Självständigt arbete i krigsvetenskap
Krigsvetenskap, metod och självständigt arbete 18 högskolepoäng, OP 11-‐14.
Författare: Alexander Skånberg SA VT 2014
Förband: MHS Karlberg Program: OP11-‐14
Handledare: Kent Zetterberg Examinerande lärare: Svenbjörn Kilander
Examinator: Håkan Gunneriusson Antalet ord: 13428
Bombing to win in Georgia? -‐En teoriprövande fallstudie av
Rysslands luftmakt i Georgien 2008 kopplad till Pape’s teori.
Sammanfattning:
Dr. Robert A. Pape utgav sin bok Bombing to win: Air power and coercion in wars år 1996. Det är en kvantitativ analys där Pape’s målsättning är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under 1900-‐talet. Han analyserar användandet av tvångsmakt historiskt för att sedan dra vissa slutsatser och se samband mellan då tvångsmakt fungerade och inte i syfte att kunna förutse när
tvångsmakten kommer fungera i framtiden. Pape förespråkar att tvångsmakt ska användas för att slå mot motståndarens militära svagheter. Slutsatsen blir att det är hotet om militärt misslyckande som Pape kallar för nekande som avgör och därför bör luftstridskrafterna användas för att neka fiendens styrkor framgång på slagfältet.
I augusti 2008 utspelade sig ett kort men intensivt krig mellan Ryssland och Georgien. Det var första gången Ryssland invaderade ett land sedan Afghanistan 1979. Efter kriget står det klart att Rysslands användande av sina
luftstridskrafter spelade en stor roll i det snabba avgörandet.
Syftet med denna uppsats är att undersöka om Pape’s teorier passar in på Rysslands användande av sina luftstridskrafter under konflikten med Georgien 2008. Slutsatsen är att Rysslands agerande i många avseenden var helt i linje med det som Pape förespråkar.
Nyckelord:
Bombing to win in Georgia? –A theory-‐testing case study of Russia’s
air power in Georgia 2008 linked to Pape’s theory.
Abstract:
Dr. Robert A. Pape published his book Bombing to win: Air power and coercion in wars in 1996. It is a quantitative analysis where Pape’s goal is to present a theory that describes how air power should be used in order to succeed, and test it against all strategic air operations during the 1900s. He analyzes the use of coercive power historically and then draw some conclusions and make connections between when coercive power worked and not in order to be able to predict when coercive power will work in the future. Pape advocates
coercive power should be used to strike against the opponent's military
weaknesses. The conclusion is that it is the threat of military failure, which Pape calls denial that determines whether or not you will be successful and therefore air power should be used to deny enemy forces success on the battlefield.
In August 2008, a short but intense war took place between Russia and Georgia. It was the first time Russia invaded a country since 1979, when they invaded Afghanistan. After the war, it is clear that Russia's use of its air power played a major role in the quick decision.
The purpose of this paper is to examine whether Papes theories fit into Russia's use of its air power during the conflict with Georgia in 2008. The conclusion is that Russia's actions in many respects was entirely in line with what Pape advocates.
Key words:
Pape, Air power, Russia, Georgia, Bombing to win.
Innehållsförteckning
1 Inledning………...…4 1.1 Bakgrund………..4 1.2 Problemformulering……….……….6 1.3 Syfte……….6 1.4 Frågeställningar………...……6 1.5 Avgränsningar………...……6 1.6 Forskningsläge………..7 1.7 Källkritik………...91.8 Metod och disposition………...11
1.9 Centrala begrepp………..…11
2 Teori………...……….13
2.1 Luftmaktsteorier………...13
2.2 Bombing to Win: Air Power and Coercion in Wars…………...……..14
2.3 Sammanfattning och kriterier för att pröva teorin……….…18
3 Fallstudie………..………...…18
3.1 Bakgrund till kriget……….19
3.2 Åren innan kriget samt förberedelser och orsakerna till kriget.….20 3.3 Krigsförloppet……….…………...21
3.4 Luftkriget………...…23
3.5 Ryskt luftmaktsanvändande under kriget………..…………..24
4 Analys………...………..28
5 Sammanfattning och slutsater………..…..33
6 Resultatdiskussion……….….….35
6.1 Förslag på vidare forskning………..………….35
7 Referenslista……….………36 7.1 Trycka källor………...…………36 7.2 Internetkällor……….……….37
1. Inledning
1.1 BakgrundUnder 1990-‐talet var Ryssland i en försvagad ställning efter det kalla krigets slut och brottades med sin identitet. Under det följande årtiondet ändrade Ryssland riktning och flera dokument utgavs från ryska myndigheter som pekade på ökning av den egna militära förmågan och viljan att föra krig inom och utom det egna territoriet. Ryssland ville återigen vara en stormakt. Ett tydligt tecken på detta är att den militära budgeten ökade med 120 % i reala termer mellan 2000 och 2011.1 Ytterligare ett tecken är de nya doktrinerna som har gett Ryssland
större befogenheter att använda militära medel i olika syften.
Försvarsberedningen konstaterade i sin rapport Säkerhet och samverkan från 2007 att:
”I utrikespolitiskt hänseende kommer det ryska agerandet mot länder som ingick i
Sovjetunionen att vara ett lackmustest på vilken väg Ryssland väljer. Rysslands förhållande till och agerande gentemot dessa länder de närmaste åren kommer definiera vår syn på Ryssland”.2
Rapporten Russia vs Georgia: The fallout menar att Rysslands agerande i
Georgien är en varning till alla tidigare länder som tidigare tillhörde Sovjet. Detta eftersom Ryssland anser sig ha rätt att påverka dessa länder på grund av
historiska och geografiska skäl. De menar även att konflikten i Georgien egentligen är emellan Ryssland och Väst.3
Försvarsberedningen skriver även i sin rapport Vägval i en globaliserad värld från 2013 att:
“Georgienkonflikten 2008 har visat att den ryska tröskeln för att använda militärt våld har sänkts i Rysslands omedelbara närområde”4
Vidare skriver man:
“Jämfört med Försvarsberedningens tidigare omvärldsanalys i rapporten “Säkerhet och samverkan” konstaterar Försvarsberedningen att utvecklingen idag sker med högre hastighet och är än mer komplex och svårförutsägbar”.5
Denna analys kan Försvarsberedningen sägas ha fått rätt i eftersom Krim några
1 Information from the Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), http://milexdata.sipri.org/result.ph
2 Försvarsberedningen, Säkerhet i samverkan, DS 2007:46 (Stockholm, 2007) s.36
3 Russia vs. Georgia – The Fallout, A Chronology of the crisis, IISS Strategic Comments, Vol. 14, Issue 7, September 2008, s.17-‐18, (i forts. The fallout).
4 Försvarsberedningen, Vägval i en globaliserad värld, DS 2013:33 (Stockholm, 2007) s. 220 5 Ibid s. 213
månader senare invaderades av ryska trupper, vilket ingen hade förväntat sig. I FOIs rapport Krim efter Georgienkrisen, skriver man:
“Rysslands krig mot Georgien utgjorde en bitter påminnelse för dem som hade glömt att militära medel fortfarande existerar som verktyg i Rysslands
utrikespolitik. Medan Krim inte för egen del löper någon stor risk att utgöra nästa måltavla, vilket det spekulerades om i internationell media omedelbart efter Georgienkrisen.”6
Putin ska dock redan i april 2008 ha uttryckt sig enligt följande till USA:s dåvarande president George Bush vid en NATO-‐ träff: “You understand, George, that Ukraine is not even a state! What is Ukraine? Part of its territory is Eastern Europe, and another part, a significant one, was donated by us!”7
Med facit i hand vet vi att Krim blev nästa måltavla för Ryssland eftersom Putin nu har undertecknat ett avtal som införlivar Krim i Ryska Federationen.8 Detta
efter flera veckor av oroligheter mellan ryska och ukrainska styrkor. Vad som kommer att ske härnäst och om Ryssland fortsätter på detta spår återstår att se. I februari 2010 publicerades det senaste styrdokumentet för de ryska väpnade styrkorna, Ryska federationens militärdoktrin 2010. Den här doktrinen bygger till stor del på de erfarenheter man gjorde i Georgien 2008. Georgienkriget visade på en del brister vilket bidrog till en accelererad modernisering som inleddes hösten 2008.9 Ryssland ser Georgienkriget som en katalysator för en
militär reform.10 Målet med reformerna är att skapa förband som är bättre
anpassade till de militära uppgifter som Rysslands väpnade styrkor kan komma att stå inför och ska skapa balans mellan de två huvuduppgifterna: att avskräcka och hantera en kvalificerad motståndare och att hantera lokala konflikter.11
Sedan 2007 har även den militära övnings-‐ och underrättelseverksamheten i Östersjöområdet ökat.12 Allt detta bidrar till ett ökat fokus kring Sveriges
säkerhetspolitiska läge och kräver därför bland annat mer forskning kring Rysslands användande av sina militära stridskrafter. Det finns en del skrivet om Ryssland-‐Georgien kriget ur olika perspektiv och om hur Ryssland använde sina stridskrafter men det finns inte så många analyser av luftkriget.
Vidare finns det flera luftmaktsteorier med inriktning på hur man kan använda luftmakt och sina luftstridskrafter på olika sätt. De två mest dominerande teorierna den senaste tiden har varit John A. Warden III’s och Dr. Robert A. Pape’s teorier, i alla fall i den västerländska luftmaktsteoretiska kulturen. Det har
6 Hedenskog, Jakob, Krim efter Georgienkrisen (Stockholm: FOI, 2008), s.3 7 The Fallout, s.17
8 http://news.yahoo.com/russia-‐completes-‐crimea-‐annexation-‐122546931.html
9 Försvarsberedningen, Vägval i en globaliserad värld, DS 2013:33 (Stockholm, 2007) s.147 10 McDermott, R., Nygren, B. & Vendil Pallin, C. The Russian armed forces in transition: economic,
geopolitical and institutional uncertainties. London: Routledge, 2012. S. 29
11 Försvarsberedningen, Vägval i en globaliserad värld, DS 2013:33 (Stockholm, 2007) s.149
12Ibid, s.152
tidigare vid FHS gjorts en studie där det har undersökts om Ryssland kan sägas ha influerats av Warden’s teorier under konflikten med Georgien. Resultatet blev att det inte stämde men det sades även att det kunde vara så att Rysslands
användande mer överensstämde med Pape’s teorier.13 Det har dock inte gjorts
någon uppföljande studie ifall det verkligen stämmer. Denna uppsats kommer därför att ta upp detta tema.
1.2 Problemformulering
Ryssland har historiskt sett främst använt sina luftstridskrafter som understöd till sina markstridskrafter. I konflikten med Georgien använde Ryssland sin luftmakt på olika sätt med blandade resultat. Sedan flera år sker en förändring i Rysslands användande av sina luftstridskrafter och en modernisering och upprustning. Pape förespråkar i sin bok Bombing to Win att man ska använda sina luftstridskrafter i samarbete med markstridskrafterna för att neka
motståndaren framgång på slagfältet genom att slå mot motståndarens militära stridskrafter. Mot bakgrund av detta är det av intresse att undersöka om man kan säga att Ryssland använde sig av några av de centrala delarna av Pape’s teorier i kriget mot Georgien.
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att göra en teoriprövande fallstudie14 inom det
luftoperativa området med inriktning mot Rysslands användande av luftmakt under konflikten med Georgien 2008 för att undersöka om Pape’s teorier passar in på Rysslands användande av sina luftstridskrafter under konflikten med Georgien 2008.
1.4 Frågeställningar
För att nå syftet och hitta svaret på forskningsproblemet kommer följande frågeställningar att besvaras:
Vilka är de centrala delarna i Pape’s teorier angående luftmaktsanvändande? Hur använde Ryssland sina luftstridskrafter mot Georgien och vilken typ av mål anfölls?
Kan Ryssland sägas ha följt de teorier Pape förespråkar i Bombing to Win under konflikten med Georgien 2008?
1.5 Avgränsningar
Detta arbete behandlar Rysslands användande av luftmakt i kriget mot Georgien 2008. Eftersom Pape’s teori delvis säger att luftstridskrafterna skall understödja markstridskrafterna och eftersom markstridskrafterna är en viktig del i hans
13 Max Villman, Ryskt luftmaktsanvändande i Georgien 2008 – ett fall av Warden?, FHS 14 Denscombe, M. Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom
teori krävs dock en undersökning om hur markstridskrafterna opererade och framför allt när de på något sätt opererade tillsammans.
De georgiska militära aktionerna kommer heller inte att behandlas eftersom de inte har någon koppling till uppsatsens syfte. Arbetet begränsar sig i tid mellan den 7 augusti och den 12 augusti 2008 med undantag för viss
bakgrundsinformation. Avgränsning sker också i rum genom att bara gälla de ryska attackerna över Georgien.
Författaren kommer bara att analysera en teori och teorin kommer endast att prövas mot en konflikt. Analysen som görs kommer endast att ske mot de centrala delarna i teoridelen och de frågeställningar som måste besvaras för att nå syftet med arbetet.
Det förutsetts att läsaren har militär bakgrund eller militärt intresse därför kommer inte alla militära begrepp och förkortningar förklaras.
Källorna som används är avgränsade till öppna källor. De källor som har använts är lättillgängliga i syfte att öka reliabiliteten.
Uppsatsen är begränsad till att innehålla mellan 10 000 och 14 500 ord samt vara 10 veckors heltidsarbete.
1.6 Forskningsläge
En tidigare uppsats skriven av Max Villman som heter Ryskt
luftmaktsanvändande i Georgien 2008 – ett fall av Warden?15 finns som har
undersökt hur Ryssland använde sin luftmakt mot Georgien. Den undersökte om det kan sägas att Ryssland har tagit intryck av Wardens teorier. Slutsatsen från den uppsatsen är att Ryssland inte använde sin luftmakt enligt Warden i
konflikten. Författaren har dock inte hittat någon undersökning om Ryssland använde sig av Pape’s teorier. Max Villman tar i sin sammanfattning upp att han anser att Pape’s teorier passade bättre in på Georgien kriget samt att det vore intressant att ställa Pape’s teorier mot samma empiri, vilket är denna uppsatsens syfte. Villmans uppsats är den enda studien författaren har hittat som kopplar Rysslands användande av luftmakt till en luftmaktsteori.
En annan uppsats skriven av Tommy Carlberg som heter NATO:s luftkrig i Kosovo utifrån Pape:s teorier16 har använt Pape’s teorier men då kopplat till NATOs
luftkrig i Kosovo 1999. Slutsatsen är att det finns vissa händelser i konflikten där NATO:s agerande överensstämmer med de teorier Pape presenterar i Bombing to win. Den har ungefär samma upplägg och frågeställningar som denna uppsats men kopplat till en annan empiri.
En magisteruppsats skriven av Jan Olov Nordin som heter Rysk luftmakt – En studie rörande doktriner, materielsystem, förmåga och vilja17 försöker ge en
samlad bild av den nuvarande och framtida moderna ryska luftmakten, det vill säga förmåga, materiel, vilja och den konceptuella utvecklingen. Uppsatsen undersöker också förekomsten av en rysk modern luftmaktsdoktrin och luftmaktsteori men prövar inte en enskild teori. Uppsatsen kommer dock fram
15 Max Villman, Ryskt luftmaktsanvändande i Georgien 2008 – ett fall av Warden?, FHS 16 Tommy Carlberg, NATO:s luftkrig i Kosovo utifrån Pape:s teorier, FHS
17 Jan Olov Nordin, Rysk luftmakt – En studie rörande doktriner, materialsystem, förmåga och vilja, FHS
till att det finns tydliga tecken på att Ryssland har influerats av västs uppträdande den senaste tiden.
I boken A little war that shook the world: Georgia, Russia, and the future of the West.18 redogör Ronald D. Asmus för historien bakom kriget med en utförlig
förklaring som går tillbaka till första gången Georgien blev införlivat i det ryska imperiet. I boken redogörs även för varför och hur det blev krig.
The Guns of August 2008 -‐ Russias War in Georgia19 bygger på texter av tio
experter på området. Den ger en bakgrund till kriget, beskriver relationerna mellan parterna, beskriver själva kriget och vilka slutsatserna är.
FOI har gjort en studie, Det kaukasiska lackmustestet: konsekvenser och lärdomar av det rysk-‐georgiska kriget i augusti 200820, med syftet att analysera ett antal
centrala aspekter och konsekvenser av kriget. Detta för att dra slutsatser om vad kriget kan leda till för regionen och omvärlden. Den beskriver den underliggande kontexten och historien bakom men ger även en beskrivning av själva luftkriget till exempel olika mål med kriget. Studien kopplar inte konflikten till någon luftmaktsteori.
I en artikel publicerad i tidsskriften Royal Air Force Air Power Review21 tar man
upp vilka mål och vad som anfölls av de ryska och georgiska luftstridskrafterna. Här redovisas alla attacker med information om typ av mål och klockslag som ger en bild av hur de använde sina luftstridskrafter. Denna artikel är en viktig källa för att kunna beskriva det ryska luftmaktsanvändandet i konflikten. Det finns även fler texter som tar upp hur Ryssland använde sina
flygstridskrafter under kriget men inte heller här görs någon analys mot
luftmaktsteorier. Dessa är The Tanks of August22, Russias war in Georgia: Causes
and implications for Georgia the world23, The Russian military and the Georgia
war: lessons and implications24 och Russia vs Georgia: The Fallout25.
18 Asmus, R. A little war that shook the world: Georgia, Russia, and the future of the West.
Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2010. (i forts. Asmus)
19 Cornell, S. E., m.fl., The Guns of August 2008 – Russia ́s War in Georgia, M.E. Sharpe Inc., New York, USA, 2009, s.11-‐20, (i forts. Cornell, m.fl.)
20 FOI Totalförsvarets forskningsinstitut (Larsson, Robert L, mfl.), Det kaukasiska lackmustestet:
Konsekvenser och lärdomar av det rysk-‐georgiska kriget i augusti 2008, Totalförsvarets
forskningsinstitut, Stockholm, 2008, s.18, (i forts. FOI),
21 Lefebvre, S & R McDermont, ́Air Power and the Russian – Georgian Conflict of 2008: Lessons Learned and Russian Military Reforms`, RAF Air Power Review, vol. 12, no. 1, 2009,
http://www.airpowerstudies.org.uk/publications/air_power_review/APRVol12No1.pdf, hämtad
2014-‐05-‐08, (i forts. RAF)
22 Barabanov, M., mfl ., The tanks of August. Moscow: Centre for Analysis of Strategies and
Technologies (CAST), 2010,
http://www.cast.ru/files/The_Tanks_of_August_sm_eng.pdf, hämtad 2014-‐05-‐08, (i forts. Tanks)
23 Cornell, S., Popjanevski, J. & Nilsson, N. Russia's war in Georgia: causes and implications for
Georgia and the world. Nacka: Silk Road Studies Program, 2008, (i forts. Cornell & Nilsson) 24 Cohen, A. & Hamilton, R. The Russian military and the Georgia war: lessons and implications.
Carlisle, PA: Strategic Studies Institute, U.S. Army War College, 2011, (i forts. Cohen & Hamilton) 25 The Fallout
Sammanfattningsvis finns det tidigare forskning om Georgienkriget och
luftkriget men ingen forskning som har en tydlig inriktning mot Pape’s teorier. För att beskriva teorin används Robert A Pape:s eget verk Bombing to win: Air power and coersion in wars26. Det finns dessutom flera artiklar där Pape
ytterligare förklarar sin teori och andra teoretiker får ge sin syn på Pape’s teori som är publicerade i Security Studies.27
1.7 Källkritik
I syfte att uppnå en hög grad av tillförlitlighet och intersubjektiv prövbarhet kommer uteslutande öppna källor användas. För att analysera och redogöra för händelseförloppet i fallstudien kommer ett antal artiklar, rapporter och texter utgivna av olika källor att användas. Eftersom varken Ryssland eller Georgien har publicerat någon officiell statistik över konflikten, som ofta västvärlden gör, så tvingas författaren att förlita sig på dessa källor. Källorna bygger bland annat på intervjuer med ryska och georgiska officerare, fotografier från under och efter kriget, publicerade nyhetsartiklar, officiella ryska och georgiska källor och
uttalanden samt rapporter. Svagheten med att använda dessa källor är att de inte är förstahandskällor utan andrahandskällor och därmed inte fullständigt
trovärdiga samt att det finns vissa tvetydigheter om vad som faktiskt hände beroende på vilket syfte texten haft. Det fanns dock en rad observatörer och journalister på plats och därför ger källorna i stort en trovärdig bild av vad som faktiskt hände. Det inkluderar information om vilka mål som angreps som kommer vara avgörande för att kunna testa Pape’s teori mot Rysslands agerande. De presenterar både svagheter och styrkor med operationen vilket medför att författaren bedömer att de samlat ger en trovärdig bild. Texterna kommer från flera nationer och flera författare vilket gör att författaren har kunnat kontrollera om det funnits motstridiga uppgifter sinsemellan. Författaren kommer här anta att dessa källor utgör en trovärdig grund för att beskriva hur Ryssland använde sina luftstridskrafter under kriget.
Följande källor har används som tillsammans stöder varandra i mycket. I vissa detaljer skiljer de sig och kan ha vissa tendenser samt frågetecken men
tillsammans anses de ge en utökad och tillräckligt trovärdig bild av luftkriget för att kunna nå syftet med studien.
The Royal Air Force Air Power Review28 är publicerat under ledning av chefen för
försvarsforskning i Storbritannien. Den syftar till att ge support till de brittiska militära styrkorna och speciellt Royal Air Force genom att utveckla kunskapen om luftmakt. Artikeln publicerad däri som handlar om georgienkriget har många källhänvisningar och ger en västlig syn på luftkriget.
26 Pape, R. Bombing to win: air power and coercion in war. Ithaca, N.Y: Cornell University Press,
1996, (i forts. Pape)
27 Pape, Robert A.(1997) 'The limits of precision-‐guided air power', Security Studies, 7: 2, s. 93 — 114 m fl inlägg, se referenser.
Russia vs Georgia: The fallout29 skriven av International Crisis Group ger en
beskrivning av konflikten. International Crisis Group (Crisis Group) är en oberoende, icke-‐vinstdrivande, icke-‐statlig organisation som arbetar genom fältbaserad analys och opinionsbildning på hög nivå för att förebygga och lösa dödliga konflikter. Rapporten bygger på intervjuer, vittnen och refererar rikligt vilket anses vara trovärdigt. Den beskriver också hur parterna bör agera efter kriget för att lösa konflikten
Russia’s War in Georgia: Causes and Implications for Georgia and the World30 är
ett policydokument som publicerats av Central Asia -‐ Caucasus Institute & Silk Road Studies Program Joint Center. Central Asia är ett transatlantiskt oberoende och icke vinstdrivande forsknings-‐ och policycenter som syftar till att ta fram analyser av nutida konflikter. Organisationen har kontor i Washington och Stockholm. Den tar upp vad som hände under kriget dag för dag och ger ytterligare ett perspektiv på vad som hände. Texten är baserad på flera och oberoende källor, på personliga anteckningar av författarna samt erfarenheter på marken under konflikten. De nämner att en del information kan vara
missvisande och behöva korrigeras men anses ändå kunna ge en trovärdig bild. I Tanks of August31 som är producerad av det ryska institutet Centre for analysis
of strategies (CAST) som påstås vara en oberoende och icke-‐statlig organisation som specialiserar sig på konflikter i Ryssland. Den ger en rysk syn på hur kriget genomfördes och använder flera olika källor för att beskriva kriget. Allt ifrån officiella berättelser och uttalanden till ögonvittnen på båda sidor och rapporter. Anton Lavrov som skriver styckena är en fristående militär analytiker och
ansedd som en av de mest framstående forskarna på kriget i Ryssland. Han är även använd som källa i FOI rapporter och bedöms därför vara en trovärdig källa trots att den har vissa tendenser. Den innehåller en detaljerad beskrivning av kriget. Den ger också en utförlig beskrivning av luftkriget och hur Ryssland använde sina luftstridskrafter dag för dag samt svårigheter och misstag från båda håll som utökar empirin av luftkriget.
FOI32 nämner i sin studie att osäkerhetsfaktorerna är många och att
källmaterialet är ofullständigt men anser att studien är trovärdig med många källnoter.
A little war that shook the world: Georgia, Russia, and the future of the West 33 är
skriven av Ronald D. Asmus som var biträdande ställföreträdande
utrikesminister för europeiska affärer under Clinton-‐administrationen på 1990-‐ talet. Han jobbade med flera nyckelpersoner på den georgiska sidan och har därför en god kännedom om Georgien. Den anses vara trovärdig.
För att beskriva teorin används Bombing to win: Air power and coercion in war 34
29 The Fallout
30 Cornell & Nilsson 31 Tanks
32 FOI 33 Asmus 34 Pape
som förstahandskälla och sedan kommer även en serie artiklar från Security Studies att användas där Pape’s teori debatteras av andra författare och Pape får klargöra sin teori, detta för att få en djupare och mer objektiv bild av Pape’s teori. Författaren har tolkat dessa verk och tagit ut centrala delar som anses vara kärnan i Pape’s teori.
1.8 Metod och disposition
Författaren ska i denna uppsats göra en teoriprövande fallstudie för att
undersöka om Ryssland använde sig av Pape’s teorier mot Georgien 2008. För att göra detta så måste författaren undersöka hur Ryssland använde sina
luftstridskrafter och vad Pape’s teori går ut på. För att vidare sätta sig in i konflikten och teorin på djupet och för att förstå vad som hände och kärnan i teorin krävs en kvalitativ innehållsanalys.35
I teorikapitlet kommer Pape’s teori att analyseras och beskrivas för att ta fram kärnan för att sedan kunna jämföra den med empirin i syfte att se om det kan sägas att Ryssland använde Pape’s teori. Kapitlet kommer börja med en genomgång av andra luftmaktsteorier och avslutas med kriterier och kärnan i Papes teori. Avsnittet kommer till största delen vara deskriptivt.
I fallstudien kommer empirin att undersökas för att se hur Ryssland använde sina luftstridskrafter. Det börjar med en kortare beskrivning av bakgrunden till konflikten samt förberedelser och orsaker till kriget för att sedan beskriva själva krigsförloppet och luftkriget.
I analysen kommer kärnan i teorin att jämföras med empirin för att analysera om Ryssland och i så fall när och hur Ryssland använde sig av Pape’s teori. Detta kapitel kommer ha komparativa inslag.
I slutsatser och sammanfattning kommer en sammanfattning av uppsatsen att ske och där presenteras även slutsatserna av uppsatsen.
Resultatet av uppsatsen kommer slutligen att diskuteras och problematiseras i resultatdiskussionen.
1.9 Centrala begrepp
Luftmakt -‐ Air Power
”Maktmedel som kan användas från luftarenan i syfte att uppnå vissa mål.”36
Tvångsmakt – Coercion
”Förmågan att förmå någon att aktivt göra något som denna annars inte önskat göra genom att bruka begränsat våld som förhandlingsspråk.”37
35 Denscombe, M. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2009, s.307-‐309, 367-‐401
Luftherravälde -‐ Air Supremacy
“Motståndaren antingen inte förfogar över luftstridskrafter eller då dessa inte på något sätt kan påverka händelseförloppet i eller från luftarenen.”38
”That degree of air superiority wherein the opposing air force is incapable of effective interference within the operational area using air and missile threats”.39
Luftöverlägsenhet-‐ Air Superiority
”Luftöverlägsenhet råder då kontrollen av luftrummet under en viss tid eller över ett visst område är så omfattande att motståndarens luftstridskrafter inte kan påverka våra luftoperationer på ett avgörande sätt.”40
”That degree of dominance in the air battle by one force that permits the conduct of its operations at a given time and place without prohibitive interference from air and missile threats.41
Direkt flygunderstöd -‐ Close Air Support
“Direkt flygunderstöd nyttjas för att ge eldunderstöd till de egna förband som befinner sig i nära anslutning till eller i direkt strid med motståndarens markstridskrafter.”42
“Air action by fixed-‐ and rotary-‐wing aircraft against hostile targets that are in close proximity to friendly forces and that require detailed integration of each air mission with the fire and movement of those forces. Also called CAS.43
Flyganfall på djupet -‐ Air Interdiction
“Flyganfall på djupet genomförs som en självständig flygoperation på sådant avstånd från egna förband att ingen samverkan mellan stridskrafterna behöver ske. Syftet är att förstöra, splittra, avleda eller försena motståndarens militära potential på marken innan denne kan anfalla egna styrkor eller på annat sätt uppnå sina mål.”44
“Air operations conducted to divert, disrupt, delay, or destroy the enemy’s military potential before it can be brought to bear effectively against friendly forces, or to otherwise achieve objectives that are conducted at such distance from friendly forces that detailed integration of each air mission with the fire and 37 Ibid, s.11
38 Doktrin för luftoperationer, DLuftO, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s.24
39 U.S. Joint Publication 1-‐02, http://www.dtic.mil/doctrine/new_pubs/jp1_02.pdf, hämtad 2014-‐ 05-‐06, s.11
40 Doktrin för luftoperationer, DLuftO, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s.23 41 U.S. Joint Publication 1-‐02, s.11
42 Doktrin för luftoperationer, DLuftO, Försvarsmakten, Stockholm, 2005. s.61 43 U.S. Joint Publication 1-‐02, s.39
movement of friendly forces is not required.”45 Nekande – Denial Riskgenererande – Risk Bestraffande – Punishment Dekapiterande – Decapitation Slagfältet – Theater
2. Teori
2.1 LuftmaktsteorierDet finns och har funnits många luftmaktsteoretiker som förespråkar att man ska använda luftmakt på flera olika sätt. Luftmakt definieras av Philip Meilinger som ”förmågan att utöva makt från luften eller rymden för att uppnå strategiska, operativa eller taktiska målsättningar.”46 Den som anses som den första
luftmaktsteoretikern är den italienska generalen Guilio Douhet. Han menade att luftmakten skulle användas till att göra massiva bombanfall mot städer vilket skulle resultera i att den utsatta befolkningen ersatte den sittande regeringen eller ändrade dess politik så att bombanfallen upphörde.
Uttrycket luftherravälde har haft många definitioner genom åren.47 Douhet ansåg
till exempel att det var en situation där ”man förhindrar fienden från att flyga, medan man själv har obehindrad möjlighet att flyga”. En annan teoretiker var amerikanen William Mitchell48. Han hade likheter med Douhet men menade att
bombanfallet istället skulle slå mot fiendens industriella och ekonomiska centra för att på så sätt få befolkningen att lida och göra uppror mot den styrande makten. Mitchell menade också att det skulle medföra att motparten inte kunde fortsätta sin kamp eftersom de inte hade tillgång till militära medel. Air Corps Tactical School i USA utvecklade hans idéer och menade att en stat bestod av ett system av ekonomiska och sociala beroendeförhållanden och att attacker skulle ske mot industriella mål för att få systemet att kollapsa och till sist bryta folkets vilja.49 Trenchard och Slessor som var två andra teoretiker menade att
luftmakten skulle slå mot produktion av militär materiel, underhåll och kommunikationslinjer. De menade att om fienden inte har någon militär
utrustning så kan de inte fortsätta strida. Under kalla kriget var luftmaktsteorin
45 U.S. Joint Publication 1-‐02, s.8
46Widén, J. & Ångström, J. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s.245 47 Ibid, s.249-‐251
48 Ibid, s.258 49 Ibid, s.259
sammankopplad med utvecklingen och betydelsen av kärnvapen. Thomas Schelling menade till exempel att kärnvapen skulle användas för att avskräcka fienden. Genom att öka eller minska hotet om våld kunde motpartens beteende ändras.50 Mot slutet av kalla kriget kom John Warden med sin teori där
luftmakten fick en mycket större roll. Han menade att fienden består av ett system där ledarskapet är kärnan och att attacker skall riktas däremot för att få systemet att kollapsa.51
Efter det kalla kriget har västmakterna i stor utsträckning använt lufmakt i sin militära maktutövning.52 Den här studien kommer dock att inrikta sig på Pape’s
teorier i hans bok Bombing to win: Air power and coersion in wars.
2.2 Bombing to Win: Air power and coercion in wars
Uppsatsens teorigrund utgår ifrån Pape’s teori som han beskriver den i boken Bombing to win: Air power and coersion in wars. Boken kom ut första gången 1996. Pape är professor i politisk vetenskap på universitetet i Chicago och specialiserar sig på internationell säkerhet. Bombing to win är en kvantitativ analys där Pape granskar 33 strategiska luftoperationer och där en fördjupad fallstudie sker i fem av dessa. Som titeln avslöjar så handlar boken om luftmakt och tvångsmakt. En stor del av teorin handlar om tvångsmakt som är en kärna i Pape’s teori. Tvångsmakt går ut på att man vill ändra beteendet hos
motståndaren.53 Ledare vill ofta använda militär tvångsmakt eftersom det ses
som en snabb och billig lösning på annars svåra internationella problem. Dock så överskattar ledare ofta möjligheten för en lyckad tvångsmakt menar Pape och underskattar kostnaden eftersom tvångsmakt ofta misslyckas även om den tvingande makten är överlägsen och hotet om att straffas är högt.54 Det beror på
att människor och ledare inte alltid är rationella eller inser att de har förlorat förrän det står helt klart att så är fallet. Pape säger även att tvångsmakt idag är ännu mer aktuell än tidigare eftersom det säkerhetspolitiska läget i världen efter kalla krigets slut har förändrats. Istället för att ha tröskelverkan mot
förutsägbara hot är det istället viktigt att kunna svara på oförutsägbara hot runt om i världen för att kunna ändra dessa staters beteende. Han säger också att det beror på att luftmakten får en allt större roll då befolkningen har en lägre
tolerans mot militära kostnader och förluster. Med luftmakt kan länder sätta in militära aktioner snabbare och med mindre risk än markstyrkor och med mer kraft och skräck än sjöstyrkor.55
Pape förespråkar att tvångsmakt ska användas för att slå mot motståndarens militära svagheter.56 Seger kan inte nås förrän motståndaren ger efter för den
egna sidans krav. Slutsatsen blir att det är hotet om militärt misslyckande som
50 Widén, J. & Ångström, J. Militärteorins grunder. Stockholm: Försvarsmakten, 2005, s.260 51 Ibid, s.265-‐267 52 Ibid, s.243 53 Pape, s.3 54 Ibid, s.2 55 Ibid, s.2 56 Ibid, s.1
Pape kallar för nekande som avgör och inte bestraffande av befolkning eller någon annan strategisk bombning.57 Det beror på att konventionella vapen inte
kan åverka sådan skada på ett land, att länder inte är så känsliga mot förstörelse och att regeringar ofta kan acceptera stora civila förluster för att nå andra mål.58
Det är dock en helt annan fråga när det gäller kärnvapen menar Pape eftersom det har en fruktansvärd förstörande effekt att ingen stat kan stå emot dess verkan. Pape’s målsättning med boken är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under 1900-‐talet. Han analyserar användandet av tvångsmakt historiskt för att sedan dra vissa slutsatser och se samband mellan då
tvångsmakt fungerade och inte i syfte att kunna förutse när tvångsmakten kommer fungera i framtiden.59 Teorin som Pape tar fram bygger på målstatens
beslutsfattande som i sin tur påverkas av relationen mellan den tvingande nationens militära strategi och målstatens svagheter. Den tvingande staten vill övertala målstaten att det är bättre att gå med på dennes krav än att motstå dem. Teorins ekvation ser ut enligt följande:60
R = B p(B) – C p(C)
Där, R = värdet av att stå emot kraven
B = potentiell fördel av att stå emot kraven
p (B) = möjlighet att få fördelar av att fortsätta stå emot kraven C = potentiell kostnad av att stå emot kraven
p (C) = sannolikhet att få lida av kostnaderna
När R är mindre än 0 så går målstaten med på ställda kraven. Det är utifrån denna ekvation som Pape gör sin undersökning.
Pape delar in luftmaktsutövandet i fyra olika operationskonster. Det är bestraffande (punishment), riskgenererande (risk), dekapiterande (decapitating) och den enda som enligt Pape fungerar den nekande
operationskonsten (denial). Enligt Pape så anses inte luftöverlägsenhet som en strategi och behövs inte över hela insatsområdet utan bara över målet och de korridorer som används för att ta sig till och från målet.61 Till skillnad från
Warden som däremot anser att luftherravälde är en förutsättning för att luftmakten ska fungera. Nedan följer en presentation av de fyra
operationskonsterna. Presentationen av den nekande operationskonsten är mer omfattande och detaljerad eftersom det är den teori som kommer användas i uppsatsen.
Den bestraffande operationskonsten62 innebär att bomba civila med maximal
intensitet för att bestraffa motståndaren så att de ändrar beteendet enligt önskemål. Douhet förespråkar detta och det användes till exempel av de 57 Pape, s.15 58 Ibid, s.10 59 Ibid, s1 60 Ibid, s.16 61 Ibid, s.58 62 Ibid, s.66-‐69
allierade under andra världskriget när de bombade Tyskland. Antingen sker attack direkt mot befolkningen eller genom att förstöra ekonomisk infrastruktur så att befolkningen berövas livsnödvändiga varor och service.
Den riskgenererande konsten63 har likheter med den bestraffande men det
innebär istället att höja risken för civil skada så att motståndaren ger vika för krav för att undvika fortsatt skada. Målet är att ha en gradvis ökning för att kunna hota om mer förstörelse och på så sätt kan motståndaren ändra sitt beteende i ett tidigare skede. Detta användes till exempel i USA:s operation Rolling Thunder mot Nordvietnam 1965-‐1968.
Den dekapiterande operationskonstens64 mål är att slå mot ledarskap och
kommunikationscentraler. Detta för att det anses vara den moderna statens svaga punkt. Hur starka de militära styrkorna än är så är de inte effektiva utan ledarskap. Detta användes till exempel i luftoperationen mot Irak 2003.
Den nekande operationskonsten65 innebär att man använder luftmakten genom
att slå mot motståndarens militära styrkor så att de försvagas så pass mycket att egna markstyrkor kan ta området utan att lida för stora förluster. Den försöker hindra motståndarens militära strategi för att ta eller hålla territoriet. För att vidare hindra det så fokuserar den nekande operationskonsten på att förstöra tillverkning av militär utrustning eller andra fabriker och industrier som metall eller gummi, på att skära av logistikkedjor till exempel förstöra vägar och
järnvägar fram till fronten så att vapen, materiel och förnödenheter inte når fram till de stridande samt på att splittra de fientliga styrkorna och ge understöd till de egna markstyrkorna. Det är även att attackera ledning och andra
stödfunktioner bakom fronten. Detta syftar till att minska fiendens förmåga att föra strid i området. Luftstridskrafterna kan dock inte vinna själva utan för att vinna ska de användas för att neka fiendens förmåga att nå sina mål på
slagfältet.66 För att vidare lyckas med det måste markstyrkorna användas för att
begränsa fiendens handlingsmöjligheter likt en hammare och ett städ.67 Enligt
Pape så fungerar inte strategisk bombning utan det krävs alltid en stor markoffensiv eftersom det bara är markstyrkorna som kan ta och hålla territoriet. För att kunna kontrollera en plats måste fiendens markstyrkor förstöras där och därför fungerar bara luftmakt som används som understöd till de egna markstyrkorna. Pape delar sedan in den nekande operationskonsten i tre delar som är strategisk interdiktion, operativ interdiktion och direkt understöd till markstyrkor.
Strategisk interdiktion syftar till att försöka förstöra produktion av militär utrustning och olika transportsystem för att minska tillgången på vapen,
ammunition och annan militär materiel. Strategisk interdiktion lämpar sig bäst i utdragna krig menar Pape. Det beror på att det inte hinner få någon effekt i korta krig. Det lämpar sig också bäst när målet är att slå mot ekonomin som helhet. Det 63 Pape, s.66-‐69 64 Ibid, s.79-‐86 65 Ibid, s.69-‐ 79 66 Ibid, s.314 67 Ibid, s.318
