Patienters erfarenheter av bedside-rapportering : En litteraturöversikt

Patienters erfarenheter

av

bedside-rapportering

En litteraturöversikt

Huvudområde: Omvårdnad

Författare: Elin Stenqvist & Hannah Fällman Handledare: Berit Munck & Björn Erfors Jönköping 2020 januari

Sammanfattning

Bakgrund: Sjuksköterskan ska enligt lag värna om patientens integritet och självbestämmande och vården ska utformas och genomföras i partnerskap med patienten. Vid bedside-rapportering sker överlämnande av patientansvar mellan sjuksköterskor vid skiftbyte, i närvaro av patient antingen vid sängkanten eller i enskilt rum.

Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bedside-rapportering.

Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet är framställt utifrån tio artiklar publicerade mellan år 2010 och 2019.

Resultat: Patienters upplevelser och erfarenheter av bedside-rapportering var generellt sett positiva. Mer information samt möjlighet att bidra med egen kunskap uppskattades och ledde till en ökad delaktighet. Patienter önskade olika nivå av delaktighet och vissa påpekade att språket som fördes under bedside-rapporteringen inte var tillfredsställande. Sekretess ansågs inte vara ett problem däremot uttrycktes det att känslig information skulle framföras med försiktighet.

Sammanfattning: Bedside-rapportering visades öka patienters delaktighet till följd av en bättre relation och kommunikation med sjuksköterskan. Vidare ledde det till en ökad patientsäkerhet på grund av möjlighet för patienter att korrigera felaktig information. Även om patienter inte anser att sekretessen är ett större problem kan rutiner kring det förbättras.

Patient’s experiences of bedside-reporting

Summary

Background: Nurses are required by law to protect patient’s integrity and self-determination. Care must be implemented in partnership with the patient. During bedside-report the responsibility of the patient is handed off, in the presence of the patient, either at the bedside or in a separate room.

Purpose: To describe patient’s experiences of bedside-reporting.

Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The result is based on ten articles published between 2010 and 2019.

Results: Patients experience of bedside-report were mostly positive. The patients appreciated that they were given more information and that they had the opportunity to contribute with their own knowledge. Patients’ preferences of participation differed, and some pointed out that the language during bedside-report was not always satisfying. Patients did not consider confidentiality a problem, however, it was expressed that sensitive information should be presented with caution.

Conclusion: Bedside-report was shown to increase patient’s participation as a result of a better relationship and communication with the nurse. Furthermore, it led to increased patient safety due to the ability of patients to correct information. Although patients did not consider privacy a major problem, routines can be improved.

Keywords: Participation, Communication, Confidentiality, a Sense of Coherence (SOC).

Innehållsförteckning

Inledning 6

Bakgrund 6

Relationen med patienten 6

Kommunikation 7

Överrapportering 7

Bedside-rapportering 8

Sjuksköterskans erfarenheter av bedside-rapportering 8

KASAM - Känsla av sammanhang 9

Problemformulering 9

Syfte 10

Metod 10

Design 10

Urval och datainsamling 10

Dataanalys 11

Forskningsetiska överväganden 11

Resultat 12

Delaktighetens betydelse 12

Att vara involverad eller ej 12

En bättre relation till sjuksköterskan 13

Möjlighet till information 13

Att kunna bidra och få mer kunskap 13

När språket inte räcker till 13

Behov av säkerhet 14

Olika behov av sekretess och integritet 14

Att känna trygghet 14

Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 16 En fungerande vårdrelation 16 Informationsbytet 17 Trygg vårdmiljö 17 Slutsats 18 Kliniska implikationer 18 Referenslista 19 Bilaga 1. Sökmatris 24

6

I

I en internationell studie mellan 11 höginkomstländer placerades Sverige sist under kategorin ‘vårdprocess’ som innefattade beröringspunkterna säker vård, förebyggande, samordning och patientdelaktighet (Schneider, Sarnak, Squires, Shah & Doty, 2017). I den moderna vården ska patienten vara i fokus tillsammans med en säker vård av hög kvalitet (Edwardson, Gamm, Gregory, Tan & Tilrico, 2014). Studier som utförts i Sverige har dock visat att patienter upplever svagheter vad gäller både information och delaktighet i vården (Vårdanalys, 2014). En central förutsättning för att kunna förbättra och uppnå kraven på information samt delaktighet har visats vara en välfungerande kommunikation (Edwardson et al., 2014). Ett moment som innebär hög risk för bristande kommunikation är vid överlämnande av sjuksköterskans ansvar vid skiftbyte (Faloon, Hampe & Cline, 2018). Ett omtalat arbetssätt inom sjuksköterskelitteraturen är bedside-rapportering, vilket ska kunna öka både patienters delaktighet i sin egen vård och patientsäkerheten (Dorvil, 2018). Konkreta fördelar med bedside-rapportering är exempelvis att det är ekonomiskt sparande till följd av en mer tidssparande överrapportering och därmed mindre övertid för sjuksköterskan (Anderson & Mangino, 2006). Misstag och ogynnsamma händelser minskade med 50% när patienten hade möjlighet att vara delaktig i vården (Weingart et al., 2011). En ökad delaktighet medför att patienter kan hantera delar av vården självständigt vilket är mer kostnadseffektivt samt medför att resurserna effektiviseras. Både patient, sjuksköterska och läkare är mer nöjda efter implementering av bedside-rapportering. Sjuksköterskan upplevs få en bättre överblick av patienten med mer relevant information. Dessutom underlättas prioriteringen av arbetet och den interprofessionella relationen stärks (Anderson & Mangino, 2006). Information angående patienters vård är bristfällig, vilket visar sig i en studie där endast 52% av sjuksköterskorna förvissade sig om att patienterna var medvetna om planer och mål för deras vård (Eloranta et al., 2014). Att patienter inte är helt tillfredsställda med sin delaktighet i vården visar sig i en annan studie där 37% av patienterna önskade en aktivare roll och större möjlighet till information och beslutsfattande (Florin, Ehrenberg & Enfors, 2006). Det finns även brister med bedside-rapportering vilket har gjort metoden svår att upprätthålla (Dorvil, 2018).

B

RELATIONEN MED PATIENTEN

Enligt Hälso-sjukvårdslagen (SFS 2016:1298) ska all vård bygga på patientens självbestämmande och integritet. Hälso- och sjukvården ska även enligt Patientsäkerhetslag (SFS 2018:554) i största möjliga mån utformas och utföras i samråd med patienten. Dessutom ska patienten kunna medverka genom att vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska baseras på patientens önskemål och personliga förutsättningar.

Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning, är omvårdnaden sjuksköterskans specifika kompetens. Sjuksköterskan ska arbeta efter ett etiskt förhållningssätt genom att se till patientens värderingar, självbestämmande, integritet och värdighet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Patienter behöver känna tillit till sjuksköterskan för en god vårdrelation. Bristande tillit leder till en sårbar samt utsatt situation och patienten riskerar att hamna i en beroendeställning till sjuksköterskan. Patienter kan ibland ha mer kunskap om sin hälsosituation än vad sjuksköterskan har och kunskapen är därför inte endast fast knuten till vårdande professioner (Akpotor & Johnson, 2018).

7 Patientens utökade möjlighet till självbestämmande i vården leder till en större känsla av livskvalité (Beck & Thyssen Dichmann, 2013). Att vara delaktig innebär att vara inkluderad i beslut om sin egen vård, planering och omsorg. Det handlar till stor del om den information som delas mellan patient och sjuksköterska (Vahdat, Hamzehgardeshi, Hessam & Hamzegardeshi, 2014).

Kommunikation

I vårdrelationen har kommunikation visat sig vara en viktig komponent, i synnerhet kommunikation anpassad till patienten. Det innebär att informera och erbjuda patienten en stöttande miljö där sjuksköterskans empati för patienten är i fokus. Genom att sjuksköterskan visar empati och förståelse finns en större möjlighet att patienten vågar öppna upp sig. Kommunikationen leder således till utökad och mer grundlig information om patientens situation. Patientens preferenser och önskemål framkommer enklare vilket underlättar korrekt diagnostisering samt behandling. Sjuksköterskans empati för patienten har även positiva utkomster vad gäller patientens känsla av att bli accepterad och lyssnad på (Pehrson et al., 2016).

När kommunikationen inte räcker till upplever patienter känslor av maktlöshet, stress och osäkerhet (Antonacci, Fong, Sumbly, Wang, Maiden, Doucette & Chevrier, 2018). Bristande kommunikation mellan sjuksköterska och patient leder till att vårdkvalitén blir lidande (Tobiano, Bucknall, Marshall, Guinane & Chaboyer, 2016). Dessutom ökar risken för missförstånd och felaktiga beslut (Ringdal, Chaboyer, Ulin, Bucknall & Oxelmark, 2017). De främsta orsaker till detta är att sjuksköterskan är försenad i sitt arbete, tidsbrist och ett inkomplett sjukvårdsteam (Souza Settani et al., 2019).

ÖVERRAPPORTERING

Det finns flertalet variationer av överrapportering där de mest frekvent använda metoder är muntlig-, bedside-, bandinspelning- och skriftlig-överrapportering (Mayor, Bangerter & Aribot, 2012; Dorvil, 2018). Överrapportering syftar till utbytet av information mellan antingen sjuksköterskor eller andra professioner inom vården. Därtill kan den ske tillsammans med patienten (Streeter & Harrington, 2017). Det mest förekommande tillvägagångsättet i dagsläget är att rapportera över patientansvaret muntligt vid skiftbytet. För att samordna och strukturera en säker vård vid skiftbyten finns rutiner att följa (Mayor, Bangerter & Aribot, 2012; Dorvil, 2018).

Vad en överrapportering har för informationsinnehåll varierar både mellan arbetsplatser och situation. Informationen kan antingen vara grundlig eller djupgående samt beröra antingen enstaka eller samtliga patienter (Mayor, Bangerter & Aribot, 2012). Ämnen som mest frekvent tas upp vid överrapportering är information om patientens nuvarande tillstånd, förändringar, pågående behandlingar samt eventuella komplikationer som kan uppstå (The Joint Commission, Joint Commission International & World Health Organization, 2007). Även information som inte nödvändigtvis dokumenteras utan baseras på sjuksköterskans intuition kan framkomma vid överrapportering, exempelvis oro för patientens välmående eller att något inte står rätt till (Mayor, Bangerter & Aribot, 2012). En bra överrapportering ska innehålla korrekt information, skapa ett förtroende baserat på tillit mellan sjuksköterskorna som är delaktiga. Överraporeringen ska uppmuntra till frågor och svar samt ge utrymme för att verifiera information (Streeter & Harrington, 2017). Det finns olika omständigheter som kan påverka en överrapportering, både positivt och negativt. Det kan handla om hur sjuksköterskan hanterar informationsutbytet, praktiskt och på ett personligt plan. Miljön runt omkring, tidsaspekt samt

8 lokalisationen och typ av överrapportering spelar även en betydande roll (Streeter & Harrington, 2017). För att säkerställa att vården är säker och av hög kvalitet krävs en fungerande kommunikation. Att kommunikationen brister har visats vara en risk vid muntlig överrapportering (Faloon, Hampe & Cline, 2018).

Bedside-rapportering

Bedside-rapportering innebär överrapportering som sker vid patientens sängkant. Det är den enda av flertalet tillvägagångsätt som inkluderar patient, patientens närstående samt sjuksköterskan som går både på och av sitt arbetspass (Dorvil, 2018). Som sjuksköterska finns fastställda rekommendationer om att göra patienten delaktig i form av bedside-rapportering (Australian Commission on Safety and Quality in Health Care, 2012; World Health Organization, 2007). Bedside-rapportering bidrar till att alla parter blir delaktiga och inkluderade i aktuell situation vid överlämnande av information, vid sjuksköterskans skiftbyte. Den mer öppna dialogen sinsemellan bidrar även till en högre patientsäkerhet (Bains et al., 2018).

Bedside-rapportering kan utföras på flera olika sätt. Antingen sker en första del av rapporten muntligt eller skriftligt mellan sjuksköterskor i skiftbytet, för att följas av en andra del med gemensam rapportering vid patientens sängkant. Alternativt kan rapporten endast ske vid patientens sängkant (Dorvil, 2018). Det är dock inte alla patienter som är kapabla att vara delaktiga vid bedside-rapportering på grund av tillstånd som demens, kognitiv nedsättning eller konfusion (Tobiano & Whitty, 2017; Oxelmark, Ulin, Chaboyer, Bucknall & Ringdal, 2017). Trots fastställda rekommendationer implementeras och följs inte bedside-rapportering alltid. Orsaker till detta finns både på individ-, avdelning- och organisationsnivå (Tobiano & Whitty, 2017).

Sjuksköterskans erfarenheter av bedside-rapportering

Studier har visat att sjuksköterskan har flertalet positiva erfarenheter av bedside-rapportering som kan sammanfattas av ett starkare band och partnerskap med patienten. Det innebär att lyssna på och engagera patienten, att kunna stödja patienten att ta ett visst eget ansvar samt att minska maktglappet genom ökad delaktighet. Studien visar även på att sjuksköterskan på detta vis får en annan helhetssyn på patientens situation där patientens mål, planer och önskan får komma fram. Patienten ses som en resurs som kan minska risken både för missförstånd samt felaktig vård och istället öka patientsäkerheten. Att dela information och valmöjligheter ansåg sjuksköterskan vara positivt för patienters följsamhet till behandling (Oxelmark et al., 2017). Problematik kring implementering av bedside-rapportering finns, när sjuksköterskans inte alltid har viljan eller motivationen att följa rekommendationen. Dessutom påverkas bedside-rapportering av sjuksköterskans bristande kunskap om utförande och innehåll av metoden (Tobiano & Whitty, 2017).

9

KASAM-KÄNSLA AV SAMMANHANG

Begreppet KASAM, känsla av sammanhang, berör individers olikheter på allas olika motståndskraft. KASAM är en teori som bygger på att hitta mening samt sammanhang i vardagen och därmed kunna uppleva ett högre välbefinnande. KASAM bygger på tre komponenter: Begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Dessa komponenter balanseras och påverkar hur varje individ kan hantera olika situationer. En högre grad av KASAM leder till att en individ har ökad förmåga att hantera stressiga situationer och svårigheter som uppstår i livet (Antonovsky, 2005).

Begriplighet handlar om det som händer inom och runt omkring en individ i olika situationer. Det syftar kring i vilken nivå en individ upplever situationer som förnuftiga, gripbara, strukturerade och sammanhängande. Individer med hög känsla av begriplighet kan känna att svårigheter som möts är förutsägbara. Dessutom finns en inställning hos individen om att det mesta går att lösa eller få en förklaring på (Antonovsky, 2005).

Hanterbarhet bygger på resurser som finns tillgängliga för individen att kunna hantera händelser som sker i omgivningen. Dessa resurser kan vara inom en individs egen kontroll eller utav vänner, familj eller vårdpersonal det finns tillit till. Vid hög känsla av hanterbarhet känns livet för individen sällan orättvist eftersom det finns en större beredskap för att kunna hantera situationen och gå vidare (Antonovsky, 2005). Den sista komponenten meningsfullhet syftar framförallt till i vilken utsträckning en individ upplever att livet har en känslomässig mening. Meningsfullhet i livet kan upplevas när aktiviteter och utmaningar individen engageras i känns värda prestationen (Antonovsky, 2005).

De tre olika komponenterna som KASAM består utav går att koppla till bedside-rapportering genom att involvera patienter till den egna situationen samt att som sjuksköterska vara stöttande i de utmaningar patienten möter. Begreppet begriplighet kan kopplas till den information som patienten får tillgång till samt insikten i sin egen vård. Detta kan i sin tur leda till en mer förutsägbar situation för patienten. Hanterbarhet i samband med bedside-rapportering skulle kunna relateras till patientens möjlighet att vara med och påverka sin egna vård. Det sista begreppet meningsfullhet går att tolka till att bedside-rapportering kan leda till en känsla av ökad delaktighet och engagemang, vilket kan vara en bidragande faktor till en större framtidstro.

PROBLEMFORMULERING

Sjuksköterskans professionsspecifika område är omvårdnad och ska utgå efter en personcentrerad helhetssyn. Som sjuksköterska finns ett ansvar, styrt av lagar, som bland annat innebär att göra patienten delaktig i sin egen vård. Det finns många olika situationer där kommunikationen kan svikta i vårdrelationen och det är väsentligt att minimera dessa tillfällen, exempelvis vid överrapportering. Patienten är expert på sin egen kropp och utan kommunikation eller delaktighet riskeras utebliven information av erfarenheter som är betydande för utformningen av vården. Patientens egna erfarenheter av sin vård är väsentlig för det egna måendet. De tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar individens förmåga att hantera situationer. Genom bedside-rapportering ökar delaktigheten vilket kan underlätta för patienten att hitta mening och känna högre välbefinnande.

10

S

Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av bedside-rapportering.

M

DESIGN

För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt inom valt område med kvalitativ design. Kvalitativ design innebär fokus på människans komplexitet och även på förståelsen av människans faktiskt upplevda verklighet. En induktiv ansats har använts vilket innebär att deltagarnas erfarenhet av bedside-rapportering har sammanställts förutsättningslöst och kopplats till teorin KASAM (Polit & Beck, 2017).

URVAL OCH DATAINSAMLING

Sökningarna av de vetenskapliga artiklarna har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Medline. Cinahl fokuserar på omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. PubMed har fokus på medicin, odontologi samt omvårdnad och Medline har ett mer medicinskt fokus (Forsberg & Wengström, 2013). Med syftet som utgångspunkt, patienters erfarenheter vid bedside-rapportering, har följande sökord patient, patient

centered, patient experience, patient perspective, patient view, patient attitudes, qualitative, bedside, bedside shift report, bedside handover, bedside handoff, bedside report, care och experience använts. I sökningarna har sökorden använts i

kombination med de booleska termerna “AND” för att specificera sökningen och “OR” för att expandera sökträffarna. När synonymer används i samband med termen “OR” är det endast ett av orden som behöver finnas med i sökträffarna (Henricson, 2017). Sökningarna redovisas i en sökmatris (se bilaga 1). I artiklar med fler perspektiv än patientens har enbart patientperspektivet använts. Tre av artiklarna i resultatet har en mixad metod där enbart den kvalitativa delen av resultatet använts.

Avgränsningar som användes var artiklar med engelskt språk utgivna efter år 2009 samt artiklar som är peer-reviewed. Ett granskningsprotokoll från Hälsohögskolans avdelning för omvårdnad har använts på valda artiklar (se bilaga 2). Detta protokoll granskar artiklarnas syfte, bakgrund samt resultat. Artiklarna har granskats och enbart använts i resultatet om dessa har blivit helt godkända i del ett samt fått åtminstone sex av åtta poäng i protokollets del två. Artiklarnas poäng redovisas i artikelmatrisen (se Bilaga 3). Exklusionskriterierna innefattade artiklar med deltagare under 18 år, kvantitativa artiklar och review-artiklar.

Sökningarna resulterade i 243 titlar, trots detta föll ett stort antal bort och enbart 36 artiklar kvalitetsgranskades i sin helhet som sedan resulterade i 10 artiklar. Trots att sökordet qualitative användes var det ett stort antal av artiklarna som hade en kvantitativ metod, dessa sorterades bort. Ett fåtal artiklar saknade fulltext och var inte möjliga att beställa genom biblioteket, dessa behövde därför också uteslutas. Sökningarna ledde till en del dubbletter, dessa valdes bort i urvalet och redovisas därför inte i sökmatrisen.

11

DATAANALYS

Dataanalysen gjordes i fem steg enligt Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2017). Där bröts helheten ner till mindre delar för att sedan skapa en ny helhet. Som första steg i analysen lästes de tio valda artiklarna igenom av båda författarna. Artiklarna bearbetades ett flertal gånger för att kunna förstå och uppfatta innehållet på rätt sätt. Andra steget innebar att fokus låg på artiklarnas resultat, huvudteman och subteman med dess innehåll, för att kunna förstå om de var relevanta för studiens syfte. I tredje steget skapades en överblick av materialet genom att sammanställa fynden i artiklarnas resultat med hjälp av nummerkodning. Detta innebar att första gången ett fynd framkom tilldelades det ett nummer och liknande fynd fick därefter samma nummer. För att lättare kunna överblicka sammanställningen av artiklarna skapades en artikelmatris (Se Bilaga 3). Fjärde steget handlade om att jämföra resultaten i artiklarna mot varandra för att se vilka likheter och olikheter som fanns. Likheterna och olikheterna som hittades i artiklarna bildade sex subkategorier varpå liknande subkategorier sammanfördes till tre huvudrubriker. Det femte och sista steget presenteras i figur 1.

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Artiklarna i denna litteraturöversikt har blivit etiskt godkända av en etisk kommitté. Det etiska godkännandet är viktigt för att se till att de etiska riktlinjerna och reglerna har följts i genomförandet av datainsamling (Forsberg & Wengström, 2013). Det ska finnas en etisk känslighet och medvetenhet, genomgående under litteraturöversikt (Henricson, 2017). Artiklarna innehar ett etiskt godkännande som inhämtats från deltagarna som varit med i studien, vilket alltid ska göras i studier som baseras på människor (Polit & Beck, 2017).

Vid medicinsk forskning ska deltagares respekt och rättigheter tillgodoses. Om risken för deltagarna är större än den potentiella fördelen av forskningen skall undersökningarna omedelbart stoppas. Deltagarnas välbefinnande väger tyngre än resultatet av forskning (Helsingforsdeklarationen, 2013). I en litteraturöversikt är den dokumenterade kunskapen undersökningsfältet istället för personerna. Vid en litteraturöversikt behövs inget etiskt godkännande men arbetets gång har ändå följt en god vetenskaplig moral, där fusk och ohederlighet inte förekommer. I en litteraturöversikt är det viktigt att inte utesluta några perspektiv genom att enbart välja specifika artiklar som riktar sig mot syftet (Forsberg & Wengström, 2013).

Förförståelsen till litteraturöversikten är en viktig aspekt att beakta eftersom tidigare erfarenheter och värderingar kan påverka resultatet. En av författarna har erfarenhet om ämnet vilket kan innebära både hinder och möjligheter för bildandet av en ny förståelse (Henricson, 2017).

12

R

Fynden efter sammanställningen av artiklarna resulterade i tre huvudteman och sex subteman, vilka presenteras i figur 1.

Figur 1. Kategorisering av resultat.

DELAKTIGHETENS BETYDELSE

Delaktighetens betydelse berör patienternas erfarenhet av att vilja vara involverad i

sin egen vård eller ej samt hur relationen till sjuksköterskan kan påverka patientens möjlighet till involvering.

Att vara involverad eller ej

Patienterna i studierna uppskattade möjligheten att bli involverade och uppdaterade. Dessutom uttryckte patienterna att nivån av delaktighet var tillfredsställande (Lupieri, Creatti & Palese, 2015; McMurray, Chaboyer, Wallis, Johnson & Gehrke, 2010; Kerr, McKay, Klim, Kelly & McCann, 2013; Bruton, Norton, Smyth, Ward & Day, 2016; Jeffs, Beswick, Acott, Simpson, Cardoso, Campbell, Irwin, 2013; Burdick, Kara, Ebright & Meek, 2017; Lu, Kerr & McKinlay, 2014; Baldwin & Spears, 2019). I en annan studie upplevde patienter att de var närvarande vid bedside-rapporteringen men att de inte var delaktiga eftersom sjuksköterskan inte talade till dem direkt. De önskade möjligheten till att vara mer involverade och få ökad information. (Lupieri et al., 2015). Att vara delaktig betydde olika för patienterna. Patienterna ville vara helt delaktiga vid bedside-rapportering medan andra patienter föredrog ett passivt engagemang. Den passiva delaktigheten hade olika orsaker som grund där vissa patienter föredrog att endast lyssna och ta in information på bedside-rapporteringen (McMurray et al., 2010; Bruton et al., 2016; Jeffs et al., 2013). Patienterna ansåg sig vara en distraktion vid utförandet av bedside-rapportering. Att de intog det passiva engagemanget var för att sjuksköterskan skulle kunna göra sitt jobb utan att patienterna upptog extra tid med frågor (Bruton et al., 2016). Patienterna upplevde att bedside-rapportering verkade bli ett stressmoment för sjuksköterskan. Patienterna kunde inte vara aktiva på det sätt som var önskat eftersom den avlagda tiden var för kort och uttryckte att det behövdes mer utsatt tid. Patienterna hade därmed fått möjlighet att våga ställa fler frågor och genom detta bli mer delaktiga i konversationen (Shih, Addo-Tabiri & Sofair, 2018).

Delaktighetens

betydelse

• Att vara

involverad

eller ej

• En bättre

relation till

sjuksköterskan

Möjlighet till

information

• Att kunna

bidra och få

mer kunskap

• När språket

inte räcker till

Behov av

säkerhet

• Olika behov av

sekretess och

integritet

• Att känna

trygghet

13 Det framkom också tillfällen när patienter, främst de som legat på avdelning en längre tid, avstod från genomförandet av bedside-rapportering. Patienterna hade ofta varit sjuka en längre tid med vård och behandling som stod stilla, utan förändringar att rapportera (Jeffs et al., 2013). Det fanns även patienter som inte ville vara delaktiga vid bedside-rapportering eftersom de ansåg sig inte ha något med skiftbyte och patientansvar att göra (Baldwin & Spears, 2019).

En bättre relation till sjuksköterskan

Det fanns en glädje hos patienterna i att bli sedda som partners och att i första hand ses som en person vid bedside-rapportering, inte som patient (McMurray et al., 2010; Jeffs et al., 2013; Lu et al., 2014). Patienterna upplevde att samverkan med sjuksköterskan var god och att de vid bedside-rapportering blev lyssnade på (Burdick et al., 2017). Den goda vårdrelationen till sjuksköterskan innebar djupare samtal där patienternas tveksamheter blev tydliggjorda. Dessutom resulterade det i att patientens ångest och rädsla blev lindrad (Jeffs et al., 2013).

Patienterna upplevde att vårdrelationen blev betydligt mer personlig när patienterna kunde vara delaktiga i rapporteringen. Sjuksköterskan skapade en större förståelse för patienten om dennes tillstånd samt behov, vilket gynnade både patient och effektivitet (Lu et al., 2014; Jeffs et al., 2013; Kerr et al., 2013). Patienterna uppskattade att de fick träffa sjuksköterskan direkt vid skiftbyte. Att de fick se hur kompetenta, noggranna och medmänskliga de var vilket ökade förtroendet till sjuksköterskan (Lupieri et al., 2015; Bruton et al., 2016; Jeffs et al., 2013; Bradley & Mott, 2013). Dessutom upplevdes bedside-rapporteringen som en viss underhållning som fick minuterna att gå lite fortare (Bradley & Mott, 2013).

MÖJLIGHET TILL INFORMATION

Möjlighet till information beskriver att patienten kan bidra med och få viktig

information för en god utformning av vården samt att det finns språkhinder i kommunikationen mellan vårdpersonal och patient.

Att kunna bidra och få mer kunskap

Patienter uppskattade möjligheten till bedside-rapportering och att höra all information samt delge egna tankar. Bedside-rapportering öppnade upp möjligheten för patienter att ställa frågor samt dubbelkolla information och lägga till sådant som glömts av. Det blev dessutom tydligare för patienterna vilken typ av vård som var planerad framöver (McMurray et al., 2010; Kerr et al., 2013; Bruton et al., 2016; Jeffs et al., 2013; Lu et al., 2014; Bradley & Mott, 2013; Shih et al., 2018; Lupieri et al., 2015; Baldwin & Spears., 2019). Bedside-rapportering gav patienterna en känsla av att sjuksköterskan berättade all information och att det därför inte var någon information som uteblev eller hölls hemlig från patienten (Shih et al., 2018). De önskade försiktighet av ny information vid bedside-rapportering, helst ville patienterna enbart att det som rapporterades var sådant som redan tagits upp och patienterna var medvetna om (Kerr et al., 2013).

När språket inte räcker till

En del patienter upplevde att det hölls ett medicinskt språk under bedside-rapportering vilket exkluderade patienterna från att kunna vara delaktiga. Det framkom även att det medicinska språket verkade vara lättare för yngre patienter att förstå än vad äldre patienter upplevde att det var (Lupieri et al., 2015). Andra patienter

14 som talade ett annat modersmål upplevde svårigheter i kommunikationen vilket medförde minskad förståelse. När språket inte blev förståeligt ledde det till att patienterna saknade relevant information om den planerade vården. Vissa patienter rapporterade att det ledde till ångest och stress (Kerr et al., 2013).

Somliga patienter upplevde istället att språket anpassades tillfredsställt till situationen eller blev förklarat när det behövdes, vilket bjöd in till delaktighet och möjlighet till diskussioner. Patienter upplevde sig vara mer sedda när språket var anpassat till situationen (McMurray et al., 2010; Shih et al., 2018).

BEHOV AV SÄKERHET

Att känna säkerhet berör patienters olika preferenser vad gäller mottagande av

personlig information samt patienters ökade känsla av trygghet vid bedside-rapportering och närvaro av anhöriga.

Olika behov av sekretess och integritet

Patienter upplevde inte att bedside-rapportering drabbade varken sekretessen eller integriteten. Patienterna kände sig komfortabla med att deras medicinska tillstånd blev diskuterat inför andra (Lu et al., 2014; Jeffs et al., 2013; Lupieri et al., 2015; Shih et al., 2018; McMurray et al., 2010). Vissa patienter visade dock på en oro för sin sekretess och integritet då information om tillstånd och namn delades fritt bland andra patienter i närheten (Kerr et al., 2013; Jeffs et al., 2013; Shih et al., 2018; McMurray et al., 2010). Somliga patienter upplevde inte alltid att bedside-rapportering skyddade deras integritet dock var alla i samma sårbara situation på sjukhus och att det därför inte fanns något intresse hos någon annan patient att lyssna. Patienterna beskrev även att sjuksköterskan gjorde sitt bästa för att skydda integriteten genom att bland annat tala med en dämpad ton (Lupieri et al., 2015). En del patienter ansåg att vissa känsligare och privata ämnen som bland annat psykisk ohälsa, sexualitet eller religion skulle tas med större försiktighet och inte diskuteras inför andra (Lu et al., 2014; Kerr et al., 2013).

Att känna trygghet

Patienter upplevde att de kände sig lugna, hade kontroll på sin situation vilket medförde att de kände sig skyddade och säkra med hjälp av bedside-rapportering. Det var även patienter som rapporterade att de kände lättnad när det gick att följa sin process lättare och det blev mer tydligt när det kom positiva framsteg i vårdprocessen (Lupieri et al., 2015). Patienterna kände sig även mer trygga i att låta sjuksköterskan vårda eftersom de kunde förvissa sig om att denne besatt korrekt kunskap och var väl insatt i patientens situation efter bedside-rapporteringen (Kerr et al., 2013; Lupieri et al., 2015; Bruton et al., 2016).

I somliga fall blev patienters anhöriga involverade under bedside- rapporteringen. Det ledde till att anhöriga hölls uppdaterade och välinformerade vilket även ingav en trygghet samt lättnad hos patienten. Anhöriga kunde även agera stöd genom att lägga till frågor som patienten glömt bort eller inte orkade ställa (Bruton et al., 2016; Kerr et al., 2013).

15

M

En litteraturöversikt utfördes för att få en bred syn över tillgänglig forskning. För att besvara syftet att beskriva patienter erfarenheter av bedside-rapportering valdes en kvalitativ design eftersom det studerar upplevelser och erfarenheter (Forsberg & Wengström, 2015). Vid kvalitativ design stärks studiens tillförlitlighet vid uppfyllande av kvalitetskraven trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet (Polit & Beck., 2017). För att utforska tillgänglig forskning utfördes initialt en provsökning där det framkom att bedside-rapportering hade flertalet olika synonymer i engelskt språk, vilka var bedside handover, bedside handoff, bedside report och bedside shift report. Sökningarna kan ha försvårats på grund av detta men för att kunna finna all tillgänglig forskning gjordes sökningar med samtliga synonymer. Valda sökord översattes från svenska till engelska av författarna vilket hade kunnat ha en negativ påverkan på urvalet. Efter provsökningen konfirmerades dock att sökorden var korrekt översatta. När artiklarna söktes med flera olika kombinationer av sökorden var det en del artiklar som uppkom flertalet gånger i de olika databaserna. Dubbletter kan påvisa en styrka av sökorden och att dessa är tydligt inriktade (Henricson, 2017). En del artiklar uteslöts på grund av nekad åtkomst, detta kan vara en svaghet i litteraturöversikten då det kan finnas fler vetenskapliga studier som varit relevanta för syftet. Sökningarna gjordes i tre vårdvetenskapliga databaser; Cinahl, PubMed och Medline. De olika databaserna gav en förutsättning för ett brett utfall av artiklar vilket styrker litteraturöversikten trovärdighet (Henricson, 2017).

Initialt var en av avgränsningarna att enbart använda kvalitativa artiklar vilket visades ge för liten bredd och därmed för få artiklar till resultatet. Patienters perspektiv på bedside-rapportering visades vara ett område med begränsad forskning. Som tillägg valdes därför att inkludera artiklar med mixad metod för att stärka föreliggande litteraturöversikt. Artiklar som blivit peer-reviewed användes som avgränsning för att de klassificeras som vetenskapliga och därför ökar trovärdigheten (Henricson, 2017). Trots ett begränsat urval av artiklar inom området valdes det att stå fast vid avgränsningen av årtal, från 2009 - 2019. Genom användandet utav aktuell forskning ökar kvaliteten och trovärdigheten på litteraturöversikten.

En exklusionskriterie till studien var patienter under 18 år men både manliga och kvinnliga patienter har inkluderats i artiklarnas urval. Dessutom hade patienter olika sjukdomar och var från olika vårdavdelningar. Författarna anser att det kan ha gett förutsättning för en bredare överförbarhet.

Efter kvalitetsgranskningen kvarstod tio artiklar varvid samtliga fick 4/4 poäng i del ett och mellan 6–8/8 poäng i del två vilket innebar att kvaliteten ansågs vara hög. Resultatet är därmed uppbyggt av sju kvalitativa artiklar och tre artiklar med mixad metod. I artiklarna med mixad metod har enbart kvalitativa data tagits med och resultatet kan därför ändå bedömas som trovärdigt. Alla artiklar har granskats utav båda författarna både självständigt och därefter gemensamt. Fynden som framkom under dataanalysen med nummerkodning diskuterades och reflekterades tillsammans för att sedan bilda kategorierna resultatet byggts av, vilket stärker pålitligheten (Henricson, 2017). En av arbetets författare har sedan tidigare erfarenheter av bedside-rapportering vilket kan vara både en styrka och en svaghet. Genom tidigare erfarenheter med en förförståelse finns det en risk, som inte kan uteslutas, att det påverkar analys och resultat i en specifik riktning. Med tanke på att den andra författaren inte har tidigare förförståelse har diskussioner kring analysen förts och således minskat risken för misstolkning av resultat. Under arbetets gång har flertalet handledningstillfällen skett där opponering och diskussion av arbetet utförts av handledare samt andra studenter vilket stärker trovärdigheten (Henricson, 2017). Det fanns inga tillgängliga studier utförda i Sverige, eller Skandinavien, vilket kan ses som

16 en svaghet. Studierna i resultatartiklarna är däremot utförda i Kanada, USA, Australien, England och Italien, vilka alla är industrialiserade och mer ekonomiskt utvecklade länder. Överförbarheten av resultatet kan därför ändå impliceras i Sverige och ses som en styrka i litteraturöversikten.

Det bör tas i åtanke att föreliggande litteraturöversikt är den första utförda för båda författarna och att det kan påverka datainsamling, granskning samt analys. Även den begränsade tiden kan ha haft inverkan och det kan därför inte uteslutas att kvaliteten på litteraturöversikten sänkts (Henricson, 2017).

R

Resultatet visade på vikten av en fungerande vårdrelation samt hur patientens möjlighet till att vara delaktig och påverka sin egen roll hade betydelse. Genom att låta patienter vara en del av överrapporteringen skapades en möjlighet att få bidra med egen information. Det visades dessutom att patienterna inte upplevde integritet och sekretess som ett större problem vid bedside-rapportering. Enligt vissa patienter fanns det brister i språket som hade negativ inverkan på rapporteringen, det kunde bero på andra modersmål eller medicinskt språk. Sjuksköterskan ska arbeta efter fyra grundläggande arbetsområden som innebär att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Genom att arbeta enligt Antonovskys teori KASAM, med de tre komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet blir individers välmående betydande. I resultatet kunde det tolkas som att bedside-rapportering var en positivt bidragande faktor till att stärka de tre komponenterna.

EN FUNGERANDE VÅRDRELATION

Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska hälso- och sjukvården i största möjliga mån utformas i samråd med patienten. Resultatet påvisade att bedside-rapportering hade fått de flesta patienter tillfredsställt inkluderade. Patienterna blev i första hand sedda som partners i vårdrelationen, vilket var ett stort positivt utfall av bedside-rapporteringen. Bedside-rapportering genererade en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient som var mer personlig där en tydligare förståelse för patienten samt situationen framkom. Det påvisades även att patienterna fick en annan uppfattning av sjuksköterskan vid en nära vårdrelation som ofta visade på kompetens, noggrannhet och medmänsklighet. Tidigare studier stödjer patienters positiva upplevelse av bedside-rapportering och delaktigheten som det medför (Bucknall, Chaboyer, Spinks, Tobiano & Whitty, 2016; Bressan, Cadorin, Stevanin & Palese, 2019). Patienterna anser att det är viktigt att sjuksköterskan aktivt inkluderar patienten att vara med i beslutsfattandet. Dessutom är det viktigt att se den unika individ som den är, ta in och använda patientens egen historia samt upplevelse av sin situation (Eldh, Ekman & Ehnfors, 2006; Sahlsten, Larsson, Sjöström & Plos, 2008). Patienters delaktighet i vården kan förbättra patienters förtroende till vårdpersonal. Tillit till sjuksköterskan är för patienten en bidragande orsak till ökad hanterbarhet som KASAM delvis innebär (Antonovsky, 2005). Med ökad hanterbarhet kan även patientens följsamhet till vård och behandling förbättra vilket främjar patientens välmående.

Resultatet visade även att de flesta patienter upplevde delaktigheten som positiv. Trots detta fanns det utvecklingspotential inom bedside-rapportering eftersom vissa patienter hade önskat mer involvering och information. Det framkom även att delaktigheten kunde se olika ut och att vissa patienter inte alls ville vara delaktiga eller endast passivt engagerade. I tidigare studier styrker patienter vikten av att vara

17 delaktiga för att kunna skapa en känsla av kontroll hos patienten (Bucknall, Chaboyer, Oxelmark, Ringdal & Ulin, 2017). Att skräddarsy graden av delaktighet var önskvärt eftersom patienten själv får bestämma vilket ökar känslan av kontroll (Bressan, Cadorin, Stevanin & Palese, 2019). Enligt KASAM kan patienter som känner kontroll också få en ökad känsla av hanterbarhet vilket ger patienter en större beredskap och har en ökad förmåga att se framåt (Antonovsky, 2005).

INFORMATIONSBYTET

I resultatet framkom det att patientens begriplighet underlättades vid bedside-rapportering eftersom det bidrog till en mer öppen dialog mellan sjuksköterska och patient. Dessutom ledde det till ökat utrymme för patienten att ställa frågor och få svar på dem. Patienterna fick även möjlighet att bekräfta och bidra med ytterligare information. Detta stärks av andra patienter som uttrycker att samtal mellan sjuksköterska och patient handlar om ett utbyte av information. Det handlar dels om att ge patienten möjlighet att kunna delge sina känslor och tankar kring vårdsituationen men även låta sjuksköterskan ge bekräftelse på dessa. Det är samtalet mellan båda parterna som lägger grunden för hur vårdkvalitén blir (Bucknall, Chaboyer, Spinks, Tobiano & Whitty, 2016). Risken för missförstånd och felaktiga beslut minskar om det finns en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska (Bucknall, Chaboyer, Oxelmark, Ringdal & Ulin, 2017). Resultatet visade även att det fanns brister i kommunikationen vid bedside-rapportering, informationen räckte inte alltid fram till patienten. Det berodde dels på att ett medicinskt språk fördes under bedside-rapportering och dels för att patienten talade ett annat modersmål. Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska information anpassas efter individuella förutsättningar som exempelvis ålder, erfarenhet och språklig bakgrund.

Patienterna upplevde att informationsbytet ledde till ökad delaktighet och att de blev mer involverade i sin egen vård vid bedside-rapportering. Författarna tolkar detta som att informationen leder till att även deras KASAM stärks. Utan att ha förståelse för situationen eller vad som sker runt omkring uppstår svårigheter för patienten att känna både begriplighet och hanterbarhet. Begripligheten blir lättare genom ökad information. Meningsfullhetens komponent kan upplevas stärkt genom sitt eget engagemang och sin egen delaktighet.

TRYGG VÅRDMILJÖ

Resultatet visade på att större delen av alla patienter inte visade någon oro för sin egen sekretess eller integritet vid bedside-rapportering. Det var en del patienter som uppskattade att vissa känsligare ämnen togs upp i enrum men utöver det var sekretess och integritet inget uttalat problem i de studierna som undersökts.

Enligt tidigare forskning upplever de flesta patienter inte heller att sekretess och integritet är ett stort problem, det uttrycktes däremot som ett av de större problemen ur sjuksköterskan perspektiv (Bucknall, Chaboyer, Spinks, Tobiano & Whitty, 2016). Det var enligt resultatet även patienter som uppskattade bedside-rapportering och att det medförde en känsla av trygghet genom kontinuerlig uppföljning. Det visar sig även att när patienter är delaktiga och känner sig trygga i sin vård medför det färre efterföljande konsekvenser som exempelvis fel diagnos eller behandling (Finset, 2011) och det minskar tiden som patienten är i behov av sjukhusvård (Azari & Bertakis, 2011). När patienterna inte är delaktiga i sin egen vård kan detta leda till sämre vårdresultat och ökade vårdkostnader för både hälso- och sjukvården samt för samhället (Docteur & Coulter, 2012).

18 De tre komponenterna som hör till KASAM visar på förmågan hur väl en individ hanterar olika situationer. KASAM bygger mycket på de resurser en individ bär på personligen men även det stöd som omgivningen ger. Familj, vänner samt vårdpersonal har möjlighet att stötta en person att må bättre och känna högre trygghet (Antonovsky, 2005). Patientens trygghet är viktig för att skapa förståelse och sammanhang i vardagen, även på sjukhus.

S

De slutsatser som kan göras efter denna studie är att implementering av bedside-rapportering oftast resulterar i positiva erfarenheter, ur ett patientperspektiv. Det har visat sig vara en bra metod för att involvera patienter och öppna upp till en dialog med sjuksköterskan. Bedside-rapportering hjälper till att skapa samt stärka vårdrelationer genom att få individer att känna ökad trygghet och meningsfullhet. Nackdelar som framkom vid bedside-rapportering var rutiner gällande att skydda patienters sekretess. Det var även en del som upplevde att språket ansågs vara en barriär.

KLINISKA IMPLIKATIONER

Efter granskning av resultatartiklarna ansågs bedside-rapportering vara en gynnsam metod att rapportera på. Förbättringspotential finns gällande rutiner om hur patienters integritet och självbestämmande ska kunna tillgodoses. Av erfarenhet vet en av författarna att patienterna inte alltid får information om vad bedside-rapportering är, hur det går till och varför det utförs. Med tanke på att det finns en kunskapsbrist hos sjuksköterskor bör information och utbildning ges av de som har implementerat bedside-rapportering. Frågeställningar rörande sekretess och integritet bör diskuteras närmare för att fastslå en ny rutin. Det är även av vikt att vidare sprida kunskapen som finns om bedside-rapportering för att fler ska införa metoden. Trots att patienter inte anser att sekretessen är ett problem bör lösningar på detta undersökas ytterligare i framtida studier. I dagsläget finns det begränsat med forskning om bedside-rapportering, speciellt inom svensk hälso- och sjukvård. Det krävs dessutom mer forskning inom bedside-rapportering ur ett patientperspektiv. Vidare behövs mer forskning kring sekretess och integritet, hur den kan bevaras vid bedside-rapportering.

19

R

* artiklar som ingått i litteraturöversiktens resultat

Akpotor, M.E., & Johnson, E.A (2018). Client Empowerment: A concept Analysis.

International Journal of Caring Sciences, 11(2), 743-750.

Hämtad 20190910 från:

http://www.internationaljournalofcaringsciences.org/

Anderson, C., & Mangino, R. (2006). Nurse Shift Report: Who Says You Can’t Talk in Front of the Patient? Nursing Administration Quarterly, 30(2), 112–122. Doi: 10.1097/00006216-200604000-00008

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm, Sverige: Natur och kultur. Antonacci, R., Fong, A., Sumbly, P., Yi Fan Wang, L., Doucette, E., … Chevrier, A.

(2018). They can hear the silence: Nursing practices on communication with patients. Canadian Journal of Critical Care Nursing, 29(4), 36-39.

Hämtad 20191026 från:

https://search-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/2312146553/abstract/A630A130FE714 206PQ/1?accountid=11754

Australian Commission on Safety and Quality in Health Care. (2012). National safety

and quality health service standards. Hämtad 20190918 från:

http://www.safetyandquality.gov.au/wp-content/ uploads/2011/09/NSQHS-Standards-Sept-2012.pdf

Bains, V. K., Mackay, M., Kaan, A., Lloyd, E., LeSage, M., Third, K., … Bello, S. (2018). Bedside shift report: Benefits, barriers, and strategies for adopting a patientcentred approach to nurse handover. Canadian Journal of Critical

Care Nursing, 29(2), 20–21. Hämtad 20190915 från https://caccn.ca/login/?redirect_to=/members/canadian-journal-of-critical-care-nursing-archive/

* Baldwin, M-K., & Spears, M-J. (2019). Improving the patient experience and decreasing patient anxiety with nursing bedside report. Clinical Nurse

Specialist, 33(2), 82-89. Doi: 10.1097/NUR.0000000000000428

Beck, A & Thyssen Dichmann, G. D. (2013). How patient experience the surroundings in relation to patient participation: a qualititative study of inpatients with intestinal failure. Dove Press journal: Patient Preference and Adherence. 2014(8), 585-592. Doi: 10.2147/PPA.S59554

Bertakis K. D., & Azari R. (2011). Patient-centered care is associated with decreased health care utilization. Journal of the American Board Family Medicine,

24(3), 229-239. Doi:10.3122/jabfm.2011.03.100170.

* Bradley, M. & Mott, S. (2013). Adopting a patient-centred approach: an investigation into the introduction of bedside handover to tree rural hospitals. Journal of Clinical Nursing, 23(13/14), 1927- 1936. Doi: 10.1111/jocn.12403

20 Bressan, V., Cadorin, L., Stevanin, S., & Palese, A. (2019). Patients experience of

bedside handover: findings from a meta-synthesis. Scandinavian Journal

of Caring Sciences. Doi:10.1111/scs.12673

* Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H., & Day, S. (2016). Nurse handover: patient and staff experiences. British Journal of Nursing, 25(7), 386–393. Doi: 10.12968/bjon.2016.25.7.386

* Burdick, K., Kara, A., Ebright, P. & Meek, J. (2017). Bedside Interprofessional Rounding: The View From the Patient’s Side of the Bed. Journal of Patient

Experience, 4(1), 22-27. Doi: 10.1177/2374373517692910

Docteur, E. & Coulter, A. (2012). Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård (vårdanalys rapport, 2012:5). Stockholm: TMG Sthlm. Hämtad 20200110

från:

http://www.vardanalys.se/PageFiles/226/2012-5-Patientcentrering-web.pdf

Dorvil, B. (2018). The secrets to successful nurse bedside shift report implementation and sustainability. Nursing Management, 49(6), 20-25. Doi: 10.1097/01.NUMA.0000533770.12758.44

Eldh, A.C., Ekman, I., & Ehnfors, M. (2006). Conditions for patient participation and nonparticipation in health care. Nursing Ethics, 13(5), 503-514. Doi: 10.1191/0969733006nej898oa

Edwardson, N., Gamm, L., Gregory, S., Tan, D., & Tilrico, M. (2014). Bedside shift reports: what does the evidence say? The journal of nursing

administration, 44(10), 541-545. doi:

10.1097/NNA.0000000000000115.

Eloranta, S., Arve, S., Isoaho, H., Aro, I., Kalam-Salminen, L., & Routasalod, P. (2014). Finnish nurses’ perceptions of care of older patients. International Journal of Nursing Practice, 20(2), 204–211. Doi: 10.1111/ijn.12137. Faloon, D., Cline, T., & Hampe, H. (2018) Effects of Multimethod Intervention on

Bedside Report compliance and Patient satisfaction. Critical Care

Nursing Quarterly, 41(2), 129-141. Doi:

10.1097/CNQ.0000000000000191.

Finset A. (2011). Research on person-centred clinical care. Journal of evaluation in

clinical practice, 17(2):384–6. Doi:10.1111/j.1365-2753.2010.01608.x.

Florin, J., Ehrenberg, A., & Ehnfors, M. (2006). Patient participation in clinical decision-making in nursing: A comparative study of nurses’ and patients’ perceptions. Journal of Clinical Nursing, 15, 1498–1508. Doi:

10.1111/j.1365-2702.2005.01464.x

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg. (Red.). Dags för uppsats - Vägledning

21 för litteraturbaserade examensarbeten. Lund, Sverige: Studentlitteratur

AB.

Helsingforsdeklarationen. (2013). Hämtad den 20191028 från:

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Henricson, M (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

* Jeffs, L., Beswick, S., Acott, A., Simpson, E., Cardoso, R., Campbell, H., & Irwin, T. (2013). Patients views on Bedside Nursing handover – Creating a space to connect. Journal of Nursing Care Quality. 29(2), 149-154. Doi: 10.1097/NCQ.0000000000000035.

* Kerr, D., McKay, K., Klim, S. , Kelly, A. and McCann, T. (2013). Attitudes of emergency department patients about handover at the bedside. Journal of

Clinical Nursing, 23(11-12), 1685-1693. Doi:10.1111/jocn.12308

* Lu, S., Kerr, D. and McKinlay, L. (2014), Patients' views on bedside handover.

International Journal of Nursing Practice, 20(5) 451-459.

Doi:10.1111/ijn.12158

* Lupieri, G., Creatti, C., & Palese, A. (2016). Cardio-thoracic surgical patients' experience on bedside nursing handovers: Findings from a qualitative study. Intensive & Critical Care Nursing, 35, 28-37. Doi: 10.1016/j.iccn.2015.12.001.

Mayor, E., Bangerter, A., & Aribot, M. (2012). Task uncertainty and communication during nursing shift handovers. Journal of Advanced Nursing 68(9), 1956–1966. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05880.x.

* McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T. (2010). Patients’ perspectives of bedside nursing handover. Collegian, 18(1), 19-26. Doi: 10.1016/j.colegn.2010.04.004

Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2017). Registered Nurses’ experience of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care. Scandinavian Journal

of Caring Science, 32(2). Doi: 10.1111/scs.12486

Pherson, C., Banerjee, S. C., Manna, R., Johnson Shen, M., Hammonds, S., Coyle, N., & Krueger, C. A. … , Bylund, C. L. (2016). Responding empathically to patients: Development, implementation, and evaluation of a communication skills training module for oncology nurses. Patient

education and counseling, 99, 610-616. Doi: 10.1016/j.pec.2015.11.021.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing

22 Ringdal M, Chaboyer W, Ulin K, Bucknall T, Oxelmark L, (2017). Patient preferences

for participation in patient care and safety activities in hospitals. BMC Nursing. 16(69). Doi: 10.1186/s12912-017-0266-7

Souza Settani, S., dos Santos Silva, G. B., Tavares Julião, I. H., Florêncio da Silva, M. C., Bernardino da Silva, J. C., Lopes Oliveira, D. A., … de Carvalho Silva, C. (2019). Nursing Communication and Its Impact on Patient Safety.

Journal of Nursing UFPE, 13, 327–333. Doi:

10.5205/1981-8963.2019.239573

Sahlsten, M. J., Larsson, I. E., Sjöström, B., & Plos, K. A. (2008). An analysis of the concept of patient participation. Nursing Forum, 43(1),2–11. Doi:10.1111/j.1744-6198.2008.00090.x.

SFS 2018:554. Patientlagen. Hämtad 20190925 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2016:1298. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 20190925 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad 20190925 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/Patientlag-2014821_sfs-2014-821

Schneider, E. C., Sarnak, D. O., Squires, D., Shah, A., & Doty, M. M. (2017). Mirror, Mirror 2017: International Comparison Reflects Flaws and Opportunities for Better U.S. Health Care. Washington D.C.: The Commonwealth Fund.

Hämtad 20191015 från

https://www.commonwealthfund.org/publications/fund- reports/2017/jul/mirror-mirror-2017-international-comparison-reflects-flaws-and

* Shih, A-F., Addo-Tabiri, N-O., & Sofair, A-N. (2018). Patients perceptions of Bedside Rounding. Southern Medical Journal. 111(5),

Doi:10.14423/SMJ.0000000000000803

Streeter, A. R., & Harrington, N. G. (2017). Nurse handoff communication. Seminars

in Oncology Nursing, 33(5), 536-543. Doi: 10.1016/j.soncn.2017.10.002

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Hämtad 20191023 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening. (2012). ICNs etiska kod för sjuksköterskor.

Hämtad 20190901 från:

https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/

23 The Joint Commission, Joint Commission International & World Health

Organization. (2007). Communication During Patient Hand-Overs. Patient Safety Solution, 1(3): n.p.

Tobiano, G., Bucknall, T., Marshall, A., Guinane, J., & Chaboyer, W. (2016) Patients' perceptions of participation in nursing care on medical wards.

Scandinavian Journal of Caring Sciences. 30(2): 260-270. (11p) Doi:

10.1111/scs.12237

Tobiano, G., Marshall, A., Bucknall, T., & Chaboyer, W. (2016). Activities Patients and Nurses Undertake to Promote Patient Participation. Journal of Nursing

Scholarship, 48(4), 362-370. Doi: 10.1111/jnu.12219

Tobiano, G., & Whitty, J.-A. (2017). Nurses’ Percieved Barriers to Bedside Handover and Their Implication for Clinical Practice. Worldviews on

Evidence-Based Nursing, 14(5), 343-349. Doi 10.1111/wvn.12241

Vahdat S, Hamzehgardeshi L, Hessam S, Hamzegardeshi Z. (2014). Patient involvement in Health Care Decision Making: A review. Iranian Red

Crescent Medical Journal. 16(1). Doi: 10.5812/ircmj.12454

Vaismoradi M, Jordan S, Kangasniemi M. (2015). Patient participation in patient safety and nursing input - a systematic review. Journal of Clinical

Nursing, 24(5–6):627–39. Doi:10.1111/jocn.12664.

Vårdanalys. (2014). Vården ur patienternas perspektiv—jämförelser mellan Sverige

och 10 andra länder. Stockholm, Sweden.

Weingart, S. N., Zhu, J., Chiappetta, L., Stuver, S. O., Schneider, E. C., Epstein, A. M., … Weissman, J. S. (2011). Hospitalized patients’ participation and its impact on quality of care and patient safety. International Journal of Quality Health Care, 23(3), 269–277. doi: 10.1093/intqhc/mzr002

Whitty, J.-A., Spinks, J., Bucknall, T., Tobiano, G., & Chaboyer, W. (2016). Patient and nurse preferences for implementation of bedside handover: Do they agree? Findings from a discrete choice experiment. Health Expectations,

20(4), 742-750. Doi:10.1111/hex.12513

World Health Organization. (2007). The nine patient safety solutions. Hämtad 20191001 från: http://www.who.int/patientsafety/events/ 07/02_05_2007/en/

24

Bilagor

BILAGA 1.SÖKMATRIS

Databas Sökord Avgränsningar Träffar Lästa

abstrakt Granskade artiklar Valda artiklar Cinahl

191012 Bedside handover AND patient attitudes

Peer-reviewed, English

language, 2009-2019 34 18 12 5

Cinahl

191024 Patient centered AND Bedside AND qualitative

Peer-reviewed, English

language, 2009-2019 38 4 1 1

Cinahl

190924 Care AND Bedside handover OR bedside handoff OR bedside report OR bedside shift report AND qualitative

Peer-reviewed, English

language, 2009-2019 24 10 5 0

Cinahl

191005 Patient AND qualitative AND bedside handover or bedside handoff or bedside report or bedside shift report AND experience

Peer-reviewed, English

language, 2009-2019 11 7 3 1

PubMed

190924 Bedside handover or bedside handoff or bedside report or bedside shift report AND qualitative AND patient

Peer-reviewed, English

language, 2009-2019 57 8 6 1

Medline

191104 Bedside handover or bedside handoff or bedside report or bedside shift report AND patient experience OR patient perspective OR patient view English language, 2009-2019 79 53 5 1 Sekundär-sökning 4 1

25

BILAGA 2. PROTOKOLL FÖR BASALA KVALITETSKRITERIER FÖR STUDIER MED KVALITATIV METOD Titel: Författare: Årtal: Tidskrift: Del I. Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs dataanalysen? Ja Nej Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja Nej Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i

26 Är resultatet relevant för ert syfte?

Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)

Deltagarkarakteristiska

Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna……….

27

B

3.

A

Titel Syfte Metod Resultat Kvalité

Acott, A., Campbell, H., Cardoso, R., Jeffs, L., Simpson, E., & Irwin, T.: 2014.: Kanada

Journal of Nursing Care Quality

Patients views on bedside nursin handover – Creating a space to connect

Syftet var att utforska patienters erfarenheter och uppfattningar relaterat till implementeringen av bedside-rapportering gjord av sjuksköterskan. Metod: Kvalitativ. Intervjustudie Urval: 45 intervjuade patienter

3 tydliga teman hittades. 1. Det blev en personligare vårdrelation mellan sjuksköterska och patient.

2. Tydliggjorde för patienter hur situationen såg ut och det upplevdes som de är i fas.

3. Patienterna hade delade åsikter om huruvida bedside-rapportering dagligen var nödvändig.

Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Baldwin, M-K., & Spears, M-J., 2019; Texas

Clinical Nurse Specialist Improving the patient experience and decreasing patient anxiety with nursing bedside report.

Syftet var att utforska patienters erfarenheter i en

interventionsgrupp som deltar i sjuksköterskans

bedside-rapportering gentemot en kontrollgrupp som inte deltar.

Metod: Mixad metod. Urval:

Patienter på två

vårdavdelningar på ett litet sjukhus.

Teman som uppstod var patienters uppfattningar av vården, patienters delaktighet, kommunikation samt vårdpersonalen lagarbete. Del 1: 4/4 Del 2: 6/8 Bradley, S., & Mott, S., 2013; Australien Journal of clinical nursing Adopting a patient-centred approach: an investigation into the

Syftet var att empiriskt studera processen och resultatet av implementeringen av bedside-rapportering som görs av sjuksköterskor på tre lantliga sjukhus i södra Australien, ur

Metod: Mixad metod. Urval: 9 patienter på en akutvårdsavdelning. BRT ger patienterna en möjlighet att få reda på vem som kommer se efter de samt inkluderas i en

diskussion gällande sin egen vård.

Del 1: 4/4 Del 2: 6/8

28 introduction of bedside

handover to three rural hospitals

ett patient- och vårdpersonals perspektiv. Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H., & Day, S.: 2016.; England British Journal of Nursing

Nurse handover: patient and staff experiences

Syftet är att förstå meningen, påverkan och erfarenhet av sjuksköterskors rapportering från ett patient- och

vårdpersonals perspektiv. Metod: Kvalitativ observations-studie. Urval: 8 patienter på två akutvårdsavdelnngar. Fördelar: 1. Tidig presentation av nästa skifts personal. 2. Patienten blev frågad om måendet.

3. Visuell koll av patient. 4. Möjlighet för patient att ställa frågor.

5. Kontinuitet av

information och säkerhet. Nackdelar:

1. Sjuksköterskor kunde tala över huvudet på patienten. 2. Bryta mot sekretessen. 3. Patienter som avbröt och tog längre tid.

4. Att patienten hörde vad som diskuterades. Del 1: 4/4 Del 2: 7/8 Burdick, K., Kara, A., Ebright, P., & Meek, J.: 2017; Indiana Journal of patient experience Bedside Interprofessional Rounding: The View From the Patient’s Side of the Bed.

Syftet var att intervjua patienter för att få en bättre förståelse av deras perspektiv gällande bedside-rapportering. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie. Urval: 35 patienter. 3 huvudteman: 1. Patienters upplevelser (positiva uppfattning, negativa uppfattningar & missuppfattningar) 2. Tydlighet i den kliniska informationen samt planer för vården framkom under bedside-rapportering.

Del 1: 4/4 Del 2: 7/8

29

3. Ökat värde och effekt. Patienter upplevde sig hörde och sedda.

Creatti, C., Luperia, G., & Palese, A.: 2016; Italien

Intensive and Critical Nursing

Cardio-thoracic surgical patients´experience on bedside nursing

handovers: Findings from a qualitative study.

Syftet var att beskriva

erfarenheten hos postoperativa hjärtpatienter vid sjuksköterskors användning av bedside-rapportering Metod: Deskriptiv kvalitativ ansats. Urval: 14 patienter som genomgått hjärtoperation och upplevt minst 2

bedside- rapporteringar. 10 män. 4 kvinnor.

Fyra huvudsakliga teman hittades:

1. Ökad medvetenhet hos patienterna gällande sjuksköterskans kunskap och kompetens.

2. Vissa patienter önskade ännu större möjlighet till delaktighet i samtal då vissa sjuksköterskor talade över huvudet på patienten. 3. Konfidentialitet. Vissa patienter upplevde den som ett problem medan vissa inte alls brydde sig om andra patienter hörde. 4. Majoriteten av alla

patienter uttryckte sig nöjda över bedside-rapportering. Det ingav en större

möjlighet till delaktighet och förtroende.

Del 1: 4/4

Del 2: 8/8