1
Blod UrinUtsöndringsorgan
Vad gör våra njurar?
Ur in utNjurens funktioner
Urinbildning
•
Reglera kroppens vatten&saltbalans
•
Avlägsna metabola restprodukter/gifter/läkemedel
•
Reglera kroppens pH
Hormoner/hormonliknande ämnen
•
Renin
•
Vitamin D
•
Erytropoietin
Kolesterol
Vitamin D
3(Kolekalciferol)
Kalcidiol
Kalcitriol (aktivt Vit D)
‐ Ökat Ca2+upptag i tarmarna ‐ Nybildning av benAktivt vitamin D bildas i njurarna
Huden Levern Njurarna PTH +3
Kvävemetaboliter är giftiga för kroppen
Nedbrytning av proteiner Nedbrytning av DNA/RNA UrinenViktiga metabola avfallsprodukter
som utsöndras med urin
‐ Urea (från nedbrytning av proteiner)
‐ Urinsyra (från nedbrytning av DNA/RNA)
‐ Urobilin (från nedbrytning av röda blodkroppar)
‐ Kreatinin (från nedbrytning av kreatin)
Kreatinin
Urinsyra
Urobilin
Urea
3 L 12 L 30 L
Njurarna reglerar kroppens extracellulära vätska
Intracellulär vätska – vätska inne i celler
Extracellulär vätska – vätska utanför celler
Interstitialvätska: vätska mellan celler
Plasma: vätska i blodet
Anatomiska termer för urinorganen
5
Peritoneum (bukhinna) Capsula adiposa (fettkapsel) Ren (njure) Vena cava inferiorNjuren ligger retroperitonealt (bakom bukhålan)
Njuren ligger skyddad i en säck med fett
Capsula renalis (capsula fibrosis)
Medulla renalis (njurmärg)
Cortex renalis (njurbark)
Pyramis renalis
(njurpyramid)
Pelvis renalis
(njurbäcken)
Columnae renales
(njurpelare)
Längssnitt genom njuren
Ureter
(urinledare)
(Skyddande lager, mycket nociceptorer)Nefronet är njurens funktionella enhet
Här bildas primärurin Här rinner urin ut till njurbäckenet = sekundärurinFilm
11
Njurbark
Njurmärg
Afferent arteriol Efferent arteriol Glomerulus (kapillärnystan)Njurbark
Njurmärg
1. Bowmans kapsel 2. Proximala tubulus 3. Henles loop (slynga) 4. Distala tubulus 5. SamlingsrörRita av och namnge
A B C D 1 2 3 4 5Njurbark
Njurmärg
märg bark Des cending loop As ce nding loopPlacera ut ett nefron i njuren
13
2. Reabsorption
1. Filtration
3. Sekretion
Urin bildas genom 3 processer:
Filtration
Glomerulus och Bowmans kapsel
15
•
Celler
•
Proteiner
•
Fett (miceller)
•
Vatten
•
Elektrolyter (salter)
•
Glukos
•
Aminosyror
•
Vitaminer
•
Urea, Kreatinin,
Bilirubin, Urinsyra
Blodet
Primärurin
Fysisk filtrering baserad på storlek
•
Mängden vätska som filtrerats fram från plasma per minut i
glomerulus (ca 125 mL/min eller 180 L/dag)
•
Bestäms av nettofiltrationstrycket (NFP) och filtrations‐
koefficienten (filtrets kvalitet).
o Nettofiltrationstrycket regleras genom att afferenta och efferenta arterioler ändrar diameter.
o Filtrationskoefficienten beror på hur det glomerulära filtret är uppbyggt
GFR – Glomerulära filtrationshastigheten
Nettofiltrationstryck
(Net filtration pressure, NFP)
55 20 25Autoreglering av GFR
17
Reabsorption, Sekretion
2. Reabsorption
1. Filtration
3. Sekretion
Drivs och regleras av:
‐ Pumpar
(Na
+/K
+pumpen, H
+‐pumpar)
‐ Bärarprotein
‐ Kanaler
Bowmans kapsel • NaCl (>65%) • H20 (>67%) • HCO3‐(>90%, viktigt för pH) • Glukos, Aminosyror (100%) • Ca2+, Mg´+ (>67%) Filtrat: ca 180 liter/dygn Sekundärurin: Ca 1.8 liter Proximala tubulus Distala tubulus Des cending loop As ce nding loop • H+ • Penicillin Reabsorption SekretionReabsorption, Sekretion
• Na, H20 • Ca2+ K+ PO43‐ H+ Reabsorption Sekretion • H20 Reabsorption • NaCl Reabsorption • H20 Reabsorption Aldosteron PTH ADHATP Na+ K+ Na+ Glukos Na+ H+ Glukos
Proximala tubulus
Na+ Aminosyror K+ AminosyrorBlodet
HCO3‐ Na+ Glukos Aminosyror HCO3‐ ForxigaHenles loop gör märgen salt
• Na/K‐pumpar + bärarprotein reabsorberar NaCl i ascending tubulus
• Den ökade salthalten gör att vatten reabsorberas från primärurinen i descending tubulus, vilket gör primärurinen väldigt salt i botten av loopen, vilket i sin tur gör att mer salt kan reabsorberas osv. Saltg radie nt NaCl NaCl NaCl H2O H2O H2O
ascending tubulus är vattentät! Salt
Saltare Jättesalt SALT
19
Henles loop (nedåtgående)
H
2
O
SALT!!!
ATP Na+ K+ Cl‐Henles loop (uppåtgående)
K+ 1 Na+ Loop diuretika 2 Cl‐ K+SALT!!!
2 Cl‐ADH (antidiuretiskt hormon)
Hög salthalt i blodet eller högt blodtryck (ATII) Frisättning av ADH från neurohypofysen Aquaporiner sätts in i cellmembranet hos tubulusepitelet i samlingsröret H2O H2O Vatten reabsorberas tack vare osmos till den salta märgen H2O Saltg radie nt Mindre vatten kissas ut (mer koncentrerad urin) osmos osmosADH (antidiuretiskt hormon)
H2O H2O H2O H2OUtan ADH kissar vi
20 liter per dygn!!!!
X
X
X
X
Saltg radie nt21
Renin Tre olika stimuli: • JG‐cellerna blir mindre sträckta (lågt blodtryck) • Makula densa‐celler (låg halt av Na+ i primärurinen i DT) • Sympatikus (nervsignalering) Renin frisätts från glatta muskelceller runt afferenta arteriolen Dessa muskelceller kallas för juxtaglomerulära (JG) cellerAldosteron
Aldosteron
• Mer Na/K‐pumpar AngiotensinogenAT I
ACEAT II
Renin Vasokonstriktion Törst
Aldosteron
Reabsorption: NaCl + H2O Sekretion: KaliumNa+ K+ ATP ADP
Na
+
K+Kalium
sekretion
Natrium
reabsorption
Blodet
epitelceller i distala tubulus. Detta leder till proteinsyntes av: ‐ Na/K pumpar ‐ Kaliumkanaler ‐ Natriumkanaler Kaliumsparande diuretikaGlomerulus Proximala tubulus Distala tubulus
Henles loop SA LT G R A D IE N T Aldosteron (Na,K) AngII
HORMONER
(Vad gör varje hormon?)
Samlingsrör (H2O) ADH PTH (Ca2+) Renin Aktiv Vitamin D EPO (röda blodkroppar)Rebasorption och sekretion regleras hormonellt i distala tubulus och samlingsröret. Angiotensin II påverkar filtration genom att kontrahera efferent arteriol (långvarig justering av GFR). GFR regleras dock framför allt genom autoreglering av GFR (snabba förändringar av GFR).
= frisätts av njuren = målorgan njuren
PTH(Vit D)
