata ryska skogsföretag kring skogsskötsel, certifi ering och chain-of-custody, syf-tande bland annattill en minskad illegal avverkning. Intresset bland nyckelpersoner för att delta i seminarierna var påfallande stort, vilket skulle kunna tyda på en ökande insikt om vikten av att skogsbruket sker uthålligt och att verksamheten är transparent.
Ny skogslagstiftning antagen
Efter fl era års diskussioner antogs den nya ryska skogslagstiftningen i december 2006. Ett utkast på tillämpningsföreskrifter ska vara klart redan den 31 juli 2007. Ryska skogsmyndigheter har uttryckt behov av att få ta del av hur Sverige löst olika tillämpningsfrågor vid bevakning, inventering och skötsel av skyddade skogsområden.
Under året utarbetades två universitetskurser – en i bioenergi, där bland annaten lärobok framtas av Moskvas statliga skogsuniversitet och SLU, samt en i operationell planering inom avverkningsområdet. Avsikten är att kurserna ska starta under 2007 och så småningom bilda en integrerad del av skogsuniversitets utbildningar.
Skogsprogrammet har lett till en rad sidoeffekter, bland annathar rysk-svensk samverkan på olika plan i utbildning och forskning inom skog inletts.
Lantmäteri
Närmare samarbete mellan ryska myndigheter
Lantmäteriprojektet skulle ha avslutats under 2006 men har på begäran av den ryska parten förlängts ett halvår för att genomföra vissa avslu-tande aktiviteter. Bland resultaten kan nämnas att den ryska federala lantmäterimyndigheten har börjat samarbeta med den ryska skattemyn-digheten, och dessa har idag ett fungerande informationsutbyte gällande fastigheter. Lantmäterimyndigheten har även, genom projektet, börjat
förse ryska kommuner och banker/kreditinstitut med information ur sitt register.
4.3 Social trygghet
Målet för stödet är att bidra till en ökad social trygghet genom reformer inom sjuk- och hälsovård och social omsorg.
Barn och ungdom
Allt fl er projekt bidrar till ryska reformarbetet
S:t Petersburg stad antog i maj 2006 ett policydokument för utvecklingen av socialskyddssystemet i staden. Policyn inkluderar uppbyggnad av fl era verksamheter som utvecklats inom Sidafi nansierade pilotprojekt till exempel dagverksamhet för funktionshindrade och socialmottagningar.
Det ryska Hälso- och socialministeriet och Socialhögskolan i Stock-holm fortsätter arbetet med att sprida erfarenheter av ”nätverksmodel-len”, en metod för kartläggning av föräldralösa barns nätverk. Under förra året diplomerades bland annat 52 socialarbetare i utbildning i nätverksmodellen i Nordossetien, en av de regioner som ingår i projektet. I juni 2006 valde Socialministeriet ut 36 pilotinstitutioner för barn i Ryssland i syfte att utveckla, prova och sprida nya arbetsmetoder. Hälften av de regioner som ingår i nämnda projekt har blivit utvalda, vilket är framgång då det ökar förutsättningarna för att projektets resultat kan fortleva efter projekttidens slut.
Folkhälsa
Sexualupplysning utvecklas
Under 2006 öppnade två ungdomsmottagningar i Vologda som ett resultat av ett pågående Sidaprojekt. Ungdomsmottagningarna har utvecklat utbildningsprogram i samlevnadsfrågor samt ungdomars och vuxnas relationer.
RFSU samarbetar sedan tio år med den ryska organisationen Rus-sian Family Planning Association (RFPA). Projektet har inriktats på att utveckla sexualundervisningen i skolor i sex ryska regioner genom fortbildning av personal inom skola och hälso- och sjukvård. Parterna bedriver också ett opinionsbildningsarbete i regionen inriktat på besluts-fattare och organisationer. Under perioden 2006 deltog 140 personer inom skola och sjuk- och hälsovård i fortbildning.
Hiv/aids och missbruk
Effektivare registrering av smittsamma sjukdomar
Under de senaste fem åren har Hälso- och sjukvårdens Östeuropakom-mitté (ÖEK) samarbetat med myndigheterna i Leningrads län och S:t Petersburg för att utveckla arbetet med sexuellt överförbara sjukdomar. Genom ett nationellt nätverk och genom att påverka de federala direkti-ven är man nu på väg mot att modernisera vården, effektivisera registre-ring av smittsamma sjukdomar och spåra partners. En pilotstudie för nätverk för STI/HIV kontroll i Ryssland pågick under 2006 med samar-bete och stöd till laboratorier och kliniker för att utveckla arbetsmetoder. Erfarenheterna från ÖEK:s mångåriga arbete i de baltiska länderna tas till vara genom att baltiska experter ingår i pågående samarbetsprojekt i
Hiv/aidsbekämpningprogram röner resultat på federal nivå
Stödet till UNAIDS och deras hiv/aidsbekämpningsprogram har gått in i en slutfas. Bland resultaten under 2006 kan nämnas att ett möte om aids för första gången anordnades i den ryska statliga rådsförsamlingen (Gossovet) och att en statlig kommission på området inrättades i april. Riktlinjer för behandling är under utarbetning. En aktuell tendens är att allt fl er enskilda organisationer som arbetar med hiv/aidsbekämpning bildas i Ryssland. Många av dem representerar personer som lever med sjukdomen. UNAIDS anser dock att hiv/aidsbekämpning fortfarande har för låg politisk prioritet i landet och att personalkapaciteten för att arbeta med frågan är otillräcklig.
8000 personer besökte fotoutställning mot droger
Sida stödjer ett fl ertal projekt som syftar till att minska droganvändning och kriminalitet. Ett stort antal ryska organisationer samarbetar med den svenska organisationen Riskförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) i ett projekt som ska öka medvetenheten om drogers skadeverk-ningar i 11 ryska regioner. Projektet innehåller bland annat den turne-rande fotoutställningen ”Narkotika dödar”. Under 2006 invigdes utställ-ningen i Pskov, Vologda och Leningrads län. Sammanlagt 8000 personer – beslutsfattare, organisationer och allmänhet – har besökt utställningen under året.
Människor med funktionsnedsättning
Tillgång på hjälpmedel för funktionshindrade ska öka
Tillgång och kompetens kring hjälpmedel och habilitering ska utvecklas vid den ryska organisationen Early Intervention Institute (EII). En rad utbildningar om barn med funktionshinder har genomförts och arbetet med att översätta Stockholms läns landsting Hjälpmedelsdatabas till ryska har påbörjats. Databasen kommer att vara tillgänglig för allmänheten och innehåller information om och möjligheter att köpa hjälpmedel.
Människohandel
Resolution mot människohandel antagen
Kvinnoforum och organisationen Angel Coalition arbetar i ett projekt som ska utveckla kompetensen kring att bekämpa mot människohandel hos polis, åklagare och organisationer i Ryssland och Centralasien. Vid en konferens anordnad av projektet och ledd av Tadzjikistans vice premiärminister i september formulerades en resolution med åtgärder mot människohandel. Regeringen har också beslutat att inkorporera konferensens slutsatser i Tadzjikistans handlingsprogram för människo-handel.
4.4 Miljö
Målet är att stödja en miljömässigt hållbar utveckling, med tonvikt på Östersjöområdet.
Vatten, avlopp och fjärrvärme
Fjärrvärmeprojekten i Novgorod, Krasnyj Bor och Gattjina avslutade
Miljö- och energisamarbetet har fortsatt dominerats av stöd till förbere-delse och genomförande av projekt inom vatten- och avloppssektorn främst i S:t Petersburg, Kaliningrad, Novgorod och Leningrads län samt
förberedelse för projekt inom fjärrvärmesektorn i Kaliningrad, Mur-mansk och Novgorod, Gattjina och Pskov. Stöd inom avfallssektorn har givits till projekt i S:t Petersburg (Krasnyj Bor) och Novgorod. Sidas stöd till fjärrvärmeprojekten i Novgorod, Krasnyj Bor och Gattjina har avslutats under året. Övriga projekt fortsätter med särskilt fokus på avloppsvattenhantering i Kaliningrad och Leningrads län inklusive S:t Petersburg.
Givarsamarbete inom NDEP
Framgångsrik givarsamordning av investeringsprojekt
Givarsamordning av investeringsprojekten som sker genom NDEP – Northern Dimension Environmental Partnership – har blivit en fram-gångsrik plattform för dialog mellan ryska myndigheter, utvecklings-bankerna och givare om fi nansiering av större miljöprojekt i nordvästra Ryssland. Utmärkande för de investeringsinriktade projekten är att de tar lång tid att utveckla och genomföra. Avloppsprojekten i fyra städer i Leningrads län har utvecklats fortsatt positivt och investeringar pågår. Utvecklingen i övriga projekt kännetecknas av en viss tröghet framför allt i de fi nansieringsdiskussioner som bankerna för med ryska myndig-heter. Inga nya låneavtal har slutits under året för projekt med Sidamed-verkan.
Vattenprojektet i Kaliningrad stillastående
Stödet till avloppsreningsverket i Kaliningrad har i praktiken stått stilla i avvaktan på att myndigheterna behandlar tillståndsansökan för verket. I S:t Petersburg har en investeringsplan tagits fram för att åtgärda merparten av de återstående direktutsläppen samt uppgradering av de norra och centrala avloppsreningsverken. Diskussioner pågår om federalt bidrag i mångmiljardklassen till investeringarna.
Myndighetssamarbete
Rysk policy för integrerade miljötillstånd tas fram
Myndighetssamarbetets huvudmål är att stärka miljöarbetet på federal och regional myndighetsnivå samt att stödja uppfyllandet av internatio-nella miljöåtaganden. Arbetet med integrerade miljötillstånd för indu-strin fortskrider och ett första underlag till rysk policy har tagits fram. En dialog med de ryska parterna om utfasning av det biståndsfi nansie-rade samarbetet och övergång till ett reguljärt grannlandssamarbete har inletts.
Tjänstemän utbildade i radonfrågor
Samarbetet på det civila strålskyddsområdet mellan Statens Strålskydds-institut och ryska parter med syfte att stärka kapacitet hos organisationer och myndigheter fortskrider. Tillsammans med Institute of Radiation Hygien har två workshops om miljökonsekvenser av joniserande strål-ning arrangerats. I projektet om säkrare strålmiljö på sjukhus har studie-besök på Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus genomförts. Ett antal regionala och kommunala tjänstemän i Kalmykien har utbil-dats i radonfrågor inklusive genomförande av radonmätningar.
nivå, mätningar och beräkningar av storleken på jordbrukets miljöeffek-ter samt policyarbete. Samarbetsavtal med ett antal samarbetsaktörer har slutits under hösten. Det första lånet, från den nordiska miljöinveste-ringsorganisationen NEFCO till en större gård för förbättrad gödselhan-tering har genomförts och gården kommer att fungera som demonstra-tionsanläggning för kommande insatser.
4.5 Gemensam säkerhet
Målet är att främja den gemensamma säkerheten i regionen. Program för miljöövervakning igång
Stödet till samhällsinformation och utveckling av beredskapskapacitet i städer med anläggningar för kemvapendestruktion, via organisationen Gröna Korset, fortsätter planenligt. Program för miljöövervakning har kommit igång i projektets samtliga tre verksamhetsregioner. Program-men för hälsoövervakning har inte kunnat startas, främst på grund av bristen på medicinskt utbildad personal i projektregionerna. I projektet konstaterar man även att regionerna är dåligt förberedda för en katastrof vid anläggningarna då tillgången på transportmedel och vägar är undermålig.
Kompetensutvecklingsinstitut för oljeskadeskydd upprättat
I Sjöfartsverkets insats inom oljeskadeskydd har fl era positiva resultat uppnåtts. Bland dessa kan nämnas att kompetensutvecklingsinstitutet ”Makarov Training Facility” har utvecklats i syfte att kunna öka kapaci-teten i sina oljeskadeskyddsutbildningar för tjänstemän vid ryska sjöfarts-verket. Detta resultat bidrar direkt till att stärka oljeskadeskyddet i Sveriges närområde.
4.6 Humanitärt bistånd
Internfl yktningar i norra Kaukasus ges stöd
Sida har under 2006 har gett humanitärt stöd till norra Kaukasus till en total summa av 37 805 000 kronor. Detta tillsammans med visst långsik-tigt återuppbyggnadsstöd gör Sverige till en av de största och viktigaste bilaterala givarna i regionen. Det humanitära stödet kanaliserades via Internationella rödakorsfederationen, Danish Refugee Council (DRC) samt FN-organen Unicef, OCHA och UNDSS. De fyra sistnämnda inom 2006 Inter-agency Transitional Workplan, vilken inkluderar humanitära insatser och återuppbyggnadsinriktade insatser. Sida har valt att stödja insatser som täcker följande huvudsektorer: mat och tak över huvudet, utbildning och hälsa, samt samordning och säkerhet. Målgruppen för Sidas humanitära stöd 2006 var främst internfl yktingar och andra utsatta grupper i regionen, då dessa grupper är mest utsatta och därmed i störst behov av hjälp.
Funktionshindrade barn och internfl yktingbarn prioriterade
Från att ha gett betydande matbistånd i regionen har DRC under 2006 försökt att säkra matsituationen genom mer långsiktiga lösningar som involverar hela samhällen i samarbete med lokala myndigheter. Många aktiviteter fokuserar på att hjälpa internfl yktingar att integreras i sina hembyar, insatser som ofta är viktiga för att minska spänningarna i
samhället efter en våldsam konfl ikt. Unicefs insatser för 2006 har främst handlat om att integrering av funktionshindrade barn och internfl ykting-barn i de reguljära utbildningssystemen, samt på att säkra fl ickors utbildning. Unicefs program inom hälsoområdet för 2006 har varit inriktat på barn och deras mödrar vad avser grundläggande hälsovård och psykosocial rehabilitering. Dessutom har organisationen försökt öka unga människors tillgång till vård inom reproduktiv hälsa och familje-planering. Avsikten med dessa aktiviteter har främst varit att minska denna grupps utsatthet för hiv/aids, sexuellt överförbara sjukdomar, missbruk och andra riskbeteenden. Stöd till OCHA och UNDSS inne-fattar aktiviteter som direkt syftar till att göra det humanitära biståndet till norra Kaukasus mer effektivt vad avser samordning och säkerhet. 4.7 Regionala prioriteringar
Kaliningrad
Merparten av utbetalningarna i utvecklingssamarbetet i Kaliningrad under 2006 gjordes inom miljö och energiområdet. Som en följd av utfasningsuppdraget i samarbetsstrategin för Ryssland för 2005–2008 har inte några nya projekt tillkommit i Kaliningrad under året.
Barentssamarbetet
Samarbetet i Barentsområdet – Murmansk och Arkhangelsk län, samt Republiken Karelen – spänner över många olika områden, såsom lokalt självstyre, landsbygdsutveckling, motverkande av människohandel och sociala projekt. Frågan om former för fortsättning av samarbetet inom den begränsade tid som återstår innan utfasningen av utvecklingssamar-betet har väckts i de olika projekten, innefattande möjligheter till alterna-tiv fi nansiering exempelvis EU-medel, ryska federala medel och samar-bete på kommersiella villkor.
Norra Kaukasus
Sida bidrar till UNDP:s program för återuppbyggnad i Norra Kaukasus. Under 2006 har programmet medverkat till att återskapa en fungerande infrastruktur i regionen. Detta har gjorts bland annat genom att skapa arbetstillfällen för den lokala befolkningen, samt att tillhandahålla mikrokrediter till småföretagen i regionen. Vidare har projektet etablerat ett center för djuruppfödning, som väntas stödja cirka 1000 familjer som ägnar sig åt boskapsskötsel. I andra projekt, som samordnas av Moscow School of Political Studies, svenska Finansdepartementet, AMS, Stats-kontoret och Stockholms universitet, har tjänstemän verksamma i Norra Kaukasus inkluderats. Stödet till mänskliga rättigheter och det humani-tära stödet till regionen fi nns beskrivet ovan.
5. Administration
Rysslandsprogrammet administreras främst på Sida i Stockholm med två utsända Sidarepresentanter, en på ambassaden i Moskva och en på generalkonsultatet i S:t Petersburg. I S:t Peterburg fi nns sedan 2006 en 50% assistenttjänst att tillgå. Sammanlagt arbetar cirka sex personer med programmet.
Bilaga 1:
Utbetalningar 2006
Ryssland per sektor
Huvudsektor Utfall 2006 Ekonomisk omvandling 28 199 500 Miljö 116 990 930 Mänskliga rättigheter/Demokrati 97 864 692 Social sektor 67 222 886 Säkerhet/Humanitärt 50 668 891 Övrigt 225 657 Totalt 361 172 555 Miljö; 116 990 930; 32% Säkerhet/Humanitärt 50 668 891; 14% Social sektor; 67 222 886; 19% Mänskliga rättigheter/Demokrati 97 864 692; 27% Övrigt; 225 657; 0% Ekonomisk omvandling; 28 199 500; 8% Utfall 2006
Bilaga 2: Current Planning Overview
Country report - Russia
Outcome and forecast in TSEK Responsible Unit (All)
Data
Allocation Frame Allocation Account Main Sector Outcome 2006 Outcome 2007 Forecast 2007 Forecast 2008
Outside country allocation
15571 Humanitarian
assistance 06 Humanitarian assistance 35 805 11 000
15571 Humanitarian assistance Total 35 805 11 000
15661 Russia, Ukraine,
Belarus 04 HR & Democratic governance 0 0
07 Infrastructure 0 0
08 Trade, business & fin. syst 0 0
15661 Russia, Ukraine, Belarus Total 0 0
156911 Russia 01 Health 62 906 3 563 57 528 36 327
02 Education 8 534 2 500 7 120 3 800
04 HR & Democratic governance 72 327 20 022 101 323 50 872
05 Conflict, peace & security 4 864 500 1 848 500
07 Infrastructure 28 381 311 10 765 6 800
08 Trade, business & fin. syst 14 105 1 334 5 114 2 000
09 Natural resources&environm. 98 308 11 63 591 52 519
11 Other 313 2 327 3 595 1 400
(blank) 0 0 500
156911 Russia Total 289 739 30 568 250 884 154 717
156919 Reg. Central &
Eastern Europe 02 Education 1 880 3 708
04 HR & Democratic governance 7 314 134
09 Natural resources&environm. 850 10 200
156919 Reg. Central & Eastern Europe Total 10 044 14 042
15692 Support via
NGOs, non-ODA 01 Health 211 0
02 Education 86 0
04 HR & Democratic governance 20 649 0
07 Infrastructure 0 0
08 Trade, business & fin. syst -13 0
09 Natural resources&environm. 2 729 0
11 Other -148 0
15692 Support via NGOs, non-ODA Total 23 513 0
15741 Business &
enterprise dev.Baltic Se 07 Infrastructure 1 161 0
09 Natural resources&environm. 0 0
15741 Business & enterprise dev.Baltic Se Total 1 161 0
15751 Coop. in the
Baltic region 01 Health 44 28 98
02 Education 59 102 112
03 Research 44 16
04 HR & Democratic governance 184 2
05 Conflict, peace & security 18 0
07 Infrastructure 30 0
08 Trade, business & fin. syst 100 0
09 Natural resources&environm. 371 260
11 Other 60 0
(blank) 0 110
15751 Coop. in the Baltic region Total 910 130 598
Delimitation:
Status: I, P, A and C (agr end > 200600 or Outcome <> 0)
Region/Country: Russia Other: Outside country allocation 15783 Cooperation/developm.B
altic Sea reg 09 Natural resources&environm. 0 0
15783 Cooperation/developm.Baltic Sea reg Total 0 0
2342 Settl. a/c
Sida-Öst Foreign Min. 04 HR & Democratic governance 0 0
2342 Settl. a/c Sida-Öst Foreign Min. Total 0 0
Outside country allocation Total 361 173 30 698 276 524 154 717 Grand Total 361 173 30 698 276 524 154 717
Att halvera fattigdomen i världen till år 2015 är vår tids största utmaning. Det kräver samarbete och uthållighet. Samarbetsländerna ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.
STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE
