Inte enbart elgitarren: Elgitarrlärares val av undervisningsmaterial samt hur de motiverar och använder det i sitt arbete

1 Musikhö gskölan Ingesund 671 91 Arvika _{Tfn 0570-385 00 Fax 0570- 804 38} Infö@imh.kau.se www.imh.kau.se

Björn-Ove Aronsen

Inte enbart elgitarren

Elgitarrlärares val av undervisningsmaterial samt

hur de motiverar och använder det i sitt arbete

Not only the electric guitar

Electric guitar teachers, their choice of educational material and how

they motivate the use of it in their teaching

Examensarbete 15 hp

Lärarprogrammet

Handledare: Ann-Sofie Paulander, Ragnhild Jurström-Sandström, Dan Olsson, Daniel Matteos Moreno, Joakim Larsson

2

Sammanfattning

Examensarbete inom lärarutbildningen Titel: Inte bara elgitarren

Författare: Björn-Ove Aronsen Termin och år: Vt 2020

Kursansvarig institution: Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet Handledare: Ann-Sofie Paulander, Ragnhild Jurström-Sandström, Dan Olsson, Examinator: Joakim Larsson

Studien syftar till att få djupare insikt i vad elgitarrlärare på kommunala musik- och

kulturskolor använder för undervisningsmaterial, hur de motiverar användandet och på vilka sätt materialet verkar inspirerande på eleverna. I bakgrundsavsnittet presenteras tidigare forskning och annan litteratur som berör studien samt de teoretiska utgångspunkterna. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.

Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med tre elgitarrlärare som undervisar inom den kommunala musik- eller kulturskolan.

I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på undervisningsmaterial i

elgitarrundervisning samt hur de motiverar användandet av den och om den är inspirerande. Deras undervisningsmaterial kan vara lika men ingångarna eller hur de använder dem, kan vara olika till sättet de används på. Vad de menar är inspirerande motiverar också deras val av material men motiveringen kan också ha en annan bakgrund. Materialet i sig behöver inte vara motiverande eller inspirerande utan det som är viktigast är den inre motivationen och inspirationen till att vilja fördjupa sig i elgitarrspel: Att eleven har en egen drivkraft!

I det avslutande diskussionsavsnittet lyfts studiens resultat till diskussion i relation till tidigare forskning och till det sociokulturella perspektivet på lärande.

Här framkommer att elgitarrlärarna har olika metoder för att lära ut att spela elgitarr. Trots att undervisningen handlar om att lära sig spela elgitarr visar lärarna på olika pedagogiker för att lära ut. Ibland använder lärarna sig av samma redskap men trots detta så kan de använda dem på skilda sätt.

Nyckelord: sociokulturellt perspektiv, kommunal musikskola, undervisningsmaterial, redskap i elgitarrundervisning, digitala verktyg.

3

Abstract

Degree project in Music Teacher Education Programme Title: Not only the electricguitare

Author: Björn-Ove Aronsen Semester and year:

Course coordinator institution: Ingesund School of Music, Karlstad university Supervisor: Ann-Sofie Paulander, Ragnhild Jurström-Sandström, Dan Olsson Examiner:

This study aims to create deeper insight in what kind of equipment electric guitar teachers use in their teaching, how they motivate it and also if it is inspiring.

The background chapter presents previous research and other literature in the field and also the theoretical basis for the study, the socio-cultural perspective on learning and

communication.

The data consists of qualitative interviews with three electric guitar teachers who teaches at the school of music and art.

The results chapter show the teacher’s view on the subject, - teaching material in electric guitar teaching and how they motivate it´s use and also if it is inspiring.

Their teaching materials may be equal but how they utilize them is different What they mean is that an inspirational teaching material also motivates their choice of the same. But the opinion - what is inspiring may also be of a different view. The teaching material doesn´t need to be inspiring. Most important is the inner inspiration that motivates to immerse in electric guitar playing. In the concluding discussion the results are discussed in relation to the previous research and to the socio-cultural perspective on learning. It appears that in spite of the tuition of electric guitar playing the tuition shape depends on the teacher. Sometimes the teacher uses same tools, but they may use them differently.

Key words: sociocultural perspective, the school of music and art, teaching material, tuition tools in electric guitar teaching, digital tools.

4

Innehållsförteckning

FÖRORD ... 6

1 INLEDNING ... 7

1.1MUSIKEN, MITT UNIVERSUM ... 7

1.2PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ... 8

2 RELEVANT LITTERATUR ... 9

2.1LITTERATUR INOM OMRÅDET ... 9

2.2TIDIGARE FORSKNING INOM OMRÅDET ... 9

2.2.1 Vilket undervisningsmaterial finns det för elgitarren ... 9

2.2.2 Digitala hjälpmedel i undervisning ... 9

2.2.3 Repertoar i läromedel ... 10

2.2.4 Vad bör en ensemblemusiker ha för kunskap ... 10

2.2.5 Det digitala undervisningsrummet ... 11

2.2.6 Eleven i fokus ... 11

2.3YTTERLIGARE FORSKNING ... 11

2.3.1 Hur materialanvändande i ensemblespel på högstadienivå kan se ut ... 11

2.3.2 Immateriellt material ... 12

2.3.3 Att leka till sig kunskaper ... 13

2.3.4 Lära musik på ett lekfullt sätt. ... 14

2.4TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 14

2.4.1 Grundläggande begrepp inom sociokulturellt perspektiv ... 14

3 METODOLOGI OCH METOD ... 17

3.1METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 17

3.2METOD OCH DESIGN AV STUDIEN ... 18

3.2.1 Val av metod ... 18

3.2.2 Urval ... 18

3.2.3 Datainsamling ... 18

3.2.4 Bearbetning och analys ... 19

3.2.5 Etiska överväganden ... 19

3.2.6 Giltighet och tillförlitlighet ... 20

4 RESULTAT ... 21

4.1UNDERVISNINGSMATERIAL SOM ANVÄNDS ... 21

4.1.1 Digitala hjälpmedel ... 21

4.1.2 Gitarrböcker i undervisningen ... 22

4.2VERKTYGENS FUNKTION ... 23

4.2.1 Inte bara gitarren ... 23

4.2.2 Tar mindre plats ... 24

4.2.3 Självbedömning ... 24

4.3ÄR UNDERVISNINGSMATERIALET INSPIRERANDE ... 25

4.3.1 Val av musik i undervisningen ... 25

4.3.2 Anpassa musik efter elevens förmåga ... 26

4.3.3 Lärarens förmåga att inspirera ... 27

5

5 DISKUSSION ... 29

5.1RESULTATDISKUSSION ... 29

5.1.1 Nothing succeeds like success ... 29

5.1.2 Behov av olika verktyg ... 30

5.1.3 Repetition skapar trygghet... 30

5.1.4 Lära kontextuellt ... 31

5.1.5 Förståelse och kommunikation ... 31

5.2EGNA REFLEKTIONER ... 32 5.3ARBETETS BETYDELSE... 33 5.4FRAMTIDA FORSKNING ... 33 6 REFERENSER ... 34

6

Förord

Tusen Tack till mina informanter som med stort engagemang tagit sig tid att bidra med sina rikedomar av erfarenheter och tankar. Utan er hade studien inte varit möjlig!

Jag önskar också tacka mina handledare för Deras bidrag till att jag omsider blev färdig med mitt examensarbete. Deras insikter och kunnande tog mig till en ny utsiktpunkt i livet! Tusen Tack Ann-Sofie Paulander, Ragnhild Jurström-Sandström och Dan Olsson.

Sist men inte minst vill jag tacka min familj som alltid stöttat och speciellt till Karin E. för hennes engagemang, insikter och ”driv”!

7

1 Inledning

I detta kapitel redogör jag mina egna erfarenheter som bandmedlem, bandledare, gitarrist och gitarrlärare med särskild vikt på de element som har framhävt en positiv utveckling både musikaliskt och tekniskt. Vidare presenteras arbetets problemformulering, syfte och forskningsfrågor.

1.1 Musiken, mitt universum

Nyfikenheten var den första drivkraften när jag började lära mig spela gitarr. Hellre än att studera och spela musik som var komponerad av andra personer började jag skriva egna låtar. Hörseln fick då vara vägvisaren. Jag komponerade ackord, melodi och text, men överlät bas- och trumarrangemang till basisten och trummisen i de band jag spelade i. Komponerandet gjorde att jag kände mig som en upptäcktsresande. Jag tyckte att jag kom fram till och upptäckte nya musikaliska platser. Framförallt utgjorde ackorden dessa platser. Klanger och ackord var min förkärlek och än i dag är det så. Att upptäcka ackorden, och känslan av att till och med få uppfinna dem var en ”sanning” eftersom vetskapen om att de redan existerade inte fanns! Det var en fantastisk upplevelse att kliva in i denna magiska värld där kreativitet och lustfylld upptäckarglädje fick fritt spelrum. Det liknade inget annat! I denna fantasifulla värld fanns inga gränser eller regler annat än mitt eget öra. Här fick allt hända! Denna värld ville jag dela med mig av. Jag ville ”omvända” vänner till att bli lika exalterade som jag av denna musikaliska värld. Jag startade därför ett eget band där tog på mig rollen som bandets ledare eftersom det var jag som "skrev" musiken och hade visionen av hur den skulle låta. Jag tyckte om att leda och upptäckte ett behov av att kunna förmedla till andra den musik jag önskade spela. Musiklärarrollen var väckt.

Som lärarstudent i elgitarr vid Musikhögskolan Ingesund har jag fått en hel del erfarenheter vad gäller användning av olika undervisningsmaterial. I min praktik med elever inom

utbildningens ram har jag använt en rad olika undervisningsmaterial såsom gitarrböcker, min laptop med diverse filer, cd-spelare och lösa blad med egna eller andras arrangemang. Det jag mest har använt är dock internet eftersom internet är rik på möjligheter och enkelt att

använda. Många gånger har tillgången till internet gett mig den pedagogiska hjälp jag har sökt efter. På internet finns musikinspelningar, text, partitur och instruktionsfilmer där en musiker går igenom ett specifikt stycke. Videon kan ge genrespecifik information och tips om

utförande. I min egen undervisning har elever med en inspelningsmöjlighet på telefonen filmat mig när jag spelar den musik eleven har fått i läxa. Inte bara ett ljudande exempel, utan också en bild av det tekniska utförandet kunde därigenom förmedlas. Ibland har de mest lyckade undervisningslektioner till och med sprungit fram ur det internetmaterial som eleverna själva har valt och presenterat. Den valda låten har då kunnat transkriberas av mig som lärare, eventuellt i förenklad form anpassat till elevens färdigheter. Med samma upptäckarglädje och känsla som jag en gång själv inspirerades av då jag trodde mig ha uppfunnit något helt unikt och nytt att spela, kan en elev presentera ett eget material som hen vill lära sig att spela. Det ger motivation och inspiration när undervisningsmaterialet kommer från eleven, inte bara för eleven utan även för mig.

8

Dessa erfarenheter har lett mig fram till tanken om att det för framtiden vore bra att få en inblick i vad andra nu verksamma lärare i elgitarr använder för material i sin undervisning. För elgitarren finns det en rikedom i undervisningsmaterial, inte minst genremässigt. Rock, pop, jazz och klassisk musik finns att få både som noter och tabulatur i böcker och via internet, men hur motiverar och inspirerar elgitarrlärare sina elever, och med vilket undervisningsmaterial? Det vill jag gärna ta reda på.

1.2 Problemformulering, syfte och forskningsfrågor

Elgitarren är ett instrument som det ständigt produceras nya resurser för. Uppdateringar av sådana resurser sker ofta på nätet. I denna studie är jag intresserad av att studera vilka materiella resurser lärare anser kan underlätta och berika gitarrundervisning samt vilka resurser de menar att de använder i själva undervisningen. Ett intresse finns också för frågor som rör vilka resurser som kan vara bra att ”samla” på sig inför den kommande yrkesrollen som elgitarrlärare. Som blivande yrkesutbildad elgitarrlärare ser jag en studie kring dessa frågor som intressant. Genom att undersöka yrkesverksamma gitarrlärare kan förhoppningsvis fördjupade kunskaper nås kring detta. Syftet är därför att undersöka elgitarrlärares val av undervisningsmaterial (läroböcker, inspelningar, digitala verktyg m.m.), samt hur de

motiverar och använder det valet i sitt arbete på kommunala musik- och kulturskolor. För att nå detta skall jag utgå från följande frågeställningar.

1. Vilken typ av undervisningsmaterial anser elgitarrlärarna vara viktiga i undervisningen? 2. På vilka sätt använder de sitt undervisningsmaterial?

3. Vilken syn har lärarna på materialet med avseende på dess möjligheter att inspirera och motivera elever?

Med denna studie hoppas jag kunna bidra, både till mig själv och till andra blivande eller nu yrkesverksamma elgitarrlärare, med nya idéer om undervisningsmaterial som kan motivera och inspirera elever.

9

2 Relevant litteratur

I detta kapitel tar jag upp tidigare forskning och litteratur som är relevant för det valda ämnesområdet. Vidare presenteras det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien.

2.1 Litteratur inom området

Det har varit svårt att hitta tidigare mer omfattande forskning inom det område jag valt att studera. Här presenterar jag dock ett antal som jag lyckades knyta till min studie.

2.2 Tidigare forskning inom området

Följande redovisningar av tidigare forskning har med materialval att göra i

musikundervisning men inte enbart ur ett gitarrspecifikt perspektiv. Dock kan metoder och specifika material också relateras till gitarrundervisning. Olika typer av undervisningsmaterial viktiga för undervisning kan relateras till elgitarrundervisning. På vilka olika sätt lärare använder sitt undervisningsmaterial som kommer fram i artiklar och i forskning går också att relateras till elgitarrundervisning. Hur viktigt lärarna tycker det är med ett inspirerande undervisningsmaterial går att känna igen.

2.2.1 Vilket undervisningsmaterial finns det för elgitarren

I studien undersöker författarna Grim och Lydén (2006) om det finns bra läromedel för elgitarr att använda i sin framtida lärargärning. I denna studentuppsats på kandidatnivå har de valt att göra är kvalitativa intervjuer. I studien får författarna en indikation på att det inte finns tillräckligt med material för elgitarr då tre av informanterna konstruerar eget

undervisningsmaterial. Bara en av fyra ansåg att det fanns tillräckligt med

undervisningsmaterial. K. G. Johanssons böcker för elgitarr med övningar och låtmaterial för nybörjare används flitigast, konstaterar Grim och Lydén. Utöver det är det svårt att hitta bra läromaterial till elgitarrundervisning på den svenska marknaden som är skrivna på svenska.

2.2.2 Digitala hjälpmedel i undervisning

Kjerstadius (2011) examensarbete handlar om användandet av digitala hjälpmedel i

elgitarrundervisning på gymnasiet. Här undersöker han med hjälp av kvalitativa intervjuer, vilka digitala hjälpmedel som finns att tillgå som hjälp i elgitarrundervisningen.

Informanterna som Kjerstadius intervjuar i undersökningen visade sig ha relativt lika arbetssätt och använder de digitala hjälpmedlen på ett ganska likartat sätt. Gemensamt för informanterna var användandet av musikbakgrunder i undervisningen. Dessa skapade de till stor del själva med hjälp av sequenserprogram. På ett relativt enkelt sätt gjorde

sequenserprogram det också möjligt för respondenterna att själva producera egna

musikbakgrunder till den av eleven önskade låten. I musikbakgrunden gick det också att ta bort den stämma som eleven själv skulle spela. Val av programvara skilde sig dock åt bland respondenterna. Olika kategorier av hjälpmedel och några exempel på dessa som tas upp och används av informanterna i denna studie är sequencerprogram eller digitala

inspelningsverktyg som pro tools, logic och zoom. Andra digitala hjälpmedel som nämns av informanterna är digital stämapparat; metronom och trummaskin; appar i mobiltelefonen som till exempel n-track tuner; iReal; samt datorprogram såsom transcribe; spotify och excel. Email och skype var de kommunikationsverktyg som användes av informanterna när de

10

skickade pdf-filer eller delade annan information med eleven. Samtliga gitarrlärare använde notationsprogrammet Sibelius. Av sökmotorer nämndes endast google.com av informanterna.

2.2.3 Repertoar i läromedel

Josephson (2008) har i sitt examensarbete gjort en läromedelsanalys om vad fem gitarrböcker för nybörjare innehåller. Han undersöker mer konkret hur bland annat gehör och

improvisation behandlas och vilken repertoar som finns i de av Josephsson fem utvalda

läromedlen som ingår i studien. Josephson kommer fram till att de analyserade läromedlen har notläsning eller melodispel som huvudsakligt fokus och att gehörsspelet och

improvisationsmoment utgör en betydlig mindre del av innehållet. Repertoaren i läromedlen består av mestadels skolmusik och visor. Skolmusik har ett pedagogiskt syfte menar

Josephson. Skolmusik är komponerad med syfte att styra en bestämd progression och är specialskriven för undervisning. Till exempel kan tanken vara att eleven skall lära sig en not och att de då får bekanta sig med noten i ett musikstycke som skräddarsys för ändamålet. I viss musikrepertoar bland läromedlen används musik som inte är samtida. Det kan till exempel vara musik som är hämtad ifrån ett annat århundrade och får därför liten eller ingen igenkänningsstatus för eleven. Det kan vara en nackdel men också en fördel. Bland

läromedlen använder fyra av de fem informanterna ljudinspelningar. I de tillfällen det finns en musikalisk gestaltning kan lärare välja att lägga fokus på gehörsmässig inlärning. Däremot menar Josephson att det i läromedlen innehåller väldigt lite information om hur lärare och elever ska använda inspelningarna samt att det saknas en metod för hur det är möjligt att lära sig en låt efter gehör. Till exempel, hur gör en elev för att komma ihåg en melodi utan att behöva läsa noter. De flesta av läromedlen i studien av Josephson, innehåller element av improvisation. I samtliga läromedel är improvisationsmomentet också mycket eftersatt. När själva improvisationsmomentet ska presenteras förklarar Josephson uppgiften med att eleven ska hitta på en melodi, ofta utefter ett givet tonförråd.

2.2.4 Vad bör en ensemblemusiker ha för kunskap

I examensarbetet undersöker författaren Alexander Goldmann (2011) vad yrkesverksamma musiker och pedagoger anser att en el gitarrist bör kunna för att spela i ensemble. I

examensarbetes resultatet framkommer det att det finns en konsensus bland respondenterna kring vissa kunskaper och egenskaper som el gitarristen bör kunna eller ha för att medverka i ensembleverksamhet i flera olika genrer. Framför allt inom de afro-amerikanska genrerna rock, hårdrock, pop, funk, soul och jazz. I denna studie kommer Goldman fram till att det lider brist på ett konkret undervisningsmaterial inom studiens område och att övrig undervisning kan se olika ut beroende på vem som är lärare. De ämnen som det bland respondenterna är konsensus om och som el gitarristen bör kunna är gehör i allmänhet och klangfärgsgehör kopplat till elgitarren i en specifik genre samt ackordkunskap som framförallt vis- och barréackord.

I undersökningen finns det enligt Goldman belägg för att el gitarristen bör ha en viss gitarrteknik. Den aktive el gitarristen bör i varje fall behärska en plektrumteknik och kunna legatospel. Dessa tekniker betonas i undersökningen som viktigast att behärska oavsett genre då studiens resultat visar att en musiker med dessa tekniker har lättare att klara olika

ensemblesituationer och att de därmed har lättare att få speljobb. Personliga egenskaper som ödmjukhet, framåtanda och förmåga till struktur framkommer också som viktiga att ha. Notkunskap framstår som ej nödvändiga förutom i vissa enstaka situationer som till exempel vid studioinspelning eller vid ansökan till högre musikutbildning. Goldman (2011) konstaterar vidare att det är viktigt att ägna sig åt en dialog med eleven om vad det kan innebära att vara musiker och vilka egenskaper som eventuellt efterfrågas för att få speljobb. De punkter som

11

för övrigt behandlas i studien är bland annat gitarrens fysiska delar; ergonomi; plektrumteknik; legatospel – hammer on och pull-off; gehör; noter och tabulatur.

2.2.5 Det digitala undervisningsrummet

Roland Cox (2010) skriver om att Josef Eriksson fick sig tilldelat Göran Lagerwalls 2009 års pedagogstipendium. Stipendiet fick han för sitt arbete med att skapa IT-stöd som ett verktyg för att göra vardagen enklare för sina elever på kulturskolan i Sundsvall. Det innebär att mellan lektionerna kan hans elgitarrelever besöka hemsidan ”Josefs Gitarrum” som finns på kommunens First Class-system. Där kan eleverna hämta noter och instruktioner på det material som ska arbetas med. Bland annat filmar Eriksson också sig själv ibland i

förebildningssyfte, både vänster och höger hand, så att eleverna kan finstudera hur ett moment genomförs. En slutsats Eriksson gör och som han finner intressant är att eleverna på det här sättet känner sig säkrare på att de ska klara sina uppgifter, eftersom de kan gå tillbaka och titta på filmerna mellan lektionerna. Att teknik och internet skulle öka avståndet mellan människor stämmer inte alls, tycker han. Tvärt om menar Eriksson att den mänskliga kontakten blir viktigare, istället för memorerandet. Eriksson menar vidare att om de bitar som angår det mekaniska övandet flyttas till andra ställen kan det bli möjligt att nå mer av de konstnärliga frågorna i lektionsrummet. Eriksson tror också att internet skapar mening hos eleverna och att hans elever växer av kontakten med världen.

2.2.6 Eleven i fokus

Håkan Sandh (2010) skriver hur musiklärarna på kulturskolan i Stockholm använder sig av en hemsida för att ytterligare kunna kommunicera med sina elever. På denna hemsida interagerar lärare och elever med varandra vid sidan om de fysiska lektionerna. Utgångspunkten för hemsidan är att hela tiden behovs anpassa undervisningen efter vad eleverna vill spela. Varje elev har en egen gästbok på hemsidan där de kan kommunicera med sin lärare och vice versa. På hemsidan eller på internet får eleven själv ta fram sin läxa från läraren. Här förebildar och kommenterar läraren den fysiska lektionen hen har haft med eleven samt ger eleven nya uppgifter. Eleven kan också själv söka kunskap på internet och kombinera det med lärarledd undervisning. Undervisning skräddarsys för eleven när eleven behöver hjälp. Övningen flyttas mer till elevens egen tid då den fysiska lektionen mer övergår till att arbeta med andra

musikaliska aspekter som ensemble, föreställningar, sociala möten mm. På hemsidan kan både lärarna och eleverna dela med sig av till exempel inspelad musik, på noter, film m.m

2.3 Ytterligare forskning

Mer omfattande forskning med allmänna perspektiv samt pedagogisk litteratur presenteras här.

2.3.1 Hur materialanvändande i ensemblespel på högstadienivå kan se ut

Studien av Falthin (2015) tar upp aspekter i ensembleundervisning. Det i hennes studie som är intressant för detta arbete är och handlar om lärares användande av metoder, verktyg och undervisningsmaterial i ensembleundervisning. En undervisning som visar på aspekter som kan användas på individnivå och i elgitarrundervisning. Läraren i Falthins studie använder sig av ett varierat antal olika metoder och material för att fånga, underlätta samt inspirera

elevernas arbete med att lära sig spela en låt tillsammans. Dessa aspekter är direkt överförbara på individuell elgitarrundervisning.

Material och verktyg som används för att tydliggöra låtmaterialet som ska läras ut

visar prov på detta. Bland annat så använder den observerade läraren i Falthins studie en OH (overhead) med filmduk. På OH projicerar läraren handskrivna notbilder i A3-format med

12

information om den aktuella låten som ska läras ut. Läraren demonstrerar även på OH genom att visa vilka tangenter som ska tryckas ner och när under tiden de lyssnar på låten som ska läras. Till instrumenten finns det förstärkare, samt PA (ljudanläggning med mixerbord, högtalare och slutsteg) och annan teknisk utrustning som är gemensam för elgitarrläraren. Med hjälp av en stereo spelar läraren upp originallåten för eleverna. Falthin (2015) fortsätter med att rada upp olika aspekter som påverkar undervisningssituationen. Förutom de

materiella redskapen använder läraren sig av mer immateriella aspekter som till exempel ett inspirerande låtval. Den valda låten är en gammal schlager som hade blivit populär igen tack vare en serie musikprogram på tv som sågs av många av eleverna. Falthin (2015) beskriver i delmoment hur musikläraren väljer att strukturera samt organisera momenten när låtens olika delar ska göras bekant för eleverna. Inte bara genomlyssning av låten utan genomgång av delar av låtens historia. Fler genomlyssningar med olika moment. Alla uppmanas att sjunga med i en av låtens genomlyssningar. I ett av låtens presentations moment bjuder läraren på sig själv till elevernas glädje. Läraren låtsas spela på imaginära instrument allt eftersom de dyker upp i den gemensamma genomlyssningen av låten. Till exempel spelar hon på en luftgitarr när det kommer ett gitarrsolo. Med inlevelse gör hon efterlikningarna hur det genremässigt brukar eller kan se ut när vana musiker trakterar instrumenten. Att också göra musiken abstrakt för att nå fram till fler musikelever. Falthin redogör (2015) för musiklärarens val av symboler för att notera musiken. Läraren skriver ner musiken med hjälp av symboler som ett sätt att beskriva musiken och på så vis lära eleverna förstå samt kunna läsa och tolka symbolerna. De handskrivna notbilderna ämnade för OH visar text, instrumentstämmor samt formdelar. De skrivtecken läraren använder sig av på notbladen för att illustrera låten är olika former av traditionell notation som formbeteckningar, tabulatur, rytmisk notation, pauser,

ackordbeteckningar men också instruktioner i form av tonamn, text, pilar och andra grafiska former. Symboler är ett universellt språk som används av alla instrument. Till exempel sätter läraren handen på OH-glaset för att instruera keyboardstämman och spelar på notbladets avbildade tangenter till musiken som ljuder i högtalarna. Läraren sjunger de olika stämmorna och ger på så vis prov på hur det ska låta. När läraren instruerar elbasen spelar läraren

åttondelar på elbasen samtidigt som hon växelvis sjunger, säger vilka band hon spelar på. Verbaliserar också en ramsa för att understryka gitarrstämmans rytm ”Vän-ta spela snabbt” (Falthin, 2015, s. 102).

2.3.2 Immateriellt material

Immateriellt material i undervisning som till exempel undervisningsmetoder påverkar också undervisning och inte minst om den är inspirerande eller inte. En lektions början kan vara en medveten metod att beakta, enligt Schenck (2000) för att få eleven inspirerad och i

sinnesstämning för att för en stund göra musik. Avsikt, sammanhang och innehåll i lektionen är parametrar Schenck tar upp som faktorer som påverkar tidslängden på omställningsfasen från livet utanför till stunden då elev och lärare ska umgås med musik. Syftet med denna omställningsfas kan till exempel vara att fånga uppmärksamheten och öka koncentrationen eller introducera något nytt. Några moment Schenck tar upp som exempel som början på lektionen är samtal, lyssning imitation, härmning som en inledning och uppvärmning inför ett nytt stycke. Inte bara början men också slutet på lektionen är lika viktig, menar Schenk. Enligt Schenck kan en bra start på ett undervisningsförlopp vara att ge eleven något som fångar hens intresse och ger en musikupplevelse. Ett bra slut gör att eleverna lämnar lektionen med självförtroende. Som till exempel tydliga läxor och ett minne av välklingande musik. Det som fastnar i elevens minne efter en lektion enligt Schenck, är början och slutet på lektionen. Därför menar Schenk att dessa aspekter är av yttersta vikt. Samtidigt är jag-kan-känslan viktig för att undervisningen ska kunna gå framåt. Framgång föder framgång. Schenk talar om att elever som har drabbats av jag-kan-känslan blir så inspirerade att de inte kan vänta på att få

13

uppleva denna känsla igen. En metod för att inspirera samt motivera eleverna till att vilja lära mer samt ge dem musikglädje. Det att bemästra något föder jag-kan-känslan.

Schenk (2000) menar att repetitionen är undervärderad. En för lite använd metod i undervisning. Han pratar om att upprepning är en njutning och ger en trygghetskälla som stärker självförtroendet när eleven kan få vila i sitt bästa spel. Upprepning som en belöning för gott spel när man kan något. Detta ger eleven möjlighet till att fördjupa sitt spel. Bli ännu säkrare. ”Musicera med större inlevelse och därmed mer uttrycksfullt samt få en större musikupplevelse.”(Schenk 2000, s. 55) Schenk redogör för Suzukimetoden som går ut på att om förutsättningarna finns i miljön kan alla friska barn bli bra instrumentalister. Precis som man lär sig talspråk kan ”eleven” socialiseras till att spela ett instrument flytande. I

Suzukimetoden står repetitionen i centrum. Metoden för en sund inlärning förklarar Schenk med att man ska börja långsamt för att ge elevens jag-kan-känslan tid till att förstärkas och ge färdigheterna tid till att mognas. Barn och ungdomar har större behov av att repetera än vuxna och när man spelar låten igen så infinner sig ett sorts lugn hos eleven. Är läraren medveten om detta så effektiviseras undervisandet samt skapar motivation.

När läraren undervisar kommer hen medvetet eller omedvetet att också genom sin praktik och metod förebilda för eleven och därav ge eleven en bild och förståelse av lärarens sätt att göra och vara. Detta skapar en grogrund för eleven att ta efter vad läraren förebildar. Schenck (2000) skriver att en lärare ska föregå med så gott exempel som möjligt när det gäller att förebilda, i detta fall musikaliskt. Läraren bör även spela med sitt bästa spel även om låten är väldigt enkel, eftersom eleven alltid kommer att påverkas mer av hur läraren själv spelar eller sjunger, sitter eller står. Schenk menar att som metod bör imitation och förebildande utgöra den röda tråd som ligger till grund för pedagogikens ställningstagande samt det som styr innehållet i verksamheten. Genom förebildande ökar också lärarens ansvar. Schenck menar att man som lärare ska spela mycket med och för sina elever för att sedan låta dem härma det man precis spelade. I musikundervisningen måste det finnas ett spelrum eller en balans mellan olika sidor: planering och spontanitet, krav och frihet, gammalt och nytt, lätt och svårt, spel med och utan noter, roligt och krävande. Mellan dessa motsatspar finns det spelrum som i varje unik situation kräver sin egen balans. Ingen balans är exakt. I spänningen mellan dessa motsatser uppstår menar Schenk, en dynamisk och inspirerande undervisning.

2.3.3 Att leka till sig kunskaper

Calissendorf (2005) tar upp kontextuellt respektive institutionellt lärande. Författaren menar att om vi förstår barns lärande utanför skolan (kontextuellt) så blir vi i en bättre position att utnyttja de lärandestrategier som de redan har utvecklat och använder sig av. Barn kan exempelvis klappa ganska svåra rytmer när de hoppar hopprep på rasten och därmed uppvisa musikaliska egenskaper som i en lärandesituation i klassrummet skulle vara svår att lära sig. Calissendorf menar att skolan, som institution, förmedlar kunskaper som vi inte alltid möter i vår vardag. Verklighetsförankrat lärande (kontextuellt) kontra det lärande skolan vill lära ut (institutionellt) skiljer sig åt då skolan inte lär ut verklighetsförankrat i en miljö där

kunskaperna skulle kunna brukas. Också sättet att bilda kunskap på skiljer sig från barnens tidigare erfarenheter. Innan skolan tillägnade barn sig kunskaper genom att iaktta och härma. Lärandet försiggår i det sammanhang där innehållet skall brukas. I skolan möts barn av teoretiserande vilket är fjärmat från deras erfarenheter av praktiskt lärande. Den praktiska meningen och det känslomässiga värdet ingår inte som naturliga beståndsdelar i lärandet. Belöningen man får om man gör rätt eller fel av att delta i lärandet skiljer sig också åt beroende av den verksamhet man deltar i.

Calissendorf tar upp perceptionen (varseblivning – när vi registrerar och får information genom sinnesorganen) och pekar på att mycket tyder på att preferensen för vilket sinne eller

14

sinnen som man helst använder sig av skiljer sig åt från människa till människa. Calissendorf pekar på fyra olika inlärningsmekanismer och ställer frågan med vilka sinnen organiserar vi omgivning bäst. Genom att läsa – visuellt, eller lyssna – auditivt? Genom fysisk aktivitet - kinestetiskt eller genom att jobba med händerna – taktilt? Ju yngre barnen är desto mer taktila och eller kinestetiska är de. Det svåraste sättet för mindre barn att absorbera komplicerad eller innehållsrik information är genom att lyssna. Calissendorf påpekar att nyare forskning visar att musikelever har mer kinestetiska lärstilsförmågor än auditiva. Eleverna känner och

upplever musiken i större grad än de hör den. Samtidigt är det att härma det man ser ett viktigt sätt för barnet att organisera sin verklighet. Det visuella dominerar över det auditativa. Barnet översätter det den ser till sin egen kropp och försöker imitera.

2.3.4 Lära musik på ett lekfullt sätt.

Johansson (2002) beskriver i sin doktorsavhandling hur rock och jazzmusiker traditionellt har lärt sig spela i sina respektiva genrer. Intresset spelar stor roll här pekar Johansson på.

Inlärningen gick bland annat till på följande vis: Eleven fick gehörsvägen höra sig till musiken, visuellt lära sig genom att iaktta andra musiker. Att till exempel sitta tillsammans med en vän och byta till sig ackord och ackordprogressioner med mera, för att sen

internalisera och göra musiken till sin. Johansson konkluderar med att unga svenska

musikstudenter ibland förlorar intresset för institutionella musikstudier då de anses vara för alvarliga istället för lekfulla och att eleverna ständigt måste spela efter noterad musik. Imitation och förebildande egenskaper i elgitarrundervisning mellan vänner och eller individer som delar samma intresse är intressant för denna studie. Undervisning på

kulturskola försiggår på olika vis bland annat informellt. Det vill säga att ibland är gehöret eller interaktion viktigare för att lära sig nya saker.

2.4 Teoretiska utgångspunkter

Här har jag valt sociokulturellt perspektiv.

2.4.1 Grundläggande begrepp inom sociokulturellt perspektiv

Mediering är ett av de grundläggande begrepp som används i en sociokulturell tradition (Säljö 2012, 2014). Med mediering menas att vi förmedlar vår kulturs förståelse av vår omvärld genom att använda oss av olika redskap. När människan tänker och kommunicerar använder hon sig av olika medierande redskap beroende på i vilken kultur denne har uppfostrats i. Vygotskij menar att när individen utsätts för ett stimuli använder individen sig av medierande redskap för att tolka stimulit. Vygotskij menar att människan tänker och upplever världen i omvägar och inte direkt. Det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling, intresserar sig för och söker beskriva hur människor utvecklar och förädlar olika förmågor som är kulturella till sin karaktär, som till exempel att läsa, skriva, cykla, räkna och hur vi tillgodogör oss dessa förmågor. Dessa kan vara materiella som icke materiella, intellektuella som praktiska verktyg. Med redskap räknas de verktyg som är konstruerade av människor i en bestämd kultur och på grund av den. När vi medierar använder vi redskap för att

kommunicera på olika sätt. Beroende på var människan växer och utvecklas skiljer sig verktygen åt då den kulturella förståelsen av vår omvärld gör att vi använder oss av olika redskap. Vygotskij menar att människan utmärks av att hon använder två olika slags verktyg. Språkliga och materiella redskap. Människan använder sig av språkliga och materiella

redskap när hon förstår och kommunicerar i sin omvärld. Redskapen används alltså utifrån en specifiks kulturs förståelse av omvärlden. Språkliga redskap kan också kallas för

intellektuella, mentala eller psykologiska redskap. Till exempel använder vi språkliga begrepp för att kunna beskriva saker för varandra. Dessa språkliga redskap utgörs av olika tecken,

15

teckensystem, symboler och begrepp. Exempelvis bokstäver, siffror och begrepp som inflation och så vidare. Verktygen kan både ha en fysisk och en intellektuell sida. Till exempel är tumstocken både ett fysiskt och ett intellektuellt redskap. Förutom materialet tumstocken är gjord utav är där också inkorporerat ett mätsystem på den som är intellektuellt och ett språkligt redskap. Vygotskij refererar till språket som verktygens verktyg. Med språket kommunicerar vi med andra människor och med hjälp av de språkliga begreppen organiserar vi vår omvärld. Språket är med oss i det mesta vi gör. Med språk menar Vygotskij inte nationella språk enbart. Med språk menar Vygotskij att det är ett flexibelt teckensystem för människan att använda sig av. Med vilket vi kan uttrycka oss, förstå världen och få en djupare förståelse för den. Inte enbart det talade och det skrivna språket hjälper oss att kommunicera med varandra. Idag har människan tillgång till en uppsjö av digitala och komplimenterande redskap. Människan är duktig på att uppfinna medierande redskap. Med bilder går det till exempel att komplimentera en berättelse. Numera finns det också teckenspråk för döva. Taktila språk för dem med nedsatt syn och hörsel, även för dövstumma och blinda. I modernt språkbruk kan man säga att människan är en multimodal teckenskapare som ständigt

utvecklar nya sätt att uttrycka sig.

Kunskaper och färdigheter hos människor kan också benämnas som teori och praktik. Vi tänker och handlar. Aspekter som är beroende av varandra. Dessa är inte två skilda fenomen. Det teoretiska och praktiska följs alltid åt. Tankar och handlingar är sammankopplade och beroende av varandra. Till exempel så är ett recept en bruksanvisning för att praktiskt kunna laga mat med sina färdigheter. Trots praktiska göromål som att spela en gitarr eller att städa toaletten till ytan verkar väldigt olika till sin karaktär, behövs det ändå viss reflektion och kunskap för att utföra uppgifterna. Vygotskij tänkte heller inte dualistiskt när det gällde språk och tanke. Vygotskij menade att det är genom kommunikation med andra som vi formas som tänkande varelser. Genom språklig mediering blir vi delaktiga i en kulturs eller ett samhälles sätt att se att se på och förstå världen. Från barnsben av tar vi till oss specifika sätt att förstå vår omvärld. Vygotskij hävdar att kultur och kollektiva beteenden skapas i sociala

sammanhang. Genom kommunikation skapas kollektiva beteenden och en gemensam kultur för hur den specifikt medierar. Redskapen är kulturella och framtagna i en social kontext. Kunskaper och färdigheter utvecklas socialt i olika kollektiva mänskliga verksamheter. De är inte naturliga utan formas av de människor som ingår i en viss tradition där de också ständigt förändras och utvecklas. Hur vi räknar, mäter och skriver saker är beroende på den kulturella bakgrunden. Att läsa och skriva baklänges är kutym i vissa kulturer. De fysiska redskapen som kläder, födan och de verktyg som till exempel jaktredskap utformas också olika beroende på traditionen och kulturen. Den kanadensiska psykologen Donald (1991) uttrycker det som att hjärnan kidnappas av kulturen genom språket. Olika språk kidnappar hjärnan för de sätt att kommunicera och förstå världen som dess användare företräder. Vygotskijs princip vad det gäller relationen mellan språk och tanke är att genom kommunikation med andra människor, företrädesvis den verbala, formar vårt tänkande. Det tänkande som har att göra med de högre funktionerna av vårt tänkande. Som fantasi, förmågan att minnas på ett avancerat sätt, estetiska uttryckssätt och så vidare. Alla högre funktioner har sitt ursprung i verkliga relationer mellan människor. Till exempel så försiggår ett barns kulturella utveckling i två faser. Först interpsykologiskt. Det vill säga först mellan människor på den sociala nivån och så intrapsykologiskt inom barnet, individuellt. Appropriera är det ord man i sociokulturellt perspektiv använder sig av för att förstå och förklara lärande. När människan approprierar tillgodogör hon sig de redskap och begrepp som finns i en bestämd kultur och lär sig också använda dessa i kommunikation, med annat ord - hur dessa fungerar i mediering.

Människan använder sig av språkliga och materiella redskap när hon förstår och

16

redskap kan också kallas för intellektuella, mentala eller psykologiska redskap. Dessa språkliga redskap utgörs av olika tecken, teckensystem, symboler och begrepp. Exempelvis bokstäver, siffror och begrepp som inflation och så vidare. När människan tänker och

kommunicerar använder hon sig av olika redskap. Dessa redskap är kulturella och framtagna i en social kontext. I vardagsspråk får vi som barn lära oss ord och begrepp och approprierar dessa. Till exempel orden bror, syster och cykel och så vidare. Genom att barn socialiseras in i samhället med familj, vänner med mera gör att barnet indirekt lär sig sitt första språk, lär sig förstå socialt samspel och utvecklar också sin egen identitet. Appropriering som sker tidigt i livet kallas för primär socialisation.

Verktygen hjälper oss tänka och kommunicera. Enligt Vygotskij är lärande och utveckling människans naturliga tillstånd. Det sociokulturella perspektivet på lärande betonar samspel med andra och att kunskap inte är något som överförs mellan människor utan snarare en aktivitet vi deltar i. Hur kultur och gemensamma beteenden uppstår och utvecklas i sociala sammanhang är starkt kopplade till arbete och människans användning av olika redskap. Genom arbetsprocesser, menar Vygotskij, skapar människor gemensamt de redskap som används. För att förstå varandra blir det nödvändigt att komma på gemensamma namn och användningsområden för olika redskap. Vygotskij var intresserad i vad det var som skiljde sig åt när man approprierade som barn och det man senare approprierar sig på vetenskaplig väg. Det vill säga när barnet börjar i skolan. Detta stadium kallas för den sekundära sociali-sationen. I skolan appropieras kunskapen i olika vetenskaper som behövs för att möta de behov ett mer komplext samhälle har.

17

3 Metodologi och metod

I följande kapitel presenteras studiens metodologiska utgångspunkter samt val av metod. Här redogörs också för urvalet av informanter, studiens genomförande samt dess trovärdighet och giltighet.

3.1 Metodologiska utgångspunkter

Jag har valt den kvalitativa forskningsintervjun som metod för min undersökning då den passar min studie på så vis att den tillåter mig att komma närmare den verkligheten mina respondenter upplever. Att få samtala direkt med källan och ta del av dennes livsvärld mellan fyra ögon tyckes mig vara det bästa alternativet. En intervju är ett samtal med en struktur och ett syfte. Intervjuformen är halvstrukturerad då intervjun inte är ett slutet frågeformulär eller ett vardagligt samtal. En halvstrukturerad intervju försöker förstå omständigheter ur

undersökningspersonens verklighet om ett gemensamt intresseområde. Av Kvale, Brinkman (2014) även kallad livsvärldsintervju. Intervjun utförs med ett på förhand komponerat manus till en intervjuguide och i enlighet med denna. Intervjuguiden innehåller teman för intervjun samt förslag till frågor. Dessa frågor kan komma att få en annan ordningsföljd eller en annan mer tillpassad form utifrån vad som kommer fram i intervjun. Intervjun spelas in och skrivs ut. Det som sedan analyseras är inspelningen av intervjun och den utskrivna texten.

”Jag vill förstå världen ur din synvinkel. Jag vill veta vad du vet på det sätt du vet det. Jag vill förstå meningen i din upplevelse, gå i dina skor, uppleva tingen som du upplever dem,

förklara tingen som du förklarar dem. Vill du bli min lärare och hjälpa mig att förstå?” (Kvale, Brinkmann, 2014, s.166)

Kvale, Brinkmann tar upp tre centrala perspektiv på intervjuande som forskningsmetod. Hantverksskicklighet, synen på kunskapen som frambringas i intervjun och synen på intervjun som en social praktik med en förankring i de etiska aspekterna av intervju praktiken. De etiska diskuterar Kvale och Brinkman utifrån två perspektiv. Mikroetiska och makroetiska perspektiven. Det mikroetiska perspektivet belyser konsten att handskas bland annat med etiska problem som kan dyka upp i intervjun. ”Intervjun är ett moraliskt företag med etiska riktlinjer att ta hänsyn till”. (Kvale, Brinkmann, 2014, s. 98). Intervjuaren kan känna en spänning mellan de etiska riktlinjerna i en intervju kontra önskemålet om att frambringa kunskap och information. Dessa problem kan dyka upp i intervjuforskning om privata liv. Det den intervjuade delar med sig av ska så småningom offentliggöras. Det blir viktigt att skydda informanten från offentlighetens ljus genom att skydda identitet, men också under pågående intervju. Informanten kan påverkas under intervjun på sådant vis att denne kan få oönskade konsekvenser av detta. I intervjun kan det komma fram känslig information som kanske inte var menat att informanten från början ville dela med sig av. Intervjun är därför inget

vardagligt samtal. Det finns en maktasymmetri. Samtalet har som uppgift att med hjälp av bestämda frågeställningar få informanten att dela med sig av berättelser från sin livsvärld. Intervjun är inte ett samtal mellan likvärdiga parter. Intervjuaren definierar och kontrollerar samtalet. I ett makroetiskt perspektiv kan intervjun också få sociopolitiska konsekvenser. Intervjuer kan användas för att inhämta kunskap eller information för att få reda på hur man kan påverka folkopinionen, i till exempel på frågan; - Hur upplever opinionen landets

medlemskap i EU? Ett annat exempel kan vara intervjuer med en fokusgrupp. Dessa kan vara att fråga en grupp högstadieelever hur de ser på betyg i musik? Med resultatet av en dylik undersökning går det att påverka en opinion i ena eller andra riktningen. I Kvale, Brinkman redogörs det för två metaforer: Malmletaren och resenären. Dessa två metaforer försöker beskriva olika typer av intervjuare. Malmletaren ser på kunskapen som en värdefull begravd

18

metall som ska grävas fram. Malmletaren gräver fram kunskap som ligger och väntar i dem han intervjuar och samtalar med. Resultatet omtolkas inte av malmletaren. Förändras inget från muntlig till skriftlig form. Den tidigare begravda metallen är fortfarande metall. Dock gör intervjuaren en distinktion. Intervjuaren skiljer på faktorer om det informanten berättat är av objektiv eller subjektiv art. Resenären däremot kommer att göra egna analyser och

tolkningar av den insamlade informationen. Resenären skapar å andra sidan kunskap genom att i sina resor till olika platser eller områden och så vidare, inleda och uppmuntra de han möter till att berätta om sina erfarenheter från sina livsvärldar. Resenären konverserar med dess invånare, lever tillsammans med dem. Resenären analyserar och tolkar samt skapar en rapport av det insamlade materialet. Resenären kan också själv komma att förändras av de nya insikter som görs i det insamlade material. Metaforerna på de två intervjumetoderna utgör två idealtyper för kunskapskonstruktion. På den ena sidan är malmletarens kunskap given medan resenärens kunskap konstrueras av resenären.

3.2 Metod och design av studien

3.2.1 Val av metod

Med kvalitativa intervjuer som metod söker jag få en djupare förståelse för mitt ämne. Jag har valt kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjun som metod då metoden som sådan, i samtal med informanten för mig närmare den som ska intervjuas.

Metoden kvalitativ intervju gör det möjligt att interagera med lärare som har erfarenhet inom området som jag vill få en djupare förståelse för. På så vis kan det också bli möjligt att få reda på hur ett undervisningsmaterial används i praktiken.

3.2.2 Urval

Informanterna valdes ut efter de kriterier att de skulle undervisa i ämnet elgitarr på kommunal musikskola - och eller kulturskola. Gitarrlärarna undervisar alla i elgitarr men olika mycket. Undervisningstiden kan sägas bero på elgitarrlärarnas olika genrespecialiteter. Vissa av respondenterna undervisar mer än övriga också i akustiskt gitarrspel som till exempel klassisk gitarr. Ensemble verksamheten som samtliga lärare undervisar i, är präglad av de olika genrer de är specialiserade i. Folkmusik, blues/rock samt klassisk gitarrensemble. Lärarna fick jag kontakt med genom kontakter och urvalet gjordes också med tanke på den geografiska utbredningen dessa utgjorde. Nedan följer en presentation av informanterna:

Elgitarrlärare A

41 år. Undervisar i akustisk gitarr, elgitarr samt folkmusikensemble på kommunal- och /eller kulturskola.

Elgitarrlärare B

40 år. Undervisar i akustisk gitarr, elgitarr samt blues/rock – popensemble på kommunal- och /eller kulturskola.

Elgitarrlärare C

44 år. Undervisar i akustisk, elgitarr samt klassisk gitarrensemble på kommunal- och /eller kulturskola.

3.2.3 Datainsamling

Genom personlig kontakt, epost och telefon bestämde informanterna sig för att delta i denna undersökning. I den förbindelsen redogjordes också för informanterna om ämnet för intervjun

19

samt erbjöd dem att också ta del av samma information fast skriftligt. Samtliga intervjuer gjordes på informanternas arbetsplatser. Val av lokal överlämnades till dem med intentionen att det skulle öka en trygghetskänsla samt minimera andra känslor av mer negativ art då intervjun kunde sätta informanterna i mer utsatt position än de redan var. Valet föll på att göra en halvstrukturerad intervju. Intervjufrågorna var komponerade i förväg. Eventuella

följdfrågor uppstod i själva samtalet och var inte bestämda i förväg. Till exempel kunde en informant få fler följdfrågor än de andra. Intervjuerna var mellan 30 – 60 minuter långa. Med hjälp av mikrofon kopplad till en IPAD och med hjälp av en applikation (musikmemnon) i Ipaden spelades intervjuerna in. Mina frågor ställdes och ett visst olikt antal följdfrågor till var och en av informanterna. Korta pauser mellan frågorna gjordes för att senare också lättare finna fram till de specifika frågorna på inspelningarna. Det tog tid att få till intervjuerna då informanterna är engagerade på olika platser och av andra logistiska skäl. I viss mån påverkades också den tid jag hade att förfoga över till intervjuerna.

3.2.4 Bearbetning och analys

Intervjuerna spelades in med hjälp av en musikinspelnings applikation på min Ipad. Så spelades de inspelade intervjuerna upp med Ipaden samtidigt som de skrevs ner på en laptop. De inspelade intervjuerna kunde också spelas upp genom ett högtalarsystem, vilket också gjordes. Detta förhöjde och förbättrade ljudåtergivningen av inspelningarna.

Transkriptionerna skiljer sig åt från informant till informant. Detta hade till stor del att göra med den tid och omfattning intervjun fick. Till exempel fick en av intervjuerna

tidsbestämmas. Det säger sig självt att det påverkade intervjun ifråga. Interaktionen mellan informanten och mig som intervjuare differerar därigenom också. När en intervju förlöper i ett behagligt tempo kunde en annan gå i ett rasande tempo. Eller sakligt utan följdfrågor på grund av tidsaspekten. Interaktionen mellan informanten och mig själv påverkade också

intervjuerna. Om tiden för intervjun inte var begränsad eller tidsbestämd, infann sig ett reflekterande lugn och möjlighet för diskussion infann sig då också. Mängden följdfrågor ökade också därav. Dock visade sig en informant vara imponerande organiserad och strukturerad i sina svar och lämnade därför inte så stort utrymme för frågor. Jag hann inte bearbeta den information som delgavs för att kunna formulera följdfrågor. Informanten svarade på frågorna utförligt. Informationen från informanten var rik på perspektiv och så nyanserad att endast några få följdfrågor kom att ställas. Det var omöjligt för mig att ta in all data och bearbeta den på plats, så att den kunde bli begriplig på ett sådant sätt att det kunde resultera följdfrågor.

3.2.5 Etiska överväganden

Informerat samtycke till intervjun var det första som togs upp med informanterna när de på papper fick visat för sig vad intervjun handlade om och vilket ämne som skulle behandlas. Alla var inte lika intresserade av detta papper utan de var välvilligt inställda och beredda att göra intervjun spontant när nu den skulle bli av. Forskningsetik och examensarbetet måste bygga på respekt och att visa hänsyn för de som frivilligt väljer att delta i den. Mina

informanter blev tillfrågade om de ville ställa upp i en intervju i anledning min studie, i god tid innan själva intervjun tog plats. Detta gjorde jag så de fick en möjlighet och tid till att eventuellt ombestämma och avbryta sin medverkan utan negativa följder, samt för att de kunde på så vis mentalt förbereda sig på ämnet för studien. Medvetet eller omedvetet. Respondenterna informerades både muntligt och skriftligt om syftet med studien. De skulle också när som helst kunna ställa frågor om min studie och få dem sanningsenligt besvarade. Informanterna upplystes om att deras identitet inte skulle röjas i studien. Deras anonymitet skulle skyddas. Ingen information lämnas så att varken deras identiteter eller arbetsplats skulle vara möjliga att identifieras. (Johansson och Svedner, 2010, s.22-23). Informanterna

20

informerades vidare om hur intervjuerna skulle gå till väga. Det inspelade materialet skulle sedan transkriberas av mig samt översändas till informanterna för att bjuda in informanterna till att eventuellt komma med synpunkter.

3.2.6 Giltighet och tillförlitlighet

Att kvalitativt intervjua gjorde att varje intervju inte blev den andra lik. Jag spelade in intervjuerna, vilket också hindrade mig från att glömma bort vad informanterna sade.

Krävde vakenhet och spänstighet i att interagera med informanterna då det inte gick att utröna var eller åt vilket håll intervjun skulle utvecklas. Följdfrågor ställdes på vad informanterna berättade. Om man inte tänker sig för kan en kvalitativ intervju glida över i en strukturerad intervju eller till och med bli en muntligt genomförd enkät. (Johansson och Svedner, 2010, s. 35). Vid ett tillfälle var tiden en faktor. Intervjun fick bara ta en viss lång tid och intervjun blev till under viss tidspress. En annan intervju började torrt och opersonligt men slutade med en ekvilibristisk coda där solisten sprutade ur sig så att intervjuaren inte riktigt kunde hänga med. I slutet på intervjun fick samtliga informanter frågan om de hade något att tillägga i intervjun. Mina frågor ställdes och ibland kunde följdfrågor formuleras till informanterna. Korta pauser gjordes mellan frågorna för att senare lättare finna fram till de specifika frågorna i inspelningarna. Mättnadskrav med hänsyn till den information som kommit fram i

intervjuerna upplever jag som uppfyllt. De tre informanternas utbildningsbakgrund samt att de alla har 9 till 10 års erfarenhet av gitarrundervisning gav intervjuerna stor variation.

Informanternas undervisningserfarenheter omfattar inte enbart kultur och eller från musikskola, utan också erfarenheter från gymnasiet och folkhögskola. Deras tankar kring ämnet material i undervisning skiljer sig också åt och förstärker min upplevelse om ett mättnadskrav.

21

4 Resultat

I följande kapitel redovisar jag resultatet av den analys som är gjord utifrån studiens

forskningsfrågor och de intervjuade gitarrlärarnas redogörelser om de material de använder i sin undervisning på elgitarr.

4.1 Undervisningsmaterial som används

I följande avsnitt presenterar jag det material som informanterna använder i sin elgitarrundervisning.

4.1.1 Digitala hjälpmedel

Förutom att elgitarrlärarna räknar upp de mer självklara och de nödvändiga gemensamma redskapen som är elgitarr, förstärkare, sladdar och eventuellt också plektrum, tar de även upp andra instrument och verktyg. I lärare C´s rum finns tillgång till trummor piano och bas eftersom det också bedrivs ensemblespel i rummet. Dessa instrument används också i lärare C´s undervisning eftersom det finns till hands. Förutom dessa nämnda verktyg tar samtliga lärare upp dator, Ipaden och högtalare som de redskap de använder för att spela upp musik. Lärarna spelar upp musik för sina elever från olika källor. Inte bara från vissa källor utan efter vilken eller vilka källor som är ändamålsenliga. I den förbindelse tar de också upp vilka källor de hämtar musiken ifrån. Idag är källorna till musik så många tack vare tillgången till internet var man kan ladda ner musik samt tillgången till streamingtjänster. I olika utsträckning använder lärarna sig av digitala redskap. Lärare A och C nämner streaming tjänsten spotify som den källa som de föredrar. A och C använder sig också av amazing slowdowner (ASD), guitarpro, youtube, pro logic samt CD skivor. Inspelningsutrustning används också. Lärare B nämner youtube.

”Youtube används nästan aldrig men spotify eller låtar som jag har i mitt personliga utbud, skivor som jag har köpt helt enkelt. Som jag har i datorn då. Men 9 av 10 gånger så är det spotify jag använder som musikspelare.” (Lärare C, ur loggbok 2017)

På lärare C `s kulturskola ingår det i tjänsten att någon gång i veckan åka ut till en mellanstadieskola och undervisa på plats. Då lärare C inte har tillgång till ett eget

undervisningsrum på mellanstadieskolan tar hen med sig det som behövs i undervisningen. Hen eftersträvar därför att minimera behovet av så lite material och redskap som möjligt. Det i sin tur förenklar logistiken. De digitala hjälmedel som finns att tillgå på marknaden används flitigt av lärare C. Genom dessa redskap löser läraren vissa logistiska utmaningar genom att använda sig av digitala hjälpmedel. Lärare C är den av informanterna som framstår som flitigast i användandet av den senaste tekniken. Läraren är intresserad av det som finns av digitala redskap på marknaden och håller sig ständigt uppdaterad inom detta ämne. Lärare C använder sig av det senaste inom den digitala tekniken på ett för läraren förtroget sätt.

22

Utvecklingen av den digitala tekniken och lärarens uppföljning därav är för att upptäcka nya möjligheter i vad som eventuellt kan vara till större nytta i undervisningen. Lärare C är mycket intresserad i användandet av digitala redskap i sin undervisning.Till exempel har lärare C all sin litteratur och musik på en Ipad. Förutom Ipaden tar hen med sig en bluetooth högtalare när han behöver förflytta sig mellan skolor utanför den skolan han i huvudsak arbetar och där han har sitt personlig och stationära arbetsrum.

”.. när jag åker ut till skolerna då har jag med mig några grundläggande grejer som jag behöver ha och det är bose bluetooth högtalaren för att få lite bra ljud. Och min Ipad.” (Lärare C, ur loggbok 2017)

4.1.2 Gitarrböcker i undervisningen

Lärare B är den av elgitarrlärarna som arbetar med mer traditionella verktyg. Traditionella verktyg i den bemärkelsen att läraren använder böcker och annan litteratur i pappersform. Lärare B använder sig av pappers litteratur i en större utsträckning i relation till Lärare A och C. Allt eftersom vilken typ av gitarr det är eleven ska spela anpassar lärare B också valet av litteratur efter det. Även om dessa verktyg kan framvisas för eleverna på digital väg, så är det fokuset på den fysiska papperslitteraturen som gäller. Dock finns de digitala verktygen representerade även här. Lärare B tar inte själv upp användning av digitala verktyg i större omfattning. På sitt mesta nämner lärare D att titta på youtube tillsammans med eleverna. Lärare B nämner hur han arbetar med youtube som ett redskap. Tillsammans med eleven studerar de en artist både visuellt och auditivt. Till exempel genom att analysera artisten få idéer till hur artisten gör för att det skall låta på ett speciellt sätt.

”…kanske tittar på youtube och ser hur andra har gjort det. Om det är svårt att höra så kanske man kan kolla in ja men hur spelar man det här? När det låter så, så kan man visa eleverna att titta så gör dom när dom får det här resultatet.” (Lärare B, ur loggbok 2017)

Lärare B använder sig av ett undervisningsmaterial med inte så mycket inflytande från de digitala verktygen. Elevens utveckling sker genom och med hjälp av andra verktyg och hjälpmedel. I relation till Lärare A och C så presenteras undervisningsmaterialet oftast i traditionell bokform. Lärare B arbetar utefter en inarbetad planering där insamlat beprövat undervisningsmaterial genom åren, utgör stommen av det material lärare B`s elever får att arbeta med.

”Fortsättningsböcker för de som jobbar snabbt. Specifika låtar ämnade för att öva på en viss teknik. Till exempel svåra rytmer, en ackordföljd med mera eller göra teknikövningar för att förenkla instudering av ett visst låtmaterial.” (Lärare B, ur loggbok 2017)

Elevens resultat och progression orienteras och mäts i förhållande till hur eleven förstår och tar till sig det teoretiska materialet i undervisningen. Musiken som ska läras ut, förmedlar lärare B genom noter och tabulatur i pappersform till sina elever. De digitala verktygen får här stå tillbaka till förmån för mer traditionella verktyg. Därför är de digitala verktygen är

marginaliserade här.

”…elever som jobbar väldigt snabbt med att lära sig noter och lära sig den teoretiska delen utav gitarrspelet kan man hålla på längre och kanske använda sig av flera böcker eller om det är en bokserie att man tar del två och tre innan man

23

börjar blanda upp med annat material.” (Lärare B, ur loggbok 2017)

4.2 Verktygens funktion

I denna text presenteras lärarnas meningar kring hur verktygen används

4.2.1 Inte bara gitarren

Spotify och applikationen amazing slowdowner (ASD) är mycket användbara redskap. Gemensamt för lärare A och C är att de använder spotify och ASD. Alla låtar på spotify är synkroniserade med ASD och kan öppnas upp i applikationen ASD, för att få tillgång till funktionerna. Dessa funktioner är bland andra förmåga till att redigera tempon, öka eller sänka tempo samt ändra tonarter. Lärare A berättar att i pedagogiskt hänseende går det att mäta elevens eventuella framgång i procent eller i hundradelar. Detta görs möjligt då applikationens reglage eller parametrar, ställs in och kan mätas i dessa enheter. Ena veckan kan eleven spela i en hastighet av 70 procent av den verkliga hastigheten som är 100 procent. Andra veckan spelar eleven i 80 procent av den verkliga hastigheten. Med hjälp av ASD blir det möjligt att också redigera den önskade musiken och anpassa den för en ensemble att spela tillsammans. På så vis instuderar alla ensemble medlemmar tillsammans i realtid istället för var och en. Möjliggör en trygg plattform att spela på, allt eftersom individerna i ensemblen klarar av att följa och spela till. Det blir lätt att som pedagog följa individerna och bedöma var utmaningar, eventuella problem finns.

”Ska eleven spela till så kan jag styra och anpassa uppspelningen efter elevens förmåga med hänsyn till hastighet, tonhöjd mm med en applikation - amazing slowdowner (ASD).” (Lärare A, ur loggbok 2017)

Vilken funktion lärarna beskriver att redskapen har och hur dessa används skiljer sig åt eftersom informanterna använder sig av mer eller mindre och inte alls av de digitala verktyg de tidigare tar upp eller inte tar upp. Likheter finns dock trots att medlen är olika för att uppnå de mål som informanterna arbetar mot. Lärarna problematiserar målen förhållandevis lika då de menar att funktionen med de olika val av redskap är för att hjälpa till i elevens progression. Likheterna består i hur lärarna problematiserar för att anpassa sina respektive val av redskap för att uppnå de individuella och respektive satta målen informanterna arbetar mot. Men problematiseringen påverkas också å andra sidan av de val av undervisningsverktyg

informanterna gör. Att problematisera utifrån det traditionella och icke digitaliserade valen får andra parametrar än det att problematisera utifrån användandet av digitala verktyg och

undervisningsmaterial. Lärare B beskriver att funktionen med bokformen är att lära sig noter och tabulatur. Bokformen används flitigt av lärare B för att förmedla musik. En del av eleverna lär sig snabbt att läsa noter och förstå den teoretiska delen av gitarrspelet. Om eleverna är av denna kategori jobbar lärare B vidare med andra böcker. Eventuellt i samma bokserie om det är en fortsättningsskola.

”Då kan man hålla på längre och kanske använda sig av flera böcker eller om det är en bokserie att man tar del två och tre innan man börjar blanda upp med annat material.” (Lärare B, ur loggbok 2017)

De av lärare B´s elever som inte har lika lätt för sig att ta till sig noter och tabulatur får arbeta med låtar.

”En del får kanske vara nöjd med att dom har lärt sig dom vanligaste

24

ur loggbok 2017)

Funktionen med låtar kan förutom det att vara just en låt eller ett stycke musik, vara uttänkta att fungera också som en förberedelse till andra låtar. Låtarna kan vara ämnade att träna på svåra rytmer, en ackordföljd eller specifika teknikövningar för att förenkla instudering av ett visst annat låtmaterial. Lärare B använder sig av specifika låtar med aspekter av teknisk art som eleven kan öva på som en förövning till den egentliga låten. Låtar eller förövnings låtar samlar lärare B på sig när det visar sig över tid vilka av låtarna det går att använda sig av om igen och registreras av lärare B allt eftersom funktionen har beprövats.

”…man jobbar så dyker det ju upp nya stycken nya låter som man använder som man märker att dom här funkar väldigt bra. Och dom funkar bra oavsett ålder eller vilken tid man gör dom i. Det finns ju låtar som jag har använt i tio år…” (Lärare B, ur loggbok 2017)

4.2.2 Tar mindre plats

Tekniska hjälpmedel bidrar till att lärare C inte behöver ha med sig så mycket utrustning när hen besöker andra skolor för att undervisa. Till exempel hjälper det till att minimera mängden redskap och mängden av det pedagogiska materialet. Det fysiska utrymmet av många tidigare redskap ryms numera i en Ipad. I slutändan och i förlängningen förenklar detta att utföra sin lärargärning.

”Det går ju att spela in på Ipaden… alla notmaterial, låtar i paddan. Så kan liksom läsa noterna från paddan och vi kan liksom samtidigt lyssna till spotify...jag kan notera och anteckna å maila iväg…det är ju liksom survivalkit liksom.” (Lärare C, ur loggbok 2017)

Lärare C delar också med sig av hur han kan jobba med ASD.

”I ensemble så har vi ju till exempel en låt nu som tjejen som ska sjunga den, vi måste höja den en liten ters så att den ska passa hennes sång och då är det ju jättebra å kunna höja låtens bakgrund så att basisten kan spela och träna med och lära sig låten.” (Lärare C, ur loggbok 2017)

4.2.3 Självbedömning

Lärare A ser möjligheter till att låta eleven vara aktiv i en bedömnings situation. Traditionellt sätt är det läraren som har stått för bedömning och betygsättning av eleven. Dock ser lärare A möjligheten till att i och med användandet av digitala redskap så som till exempel

inspelningsutrustning, göra det möjligt för att eleven att själv göra en egen bedömning av sitt spel. Låta eleven vara sin egen bedömare på vad som gick bra eller dåligt.

Inspelningsredskapen är lätta att använda och ljudåtergivningen blir mycket bra. Lärare A menar att elevens egenbedömning kan ses på som en pedagogisk idé.

”Eleven kan då inse direkt om till exempel timing eller om specifika toner inte hörs och så där. Då kan vi spara tid. Istället för att jag ska behöva förklara, som kan ta lång tid, så kan eleven kanske direkt höra och säga att ”- Shit! Ja detta kan jag ändra till nästa vecka!” (Lärare A, ur loggbok 2017)

Att involvera eleven i en bedömnings situation kan också ge fler synvinklar på vad som hörs på inspelningen, menar lärare A. Uppfattningen och fokuset på vad det är som registreras hos