Trä och fukt programförslag

Trä och fukt

Programförslag

Wood and Moisture

Suggested Research Program

TräteknikCentrum

I N S T I T U T E T F Ö R T R A T E K N I 5 K F O R S K N I N G

S u r J i i ' - Ir.uiitie/o' Veiyod Tfffcno/ojfv

R a p p o r t s e r i e P n r 15 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Institutionen för virkeslara

„f-^.^,

Trä och fukt

Programförslag

Wood and Moisture

Suggested Research Program

TräteknikCentrum

I N S T I T U T E T F Ö R T R A T E K N I S K F O R S K N I N G S u f i / i i * Inmiuie for Wood 7r(hnolofy Reietfxh

R a p p o r t s e r i e P n r 15 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Institutionen för virkeslära il^;^^. B Y G G N A D S -:TENSKAP% M A T E R I A L L Ä R A OCH KONST _{K U N G L I G A T E K N I S K A H Ö G S K O L A N} D n r 1 . 1 . 1 9 3 - 8 4 TRITA-BYMA 8 4 : 1 1

Sid FÖRORD 1. INLEDNING 8 1.1 Mål 9 1.2 Problemet 10 1.3 Fukt och f u k t s k a d o r 10 1.4 P r o d u k t i o n s k e d j a n för byggträ 11

2. VAD GÖRS INOM OMRÄDET 15 2.1 Forskning i Sverige beträffande f u k t i samband med trä 15

i byggnader

2.2 Utomlands under 1983/84 pågående f o r s k n i n g beträffande 21 trä, f u k t och byggande

2.3 M y k o l o g i s k t i n r i k t a d f o r s k n i n g om träråvaran 28 och dess användning

2.4 Kompetens hos i programarbetet medverkande 29 i n s t i t u t i o n e r

3. MIKROBIOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 33 3.1 Vad är mögel, blånad och röta? 33 3.2 Grundförutsättningar fÖr tillväxt av svamp 35

3.3 Risk för a l l e r g i s k a r e a k t i o n e r 38

3.4 Luktproblem 39 3.5 Hur kan f a k t o r e r av m i k r o b i o l o g i s k n a t u r påverka 40

byggträets fuktegenskaper?

3.6 F o r s k n i n g s - och servicebehov inom d e t m i k r o b i o l o g i s k a 41 området

4. TRÄ - PRODUKTION OCH EGENSKAPER 44

4.1 Vedens uppbyggnad 44

4.2 Vedens kemi 45 4.3 Vissa t e k n i s k a egenskaper hos ved 49

4.4 Avverkningsteknikens u t v e c k l i n g och e f f e k t e r 53 4.5 Vad kan påverka skogsråvarans egenskaper? 56

4.6 Sågverksprocessen 57 4.7 K l a s s i f i c e r i n g med hänsyn t i l l f y s i k a l i s k a 60 och b i o l o g i s k a egenskaper 4.8 FoU-behov 61 5. SKYDDANDE BEHANDLING AV TRÄ 65 5.1 Hydrofobering 65 5.2 Ändtätning 66 5.3 D i m e n s i o n s s t a b i l i s e r i n g 66

5.4 Ytbehandling (målning och l a s e r i n g ) 67

5.5 Impregnering 68 5.6 FoU-behov 70 6. K0N5TRUKI0N OCH BYGGANDE 71

6.1 Byggandets u t v e c k l i n g - en översikt 71

6.2 Var används trä i hus? 72 6.3 Trä i p r o j e k t e r i n g s p r o c e s s e n 73 6.4 U t s a t t a byggnadsdelar 75 6.5 F u k t t e k n i s k dimensionering 81 6.6 Fuktens i n v e r k a n på dimensioneringsvärden för 88 s t y r k a och s t y v h e t 6.7 T i l l v e r k n i n g av träkomponenter 88 6.8 Trä på byggnadsplatsen 90 6.9 FoU-behov 91 7. BRUKANDE, UNDERHÄLL OCH RENOVERING 96

7.1 Fuktpåverkan under brukande 96 7.2 Skötsel och underhåll 100

7.3 ROT-problem 101 7.4 Åtgärdande av skador 102

7.5 U t v e c k l i n g av mätmetoder 106

8. SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSBEHOV 110

8.1 Grundläggande synsätt 110 8.2 översikt över forskningsbehov 112

8.3 P r i o r i t e r a d e p r o j e k t och resursbehov 119

8.4 O r g a n i s a t i o n för genomförande 125

9. SUMMARY 127 10. LITTERATUR 131

BILAGOR

B i l a g a 1 : Seminarium 1984-02-02. Program och d e l t a g a r l i s t a B i l a g a 2: PM från Statens Planverk 1984-03-12.

Våren 1983 hölls en konferens v i d Graninge Kursgård där f o r s k a r e med STU-finansierade p r o j e k t inom träområdet redovisade s i n a a r b e t e n . I sam-band därmed föddes tanken på e t t mer o r g a n i s e r a t samarbete, beträffande f o r s k n i n g avseende fuktfrågor i samband med byggande med trä, mellan i n -s t i t u t i o n e r l o k a l i -s e r a d e i Stockholm-Upp-sala-regionen. I en fram-ställ- framställ-n i framställ-n g t i l l s t y r e l s e framställ-n för Trätekframställ-nikCeframställ-ntrum uframställ-nder hösteframställ-n 1983, föreslog Arne Elmroth a t t en "trä-fukt"-grupp b i l d a d e s av de t r e i n s t i t u t i o n e r n a , virkeslära v i d Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r s i t e t (5LU), byggnadsmateriallära v i d Tekniska Högskolan (KTH) samt avdelningen för träteknik inom Svenska Träforskningsinstitutet ( 5 T F I ) , f r o m 1 j u l i 1984 TräteknikCentrum, och a t t denna grupp s k u l l e ges i uppdrag a t t genomföra e t t gemensamt pro-gramarbete inom området trä och f u k t .

Programarbetet påbörjades i s l u t e t av år 1983 inom en arbetsgrupp be-stående av Björn Henningsson och Z a c h r i s Tamminen, 5LU, Sven Casselbrant och Torbjörn Schmidt, STFI/TräteknikCentrum samt Barbro Svensson och Sture Samuelsson, KTH. I a r b e t e t har dock på o l i k a sätt b i d r a g erhållits från e t t b e t y d l i g t större a n t a l medarbetare från de o l i k a i n s t i t u t i o n e r -na - från SLU, Hans Lundström och Tomas Törnquist, från STFI/Träteknik-Centrum, J u l i u s B o u t e l j e , Rune R y d e l l , Ingvar Johansson, S o l v e i g Johans-son, Marie-Louise Edlund m f l och från KTH, K a i ödeen, Göran Fagerlund samt Arne Elmroth (EHUB).

Kontakt har även hållits med den s k f u k t g r u p p e n i Lund, huvudsakligen genom Lars E r i k Nevander och Dan Gaffner samt med Statens Provnings-a n s t Provnings-a l t i Borås, IngemProvnings-ar SProvnings-amuelsson.

T i l l e t t seminarium i början av f e b r u a r i 1984 inbjöds e t t 3 0 - t a l exper-t e r inom o l i k a områden av problemkomplexeexper-t, v i l k a b i d r o g med värdefulla synpunkter. ( B i l a g a 1.) Statens Planverk har e f t e r s e m i n a r i e t r e d o v i s a t s i n syn på v i l k a f o r s k n i n g s i n s a t s e r som är angelägna inom området. ( B i -laga 2.)

Detta är "trä-fukt"-gruppens syn på forskningsbehovet inom området. Gruppen k o n s t a t e r a r a t t y t t e r l i g a r e p r i o r i t e r i n g a r och samordning med övrig pågående f o r s k n i n g i Sverige bör ske.

Undertecknad har f u n g e r a t som gruppens s e k r e t e r a r e och h a f t huvudansvar e t föhuvudansvar s k huvudansvar i v n i n g av huvudansvar a p p o huvudansvar t e n , sammanställning av u p p g i f t e huvudansvar samt huvudansvar e d i -g e r i n -g av övri-ga medarbetares b i d r a -g .

Fukt i byggnader har under senare år g e t t upphov t i l l uppmärksammade s k a d e f a l l . Röta i fönster, mögelskadade hus m m har skapat r u b r i k e r och dryga kostnader för r e p a r a t i o n e r . En mängd e n s k i l d a f o r s k a r e har v a r i t engagerade och l i t t e r a t u r e n börjar b l i omfattande. Åsikter står emot åsikter om orsaker t i l l skadorna, medel a t t avhjälpa dem samt hur de s k a l l förebyggas. Det har på senare år s k e t t förändringar beträffande skogsråvarans h a n t e r i n g , p r o d u k t i o n e n av byggträ, k o n s t r u k t i o n e r , y t -behandlingsmetoder och byggprocess samt beträffande miljön och s a t t e t att bruka byggnaderna. Förändringar som kanske var för s i g är o b e t y d l i g a men som tillsammans skapar förutsättningar för tillväxt av mögel och rö-ta e l l e r ger andra skador - svällning, s p r i c k o r e t c .

Vi v e t a t t d e t s k e t t g r a d v i s a förändringar beträffande d e t växande trä-dets miljö i skogen, råvarans omhändertagande, h a n t e r i n g och t r a n s p o r t , sönderdelning, t o r k n i n g och l a g r i n g samt övrig behandling av v i r k e t . Får man därmed e t t känsligare råmaterial för de o l i k a delarna i e t t hus? Hur s k a l l d e t v i r k e se u t som s k a l l användas för o l i k a ändamål i byggnader? Har v i rätt trä på rätt p l a t s ? Hur s k a l l d e t byggas i n , skyddas, behand-las e l l e r på annat sätt åtgärdas för a t t man s k a l l säkra dess goda be-stånd under byggnadens hela användningstid? Hur s k a l l v i skapa en säker miljö för träet inne i k o n s t r u k t i o n e n ?

Vi v e t a t t hus byggs annorlunda nu. Nya k o n s t r u k t i o n e r används, hus byggs mer energisnålt, p r o d u k t i o n e n på byggnadsplatser går f o r t a r e och pågår året r u n t , andra m a t e r i a l används e t c . Målning och y t b e h a n d l i n g görs annorlunda och med andra m a t e r i a l . V e n t i l a t i o n sker på annat sätt och brukarna har förändrat s i n a vanor. Den y t t r e miljön har förändrats genom a t t l u f t e n har förorenats och försurats. H e l h e t s b i l d e n saknas och utan den kan man kanske i n t e förstå vad som händer, varför d e t händer och hur d e t s k a l l förhindras a t t hända.

Med stöd från TräteknikCentrum (TTC) har d e t t a programarbete genom-förts. Dess s y f t e är a t t i n i t i e r a f o r s k n i n g som kan leda fram t i l l en h e l h e t s b i l d över området "trä och f u k t " i samband med byggande. Medver-kande i programarbetet är I n s t i t u t i o n e n för virkeslära, Sveriges Lant-b r u k s u n i v e r s i t e t (SLU), Avdelningen för träteknik v i d Svenska

Träforsk-n i k TrätekTräforsk-nikCeTräforsk-ntrum), och I Träforsk-n s t i t u t i o Träforsk-n e Träforsk-n för ByggTräforsk-nadsmateriallära (BYMA) v i d Tekniska Högskolan (KTH). Inom programarbetet s k a l l problemområdet s t r u k t u r e r a s , påverkande f a k t o r e r i d e n t i f i e r a s och förslag t i l l p r o j e k t anges. Samordning s k a l l ske med övrig f u k t f o r s k n i n g i S v e r i g e , främst den som b e d r i v s v i d Tekniska Högskolan i Lund.

1.1 Mål

Som huvudmål för f o r s k n i n g e n inom området har gruppen kommit fram t i l l följande f o r m u l e r i n g :

" A r b e t e t s k a l l leda fram t i l l o p t i m a l användning av trä med hänsyn t i l l de krav som orsakas av f u k t i o l i k a skeden såsom p r o d u k t i o n av byggträ, byggande och brukande".

För programarbetet har följande mål f o r m u l e r a t s :

" A t t b e s k r i v a de kända f a k t o r e r i trävirkets h e l a p r o d u k t i o n s - och an-vändningskedja från råvara i skogen t i l l brukandet av det i den färdiga byggnaden, v i l k a kan tänkas i n v e r k a på byggträets beteende under fuktpå-verkan.

A t t b e s k r i v a de kända f a k t o r e r i t i l l b l i v e l s e n och brukandet av e t t hus som kan tänkas påverka f u k t i g h e t och temperatur i husets o l i k a byggnads-d e l a r .

Nuvarande f o r s k n i n g inom området s k a l l kartläggas och b e s k r i v a s . Forsk-ningsbehov s k a l l anges och u p p g i f t e r s k a l l p r i o r i t e r a s " .

Utifrån den kunskap som vinnes genom f o r s k n i n g s a r b e t e t s k a l l det vara möjligt a t t bättre förebygga f u k t s k a d o r i hus samt a t t avhjälpa redan

inträffade sådana. Köpare och användare av trä s k a l l kunna få d e t mate-r i a l och de a n v i s n i n g a mate-r som behövs fömate-r e t t säkemate-rt byggande med tmate-rä. Ge-nom a t t skapa en t o r r miljö för träet undviker man problem men där man i n t e kan skapa en sådan, s k a l l man kunna välja lämplig m a t e r i a l k v a l i t e t e l l e r använda lämplig skyddsåtgärd. Det gäller a t t öka säkerheten genom a t t säkrare kunna fastställa påkänningar, gränser för s k a d l i g a angrepp

samt k o m b i n a t i o n s e f f e k t e r . Lämpliga säkerhetsnivåer kan därmed väljas för o l i k a tillämpningar och riskbedömningar kan baseras på säkrare un-d e r l a g . Därmeun-d kan man vinna brukares förtroenun-de för trämaterialet och göra det k o n k u r r e n s k r a f t i g t gentemot andra m a t e r i a l .

1.2 Problemet

Trä är e t t av våra mest b e t y d e l s e f u l l a b y g g m a t e r i a l . T r o t s det är kunskapen otillräcklig om v i l k a fuktpåkänningar som m a t e r i a l e t utsätts

för i k o n s t r u k t i o n e r , hur k o n s t r u k t i o n e r s k a l l utformas för a t t fuktpå-känningar s k a l l b l i så låga som möjligt samt hur m a t e r i a l s k a l l väljas och behandlas för a t t skador s k a l l kunna undvikas. V i vet a t t man för

att få mögel e l l e r rötskador måste ha närvaro av sporer, ha v i s s temper a t u temper , s y temper e och nätemperingstillgång samt e t t v i s s t fukttillstånd. Det s i s t -nämnda är en a b s o l u t förutsättning och genom a t t försäkra s i g om a t t f u k t h a l t e n i m a t e r i a l e t a l d r i g överskrider en v i s s nivå, v i l k e t är den parameter v i kan påverka, förhindrar man skador.

1.3 Fukt och f u k t s k a d o r

Fukt ger skador i form av m i k r o b i o l o g i s k a angrepp samt förorsakar dimen-sionsförändringar och s p r i c k o r och därmed ökat underhållsbehov. De mik-r o b i o l o g i s k a angmik-reppen i fomik-rm av mögel, mik-röta och baktemik-rieväxt l e d e mik-r t i l l n e d b r y t n i n g e l l e r förändring av trämaterialet. Detta innebär i s i n t u r

förändrade materialegenskaper såsom ökad f u k t u p p t a g n i n g , ökad permeabi-l i t e t , d v s m a t e r i a permeabi-l kan såväpermeabi-l t a upp större mängd v a t t e n som a t t upp-tagningen sker med större h a s t i g h e t . De m i k r o b i o l o g i s k a angreppen l e d e r också t i l l sanitära olägenheter, l u k t e t c , som i s i n t u r kan leda t i l l a l l e r g i s k a symptom.

O l i k a t y p e r av m i k r o b i o l o g i s k a angrepp benämnes o f t a populärt med d e t gemensamma o r d e t "mögel", v i l k e t alltså kan vara o l i k a t y p e r av svampar e l l e r b a k t e r i e r . Detta behandlas mer ingående i k a p i t e l 3, men här s k a l l ges en översikt.

Svampar som a n g r i p e r trä kan i n d e l a s i t r e huvudgrupper: mögelsvampar, blånadssvampar och rötsvampar. Mögelsvamparna har opigmenterade h y f e r , men v a n l i g t v i s färgade sporer som syns utanpå v i r k e t . De a n g r i p e r i n t e

veden utan växer y t l i g t och är för d e t beroende av en hög l u f t f u k t i g h e t (> 85 %) samt a t t det f i n n s näringssalter. Blånadssvamparna a n g r i p e r i n te h e l l e r i någon större utsträckning vedens huvudbeståndsdelar c e l l u -losan och l i g n i n e t . Blånadssvampar har pigmenterade h y f e r som växer i n i veden och missfärgar den. Rötsvampar kan vara av t r e t y p e r : brunröta, vitröta och s o f t r o t . Rötsvamparna a n g r i p e r vedens c e l l u l o s a och hemi-c e l l u l o s a ohemi-ch förstör dess hållfasthet. Softrotsvamparnas h y f e r växer igenom cellväggarna.

De o l i k a svamptyperna har o l i k a miljökrav vad gäller v a t t e n , temperatur och näring. Surhetsgraden i omgivningen har också b e t y d e l s e .

Utöver svampar kan man också under s y r e f a t t i g a förhållanden få b a k t e r i e angrepp på trä, som kan orsaka vedförstörelse. B a k t e r i e r kan också o r s a -ka svåra l u k t p r o b l e m . Även mögelsvampar -kan dock l u k t a och l u k t e n beror o f t a på v i l k e t s u b s t r a t de växer på. Det är organismen och s u b s t r a t e t som tillsammans ger l u k t s u b s t a n s e n .

1.4 P r o d u k t i o n s k e d j a n för byqqträ

F i g u r 1 v i s a r översiktligt trämaterialets väg t i l l s i n användning i sam-band med byggande. I Sverige används främst träslagen f u r u och gran för b y g g n a d s k o n s t r u k t i o n e r medan andra träslag främst används t i l l s p e c i e l l a ändamål som beklädnader, golv och i n r e d n i n g a r . Även v i d s k i v t i l l v e r k n i n g kommer merparten av utgångsmaterialet från f u r u och gran. Under de se-naste decennierna har skogsbruket r a t i o n a l i s e r a t s och förändrats väsent-l i g t . Efterfrågan s t y r p r i s e t och kvaväsent-litetsfrågor b väsent-l i r styrande för han-t e r i n g och u p p d e l n i n g . Kraven på r a han-t i o n a l i han-t e han-t har l e han-t han-t han-t i l l s han-t o r d r i f han-t och mekanisering av a v v e r k n i n g , h a n t e r i n g och t r a n s p o r t . Markbearbetning och gödsling används för a t t öka tillväxten.

Biologisk påverkan

Teknisk ktorer

Klinnat och miliö

Rävara från

skogen

Snickeri och |^

komponenter

Produktion

Qv virke

I

Ytbehandling

Andra material

Produktion av

byggnader

Brukande och

underhäll

Renovering

Erfarenhetsaterföring

F i g u r 1 . B e s k r i v n i n g av problemområdet med påverkande f a k t o r e r

V i r k e t t r a n s p o r t e r a s t i l l sågverk där det l a g r a s , barkas, inmäts och .'torteras och uppdelas genom sågning, v i l k e t kan ske på o l i k a sätt. Med o l i k a metoder strävar man e f t e r a t t få så högt u t b y t e ur stocken som möjligt. E l e k t r o n i k och d a t o r t e k n i k b l i r a l l t v a n l i g a r e för a t t e f f e k -t i v i s e r a a r b e -t e -t a -t -t u r v a r j e s-tock få maximal-t värde. Därigenom får man en mängd o l i k a dimensioner som s o r t e r a s , ströläggs och t o r k a s . Huvuddelen av a l l t o r k n i n g sker a r t i f i c i e l l t . K v a l i t e t s s o r t e r i n g och j u s t e r -kapning samt p a k e t e r i n g och l a g r i n g sker före leverans t i l l nästa l e d i kedjan mot det färdiga huset.

V i r k e t kan gå v i a komponentfabriker där byggkomponenter av o l i k a s l a g t i l l v e r k a s . Huvudparten av de s t o r a element av trä som t i l l v e r k a s i Sve-r i g e äSve-r av enkel t y p , d v s de l i k n a Sve-r de k o n s t Sve-r u k t i o n e Sve-r som platsbyggs på byggplatsen. Den främsta s k i l l n a d e n är a t t de t i l l v e r k a s under t a k och med r a t i o n e l l a r e m a s k i n e l l u t r u s t n i n g . T i l l v e r k n i n g e n kan antingen

vara k u n d o r d e r s t y r d e l l e r i n r i k t a d på t i l l v e r k n i n g av l a g e r l a g d a s t a n -dardkomponenter. Gradvis har en ökning av färdigställningsgraden s k e t t och komponenterna är nu normalt mycket kompletta med i s o l e r i n g a r och beklädnadsmaterial samt o f t a försedda med e l l e r förberedda för i n s t a l l a -t i o n e r .

Ytterväggssnickerier t i l l v e r k a s i s p e c i a l i s e r a d e f a b r i k e r och även här har färdigställningsgraden Ökat sedan 6 0 - t a l e t . Huvuddelen av a l l a föns-t e r som nu föns-t i l l v e r k a s är målade och glasade samföns-t försedda med beslagning från f a b r i k . I n r e d n i n g s s n i c k e r i e r t i l l v e r k a s av andra s p e c i a l i s e r a d e fö-r e t a g .

Vid sidan av den k o n v e n t i o n e l l a träindustrin har b y g g m a t e r i a l i n d u s t r i n också u t v e c k l a t p r o d u k t e r som h e l t e l l e r d e l v i s är av trä. Man t i l l v e r -kar t ex b a l k a r och väggreglar, g o l v och takelement och i s o l e r p r o d u k t e r som ger e t t r a t i o n e l l a r e byggande e l l e r som f y l l e r s p e c i e l l a krav t ex vad gäller e n e r g i . Trä kombineras i a l l t högre grad med andra m a t e r i a l . Det kan t ex ske genom beläggning, y t b e h a n d l i n g och impregnering. Däri-genom förändrar man m a t e r i a l e t s e l l e r k o n s t r u k t i o n e n s egenskaper. Trä kan också sönderdelas och återigen sammansättas genom l i m n i n g t i l l s k i -vor, limträ e l l e r andra p r o d u k t e r .

Genom u t v e c k l i n g e n har också p l a t s b y g g e r i e t r a t i o n a l i s e r a t s och bygg-metoderna förändrats. Genom ökad mekanisering kan man bygga snabbare och under mer v a r i e r a n d e klimatförhållanden. Under en byggnads t i l l b l i v e l s e -process sker hela t i d e n t r a n s p o r t e r och l a g r i n g av m a t e r i a l och d e t t a kan ske under mycket o l i k a b e t i n g e l s e r . Ytbehandling sker på f a b r i k e l l e r byggnadsplats och även här v a r i e r a r förutsättningarna.

Byggandet sker under s t o r t i d s p r e s s och genom ständiga förändringar av krav sker en u t v e c k l i n g av k o n s t r u k t i o n e r n a mot mer sammansatt och komp-l i c e r a d uppbyggnad, medförande förändrade temperatur- och fuktförhåkomp-lkomp-lan- fuktförhållan-den.

Krav förändras främst p g a forändringar i vår omvärld av ekonomisk e l l e r t e k n i s k a r t . Det sker också förändringar som i n t e har v a r i t l i k a lätta a t t förutse konsekvenserna av och därför v i d t a åtgärder emot. En sådan är den t i l l t a g a n d e föroreningen av atmosfären, s p e c i e l l t då för-surningen, som kan ha i n v e r k a n dels på trädens tillväxtmiljö, d e l s

kan påverka beständigheten hos trämaterial och ytbehandling b l a genom a t t förändra förutsättningarna för m i k r o b i o l o g i s k tillväxt. Långsamma förändringar i k l i m a t b e t i n g e l s e r n a i övrigt samt UV-strålning kan också ha en inverkan som v i i n t e har tillräcklig kunskap om.

Byggnader används också på e t t annat sätt än de g j o r d e förr, v i l k e t ock-så innebär andra påverkningar. Uppvärmning och v e n t i l a t i o n sker på annat sätt och andra k e m i k a l i e r används för städning och fönsterputsning. Sy-nen på livslängdsfrågor förändras från t i d t i l l annan. E f t e r en p e r i o d av s l i t och släng går v i nu i n i en p e r i o d då beständighetsfrågor får en ökad b e t y d e l s e . Rekordåren är förbi vad gäller nybyggnad och huvuddelen av byggproduktionen i n r i k t a s nu på renovering och ombyggnad.

2. VAD GÖRS INOM OMRÄDET?

2.1 Forskning i Sverige beträffande f u k t i samband med trä i byggnader Fukt är e t t c e n t r a l t problem då det gäller a l l t byggande. A t t ge en fullständig översikt över a l l t arbete som pågår inom området trä och f u k t är omöjligt såväl när d e t gäller Sverige som u t l a n d e t . Här nedan ges dock en översikt över sådana a k t u e l l a p r o j e k t inom området som främst är f i n a n s i e r a d e av S t y r e l s e n för t e k n i s k u t v e c k l i n g (STU) och Statens råd för byggnadsforskning (BFR). När d e t gäller p r o j e k t med hu-vudsakligen mykologisk i n r i k t n i n g hänvisas t i l l a v s n i t t 2.3.

Det pågår e t t a k t i v t f o r s k n i n g s - och u t v e c k l i n g s a r b e t e inom området trä-byggnadsteknik. Främst har man g j o r t en s a t s n i n g för a t t s t i m u l e r a kunskapsutvecklingen på träbyggnadsområdet. Detta görs inom STU:s ram-program, men även BFR s a t s a r inom området.

Inom STU har man två ramprogram. Det träbyggnadstekniska ramprogrammet d r i v s med en referensgrupp med i n d u s t r i e l l förankring i samarbete med BFR. Pågående p r o j e k t redovisas i t a b e l l 1.

TABELL 1 . Påbörjade p r o j e k t inom det träbyggnadstekniska ramprogrammet P r o j e k t t i t e l A n s l a g s m o t t a g a r e S t u d i e r av sammansatta k o n s t r u k t i o n e r ,

förband och stomsystem Träets fuktegenskaper

Skivor i materialsnåla byggkomponenter KTH Trästomme t i l l hallbyggnader för l a n t -bruket Träbyggnadsteknik inom l a n t b r u k e t SLU, nik L a n t b r u k e t s Byggnadstek-Skiktträ som k o n s t r u k t i o n s m a t e r i a l Limträkonstruktioner Jordbävningslasters inverkan CTH, Stål- och träbyggnad Träkonstruktioner och brand

Säkerhetsfrågor för träkonstruktioner LTH, Byggnadsteknik K l i m a t t e k n i s k f u n k t i o n hos byggnads-d e l a r i trähus 5TFI Hallbyggnader i trä KTH

Som framgår är d e t två p r o j e k t som är d i r e k t i n r i k t a d e på problemet trä och f u k t . "Träets fuktegenskaper" b e d r i v s av I n s t i t u t i o n e n för byggnads-materiallära, KTH. F n genomförs en inledande etapp av p r o j e k t e t omfat-tande m e t o d u t v e c k l i n g och p l a n e r i n g av d e t arbete som avses utföras i p r o j e k t e t s huvudstudie. S y f t e t är där a t t så fullständigt som möjligt bestämma t r a n s p o r t k o e f f i c i e n t e r för f u k t i trä av o l i k a s l a g , s t r u k t u r e t c . v i d o l i k a fuktnivåer.

Inom p r o j e k t e t " K l i m a t t e k n i s k f u n k t i o n hos byggnadsdelar i trä" s k a l l fuktförhållanden i k o n s t r u k t i o n e r under användning bestämmas. Främst har h i t t i l l s m e t o d u t v e c k l i n g utförts, men f n pågår även mätningar av f u k t i hus med högisolerade k o n s t r u k t i o n e r .

Det trämaterialtekniska ramprogrammet har en v e t e n s k a p l i g t sammansatt r e f e r e n s g r u p p som k o p p l a t s t i l l en i n d u s t r i s t y r g r u p p . Programmet är i n -r i k t a t på fö-rädling av t-rä med kemiska, m i k -r o b i o l o g i s k a och and-ra meto-der med tillhörande maskin- och s y s t e m u t v e c k l i n g . De egenskapsförbättr i n g a egenskapsförbättr som haegenskapsförbättr p egenskapsförbättr i o egenskapsförbättr i t e egenskapsförbättr a t s äegenskapsförbättr b l a egenskapsförbättrötskydd, d i m e n s i o n s s t a b i l i t e t , y t hårdhet och beständighet mot e l d . P r o j e k t som s t a r t a t s redovisas i t a b e l l 2. I n r i k t n i n g e n av de o l i k a p r o j e k t e n inom fuktområdet framgår d e l -v i s a-v a -v s n i t t 2.4 och k a p i t e l 5.

STU har också två k o l l e k t i v a forskningsprogram. E t t som *år k n u t e t t i l l träindustrins delbranscher gemensamt och e t t för möbelområdet. Ansvaret för ramprogrammens genomförande har TräteknikCentrum r e s p e k t i v e Möbel-i n s t Möbel-i t u t e t ( M l ) .

TräteknikCentrum och Avdelningen för träteknik inom Svenska Träforskn i Träforskn g s i Träforskn s t i t u t e t (STFI) kommer a t t f r o m 1 j u l i 1984 b i l d a eTräforskn f o r s k -ningsenhet. Inom STFIrs forskningsprogram 1983/84 har många träfuktfrå-gor t a g i t s upp. Några nämns i STU:s r e d o v i s n i n g över stödda p r o j e k t .

TABELL 2. Påbörjade p r o j e k t inom det trämaterialtekniska ramprogrammet

P r o j e k t t i t e l A n s l a g s m o t t a g a r e Egenskapsförbättring av trä genom

kemisk k o p p l i n g t i l l träsubstanser Förbättrad impregnerbarhet av barrved Vitrötesvampar för m o d i f i e r i n g av trä Förbättring av impregnerat v i r k e s mot-ståndskraft mot angrepp av mikrosvampar U t v e c k l i n g av nya träskydds- och trä-m o d i f i e r i n g s trä-m e t o d e r

Teknisk-ekonomisk utvärdering av meto-der för kemisk egenskapsförbättring av trä

A k t i v e r a d bindfÖrmåga hos v e d y t o r Laksäkert och miljövänligt brandskydd för trämaterial

Rötskydd av trä

BetingeJser för g r o n i n g av v i r k e s s k a d e -svampars sporer på träets y t a och

möj-l i g h e t e r n a a t t förhindra g r o n i n g K o n t r o l l e r a d k o l h y d r a t n e d b r y t n i n g Y t s t a b i l i s e r i n g

B i l d a n a l y s

S u l f a t l i g n i n för rötskydd

KTH, Organisk kemi och STFI, Träteknik

STFI, Träteknik

LU, Teknisk m i k r o b i o l o g i , orga-n i s k kemi

SLU, virkeslära Behandling av trä med mikroemulsioner YKI

CTH, Organisk kemi. Teknisk kemi. Polymers m a t e r i a l STFI, Träteknik STFI, PA STFI, Träteknik STFI, KA SLU, virkeslära SLU, Kemi STFI, Träteknik STFI

STFI, Kemi/CTH, Teknisk kemi

Forskningsprogrammet v i d STFI/TräteknikCentrum s t y r s av e t t a n t a l s t y r -grupper. A r b e t e t inom följande grupper är i n t r e s s a n t i d e t t a sammanhang:

Inom s t y r g r u p p 2 - Bearbetning och h a n t e r i n g - f i n n s en u p p g i f t a t t be-handla som h e t e r "Sågverkens råvara".

Inom s t y r g r u p p 3 - Torkning, l a g r i n g , e n e r g i - behandlas "Tärdigtorkning av v i r k e " .

Inom s t y r g r u p p 3 - Trämaterialteknik - a r b e t a r man med "Ändtätning. Re-ducerad inträngning av v a t t e n i framförallt hörnförbindelser i fönster" och "Fuktavvisande behandling av byggnadsvirke". Inom gruppen f i n n s ock-så p r o j e k t av impregneringskaraktär.

Inom s t y r g r u p p 8 - Byggkomponenter - f i n n s e t t p r o j e k t som h e t e r "Fukt-mätning i byggnadsdelar".

Med stöd från Arbetarskyddsfonden a r b e t a r man v i d STFI med "Utredning av b e t i n g e l s e r n a för minimering av mögeltillväxt under a r t i f i c i e l l v i r k e s

-t o r k n i n g . Förslag -t i l l å-tgärder e-tapp I I " .

P r o j e k t som s t a r t a t s v i a TräteknikCentrum är " K l i m a t t e k n i s k f u n k t i o n hos byggnadsdelar" inom v i l k e t u t r e d n i n g och u t v e c k l i n g av mätsystem utförs. I samband med fönsterproblematiken a r b e t a r man med "Doppimpregnerings-metod fönster" och "Granfönster", där man undersöker om gran är bättre än f u r u ur b l a rötsynpunkt. E t t h e l t n y s t a r t a t p r o j e k t h e t e r "Vatten-tviserade, f u k t a v v i s a n d e medel".

Dessutom genomförs f n v i d STFI e t t p r o j e k t där a v v e r k n i n g s t i d p u n k t e n s i n v e r k a n på v i r k e t s egenskaper med hänsyn t i l l f u k t s t u d e r a s .

Vid TräteknikCentrums enhet i Skellefteå har man under en längre t i d s p e c i e l l t s t u d e r a t fönsterkonstruktioner och träfrågor i samband där-med. Dessutom s t u d e r a r man slagregnsproblematiken för ytterväggs-k o n s t r u ytterväggs-k t i o n e r av trä.

Man prövar också användningen av d a t o r t o m o g r a f i för a t t studera f u k t -vandring i trä.

Som framgått av STU-tabellen a r b e t a r man också v i d Sveriges Lantbruks-u n i v e r s i t e t , I n s t i t Lantbruks-u t i o n e n för virkeslära i Uppsala, med träproblem. Förutom de STU-stödda p r o j e k t e n inom d e t m i k r o b i o l o g i s k a området, som t i d i g a r e nämnts, stöder BFR e t t p r o j e k t rörande v i r k e t i l l fönster. Se y t t e r l i g a r e a v s n i t t 2.4.

Vid Lunds Tekniska Högskola b e d r i v s en bred f o r s k n i n g avseende f u k t i samband med byggande inom den s k f u k t g r u p p e n . Denna b i l d a d e s 1981 och består av avdelningen för byggnadsmateriallära och avdelningen för hus-byggnadsteknik, båda inom i n s t i t u t i o n e n för byggnadsteknik v i d s e k t i o n V, samt i n s t i t u t i o n e n för byggnadskonstruktionslära v i d s e k t i o n A. Arbe-t e Arbe-t är främsArbe-t f i n a n s i e r a Arbe-t av BFR.

Fuktgruppens i Lund målsättning är a t t b e d r i v a f o r s k n i n g k r i n g f u k t i byggnader och därmed sammanhängande problem. Man har h i t t i l l s främst i n r i k t a t s i g på frågor såsom allmän f u k t b a l a n s och f u k t p r o b l e m i k o n s t r u k -t i o n e r med be-tong, lä-t-tbe-tong och -t e g e l .

Så t ex har man s t u d e r a t l u f t f u k t i g h e t i bostäder, kapillärsugning i be-tong, f u k t s k y d d av t e g e l f a s a d e r , f u k t s k y d d av fönster, v e n t i l a t i o n av tak och reparationsmetoder för "platta-på-mark".

Man har ägnat s i g åt t e o r i u t v e c k l i n g och u t v e c k l i n g av datorprogram för a t t t e o r e t i s k t beräkna och bedöma o l i k a m a t e r i a l och k o n s t r u k t i o n e r . En-dast m a r g i n e l l t har man kommit i n på f u k t i trä. V i d i n s t i t u t i o n e n för byggnadskonstruktionslära s t u d e r a r man träfönster ur o l i k a a s p e k t e r . Vid I n s t i t u t i o n e n för Byggnadsmateriallära, KTH, a r b e t a r man förutom med "Träets fuktf.genskaper" även med e t t p r o j e k t som behandlar träets r e o l o -g i där hänsyn även t a s t i l l c y k l i s k f u k t . Detta p r o j e k t är BFR-finansie-r a t .

I n s t i t u t i o n e n för byggnadsteknik, KTH, a r b e t a r mycket med energibespa-rande åtgärder och på senare t i d också med ROT-problem. Under 1984 har v i d i n s t i t u t i o n e n också inrättas en adjungerad p r o f e s s u r med i n r i k t n i n g på byggnadsmykologi. Den är innehas av Arne Hyppel, som är verksam som

k o n s u l t inom området och som b l a även a r b e t a r med BFR-projekt rörande mögelskador i våtrum i f l e r f a m i l j s h u s . Dessutom a v s l u t a s nu e t t p r o j e k t angående mögel i p l a t t a på mark.

Arbetsenheten för energihushållning i byggande (EHUB) a r b e t a r med ener-gibesparingsproblem i byggnader. Även här utgör fuktfrågor e t t v i k t i g t problemområde.

Vid i n s t i t u t i o n e n för stålbyggnad, KTH, b e d r i v s e t t p r o j e k t som behand-l a r bjäbehand-lkbehand-lagskonstruktioner i o behand-l i k s i d i g t k behand-l i m a t där s y f t e t är a t t med o l i k a byggnadstekniska åtgärder nedbringa de k l i m a t b e t i n g a d e d e f o r m a t i o -nerna.

Vid i n s t i t u t i o n e n för p o l y m e r t e k n o l o g i , KTH, b e d r i v s i samarbete med i n -s t i t u t i o n e n för virke-slära, SLU, f o r -s k n i n g beträffande köldtoleranta trämögelsvampar.

I n s t i t u t e t för mikrovågsteknik v i d KTH a r b e t a r med u t v e c k l i n g av mät-i n s t r u m e n t för mätnmät-ing av f u k t mät-i tmät-immer.

TräteknikCentrum har en a k t i v s t y r g r u p p Trähus som även d r i v e r p r o j e k t av allmän byggnadsteknisk karaktär med s p e c i e l l t o n v i k t på f u k t . B l a kan nämnas U l f Bergströms (1984) p i l o t p r o j e k t rörande f u k t och i s o l e r -t j o c k l e k i högisolerade k o n s -t r u k -t i o n e r som är högak-tuell-t med a n l e d n i n g b l a av de s k ELAK-bestämmelserna.

Statens P r o v n i n g s a n s t a l t i Borås kan göra skadeutredningar och hjälpa allmänheten när d e t gäller f u k t - och mögelskadade hus. Man b e d r i v e r ock-så f o r s k n i n g s p r o j e k t inom området, d e l s e t t eget f i n a n s i e r a t , d e l s e t t f i n a n s i e r a t med BFR-medel. Inom det första p r o j e k t e t , som genomförs i samarbete med Botaniska I n s t i t u t i o n e n v i d u n i v e r s i t e t e t i Göteborg, s t u -derar man mögelpåväxt på trä. Inom en d e l av undersökningen försöker man t a reda på hur mögeletablering och tillväxt av mögel sker på trä som har o l i k a s t r u k t u r och som utsätts för s p o r n e d f a l l v i d o l i k a brädgårdar.

Inom en annan d e l av undersökningen kontaminerar man trä med mögelsvam-par - främst actinomyceter - för a t t se v i d v i l k e n r e l a t i v l u f t f u k t i g h e t tillväxt sker.

I den BFRstödda undersökningen s t u d e r a r man e f f e k t e r av åtgärder i l u k tande hus. Man följer upp s k a d e f a l l där åtgärderna i n t e fått önskad e f -f e k t , men även sådana där inga y t t e r l i g a r e klagomål hörts. Genom under-sökningen hoppas man e f f e k t i v i s e r a metoderna för skadebekämpning. Vid Statens I n s t i t u t för byggnadsforskning (5IB) i Gävle pågår sedan länge f o r s k n i n g beträffande beständighet hos m a t e r i a l och k o n s t r u k t i o -ner. Man gör skadeundersökningar och har u t v e c k l a t metodik för sådana. E t t p r o j e k t som gäller träbaserade s k i v o r som f a s a d m a t e r i a l har påbör-j a t s .

BFR:s Hälsoskyddsgrupp har n y l i g e n p u b l i c e r a t FoU-behov för hälsoskydd i byggnader (Löfgren, I . , 1984).

Bland p r i v a t a k o n s u l t e r kan nämnas 5. Äke Lundgren, som i n t r e s s e r a t s i g för trämykologi. Han innehar också en adjungerad professur v i d LTH, i n -s t i t u t i o n e n för k o n -s t r u k t i o n -s t e k n i k , v i l k e n dock är i n r i k t a d på trätek-n i k .

2.2 Utomlands under 1983/84 pågående f o r s k n i n g beträffande trä, f u k t och byggande

De främsta problemen i samband med f u k t i träkonstruktioner är elak l u k t och röta.

Den elaka l u k t e n har s i n orsak i m i k r o b i o l o g i s k a k t i v i t e t ( t ex mögel och b a k t e r i e r ) . Andra orsaker har d i s k u t e r a t s men är i n t e k l a r l a g d a . I Sverige förekommer l u k t i hus som t i l l s y n e s i n t e e r b j u d e r tillräcklig f u k t för a t t m i k r o b i o l o g i s k a processer som ger elak l u k t s k a l l kunna fortgå ( I . Samuelsson).

Den dominerande orsaken t i l l mögelproblem förutsätts utomlands vara minskad v e n t i l a t i o n i s y f t e a t t spara e n e r g i .

Norge; I Oslo d e l a r Norsk T r e t e k n i s k I n s t i t u t t , NTI, och Norges Bygge-f o r s k n i n g s i n s t i t u t t , NBI, byggnad och t ex teleBygge-fonväxel. NBI har en s t o r f i l i a l i Trondheim i a n s l u t n i n g t i l l Norges Tekniska Högskola. 1 Trond-heim l i g g e r t o n v i k t e n på beständighetsfrågor. Man b e d r i v e r b l a fönster-f o r s k n i n g av väsentlig o m fönster-f a t t n i n g .

I samarbete med t ex NTI ger byggforskningen i Norge u t s k Byggedetalj-b l a d som fått s t o r t förtroende Byggedetalj-bland Norges konstruktörer. Genom Bygge-d e t a l j b l a Bygge-d e n har NBI t a g i t e t t c e n t r a l t ansvar för vaBygge-d man menar är goBygge-d träbyggnadsteknik. Bladen r e v i d e r a s med jämna mellanrum.

Vid NBI är, som nämnts, vad gäller trämaterial h u v u d i n t r e s s e t i n r i k t a t på fönster. Det pågår en s t o r undersökning där beständigheten hos o l i k a ytbehandlingssystem för fönster jämförs. Fönster åldras d e l s n a t u r l i g t , d e l s i s k Weather-o-meter. Man undersöker också hur h e l t täta y t s k i k t som t ex aluminium påverkar f u k t b a l a n s e n i fönsterbågar av trä.

I Norge förekommer skador på trämaterial över kryprum.

Varken v i d NBI e l l e r NTI i Oslo pågår p r o j e k t som d i r e k t berör f u k t i b y g g n a d s k o n s t r u k t i o n e r av trä.

Vid Norges Lantbrukshögskola i Aas har utförts försök avseende mögelbe-nägenhet hos invändiga s k i v o r . För dagen studeras lufttäthet hos bygg-nadsdelar som fönster och dörrar. En k o n t r o l l av luftläckaget är nödvän-d i g för a t t man s k a l l kunna noggrant r e g l e r a inomhusklimatet.

Kontaktpersoner i Norge är J a r l e H e r j e , Carsten D r e i e r , S i e v e r t Uvs-lÖkkt, Trond Ramstad ( a l l a NBI), Jon Lundesgård ( N T I ) .

Hanmark; I Danmark behandlas träfrågor i första hand v i d de t r e i n s t i t u -t i o n e r n a . Teknologisk I n s -t i -t u -t ( T I ) , Tås-trup, S-ta-tens Byggeforsknings-i n s t Byggeforsknings-i t u t , H^rsholm, och v Byggeforsknings-i d Danmarks TeknByggeforsknings-iska Högskola, DTH, Byggeforsknings-i Lyngby. Fuktfrågor i samband med y t b e h a n d l i n g studeras v i d Nordiska I n s t i t u t e t för Färgforskning, NIF.

Vid Statens B y g g e f o r s k n i n g s i n s t i t u t har n y l i g e n a v s l u t a t s omfattande försök rörande f u k t i plana, k a l l a t a k . Då man s e r d e t som mycket svårt a t t ordna lufttäthet mellan l o k a l e n och takutrymmet avråder de från pla-na k a l l a t a k . Man föreslår en k l a s s n i n g av byggpla-nader e f t e r den a b s o l u t a fuktmängden i l u f t e n . 5 och 10 g vatten/m-^ l u f t är gränserna. Bostäder l i g g e r inom det nämnda i n t e r v a l l e t . Pågående arbeten gäller "omvänd kon-dens" i skalmurar. D v s d e t f a l l då en tegelvägg med en i s o l e r a n d e trä-vägg innanför b l i v i t nedfuktad och solvärmen tränger f u k t e n i n i huset t i l l s d e t b l i r kondens på diffusionsspärrens i n s i d a .

Laboratorieförsök rörande täthet mellan karm och vägg för träfönster är också igång.

Vid SBI har u t v e c k l a t s en metod för fuktmätning med hjälp av motstånds-mätning i små r o n d e l l e r av plywood som k a l i b r e r a t s i n d i v i d u e l l t . Rondel-l e r n a p Rondel-l a c e r a s i den k o n s t r u k t i o n där man v i Rondel-l Rondel-l föRondel-lja fuktförhåRondel-lRondel-landena. Vid Teknologisk I n s t i t u t a r b e t a r man för Nordtestmedel med den s k kopp-metoden för mätning av f u k t t r a n s p o r t e g e n s k a p e r hos o l i k a m a t e r i a l . Sär-s k i l t i n t r e Sär-s Sär-s e har den inhemSär-ska rödgranen Sär-som man underSär-söker för a t t få veta mer om dess beständighet.

En a r b e t s r a p p o r t om mögeletablering är n y l i g e n färdigställd. Man söker temperatur och f u k t b e t i n g e l s e r för de svampar som kommer först v i d mö-g e l b i l d n i n mö-g e n .

Utomhusförsök med åldring av fönsterdetaljer och limträ pågår (Bors-h o l t ) . Särskilt undersöks o l i k a träoljor.

Beträffande fuktmätning har n y l i g e n p u b l i c e r a t s en r a p p o r t om e l e k t r i s k a fuktmätare, som u t n y t t j a r s t i f t e l l e r l i k n a n d e . Man försöker också skala ned de r o n d e l l e r för fuktmätning som u t v e c k l a t s v i d SBI.

Vid Nordiska I n s t i t u t e t för Eärgforskning ar h u v u d i n t r e s s e t j u s t nu i n -r i k t a t på ändt-räfö-rsegling. Man ha-r BFR-medel fö-r dessa unde-rsökninga-r. Fältförsök med exponering av fönsterbågar och träpaneler pågår. Man un-dersöker möjligheterna a t t u t n y t t j a r a p s o l j a (inhemsk) i stället för l i n o l j a i trälasyrer.

En r a p p o r t rörande försök med f u k t d i f f u s i o n genom trä mellan o l i k a simu-l e r a d e k simu-l i m a t är på väg. Provstyckena har h a f t dimensioner simu-liknande t ex fönsterkarmar. P r o v m a t e r i a l e t har v a r i t hyvlad f u r u .

Vid DTH är a k t i v i t e t e n vad beträffar f u k t i trä låg. V i s s t u t v e c k l i n g s -a r b e t e rör-ande g i v -a r e för f u k t pågår e m e l l e r t i d .

Kontaktpersoner N i l s B e r t e i s e n , T I , Georg K r i s t i a n s e n , SBI, Preben H o f f -meyer, DTH, samt Bengt L i n d b e r g , NIF.

F i n l a n d . VTT, med s i t t svenska namn Statens Tekniska F o r s k n i n g s c e n t r a l , a r b e t a r både med allmän byggforskning och s p e c i e l l t med träfrågor v i d Trävarulaboratoriet.

Experiment med mätning av fuktförhållanden i försökshus pågår.

Man a r b e t a r också med d i m e n s i o n s s t a b i l i t e t hos fönsterbågar av gran. Man framför a t t det nu är v i k t i g t a t t u t v e c k l a metoderna för a t t mäta f u k t i trä.

Kontaktpersoner är Teno Sneck, Leena Paajanen, Juho Saarimaa och Tapio Kanko.

Västtyskland. Forskning k r i n g fönsterfrågor har i Västtyskland e t t eget i n s t i t u t i Rosenheim, Bayern. Arbetet med träfönster har i Rosenheim trängts t i l l b a k a av s t o r a s a t s n i n g a r från p l a s t - och a l u m i n i u m i n d u s t r i n . I Reinbeck (Hamburg) pågår p r o j e k t rörande b i o l o g i s k påverkan på träma-t e r i a l under l a g r i n g före sönderdelningen. Man a r b e träma-t a r också med hur p e r m e a b i l i t e t s s k a d o r n a påverkar lack och färgskikt.

Kontaktperson: Noack.

Vid WKI ( F r a u n h o f e r - I n s t i t u t f u r Holzforschung) i Braunschweig undersö-ker man sorptionsförhållanden för o l i k a t y p e r av spånskivor. Man söundersö-ker m a t e r i a l d a t a som man använder i samband med f u k t t e k n i s k dimensionering

av byggnader. Accelererad åldring undersöks i klimatkammare. Kontaktperson: Kossatz.

Vid BAM (Bundesanstalt f u r M a t e r i a l p r u f u n g ) i B e r l i n a r b e t a r Burmester med d i m e n s i o n s s t a b i l i s e r i n g av massivträ. I övrigt är h u v u d i n t r e s s e t in-r i k t a t på tin-räbasein-rade m a t e in-r i a l som s k i v o in-r .

I Munchen v i d I n s t i t u t f u r Holzforschung und H o l z t e c h n i k undersöker man f u k t förhållanden i trä i a n l e d n i n g av skogsskadorna. Man är i n t e i n r i k -tad på byggnader s p e c i e l l t .

Kontaktperson: S c h u l t z .

Schweiz. V i d Avdelningen för trämaterial, Eidgenössischen M a t e r i a l p r u -fungs- und V e r s u c h s a n s t a l t (EMPA) i Dubendorf, pågår p r o j e k t rörande be-ständighet hos träprodukter u t s a t t a för väder och v i n d , t ex limträ och fönster. Man experimenterar med metoder för impregnering av gran.

Långtidsförsök som följt fuktförhållanden i "lågisolerade" lätta k o n s t r u k t i o n e r av spånskivor på träreglar skyddade av l u f t s p a l t och e t e r n i t s k i v o r har r a p p o r t e r a t s 1981. T o t a l väggtjocklek var i dessa

för-sök 125 mm. Inga alarmerande f u k t k v o t e r kunde n o t e r a s . Kontaktpersoner: S e l l och M e i e r h o f e r .

England. Den s t a t l i g a byggforskningen i England är samordnad inom B u i l -d i n g Research E s t a b l i s h m e n t , BRE. Träkonstruktioner hör hemma hos -d e t t i d i g a r e fristående Princes Risborough L a b o r a t o r y , som sedan mycket lång t i d v a r i t s p e c i a l i s e r a t på träfrågor.

Undersökningar av beständighet hos o l i k a träslag och v i r k e s k v a l i t e t e r i s k i l d a f u n k t i o n e r i en byggnad pågår. För utvandiga s n i c k e r i e r undersöks r e l a t i o n e n mellan v i r k e s k v a l i t e t och fuktförhållanden. S a m t i d i g t provas o l i k a metoder för skyddande behandling.

Andra p r o j e k t som pågår rör v e n t i l a t i o n och värmetransport i plana tak och frågor k r i n g ändrad p r a x i s i a n l e d n i n g av nya boendevanor, ökad i s o -l e r i n g och minskad " n a t u r -l i g " v e n t i -l a t i o n .

Fuktförhållanden i y t t e r m a t e r i a l och r e g l a r i väggar t i l l bostadshus, särskilt sådana i svåra k l i m a t , undersöks. I försöken ingår också prov-ning av beständigheten hos v i r k e och s k i v m a t e r i a l i de f u k t s i t u a t i o n e r som kan vara förhärskande i träkonstruktioner.

Roy M i l l e r har n y l i g e n p u b l i c e r a t en r a p p o r t som betonar b e t y d e l s e n av ändträförsegling för f u k t u p p t a g n i n g i hörnförbindelser i fönster. I England v e r k a r också Timber Research Development A s s o c i a t i o n , TRÄDA. TRÄDA har u p p g i f t e r och f i n a n s i e r i n g som l i k n a r Träinformation och TräteknikCentrum. En s t o r d e l av TRADA:s a r b e t e är också r e n k o n s u l t v e r k -samhet med träkonstruktioner.

I TRÄDA:s omfattande forskningsprogram ingår utvändig y t b e h a n d l i n g men fuktfrågor berörs särskilt i e t t program där f u k t i b e f i n t l i g a bostäder och k o n s t r u k t i o n e r s t u d e r a s .

Kontaktpersoner är Bravery, M c i n t y r e , Morgan, M i l l e r .

USA och Kanada. V i d det s t a t l i g a träforskningsinstitutet Forest Products Laboratory (FPL) i Madison, Wisconsin, har för några år sedan, särskilt för fuktfrågor i träbyggnader, anställts en f y s i k e r (Anton TenWolde). Tillsammans med Sherwood s t u d e r a r han f u k t förhållanden i lätta trä-k o n s t r u trä-k t i o n e r . I Nordameriträ-ka f i n n s än så länge inga normer med trä-krav på minsta v e n t i l a t i o n .

E f t e r överenskommelse på regeringsnivå har USA och Kanada s t a r t a t e t t samarbete inom f o r s k n i n g e n k r i n g skogsprodukter. För a t t få impulser t i l l e t t gemensamt program rörande f u k t i träkonstruktioner besökte en f o r s k a r d e l e g a t i o n Skandinavien på sensommaren 1983.

Vad gäller träkonstruktioner s k a l l samarbetet ske inom 4 områden. Tre av dessa berör bärande k o n s t r u k t i o n e r och d e t fjärde gäller f u n k t i o n v i d klimatpåfrestningar.

Vid FPL i Madison a r b e t a r man j u s t nu med a t t förbättra mätmetoderna för f u k t samt med t e o r e t i s k a modeller för invändig fuktnivå, v i n d s k l i m a t och f u k t t r a n s p o r t genom byggnadsdelar av trä. Forskning rörande träkonstruk-t i o n e r och f u k träkonstruk-t v i d övriga i n s träkonstruk-t i träkonstruk-t u träkonstruk-t i o n e r inom USA är samordnad av FPL. Då så många aspekter på träbyggande är l i k a mellan USA och Skandinavien är man från FPL angelägen om e t t k o n k r e t samarbete. Den begynnande

trä-husexporten t i l l USA från Sverige och den s t o r a träanvändningen i kom-m e r s i e l l a flervåningsbyggnader såsokom-m h o t e l l i USA är exekom-mpel sokom-m b e l y s e r a t t e t t närmare samarbete s k u l l e kunna vara ömsesidigt givande.

Den kanadensiska i n s t i t u t i o n som a r b e t a r med f u k t i träkonstruktioner är FORINTEK. FORINTEK är en t i d i g a r e h e l s t a t l i g i n s t i t u t i o n som p r i v a t i s e -r a t s med g a -r a n t i e -r om en v i s s s t a t l i g uppd-ragsvolym.

Vid FORINTEK i Ottawa f i n n s en försöksuppställning där väggdelar i f u l l s k a l a undersöks beträffande s i n f u n k t i o n som källarvägg. Trägrunder har kommit t i l l mycket s t o r användning i Nordamerika.

Man anser, l i k s o m i Skandinavien, a t t av d i f f u s i o n och k o n v e k t i o n är det väsentligast a t t bevaka konvektionen (luftläckaget).

Kontaktpersoner är TenWolde, Moody, USA, och Onysko, Kanada.

H o l l a n d . V i d H o u t i n s t i t u t (Hout = Trä) inom TNO a r b e t a r man med utvändig y t b e h a n d l i n g samt med f u k t t r a n s p o r t i fönsterkarmar och dörrar.

2.3 M y k o l o q i s k t i n r i k t a d f o r s k n i n g rörande träråvaran och dess användning

Forskning om träråvaran och mikroorganismerna b e d r i v s i Sverige huvud-s a k l i g e n v i d Sverigehuvud-s L a n t b r u k huvud-s u n i v e r huvud-s i t e t och Svenhuvud-ska Träforhuvud-skninghuvud-s- Träforsknings-i n s t Träforsknings-i t u t e t , f r o m 1 j u l Träforsknings-i 1984 TräteknTräforsknings-ikCentrum. I de n o r d Träforsknings-i s k a länderna utförs sådan f o r s k n i n g och v i d Norsk I n s t i t u t t f o r S k o g f o r s k n i n g ,

ÄS-NLH, Metsäntutkimuslaitos, H e l s i n g f o r s , och K g l . V e t e r i n a e r - og Land-bohöjskole, Köpenhamn. A k t u e l l a f o r s k n i n g s i n s t i t u t i o n e r i andra d e l a r av världen är: Bundesforschungsanstalt f u r Holz- und H o l z w i r t s c h a f t , Ham-burg-Lohbrugge, Västtyskland, Forest Products L a b o r a t o r y , Madison, USA, F o r i n t e k Canada Corp, Western L a b o r a t o r y , Vancouver, Kanada och Centre Technique F o r e s t i e r T r o p i c a l , Nogent-sur-Marne, F r a n k r i k e .

Sambanden mellan r u n d v i k e t s h a n t e r i n g och l a g r i n g å ena sidan och t o r k n i n g och rötskador å andra sidan studeras v i d Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r -s i t e t , i n -s t i t u t i o n e n för virke-slära. T i d i g a r e var f o r -s k n i n g e n i n r i k t a d på både sågtimmer och massaved. Under den senaste 10-årsperioden har dock tyngdpunkten i denna f o r s k n i n g l e g a t på råvara avsedd för massa-i n d u s t r massa-i n .

E f f e k t e r n a av v a t t e n l a g r i n g e l l e r v a t t e n b e g j u t n i n g av r u n d v i r k e t på o l i -ka virkesegens-kaper, b l a p e r m e a b i l i t e t , mögelbenägenhet och rötresi-s t e n rötresi-s , har rötresi-s t u d e r a t rötresi-s främrötresi-st v i d STFI men även v i d SLU. V i d STFI pågår f n också undersökningar av sambanden mellan a v v e r k n i n g s t i d p u n k t och s k rötresistens hos det färdiga, sågade v i r k e t . Sådana frågor vad avser mö-g e l b i l d n i n mö-g har undersökts av BFR.

Problem rörande b i o l o g i s k a skador (blånad, mögel, röta) av det sågade v i r k e t under t o r k n i n g och l a g r i n g , l i k s o m möjligheten a t t med en enkel kemisk behandling (doppning) skydda d e t t a v i r k e mot sådana angrepp, s t u -deras i samarbete mellan SLU och STFI.

Vid SLU sker en k o n t i n u e r l i g uppföljning av o l i k a skadesvampars egenska-p e r , såsom tillväxthastighet, rötförmåga, temegenska-peratur-, f u k t - och nä-r i n g s k nä-r a v . En anä-rtbank med levande k u l t u nä-r e nä-r av tnä-räskadesvampanä-r f i n n s ock-så på SLU. Den o m f a t t a r ca 1000 a r t e r .

B i o l o g i s k a skador på v i r k e i k o n s t r u k t i o n e r studeras ur o l i k a aspekter av f l e r a i n s t i t u t i o n e r i S v e r i g e , såsom Statens P r o v n i n g s a n s t a l t , I n s t i t u t i o n e n för s y s t e m a t i s k b o t a n i k v i d Göteborgs u n i v e r s i t e t , KTH, i n s t i -t u -t i o n e n för p o l y m e r -t e k n o l o g i , SLU, i n s -t i -t u -t i o n e n för virkeslära, STFI, avdelningen för träteknik och Svenska Träskyddsinstitutet. B i d r a g s g i v a r e t i l l undersökningar inom d e t t a område är förutom BFR även STU och v i s s a försäkringsbolag. F o r s k n i n g s b i l d e n är mycket s p l i t t r a d och meningarna om orsak och verkan går s t a r k t isär. E t t samordnande grepp över hela

problemkomplexet bör snarast komma t i l l stånd.

Forskning rörande kemiskt träskydd b e d r i v s t r a d i t i o n e l l t v i d SLU, STFI och Svenska Träskyddsinstitutet. Genom STU:s femårssatsning på f o r s k n i n g inom trämaterialutveckling görs e m e l l e r t i d nu betydande i n s a t s e r även v i d KTH, organisk kemi, Ytkemiska i n s t i t u t e t och Chalmers t e k n i s k a hög-s k o l a ( o r g a n i hög-s k kemi, t e k n i hög-s k kemi). Företaghög-sanknuten trähög-skyddhög-sforhög-skning b e d r i v s v i d KenoGard och Häger AB.

Inom träskyddsforskningens område f i n n s en i n t e r n a t i o n e l l forskarsamman-s l u t n i n g The I n t e r n a t i o n a l Reforskarsamman-search Group on Wood P r e forskarsamman-s e r v a t i o n (IRG/WP) med s e k r e t e r i a t i Stockholm. F l e r a världsomspännande samarbetsprojekt pågår. Särskilt a k t i v a f o r s k n i n g s i n s t i t u t i o n e r f i n n s , förutom i Norden, i England, Tyskland, F r a n k r i k e , USA, Kanada, A u s t r a l i e n och Nya Zealand. 2.4 Kompetens hos i programarbetet medverkande i n s t i t u t i o n e r

I n s t i t u t i o n e n för virkeslära v i d Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r s i t e t är upp-delad på avdelningarna för virkeslära och trämykologi. F l e r a arbeten sker e m e l l e r t i d gemensamt för de två avdelningarna då kompetensområdena i mycket k o m p l e t t e r a r varandra. Avdelningen för virkesläras f o r s k n i n g s -verksamhet o m f a t t a r problem som berör själva v i r k e t från och med avverk-ningen t o m förädlingen. Den under senare år t i l l t a g a n d e v i r k e s b r i s t e n har y t t e r l i g a r e skärpt k r a v e t på e t t o p t i m a l t u t n y t t j a n d e av skogsråva-r a n . Föskogsråva-r a t t kunna t i l l g o d o s e dessa kskogsråva-rav behovs än djupaskogsråva-re kunskapeskogsråva-r om b l a marknaden för våra s k o g s i n d u s t r i p r o d u k t e r och de krav som härigenom kan överföras på råvaran v i d dess t i l l r e d n i n g . Vidare har u t v e c k l i n g e n av nya v i r k e s s o r t i m e n t och kraven på ökad kunskap om råvaran medfört e t t behov av ökad f o r s k n i n g inom virkesmätningsområdet.

Avdelningen för trämykologi b e d r i v e r f o r s k n i n g rörande b i o l o g i s k nedbryt-ning av trä och träprodukter samt möjligheterna a t t förhindra e l l e r mins-ka sådan n e d b r y t n i n g . I a r b e t s u p p g i f t e r n a ingår även a t t försömins-ka u t n y t t j a vedangripande organismer för n y t t i g p r o d u k t i o n , s k b i o t e k n i k . De orga-nismer som kommer ifråga r e p r e s e n t e r a r f l e r a o l i k a grupper från b a k t e r i e r och aktinomyceter t i l l borrmusslor (skeppsmask) och borrkräftor. Ved-angripande i n s e k t e r ingår i n t e i verksamheten.

Inom STFI:s trätekniska a v d e l n i n g , f r o m 1 j u l i 1984 TräteknikCentrum, f i n n s t r e grupper, och a l l a har k o p p l i n g t i l l f u k t p r o b l e m :

Den p r o d u k t i o n s t e k n i s k a gruppen, som o m f a t t a r 17 personer och a r b e t a r med sågverkstekniska frågor har bland annat 5 man som s y s s l a r med t o r k n i n g s -t e k n i s k a frågor. T i l l s -t o r d e l går dessa u -t på a -t -t -t o r k a v i r k e med mins-ta möjliga kvalitetsnedsättning. A r b e t e t har även o m f a t t a t mögelproblem v i d t o r k n i n g . Verksamheten baseras på såväl djupgående t o r k n i n g s - t e o r e t i s k kompetens och ingående materialkännedom som p r a k t i s k t torkningskunnande. I övrigt f i n n s kompetens på sågverksprocessen i s i n h e l h e t l i k s o m på rå-varufrågor. Beträffande råvaran f i n n s mångårig e r f a r e n h e t av skador upp-komna v i d avverkning och timmerhantering.

Den m a t e r i a l t e k n i s k a gruppen, som o m f a t t a r 10 personer b e d r i v e r e t t om-f a t t a n d e arbete med anknytning t i l l problemområdet trä/om-fukt.

F l e r a års arbete k r i n g våtlagringens i n v e r k a n på v i r k e s k v a l i t e t e n har r e -s u l t e r a t i rekommendationer rörande maximal l a g r i n g -s t i d för -sågtimmer. I f l e r a arbeten har o l i k a träfaktorers inverkan på beständigheten utvär-d e r a t s , t ex a v v e r k n i n g s t i utvär-d , utvär-d e n s i t e t , årsringsbreutvär-dutvär-d, kärnveutvär-dsanutvär-del och torkmetod.

Genom ingående undersökningar av rötskadade fönster har orsakerna t i l l skadorna a n a l y s e r a t s . B y g g k o n s t r u k t i o n , fönstrens inbyggnad, k o n s t r u k t i o n och y t b e h a n d l i n g samt sådana träfaktorer som i e f t e r h a n d går a t t f a s t -ställa ( d e n s i t e t , årsringsbredd och kärnvedsandel) har s t u d e r a t s .

Gruppen har en bred kompetens avseende kemiskt träskydd från impregnering t i l l målning. Målsättningen är a t t väsentligt b i d r a t i l l u t v e c k l i n g e n av o p t i m a l a system för skydd av u t s a t t a träkomponenter.

På f u n g i c i d s i d a n pågår arbete a t t t a fram e f f e k t i v a och ur miljösynpunkt acceptabla medel, b l a mot mögel. De tennorganiska f u n g i c i d e r n a s använd-barhet har s t u d e r a t s i f l e r a arbeten.

Ett flerårigt arbete har b i d r a g i t t i l l u t v e c k l i n g e n av e f f e k t i v a r e f u k t -avvisande medel.

E f f e k t i v ändtätning av t ex fönstervirke, p a n e l v i r k e m m studeras f n i e t t p r o j e k t , l i k s o m möjligheten a t t ge byggnadsvirke e t t tillräckligt f u k t s k y d d under byggperioden.

På målningssidan b e d r i v s f o r s k n i n g beträffande trämaterialets inverkan på målningsfärgers beständighet, t ex y t s t a b i l i s e r i n g .

En förutsättning för e t t framgångsrikt arbete mot bättre y t b e h a n d l i n g s -system för trä är o b j e k t i v a utvärderingsmetoder. För närvarande studeras möjligheterna a t t med b i l d a n a l y s utvärdera målade träytors k o n d i t i o n e f -ter åldring. D a t o r t o m o g r a f i provas som i c k e föstörande metod a t t följa u p p f u k t n i n g och u t t o r k n i n g av ytbehandlade träkomponenter.

Den byqqnadstekniska gruppen o m f a t t a r 9 personer och har t r e huvudsakliga kompetensområden: bärande k o n s t r u k t i o n e r och förband, allmän byggnadstek-nik och p r o d u k t i o n s t e k n i k avseende trähus samt f u k t i byggnader v a r v i d s p e c i e l l t mättekniska frågor b e a r b e t a t s .

Vid sidan av dessa byggtekniska områden a r b e t a r gruppen med trävaruklas-s i f i c e r i n g , främträvaruklas-st avträvaruklas-seende k o n trävaruklas-s t r u k t i o n trävaruklas-s v i r k e . Under många år har grup-pen a k t i v t samarbetat med Statens Planverk i u t f o r m n i n g av normer. I n s t i t u t i o n e n för byggnadsmateriallära v i d KTH behandlar i u n d e r v i s n i n g och f o r s k n i n g egenskaper hos byggnadsmaterial, väsentliga för v a l och u t -n y t t j a -n d e av dessa i bygg-nadstek-niska a-nvä-nd-ni-ngar, samt dessa ege-nska- egenska-pers samband med grundläggande f y s i k a l i s k a och kemiska l a g a r . Vad gäller

forskningsverksamheten har i n s a t s e r n a i s t o r utsträckning präglats av kunskapsuppbyggande inom några områden, där följande är av i n t r e s s e här:

M a t e r i a l v a l - systematik och livslängdsanalyser. Trä och träbaserade m a t e r i a l - f u k t och reologifrågor samt

träbasera-de m a t e r i a l i i n d u s t r i e l l t framställda komponenter

I e t t p r o j e k t har s y s t e m a t i k för r a t i o n e l l a m a t e r i a l v a l s t u d e r a t s . Ton-v i k t e n Ton-v i d liTon-vslängdsbestämningar har h i t t i l l s l e g a t på m a t e r i a l ingående i klimathöljet och de invändiga y t s k i k t e n . M a t e r i a l inbyggda i k o n s t r u k -t i o n e r u-tsä-t-ts också för nedbry-tande påverkningar, ökade krav på -tä-the-t har t ex g i v i t ökade f u k t b e l a s t n i n g a r på m a t e r i a l i n u t i k o n s t r u k t i o n e r , v i l k e t kan få konsekvenser för hela k o n s t r u k t i o n e n s beständighet.

Inom i n s t i t u t i o n e n har påbörjats två p r o j e k t som s k a l l ge ökad grund-läggande kunskap om trämaterials egenskaper särskilt med hänsyn t i l l byggnadstekniska k r a v . Det ena behandlar träets r e o l o g i och s y f t a r t i l l a t t kartlägga hur trämaterial uppför s i g under långtidslast och v a r i e r a n -de k l i m a t . Inom -det andra p r o j e k t e t s k a l l träets grundläggan-de fuktegen-skaper noggrant bestämmas. A t t ha kännedom om dessa egenfuktegen-skaper är en nöd-vändig förutsättning för a t t utvecklade t e o r i e r för f u k t t r a n s p o r t och f u k t f i x e r i n g i m a t e r i a l s k a l l kunna tillämpas på e t t r i k t i g t sätt. Vid i n s t i t u t i o n e n har också genomförts e t t programarbete beträffande trä-baserade s k i v o r i bärande k o n s t r u k t i o n e r . A r b e t e t inom d e t t a område kommer a t t först fortsättas inom e t t p r o j e k t som behandlar träbaserade s k i -vors materialmekaniska egenskaper.

3. MIKROBIOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Vad är mögel, blånad och röta

I debatten k r i n g f u k t s k a d o r i hus t a l a s o f t a om "mögel" på e t t o d e f i n i e -r a t och mind-re s a k l i g t sätt. Beg-reppet "mögel" få-r i b l a n d beteckna v a -r j e form av m i k r o b i o l o g i s k växt (angrepp) på byggnadsmaterialet. V i d e t t an-grepp kan dock e t t f l e r t a l o l i k a organismgrupper komma ifråga, och de åt-gärder av byggnadsteknisk och annan a r t som behöver v i d t a g a s måste anpas-sas t i l l den a k t u e l l a typen av angrepp.

Såväl b a k t e r i e r som strålsvampar ( a c t i n o m y c e t e r ) och svampar kan invadera f u k t i g t trä. Svamparna b e t r a k t a s som den v i k t i g a s t e organismgruppen v i d angrepp på v i r k e . I samband med skadegörelse på trä i n d e l a s svamparna v a n l i g e n i t r e huvudgrupper: mögelsvampar, blånadssvampar och rötsvampar. Mögelsvamparnas mycel (svamptrådar) växer o f t a s t y t l i g t i de y t t e r s t a v e d s k i k t e n och på vedens y t a . Dessa svampar kan e j b r y t a ned v e d f i b r e r -na. Mycelet är h y a l i n t , d v s ofärgat, och b i l d a r mycket s t o r a mängder sporer från s p o r b i l d a n d e organ på vedytan. Sporerna är v a n l i g e n färgade. O l i k a mögelarters sporer har o l i k a färg och e t t y t l i g t mögelangrepp kan därför vara a l l t från v i t t över grått, grågrönt, gulgrönt och grönt t i l l s v a r t . Sporerna kan vara a l l e r g i f r a m k a l l a n d e ( s e därom i särskilt av-s n i t t ) hoav-s v i av-s av-s a männiav-skor. Många mögelav-svampar har en unken l u k t .

Blånadssvamparna kan växa i n i veden men kan e j förstöra ( b r y t a ned) ved-f i b r e r n a i någon större o m ved-f a t t n i n g . Mycelet är normalt pigmenterat i grönt, b r u n t , blått e l l e r s v a r t . Mycelets färg tillsammans med vedens egen g u l a k t i g a färgton gör a t t missfärgningen o f t a s t förefaller blåak-t i g . V i d blåak-temperablåak-turer under S'C saknar myceleblåak-t hos v i s s a blånadssvampar pigment. Både färgade och ofärgade sporer kan b i l d a s .

Blånadsangrepp i r u n d v i r k e k a l l a s gemensamt för stockblånad. Obarkat v i r -ke kan a n g r i p a s av i n s e k t e r ( b a r k - och märgborrar) som i s i n t u r s p r i d e r sporer av v i s s a blånadssvampar. Den blånad som uppkommer växer snabbt och d j u p t i n i v i r k e t och k a l l a s insektsblånad. Det obarkade v i r k e t kan också

i n f e k t e r a s av v i n d t r a n s p o r t e r a n d e blånadssvampsporer v i a ändytor, k v i s t -sår och s p r i c k o r . Sådana blånadsangrepp benämns l u f t b u r e n blånad.

Br'ådq§rdsblånad k a l l a s den l u f t b u r n a blånad, som a n g r i p e r nysågat v i r k e under t o r k n i n g , l a g r i n g och t r a n s p o r t . Sporerna gror på f r i a v i r k e s y t o r och mycelet v*åxer i n i veden. L u f t b u r e n blånad kan också a n g r i p a f u k t i g t k o n s t r u k t i o n s v i r k e .

Under t o r k n i n g e n kan v i r k e t också s m i t t a s genom direktöverföring från blånadsangripna strön och b o l s t e r - ströblånad.

Rötsvamparnas mycel växer inne i veden, där v e d f i b r e r n a s cellväggar b r y t s ned med hjälp av enzymer. Därigenom försämras vedens hållfasthetsegen-skaper snabbt. Mycelet är vanligen h y a l i n t och kan vara försett med s k "söljor". Rötsvamparna s p r i d s med l u f t b u r n a sporer som b i l d a s i s p e c i e l l a organ.

Man kan u r s k i l j a t r e röttyper, brunröta, vitröta och " s o f t r o t " .

Brunröta orsakas av basidsvampar, v i l k a s mycel växer i v e d f i b r e r n a s c e l l hål i g h e t e r och därifrån utsöndrar enzymer som främst spjälkar c e l l u l o s a -molekylerna i fiberväggarna. L i g n i n e t förblir mer e l l e r mindre opåver-k a t . Angreppet leder t i l l a t t veden brunfärgas och a t t den v i d u t t o r opåver-k n i n g krymper och s p r i c k e r upp tärningsformigt.

Vitrötan orsakas också främst av basidsvampar, som växer och verkar i ve-den på l i k a r t a t sätt som brunrötesvamparna. Vitrötesvamparnas enzymer kan

riDck b r y t a ned såväl c e l l u l o s a som l i g n i n och h e m i c e l l u l o s a . Angreppen kan i början ha en brun nyans men i senare s t a d i e r b l i r veden a l l t l j u s a -r e . T-räet behålle-r fo-rmen men b l i -r mjukt och t-rådigt.

S o f t r o t är en s p e c i e l l t y p av röta orsakad av mikrosvampar. Hyferna växer i v e d f i b r e r n a s cellväggar och orsakar k a r a k t e r i s t i s k a kanaler som löper i c e l l u l o s a m i k r o f i b r i l l e r n a s r i k t n i n g . Kanalerna vidgas och smälter samman och i s l u t s t a d i e r n a är p r a k t i s k t taget hela fibercellväggen upp-löst. B r o t t y t a n i veden b l i r tvär v i d s o f t rot-angrepp, s k "morots-b r o t t " .

3.2 Grundförutsättningar för tillväxt av svamp

Grundförutsättningar för a t t svampar s k a l l e t a b l e r a s i g och tillväxa är a t t d e t f i n n s f u k t , värme, näring och lämpligt s u b s t r a t p H ( s u r h e t s -g r a d ) . Miljökraven v a r i e r a r dock mellan o l i k a svampar och svamp-grupper. Mögelsvampar kan gro, tillväxa och b i l d a sporer på ved med f u k t k v o t e r mellan 20 och 150 För s p o r g r o n i n g räcker d e t o f t a med hög l u f t f u k t i g -het. F r i t t v a t t e n är i n t e a l l t i d nödvändigt. Sporerna kan dessutom över-leva t o r r a p e r i o d e r under lång t i d , f l e r a år.

Den r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n s p e l a r också s t o r r o l l för den f o r t s a t t a tillväxten hos mögelsvampar, s p e c i e l l t v i d f u k t k v o t e r hos v i r k e under 30 %. Mögelsvamparna är mer beroende av l u f t e n s f u k t i g h e t än v i r k e t s f u k t k v o t .

Sporer av blånads- och rötsvampar föredrar f r i t t v a t t e n för g r o n i n g . Den f o r t s a t t a tillväxten av mycelet och nedbrytningen av veden kan ske v i d f u k t k v o t e r mellan 30 120 %, Optimum för f l e r t a l e t a r t e r l i g g e r i i n t e r -v a l l e t 40 - 80 %,

Blånads- och rötsvampar tål lång t i d s v a t t e n l a g r i n g , men tillväxer e j nämnvärt på grund av begränsad tillgång på s y r e v i d vattenmättnad i ve-den.

Sporer och mycel från blånadssvampar är v a n l i g e n känsligare mot u t t o r k -n i -n g ä-n sporer frå-n mögel- och rötsvampar. O f t a överlever blå-nadssvampar i n t e en rejäl u t t o r k n i n g av v i r k e t . Rötsvampmycel kan dock överleva i t o r r t v i r k e ( f u k t k v o t under 25 ?o) i åratal.

Mögelsvampar har en bred t e m p e r a t u r t o l e r a n s och kan tillväxa v i d tempera-t u r e r från s tempera-t r a x över 0°C upp tempera-t i l l omkring +55"C. Temperatempera-turoptempera-timum v a r i e r a r s t a r k t f o r o l i k a a r t e r .

Vissa mögelsporer är mycket värmetåliga och kan även i f u k t i g t tillstånd k l a r a temperaturer på något över +70'C under f l e r a timmar.