Örebro universitet Handelshögskolan
Företagsekonomi, C-uppsats Handledare: Simon Lundh Examinator: Agneta Gustafson VT 2012
Revision
-
Faktorer som påverkar nybildade aktiebolag
som tidigare bedrivits som enskilda firmor i
valet av revision.
Anna Elfwén 900307 Johan Redelius 860529
Förord
Vi vill tacka Simon Lundh för handledning och hjälp under arbetets gång samt Stig Andersson för värdefulla idéer, råd och synpunkter.
Vi vill även tacka de företag som tagit sig tid att ställa upp på intervjuer, er medverkan gav ett värdefullt bidrag till studien.
Örebro, maj 2012
Sammanfattning
Den svenska regeringen har, i linje med EU, de senaste åren genomfört regelförenklingar för svenska företag. Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag och sänkning av aktiekapitalet är två av regelförenklingarna. Det har resulterat i att rekordmånga aktiebolag har bildats. Statistik visar dock att ökningen av antalet aktiebolag till stor del beror på ombildning av företag. Främst är det enskilda firmor som har valt att byta företagsform till aktiebolag. Dessa företag har tidigare erfarenhet, som enskilda firmor, av att bedriva verksamhet utan krav på revision. Tidigare studier har genomförts på vad som påverkar företag då de har möjlighet att välja att ha eller att inte ha revision. Dessa studier har främst fokuserat på befintliga aktiebolag och inte på företag som valt att ombilda verksamheten till aktiebolag. Den här studien syftar till att skapa en förståelse för vad som påverkar dessa företag vid valet. Kostnad och trovärdighet är två av faktorerna som tidigare forskning menar påverkar valet. I den här studien används, utöver dessa faktorer, tidigare erfarenheter genom teorierna Path dependece och Functional fixation för att förstå beslutet. Teorierna menar att tidigare erfarenheter kan begränsa människans förmåga att fatta optimala beslut. Insamlingen av empiri har genomförts med hjälp av telefonintervjuer med nybildade aktiebolag som tidigare bedrivits som enskilda firmor. Företagen var av storleken att de hade möjligheten att välja bort revision. Studien visade att faktorerna kostnad och trovärdighet påverkar valet, men inte i den utsträckning som utgångspunkten i studien hade. Faktorerna erfarenhet, trygghet och expanderingsplaner visade sig även påverka valet.
Abstract
The Swedish government has, in consistency with the European Union, in recent years implemented regulatory reforms for Swedish companies. The abolition of the audit requirement for small companies and reduction of share capital are two of the regulatory reforms. The result of the reform has been that more companies have established. Statistics show that the increase in the number of companies depends on the transformation of
companies. Mainly sole proprietorships have switched corporate form into limited company. These companies have previous experience, as sole proprietorships, to operate without the requirement of audit. Previous studies have been conducted with factors that influence
companies when they are given the choice to have or not to have auditing. These studies have mainly focused on existing companies and not companies that have chosen to convert to limited companies. This study aims to create an understanding of what factors that affect these companies in their decision. Cost and reliability are factors that previous research considers has an effect. In this study, in addition to these factors, past experiences through the theories
Path dependence and Functional fixation has been used to understand the decision. These
theories argue that past experience can limit people's ability to make optimal decisions. The empirical data collection was carried out through telephone interviews with newly formed limited companies, who previously conducted as sole proprietorships. The companies were of the size that they had the option to not have an audit. The study showed that the factors cost and credibility affects the decision, but not to the extent that the starting point of the study had. The factors experience, safety and expansion plans were also found to influence the decision.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1 1.1 Regelförenklingsarbete ... 1 1.2 Historik ... 2 1.3 Sänkning av aktiekapitalkravet ... 2 1.4 Aktiebolagsökning ... 31.5 Revision eller inte ... 4
1.6 Frågeställning och syfte... 5
2 Referensram ... 6
2.1 Faktorer som påverkar valet av revision ... 6
2.1.1 Trovärdighet ... 6 2.1.2 Kostnader ... 7 2.2 Erfarenheter ... 8 2.2.1 Functional fixation ... 8 2.2.2 Path dependence ... 8 2.3 Beslutsteori ... 10
2.4 Applicering av teorier till studien ... 12
3 Metod ... 14
3.1 Undersökningsdesign ... 14
3.2 Sökning efter tidigare forskning ... 14
3.3 Datainsamling ... 15
3.3.1 Sökning efter respondenter ... 15
3.3.2 Intervjuform ... 15
3.3.3 Intervjuteknik ... 16
3.4 Hantering av intervjuresultat ... 17
3.5 Analys ... 17
4 Intervjuresultat ... 18
4.1 Företag med revision ... 18
4.1.1 Motiv till ombildning ... 18
4.1.2 Syn på revision ... 19
4.1.3 Kostnad ... 20
4.1.4 Trovärdighet ... 21
4.2 Företag utan revision ... 23
4.2.1 Motiv till ombildning ... 23
4.2.2 Syn på revision ... 23
4.2.3 Kostnad ... 24
4.2.4 Trovärdighet ... 25
4.2.5 Sammanfattning ... 26
4.3 Reflektion kring intervjuerna ... 26
5 Analys ... 28 5.1 Erfarenheter ... 28 5.2 Trovärdighet ... 29 5.3 Trygghet ... 30 5.4 Kostnad ... 30 5.5 Expandering ... 31 6 Slutsatser ... 32
6.1 Faktorer som påverkar valet av revision ... 32
6.2 Studiens bidrag ... 34
6.3 Fortsatt forskning ... 34
7 Källförteckning ... 35
Bilaga 1 ... 38
1
1 Inledning
1.1 Regelförenklingsarbete
EU påbörjade 2007 ett regelförenklingsarbete för att minska de administrativa belastningarna för företagen i Europa (Statens offentliga utredningar (SOU) 2008:32). Motivet till
regelförenklingsarbetet var att göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga. Inom EU finns föreskrifter som anger att alla bolag är skyldiga att upprätta årsredovisningar, det finns dock ett regelundantag för mindre och medelstora onoterade bolag. Det innebär att bolag som faller under EU:s gränsvärden får undantas från revision. Den svenska regeringen har i linje med EU aktivt arbetat med regelförenklingar för företagen i Sverige. I en skrivelse av regeringen (2009/10:226) resonerades det kring att ett enklare regelverk gör att företagarna kan ägna mer tid åt den huvudsakliga verksamheten. Att minska de administrativa
kostnaderna ger även möjlighet till ökad produktivitet, eftersom mer resurser kan överföras till kärnverksamheten. Två åtgärder som genomförts har haft en direkt påverkan på
aktiebolagen: revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag och sänkningen av aktiekapitalkravet (Regeringen 2010).
I november 2010 lagstadgades att den allmänna revisionsplikten för små aktiebolag avskaffas i Sverige (SFS 2010:834). Aktiebolag som uppfyller minst två av de tre krav som visas nedan definieras som små aktiebolag:
Högst 3 anställda.
Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning. Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning.
Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) hade en negativ uppfattning om lagändringen när den infördes (FAR 2010). Generalsekreteraren Dan Brännström ansåg att det på lång sikt skulle kunna innebära högre kostnader för företag som inte har revisor. Han menade även att revisorn inte saknas förrän den är borta. Organisationen Företagarna hade en annan
uppfattning när revisionsplikten avskaffades. Företagarnas skatteexpert, Annika Fristch, menade att det positiva med lagändringen var att företagen får möjlighet att välja andra alternativ för granskning som passar deras situation bättre (Företagarna 2011).
Enligt Skatteverket (2010) påverkades cirka 250 000 aktiebolag av lagändringen, vilket motsvarade ungefär 70 % av Sveriges företag. Ett år efter lagändringen ansåg Bolagsverket, i
2
tidningen Balans (2011), att det var för tidigt att dra några slutsatser kring hur många av de befintliga aktiebolagen som har valt bort revision i Sverige. Bolagsverket kunde dock uppge att ungefär 75 % av de nybildade aktiebolagen valt att inte ha revision.
1.2 Historik
Kravet på revisor för aktiebolag reglerades första gången i den svenska aktiebolagslagen (ABL) år 1895 (Thorell & Norberg 2005). Lagen kom att utvecklas 1944 till en mer modern version där krav ställdes på vilka företag som skulle anlita en auktoriserad revisor. I ABL 1975 lagstadgades allmän revisionsplikt för aktiebolag med ett bundet eget kapital som översteg en miljon kronor samt aktiebolag där en tiondel av ägarna till aktierna vid
bolagsstämman begärt detta (SOU 2008:32). Bakgrunden till lagstiftningen var debatten som fördes under 1970-talet gällande den ekonomiska brottsligheten. Diskussionen grundades i att samhällets förebyggande åtgärder ansågs vara otillräckliga. De mindre aktiebolagen
undantogs från lagändringen då revisionen ansågs kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt utan en godkänd eller auktoriserad revisor med hänsyn till dessa företags enkla
affärsförhållanden. Ett sådant krav ansågs även leda till en onödig kostnadspost för dessa företag. På 1980-talet skedde ännu en förändring i lagen vilket innebar att revisionsplikten kom att omfatta samtliga aktiebolag. Detta motiverades med att revision utan tvekan hade betydelse i motverkandet av den ekonomiska brottsligheten.
1.3 Sänkning av aktiekapitalkravet
I en proposition från regeringen (2009/10:61) gavs förslaget att aktiekapitalgränsen för aktiebolag borde sänkas. Motivet till förslaget var att utvecklingen inom EU gick mot en sänkning av aktiekapitalet för bolag som motsvarar de svenska privata aktiebolagen. Regeringen menade att villkoren för att starta och driva företag i Sverige inte skulle vara ofördelaktiga vid en europeisk jämförelse. Förslaget möttes av kritik från både
Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket (Driva eget 2009 [A]). Ekobrottsmyndigheten menade att ett högre krav på aktiekapital försvårar för de oseriösa företagen som vill starta verksamhet. Bolagsverket ansåg att gränsen för aktiekapital på 100 000 kronor inte var något hinder för företagare som verkligen ville starta eget. I april 2010 trädde lagändringen om aktiekapitalkravet för aktiebolag i kraft (Regeringen 2009). Lagändringen innebar att kravet sänktes från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Syftet med lagändringen var att underlätta företagsetableringar och att få fler personer att våga satsa på att starta företag, särskilt inom tjänstesektorn. Lagändringen var en del i regeringens strategi för att öka tillväxten och sysselsättningen. Regeringen (Prop. 2009/10:61) menade att åtgärder som underlättar
3
företagsetableringar leder till att antalet nya företag ökar vilket stärker konkurrensen på marknaden. Det bidrar även till en positiv utveckling hos de befintliga bolagen, vilket leder till att förutsättningarna för tillväxt förbättras.
1.4 Aktiebolagsökning
Sänkningen av aktiekapitalkravet och revisionsreformen som genomfördes år 2010 ansågs vara anledningar till att antalet nysregistrerade aktiebolag ökade samma år. I ett
pressmeddelande i januari 2011 beskrevs förändringen av Bolagsverket (2011):
”Fler aktiebolag än någonsin registrerades under 2010, och totalsiffran för de vanligaste företagsformerna är den högsta på över 15 år.”
I samma pressmeddelande uppgavs hur många företag som nyregistrerats hos Bolagsverket under år 2009 och 2010. Totalt nyregistrerades 65 000 företag under 2010 jämfört med 54 600 året innan, en ökning med 19 %. Anmärkningsvärt var hur ökningen fördelas mellan de olika bolagsformerna. Antalet nyregistrerade aktiebolag ökade kraftigt som tidigare nämnts. Ökningen var 43 %, från 24 200 till 34 700. Enskilda firmor ökade, dock inte i samma utsträckning som aktiebolag, enbart med 4 % från 23 200 till 24 000. För handelsbolag och kommanditbolag var utvecklingen negativ. Antalet nyregistrerade handelsbolag minskade med 11 %, från 6 000 till 5 300. Nyregistrerade kommanditbolag minskade med 15 %, från 1 300 till 1 100.
Förändringarna mellan åren 2009 och 2010 visar att ett stort antal företag har nyregistrerats. Hur många de nya företagarna egentligen är kan diskuteras. I en rapport från Svenskt Näringsliv (2011) om företagsamheten under 2010 mäts antalet företagsamma individer och inte registrerade företag. På så sätt kan det ge en bättre bild om hur nyföretagandet faktiskt ser ut. I rapporten konstateras dock att antalet företagsamma individer ökat med 2,5 %. Det kan jämföras med 2009 då ökningen var 1,3 %. I rapporten diskuteras hur problem uppstår då uppgifter om att 2010 skulle vara ett rekordår för nyföretagandet ska tolkas. Svårigheten grundar sig i lagändringarna som genomfördes under året. Lagändringarna har bidragit till att många företagare ombildat sina företag från enskilda firmor till aktiebolag. Företagen räknas då som nya trots att de egentligen enbart handlar om en ombildning. Antalet nyregistrerade aktiebolag under 2011 var 44 000, vilket innebar ett nytt rekord (Visma 2012 [A]). Ett tecken på att effekten av lagändringarna började avta identifierades i slutet av året då
4
Nyföretagarcentrum kommenterade aktiebolagsökningen i tidningen Driva Eget (2011). De menade att siffrorna var missvisande och att nyföretagandet kommer att sjunka. I likhet med rapporten från Svenskt Näringsliv menade Nyföretagarcentrum att det inte handlade om en reell ökning utan ett byte av bolagsform. I april 2012, två år efter lagändringarna, minskade antalet nyregistrerade aktiebolag (Visma 2012 [B]). Denna utveckling berodde, enligt Bolagsverket, på att effekterna av lagändringarna har avtagit.
Sammanfattningsvis konstateras att antalet nyregistrerade aktiebolag kraftigt ökat som följd av de regelförenklingsåtgärder som genomfördes under 2010, samt att ökningen inte direkt kan ses som en nyföretagarökning. Detta på grund av att andra företagsformer inte ökat i samma utsträckning eller minskat. Vad som egentligen har skett är ombildningar av andra bolagsformer, främst enskilda firmor, till aktiebolag. Ett vanligt motiv till att driva enskild firma eller handelsbolag har varit enklare regler (FAR Akademi [A]). Det finns flera olika anledningar till att ombilda enskild firma till aktiebolag. De vanligaste motiven till
ombildning är skattemässiga fördelar, behov av att anställa någon eller behov av att minska den personliga risken.
1.5 Revision eller inte
Som tidigare nämnts visar siffror från Bolagsverket att tre av fyra nybildade aktiebolag väljer bort revision. Många av dessa kan, mot bakgrund av tidigare diskussion, vara enskilda firmor som tidigare inte haft krav på revision. Då ett aktiebolag bildas ska beslut om revision fattas. Tidigare studier har genomförts på vilka faktorer som påverkar aktiebolag i detta val (Collis 2003, Collis et al. 2004, Svanström 2008, Thorell & Norberg 2005). Främst med
utgångspunkt i de befintliga bolagen som haft möjlighet att välja bort revision. Några av de faktorer som visat sig påverka valet är kostnaden för revision, både monetärt och tidsmässigt samt hur företagets trovärdighet påverkas av valet. Företagets ägarskap, storlek och
kompetens har även angivits som påverkande faktorer. Om de nybildade aktiebolagen, som tidigare bedrivits som enskilda firmor, påverkas av andra faktorer vid beslutet har tidigare inte studerats. Hur företaget bedrivits tidigare kan ses som en sådan faktor.
Ett sätt att försöka förstå företagens beteende och beslut kan vara genom
beteendevetenskapliga teorier. En teori som handlar om hur organisationers historia påverkar deras beteende är Path dependence (Sydow et al. 2009). Det visar sig genom förmågan att ta optimala beslut förlorats, detta för att det dominerade beslutsmönstret inom verksamheten låst sig. En annan teori som bygger på att historien påverkar beteende är Functional fixation
5
(Riahi-Behlkaoui 1996). I grunden handlar den om att tidigare nyttjande av ett objekt utgör ett hinder för att använda objektet på ett annat sätt. Båda dessa teorier indikerar att en
organisations beteende kan vara påverkat av tidigare händelser. Detta scenario går att koppla till Jacobsen och Thorsvik (2008) som diskuterar människan som en begränsad rationell beslutsfattare.
Företagare som bedriver aktiebolag som tidigare vart enskilda firmor, har erfarenheter av att bedriva verksamheten utan krav på revision. I och med regelförenklingarna som ägde rum 2010 har de ombildade aktiebolagen som faller under gränsvärdena möjlighet att välja bort revision. Siffror från Bolagsverket visar att en stor del av de nystartade aktiebolagen väljer bort revision. Huruvida detta val påverkas av företagarens erfarenheter, kan studeras genom beslutsteorier, såsom Path dependence och Functional fixation. I kombination med
erfarenheters påverkan på beslut kommer faktorerna kostnad och trovärdighet att studeras, vilket ligger till grund för studiens frågeställning.
1.6 Frågeställning och syfte
Vad påverkar nybildade aktiebolag som tidigare bedrivits som enskilda firmor vid valet av revision?
Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar enskilda firmor som övergått till aktiebolag vid valet av revision. För att förstå vad som påverkar valet tillämpas faktorerna kostnad och trovärdighet. Hur erfarenheter av att bedriva verksamheten som enskild firma påverkar valet studeras genom beteendevetenskapliga teorier.
6
2 Referensram
2.1 Faktorer som påverkar valet av revision
Tidigare nämndes att regeringens regelförenklingsarbete syftar till att minska företagens kostnader och tid för administration. Dessa faktorer kan kopplas till revision och därmed ha påverkan på beslutet att välja bort den. Ytterligare en faktor som har ett samband och studerats i och med revisionspliktens avskaffande är företagets trovärdighet. Dessa faktorer diskuteras nedan.
2.1.1 Trovärdighet
Vanligtvis anges företagets ägare, kapitalplacerare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och allmänheten som ett företags intressenter (SOU 2008:32). Företagen som studien handlar om är relativt små i och med att de understiger kraven för revisionsplikt. Studien fokuserar därför inte på samtliga intressenter, utan främst på företagens relationer till kreditgivare, leverantörer, kunder och allmänheten. Anledningen till att ägare och
kapitalplacerare bortses från är för att företagen troligtvis har enkla ägarförhållanden och en ägare av kapitalet, sannolikt ägaren som bedrivit verksamheten som enskild firma. Ett av kraven för företagen i studien är att de har som mest tre anställda, vilket gör det rimligt att dessa inte påverkar företagen i större utsträckning.
Hur trovärdigheten mot kreditgivare, som vanligen är banker, påverkas av att ett företag väljer bort revision kan diskuteras. I SOU (2008:32) förutspåddes att företagens villkor för lån inte skulle påverkas av att de inte hade revision. Enligt Thorell och Norberg (2005) visar flera undersökningar att bankernas önskemål om att ha reviderade årsredovisningar kan vara ett starkt skäl för att ha revision. Collis et al. (2004) menar att företag som har lån fortsätter med revision trots att de kan välja bort det. Anledningen är långivarens behov av reviderade ekonomiska rapporter.
Gemensamt med kreditgivare har leverantörer ett intresse av företagens betalningsförmåga. I SOU (2008:32) fanns en tydlighet i frågan om leverantörerna påverkas av att ett företag inte har revision. Utredningen visar att de juridiska åtgärder som går att använda som skydd för att säkra betalning, exempelvis pant och borgen, gör att revision inte anses vara av större
betydelse. Enligt Svanström (2008) är diskussionen om leverantörer begränsad i studier och debatten kring revisionspliktens avskaffande. Detta gäller även diskussionen gällande kunder. Thorell och Norberg (2005) anser att dessa gruppers nytta av revision är relativt låg. I SOU (2008:32) resoneras det kring hur köpets omfattning är avgörande för huruvida kunder
7
påverkas av revision. Alltså att omfattningen eller storleken på köpet avgör kundens uppmärksamhet och krav på att det säljande företaget har revision.
Allmänhetens roll som intressent då revisionsplikten diskuteras brukar vara inriktad mot risken för ekonomisk brottslighet. Historiskt sett, vilket nämnts i problembakgrunden, har denna aspekt haft stor betydelse för revisionspliktens utveckling. I dagens läge är
Skatteverkets kontrollfunktion i fokus. Svanström (2008) pekade, med stöd av Skatteverkets expert i en utredning om revisionspliktens avskaffande, på risken att fler medvetna och omedvetna fel begås i räkenskaperna utan revision, vilket leder till att myndigheten behöver utföra fler kontroller. En intressant aspekt i detta sammanhang är att det i SOU (2008:32) resoneras kring att revisorns närvaro har en stark förebyggande effekt. Fel i räkenskaperna, som revisorn uppfattar löpande, kan rättas till direkt så att dessa vid upprättande av bokslut och årsredovisningen stämmer.
2.1.2 Kostnader
Thorell och Norberg (2005) hänvisar till Collis (2003) då de argumenterar för att de främsta anledningarna till att företagarna utnyttjar möjligheten att avstå revision är möjligheten att spara pengar. I sin studie uppskattar de kostnaden för revision i ett företag med färre än tio anställda till cirka 10 000 kronor per år. De menar även att det saknas bevis för att kunna hävda att revisionspliktens fördelar skulle överstiga dess kostnad. Vidare antyder de att det finns ett sannolikt samband mellan företagets storlek och hur de ser på kostnaden. Ju mindre företaget är desto mindre resurser finns för revision. Svanström (2008) hävdar att om
företaget är större kan verksamheten antas vara mer komplicerad vilket leder till att de
företagen får ut mer av revisionen. Han finner, i motsats till Thorell och Norberg (2005), inget stöd för att företagarna skulle uppleva revisionskostnaden som en ekonomisk börda.
Kostnaden för revision kan, enligt tidningen Driva eget (2009 [B]), variera kraftigt beroende på vilken revisionsbyrå som väljs. Tidningen har anonymt kontaktat sju olika revisionsbyråer i syfte att ta reda på vad revision kostar. De beskrev noggrant ett bolag och fick varierande svar på vad revision skulle kosta för bolaget: det högsta var mellan 15 000-20 000 kronor per år och det lägsta mellan 8 000-10 000 kronor per år.
Enligt Seow (2001) är tidsåtgången för förberedelse av revision och kontakt med revisorn en aspekt som småföretagare påverkas av. Hon menar att det utöver den monetära kostnaden finns en kostnad som uppstår då tid avsätts från den löpande verksamheten. Ett av motiven som regeringen hade för regelförenklingar är just denna. Sambandet mellan företagets storlek
8
och kostnad (Collis et al. 2004), kan användas i detta fall. Ett litet företag tänkas ha mindre resurser att avsätta från den huvudsakliga verksamheten för administrering av revisionen än ett större företag.
2.2 Erfarenheter
För beslutsfattare är det motiverat att optimera sina beslut (Ghani et al. 2011). Beslutsteorier visar dock att människan begränsas av olika faktorer vid beslut vilket leder till att denne agerar irrationellt (Jacobsen & Thorsvik 2008). Att fatta rationella beslut kan begränsas av erfarenheter som personer har. Detta kommer att studerats genom teorier om Path dependence och Functional fixation som presenteras nedan. Båda dessa teorier behandlar hur tidigare erfarenheter påverkar beteende.
2.2.1 Functional fixation
Teorin Functional fixation kommer ursprungligen från psykologin och växte fram genom en undersökning som studerade hur tidigare erfarenheter påverkar mänskligt beteende (Riahi-Behlkaoui 1996). Teorin menar att tidigare nyttjande av ett objekt hindrar att alternativa funktioner identifieras, även om denna funktion passar bättre med den situation som uppstått (Arunachalam & Beck 2002). Psykologer har funnit att Functional fixation förekommer i de flesta mänskliga beteenden där en person sammankopplar en uppfattning till ett objekt och inte kan identifiera de alternativa användningar eller betydelserna (Ghani et al. 2011). Detta beror på att objektet förknippas med olika värden genom tidigare erfarenheter, vilket leder till att människan inte inser att värdet på objektet i själva verket beror på det särskilda
ögonblicket och att det kan skilja sig avsevärt från hur det tidigare varit.
2.2.2 Path dependence
Det finns enligt Sydow et al. (2009) ett brett intresse för att öka kunskapen om varför organisationer tappar sin flexibilitet och drabbas av stelhet. Ett verktyg för att försöka förstå detta är Path dependence. Inom organisationsforskning används termen för att beskriva organisationens agerande mot bakgrund av dess historiska val och beteende. I vilken
utsträckning Path dependence kan benämnas som en teori diskuteras av Vergne och Durand (2010). De anser att det är tveksamt om forskningen verkligen kan uppvisa empiriska bevis i tillräcklig omfattning och på ett systematiskt sätt för att anses trovärdig.
Sydow et al. (2009) uppmärksammar det faktum att en precisering av termen saknas. För att möjliggöra en bättre förståelse har de därför skapat ett teoretiskt ramverk som förklarar hur Path dependence uppstår i en organisation. De beskriver en process som innehåller tre faser:
9
den inledande bildningsfasen (preformation phase), bildningsfasen (formation phase) och inlåsningsfasen (lock-in phase). Den inledande bildningsfasen karaktäriseras av en öppen situation utan begränsningar. Sökandet efter alternativ är obegränsat och startar från noll. Bildningsfasen växer fram gradvis då handlingsområdet begränsas av beslutsfattare som favoriserar alternativ. I inlåsningsfasen begränsas handlingsområdet ytterligare tills
organisationen är helt låst till ett alternativ, vilket inte behöver vara det optimala. En negativ konsekvens av inlåsningsfasen är att organisationen hamnar i en korridor med begränsade valmöjligheter vilket riskerar medföra en strategisk ineffektivitet. Denna ineffektivitet kan liknas vid teorin om att den optimala funktionen av ett objekt inte kan identifieras på grund av Functional fixation (Arunachalam & Beck 2002). Modell 2.1. illustrerar hur de tre faserna mynnar ut i en korridor efter att ett alternativ blivit låst.
10
2.3 Beslutsteori
Inom klassik beslutsteori antas det att människan kan handla helt rationellt (Jacobsen & Thorsvik 2008). Det innebär kortfattat att beslutsfattaren har klara mål, full information om alla tänkbara alternativa lösningar och konsekvenser av dessa samt att beslutsfattaren kan rangordna sina alternativ och väljer det alternativ som är bäst för att nå målet. Detta illustreras följande modell.
Enligt Simon (1945) är begreppet rationellt beslut komplext. Han menar att beslut kan ses som objektivt rationella om de i själva verket är det korrekta beslutet för att maximera värdet av beslutet i en given situation. Beslut kan ses som subjektivt rationella om det som uppnås är maximerande i relation till den kunskapen som finns inom ämnet. Vidare menar Simon att beslut i organisationer är rationella om de är i linje med organisationens mål.
Jacobsen och Thorsvik (2008) diskuterar ett antal problem som uppstår vid formulerandet av antagandet att människan är helt rationell. Samtliga delar av modell 2.2 kan ifrågasättas:
Har klar förståelse av situationen och klara mål. I praktiken visar det sig att
människor och organisationer inte har klara mål. Mål kan istället för att skapas innan handlande utvecklas under tiden och därmed bli ett resultat av handlandet. Individer vill framstå som rationella och det kan leda till att mål som skapas gör det för att rättfärdiga handlingar som genomförts.
Har information om alla alternativa lösningar. Undersökningar visar att människans förmåga att hantera information är förhållandevis begränsad. Problemet är vanligtvis att mer information än vad som är möjligt att behandla ges till individen, vilket leder till att beslutet fattas ungefärligt istället för genom analys och avvägningar.
Tidsaspekten sätter även en gräns för hur mycket information som är möjlig att samla in. Det går inte att inhämta hur mycket information som helst då kostnaden vid en viss tidpunkt kommer överstiga dess nytta.
Har klar förståelse av situationen och klara mål. Har information om alla alternativa lösningar. Kan rangordna alla alternativ efter vad som ger bäst resultat.
Väljer det alternativ som ger bäst
resultat i förhållande till målen.
11
Kan rangordna alla alternativ efter vad som ger bäst resultat. Forskning tyder på att människan tolkar upplevelser i förhållande till vad de tidigare upplevt. Information som bekräftar tidigare antaganden väljs gärna av människan. Alltså förkastas och tillämpas inte gärna information av människan som inte passar in på dennes antaganden. Den mänskliga hjärnan är mer inriktad på att hantera ny information utifrån tidigare erfarenheter än att fördomsfritt analysera den, detta i likhet med teorierna om Path dependence och Functional fixation.
Väljer det alternativ som ger bäst resultat i förhållande till målen. Situationen då beslutet ska tas påverkas även av psykologiska faktorer. Många människor har svårt att acceptera ett nederlag. Då information vittnar om att de framtida konsekvenserna av ett beslut inte kommer att vara så positiva som förutspåtts läggs stor kraft vid att ändå försvara det. Många gånger sker försvaret trots att all tillgänglig information visar att beslutet var felaktigt. Hur alternativen som ska väljas är formulerade kan även påverka valet. Alternativ med positivt laddade ord föredras ofta framför negativt laddade ord, trots att innehållet är identiskt. Det är alltså viktigt för beslutsfattaren hur alternativen formulerats och ställts mot varandra.
Diskussionen ovan leder fram till slutsatsen att människan är begränsad i sin förmåga att tänka rationellt. Modellen nedan visar att den begränsade rationaliteten kan jämföras med tidigare antaganden:
Beslutsbeteendet i modell 2.3 beskrivs med att alternativet som väljs är det som är ”bra nog”, inte det som är det bästa. Beslutet är ett val mellan olika alternativ, men istället för att
maximera väljs det första valet som är tillfredställande. Detta beteende medför att beslutsfattaren påverkas av i vilken ordningsföljd alternativen uppkommer.
Analyserar situationen och försöker bestämma mål. Söker information om vissa alternativa lösningar. Bedömer en del alternativ och konsekvenser sekventiellt. Väljer första
alternativet som ger resultat i förhål-lande till målen. Modell 2.3: Människan som begränsat beslutsfattare. (Jacobsen & Thorsvik 2008, s.355)
12
2.4 Applicering av teorier till studien
För att koppla Functional fixation till denna studie anger vi revision som objekt. Ett nystartat aktiebolag som tidigare bedrivits som enskild firma har sannolikt i den tidigare
företagsformen inte haft revision. Det gör att erfarenhet av att bedriva verksamhet utan revision skapats och därmed en uppfattning om detta. I den nya situationen som aktiebolag uppstår ett hinder enligt Functional fixation. Hur företagaren värderar revision kan vara sammankopplat med hur det värderats i den enskilda firman, vilket gör att företagaren inte inser att revisionens värde kan vara annorlunda i ett aktiebolag. Denna situation kan även vara gällande för aktiebolag som tidigare haft revisor och som i och med revisionsreformen har möjlighet att välja bort det. De är då låsta vid att ha revisor utan att ifrågasätta om valet är optimalt.
I den här studien står företagarna inför ett beslut som endast består av två alternativ: att ha revision eller inte. Processen för hur Path dependence skulle kunna uppstå i detta val illustreras i modell 2.1. Den inledande fasen motsvaras av när den enskilda firman startas. Valet att ha revision eller inte är då obegränsat, i och med att enskilda firmor vanligtvis inte har krav på revision (Skatteverket [B]). Handlingsområdet begränsas då valet att inte ha revision tas, vilket resulterar i att företaget låser sig vid detta alternativ. Då den enskilda firman övergår till att bli aktiebolag kan valet att inte ha revision vara inlåst.
Både Functional fixation och Path dependence vittnar om människans begränsade rationalitet. I denna studie används dessa teorier för att förstå hur erfarenheter påverkar valet av revision. Jacobsen och Thorsviks (2008) modell om människan som begränsat rationell möjliggör en förståelse av beslutsbeteendet. Kostnad och trovärdighet är några av de faktorer som tidigare forskning visat påverkar valet av revision. Dessa faktorer i kombination med erfarenheter av att bedriva enskild firma utan krav på revision skapar studiens analysmodell som visas i modell 2.4 nedan. Modellen sammanfattar de faktorer som utvecklats utifrån referensramen och som antas påverka valet av revision.
13
Utöver de faktorer som modellen visar finns andra faktorer som kan påverka valet av revision. Om företaget planerar att utöka sin verksamhet anses revisorn ha en viktig roll i det samt utbildningsnivån i företag (Collis et al. 2004). Den streckade rutan i modellen symboliserar det faktum att andra faktorer än trovärdighet, kostnad och erfarenheter kan påverka valet.
Modell 2.4: Analysmodell som visar faktorer som påverkar valet av revision. Trovärdighet: - Banker - Kunder - Leverantörer - Skatteverket Kostnad: - Monetär - Tid Valet av revision
Erfarenhet som enskild firma utan revision
14
3 Metod
3.1 Undersökningsdesign
Studien har utgångspunkt i tidigare forskning gällande vad som påverkar företagare i valet av revision samt teorier om beslutsbeteende. Utifrån problemformulering och dessa teorier har frågeställningen formulerats. För att kunna besvara frågeställningen krävs en förståelse för respondenternas tankar kring valet av revision. Datainsamlingen och analysen har därför haft fokus på ord och tolkning, vilket Bryman och Bell (2005) anser kännetecknar en kvalitativ forskningsstrategi. De menar även att kvalitativa studier vanligtvis kan kritiseras för att vara alltför subjektiva. För att den här studiens trovärdighet inte ska försämras på grund av
subjektivitet har vissa strategier använts. Båda författarna medverkade vid samtliga intervjuer och fick på så sätt samma möjlighet att tolka respondenternas svar. Det kan ha minskat risken för ofördelaktiga tolkningar. Då respondenterna gav otydliga svar och risker för missförstånd uppstod, diskuterades detta författarna emellan. Ett exempel på en situation då detta krävdes var då en respondent benämnde en person vid titeln revisor, fast personen inte var det. Efter intervjun diskuterades och klargjordes begreppsförvirringen som respondenten hade, så att missuppfattningar och felaktiga tolkningar kunde undvikas.
Studien bygger på en jämförelse av aktiebolag som tidigare bedrivits som enskilda firmor. Respondenterna består av två grupper, de som valt att ha revision och de som valt bort
revision. Sammanlagt åtta respondenter intervjuades, fyra respondenter från respektive grupp. Respondenterna jämfördes sedan med varandra mellan grupperna för att på så sätt se hur företagen påverkats av faktorerna trovärdighet, kostnad och erfarenhet vid valet av revision. Jämförelsen mellan grupperna underlättar förståelsen för vad som påverkar företagen vid valet. Samtliga respondenterna var av storleken att de befann sig under gränsvärdena för frivillig revision och liknar på så sätt varandra storleksmässigt.
3.2 Sökning efter tidigare forskning
Vid skapandet av referensramen söktes vetenskapliga artiklar, litteratur och rapporter fram genom databaserna ABI/Inform, Google Scholar, Google Books och FAR Komplett. De sökord som användes var: audit, cost, decision making, elimination of the statutory audit, experiences influence on decision making, functional fixation, path dependence, reliability och voluntary.
15
3.3 Datainsamling
3.3.1 Sökning efter respondenter
För att ett företag skulle kunna medverka i studien behövde det uppfylla ett antal krav: det skulle vara ett aktivt aktiebolag, av storleken att det kan välja bort revision samt vara
registrerat efter november 2010. Genom databasen Affärsdata kunde dessa företag sökas fram. I databasen finns årsredovisningarna som aktiebolagen skickat in till Bolagsverket
publicerade. Genom att studera årsredovisningarna kunde företagen som hade revision urskiljas genom att en revisionsberättelse fanns. Databasen innehåller även information om telefonnummer till företagen, vilket utnyttjades då de kontaktades.
För att få reda på om de aktiebolag som sökts fram tidigare bedrivits som enskilda firmor användes affärs- och kreditinformationshemsidan ratsit.se. Då en sökning på ett aktiebolag genomförts på denna hemsida visas huvudmännen. Genom att sedan kontrollera om en enskild firma i samma namn och innehavare som aktiebolaget fanns kunde respondenter till studien identifieras. Sökningen enligt dessa metoder resulterade i att ungefär 20 företag, huvudsakligen belägna i närheten av Örebro, framstod som användbara för studien.
3.3.2 Intervjuform
Respondenterna kontaktades via telefon och e-post i syfte att få dem att medverka i studien. Tidigt framstod telefonintervju som den mest optimala datainsamlingsmetoden. Den
ursprungliga planen var personliga intervjuer, vilket förklarar varför företagen var belägna i närheten av Örebro. Personliga intervjuer planerades på grund av studiens syfte: att förstå företagarens beslut och beteende. Vilket kan kopplas till Trost (2005), som menar att en kvalitativ studie är rimlig om intresset ligger i att förstå människors sätt att resonera eller reagera. Anledningen till att telefonintervju ansågs vara en bättre metod än en personlig intervju var först och främst tillgången till företag som hade möjlighet att ställa upp på en personlig intervju. Sannolikheten att företagen skulle vilja medverka i studien ansågs öka om telefonintervju föreslogs som intervjuform. Företag kontaktades tills det fanns fyra företag med revisor och fyra företag utan, som ville medverka i studien.
Enligt Bryman och Bell (2005) kräver telefonintervjuer tydligare strukturer än personliga intervjuer. Intervjuerna i denna studie blev därför mer strukturerad än vad som först planerats. Det kan leda till att studiens replikerbarhet ökat i och med att tillvägagångssättet vid
datainsamlingen blivit tydligare. Vid telefonintervjuer har respondenterna inte tid att tänka efter på samma sätt som vid personliga intervjuer. Bryman och Bell (2005) menar att
16
telefonintervjuer gör att respondentens uttryck och känslor inte kan identifieras i samma utsträckning som vid personliga intervjuer. De menar dock att fördelen med telefonintervjuer jämfört med personliga intervjuer är att risken för att respondenten svarar på ett sätt som de tror att intervjuaren uppskattar minskar.
Respondenterna informerades omgående om anonymitet och ingen av dem uttryckte
funderingar kring detta. De var anonyma till företagsnamn, dock har branschen som företaget arbetar inom angivits. Under intervjun var det ingen av respondenterna som gav uttryck för att någon av frågorna skulle vara jobbiga att svara på. Anonymiteten syftade till att få så ärliga svar från respondenterna som möjligt.
3.3.3 Intervjuteknik
Vid genomförandet av intervjuerna användes en intervjuguide. Miles och Huberman (1994) anser att en intervjuguide ska utformas med fokus på de områden som är intressanta att få information om. Detta för att undvika att överflödig information att samlas in, vilket kan försämra effektiviteten av analysen. Frågorna i intervjuguiden för denna studie är därför utformade utifrån den teoretiska referensramen. Detta har genomförts genom att strukturera intervjuguiden i rubriker och frågor utifrån de olika teorierna och problemformuleringen. Strukturen på intervjuguiden syftar till att underlätta att svara på studiens frågeställning och uppnå dess syfte. Eftersom respondenterna bestod av två kategorier: företag med revision och företag utan revision utformades två olika intervjuguider1. Då intervjuerna genomfördes försökte visst utrymme ges för att frångå intervjuguidens ramar, med det menas att samtalet fick styra ordningsföljden av intervjufrågorna. Om exempelvis respondenten själv kom in på ett område som planerats att ta upp senare, fortsattes området diskuteras naturligt. Detta för att inte begränsa respondenten till att enbart svara på frågor, utan självmant berätta. Det ledde till att intervjuerna blev mer likt ett samtal där respondenterna själva berättade vad de tyckte mer än att endast svara på frågorna. Detta gjorde att svaren som erhölls blev djupare. Metoden förespråkas av Trost (2005) som menar att det är effektivt att låta respondenten styra
ordningsföljden i samtalet. Bryman och Bell (2005) anser att ledande frågor bör undvikas vid utformandet av intervjuguider och i intervjusituationen. Detta var något som styrde skapandet av frågorna i intervjuguiderna samt genomförandet av intervjuerna.
Innan intervjuerna påbörjades frågades om tillstånd att spela in dessa, vilket godkändes av samtliga respondenter. Inspelningarna transkriberades för att underlätta
1
17
empiriframställningen, de lyssnades även igenom i efterhand ett flertal gånger för att fånga upp intryck och känslor som inte går att förmedla genom nedskrivna ord. Detta för att undvika feltolkningar av materialet. En respondent kan exempelvis ha uttryckt ett resonemang på ett sätt som i transkriberingen tolkas annorlunda än då intervjun spelas upp.
3.4 Hantering av intervjuresultat
Empirin i studien presenterades genom en sammanfattande beskrivning2. Sammanfattningen utgick från de två olika grupperna av respondenter. Tabeller användes i syfte att skapa en helhetsbild av företagen som medverkade i studien och intervjuresultaten. För att visa
resonemang av stor betydelse lyftes citat in i texten då det ansågs vara relevant för läsaren att få en direkt bild av vad respondenten sagt. I och med att intervjuerna genomfördes med båda författarna närvarande och att de transkriberades minskades risken att tolkningarna blev felaktiga. Även aspekter som möjligtvis kan tolkas annorlunda har diskuterats författarna emellan för att minska risken för feltolkningar.
3.5 Analys
Intervjuguiden var strukturerad utifrån analysmodellen 2.4 som presenterades i referensramen. Det ledde till att intervjuresultaten även blev strukturerade utifrån denna modell. Då resultatet av intervjuerna visade på faktorer som inte fanns med i den ursprungliga modellen,
modifierades modellen utifrån dessa.
2
18
4 Intervjuresultat
Åtta företag intervjuades, varav fyra med revision och fyra som valt bort det. Nedan
presenteras först resultatet av intervjuerna med företag med revision och sedan företagen utan. Presentationerna börjar och slutar med tabeller som sammanfattar intervjuresultaten. De inledande tabellerna visar fakta om företagen och de avslutande återger kortfattat intervjuresultaten.
4.1 Företag med revision
4.1.1 Motiv till ombildning
Läromedel AB och Informationssystem AB hade liknande motiv till övergången till
aktiebolag. De såg ekonomiska fördelar i och med möjligheten att kunna ha kvar pengar inom företaget som aktiebolag, till skillnad mot enskild firma. Informationssystem AB menade att dess produktverksamhet, som innebär högre risker, fick företaget att övergå till aktiebolag. Även Skogshantering AB var inne på de skattemässiga fördelarna. Innehavaren av
Skogshantering AB tyckte även att det kändes mer seriöst och enklare att skilja på sig och företaget som aktiebolag.
Läromedel AB Informations- system AB Programmering AB Skogshantering AB EF startad 2008 2008 - 2010 Redovisningshjälp som EF Bokföring själv, bokslut okänt. Bokföring och bokslut själv. - Okänt AB startad 2011 2011 2011 2010 Redovisningshjälp som AB Bokföring själv, lämnar bort bokslut.
Lämnar bort allt. Bokföring själv, lämnar bort bokslut. Bokföring själv genom person med lönebidrag, lämnar bort bokslut. Typ av verksamhet Produktion och försäljning av interaktiva läromedel. Konsulttjänster inom informationssystem och IT. Konsulttjänster inom IT. Entreprenad-verksamhet med skogsmaskiner. Omsättning (kr) 400 000 500 000 900 000 1 200 000 Balansomslutning (kr) 400 000 900 000 500 000 1 300 000 Anställda 1 1 1 3
19
Programmering AB planerade att starta upp verksamheten 2008, men finanskrisen gjorde att det sköts fram till 2011. Företaget registrerades som enskild firma 2008, hade kunder och var redo att sätta igång, men läget gjorde att det inte blev av. Det registrerades endast och bedrev ingen verksamhet. Under intervjun gav företaget en tydlig bild av hur de tänkt kring valet av revision, vilket motiverade dess medverkan i studien trots att det aldrig bedrivits som enskild firma.
4.1.2 Syn på revision
De tre företag som bedrivits som enskild firma uttryckte att de inte hade någon klar bild av vad revision innebar som enskilda firmor. Informationssystem AB menade att det
huvudsakliga då var att få ordning på all ekonomi. Eftersom redovisningsarbetet stannade vid bokslut, menade Skogshantering AB att även tanken stannade där. Revision fanns alltså inte med i tankegångarna.
Efter att företagen övergått till aktiebolag har de fått en tydlig bild av vad revision innebär. Vid bildandet av aktiebolag såg mottagandet av information angående revision olika ut. Informationssystem AB upplevde att redovisningsbyrån som företaget anlitar gick igenom vad bokslut och revision innebär. Skogshantering AB fick hjälp på ett liknande sätt och blev även informerade om kriterierna som gäller för att undantas från revisionsplikten av
redovisningsbyrån. Läromedel AB kontaktade en redovisningsbyrå angående revision, men var inte nöjd med informationen som de fick. Därför bytte företaget till en annan
redovisningsbyrå, vilken de fick en bra dialog med.
För Programmering AB var inte frågan om företaget skulle ha revision eller inte det
viktigaste. De ansåg att valet av bolagsform var mer aktuellt. Företaget var medvetet om att kravet på revision tagits bort men ansåg att revisorns stöd och hjälp med svåra frågor var så pass viktiga att det aldrig funderade på att välja bort det. Andra positiva saker som
Programmering AB kopplar till revision är kontrollen av momsrapportering och tryggheten som en revisor medför. Informationssystem AB resonerade på ett liknande sätt, företaget uppskattar att en sammanställning görs och att den betraktas utifrån av en revisor. Revisorns granskning tyckte även Skogshantering AB var en stor fördel med revision. Företaget såg det som positivt att revision medför att risken för fel i bokföringen minskas. Den huvudsakliga anledningen till att företaget valde att ha revision var för att anses seriösa.
Läromedel AB skulle egentligen inte ha revision, de hade valt bort det, men av en för
20
är bra och att det finns en trygghet med att ha revision. De menade att förståelsen för vad som sker i bokföringen spelar in på valet. Om redovisningen uppfattas som svårbegriplig är det, enligt företaget, viktigt att ha revision för att undvika komplikationer i efterhand
4.1.3 Kostnad
Anledningen till att Läromedel AB inte ville ha revision var kostnaden. Företaget menade att kostnaden var för stor, med tanke på att verksamheten inte anses komplicerad. Om företaget i framtiden kommer att ha revision påverkas av om verksamheten går bra eller inte. Gällande nästa bokslut planeras beslutet om att ha revision utifrån de ekonomiska resultaten. Företaget var i situationen att de inte visste hur året skulle sluta resultatmässigt när intervjun
genomfördes:
”Går det väldigt bra kan jag någonstans kanske ändå se att vi gör en revision. Är det så att jag inte känner att det gått så bra, då sparar jag nog gärna de pengarna som revision kostar.”
De andra företagen medgav att det är en viss kostnad med revision, men ansåg den vara rimlig. Skogshantering AB var inne på samma resonemang som Läromedel AB, att kostnader ändå kan uppkomma på grund av fel som inte uppmärksammats om revisionen inte fanns. Hur komplicerad verksamheten är, vilket Läromedel AB även var inne på, ansåg
Informationssystem AB påverka. Företaget som har framtidsplaner på att expandera anser att revisorn har en viktig funktion i det.
Läromedel AB uppskattade att de betalar mellan 15 000 och 20 000 kronor per år för
revisionen. Skogshantering AB betalade förra året 12 000 kronor för revisionen men företaget hade då endast funnits i ett halvår. Informationssystem AB hade, precis som Skogshanering endast ett halvårs verksamhet sist de betalade för revision och fick då betala kring 25 000 kronor.
Ingen av företagen ansåg att tiden som avsätts för administration kring revisionen och kontakt med revisorn upplevs störande. Både Informationssystem AB och Läromedel AB var nöjda med kontakten med revisionsbyrån och ansåg inte att den stör den löpande verksamheten. Ingen av dem såg tidsaspekten som ett skäl att välja bort revision. Skoghantering AB ansåg att det skulle ta längre tid för företaget själva att göra det som revisorn gör.
21
4.1.4 Trovärdighet
Skogshantering AB och Programmering AB utmärkte sig angående företagets trovärdighet kopplat till revision. Företagen menade att huvudanledningen till varför de valde att ha revision var för att uppfattas som seriösa. Att kunna visa en revisionsberättelse för banken menade Skogshantering AB gynnar deras förhållande. Även Läromedel AB upplevde att banken uppskattar att en revisionsberättelse finns. De andra företagen ansåg inte att relationen med deras banker påverkade valet av att ha revision.
Om kunders uppfattning om revision påverkat valet av att ha revision tyckte
Informationssystem AB berodde på storleken på affärerna. I framtiden planerar de att leverera större system och då tror de att det kan påverka. Läromedel AB var inne på att om ett
samarbete med ett annat företag som ställer krav på att revision görs, skulle de fortsätta att ha revision. Programmering AB ansåg att deras kunder inte bryr sig om att revision finns, eftersom de är ett så pass litet företag. Även Skogshantering AB uppgav att deras kunder inte bryr sig om det. Gällande leverantörer förde företagen ett liknande resonemang. Ingen av dem menade att leverantörerna påverkade valet av att ha revision.
Gällande Skatteverkets kontroller tyckte Programmering AB att revisionen ger en
lättnadskänsla. De menade att vetskapen om att revisionen är genomförd gör att Skatteverkets kontroller inte känns oroande. Informationssystem AB och Läromedel AB delade
uppfattningen att Skatteverkets kontroller är bra, men inte att det påverkat dem i valet att ha revision. Inte heller Skogshantering AB påverkades av denna faktor, de menade att revisionen syftade till att gynna företaget först och främst. De ansåg att det sedan gav en lugn känsla då granskning av Skatteverket genomförs.
22 4.1.5 Sammanfattning Läromedel AB Informations- system AB Programmering AB Skogshantering AB Motiv ombildning EF till AB Ekonomiska fördelar. Ekonomiska fördelar. - Ekonomiska fördelar. Syn på revision som EF
Ingen tydlig bild. Ingen tydlig bild. - Ingen tydlig bild. Syn på revision
som AB
Tydlig bild. Tydlig bild. Tydlig bild. Tydlig bild. Uppskattad kostnad för revision 15 000-20 000 kr per år. 25 000 kr per halvår - 12 000 kr per halvår Syn på kostnaden Orimlig i
jämförelse med verksamheten komplexitet.
Rimlig. Rimlig. Rimlig.
Tidsmässig kostnad
Ingen. Ingen. Ingen. Ingen.
Intressenters påverkan på valet:
Bank Har påverkat. Ingen. Ingen. Har påverkat.
Kunder Vid krav från
kunden.
Beror på storleken av affären.
Ingen. Ingen.
Leverantörer Ingen. Ingen. Ingen. Ingen.
Skatteverket Ingen. Ingen. Oklart. Ingen.
23
4.2 Företag utan revision
4.2.1 Motiv till ombildning
Systemdesign AB angav att det framförallt var ekonomiska motiv till att en ombildning har skett, att företag som är aktiebolag gynnas ekonomiskt. Med att gynnas ekonomiskt menar företaget är att kunna ta ut utdelning ur bolaget och slippa bli beskattad på all vinst vilket företaget anser är fallet i enskild firma. Företaget tycker också att det ser bättre ut och känns mer seriöst att vara ett aktiebolag. Även Webbutveckling AB angav ekonomiska skäl som motiv till ombildningen, då framförallt skattemässiga fördelar och möjligheten att kunna spara pengar i bolaget. Skogsvård AB berättar att företaget har expanderat under de tio år som bolaget funnits och att det var ”revisorn” som rådde företaget att ombilda till aktiebolag. Företaget berättar att de som aktiebolag upplever en tydligare skillnad mellan företaget och ägaren. Att det finns en mer konkret gräns mellan vad som är företaget och vad som är ägaren som privatperson. Elservice AB kunde inte ange några specifika orsaker till att företaget ombildats, det kändes bara rätt att göra det menar företaget.
4.2.2 Syn på revision
Synen på revision upplever inget av företagen har förändrats särskilt mycket från att de var enskilda firmor till nu när de är aktiebolag. När företagen ska definiera vad revision innebär skiljer sig svaren åt. Elservice AB har ingen uppfattning om vad revision är och menar att det beror på att allt det sköts av en ”revisor”. Företaget kan inte skilja på den löpande bokföringen och på revision, företaget menar att de får hjälp med allt det. Systemdesign AB har en
Webbutveckling AB
Skogsvård AB Systemdesign AB Elservice AB
EF startad 2005 2001 2010 2010
Redovisningshjälp som EF
Bokföring själv Lämnade bort allt Bokföring själv Lämnade bort allt
AB startad 2011 2011 2011 2011
Redovisningshjälp som AB
Lämnar bort allt Lämnar bort allt Lämnar bort allt Lämnar bort allt Typ av verksamhet Konsult inom IT och data-programmering Tjänster inom skogssektorn. Konsult inom systemdesign och systemutformning. Elinstallationer och elservice. Omsättning (kr) 300 000 1 000 000 700 000 500 000 Balansomslutning (kr) 100 000 300 000 400 000 400 000 Anställda 1 2 1 1
24
uppfattning om vad revision innebär, företaget menar att revision är en kontroll av den redovisning som görs löpande under året. Företaget påpekar att det inte finns något krav på revision längre men att de inte vet om de har en revisor som utför revision. Senare under intervjun anger dock företaget att det är på grund av att kravet på revision tagits bort och att slippa denna kostnad företaget valt bort revision. Webbutveckling AB uppgav att de vet vad revision innebär och att företaget är medvetet om de nya reglerna kring revision, företaget berättar även att företaget äger aktier i ett annat bolag där de valt att ha revision. Anledningen till revision finns i det andra bolaget menar företaget beror på att det finns flera delägare som har intresse i bolaget. Senare under intervjun missuppfattade företaget begreppet revision och det upplevdes som att en förståelse för vad revision innebär saknades.
Inget av företagen angav att de fått någon information om revision inför ombildandet till aktiebolag. Skogsvård AB berättade att de fått reklam om det men att företaget själv inte aktivt sökt efter information utan haft diskussioner med ”revisorn” istället. Systemdesign AB tog tidigt beslutet att ta hjälp av en redovisningsbyrå och angav det som anledning till att företaget själva inte satt sig in i den typen av information.
Webbutveckling AB har valt att lämna bort all bokföring men som enskild firma skötte företaget bokföringen själva. Företaget tycker att det är skönt att ha någon annan som sköter bokföringen, det gör att företaget kan fokusera på den huvudsakliga verksamheten. Företaget behöver då inte hålla sig uppdaterad på nya lagar och riktlinjer. Systemdesign AB skötte all bokföring själv som enskild firma, men vid ombildandet till aktiebolag tog det hjälp av en redovisningsbyrå som sedan har fått fortsätta att hjälpa företaget med bokföringen. Företaget upplevde enskild firma som enklare att bokföra.
4.2.3 Kostnad
Skogsvård AB tycker inte att kostnaden för revision är för hög, de menar helt enkelt att det bara är att acceptera. Systemdesign AB berättade, som tidigare nämnt, att det var på grund av den höga kostnaden för revision som företaget valde bort det. Företaget menade att
verksamheten är så pass enkel så när det inte längre finns ett krav finns det heller inte
anledning att ha revision. Företaget ansåg att kostanden för revision måste vägas mot vad man erhåller, det som måste vägas in är huruvida en revisor kan ersätta de tjänster som företaget redan köper in eller om det är något som läggs ovanpå redovisningstjänsten. Webbutveckling AB ansåg att kostnaden för revision är rimlig och menade precis som Systemdesign AB att kostnaden för revisionen måste vägas mot vad man erhåller.
25
Elservice AB kan inte uppskatta vad det skulle kosta för företaget att ha revision. Systemdesign uppskattade att revision för företaget skulle kosta kring 10 000 kronor.
Skogsvård AB trodde att kostnaden för revision skulle vara mellan 30 000 och 40 000 kronor. När Webbutveckling AB ska uppskatta kostnaden svarar företaget:
”Ja det kostar väl en 10 000 spänn för att få en kråka på ett papper.”
Varken Skogsvård AB, Systemdesign AB eller Webbutveckling AB upplevde att den tid som skulle behöva avsättas för revision skulle vara störande för den löpande verksamheten. Skogsvårds AB berättar att det kan upplevas som mycket när det är nya saker som ska genomföras men när det sedan fungerar som vanligt så är det inget som företaget störs av.
4.2.4 Trovärdighet
Inget av företagen ansåg att relationen med kunder, leverantörer och banker påverkat dem i valet att inte ha revision. Webbutveckling AB ansåg att revision är en kvalitetsstämpel som visar att företaget sköts på ett ännu bättre sätt. Systemdesign AB och Webbutveckling AB angav att det i så fall kan vara företagets rating, som erhålls genom kreditupplysningar, som styr företag som ska ingå relationer. Webbutveckling AB berättade att företaget lånat pengar men att banken inte frågat om företaget hade revision.
Skatteverkets utökade kontroller på bolag utan revision menar företagen inte är något de tänkt på. Enligt Webbutveckling AB påverkade dessa kontroller inte valet, i och med att
bokföringen sköts av en redovisningsbyrå är allt korrekt bokfört och kontroller är inget som oroar företaget. Skogsvård AB berättade att ”revisorn” har en kontinuerlig kontakt med Skatteverket vilket företaget känner sig trygg med.
Relationen med ”revisorn” tror företaget kan vara avgörande för hur företag ser på valet av revision eller inte. Företaget har under de tio åren som de har funnits upplevt att det funkat bra med ”revisorn”. Elservice AB menade att kontroller kan drabba företaget i vilket fall och har därför inte reflekterat kring detta.
Skogsvård AB och Webbutveckling AB kommer i framtiden inte välja att ha revision så länge som de inte finns krav på det. Ett tvång skulle alltså vara den enda anledningen till att de skulle välja att ha revision. Systemdesign AB skulle om verksamheten utökades och den började kännas mer komplex välja att ha revision som en trygghet.
26
4.2.5 Sammanfattning
4.3 Reflektion kring intervjuerna
Redan tidigt in i empiriinsamlingen uppmärksammades att respondenterna inte helt förstod betydelsen av de begrepp som användes i studien. Det fick följden att ett klargörande av begreppen redovisning och revision var tvunget att genomföras för att undvika missförstånd. Detta kan ha påverkat studien på så sätt att vissa av de frågor som ställdes inledningsvis inte fångade de svar vi avsedde att få, några svar kom att handla om redovisningsrelaterade saker, trots att frågor ställdes kring revision. Dock förtydligades dessa begrepp för respondenterna så tidigt som möjligt efter att detta uppmärksammats.
Kunskapsnivån och insikten om vad revision innebär varierade bland respondenterna. Vissa hade en klar uppfattning av hur det såg ut för företaget och andra hade ingen aning. Vilket ledde till att en insikt skapades om hur bristande kunskapen om revision var för dessa företag.
Webbutveckling AB
Skogsvård AB Systemdesign AB Elservice AB
Motiv ombildning EF till AB. Ekonomiska fördelar. Skapa en gräns mellan privatperson och företaget. Ekonomiska fördelar. ”Kändes rätt”. Syn på revision som EF
Ingen tydlig bild. Ingen tydlig bild. Ingen tydlig bild. Ingen tydlig bild. Syn på revision
som AB
Ingen tydlig bild. Ingen tydlig bild. Tydlig bild. Ingen tydlig bild. Uppskattad
kostnad för revision
10 000 kr per år. 30 000-40 000 kr per år.
10 000 kr per år. Vet inte.
Syn på kostnaden Orimlig i jämförelse med verksamheten komplexitet. Rimlig. Orimlig i jämförelse med verksamheten komplexitet. Vet inte. Tidsmässig kostnad
Ingen. Ingen. Ingen. Ingen.
Intressenters påverkan på valet:
Bank Ingen. Ingen. Ingen. Ingen.
Kunder Ingen. Ingen. Ingen. Ingen.
Leverantörer Ingen. Ingen. Ingen. Ingen.
Skatteverket Ingen. Ingen. Ingen. Ingen.
27
Det har påverkat studien genom att påvisa vilken roll tidigare erfarenheter har och hur uppfattningen av vad revision innebär påverkar valet. Elservice AB, som inte hade en klar bild om revision, gav vaga svar på de flesta av frågorna som ställdes. Vilket gjorde att respondentens svar inte kunde bidra med något annat än ett konstaterande att kunskapen var bristfällig.
Efter intervjuerna bedömdes respondenternas svar vara uppriktiga och ärliga. Företagen upplevdes som bekväma med att prata om ämnet revision och något uttryck för någon oro eller tvekan angående sin medverkan i studien upplevdes inte. Det faktum att de var anonyma kan ha bidragit till detta.
28
5 Analys
Innan faktorerna trovärdighet, kostnad och erfarenhet analyseras går det att konstatera att motiven till byte av företagsform, för företagen i den här studien, inte påverkats av
regeringens regelförenklingsåtgärder. Ingen av företagarna nämnde aktiekapitalsänkningen eller revisionsreformen som anledningar till ombildningen. Fem av de åtta företag som intervjuades angav skattemässiga fördelar och möjligheten att kunna spara pengar inom företaget som motiv till att bedriva verksamheten som aktiebolag. Det är ett av de vanligaste motiven (FAR Akademi [A]), enligt FAR, till byta företagsform till aktiebolag. Ett annat motiv som FAR tog upp var att den personliga risken minskas som aktiebolag, vilket både Skoghantering AB och Skogsvård AB angav som anledningar.
5.1 Erfarenheter
Uppfattningen och kunskapen om vad revision innebär då företagen var enskilda firmor var begränsad. Detta gällde både de som valt att ha revision och de som valt bort revision.
Skogshantering AB:s resonemang om att redovisningen stannade vid bokslut och därför även tanken där, beskriver detta på ett bra sätt. De företag som valt att inte ha revision hade
fortfarande en begränsad uppfattning om vad det innebär som aktiebolag. Några av företagen kunde inte skilja på redovisning och revision och visste inte att de valt bort revision. Elservice AB trodde att företaget hade revision trots att de inte hade det:
”Jag har ju riktigt dålig koll på det där. Men revision är väl en gång om året?” I och med att företagen som har valt bort revision inte haft någon uppfattning om vad revision innebar som enskild firma kan ha påverkat valet enligt Functional fixation. Alltså att
företagens bristande kunskap om revision begränsar identifieringen av betydelsen och därmed också påverkat valet. Mer konkret kan valet av att inte ha revision beror på att företagen inte vet vad det innebär att ha revision.
Företagen som har valt revision hade, som tidigare nämnts, inte heller en uppfattning om vad revision var som enskilda firmor. De två grupperna av företag startade alltså aktiebolaget med liknande förutsättningar gjorde olika val. Vilken information som företagen tagit del av kan ha haft en roll i detta sammanhang. Bilden som gavs genom intervjuerna med de företag som valt revision var att de upplevde att de hade fått mer information kring revision vid
29
Det kan jämföras med företagen som valt bort revision, de angav att de inte tog del av information kring revision vid bildandet av aktiebolaget. Detta kan kopplas till Jacobsen och Thorsviks (2008) argument om att individer inte har fullständig information om alla
alternativa lösningar när beslut tas. Den bristande förståelsen för vad revision innebär kan leda till att företagen inte kan göra det val som ger bäst resultat i deras situation.
Hur alternativen formuleras kan påverka valet, i företagens fall skulle det kunna vara så att valet påverkats av vem de fått information från och på vilket sätt denna information presenterats. I de fall företagen fått information om revision från redovisnings- och revisionsbyråer kan de ha hamnat i en underlägsen position då de själva saknar kunskap, vilket kan ha lett till att deras förmåga att själva värdera vad revision innebär och vad de skulle betyda för företaget försämrats, enligt Jacobsen och Thorsvik (2008).
Skogvård AB och Elservice AB resonerade om att verksamheten inte skiljer sig i och med ändringen av företagsform. Dessa företag har lämnat bort redovisningsarbetet både som enskild firma och aktiebolag. Utöver att Skogsvård AB uppfattade att en tydlighet mellan företaget och företagsinnehavaren skapats som aktiebolag, uppfattade dessa företag ingen skillnad i verksamheten. Aktiebolagen bedrivs alltså på samma sätt och med samma
redovisningshjälp som när de var enskilda firmor. Situationen kan liknas med inlåsningsfasen i Path dependence, där företaget låst sig vid ett alternativ. Företagets verksamhet fortlöper då den bana som den alltid haft vilket gör att motiv till att ha revision saknas.
5.2 Trovärdighet
Av de företag som valt revision var det två som upplevde att relationen med banken påverkas av att de valt revision. Skogshantering AB upplevde att relationen med banken gynnas av att företaget valt att ha revision. Även Läromedel AB upplevde att banken uppskattat att en revision genomförts. Detta resonemang stämmer överens med Thorell och Norberg (2005) som menar att banker uppskattar att revision finns i företag. Resterande företag upplevde inte att relationen med banken hade påverkats. Överlag uppfattades relationen med företagens banker inte spela en stor roll i företagens verksamhet. Relationen mellan dessa parter kan möjligtvis påverkas av hur beroende banken är av att företagets verksamhet är lönsam. Företagen i studien hade inte heller reflekterat kring hur relationer med kunder och
leverantörer skulle påverkas beroende på om de har revision eller inte. Kreditupplysningar visade sig ha större betydelser än om företaget har revision eller inte då leverantörer och kunder har intresse av att kontrollera företag. I likhet med resonemanget i SOU (2008:32)
30
menar Informationssystem AB att kundernas uppfattning om att revision är betydelsefullt beror på affärernas storlek. Det faktum att företagen i studien är relativt små kan förklara att de inte påverkats av kunders och leverantörers uppfattning vid valet av revision. Företagen har troligtvis även byggt upp kund- och leverantörsrelationer som enskilda firmor, att dessa då skulle ifrågasätta om företaget har revision framstår som osannolikt.
Ingen av företagen som medverkade i studien hade påverkats av Skattverkets kontroller vid valet av revision. I SOU (2008:32) resonerades det kring att revisorns närvaro har en förebyggande effekt och att fel som revisorn upptäcker löpande kan rättas till direkt. Företagen som valt att ha revision resonerade kring att en trygghet uppstår i och med
revisorns granskning, vilket medför mindre risk för att fel uppstår i bokföringen. Tre av dessa företag gjorde bokföringen själva och kan därför eventuellt inte känna samma trygghet i att den stämmer, Läromedel AB beskrev resonemanget:
”Har man en hyfsad dialog med någon man litar på och i mitt fall Grant Thorton, då kan man ju hela tiden om man är osäker bolla med dom och på så sätt känna sig ganska säker på att man gör rätt. Då kan man känna att
nödvändigheten att göra en revision inte är lika stor. Skulle jag inte riktigt veta vad jag håller på med, vilket vore dumt, då kan man väl tycka att man gör en revision, så att man inte åker på någon skattesmäll senare.”
5.3 Trygghet
Gemensamt för de aktiebolag som har valt bort revision var att de tog hjälp med all
redovisning. Det kan tyda på att ett förtroende gentemot de som sköter företagets redovisning skapats. Systemdesign AB förklarade att de inte satt sig in i vad revision innebär, utan menar att de litar på redovisningsbyrån som företaget anlitar. Skogsvård AB ansåg att förtroendet för den som sköter redovisningen är viktigare än vilken roll eller titel personen har. Relationen och förtroendet till den som sköter bokföringen eller revisionen framstår alltså som en viktigt i detta sammanhang. Det leder fram till att trygghet är en faktor som påverkar valet och den läggs därför till i modellen.
5.4 Kostnad
Av de företag som valt bort revision var det endast Systemdesign AB som angav kostnaden som anledning till att de valt bort revisionen. Läromedel AB resonerade om valet att ha
revision beror på hur bra det går för företaget. Företaget kommer att välja bort revision om det går dåligt, vilket bekräftar att kostnaden har betydelse för valet. Systemdesign AB och
