Idrottens samverkan med skolan
i Hallands län, en utvärdering av
Hallandsmodellen
LM J A N U A R I 2 00 8 | A N D R ÈN & H O LM | O M SL A G SF O T O : J oh an W in gb or g
Nr Författare Titel Övrigt
2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet 2007:2 Book Karin Arenors lokalisering, betydelse och användning. Malmö högskola En studie av Handslaget finansierade arenor i Malmö
2007:3 Carlson Rolf Etnicitet och kulturell mångfald inom föreningsidrotten – en analys av GIH
Handslagets första år
2007:4 Ericsson Ingegerd Behöver idrottsledare i skolan utbildning? Malmö högskola Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan?
2007:5 Eriksson Charli, Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Örebro universitet Johansson Margareta,
Ulvmyr Camilla, Virtanen Peter B.
2007:6 Fagrell Birgitta, Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget GIH Gustavsson Tommy.
2007:7 Fundberg Jesper, Idrottens mittcirkel. Om mångfald och normalitet inom några Handslagsprojekt Uppsala universitet/
Pripp Oscar. Malmö högskola
2007:8 Gerrevall Per Handslaget och de demokratiska värdena Växjö universitet
2007:9 Fahlén Josef Näridrottsplatser och spontanidrott Umeå universitet
2007:10 Hannula Rauni, Idrottens samverkan med skolan i Hallands län. En utvärdering av Hallandsmodellen Högskolan i Halmstad Hinic Hansi,
Johnson Urban.
2007:11 Kolfjord Ingela Från projekt till modell. Helamalmö – motion, integration och brottsförebyggande arbete. Malmö högskola 2007:12 Larsson Håkan, Som hand i handsken - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? GIH
Svender Jenny.
2007:13 Lundvall Suzanne Handslagets Speciella insatser med inriktning mot mångfald och integration -
en kvalitativ utvärdering GIH
2007:14 Oddner Frans Handslaget – ett socialisationsprojekt? Malmö högskola
2007:15 Karp Staffan, I skuggan av fotbollen – Handslagsprojektens betydelse för mindre idrotter Umeå universitet Olofsson Eva,
Söderström Tor.
2007:16 Eriksson Sten, Handslaget – från idé till utvärdering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Idrottshögskolan/
Kristén Lars, Göteborgs universitet
Patriksson Göran, Stråhlman Owe.
2007:17 Patriksson Göran, Att rätta mun efter matsäcken – förutsättningar för att bedriva projekt om Idrottshögskolan/
Stråhlman Owe. kostnadseffektivitet Göteborgs universitet
2007:18 Peterson Tomas När fälten korsas. Om Handslagsprojekt på skoltid Malmö högskola 2007:19 Redelius Karin, Idrottsledare som dörröppnare - Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang GIH
Thedin Jakobsson Britta.
2007:20 Sundberg Gun Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Uppsala universitet 2007:21 Jonsson Elin, Kampen mot droger i idrottsrörelsen – Handslagets avtryck i verksamheten Mälardalens högskola Sörensen Stefan,
Tillgren Per, Wallin Emmie.
2007:22 Åkesson Joakim Var hamnade handslagspengarna? – ”Stor” blev större och ”liten” kunde inte
hänga med Malmö högskola
Förord
I början av 2003 beslutade riksdagen om ett ”Handslag med idrotten”, en satsning över fyra år på den breda barn- och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna till idrotten för fler. Delområden har varit att samverka med skolan, satsa på flickidrotten, delta i kampen mot droger samt hålla tillbaka avgifterna.
Fler än 8000 idrottsföreningar har medverkat och närmare 50 000 satsningar har startats med målet att fler barn och ungdomar ska börja idrotta och stanna kvar längre inom idrotten. Det innebär att nära 75 procent av de idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet har deltagit i Handslaget. 67 specialidrottsförbund och 21 distriktsidrottsförbund har medverkat genom att fördela medel till idrottsföreningarnas satsningar.
Det är viktigt att lära av Handslaget. Nya idéer har testats, nya målgrupper har rekryterats och idrot-ten har verkat på nya arenor. Erfarenheterna av satsningarna är värdefulla för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har Riksidrottsförbundet (RF) avsatt betydande medel för att utvärdera Hand-slaget. En del av utvärderingen innebär att forskare vid universitet och högskolor har gjort en oberoende granskning och belysning av Handslagets olika verksamheter.
RF valde att i samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) utlysa möjligheten att lämna förslag på forskningsprojekt kring Handslaget. 23 olika projekt erhöll stöd för att utvärdera och analysera satsningen utifrån en mängd olika perspektiv. Forskningsprojekten är baserade på den fria forskningens villkor och därmed inte styrda eller påverkade av RF. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet Handslaget utgör är det inte möjligt att med 23 forskningsprojekt ge en heltäckande utvärdering. De ger dock var för sig nedslag i olika områden och tillsammans en bild av den unika Handslagssatsningen. Vi hoppas att du finner denna och de övriga forskningsrapporterna lärorika och tänkvärda för en fortsatt utveckling av barn- och ungdomsidrotten.
Karin Mattsson
Innehåll
Förord...3
Sammanfattning ...7
Handslaget: Idrottens samverkan med skolan ...8
Samarbete Hallands Idrottsförbund och Högskolan i Halmstad ...8
Hallandsmodellen ...9 Syfte ... 10 Metod ... 10 Resultat ...11 Diskussion...12 Konklusion ...14 Metoddiskussion ...14 Slutdiskussion/implikationer ...15
Referenser ...16
Sammanfattning
Bristande fysisk aktivitet är relaterat till problem såsom övervikt, fetma, diabetes, benskörhet samt hjärtrelaterade sjukdomar Tyvärr syns dessa problem allt lägre ner i åldrarna. En positiv fritid utgör ofta en av de viktigaste friskfaktorerna för barn. Få barn som inte är aktiva inom idrottsrörelsen ägnar sig på egen hand åt fysisk aktivitet på fritiden Då skolan snarare minskar än ökar idrottstimmarna finns all an-ledning för idrottsrörelsen att aktivt försöka nå barn och ungdomar som inte är fysiskt aktiva. Projektets syfte var att utvärdera hur kontaktpersoner på skolor, föreningar samt elever har uppfattat Handslaget i projektet ”Samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan” i Hallands län, enligt Hallandsmodellen. Totalt deltog 194 kontaktpersoner från skolan, 126 kontaktpersoner inom idrottsrörelsen samt 213 elever, varav 110 i en sk. aktivitetsgrupp samt 103 i en sk. icke aktivitetsgrupp.
Totalt omfattas studien således av 533 personer. Instrumenten bestod av ett enkätbatteri anpassat till skolpersonal, kontaktpersonerna i idrottsrörelsen samt elever som deltog. Resultaten visade att såväl skolpersonal, elever som kontaktpersoner från idrottsrörelsen uppfattade samarbetet positivt, ville fortsätta att samarbeta enligt den sk. Hallandsmodellen. Vidare påvisades att föreningar har kunnat rekrytera nya medlemmar samt att skolpersonal märkt att Handslaget bidragit till positiva effekter hos eleverna samt att Handslaget aktiverar elever som i vanliga fall inte är fysiskt aktiva. Elever i akti-vitetsgruppen uppvisade en mer positiv ”aktivitetsattityd” än vad icke aktiakti-vitetsgruppen gjorde. Det diskuteras att ett fortsatt samarbete vore att fördra samt att skola, idrottsrörelsen samt förbund bör lägga resurser på att få till stånd en ökad fysisk aktivitet hos ungdomar såväl under den samlade skoldagen som på fritiden. Samarbete mellan skola och idrottsrörelsen är ingalunda något nytt, men i denna form är det något unikt, där erfarenheterna skall tas till vara på.
Handslaget: Idrottens
samverkan med skolan:
En utvärdering av
Hallandsmodellen
Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse som involverar många barn i olika former av fysisk aktivitet (Engström, 2004). Rörelsen har som idé att idrott är fysisk aktivitet som alla kan prakti-sera i syfte att tävla, ha roligt, lära sig idrotten och förbättra hälsan (Riksidrottsförbundet, 1995; Riksidrottsförbundet, 2004). Idrotten har därför ett brett syfte, både att främja goda idrottsliga prestationer och att främja hälsan. Om barn får chans till tidiga positiva idrottsliga erfarenheter finns stora möjligheter till ett livslångt fysiskt aktivt liv (Hinic, 2004).
Det är väl dokumenterat att fysisk aktivitet, för såväl barn som vuxna, leder till positiva effek-ter. Aspekter som nämns är bl a god fysisk och mental hälsa, allmänt välmående, samt minskad upplevelse av stress, oro samt högre självkänsla (Biddle, 1992; Biddle, 1993; Eppright, Sanfacon, Beck, & Bradley, 1997; Fox, 2000; Lindwall & Faskunger, 2003; Modrcin-Talbott et al., 1998). Andra positiva aspekter som nämns är bl a mins-kad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, samt goda förutsättningar att utveckla muskler och skelettet (Mutrie, 2000; Taylor, 2000; US Department of Health and Human Services, 1996). Trots detta faktum förblir många av våra barn och ungdomar ”inaktiva”. Allt fler spenderar tid framför datorer och TV än att vara ”fysiskt aktiva” (Billing, Carlsson, Hannula, Hinic, & Svensson, 2003). Andra resultat visar att bland pojkar har en tredubbling och bland flickor en fördubbling skett vad gäller idrottslig inaktivitet under de senaste tre decennierna (Engström, 2004).
Bristande fysisk aktivitet är relaterat till problem såsom övervikt, fetma, diabetes, benskörhet samt hjärtrelaterade sjukdomar (Fox, Boutcher, Faulkner, & Biddle, 2000; Sallis & Owen, 1999; US Department of Health and Human Services, 1996). Tyvärr syns dessa problem allt lägre ner i åldrarna. Eftersom fysisk aktivitet har en så stor inverkan på hälsa och välbefinnande är ett av de nationella målen för folkhälsan att öka den fysiska aktiviteten bland barn, vilket innefattar både mer fysisk rörelse i skolan och under friti-den (SOU 2000:91). En positiv fritid utgör ofta
en av de viktigaste friskfaktorerna för barn. Då skolan snarare minskar än ökar idrottstimmarna finns all anledning för idrottsrörelsen att aktivt försöka nå barn och ungdomar som inte är fysiskt aktiva. Få barn som inte är aktiva inom idrottsrö-relsen ägnar sig på egen hand åt fysisk aktivitet på fritiden (Engström, 2004).
Samarbete Hallands
Idrottsförbund och
Hög-skolan i Halmstad
Under det fysiska aktivitetsåret ”Sätt Sverige i rörelse” 2001 initierades och genomfördes ett pilotprojekt, i en mellan- och en högstadieskola, av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Hög-skolan i Halmstad. Syftet var bl a att öka elever-nas fysiska aktivitet i skolan, öka samarbetet mellan skola och idrottsrörelsen samt att ge elever möjlighet att pröva på olika idrotter (Billing et al., 2003). I en av de undersökta skolorna ska-pades utrymme för 1 idrottslektion (50 minuter vardera), 1 idrottslig aktivitet (50 minuter) samt 1 rastaktivitet (40 minuter) i veckan integrerat i det ordinarie schemat. Dessutom gavs möjligheter för gymnasieelever att planera och leda idrottslig aktivitet för mellanstadiebarn. Detta ligger väl i linje med Lpo:s 94 riktlinjer där det påpekas att äldre elever skall få möjligheter att planera och leda aktiviteter för yngre elever. Resultaten visade bl a att 61 % av eleverna tyckte att idrott i samverkan med idrottsföreningar var mycket bra. Vidare visade resultaten att den gruppen av hög-stadieelever som hade varit med i projektet också var ute mer på vardagen, efter skoldagen, samt ansåg att det fanns bättre möjligheter att vara fy-siskt aktiv under rasterna än högstadieelever som inte deltagit i projektet. Slutsatser som drogs var bl a att idrottslärarna uppfattade föreningarnas aktiviteter som positiva där nya impulser och tips på övningar gavs. Eleverna på högstadiet hade haft möjlighet att pröva 30 olika idrottsaktiviteter där 24 föreningar medverkat. Detta gav större möjligheter att hitta en lämplig fritidsaktivitet. Dessutom konstaterades att eleverna på mellan-stadiet visat intresse att på fritiden utöva de idrot-ter som genomfördes av föreningarna i skolan (Billing et al.,2003).
Resultaten vid den andra mellanstadieskolan vi-sade bl a att barns kondition ökat, vilket märktes framför allt vid promenader och cykling till de olika aktiviteterna. Eleverna hade också blivit
mer bollanvändare på rasterna samt intagit en övervägande positiv inställning till idrottsämnet än tidigare. Kvalitativa analyser visade att lärarna tyckte sig märka färre sjukdagar samt ”rörligare lekar” på stora ytor och många elever hade moti-verats att på eget initiativ prova på de i projektet föreningsledda aktiviteterna på sin fritid (Billing et al., 2003).
Inom ramen för Handslaget har uppsatser pro-ducerats i samarbete mellan Hallands Idrotts-förbund och Högskolan i Halmstad. I en studie undersöktes huruvida det skett en förändring över tid, från höstterminen till vårterminen hos elever som deltagit i Handslaget. Resultaten visade att eleverna blivit mer positiva att vara fysiskt aktiva såväl under skoltid som på sin fritid. Vidare påvisades att de var mindre sjuka och/eller skadade. Dessutom visade eleverna intresse att vara med och utveckla rast aktivite-terna. Däremot hade inte stressen minskat (Graf & Gustafsson, 2004). I en annan studie under-söktes relationen mellan utökad fysisk aktivitet under skoldagen och elevers allmänna välbefin-nande samt koncentrationsförmåga. Resultaten visade att fysisk aktivitet var negativt relaterat till magont samt huvudvärk. Dessutom påvisades att en majoritet av eleverna önskade fler idrotts-lektioner i veckan på skolschemat (Johansson & Skoglund, 2005). Ytterligare en studie undersökte relationen mellan fysisk aktivitet och smärta i rygg, mage, huvud samt nacke/axlar. Resultaten visade att aktivitetsgruppen, de som hade erhållit utökad fysisk aktivitet genom Handslaget, hade mindre ont i huvudet och ryggen. Könsskillnader påvisade att i icke aktivitetsgruppen hade flickor mer ont i huvud, rygg, nacke/axlar samt mage. I aktivitetsgruppen uppvisade skillnader endast på variabeln ”ont i magen”, vilket författarna relaterar till de biologiska förändringar som sker i denna ålder såsom flickors menstruation (Ljungström, Ryding, & Svengård, 2005). Avslut-ningsvis studerades, i en uppföljningsstudie, hur fysisk aktivitet var relaterade till såväl psykiska som fysiska variabler/symptom. Resultaten vi-sade att både flickor och pojkar sov mindre samt att flickor var mer ute på rasterna vid mättillfälle två (Andreasson, Jönsson, & Olsson, 2006). Argumenten för att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på hälsan och välbefinnandet är således välgrundade. Resultat har också visat att elever som ges möjligheter att under skoldagen pröva på olika idrotter också uppmuntras och motive-ras till att vara aktiva på sin fritid (Billing et al., 2003). Det finns all anledning att idrottsrörelsen tillsammans med skolan initierar samarbete för
att uppmuntra och motivera fler barn att delta i fysisk aktivitet, såväl under den samlade skolda-gen som på barnens fritid.
Hallandsmodellen
Halland har använt en enkel och tydlig an-söknings- och redovisningsförfarande under Handslaget. Förbundet har via ansökan fått kon-taktuppgifter både på föreningar och på skolor och i redovisningen har föreningen angett typ av aktivitet, antalet deltagartillfällen, antalet elever, kön och årskurs. Samverkan har kunnat initieras av föreningar, skolor eller distriktsidrottsförbun-det där förbundistriktsidrottsförbun-det även har förmedlat kontakter. Hallandsmodellen har inneburit att skola och idrottsförening kommer överens om samar-bete, vilka aktiviteter (idrottstimmar, idrotts-dagar, osv) och hur många timmars samarbete är aktuellt. Därefter lämnar idrottsföreningen in ansökan till Hallands Idrottsförbund som beslutar om stödets storlek och skickar beslutet och redovisningsblanketter till sökande förening. När aktiviteterna genomförts skickar föreningen redovisning till HIF och utbetalning sker. Det be-viljade beloppet innebär endast en reservation av medel utifrån ansökan. Det faktiska stödet som betalas ut baseras på de aktiviteter som genom-förts och redovisats, därmed har det inte behövts några återbetalningar och föreningarna har gjort den mängd av aktiviteter de klarat av.
Enligt Hallands Idrottsförbunds riktlinjer för Handslaget har det beviljats stöd i form av timersättning på 300 kronor till föreningar där aktiviteterna har utförts:
• på lektionstid som har varit utöver ordinarie schemalagda idrottslektioner eller idrotts/fri-luftsdagar för hela klasser där en ansvarig lärare varit närvarande vid genomförandet. • föreningsledda rastaktiviteter utomhus för hela
klasser i samråd med skolan
• aktiviteter i direkt anslutning till skoldagen i samråd med skolan där fokus varit på elever som inte haft befintliga idrottsaktiviteter på sin fritid.
• övriga aktiviteter, som inte framgår av ovan-stående riktlinjer (ex. lovaktiviteter eller andra projekt inom skolsamverkan). Särskild plan skall ha bifogats.
Målet med denna modell har varit att ge möj-lighet för alla föreningar, oavsett storlek och verksamhet, att delta utifrån sina villkor, vilket
skulle ge förutsättningar för en bred verksamhet i länet. Detsamma gäller för skolornas deltagande och därmed chans att nå alla elever och öka den fysiska aktiviteten i skolorna. Även de ”mindre” idrotterna skulle härigenom beredas möjlighet att synas, marknadsföra sig och rekrytera nya medlemmar.
Syfte
Projektets syfte är att utvärdera handslaget för föreningar och skolor som deltagit och erhållit medel i Hallands Idrottsförbunds projekt ”Sam-verkan mellan idrottsrörelsen och skolan” i Hal-lands län, enligt HalHal-landsmodellen.
Följande frågeställningar utvärderas:
1. Hur har personal på skolorna uppfattat hand-slagsprojektet enligt Hallandsmodellen? 2. Hur har personal från idrottsföreningar
uppfat-tat handslagsprojektet enligt Hallandsmodel-len?
3. Hur har eleverna uppfattat handslagsprojek-tet och de aktivihandslagsprojek-teter som de deltagit i inom ramen för projektet?
4. Skiljer sig elever som deltagit i handslagspro-jektet från dem som inte har deltagit i hand-slagsprojektet på variabler såsom attityd till idrottsämnet i skolan”, ”fysisk aktivitet under skoltid och fritid”? (se Figur 1).
? ? ? Elevers uppfattning av Handslaget Skolpersonalens uppfattning av Handslaget Idrottsrörelsens uppfattning av Handslaget Fortsatt samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan angående fysisk aktivitet?
Figur 1: En arbetsmodell över utvärderingen av Hallandsmodellen
Metod
Försökspersoner
Totalt deltog 194 kontaktpersoner från skolan. Dessa hade rollen som bl a rektor, idrottslärare, ämneslärare fritidsledare samt övrig personal såsom timanställd personal och projektanställ-ning. Därutöver deltog 126 kontaktpersoner inom
idrottsrörelsen (från 45 olika SF) som till stora delar bestod av ledare och/eller styrelsemedlem-mar i föreningarna. Även föräldrar har fungerat som kontaktpersoner. Avslutningsvis ingick 213 elever, 110 i en så kallad aktivitetsgrupp, som har varit delaktiga i handslagsprojektet via Hallands Idrottsförbund (47 flickor och 63 pojkar i årskur-serna 6-9) samt 103 i en så kallad icke aktivi-tetsgrupp, (53 flickor och 50 pojkar i årskurserna 6-9). Båda grupperna rekryterades från samma skola. Totalt deltog 553 personer i studien.
Instrument
Instrumenten bestod av ett enkätbatteri anpassat till skolpersonal, kontaktpersonerna i idrottsrö-relsen samt elever som deltog. Till kontaktperso-nerna på skolorna användes en enkät bestående av 18 frågeställningar med följdfrågor. Frågorna handlade bl a om vilken uppfattning de hade om den så kallad Hallandsmodellen, deras syn på idrottsledarnas kompetens, hur ofta eleverna tagit del av handslagsaktiviteter, om de önskar fortsätta samarbeta med idrottsrörelsen enligt Hallandsmodellen.
Till kontaktpersonerna inom idrottsrörelsen användes en enkät bestående av 22 frågor med följdfrågor. Frågorna handlade bl. a om deras uppfattning om den sk. Hallandsmodellen, att bedriva fysisk aktivitet på skolorna och hur många timmar och gånger föreningen deltagit i projektet att bedriva aktiviteter under den sam-lade skoldagen. Dessutom frågades om de önskar en fortsättning på samarbete med skolorna. Eleverna besvarade en enkät bestående av 37 frågor med följdfrågor. Dessa handlade bl a om deras uppfattning hur handslaget hade varit, deras tv- och videovanor, fysiska aktivitetsvanor samt fritidsvanor.
Procedur
Samtliga föreningar och skolor fanns registrerade hos Hallands Idrottsförbund. Enkäter sändes ut till respektive förenings och skolas kontaktper-son som ombads att besvara dessa. Till sin hjälp hade kontaktpersonerna på skolorna sina kollegor och kontaktpersonerna inom idrotten de ledare som hade medverkat. Enkäterna besvarades samt återsändes i ett medskickat bifogat svarskuvert. En påminnelse sändes ut till de som inte hade besvarat enkäterna i första omgången.
Forskargruppen delade personligen ut enkäterna till eleverna som under lektionstid fick besvara dessa. På så sätt fanns möjligheter att fråga om något var oklart. Samtliga enkäters svar pro-grammerades in i statistikprogrammet SPSS. Datan analyserades med hjälp av beskrivande och förklarande statistik. Information har dessutom hämtats från Hallands Idrottsförbunds samlade resultat under Handslaget år 1-4.
Resultat
Övergripande resultat och statistik
Totalt har cirka 25 000 elever från olika skolor i Halland deltagit i handslagsaktiviteterna under handslaget år 1 - 4 (medelvärde = 159). Cirka 90 % av alla skolor i Halland har på något sätt haft aktiviteter inom ramen för Handslaget. Dessutom har cirka 65 % av all tilldelad medel från Hal-lands Idrottsförbund gått till handslagsaktiviteter i årskurs 6- 9 samt gymnasiet. Vidare har cirka 80 % av aktiviteterna utförts under skoldagen. Resterande har varit i anslutning till skoldagen och lov aktiviteter. I 54 % av skolorna har antal delaktiga elever varit lika med eller större än 100 stycken. Föreningar från 45 SF har deltagit i handslagsprojektet.
Kontaktpersonerna från skolorna
och deras uppfattning av
hand-slagsprojektet
Kontaktpersonerna har överlag sett sig som orga-nisatörer, ha kontakt med föreningar samt ledare för handslagsaktiviteterna. Överlag har informa-tion om handslaget fåtts via Hallands Idrottsför-bund, föreningar, media eller via kollegor. Till en stor majoritet har handslaget förankrats hos rektor som till övervägande del mottagit beskedet på ett positivt sätt (se Tabellerna 1 & 2). En stor majoritet av kontaktpersonerna förank-rade handslaget hos övrig personal där en stor majoritet mottog beskedet på ett positivt sätt (se Tabellerna 3 & 4). Cirka hälften av kontaktperso-nerna menade att den fysiska aktiviteten har ökat pga Handslaget (se Tabell 5). En majoritet ansåg dessutom att föreningar hjälper till med arbetet för ökad fysisk aktivitet samt att Handslaget har medfört kompetensutveckling hos lärarna! Kontaktpersonerna poängterade vidare att Hand-slaget påverkat deras arbete att uppnå skolans mål för fysisk aktivitet samt att den fysiska
aktivite-ten ökat sedan Handslaget infördes. En tredjedel hade handslagsaktiviteter en gång per vecka och cirka 40 % någon enstaka gång.
Vad gäller samarbetet med idrottsföreningarna menade en majoritet att denna har fungerat bra - mycket bra samt att idrottsföreningarna hjälper till med ökad fysisk aktivitet i skolorna, även om 1/5 förhöll sig tveksamma. Dessutom påpekades, av en majoritet, att idrottsledarnas kompetens varit bra - mycket bra samt att idrotten skall fortsätta att bedriva fysisk aktivitet på skolorna (se Tabellerna 6-8). En majoritet betonade vidare att Handslaget har medfört kompetensutveckling för lärarna i form av tips, råd och idéer i specifika idrotter.
Dessutom påpekades att Handslaget bidragit till positiva effekter såsom ökad kontakt med före-ningslivet, samt positivt bland elever att få pröva på något nytt. Cirka 32 % ansåg att Handslaget fått mindre aktiva elever att bli mer aktiva och 36 % påpekade att eleverna har varit fortsatt aktiva på sin fritid tack vare handslaget (se Tabellerna 10-12).
Cirka 34 % av kontaktpersonerna betonade att handslaget aktiverar elever som inte deltar i de ordinarie idrottslektionerna och en majoritet me-nade att eleverna upplevt handslagsaktiviteterna på ett bra – mycket bra sätt. Dessutom betonades av en majoritet att samarbetet med idrottsföre-ningar skall fortsätta inom ramen för Handslaget (se Tabellerna 13-15). Aspekter såsom ”ökat
samarbete”, ” fortsatt samarbete”, ”samarbete som innan” samt ” föreningar skall ta mer kon-takt” nämndes.
De positiva aspekterna som lyftes fram var bl a
”bra att få prova något nytt”, ”kontakten med idrotten”, ”gav nya möjligheter”, ”kunskapsut-byte” samt ”bra ledare”. De negativa aspekterna
som lyftes fram var ”ont om tid” samt ”dålig
information”. Dock var det en minoritet som
nämnde negativa aspekter. Avslutningsvis ansåg en majoritet av kontaktpersonerna på skolorna att den sk. Hallandsmodellen har fungerat bra – mycket bra (se Tabell 17).
Kontaktpersonerna från
före-ningarna och deras uppfattning av
handlsagsprojektet
Totalt har 38 olika idrotter varit aktiva under Handslaget år 1-4. Dessa har bl a varit fotboll, handboll, konståkning, brottning och dans. De
vanligaste sätten att få information kring Hand-slaget har varit via Hallands Idrottsförbund, SDF/SF, samt internet och SISU. Föreningarnas kontaktpersoner har till en stor del varit aktiva ledare (75 %) eller styrelseledamöter (42 %). I genomsnitt hade föreningarna cirka 61 timmars aktivitet i skolorna, under 30 gånger i ungefär 17 olika grupper/klasser.
Överlag har ledarna tyckt det vara positivt – mycket positivt att bedriva handslagsaktiviteter med elever-na (se Tabell 18). Svar såsom ”nöjda elever”, ”kul/
annorlunda” samt ”god marknadsföring”
nämn-des som omdömen. Dessutom har ledarna upplevt kontakten med skolorna som positivt – mycket positivt (se Tabell 19). Aspekter såsom ”positiva
lärare” samt ”engagerade skolor” nämndes som
omdömen. En stor majoritet (70 %) upplevde inga som helst problem med samarbetet med skolorna. De problem som ändå uppstod och angavs var kon-takten med skolans kontaktpersoner där aspekter såsom, ”oengagemang”, samt ”informationsbrist” nämndes. Cirka 18 % av ledarna upplevde problem med eleverna och skälen som angavs var ”stökiga
elever” samt ”brist på närvaro”.
Drygt 50 % av föreningarna har kunnat rekrytera nya medlemmar (se Tabell 20). Anledningarna har varit att ”det är kul/intressant” samt ”vi har
en bra organisation”. De som inte har kunnat
rekrytera nya medlemmar anger ”inga
möjlighe-ter” samt ”avstånd mellan hem och träningslo-kal” som skäl. Det sätt som föreningarna valt att
marknadsföra sig på har framför allt varit genom flygblad, kontaktpersonen som ledde aktivite-terna samt via muntlig kommunikation. Fören-ingarna hade framför allt fyra skäl till att delta i Handslaget,
1. rekrytera nya medlemmar, 2. visa upp föreningen,
3. låta elever prova på idrotten samt 4. vara mån om elevers hälsa.
En stor majoritet av föreningarna önskar ett fortsatt samarbete med skolorna (se Tabell 21). De vanligaste anledningarna var ”det lyfter
idrotten”, ”man når många”, ”det är roligt”
samt ”det har gett positiva resultat”. Även om medel inte skulle utbetalas finns ett intresse att fortsätta samarbetet (se Tabell 22). De vanligaste orsakerna var ”rekrytering av nya medlemmar”,
”det är inte ekonomin som är det viktiga” samt ”aktiviteten finns redan där”.
Bra i samarbetet med skolorna har varit
”möjlig-het att få visa upp sig”, ”skapa kontakter” samt ”skolorna/eleverna har visat stort intresse”.
Mindre bra aspekter i kontakten med skolorna ansågs vara ”visat ointresse från skolorna” samt
”aktiviteterna låg på fel tid”.
Handslagsmedel har framför allt använts till 1. föreningens verksamhet.
2. arvodera handslagsledare samt. 3. inköp av utrustning.
Samarbetet mellan förening och Hallands Idrotts-förbund har av en stor majoritet upplevts bra - mycket bra. Även den s k Hallandsmodellen har upplevts fungera bra - mycket bra (se Tabellerna 23 & 24).
Elevernas uppfattning av
hand-slagsprojektet
En stor majoritet av eleverna i aktivitetsgrup-pen menade att det var bra – mycket bra med mer idrott i skolan med idrottsföreningar. Vidare var de positiva till att handslagsprojektet skulle fortsätta nästkommande läsår. Dessutom svarade en majoritet att de nästan alltid – alltid deltar i de aktiviteter som idrottsföreningarna håller i (se Tabellerna 25-27) samt att de nästan alltid – alltid deltar aktivt på idrottslektionerna.
I jämförelse mellan aktivitetsgruppen och icke aktivitetsgruppen har resultaten visat att aktivi-tetsgruppen i högre utsträckning önskade mer idrott på skolschemat, utförde aktiviteter som ledde till andfåddhet samt menade att det fanns bättre möjligheter till att aktivera sig under rasterna, än icke aktivitetsgruppen. Däremot var elever i icke aktivitetsgruppen mer ute under sin fritid på vardagarna, än aktivitetsgruppen (p < 0,05, se Figur 3). Dessutom visade resultaten att icke aktivitetsgruppen i högre utsträckning hade ont i huvudet, rygg samt mage, än aktivitets-gruppen (p < 0,05, se Figur 4). Däremot visade resultaten inga skillnader mellan grupperna vad gäller om man är med i någon idrottsförening på sin fritid eller hur ofta man tränar. Inte heller fanns skillnader i om de hade övriga fritidsintres-sen utanför skoltid.
Diskussion
Kontaktpersonerna på skolorna
och deras uppfattning av
hand-slagsprojektet
Handslaget har engagerat många skolor, elever samt idrottsföreningar runt om i Halland.
Sam-arbetet mellan skolorna och idrottsföreningarna tycks ha fungerat fint och att fysisk aktivitet i skolorna påverkats av Handslaget samt att före-ningarna ses som en resurs att bedriva fysisk ak-tivitet tycks också vara fallet. En förklaring kan vara att personalen har upplevt ett stöd av Hand-slaget att bedriva fysisk aktivitet. Då idrottsledar-nas kompetens ansågs vara hög – mycket hög har personalen känt en trygghet att ”lämna över
bar-nen till idrottsledarna”. Poängteras skall att det
har krävts av Hallands Idrottsförbund att ordina-rie lärare ska alltid har varit med på handslags-aktiviteterna. Man kan dock inte bortse från att det kan kännas ” friare/behagligare” som lärare att vara med på en ”fysisk aktivitetslektion” som någon annan leder än att ha en lektion i ”kemins
periodiska system”, eller liknande. Sålunda är det
inte märkligt att skolpersonal välkomnar idrotts-rörelsen ”in till skolan domäner”.
Kontaktpersonerna (32 %) menade vidare att Handslaget bidragit till att mindre aktiva elever blivit mer aktiva och 36 % av kontaktpersonerna har menat att eleverna varit fortsatt aktiva på sin fritid tack vare Handslaget. Även detta känns fint. Alla medel som kan få barn och ungdomar att vara fysisk aktiva är väl investerade resurser i såväl tid, pengar som hälsoaspekter. Positiva erfarenheter av idrotten/fysisk aktivitet i unga år ger goda förut-sättningar för fortsatt fysiskt aktivt liv.
Då samarbetet fungerat bra och att det även har bidragit till positiva konsekvenser för eleverna är det inte konstigt att ett fortsatt samarbete med föreningarna är önskvärt. Även den s k Hallands-modellen har uppfattats fungera bra – mycket bra. Detta sammantaget visar att det i allra högsta grad finns plats för fortsatt starkt och positivt samarbete mellan skola och idrottsrörelsen (se Figur 2).
Kontaktpersonerna från
före-ningarna och deras uppfattning av
handslagsprojektet
Det kan konstateras att många ledare och före- ningar deltagit inom ramen för handslagsprojek-tet i varierande omfattning. Ledarnas/kontaktper-sonernas positiva uppfattning kring samarbetet mellan skola och idrottsrörelsen är glädjande. Det har gett idrottsföreningar möjlighet att ”visa
upp sig”. Många ledare är ju ideellt arbetande
ungdomsledare på sin fritid och att få tillfälle att träffa ungdomar under en fysisk aktivitet ligger ju naturligt i deras intresseområde. Möjligheten
att få prova på något nytt, vilket det ofta är att komma till skolorna och bedriva undervisning i fysisk aktivitet, känns säkert inspirerande och tillfredsställande för många. Vidare påpekade en majoritet sig ha blivit väl bemötta och att perso-nalen på skolorna varit positiva och engagerade. Dessutom har de uppfattat eleverna som positiva och nöjda, vilket givetvis bidragit till ledares goda erfarenheter i samarbetet. Pengar brukar inte vara den avgörande faktorn för att personer skall engagera sig som ungdomsledare. Svensk barn- och ungdomsidrott bygger mycket på det ideella ledarskapet och utan detta skulle idrotts-rörelse få problem med att rekrytera nya ledare. Man kan dock inte bortse från att arvodet kan ha spelat en roll i denna bedömning då 300 SEK utbetalts för varje timme. Pengarna har framför allt använts till den ”dagliga verksamheten” samt att arvodera ledare. Dock visades en bredvillighet att fortsätta samarbetet även om medel inte skulle utgå. Detta visar att pengar/utdelat medel inte är den enda motivationsfaktorn för samarbete, vilket känns glädjande. Vidare skall påpekas att olika problem också har uppfattats såsom
”oen-gagemang” från skolorna samt ”stökiga elever”
och ”bristande närvaro”. Det framgår med tydlighet att samarbetet inte uppskattas av alla. Kanske är det så att fysisk aktivitet, i form av idrott, inte tilltalar alla barn eller vuxna för den delen heller? Här gäller det verkligen att anpassa aktiviteter så att de lockar och motiverar just de ”som inte känner sig idrottsliga” (SOU 2000: 91). Med den kompetens som finns inom idrottsrörel-sen och skolan torde detta vara ett framtida mål att sträva efter och inte alls orimligt att nå. Ett av syftena med Handslaget har bl a varit att ge idrottsföreningar möjlighet att rekrytera nya medlemmar. I cirka 50 % har så varit fallet. Detta är också glädjande då studier de senaste åren vi-sat en ökning av barn och ungdomars inaktivitet (Billing et al., 2003; Engström, 2004). I samband med handslagsaktiviteterna har möjlighet funnits att marknadsföra föreningarna vilket har gjorts på skiftande sätt. Glädjande är dock att en av anledningarna till att delta i handslagsprojektet har varit en sk. ”hälsoaspekt”, vilket känns bra. Dessutom har föreningarna haft som mål att låta eleverna ”prova på idrotten”. Här finns en tydlig medvetenhet att idrott inte endast är en ” jakt på
talanger, resurser” eller liknande. Denna attityd
är ett steg i rätt riktning, alla vill inte tävla eller mäta och jämföra sig med andra. Kan idrotten OCKSÅ bereda plats för verksamhet som inte går ut på att tävla finns säkerligen goda möjligheter att nya medlemmar rekryteras i framtiden.
Samarbetet mellan skola och idrottsföreningarna har uppfattats som positiv liksom den s k Hal-landsmodellen. Det finns vidare ett intresse från idrottsrörelsen att fortsätta detta samarbete som påbörjats (se Figur 2). Även detta känns bra. Ett gott samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan är viktig. Det har den varit under en lång tid i svensk idrotts- och skolidrotts historia. Hand-slaget är ett, säkert ett av många, sätt att främja detta samarbete på.
Elevernas uppfattning av
hand-slagsprojektet
De som på ett mer aktivt sätt har fått ta del av handslagsaktiviteterna är eleverna i den s k ak-tivitetsgruppen. Även här kan konstateras att en majoritet av eleverna uppfattade handslagsaktivi-teterna som positiva och bra samt att de önskade en fortsättning (se Figur 2) av dessa (jmf. Billing et al., 2003; Graf & Gustafsson, 2004). Detta är naturligtvis också glädjande. När idrottsrörelsen ”kommer in i skolverksamheten” inom ramen för den samlade skoldagen är det ju av vikt att denna aktivitet blir bra och att eleverna känner att de har ”fått något bra ut av aktiviteterna” som har erbjudits. Dessutom är de nästan alltid – alltid aktivt deltagande på idrottslektionerna. Jämförelse mellan aktivitetsgruppen och icke aktivitetsgruppen har påvisat några intressanta aspekter. Aktivitetsgruppen hade en mer
”aktivi-tetsattityd” jämfört med den andra gruppen. De
önskade mer idrottslektioner på schemat, utförde aktiviteter som ledde till andfåddhet samt ansåg det finnas bättre möjligheter att aktivera sig under rasterna än icke aktivitetsgruppen. Båda grupperna rekryterades dock från samma skola så samma material och utrymme finns således för båda grupperna. På skolan har dessutom olika rastaktiviteter utförts och de som deltagit har kanske fått idéer om hur man kan aktivera sig. Även på ”olika ont/värk variabler” erhölls skillnader, såsom huvudvärk och ont i mage och rygg. Naturligtvis finns ju många förklaringar till varför ungdomar har ont och värk, men det är ändå intressant att konstatera att skillnader finns i icke aktivitetsgruppen men inte i aktivi-tetsgruppen. Även Ljungström et al. (2005) erhöll liknande resultat som visade flera skillnader i icke aktivitetsgruppen men få i aktivitetsgrup-pen mellan flickor och pojkar. Känt är att fysisk aktivitet är relaterat till god hälsa och allmänt välmående (Biddle, 1992; Eppright et al., 1997: Fox, 2000). Kan fysisk aktivitet anpassas så att OCKSÅ hälsoaspekterna tillvaratas, finns goda
möjligheter framtida barn och ungdomar väljer idrotten som fritidsaktivitet. Däremot visade studien inga skillnader mellan grupperna på variablerna ”medlem i idrottsförening”, ”hur
ofta man tränar” och ”övriga fritidsintressen”.
En förklaring kan vara att byn där eleverna bor har redan ett rikt utbud av fritidsaktiviteter inom såväl kultur som idrott.
Konklusion
Sålunda kan konstateras att såväl skolpersonal och elever som kontaktpersoner/ledare från idrottsrörelsen har till övervägande del positiva erfarenheter av Handslaget och det samarbete som har bedrivits mellan skola och idrottsrörel-sen. Samtliga tre parter ser dessutom positivt på ett fortsatt samarbete enligt den sk. Hallandsmo-dellen inom ramen för Handslaget/Idrottslyftet (se Figur 2). Positivt Positivt Positivt Elevers uppfattning av Handslaget Skolpersonalens uppfattning av Handslaget Idrottsrörelsens uppfattning av Handslaget Fortsatt samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan angående fysisk aktivitet enligt s k Hallandsmodellen
Figur 2: Figuren visar uppfattning kring Handsla-get samt åsikter kring fortsatt samarbete mellan skola och idrottsrörelsen enligt den sk. Hallands-modellen.
Metoddiskussion
Studien är en s k tvärsnittsstudie där personer vid ett tillfälle har frågats kring något fenomen som är av intresse att studera. Detta kan i många fall ge en inkorrekt bild av verkligheten. Longi-tudinella studier, där man över tid följer perso-ner kan på ett bättre sätt ” fånga utvecklingen”. Detta gjorde bla Graf & Gustafsson (2004) samt Andreassson et al. (2006), inom ramen för handslagsprojektet. Vidare kan resultaten i denna studie inte påvisa orsak - verkan effekter. Visserligen har en aktivitetsgrupp jämförts med en icke aktivitetsgrupp men de skillnader som uppstår kan alltid ifrågasättas om det faktiskt är
interventionen/manipulationen som har bidragit till skillnaderna. Det händer ju så mycket utanför skolmiljön (och framför allt utanför/mellan handslagsaktiviteterna) att en viss försiktighet skall iakttas när resultat tolkas. Andra aspekter, som ligger utanför forskargruppens kontroll, kommer troligtvis att påverka resultaten, såsom hur aktiva de är på sin fritid eller i vilken grad deras kompisar är aktiva på fritiden (Bordens & Abbott, 2005). Berikande vore också om kvali-tativa analysmetoder kunde integreras i studien. Detta ger försökspersoner möjlighet att med egna ord beskriva det fenomen som är av intresse att studera. På så sätt erhålls annorlunda data än vid enkätundersökningar, där visserligen några frågor har svarsalternativ av ”öppen karaktär”.
Slutdiskussion/implikationer
Av resultaten att döma finns intresse såväl från skolpersonal, elever som idrottsrörelsen att även i fortsättningen bedriva samarbete under liknande former som den sk. Hallandsmodellen (se Figur 2). Samarbetet skall underlättas och det finns all anledning att ge resurser för detta i framtiden. Samarbete mellan skola och idrottsrörelsen är ingalunda något nytt, men i denna form är det nå-got unikt, där erfarenheterna skall tas till vara på. Även från politiskt håll har resurser anslagits till Idrottslyftet, vilket ger möjlighet till fortsatt gott samarbete. Vidare är det inte minst viktigt att samarbetet mellan idrottsföreningar och förbund fungerar bra. Förbundet är ” ju till för
förening-arna” och ett gott samarbete som fungerar enkelt
och smidigt, som det tydligen har gjort med Hal-landsmodellen, visar EN möjlig väg att nå dagens ungdomar.
Referenser
Andreasson, E., Jönsson, S., & Olsson, R. (2006). Fysisk aktivitet, psykiska och fysiska symptom:
En treårs uppföljning på en grupp högstadieelever I Halland. Folkhälsovetenskap (41-60p.), C-uppsats. Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
Biddle, S.J.H. (1992). Exercise psychology. Sport Science Review, 1, 79-92.
Biddle, S.J.H. (1993). Children, exercise and mental health. International Journal of Sport Psychology,
24, 200-216.
Billing, N., Carlsson, B, Hannula, R., Hinic, H., & Svensson, S. (2003). Ökad fysisk aktivitet under
skoldagen. Halmstad: Hallands Idrottsförbund.
Bordens, K.S., & Abbott, B.B. (2005). Research design and methods: A process approach (6:e
uppla-gan). Mc-raw Hill Companies, Inc.
Engström, L-M. (2004). Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring. Svensk Idrottsforskning nr.4,
(sid. 10-15).
Eppright, T.D., Sanfacon, J.A., Beck, N.C., & Bradley, J.S. (1997). Sport psychiatry in childhood
and adolescence: An overview. Child Psychiatry and Human Development, 28, 71-88.
Fox, K.R., (2000). The effects of exercise on self-perceptions and self-esteem. I: S.J.H. Biddle, K.R.
Fox & S. H. Boutcher (Red.), Physical activity and psychological well-being. (sid 63-88). London: Routhledge Kegan Paul.
Fox, K.R., Boutcher, S.H., Faulkner, G.E., & Biddle, S.J.H. (2000). The case for exercise in the
promotion of mental health and psychological well-being. I: S.J.H. Biddle, K.R. Fox & S. H. Boutcher (Red.), Physical activity and psychological well-being. (sid. 63-88). London: Routhledge Kegan Paul.
Graf, C. F., & Gustafsson, J. (2004). Skolelevers fysiska aktivitet och aktiviteternas betydelse för
lärande: En enkät om ökad fysisk aktivitet för årskurs 6. Pedagogik (41-60p.), C-uppsats. Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
Hinic, H. (2004). Psykologiska, sociala och motivationsfaktorer inom ungdomsfotbollen. Stockholm:
Stockholms Universitet, Psykologiska Institutionen. (Licenciatuppsats).
Johansson, T., & Skoglund, T. (2005). Hälsoeffekter av ökad fysisk aktivitet i skolan. Examensarbete
10p. Enheten för Lärarutbildningen, Högskolan i Halmstad.
Lindvall, M. & Faskunger, J. (2003). Bortom nyårslöften och skrämselavgifter: Fysisk aktivitet,
mo-tion och mental hälsa ur ett motivamo-tionsperspektiv. Svensk Idrottspsykologisk föreningsårsbok, 1. Ljungström, C., Ryding, M., & Svengård, F. (2005). Kan fysisk aktivitet inverka på smärtförekomsten hos en grupp högstadieungdomar: En kvantitativ studie. Folkhälsovetenskap (41-60p.), C-uppsats. Hög-skolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
Modrcin-Talbott, M.A, Pullen, L., Zandstra, K., Ehrenberger, H., & Muenchen, B. (1998). A study
of self esteem among well adolescents: Seeking a new direction. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 21, 229-241.
Mutrie, N. (2000). The relationship between physical activity and clinically defined depression. I:
S.J.H. Biddle, K.R. Fox & S. H. Boutcher (Red.), Physical activity and psychological well-being. (sid. 63-88). London: Routhledge Kegan Paul.
Patriksson, G. (1987). Idrottens barn. Idrottsvanor-stress-utslagning. Friskvårdscentrum. Svenskt
Tryck, 1987.
Riksidrottsförbundet. (1995). Idrotten vill. Verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen in i
2000-talet. Farsta: Riksidrottsförbundet.
Riksidrottsförbundet. (2004). Om barnidrott. http://www.rf.se
Sallis, J.F., & Owen, N. (1999). Physical Activity & Behavioral Medicine. London: SAGE Publications. SOU. (2000). Hälsa på lika villkor. Nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella
folkhäl-sokommittén. Statens offentliga utredningar 2000: 91. Stockholm: Socialdepartementet.
(Red.), Physical activity and psychological well-being. (sid. 63-88). London: Routhledge Kegan Paul.
U.S. Department of Health and Human Servi-ces. (1996). Physical activity and health: A report
of the Surgeon General. Atlanta, GA: Centers of Disease Control.
TABELLER OCH FIGURER
Bilaga 1.
TABELLER FÖR RESULTAT AV KONTAKTPERSONERNA FÖR SKOLORNA
(Tabellerna 1-16)
__________________________________________________
Tabell 1: Förankrig hos rektor?
__________________________________________________
FÖRANKRING HOS REKTOR?26 15,6 141 84,4 167 100,0 nej ja Total Antal Procent
_______________________________________________
Tabell 2: Hur mottog rektorn beskedet?
_______________________________________________
HUR MOTTOG REKTOR BESKEDET?28 17,9 11 7,1 3 1,9 110 70,5 4 2,6 156 100,0 inget övrigt negativt positivt lite intresse Total Antal Procent
TABELLER OCH FIGURER
Bilaga 1.
TABELLER FÖR RESULTAT AV KONTAKTPERSONERNA FÖR SKOLORNA
(Tabellerna 1-16)
__________________________________________________
Tabell 1: Förankrig hos rektor?
__________________________________________________
FÖRANKRING HOS REKTOR?26 15,6 141 84,4 167 100,0 nej ja Total Antal Procent
_______________________________________________
Tabell 2: Hur mottog rektorn beskedet?
_______________________________________________
HUR MOTTOG REKTOR BESKEDET?28 17,9 11 7,1 3 1,9 110 70,5 4 2,6 156 100,0 inget övrigt negativt positivt lite intresse Total Antal Procent
____________________________________________
Tabell 3: Förankring hos övrig personal?
____________________________________________
FÖRANKRING HOS ÖVRIG PERSONAL?
31 18,2 139 81,8 170 100,0 nej ja Total Antal Procent
_________________________________________________
Tabell 4: Hur mottog övrig personal beskedet?
_________________________________________________
HUR MOTTOG ÖVRIG PERSONAL DETTA?34 22,1 8 5,2 3 1,9 100 64,9 9 5,8 154 100,0 inget övrigt negativt positivt varierat Total Antal Procent
_________________________________________________
Tabell 5: Har fysisk aktivitet påverkats av Handslaget?
_________________________________________________
HAR FYSISK AKTIVITET PÅVERKATS AV HANDLSAGET?79 47,6 87 52,4 166 100,0 nej ja Total Antal Procent
____________________________________________
Tabell 6: Samarbetet mellan skolan och idrottsföreningarna.
____________________________________________
Hur har sammarbetet fungerat med föreningarna?
2 1,1 1 ,6 8 4,6 12 6,9 64 36,8 87 50,0 174 100,0 Inget Mycket dåligt dåligt varken eller bra Mycket bra Total Svar: Antal Procent
_____________________________________________
Tabell 7: Hjälper föreningarna till med ökad fysisk aktivitet?
_____________________________________________
Hjälper föreningarna till med arbetet för ökad fysisk aktivtet?
9 5,2 16 9,3 36 20,9 73 42,4 38 22,1 172 100,0
nej absolut inte nej tveksamt ja ja absolut Total Svar: Antal Procent
_________________________________________________
Tabell 5: Har fysisk aktivitet påverkats av Handslaget?
_________________________________________________
HAR FYSISK AKTIVITET PÅVERKATS AV HANDLSAGET?79 47,6 87 52,4 166 100,0 nej ja Total Antal Procent
____________________________________________
Tabell 6: Samarbetet mellan skolan och idrottsföreningarna.
____________________________________________
Hur har sammarbetet fungerat med föreningarna?
2 1,1 1 ,6 8 4,6 12 6,9 64 36,8 87 50,0 174 100,0 Inget Mycket dåligt dåligt varken eller bra Mycket bra Total Svar: Antal Procent
_____________________________________________
Tabell 7: Hjälper föreningarna till med ökad fysisk aktivitet?
_____________________________________________
Hjälper föreningarna till med arbetet för ökad fysisk aktivtet?
9 5,2 16 9,3 36 20,9 73 42,4 38 22,1 172 100,0
nej absolut inte nej tveksamt ja ja absolut Total Svar: Antal Procent
_____________________________________________________
Tabell 8: Kontaktpersonernas uppfattning om idrottsledarnas kompetens
_____________________________________________________
Hur är idrottsledarnas kompetens
3 1,8 1 ,6 1 ,6 12 7,1 68 40,5 83 49,4 168 100,0 inget svar mkt dåligt dåligt
varken bra eller dåligt bra mkt bra Total Svar: Antal Procent
__________________________________________________________
Tabell 9: Idrottsföreningarnas fortsatta arbete med fysisk aktivitet på skolorna
__________________________________________________________
Skall idrottsföreningar bedriva fysisk aktivitet i skolan?
2 1,2 2 1,2 4 2,3 19 11,0 73 42,2 73 42,2 173 100,0 Inget
Nej, absolut inte nej tveksamt ja ja absolut Total Svar: Antal Procent
__________________________________________
Tabell 10: Har Handslaget bidragit till positiva effekter?
__________________________________________
Har Handslaget bidragit till positiva effekter hos eleverna?
5 2,9 36 20,8 1 ,6 131 75,7 173 100,0 Inget vet ej nej ja Total Svar: Antal Procent
________________________________________
Tabell 11: Har Handslaget fått mindre aktiva elever
att bli mer aktiva?
______________________________________
Har handslaget fått mindre aktiva elever att bli mer aktiva?
6 3,5 91 52,6 20 11,6 56 32,4 173 100,0 Inget vet ej nej ja Total Svar: Antal Procent
______________________________________
Tabell 12: Fortsatt aktiv fritid tack vare Handslaget?
______________________________________
Fortsatt aktiva på sin fritid tack vara Handslaget?
1 ,6 95 55,6 14 8,2 61 35,7 171 100,0 Inget vet ej nej ja Total Svar: Antal Procent
__________________________________________
Tabell 10: Har Handslaget bidragit till positiva effekter?
__________________________________________
Har Handslaget bidragit till positiva effekter hos eleverna?
5 2,9 36 20,8 1 ,6 131 75,7 173 100,0 Inget vet ej nej ja Total Svar: Antal Procent
________________________________________
Tabell 11: Har Handslaget fått mindre aktiva elever
att bli mer aktiva?
______________________________________
Har handslaget fått mindre aktiva elever att bli mer aktiva?
6 3,5 91 52,6 20 11,6 56 32,4 173 100,0 Inget vet ej nej ja Total Svar: Antal Procent
______________________________________
Tabell 12: Fortsatt aktiv fritid tack vare Handslaget?
______________________________________
Fortsatt aktiva på sin fritid tack vara Handslaget?
1 ,6 95 55,6 14 8,2 61 35,7 171 100,0 Inget vet ej nej ja Total Svar: Antal Procent
_________________________________________
Tabell 13: Aktiverar Handslaget elever som inte deltar
på idrottslektionerna?
_________________________________________
Aktiverar Handslaget elever som inte deltar på idrottslektionerna? 75 56,0 46 34,3 13 9,7 134 100,0 nej ja vet ej Total Svar: Antal Procent
____________________________________________
Tabell 14: Hur tror ni eleverna har upplevt Handslaget?
____________________________________________
Hur tror ni att eleverna har upplevt handslaget?
2 1,2 4 2,4 9 5,5 73 44,5 76 46,3 164 100,0 Inget mkt dåligt
varken bra eller dåligt bra mkt bra Total Svar: Antal Procent
__________________________________
Tabell 15: Intresse för fortsatt samarbete
__________________________________
Intresse för fortsatt samarbete med föreningar inom ramen för Handslaget?
5 3,0 164 97,0 169 100,0 nej ja Total Svar: Antal Procent
_______________________________________________
Tabell 16: Samarbete mellan skola och Hallands Idrottsförbund
_______________________________________________
Hur har samarbete mellan skola & Hallands Idrottsförbund fungerat? 11 11,1 2 2,0 2 2,0 22 22,2 40 40,4 22 22,2 99 100,0 ingen kontakt mkt dålig dålig
varken bra eller dålig bra mkt bra Total Svar: Antal Procent
____________________________________________
Tabell 17: Åsikter kring hur Hallandsmodellen har fungerat
____________________________________________
Åsikter kring Hallandsmodellen
5 3,1 3 1,8 12 7,4 67 41,1 76 46,6 163 100,0 Inget mkt dåligt
varken bra eller dåligt bra
mkt bra Total Svar:
_______________________________________________
Tabell 16: Samarbete mellan skola och Hallands Idrottsförbund
_______________________________________________
Hur har samarbete mellan skola & Hallands Idrottsförbund fungerat? 11 11,1 2 2,0 2 2,0 22 22,2 40 40,4 22 22,2 99 100,0 ingen kontakt mkt dålig dålig
varken bra eller dålig bra mkt bra Total Svar: Antal Procent
____________________________________________
Tabell 17: Åsikter kring hur Hallandsmodellen har fungerat
____________________________________________
Åsikter kring Hallandsmodellen
5 3,1 3 1,8 12 7,4 67 41,1 76 46,6 163 100,0 Inget mkt dåligt
varken bra eller dåligt bra
mkt bra Total Svar:
Antal Procent
TABELLER FRÅN KONTAKTPERSONER FRÅN FÖRENINGAR
(Tabellerna 18-24)
________________________________________________________
Tabell 18: Hur ledarna tyckt det har varit att bedriva Handslaget
________________________________________________________
Hur har ledaren/na överlag tyckt det har varit att bedrivahandslagsverksamhet med elever
1 ,8 1 ,8 2 1,7 61 50,4 56 46,3 121 100,0 mycket negativt negativt varken eller postitivt mycket positivt Total Antal Procent
__________________________________________________
Tabell 19: Ledarnas uppfattning av kontakten med skolorna
__________________________________________________
Hur har ledarna överlag upplevt kontakten med de olika skolorna
1 ,8 2 1,6 11 9,0 63 51,6 45 36,9 122 100,0 mycket negativt negativt varken eller positivt mycket positivt Total Antal Procent
__________________________________________________
Tabell 20: Har föreningen kunnat rekrytera nya medlemmar?
__________________________________________________
Har handslaget inneburit att föreningen kunnat rekrytera nyamedlemmar till föreningen
53 46,9 60 53,1 113 100,0 nej ja Total Antal Procent
____________________________________________________
Tabell 21: Föreningens intresse att fortsätta samarbete med skolorna
____________________________________________________
Finns intresse i föreningen att fortsätta samarbete med olika
skolor genom handslaget
6
5,0
113
95,0
119
100,0
nej
ja
Total
Antal
Procent
__________________________________________________
Tabell 20: Har föreningen kunnat rekrytera nya medlemmar?
__________________________________________________
Har handslaget inneburit att föreningen kunnat rekrytera nyamedlemmar till föreningen
53 46,9 60 53,1 113 100,0 nej ja Total Antal Procent
____________________________________________________
Tabell 21: Föreningens intresse att fortsätta samarbete med skolorna
____________________________________________________
Finns intresse i föreningen att fortsätta samarbete med olika
skolor genom handslaget
6
5,0
113
95,0
119
100,0
nej
ja
Total
Antal
Procent
_______________________________________________________
Tabell 22: Fortsatt samarbete även om medel inte utdelades?
_______________________________________________________
Skulle det vara intressant att fortsätta samarbetet med skolorna även om pengar inte utdelades via handslaget av HIF
40 34,8 75 65,2 115 100,0 nej ja Total Antal Procent
____________________________________________________
Tabell 23: Samarbetet mellan förening och Hallands idrottsförbund
____________________________________________________
Hur anser ni att samarbetet mellan er förening och HIF har fungerat
1 ,8 11 8,8 66 52,8 47 37,6 125 100,0 dåligt varken eller bra mycket bra Total Svar: Antal Procent
__________________________________________
Tabell 24: Upplevelse av den sk. Hallandsmodellen
__________________________________________
Hur har upplägget upplevts, dvs, där ni får möjligheteter att samarbeta med skolorna och få handslagsmedel via HIF
1 ,8 12 9,8 59 48,0 51 41,5 123 100,0 dåligt varken eller bra mycket bra Total Svar: Antal Procent
TABELLER (25-27) SAMT FIGURER (3-4) FÖR ELEVERNA
AKTIVITETSGRUPPEN
_________________________________________
Tabell 25: Mer idrott i skolan med idrottsföreningar
_________________________________________
Mer idrott i skolan med idrottsföreningar?
2 1,8 5 4,5 51 46,4 52 47,3 110 100,0 Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Total Svar: Antal Procent
_______________________________________
Tabell 26: Ska handslagsprojektet fortsätta nästa år?
_______________________________________
Forsättning av projektt nästa år?
8 7,3 79 71,8 23 20,9 110 100,0 Nej Ja Vet ej Total Svar: Antal Procent
TABELLER (25-27) SAMT FIGURER (3-4) FÖR ELEVERNA
AKTIVITETSGRUPPEN
_________________________________________
Tabell 25: Mer idrott i skolan med idrottsföreningar
_________________________________________
Mer idrott i skolan med idrottsföreningar?
2 1,8 5 4,5 51 46,4 52 47,3 110 100,0 Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Total Svar: Antal Procent
_______________________________________
Tabell 26: Ska handslagsprojektet fortsätta nästa år?
_______________________________________
Forsättning av projektt nästa år?
8 7,3 79 71,8 23 20,9 110 100,0 Nej Ja Vet ej Total Svar: Antal Procent
___________________________________________________
Tabell 27: Deltagande i aktiviteter som idrottsföreningar har i skolan
___________________________________________________
Hur ofta deltar du i aktiviter som idrottsföreninga har?
1 ,9 12 11,1 13 12,0 31 28,7 51 47,2 108 100,0 Aldrig Några enstaka ggr Hälften av gångerna Nästan alltid Alltid Total Svar: Antal Procent
AKTIVITETSGRUPPEN VS ICKE AKTIVITETSGRUPPEN
Icke aktivitetesgrupp Aktivitetsgrupp Medelvärde 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 1,74 2,23 3,38 3,73 3,20 2,66 3,37 3,75 Möjligheter till rastaktiviteter ute Aktivitet anfådd i skola Ute på vardagar Idrott i skolan
Figur 3: Figuren visar aktivitetsgruppens samt icke aktivitetsgruppens svar på
Kontrollgrupp Aktivitetsgrupp Medelvärde & procent 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 2,68� 16,21% 2,336� 14,13% 2,981� 18,03% 2,591� 15,67% 3,223� 19,50% 2,718� 16,44% Ont i magen Ont i ryggen Ont i huvud
Figur 4: Figuren visar aktivitetsgruppen och icke aktivitetsgruppens svar på ”värk och
Kontrollgrupp Aktivitetsgrupp Medelvärde & procent 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 2,68� 16,21% 2,336� 14,13% 2,981� 18,03% 2,591� 15,67% 3,223� 19,50% 2,718� 16,44% Ont i magen Ont i ryggen Ont i huvud
