Bilder om social hållbarhet

(1)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur ©

Social hållbarhet

(på 15 minuter)

Kapitel 3

1

Vision:

Globalt folkhem med

Hållbar resursanvändning och med

Ständigt ökande jämlik livskvalitet

(2)

1. Vi är sociala djur och så lika:

ålderssegregering, samhällsorganisation, matlagning, kooperativt arbete, kosmologi, frieri, dans, konsthantverk, trolleri,

arbetsfördelning, drömtydning, utbildning, eskatologi (funderingar runt världens slut), etik, etikett, helning via tro, göra upp eld, legender, tabun runt mat, begravningsriter, spel, gester, gåvor, regering, hälsningar, frisyrer, gästfrihet, boende, hygien, tabun runt incest, arvsregler, skämt, grupper baserade på släktskap,

nomenkaltur runt släktskap, språk, juridik, vidskepelse runt tur och otur, magi, vigsel, måltider, medicin, straffrättsliga påföljder, personnamn, befolkningspolitik, eftervård, seder runt graviditet, rättigheter runt ägande, söka stöd hos övernaturliga varelser, ritualer relaterade till pubertet, religiösa ritualer, regler för boende, sexuella restriktioner, begrepp runt själen, differentiering efter status, kirurgi, verktygstillverkning, handel, hälsa på hos andra, väderkontroll, vävning.

2. Sociala resurser är begränsade

Mammans tid för barnet

Lärarens kontakt med studenten i klassrummet Kompisars uppmärksamhet

…

(3)

3. Sociala resurser är delade

Ledare Familjemor

Grupp Familj

Gruppmedlem Far, Barn, Hund,

60

4. Delade begränsade resurser:

effektivitet, konkurrens, förhandlingar, övertalning, överenskommelser, normer,

fördomar

Vad diskuterar vi? Vem bestämmer vad vi diskuterar? Vilka är med och diskuterar? Hur diskuteras det?

(4)

5. Livskvalitet är social

(tabell från lektionen om livskvalitet)

62

Aspekt av livskvalitet Indikatorer och beskrivningar

Känslomässigt välbefinnande + Förnöjsamhet (tillfredsställelse, humörfrisk, road) + Självuppfattning (identitet, självuppskattning, självför.) + Avstressad (förutsägbarhet, kontroll)

Relationer med andra + Interaktioner (sociala nätverk, sociala kontakter) + Relationer (familj, vänner, arbetskamrater) + Stöd från andra (känslomässigt, fysiskt, finansiellt) Materiellt välstånd + Finansiell status (inkomst, förmåner)

+ Anställning (yrkesstatus, arbetsmiljö) + Boende (typ av boende, ägarskap, grannskap) + Infrastruktur (transport av person och saker) Personlig utveckling + Utbildning (nivå, status)

+ Personlig kompetens (kognitiv, social, praktisk) + Prestation (succéer, uppnådda mål, produktivitet) Fysiskt välmående + Hälsa (funktion, symptom, träningsnivå, näringsintag)

+ Aktiviteter i vardagen (ta hand om sig själv, rörlighet) + Fritid (friluftsliv, hobbyer)

Självkontroll + Personlig integritet och kontroll (självgående, oberoende) + Mål och personliga värden (visioner, drömmar, förvväntn.) + Val (möjligheter, alternativ, preferenser)

Social integration + Grupp (integrering, deltagande) + Roll (bidrar ekonomiskt, frivilligt arbete) + Socialt stöd (stödnätverk, tjänster, händelser) Rättigheter + Mänskliga (respekt, värdighet, jämlikhet)

(5)

Ohållbart

• Krig

• Utslagning – arbetslöshet, mobbning, … • Fattigdom

• Analfabetism • Viss konsumtion

65

ETT ASOCIALT SAMHÄLLE ÄR OHÅLLBART

(och fult)

(6)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © 93

Grupper att tillhöra

Klass, utbildning, yrke, kön, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning

Livsvillkor

Person och grupps historia, verklighet, identitet och möjligheter

Strukturer

Politisk, Ekonomisk, Social (arbete, skola, omsorg), Kulturell, Normer, Lagar Social hållbarhet Arbete Utbildning Välfärd Jämlikhet Jämställdhet Tillgång till resurser Politik Transporter Kommunikation Fritidsaktiviteter Hälsa Socialt kapital Delaktiga medborgare Ansvar Engagemang Mod Demokrati Kultur Kulturell mångfald Kulturell tolerans Makt Frihet Rättvisa Solidaritet Omvårdnad Gemenskap Mänskliga rättigheter

(7)

FN om social hållbarhet

119

(8)

Håkan Gulliksson (c)

(9)

Håkan Gulliksson (c)

Nationellt perspektiv ‐> Globalt

Upplysningstiden

(utveckling, tillväxt, vi kan själva)

1800 1900 2000 2100 32 000 dör i ett utbrott av Spanska sjukan Hälften av jordens befolkning bor i städer 2,2 av Sveriges 2,5 miljoner innevånare jobbar i jordbruket ?

(10)

88 år i Europa

• Rent dricksvatten

• Sanitära avloppsförhållanden • Hygienisk matlagning • Pastöriserad mjölk

• Kyl och frysskåp • Centralvärme

• Allmän spridning av vetenskaplig näringslära

• Allmän spridning av vetenskapliga principer för personlig hygien • Utrotning av allvarliga parasitsjukdomar, inklusive malaria • Bekämpning av råttor och insekter

• Ständigt förbättrad pre‐ och postnatal vård

• Ständig förbättrad omvårdnad av spädbarn och småbarm

• Ständigt förbättrad behandling av infektionssjukdomar • Ständigt förbättrad kirurgisk behandling • Ständig förbättrad anestesti behandling och intensivvård • Allmän spridning av vetenskapliga vaccinationsprinciper • Blodtransfusioner

• Ständigt utvidgade och förbättrade diagnosticeringsprinciper • Ständigt förbättrad behandling av cancer

• Ständigt förbättrad vård av blodproppar • Planerat barnafödande praktiskt genomförbart • Förbättrade och legaliserade metoder för abort • Säkerhetsbälten i bilar

• Krockkuddar • Ständigt förbättrad tandvård • Ständigt förbättrad vård av syn och hörsel

Mänskliga rättigheterna (FN 1948)

• Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika

i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

• (Hur många?)

(11)

Surrstuga

3 min

• 3 mänskliga skyldigheter 138 167 BNP / capita

(12)

171

Socialt kapital

• ”…inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta

samordnande operationer” (Putnam)

• Tillit!

172

Socialt kapital

• Varför gjorde du det, ingen kunde begära det? • ”Jag gjorde det för att det var det rätta att göra.” • ”Så gör en hygglig person”

• ”Jag skulle inte kunnat stå ut med mig själv annars”

”Vi i Team Dyngballarna och Team Diablo var ute på Ivösjön för att ismeta. …När vi hade satt alla spön kom en äldre man på spark och åkte rakt ut. .. plötsligt går han igenom. Alvar och Jonas börjar springa mot honom. Jag kastar åt dem livlinan, samtidigt som jag larmar 112

(13)

173

Socialt kapital

• Varför gjorde du inget? • ”Ingen annan gjorde något”

Kitty Genovese, Queens

NewYork, 1964

174

Typer av socialt kapital

• Mellanmänskligt förtroende. • Sociala normer.

• Deltagande i formella och informella nätverk.

Hållbarhetsindikatorer (av Sveriges 87 indikatorer):

• Förtroende för medier • Trygghet i skolan

(14)

Dilemma

• Du ser en lite pojke som håller på att drunkna i en damm. Du har just köpt ett par italienska läderskor för 2000 kr. Hoppar du i och förstör skorna?

175

Dilemma

• Du ser en lite pojke som håller på att drunkna i en damm. Du har just köpt ett par italienska läderskor för 2000 kr. Hoppar du i och förstör skorna?

• För 2000 kr kan du rädda minst ett barn i östra Afrika. Kanake flera stycken.

(15)

• Det är handlingen och inte tanken som räknas. /Stefan Einhorn

190

Rättvisa

(16)

Libertansk rättvisa

–Legitimt innebär att man inte roffat åt sig saker olagligt (man har jobbat sig till dem eller fått dem) –Ingen människa har rätt till en rikedom som någon

annan skaffat sig legitimt Nozick

Frågestuga

• Hur stor del av den nuvarande fördelningen av världens rikedomar är legitim (bör inte

omfördelas)? • Varför?

–Historiskt perspektiv, kontinuitet och inte kaos, gynnar mig/oss, rättvisa, …

(17)

Fördelningsrättvisa?

–Vilka ska omfattas av rättvisan?

• tex Sverige eller globalt, barn och barnbarnsbarn?

–Hur mycket ska fördelas?

–Allt?

–Vilken princip ska styra fördelningen?

• Ja, vilken då?

Fördelningsrättvisa?

• Hur fördela? –En tårtbit var? –Efter förtjänst? –Efter behov?

–Varför skulle en fattig få något som en rik kämpat sig till?

–Av var och en efter förmåga till var och en efter behov

(18)

Rättvisa?

• Vad i en viss grupp i en viss social struktur räknas som orättvist? Vad bryr man sig om?

• Att inte kunna vara hemma med barnen?

• Att inte få tillgång till utbildning? Att inte få möjlighet att lära sig?

• Att inte få mat?

• Vad ska fördelas (valuta)?

– Pengar, mat, möjligheter (arbetstillfällen),förmågor (hälsa) nyttigheter(poäng), social respekt och uppskattning, diplom, arbetstillfällen?

Rättvisevaluta, exempel?

• Valuta = Grundläggande förmågor • Nussbaums förmågor:

– Leva ett normallångt liv – Ha en god kroppslig hälsa – Bevara sin kroppsliga integritet – Använda sinnen, fantasi och tänkande – Uppleva och utforska känslor

– Kunna reflektera över det som är gott och över livet i allmänhet – Känna och odla samhörighet med andra

– Ha en relation med andra arter – Få ägna sig åt lek och spel

(19)

Demokrati

• Vad är det?

• Är det bra eller dåligt?

200

Demokrati

Förutsättningar

• Yttrande, press och organisationsfrihet

• Rätt för politiska församlingar att fatta beslut • Valdeltagande trovärdigt högt

• Små ekonomiska klyftor • Utbildningsnivå

(Har vi demokrati för att vi är rika eller rika för att vi har demokrati?)

(20)

202

Demokratiindex:

Huruvida nationella val är fria och rättvisa; Rättssäkerheten för väljarna;

Influenser från främmande makter på regeringen; Möjligheten för medborgare att påverka politiken.

203

Demokratiindex 2010: (Economist)

(21)

Full frihet och demokrati?

208

Allmänningens tragedi (Garrett Hardin)

Vinst A Arbete Vinst B Arbete Resurs (begränsad) Total avkastning Nettovinst/arbete t Resursen börjar sina (mindre fisk)

A och B tävlar om resursen, jobbar allt mer med allt mindre netto-förtjänst

A B

(22)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © 209 • Klart definierade gränser. De individer eller familjer som har rätt att

använda sig av resursen måste vara klart definierade och det måste även resursen vara. Är detta inte uppfyllt är det svårt att organisera

användandet. Om det inte är klart vad som är resursen kan andra utanför allmänningen utnyttja den.

• Samstämmighet mellan appropriering (hur man löser problemet) och villkor i lokala förhållanden. Approprieringsregler styr upp saker som

tiden, platsen, mängden och/eller tekniken som används. Reglerna måste vara anpassade till den lokala situationen och till det enskilda fallet. • Arrangemang för kollektiva val. • Övervakning. • Graderade sanktioner. • Mekanismer för konfliktlösning. • Rätt till organisation. • Nästlade enheter.

Allmänningens tragedi (Elinor Ostrom)

Problem med Ostroms lösning?

• Globalt vs Lokalt

• Går det att driva igenom globala krav på lokal nivå och anpassa dem?

• Top down eller Bottom up viktigast?

• Hur ser ett samhälle ut som har ”rätter” för allt?

• Hur ser ett samhälle ut där alla övervakar alla?

(23)

Lärarens utmaning ‐ social

Dilemma: Du får frihet och trygghet genom att välja en av följande verksamheter på heltid. Vilken väljer du och varför?

• Sköta dina barn • Resa

• Syssla med din hobby (tex. åka skidor) • Studera

• Arbeta

Arbete och fritid

• Arbetslinjen ‐ Full sysselsättning ! • Varför är det så viktigt?

(24)

Arbete och fritid

• Full sysselsättning ! • Varför arbeta?

• Vi måste betala för välfärden. – Skatt till olika välfärdsprojekt. • Förbättrar självkänslan

• Bidrar till en individs identitet. • Styra sitt liv och ta egna beslut.

• Det tar tid och kan vara psykiskt och fysiskt påfrestande

Arbete och fritid

• fts.

• Psykisk ohälsa är betydligt större bland dem som arbetar under osäkra arbetsförhållanden än för de helt arbetslösa

• Ekonomiska kriser (när arbetslösheten stiger) ytterst positiva för folkhälsan

• Vid pensionen förbättras hälsan, oavsett

hierarkisk position, motsvarande en föryngring på åtta till tio år

(25)

”Tanken är att svenskarna ska

jobba mer när skatten blir lägre”

Publicerad 2013‐09‐16 14:14

.

• DN:s Maria Crofts: Ett femte jobbskatteavdrag. Varför är det så viktigt för regeringen att införa?

• Det är framför allt Moderaterna som har drivit fram jobbskatteavdragen. De övriga allianspartierna står självfallet också bakom avdragen men det är inte samma hjärtefråga för dem. På presskonferensen upprepade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att jobbskatteavdraget är den främsta jobbskapande åtgärden. Tanken är att svenskarna ska jobba mer när skatten blir lägre. ….Det är dessutom så att regeringen inte har tillräckligt med pengar att satsa på nya utgifter. Eftersom skattesänkningar är en inkomstminskning påverkar de inte utgiftstaket som sätter en gräns för hur mycket pengar staten kan spendera .

230

Television assembly, Mexico

• Transport time 3,0 sec • Right hand inserts part A 1,8 sec • Left hand inserts part B 1,9 sec • Right hand inserts part C 1,8 sec • Left hand inserts part D 1,9 sec • Right hand inserts part E 1,8 sec

• Left hand inserts part F and checks polarity 2,2 sec • Right hand inserts part G 0,9 sec

• Release the pedal(to move circuit board down the line) 2,0 sec • Note: Do not grab more than 5 components at the same time • Rest time 4,0 sec

• Efficiency rate 97%

(26)

(Barn)Arbete

• Barn var lättare att få att arbeta. ”Deras

svaghet gjorde dem medgörliga och enkla att kuva till passiv lydnad än vuxna män. De var också väldigt billiga.”

(Arbetssamhället, Paulsen)

233

(Barn)Arbete

• ”Vi lär dem sjunga och räkna under arbetet; det förströr dem och ger dem mod att godta de tolv timmar av arbete som är nödvändigt för att de ska tjäna sitt uppehälle” Applåder vid välgörenhetskonferens 1857

• ”Vi får aldrig glömma den första regeln, ”Var flitig”. Var aldrig sysslolös för ett ögonblick.

Kalvinistiskt direktiv 1766

(Arbetssamhället, Paulsen)

(27)

Rationalisering!

• Alla potentiellt arbetslösa och alla med otrygga anställningar tvingas slåss för detta ’arbete’ som kapitalet avskaffar överallt runtomkring dem, och varje demonstrant, varje plakat som proklamerar ’vi vill ha jobb’, samtidigt proklamerar kapitalets seger över en förslavad mänsklighet av arbetare som inte längre är arbetare, men ändå inte kan vara något annat (Gorz, 1999)

Sysslolöshet!

• ”Ty vi har under alltför lång tid blivit tränade till att bemöda oss utan att åtnjuta. Detta att sysselsätta sig själv, är ett fruktansvärt

problem för den vanliga människan som saknar särskilda talanger”(Keynes, sid. 108)

(28)

Arbete

• Från något lågt, en förödmjukelse och ett straff till

• En plikt

• En rättighet för att utvecklas och för ett värdigt liv

237

Arbete och fritid

• Prognosen 1950

–Arbetsvecka på mindre än 30 timmar (Nye, p93). • Sverige idag 40 timmar

–Arbetare 97%, Tjänstemän 73%.

• Övertid i medeltal mindre än 1 timme per vecka för båda grupperna, ett fåtal som arbetar övertid.

(29)

Ger arbetslöshet ärr?

Hur tror ni fördelningen är?

Mathias Strandh, EK‐Soc nånting Doktorsinstallation 2013

242 Psykosociala behov Ekonomiska behov Små Stora Små Anpassade ID‐kris

Stora Ek problem Desperation

Ger arbetslöshet ärr?

Vad gör vi åt detta politiskt?

”Som nu, monterar ner skyddsnäten?” / Mathis Strand Varför ser det ut på detta sätt?

(Mathias Strandh, EK‐Soc nånting Doktorsinstallation 2013)

243 Psykosociala behov Ekonomiska behov Små Stora Små 11 % 40 % Stora 10 % 39 %

(30)

Rekordhög arbetslöshet i eurozonen

Publicerad 2013‐08‐30 13:27 • Arbetslösheten i eurozonen ligger kvar på rekordnivån 12,1 procent, trots att antalet personer som är arbetslösa minskar något. Och ungdomsarbetslösheten stiger till 24 procent.

• Värst är läget i eurozonens krisländer, som Grekland och Spanien, där över en fjärdedel av arbetskraften står utan jobb och ungdomsarbetslösheten nu har uppmätts till omkring 60 procent.

247

Arbetslöshet

• ”Den öppna arbetslösheten hamnar på 9,0 procent i år och 11,3 procent nästa år.” (Arbetsförmedlingen 2009‐06‐09)

• ”7,1% arbetslösa, 7,8% rensat för säsongsarbetslöshet” (SCB 2010‐11)

(31)

Arbetslöshet

I Sverige bor det 9,3 miljoner, av dessa var 2009: • 48% (4,5 miljoner) sysselsatta,

• 4% (372 000) arbetslösa, (336 000, 2011) • 5% (465 000) sjuka och förtidspensionerade, • 34% yngre än 15 eller äldre än 73,

• 6% studerande, 3% övriga.

• Av 4 872 000 arbetar alla utom 372 000

250

Arbetslöshet

• Arbetslösheten är andelen arbetslösa av de

som kan arbeta. För siffrorna ovan blir då

arbetslösheten:

Antal arbetslösa/Antal tillgängliga för arbete 372.000/4.872.000 motsvarande 7,6%

• Om fler som arbetar blir sjuka går arbetslösheten upp!

• Om fler som arbetar utbildar sig så går arbetslösheten upp!

(32)

Jobben som inte försvann

Publicerad 2013‐09‐14

• Antalet sysselsatta mellan 15 och 74 år har

ökat med 48 000 sedan augusti förra året –

och med en kvarts miljon sedan den borgerliga alliansen vann valet 2006

• Sant är att arbetslösheten är högre än när

Fredrik Reinfeldt blev statsminister. Då var den 6,4 procent, nu 7,3 procent. Men

huvudorsaken är att betydligt fler vill ha jobb

252

Ungdomsarbetslöshet

• 8 % ungdomsarbetslöshet i Sverige, över 30 i Europa

• Vill alla ha ett jobb?

• Ungdomar börjar generellt sätt sitt arbetsliv allt senare och uppfattas därför inte som helt ut vuxna förrän när de är mellan 20 och 30 år. I bondesamhället tvingades barnen däremot bli vuxna tidigt.

• Å andra sidan flyttar ungdomar samman tidigare än förut vilket talar för att de i alla fall själva ser sig som vuxna

(33)

Sy

sselsä

ttning

256

Arbete ‐ indikatorer

• Psykosocial arbetsmiljö. • Fysisk arbetsmiljö.

• Sysselsättningsgrad.

• Arbetslöshet (total, långtid, ungdomar, utrikes födda, sjukfrånvaro).

• Föräldraledighet. • Jämställdhet.

(34)

Hälsa

259

Ebola och social hållbarhet

Ebola skördar nya dödsoffer (TextTV 2014‐10‐15)

Antalet döda i ebolaepidemin har stigit till 4.447 fall, enligt Världshälsoorganisationen

(WHO). Hittills har minst 8.914 personer smittats, och siffran väntas stiga till över 9.000 smittade denna vecka. De länder där ebolasmittan fortsätter att sprida sig till nya områden är Sierra Leone, Guinea och Liberia.Där befarar WHO att antalet fall kan vara betydligt fler än vad som bekräftats. Dödligheten i utbrottet har ökat från 50 till 70 procent enligt WHO. Antalet smittade kan öka till 10.000 i veckan om hjälpen inte intensifieras.

Inrikes 101Utrikes 104Innehåll 700

Vad ser vi om vi tillämpar modellen för sociala strukturer här? • Vilka sociala strukturer är inblandade (ekonomi, …) • Vilka sociala grupper drabbas / drabbas inte (utbildning …) • Vilka livsvillkor spelar roll för vilka som drabbas (var ska man bo, …)

(35)

”Fler dör av hjärtsjukdomar i

utsatta samhällsgrupper”

Publicerad 2013‐09‐10 00:40

• Stora skillnader. Lågutbildade svenskar drabbas och dör betydligt oftare i hjärt‐kärlsjukdom än de med hög utbildning. Oacceptabelt stora skillnader avslöjas i Hjärtrapporten 2013. Nu behövs en genomtänkt nationell strategi för att rädda liv i alla delar av befolkningen, skriver företrädare för Hjärt‐ lungfonden.

261

(36)

(37)

Hans Rosling: If we keep peace, free trade, and we protect human rights. Then we can all live up in the wealthy, healthy corner. In the end there is where everyone wants to live.

Hälsa

Hållbarhetsindikatorer:

• Medellivslängd, Psykosocial arbetsmiljö, Självupplevt hälsotillstånd, Barns

välbefinnande, Astma, Psykosocial arbetsmiljö, Fysisk arbetsmiljö, Rökning,

Alkoholkonsumtion, Övervikt, Motionsvanor, Trafikolyckor, Sjukfrånvaro, Fertilitet

(38)

Utbildning

Hållbarhetsindikatorer:

• Humankapital (3 års utbildning eller mer efter gymnasiet)

• Vidareutbildning (gått på kurs senaste året) • Grundkrav i skolan

• Ungdomsarbetslöshet • Kulturkonsumtion • Andra indikatorer?

Transporter och kommunikation

”[De] nuvarande transportpolitiska principerna även fortsättningsvis bör vara vägledande när styrmedel ska väljas och ekonomiska medel prioriteras och anslås:

• kunderna ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport ska

utföras,

• beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former,

(39)

Transporter och kommunikation, fts

• samverkan inom och mellan olika trafikslag, • konkurrensen mellan olika trafikutövare och

transportalternativ ska främjas,

• trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas.

• ”10 procent förnybar energi i transportsektorn år 2020” (Regeringen 2008/09),

271

Regeringen har tillsatt utredningen Fossilfri FordonsFlotta 2030 (FFF) för att få underlag till en strategi om hur trafiken kan göras oberoende av fossila drivmedel. En möjlig del är att förmå bilister att byta till kollektiva färdmedel. VTI har på uppdrag av FFF gjort en bedömning av kollektivtrafikens roll mot bakgrund av det mål som branschen ställt upp, det vill säga att antalet resenärer ska fördubblas från 2006 till 2020.

Antalet som reser kollektivt ska fördubblas från 2006 till 2020. Rapporten avslutas med två räkneexempel. Det ena syftar till att bedöma hur stora miljövinsterna blir om man skulle lyckas med fördubblingsprojektet. Slutsatsen är att ett fördubblat kollektivt

resande skulle ge ett mycket begränsat bidrag till

regeringens ambitioner om fossilfri fordonsflotta år 2030.

http://www.vti.se/sv/publikationer/kollektivtrafikens-roll-for-regeringens-mal-om-fossiloberoende-fordonsflotta/

(40)

Transporter och kommunikation, fts

• ”Målet är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Dessutom bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.” (Bredbandsforum).

Informationen ökar (vet vi väl?)

• Hur mäta informationen

• Vilka effekter får informationsen (jfr Odums emergy)

(41)

(42)

(43)

http://www.internetworldstats.com/stats.htm

Transporter och kommunikation

Hållbarhetsindikatorer: • Varutransporter • Lastbilstransporter

• Bränsleförbrukning för personbilar • Kollektivtrafik

(44)

Kultur

Något vi har gemensamt

• Kultur – Historier som vi berättar för oss själva om oss själva

• Kultur – som i konst, musik, dvs. andlig odling. SVT, SR • Kultur – som i civilisation. Det finns barbarer och vi

andra.

• Kultur – som i livsstil/levnadssätt, det vi gör, socialt överförda levnadsmönster. Inget sätt är bättre än någon annans sätt att leva, i princip, om ingen annan skadas. I praktiken är det si och så med den toleransen.

Kultur

• Hållbarhetsindikatorer:

–Kulturkonsumtion (läsa böcker, gå på bio och teater) –Dator och bredband

• Förslag på andra indikatorer? [En del fritid i detta]

(45)

Globalisering ökar (vet vi väl?)

• Hur mäta globalisering – Spridning av emergy (Odum)

• Ung. ekvivalent med spridning av produkter

– Spridning av information?

• Både kunskap och tjänster

– Spridning av arbetskraft, teknik,

– Kopplade ekonomiska system (tex börser, valutor) • Vilka effekter får globaliseringen?

– Risken för kriser ökar när kopplingen ökar

• Information sprider sig snabbt späder på

• Afrika kommer närmare för varje dag

Globaliseringsindex (KOF) – bygger på ekonomiska sociala och politiska kopplingar, informationsflöde, personliga kontakter …

(Sverige hade index 84 2010, plats 5 i världen, Norge 83, 20, Burundi 169, 34 Burundi har gått från 25 till 34 på 3 år, Burma (Myanamar) från 27 till 21)

(46)

Vad gör de i Mongoliet?

(47)

Globalisering!

• Vad innebär den i ett socialt perspektiv?

(48)

Andra viktiga faktorer

• Integration • Jämställdhet • Mångfald • Ekonomiskt bistånd • Barnomsorg • Regionala skillnader

Social hållbarhet och teknik

• Slacktivism och/eller Aktivism? • Moral balancing –

– Om man utför en god gärning behöver man inte göra mer, samvetet håller sig lugnt

• Cognitive dissonance theory –

– Om man upplever att något är fel gör man något åt det, konsistent förändring i attityd och beteende

• Om man agerar hemifrån via nätet är man villigare att donera pengar för

just det problemet (konsistent beteende/attityd, inget dövat samvete).

• De som inte agerade hemifrån donerade mer till att lösa andra problem (dåligt samvete)

• Slutsats: Vad man gör via nätet påverkar beteende/attityd i fortsättningen (Lee, Hsieh, Does slacktivism hurt activism?, CHI 2013)

(49)

Simple living families

• Tack det går bra med mycket!

• ”There is no built‐in or culturally established concept of ’enough’ in the dominant culture”

• Lagom är bäst?

– Mer är bättre men lagom är bäst

• Sätta upp egna ribbor, visa sig själv (och andra) vad man står för

• Konsekvent? Är det någon mening att vara hållbar i vissa beteenden och inte i andra?

• Leva hållbart påverkar alla aspekter av livet

– Var ska man ta den tid som det kostar att leva hållbart?

(Håkansson, Sengers, Beyond being green: Simple living families and ICT, CHI 2013)

290

Simple living families and ICT

• Internet – ”Fragile technology” • ICT one tool out of many

• ICT propagates for ”more” not for ”enough” • ICT favours consumerism

• ICT supports communication (with no travelling necessary) • ICT supports bonding (e.g. family playing games)

• ICT supports gathering oof people to meeting .. • Facebook bad, but not for spreading the word • ICT good for finding second hand stuff

• ICT irreplacable for learning how to be sustainable (gardening, recipies, DIY projects…)

• People say that they do not trust ICT, but they use it extensively

(Håkansson, Sengers, Beyond being green: Simple living families and ICT, CHI 2013) 291

(50)

Hållbar utveckling ̶ Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren ̶ Studentli eratur © 292 Visst ska man hyra i stället för att äga en bil?

Visst ska man hyra i stället för att äga en bil?

293 + Hyr en Ferrari

+ Få plats i garaget

+ Tjäna pengar (ingen bilskatt, reparation, besiktning, …)

‐ Dyrt i tid (speciellt för småbarnsföräldrar) ‐ Kan innebära att ”man inte får vara med” ‐ Krångligt att hyra en bil

(51)

Growth: The world population is

increasingly urban

Between now and 2050 the global population is expected to increase from 6.9 billion to more than 9 billion, with 98%

of this growth happening in cities and in the developing and emerging world

Jämlikhet

• Bara en fråga om ekonomi?

(52)

”Fler dör av hjärtsjukdomar i

utsatta samhällsgrupper”

Publicerad 2013‐09‐10 00:40

• Stora skillnader. Lågutbildade svenskar drabbas och dör betydligt oftare i hjärt‐kärlsjukdom än de med hög utbildning. Oacceptabelt stora skillnader avslöjas i Hjärtrapporten 2013. Nu behövs en genomtänkt nationell strategi för att rädda liv i alla delar av befolkningen, skriver företrädare för Hjärt‐ lungfonden.

296

Ginikoefficient är ett ekonomiskt mått på ojämlikheten, till exempel i

inkomstfördelning, hos en befolkning. Noll innebär att alla individer har exakt lika stora tillgångar (dvs total jämlikhet) medan ett innebär total ojämlikhet. Sverige är bäst i världen med 0,23 (2009)

(53)

298

OECD

Sverige

Andel av befolkningen med som tjänar mindre än 50 % av medianen

Hur många gånger mer tjänar de 10 % bäst betalda jämfört med ses 10 % sämst betalda. 299 Grekland OECD Sverige Andel av befolkningen med som tjänar mindre än 50 % av medianen

Hur många gånger mer tjänar de 10 % bäst betalda jämfört med ses 10 % sämst betalda.

(54)

300

Grekland OECD Sverige

Andel av befolkningen med som tjänar mindre än 50 % av medianen

Hur många gånger mer tjänar de 10 % bäst betalda jämfört med ses 10 % sämst betalda. 301 USA OECD Sverige Andel av befolkningen med som tjänar mindre än 50 % av medianen

Hur många gånger mer tjänar de 10 % bäst betalda jämfört med ses 10 % sämst betalda.

(55)

Kapitalet, Thomas Pickety, 2014

• Förmögenheter ackulmuleras (ärvs).

• Om lönerna (tillväxten) är lägre än räntan på kapital blir de rikare allt rikare.

• Tillväxten typiskt 1,5‐2 % • Ränta på kapital 5 %

303

Läs mer

• Kapitalet, Thomas Pickety, 2014

304 Läs mer: Kapitalet, Thomas Pickety, 2014

(56)

”[Ö]kad ojämlikhet måste (väl) ställas mot ökat välstånd? Kanske är det acceptabelt att skillnaderna ökar under förutsättning att de som har det sämst får det bättre? Eller är det inte acceptabelt? Är ett armod som delas av alla att föredra framför ett ojämlikt, men rikare samhälle?”

(Dahlbom 2010b).

Jämställdhet

• Samma sak som Jämlikhet? • Bara en fråga om pengar?

• Vad är löneskillnaden mellan kvinnor och män?

(57)

Jämställdhet

• Vad ska man väga in i denna skillnad?

307

Jämställdhet

(58)

Jämställdhet

• Är detta lönediskriminering?

309

Regressionsanalys (mer detaljer), fortfarande yrke, sektor, utbildning, ålder, deltid

Olika typer av diskriminering

• Statistisk diskriminering innebär att om en arbetsgivare inte har full information används en grov uppfattning om hur en grupp väntas bete sig. En förväntad högre frånvaro kan då vara en faktor som arbetsgivaren väger in.

• Fördelningsdiskriminering handlar om att en grupp, trots att de har liknande kvalifikationer, inte har samma tillgång till högre positioner eller samma möjligheter att arbeta inom vissa yrken. Denna typ av diskriminering leder till en

segregerad arbetsmarknad, både vertikalt (olika befattningar) och horisontellt (olika yrken).

• Värdediskriminering handlar om att arbete som utförs av en viss grupp värderas lägre. Denna diskriminering är främst riktad mot yrken, inte mot enskilda arbetstagare.

(59)

Diskriminering av kvinnor?

• Lönestrukturstatistiken kan inte säga något om förekomsten av, eller storleken på, fördelnings‐ och värdediskriminering. De löneskillnader som finns mellan kvinnor och män i

lönestrukturstatistiken kan bero på olika former av diskriminering. Men de kan också bero på att kvinnor och män av andra

anledningar än diskriminering fördelar sig olika över

lönepåverkande faktorer eller på att vissa lönepåverkande faktorer saknas i statistiken.

• Man bör också notera att det inte finns något entydigt och allmänt accepterat svar på vad löneskillnaderna mellan kvinnor och män beror på. Problemet är komplext och de nuvarande förhållandena är resultatet av en mängd samverkande historiska, sociala, politiska och ekonomiska faktorer. Dessutom kan inte bortses från att förutsättningarna för lönebildningen har skilt sig och alltjämt skiljer sig markant mellan arbetsmarknadens sektorer

311

Hållbarhetsindex (Sustainable

society foundation)

312

Sociala faktorer

(60)

Hållbarhetsindex (Sustainable

society foundation, 2012)

313

Hållbarhetsindex (Sustainable

society foundation, 2012)

314

Sociala faktorer

(61)

315

316

(62)

317

Sustainable society foundation

318

(63)

319

Sustainable society foundation

320

(64)

Frihet!(?)

321

Frihet?

Liberté, égalité, fraternité! (Frihet, jämlikhet, solidaritet?)

Är dessa tre kompatibla?

322

"La Liberté guidant le peuple“,"Liberty Guides The People,“, Eugene Delacroix (1789-1843). Lady Liberty leading the people of France in Revolution

Teknolog från École Polytechnique

Man ska klara sig själv, vara en självständig, oberoende individ. Beroende innebär ofrihet, indikerar ofärdighet, att man inte duger och skam (Schiller, 2012).

(65)

Framsteg?

Elevfråga: Varför?

Framsteg?

• Framsteg – förändring, utveckling, växande –pengar? –kunskap? –moral? –Konst? –vad annat? • Framsteg – ohållbart? • Framsteg – cykliskt?

(66)

Framsteg?

Frihet, jämlikhet och broderskap

Framsteg?

”[E]nda kriteriet på att framsteg ägt rum i människors livsvillkor är hur de berörda värderar sin egen situation.”

(67)

Social tillväxt?

• Vad är ett väl fungerande samhälle?

327

Socialpsykologi

• Socialt: Kärlek, hat, antal partners, typ av partners, diskussion, prat, skvaller,

telefonsamtal, kontaktlistor, sociala medier, SMS och ensamhet

• Vi vill vara med och

Vi vill vara en självständig individ

• 



(68)

329

Socialpsykologi

• Grupptänkande – konformitet värdesätts • Grupppolarisation – åsikter förstärks • Självkategorisering – jag är som dem

• Social norm – Personlig norm

–Vad vi tror människor gör i en viss situation –Hur tvungna vi känner oss att göra något –Ex: släcka lampan i rummet man lämnar –”40 % släcker inte lampan”

Sociala talanger (sjätte sinnet)

• Vad är stämningen i rummet? • Vilka normer gäller här?

• Vem kommer du att få svar av när du frågar? • Vem svarar du?

• Vem litar du på?

• Vem bestämmer din identitet?

• Vad begränsar din integritet och ditt privatliv?

(69)

När fungerar en grupp bra?

• Öppen kommunikation

• Allas delaktighet i beslutsfattandet

• Gemensamma mål som accepterats av alla

• Normerna uttalade och roller möjliga att förändra

• Gruppstruktur, arbetsformer och processer

diskuteras

• Konflikter accepteras och kan hanteras

• Arbetsuppgifter individanpassade

Team spirit

• Utilitarism, Sisu

• Roller är tydliga och accepterade av alla • Varje lagmedlems delmål är överenskomna

och verifierade mot lagets mål.

• Laget måste mäta sina prestationer, diskutera dessa gemensamt och jämföra resultatet med det mål som man kommit överens om

(70)

Team spirit, fts

• Strukturer, tillämpningar, policybeslut måste ha förståtts av alla och alla måste ha godkänt dem.

• Problem i relationer mellan deltagarna diskuteras och åtgärdas

• Varje lagdeltagare mår bra

• Förmåga, talang och skicklighet hos varje lagmedlem utnyttjas fullt ut.

• Det måste dessutom finnas ett

belöningssystem som stödjer lagkänslan.

Individualism

• Individualism (Ayn Rand) • Egoism – Altruism

(71)

Våra berättelser

• Stora berättelser sammanflätade av våra personliga berättelser

• Gruppens berättelse definierar gruppen och indirekt medlemmar

”Människa”

”Socialdemokrater” ”Pensionärer”

335

Uppgift

• Diskussionsuppgift i grupper • t min

(72)

Diskussionsuppgift 1

Bli kommunpolitiker för en dag och argumentera för varför och hur vi i Umeå ska öka den sociala hållbarheten.

1. Via försörjningsbördan (påverkar hel‐ och

deltidsarbetande, pensionärer, arbetslösa, skolbarn, …)

tex. ge pensionärerna mer pengar så att de kan gå på teater och vi får ett bra kulturliv i Umeå

2. Via jämställdhet

tex. ökad jämställdhet i Umeå är bra gör att … så här får vi ökad jämställdhet

3. Via ökat valdeltagande

tex. ökat valdeltagande ger … så här får vi till ökningen

Diskussionsuppgift 2

• Varför uppfattas jämlikhet (innebärande alla människors lika värde) vara en viktig aspekt av hållbarhet?

• Går jämlikhet ihop med utveckling?

• Om inte, hur kan vi nå jämlikhet som inte begränsar utvecklingen?

• Hur går jämlikhet ihop med valfrihet och med mångfald?

(73)

Positivt! Roligt! Spännande! Löftesrikt!

Skapande!

• Nuläget? • Vart vill vi?

(74)