DEN STICKRÄDDA PERSONEN
PÅVERKANDE FAKTORER OCH RÄDSLANS
UTTRYCK
- EN EMPIRISK STUDIE
MARTIN KRANTZ
VILLIAM NILSSON
DEN STICKRÄDDA PERSONEN
PÅVERKANDE FAKTORER OCH RÄDSLANS
UTTRYCK
- EN EMPIRISK STUDIE
MARTIN KRANTZ
VILLIAM NILSSON
Krantz, M & Nilsson, V. Den stickrädda personen. Påverkande faktorer och rädslans uttryck – en empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen
för vårdvetenskap, 2013.
Stickrädsla är ett vanligt förekommande problem. Personer som lider av stickrädsla undviker i hög utsträckning att söka vård och riskerar därmed
allvarliga hälsoproblem. Vårdpersonal ställs inför många utmaningar för att kunna hantera det mångfacetterade fenomenet stickrädsla. Syftet med studien är att undersöka stickrädda personers upplevelser av påverkande faktorer vid
sticktillfällen samt hur rädslan tar sig uttryck. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes i Malmö. Samtliga informanter varvuxna personer som identifierade sig med studiens definition av stickrädsla. Inhämtad data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att personalens förmåga att ta stickrädsla på allvar och visa förståelse är av stor vikt för den stickrädda personens upplevelse. Stickrädda personer önskar information och undervisning i situationen, med varierande detaljrikedom. Rädsla för smärta och punktering av hud och kärl uppges som främsta orsaken till känslor av obehag. Stickrädda personer upplever sin rädsla genom tydliga fysiska reaktioner och varierande psykiska reaktioner. Studiens slutsats var att stickrädda personers varierande önskemål om information och undervisning kräver att vårdpersonalen ställer direkta frågor för att utreda individens specifika behov.
Nyckelord: Bemötande, information, reaktioner, stickrädsla, undervisning,
FEAR OF NEEDLES
FACTORS AFFECTING AND EXPRESSIONS OF
FEAR
- AN EMPIRICAL STUDY
MARTIN KRANTZ
VILLIAM NILSSON
Krantz, M & Nilsson, V. Fear of needles. Factors affecting and expressions of fear – an empirical study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö
University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2013. Fear of needles is a common problem. Sufferers of needle fear tend to avoid seeking care and therefore risk serious health problems. Health care personnel face many challenges to deal with the multidimensional phenomenon of needle fear. The purpose of this study is to investigate the experiences of factors affecting sufferers of needle fear and their expressions of fear. Nine semi-structured
interviews were conducted in Malmö. The respondents were adults who identified themselves with the study's definition of needle fear. Collected data were analysed with the help of a qualitative content analysis. The results showed that the ability of health care personnel to take needle fear seriously and to show understanding is of great importance for sufferers. Sufferers want information and education in the situation, with varying degrees of detail. Fear of pain and puncture of the skin and blood vessels is reported as the main cause of feelings of discomfort. Sufferers of needle fear experience their fear by distinct physical reactions and varying psychological reactions. The study's conclusion was that the sufferers of needle fear's diverse requests for care, information and education requires that health care personnel ask distinct questions to investigate the individual's specific needs.
Keywords: Education, experiences, fear of needles, health care personnel,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Prevalens 5 Behandling 5 Konsekvens 6 Syfte 6 METOD 7 Urval 7 Datainsamling 7 Dataanalys 8 Etiska överväganden 9 RESULTAT 9Hur situationen hanteras 9
Rädslans ansikte 11 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 SLUTSATSER 15 REFERENSER 16 BILAGOR 18
INLEDNING
Modern hälso- och sjukvård är beroende av blodprover och injektioner för att kunna diagnostisera och behandla. För stickrädda personer inger dessa ingrepp rädsla. Stickrädsla medför starka känslor av obehag och oro inför tanken på och upplevelsen av punktering av huden med nål.
Det är viktigt att vårdpersonal kan tillgodose patientens behov av trygghet, vilket är en lagstadgad skyldighet för hälso- och sjukvården (Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 1982:763). Våra erfarenheter har visat att vårdpersonal ger olika mycket stöd till patienter utifrån en bedömning av hur rädd patienten ”borde vara” enligt vårdpersonalens egen uppfattning. Det sker alltså en objektiv jämförelse av ingrepp utifrån dess seriositet eller storlek, t.ex. intramuskulär injektion jämfört med operationsingrepp. En sådan objektiv syn på rädsla kan leda till att patienter med stickrädsla inte får det stöd som de behöver.
Erfarenheter av stickrädda patienter under verksamhetsförlagd utbildning och i arbetslivet som undersköterskor grundlade intresset för studiens problemområde. Idén till studien kom med utgångspunkten att det är en komplicerad, tidskrävande och tvärvetenskaplig förståelse som krävs för att kunna ta hänsyn till patientens behov av trygghet.
BAKGRUND
Stickrädsla som uppfyller specifika kriterier återfinns i DSM-IV (American Psychiatric Association, 2000) under diagnosen ”Specific Phobia” med
undergruppen ”Blood-Injection-Injury Type”. Tillståndet definieras delvis som orimlig rädsla mot att ta blodprov och få injektioner med påföljden att upplevelsen är direkt ångestframkallande för patienten, samt att den fobiutlösande situationen undviks eller uthärdas under svår ångest eller oro (a.a.). Symtom vid stickrädsla skiljer sig från andra typer av fobier (First et al 2004). Generellt brukar symtom vid fobier resultera i pulsökning, men fobierna under ”Blood-injection-Injury Type” karaktäriseras av pulssänkning och blodtryckssänkning. Detta kallas för vasovagal reaktion och resulterar i svimning (a.a.). Vasovagal reaktion förklaras enligt Diehl (2005) som ett försvar mot blodförlust som utvecklades under evolutionen. Vid skada reagerar kroppen genom att svimma för att på så sätt minska blodförlusten. Även Alboni et al (2008) beskriver i en litteraturöversikt den vasovagala reaktionen som ett försvar utvecklat under evolutionen och argumenterar vidare för att reaktionen syftar till att skydda hjärtat vid skada eller för att lura rovdjur genom att ”spela död”.
Skillnaden på fobi och rädsla är att fobin är så stark att den påverkar
livssituationen och blir ett handikapp (Hellström & Hanell, 2000). Föreliggande studies definition av stickrädsla stipuleras utifrån att det inte finns krav eller intresse att studiens informanter kan diagnostiseras med fobi. Stickrädsla definieras i studien som starka känslor av obehag och oro inför tanken på och upplevelsen av punktering av huden med nål.
Prevalens
Antalet personer som lider av stickrädsla är svårt att fastställa eftersom det varierar beroende på studiers olika resultat. I Queensland, Australien studerade Wright et al (2009) prevalens av stickrädsla och fann att 22 procent av tillfrågade i en enkätundersökning (n=177) angav rädsla för nålar i ett vårdsammanhang. Även Deacon & Abramowitz (2006) redovisade med en enkätundersökning prevalensen av stickrädsla och konstaterade att 14,8 procent (n=460) av tillfrågade patienter (n= 3315) vanligtvis kände oro inför blodprov. Bienvenu & Eaton (1998) studerade ”blood-injection-injury”-fobi och dess epidemiologi i en prospektiv studie med strukturerade intervjuer. Av studiens informanter (n=1724) led 3,5 procent (n=60) av ”blood-injection-injury”-fobi varav 47 procent hade specifik fobi mot injektioner. 58 procent (n=35) av informanterna som led av fobi hade berättat om sin rädsla för psykolog eller annan vårdpersonal (a.a.).
Att studiernas resultat av prevalens varierar från 3,5 procent till 22 procent kan troligen förklaras genom att studierna haft olika kriterier för stickrädsla. Bienvenu & Eaton (1998) krävde att informanterna skulle uppfylla kraven på en specifik fobi, vilket torde resultera i lägre prevalens än t.ex. Wright et al (2009) som endast efterfrågat rädsla för att bli stucken.
Behandling
En del av forskningsfältet kring stickrädsla undersöker lämpliga
behandlingsmetoder och strategier för att minska rädslan hos stickrädda patienter. I en fallstudie av en gravid kvinna med stickrädsla konstaterade Searing et al (2006) hur sjuksköterskor med förståelse för stickrädsla genom tillit från patienten kan stödja stickrädda gravida kvinnor och deras anhöriga. Andrews & Shaw (2010) undersöker i en intervjustudie med vårdpersonal möjligheten att förebygga negativa upplevelser för stickrädda patienter genom visualiseringstekniker. I studien framkommer att vårdpersonalen har delade meningar huruvida en öppen diskussion om stickrädsla kommer förvärra eller förbättra situationen om
patienten inte har tagit upp ämnet själv. Willemsen et al (2002) påvisar i en litteraturöversikt om uppkomst och behandling av stickrädsla hos barn hur noggrann klinisk bedömning behövs för att kunna identifiera och behandla stickrädsla.
I en randomiserad kontrollerad studie med 50 deltagare som behandlas med kemoterapi undersöker Kettwich et al (2007) hur stickrädsla hos barn och vuxna påverkas av stressreducerande medicintekniskt material. Sprutor och ”butter-fly”-nålar utsmyckades med färgglada teman. I studien var 25 deltagare barn och 25 deltagare vuxna. Samtliga vuxna deltagare led av fobi för ”butter fly”-nålar eller sprutor och samtliga, 100 procent (n=25), reagerade med stressreduktion vid användande av stressreducerande utsmyckning. Av de vuxna deltagarna föredrog 90 procent de stressreducerande materialen men 24 procent ansåg att de inte borde användas på en avdelning för vuxna.
I Kanada, Ontario visade Andrews (2011) i en kvalitativ intervjustudie med elva stickrädda informanter hur stickrädsla och hälso-och sjukvårdens miljö påverkade stickrädda personers upplevelser och reaktioner. I studien framkom att rummet och miljön representerade alla faror för de stickrädda. I sjukhusmiljön uppfattade informanterna sig själva som sårbara och medicintekniskt material och
De Jongh et al (1998) undersökte förhållandet mellan fobin ”Blood-Injection-Injury Type” och fobi för tandvård bland 236 tandvårdspatienter i Nederländerna. Studien fann att 57 procent av deltagarna med fobi för tandvård även kunde diagnostiseras med fobin ”Blood-Injection-Injury Type”. Majstorovic &
Veerkamp (2004) undersökte stickrädsla och dess förhållande till tandvårdsrädsla i en tvärsnittsstudie med 2865 barn mellan fyra till elva år. Studiens slutsats var att stickrädsla inte kan relateras till tandvårdsrädsla utan bör betraktas som ett separat fenomen.
Konsekvens
Ett allvarligt problem som riskerar att uppstå är att personer med stickrädsla undviker att söka vård. Wright et al (2009) visar att 20,5 procent av personer som uppgett sig lida av stickrädsla hade undvikit att söka vård. Detta kan enligt Hamilton (1995) leda till juridiska och sociala problem såväl som allvarliga hälsoproblem.
Vårdhandboken (2011) råder vårdpersonal att samtala under blodprovtagning för att avleda rädsla och minska risken för svimning samt att patienten bör sitta i en stol med armstöd för att undvika skador i det fall att hen svimmar plötsligt. I övrigt har stickrädsla inte nämnts under författarnas praktiska och teoretiska utbildning för att ge injektioner och ta blodprov.
Ett huvudområde i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk
sjuksköterskeförening, SSF, 2007) är att sjuksköterskan har ett personligt ansvar för sitt sätt att utöva yrket. I Kompetensbeskrivningen för legitimerade
sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) belyses vikten av dialog för att motivera
patienten till följsamhet. Dokumenten åskådliggör den viktiga roll som patienten utgör i mötet mellan sjuksköterska och patient. Erfarenheter från klinisk
verksamhet är att sjuksköterskor har använt sig av olika metoder och strategier, med varierande framgång, för att kunna utföra sin arbetsuppgift och samtidigt hantera patienters oro och rädsla. Erfarenheter av vårdpersonal som inte tagit hänsyn till stickrädda patienters upplevelser har verkat som bränsle för att fördjupa förståelsen och öka kunskapen om stickrädda patienters reaktioner. Sjuksköterskor med stor uppmärksamhet för patientens välbefinnande och där kunskap ingivit trygghet hos patienten har motiverat studiens fördjupning i
stickrädda personers upplevelser av omvårdnad. Oberoende av varierande fynd av prevalens kvarstår stickrädsla som ett vanligt förekommande fenomen och utgör därför en viktig fråga för hälso- och sjukvården.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka stickrädda personers upplevelser av påverkande faktorer vid sticktillfällen samt hur rädslan tar sig i uttryck.
METOD
För studien valdes en kvalitativ metod för att kunna besvara syftet i studien och intervjuer användes som redskap. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med inspiration från Lundman & Graneheim (2008). Intervjuerna skedde under en sammanhängande period av tio dagar.
Urval
Inklusionskriterier för studien var att informanten var 18 år eller äldre samt identifierade sig med studiens definition av stickrädsla. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval (Malterud, 2009), studien annonserades på de sociala nätverken Facebook och Instagram. Annonsen (se bilaga 1), beskrev kortfattat studiens metod, inklusionskriterier samt innehöll en bild föreställande ett stickmoment. Intresserade ombads kontakta oss via mail. När kontakt hade upprättats skickades informationsbrevet (se bilaga 2). De intresserade ombads via mail ge förslag på tider för intervjutillfället samt ange om Malmö Högskolas lokaler passade som plats för intervjun eller om de hade något annat önskemål om plats. En informant etablerade efter intervjun kontakt mellan oss och en person intresserad av studien, en sorts snöbollsmetod (Trost, 2010).
Informationsbrevet utdelades till 13 intresserade personer. Två personer återkom ej efter att informationsbrev skickats ut, en person avböjde och en person valdes bort på grund av tidsbrist. Sammanlagt intervjuades 9 personer mellan 21-34 år med en medelålder på 27 år. Av informanterna var sex kvinnor och tre var män. Datainsamling
Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer enligt Justesen & Mik-Meyer (2011) med en intervjuguide (se bilaga 3), där förbestämda teman fungerade som struktur under intervjun, men informanten gavs plats för att tala fritt.
För att på ett utförligt sätt kunna inhämta data skapades tankekartor över syftet. Tankekartorna gav diskussionsunderlag som ledde fram till formulering av ett antal frågor. Frågorna kategoriserades därefter till fyra övergripande teman (se intervjuguide, Bilaga 3). Frågorna fungerade som ett pedagogiskt hjälpmedel för att få ett så rikt material som möjligt.
En pilotintervju genomfördes för att pröva metoden. Nyberg & Tidström (2012) rekommenderar att man utnyttjar sina erfarenheter från en pilotintervju för att kunna förbättra intervjuteknik, frågor och testa inspelningsteknik etc.
Pilotintervjun medförde korrigering av intervjuguiden, omformulering av ett antal frågor och att somliga frågor togs bort. Även brister i intervjuteknik synliggjordes genom pilotintervjun vilket gav underlag för bättre genomförande av kommande intervjuer för att på ett så tillförlitligt sätt som möjligt samla in data. Pilotintervjun användes inte i resultatet.
Sju av nio intervjuer genomfördes i bokade grupprum eller lärosalar på Malmö Högskola. Rummen var av varierande storlek, med sittplatser för tolv till sextio personer. En lapp fästes utanpå rumsdörrarna med information om att intervju pågick för att undvika avbrott i intervjun. En intervju genomfördes i informantens hem. En intervju genomfördes på informantens arbetsplats.
Inför intervjuerna presenterades författarna, studiens bakgrund och syfte varpå ett utrymme för frågor och samtal skapades. En av informanterna hade ej läst
informationsbrevet och gavs därför tid till att göra så. Informanterna informerades om att avbryta eller pausa intervjun i det fall att de kände stort obehag eller på annat sätt kände det nödvändigt att avbryta, samt att deras tid, uppriktighet och ansträngning uppskattades. Samtyckesblankett, (se bilaga 4), undertecknades av informanterna och information om sekretess gavs skriftligt och muntligt. Åtta av nio intervjuer genomfördes gemensamt av författarna. En ledde intervjuerna och den andre antecknade eventuella följdfrågor under intervjuns gång och gavs möjlighet att ställa dessa senare i intervjun. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon. Materialet överfördes från mobiltelefon till USB-minne via dator. Författarna turades om att transkribera materialet, vilket skedde samma eller nästföljande dag. Materialet avidentifierades i transkriberingen. Varje intervju erhöll en kodsiffra mellan 1-9, slumpmässigt fördelad för att ytterligare säkerställa informanternas avidentifiering (Nyberg & Tidström 2012).
Dataanalys
Dataanalysen av det transkriberade materialet skedde systematiskt med kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Graneheim & Lundman(2004 & 2008). Analysen genomfördes med utgångspunkt från det som i Graneheim & Lundman (2004) omnämns som latent innehåll. Detta innebär att analysen av transkriptionerna sker med ett tolkande perspektiv avseende den underliggande meningen av vad som sagts under intervjuerna. Detta till skillnad från manifest innehåll där
transkriptionerna endast tolkas utifrån vad som direkt sägs (a.a.).
Det första steget av analysen innebar att texten först lästes upprepade gånger för att få en helhetsbild (Graneheim & Lundman, 2008). Steg två innebar att delar av texten, ord, meningar eller stycken, som hörde ihop genom innehåll och
sammanhang identifierades som meningsenheter. Identifikationsprocessen skedde genom diskussion för att uppnå konsensus över lämpliga meningsenheter.
Meningsenheterna kondenserades i steg tre, vilket innebar att de kortades ner och blev mer lätthanterliga och lättförståeliga, utan att något väsentligt innehåll försvann (a.a.). I steg fyra abstraherades de kondenserade meningsenheterna och försågs med koder (se figur 1). Att abstrahera innebär att innehållet lyfts till en högre logisk nivå, varpå de kan benämnas med en kortfattad kod som beskriver meningsenhetens innehåll utifrån dess specifika kontext (a.a.). Komplexiteten i andra, tredje och fjärde steget medförde att dessa steg genomfördes två gånger. Totalt framkom 162 koder som klipptes ut. I femte steget delades koderna systematiskt in i preliminära kategorier som bestämdes i konsensus utifrån
likheter och skillnader av innehåll. De preliminära kategorierna reflekterades över för att sedan delas upp i underkategorier. Underkategorierna bildade två
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Och jag känner mig
väldigt löjlig /…/ Även om alla säger att ”det ska man inte göra”. Så känns det ju fånigt.
Jag känner mig löjlig, även om alla säger att man inte ska göra det.
Jag känner mig löjlig. (Informant 5)
Även om jag är vuxen inte barn va. Det är ändå liksom lite skämmigt att säga ”aj jag är rädd” liksom för att bli stucken.
Jag är vuxen, inte barn och det är skämmigt att säga att jag är rädd för att bli stucken.
Att vara vuxen och stickrädd är genant. (Informant 6)
Så vill jag ju gärna vara hård och tuff och då tar det emot att tycka att en sån liten nål är jobbig.
Det tar emot att tycka att en så liten nål är jobbig.
Tar emot att vara stickrädd.
(Informant 4)
Figur 1. Exempel på meningsenhet, kondenserad meningsenhet och kod.
Etiska överväganden
Inför studien erhölls godkännande från etikprövningsrådet på Malmö högskola. I enlighet med Helsingforsdeklarationen (2008) och Lagen om etikprövning och
forskning som avser människor (2003:460) erhöll informanterna vid första kontakt
ett informationsbrev (se bilaga 2) som klargjorde att de skulle bli avidentifierade i studien, materialet från intervjuerna skulle hållas konfidentiellt och att deltagandet i studien var frivilligt och fick avbrytas när som helst under studiens gång. Denna information upprepades muntligt i samband med intervjun och informanterna undertecknade en samtyckesblankett (se bilaga 4).
Intervjuerna avidentifierades och använda citat kan ej kopplas till enskilda informanter. Det inspelade materialet överfördes från inspelningsapparatur till USB-minne för att sedan transkriberas på dator. Materialet och transkriptionerna hanterades med försiktighet och förvarades på en säker plats. Efter examination kommer materialet och transkriptionerna att förstöras.
RESULTAT
Analysen resulterade i två kategorier: Hur situationen hanteras och rädslans
ansikte. Nedan redovisas kategorierna med tillhörande underkategorier.
Hur situationen hanteras
Både personalen och patienten själv kan påverka upplevelsen av ett stickmoment genom omvårdnad, kommunikation och inställning till situationen. Stickrädda personer uppger hur små åtgärder som stödjande beröring från personalen kan underlätta situationen. Informanterna anser även att personalens lugn och förståelse för rädslan är av betydelse.
Personalens bemötande
Bra egenskaper hos personal beskrivs vara empatisk, varm, intresserad och ärlig. Att personalen tar rädslan på allvar och visar förståelse nämns som en mycket viktig faktor för att underlätta upplevelsen av stick. Flera informanter har upplevelser av att deras rädsla inte blir tagen på allvar. En informant berättar om upplevelsen av oförstående personal:
”Tycker väl mer att man slösar med deras tid, här gör de något viktigt sen så är man rädd för ett litet stick som inte gör ont liksom”.
(Informant 9)
Genom att badda pannan, hålla handen eller massera öronen kan personalen inge trygghet. Att få känna kontroll och delaktighet i situationen upplevs som positivt vilket belyses i citatet nedan:
”… att jag lägger upp armen när jag vill och sen kan jag känna ’nej nej nej. Nä nu måste jag ta någon sekund till’ /…/ då vill jag inte att de bara ska hålla fast min arm och sticka in” (Informant 8)
Att personalen har bråttom påverkar negativt. Det är viktigt att personalen är lugn då patienten själv är väldigt stressad, samt är redo att aktivt avleda patientens tankar genom att prata om någonting annat. Tydlig information genom att förklara momenten steg för steg upplevs ha stor betydelse för att minska rädslan.
Information upplevs inge trygghet. Detaljerad information kring medicinteknik och genomförande är nödvändigt för somliga, vilket andra upplevde som skrämmande då de endast efterfrågade summarisk information av förloppet. Förslag på vad patienten kan göra och att personalen ger feedback är viktiga verktyg för att minska obehaget av upplevelsen.
Egna strategier & förhållningssätt
Det är en strategi från informanterna att direkt vid mötet med personal
kommunicera att de är stickrädda eller att de kommer svimma vilket beskrivs i citatet nedan:
”…sen så är jag ju alltid extremt rak med det, ’att bara så ni vet, jag kommer svimma nu’. Och då har man ju redan alla korten på bordet liksom.” (Informant 1)
Intala sig själv att det inte är så farligt, försöka ”stänga av”, titta bort, tänka på något annat eller nervöst kallprat används för att avleda fokus från
obehagskänslorna för att underlätta upplevelsen. Flera informanter berättar att de undviker att söka vård eftersom deras rädsla är så stark. En informant beskriver det såhär:
”Jag drar ju mig så långt som det går med att gå till sjukhuset, när jag känner att det är nånting. När jag hade magont sist så gick jag väldigt länge, till slut var jag tvungen liksom…” (Informant 5)
I analysen framgick att rädslan kan upplevas som irrationell, genant och något att dölja. Flera informanter hade i sin barndom varit övertygade om att rädslan skulle försvinna i vuxen ålder och uttryckte en besvikelse över att detta inte hade hänt.
Att en liten nål utgör ett stort hot trots att man är vuxen upplevs som genant, vilket citatet nedan belyser:
”Lite skämmigt att sitta där med en vuxen kvinna /…/ ”Hej jag är nästan vuxen men jag kommer snart börja gråta…” (Informant 3)
Somliga informanter upplever dock att stickrädsla är så vanligt och bör betraktas som något naturligt att stickrädsla därmed inte är något att dölja. Bearbeta och tillvarata de positiva upplevelserna från tidigare erfarenheter av stickupplevelser används som strategi för att hitta styrka inför sticktillfället.
Rädslans ansikte
Stickrädslan utlöses av olika faktorer och upplevs som fysiska och psykiska reaktioner, både innan och efter ett stickmoment. Reaktionerna är
mångfacetterade och somliga även paradoxala. Faktorer som framkallar rädslan omfattar både känslor, sinnesupplevelser och rum.
Fysiska reaktioner
De vanligaste fysiska reaktionerna i samband med ett stickmoment uppges vara svimning, yrsel och kallsvettighet. Fysiska reaktioner upplevs inför ett
stickmoment, dock finns en variation av hur lång tid innan som reaktionerna uppstår. Vanligt är att de fysiska reaktionerna uppstår samma dag som sticket ska ske, en informant uppger fysiska reaktioner när personen får besked om att ett sticktillfälle är planerat:
”Ja, jag blir lite småsvettig och nästan svimfärdig,faktiskt redan när jag får reda på det.” (Informant 5).
Även efter ett stickmoment uppträder fysiska reaktioner. Citatet nedan exemplifierar detta:
”… jag skulle sitta en halvtimme /…/ så det hade jag gjort och då kändes det bra /…/ Så lämnade jag kortet till henne och då helt plötsligt så blev det helt svart och så trillade jag baklänges…”
(Informant 5)
Psykiska reaktioner
Psykiska reaktioner inför ett stickmoment upplevs vara oro, ovilja, ohanterlig stress och eskalerande nervositet. Reaktionerna efter ett stickmoment beskrivs som känslor av tomhet och urladdning. En informant uttrycker sig på följande sätt om känsloreaktionen efter stick:
”Dels en förnedring att, fan jag ville ju inte och ändå gick de in i mig och gjorde… Jag fick liksom den här sprutan som jag inte ville.”
(Informant 8)
För andra informanter är det en lyckokänsla, uppspelthet och adrenalinkick som är de dominerande psykiska reaktionerna efter ett stickmoment vilket beskrivs i följande citat:
”Att det är skönt det är över, att man ändå kan bli lite upphetsad och liksom en ny situation efteråt /…/ jag kan bli såhär lite extra snackig och lite varm…” (Informant 7)
Rädslans fokus
Att se eller känna någonting stickas in i kroppen uppfattas vara den utlösande faktorn till rädsla. Informanterna åtskiljs till två grupperingar. En grupp upplever stark smärta i samband med att bli stucken och räds därmed att bli stucken. Den andra gruppen räds ej smärtan utan upplever den specifika situationen av att en nål penetrerar kärlet vara huvudsaklig orsak till obehagskänslorna. En informant beskriver sina farhågor så här:
”… att se någonting stickas in, det är ju samma med alltså, hål i öronen, tatueringar, allt sånt som är någon typ av stick, alltså något som går in i huden. Alltså, till och med pilla sig i naveln, för det är på något sätt som att man är inne i kroppen.” (Informant 9)
Även sjukhusmiljön i sig upplevs vara obehaglig. Att miljön är stel, luktar sterilt och har typisk belysning associeras med att bli stucken. Citatet nedan
exemplifierar miljöns påverkan på rädsla:
”Men det blir ju någon slags association, när man känner doften av sjukhus så får man ju lite såna känslor direkt liksom.”( Informant 2)
Mycket personal och mycket ljud i samband med att bli stucken innebär ökad stress och större obehag för informanterna.
DISKUSSION
Nedan förs en diskussion om genomförande av metoden, dess brister och styrkor och påverkan på resultatet utifrån detta. Därefter diskuteras resultatet utifrån tidigare forskning och vad fynden egentligen betyder.
Metoddiskussion
Studiens kvalitativa metod valdes då den ansågs vara mest relevant för syftet. Metodens relevans bedömdes utifrån att upplevelsen som studien syftade till att undersöka bedömdes mynna i komplexa, varierande svar. Malterud (2009) argumenterar för att kvalitativa metoder är väl lämpade då problemställningar är sammansatta och komplexa.
Metodens trovärdighet kommer att diskuteras utifrån begreppen giltighet,
tillförlitlighet och överförbarhet, vilka Graneheim & Lundman (2004)
argumenterar vara lämpliga inom kvalitativ innehållsanalys. De motsvarande begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet är mer lämpliga för bedömning av statistiska metoder (Graneheim & Lundman, 2008).
Ett av studiens inklusionkriterier var att informanterna identifierade sig med studiens definition av stickrädsla. Eftersom informanterna valdes utifrån sina egna subjektiva bedömningar av sin rädsla skapades förutsättningar för varierande
Variation i populationen ökar enligt Malterud (2009) möjligheten till fler nyanser av samma fenomen samt att möjligheter öppnas för att slutledningar som bedömts vara självklara kan utmanas. Urvalet konstateras även vara heterogent i den meningen att informanterna är av olika ålder och kön. Nämnda variation av urvalet måste dock ses som en tillfällighet utifrån det strategiska urvalet och metoden kan därför inte tillskrivas ytterligare giltighet utifrån detta. Malterud (2009) argumenterar dock för att viss variation inte nödvändigtvis är viktig och menar att forskaren behöver avgöra om exempelvis variationsbredd av kön och ålder är av betydelse. Eventuella skillnader i materialet utifrån kön och ålder analyserades inte eftersom detta inte var relevant för syftet.
Efter datainsamlingen konstaterades att det kunde ha varit en god idé att utveckla och använda skattningsinstrument av rädsla eller frågeformulär om erfarenheter och upplevelser som inklusionskriterier till studien, i syfte att ytterligare höja förutsättningarna för urvalets variationsbredd och därmed studiens giltighet. Studiens strategiska urval tar inte hänsyn till representativitet och författarna anser inte att ett representativt urval av populationen skulle höja studiens överförbarhet. Överförbarhet är enligt Malterud (2009) beroende av att metodens villkor,
möjligheter och begränsningar kan redovisas för att på så sätt kontextualisera studiens giltighet på ett korrekt sätt. Utifrån detta påstående reduceras studiens överförbarhet enligt författarna då redovisningen av informanterna och
datainsamlingen inte tillhandahåller tillräcklig information.
Graneheim & Lundman (2004) diskuterar hur ny kunskap och nya insikter under datainsamlingen kan skapa nya uppföljningsfrågor och därmed äventyra
författarnas målsättning av att vara konsekventa under intervjuerna, vilket påverkar studiens tillförlitlighet negativt. Detta fenomen togs i beaktande under dataanalysen och författarna kunde konstatera att de tre senast genomförda intervjuerna avvek från resterande intervjuer, vilket kan förklaras av nya uppföljningsfrågor.
Att transkriberingen utfördes av samma personer som intervjuat stärker enligt Malterud (2009) materialets giltighet eftersom transkriberingen ger utrymme till reflektioner och slutsatser av materialet. På detta sätt kan transkriberingen fungera som ett förstadium till dataanalysen.
Resultatdiskussion
Syftet med föreliggande studie var att undersöka stickrädda personers upplevelser av påverkande faktorer vid sticktillfällen samt hur rädslan tar sig i uttryck.
Huvudresultatet var att lugn, förstående personal tillsammans med egna strategier från den stickrädda personen kan underlätta upplevelsen, samt att reaktionerna av rädslan är mångfacetterade.
Att delge sin rädsla till personalen framkom som en strategi i resultatet, men även att rädslan kan upplevas som genant. Bienvenu & Eaton (1998) bekräftar dessa motstridiga fynd då de fann att endast 58 procent av informanterna med
stickrädsla hade berättat om sin rädsla för psykolog eller annan vårdpersonal. Utifrån detta fynd bör vårdpersonal ha i åtanke att patienten framför dem kan vara stickrädd och vara i behov av särskild omvårdnad, trots att patienten inte öppet berättar det. Genans över stickrädsla kan även diskuteras utifrån Kettwich et al
(2007) studie av stressreducerande material som påvisade att stickrädda vuxna föredrog och blev hjälpta av det stressreducerande materialet men trots detta ansåg att det inte borde användas på avdelningar för vuxna. I föreliggande studie framkom att stickrädslan är genant eftersom synen på en nål som ett stort hot i vuxen ålder uppfattas som en irrationell rädsla. Det förefaller som att en del stickrädda vuxna personer anser att stickrädsla endast är accepterat hos barn och att stickrädsla hos vuxna är tabu. Med denna inställning föreligger en risk att patienterna inte talar om stickrädslan och därmed inte får rätt omvårdnad. Om vårdpersonal kan förändra denna uppfattning och därmed skapa en öppen dialog om rädslan kan vårdkvaliteten höjas.
Föreliggande studie visar på vikten av att vårdpersonal lyssnar på patienten och tar hens rädsla på allvar vilket även Searing et al (2006) påvisar i sitt resultat då patienten slutar lita på personal som inte lyssnar eller tar hänsyn till individuella behov. Information och undervisning är exempel på individuella behov. I föreliggande studies resultat framkommer att information och undervisning upplevs som betryggande men även skrämmande, vilket ställer krav på ett individuellt hänsyntagande från vårdpersonalen. Detta belyser vikten av att fråga patienten för att kunna ge det individuella stöd som behövs vilket bestyrks av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763) som säger att vården ska utformas och genomföras i samråd med patienter så långt det är möjligt.
En anledning till att personal inte tar hänsyn till patientens individuella behov kan vara att personalen känner sig stressad. Gardulf et al (2005) visade i en svensk enkätundersökning med 833 sjuksköterskor att 54 % planerade att sluta. Av dessa sjuksköterskor angav 32 % att anledningen till att de ville sluta var att arbetet var stressande och psykiskt påfrestande. Stressad personal kan antagligen uppfattas ha bråttom och riskerar att inte kunna inge det lugn som informanterna i föreliggande studie påtalade som viktigt.
Resultatet visar att stickrädda tenderar att undvika att söka vård vilket bekräftas av Wright et al (2009) som påvisade att en femtedel av stickrädda personer hade undvikit att söka vård. Ett sådant beteende kan medföra att den stickrädda personen begränsas, t.ex. genom att resor som innefattar krav på vaccinering undviks. Men framförallt föreligger en risk för allvarliga hälsoproblem om personer undviker att söka vård, vilket Hamilton (1995) bestyrker. Det
undvikande beteendet tyder på att stickrädda personer känner bristande trygghet eller förtroende för hälso- och sjukvården. Det är angeläget att aktivt förebygga och förhindra denna problematik som ett led i en förbättrad patientsäkerhet. Genom att vårdpersonal medvetandegörs om stickrädda personer och möjligheterna att förbättra deras upplevelser har ett första steg tagits mot att tillgodose denna patientgrupps rätt till trygghet som är lagstadgad enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763).
SLUTSATSER
Ett generellt förhållningssätt från vårdpersonalen till information och undervisning är inte lämpligt eftersom stickrädda personers önskemål om detaljrikedom i informationen är individuellt. Studiens slutsats är att
vårdpersonalen bör ställa direkta frågor om personens stickrädsla för att utreda individens specifika behov och skapa dialog. På så sätt skapas förutsättningar för att erbjuda bästa möjliga omvårdnad.
REFERENSER
Alboni P, Alboni M, Bertorelle G, (2008) The origin of vasovagal syncope: to protect the heart or to escape predation? Clinical Autonomic Research, 18, 170– 178.
American Psychiatric Association, (2000) Diagnostic and statistical manual of mental disorders (4th ed., text rev.). Washington, DC: American
Psychiatric Association.
Andrews J G, (2011) ‘I had to go to the hospital and it was freaking me out’: Needle phobic encounter space. Health & Place, 17, 875–884.
Andrews J G & Shaw D, (2010) “So we started talking about a beach in
Barbados”: Visualization practices and needle phobia. Social science & Medicine,
71, 1804-1810.
Bienvenu O J & Eaton W W, (1998) The epidemiology of blood-injection-injury phobia. Psychological Medicine, 28, 1129-1136.
De Jongh A, Bongaarts G, Vermeule I, Visser K, De Vos P, Makkes P, (1998) Blood-injury-injection phobia and dental phobia. Behavior Research and Therapy.
36 (10), 971-982.
Deacon B & Abramowitz J, (2006) Fear of needles and vasovagal reactions among phlebotomy patients. Anxiety Disorders, 20, 946-960.
Diehl R. R, (2005) Vasovagal syncope and Darwinian fitness. Clinical
Autonomic Research, 15, 126–129.
First M B, Frances A J, Pincus H A, (2004) Dsm-IV-TR Casebook: A Learning
Companion to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders.
Gardulf A, Söderström I, Orton M, Eriksson L, Arnetz B, Nordström G, (2005) Why do nurses at a university hospital want to quit their jobs? Journal of Nursing
Management, 13(4), 329-37.
Graneheim U H & Lundman B, (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur. s 159-172.
Graneheim U H & Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24(2), 105-112.
Justesen L & Mik-Meyer N (2011) Kvalitativa metoder – Från ventenskapsteori
till praktik. Lund:Studentlitteratur AB.
Hamilton J G, (1995) Needle Phobia: A Neglected Diagnosis. Journal of Family
Helsingforsdeklarationen, (2008) WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, 59e upplagan. Hälso- och sjukvårdslag, HSL, 1982:763.
Kettwich S C, Sibbitt Jr. W L, Brandt J R, Johnson C R, Wong C S, Bankhurts A D, (2007) Needle Phobia and stress-reducing medical devices in Pediatric and Adult Chemotherapy Patients. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 24, 20-28. Lag (2003:460) om etikprövning som avser människor.
Majstorovic M, Veerkamp J, (2004) Relationship between needle phobia and dental anxiety. Journal of Dentistry for Children, 71(3), 201-205.
Malterud K, (2009) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur AB.
Nyberg R & Tidström A, (2012) Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten
och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur AB
Searing K, Baukus M, Stark M, Morin K, Rudell B, (2006) Needle phobia during pregnancy. JOGNN: Journal Of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing,
35(5), 592-598.
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. > http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1< (2012-09-19) Svensk sjuksköterskeförening [SSF], (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Trost J, (2010) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB. Vårdhandboken, (2011) Blodprov, venös provtagning.
>http://www.vardhandboken.se/Texter/Blodprov-venos-provtagning/Oversikt/< (2013-01-02)
Willemsen H, Chowdhury U, Briscall L, (2002) Needle phobia in children: a discussion of aetiology and treatment options. Clinical Child Psychology and
Psychiatry, 4, 609–619.
Wright S, Yelland M, Heathcote K, Ng SK, Wright G, (2009) Fear of needles - Nature and prevalence in general practice. Australian Family Physician, 38, 172-176.
BILAGOR
Bilaga 1: Annons
Bilaga 2: Informationsbrev Bilaga 3: Intervjuguide Bilaga 4: Samtyckesblankett
BILAGA 1
Jag och Villiam Nilsson skriver examensarbete och ska göra en intervjustudie! Vi söker efter dig som upplever starka känslor av obehag och oro inför att bli
stucken, t.ex. vid blodprov eller injektioner. Maila oss på
BILAGA 2
BILAGA 2
Projektets titel: Den stickrädda personen. Påverkande faktorer och rädslans uttryck – en empirisk studie
Datum: 2012-09-28
Studieansvarig/a: Martin Krantz Villiam Nilsson
Din E-post som student vid Malmö högskola:
M09p1307@student.mah.se M09k4254@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000
Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet Nivå:
Kandidatuppsats
Som sjuksköterskestuderande har vi under våra praktikperioder och i arbetslivet träffat många patienter som varit rädda i samband med stickmoment, t.ex. blodprov och injektioner. Det finns forskning som visar att stickrädsla är vanligt och som försöker ta reda på orsaker till stickrädsla. Men däremot finns det väldigt lite forskning som tar upp hur sjuksköterskan kan underlätta och minska patienters obehag av stickmoment. Med vår studie vill vi öka förståelsen för stickrädsla och på så sätt förbättra kvaliteten av omvårdnad. Bättre omvårdnad kan göra
upplevelsen av stickmoment mindre obehagligt. Syftet med studien är att undersöka stickrädda personers upplevelser av påverkande faktorer vid sticktillfällen samt hur rädslan tar sig i uttryck.
Vi kommer intervjua 8 personer som är 18 år eller äldre och upplever starka känslor av obehag och oro inför tanken på och upplevelsen av vårdmoment som innebär punktering av huden med nål, t.ex. blodprov och injektioner. Intervjuerna spelas in och kommer vara 20-30 minuter och ta plats i en neutral miljö som Du själv väljer.
Materialet från intervjuerna är konfidentiellt och kommer bara få hanteras av oss författare till studien. När studien publiceras är alla informanter avidentifierade så att det inte på något sätt går att koppla resultatet till enskilda individer.
Att delta i vår studie är helt frivilligt, och Du får när som helst under studien avbryta ditt deltagande utan att vi kommer fråga varför!
Om du har frågor eller vill komma i kontakt med oss så går det bra att maila eller ringa!
Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien
Informationsbrev
BILAGA 3
Intervjuguide
Presenterar oss och berättar om vår bakgrund som studenter och undersköterskor.
Beskriver forskningsläget idag. Upprepar syftet med studien. Förklarar varför vi anser att studien är viktig? Berättar om tillvägagångsättet av intervjun och tackar informanten för hensuppriktighet, tid, ansträngning och känslor.
Förklarar rådande sekretess och vårt hanterande av materialet. Ber om skriftligt samtycke till medverkan.
Övergripande ämnen Förslag till frågor
Fysiska och psykiska reaktioner innan, under och efter sticktillfälle.
När börjar du känna dig orolig inför ett sticktillfälle? Utveckla kring vilka specifika känslor och reaktioner. Vill du berätta om upplevelsen vid själva sticktillfället?
Hur känner du efter att det är över? Personals agerande som påverkar
upplevelsen.
Påverkar personalen din upplevelse? Exempel på bra agerande från personal. Exempel på dåligt agerande från
personal.
Önskemål om agerande från personal. Miljö/omgivning som påverkande
faktor.
Information och undervisning Finns det något som påverkar dig i rummet?
Känslor av skam Upplever du stickrädsla som något
BILAGA 4
Formulär
Samtycke
Projektets titel:
Den stickrädda personen. Påverkande faktorer och rädslans uttryck – en empirisk studie
Datum: 2012-09-28
Studieansvarig/a: Villiam Nilsson Martin Krantz
E-post som student vid Malmö högskola:
m09k4254@student.mah.se m09p1307@student.mah.se
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet Nivå:
Kandidatuppsats
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ………..
