Orsaker till de unga yrkesarbetarnas avhopp. Traditonernas konflikt

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Orsaker till de unga yrkesarbetarnas

avhopp.

Traditionernas konflikt?

Reasons for the young apprentices’ dropouts

A conflict of traditions?

Kenneth Kiel

Paul Wahlgren

Lärarutbildning 90hp 2008-10-12

Examinator: Elisabeth Söderquist Handledare: Björn Lundgren

Sammanfattning

Kiel, Kenneth & Wahlgren, Paul (2008). Orsaker till unga yrkesarbetares avhopp. Traditionernas konflikt? (Reasons for the young apprentices’ dropouts. A conflict of traditions?) Skolutveckling och ledarskap (SOL), Lärarutbildning, Malmö Högskola.

I detta arbete har utgångspunkten varit funderingarna kring anledningar till elevernas avhopp från utbildningen samt kring yrkeslärarnas roll för dessa avhopp. I arbetet analyseras den befintliga forskningen på området och genomförs en egen undersökning där eleverna och lärarna intervjuas i fråga om anledningar till avhoppen. Dessutom genomförs en studie av yrkeslärarnas förhållningssätt i undervisningen.

Den genomförda undersökningen bland eleverna bekräftar de anledningar till avhopp som har samband med bristande överensstämmelse mellan elevernas förväntningar och verkligheten, dålig motivation, arbetsmiljösituation samt anställningsförhållanden; alla dessa anledningar nämns i den befintliga forskningen på området.

Yrkeslärarna som intervjuats har visat sig arbeta utifrån det traditionella sättet – så som man utbildar på arbetsplatsen – och dessutom uttryckt acceptans för företagens hantering av lärlingar. I arbetet diskuterar vi vilket samband som detta förhållningssätt kan ha med de unga yrkesarbetarnas avhopp.

Nyckelord

Förord

Vi vill tacka alla som gjort det möjligt för oss att genomföra detta examensarbete. Vi tänker framför allt på alla elever som har ställt upp på våra enkätundersökningar och intervjuer. Vi tackar även lärare som har ställt upp på intervjuer. Vi har även tagit del av information ifrån Sveriges byggmästarförening som har varit till stor hjälp i vårt arbete att utforska elevernas val efter skolan.

Slutligen vill vi tacka vår handledare för värdefull handledning som på ett tålmodigt sätt hjälpt oss igenom vårt examensarbete.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

Förord 5

1 Inledning 9

1.1 Syfte och frågeställningar 10

1.2 Definitioner 11

2 Litteraturstudie 12

2.1 Från elev till lärling 12

2.2 Motivation – lust att nå ett mål 13

2.3 Syfte och mål med byggutbildningen 14

2.4 Uppfattningar om syfte och mål med lärlingsutbildningen 15

2.5 Kunskapsbegreppet 16

2.5.1 Gymnasieutbildning och den företagsförlagda utbildningen. Mästarläran 17

2.5.2 Yrkeslärarkod och byggbranschens ”kultur” 19

2.6 Studier om avhopp och ”nya” orsaker 19

3 Metod 22

3.1 Metodval 22

3.2 Datainsamling 22

3.3 Urval och genomförande 23

3.4 Reliabilitet och validitet 25

4 Resultat 27

4.1 Orsaker till elevernas avhopp 27

4.1.1 Enkätundersökning (årskurs ett) 27

4.1.2 Enkätundersökning (årskurs tre) 28

4.1.3 Enkätundersökning (tidigare avgångsklasser) 29 4.1.4 Lärare på byggprogrammet om orsaker till avhopp 30

4.2 Yrkeslärare – vilken tradition utgår de ifrån? 32

4.2.1 Mål med utbildningen 33

4.2.2 Bakomliggande ”ideologier” 33

4.2.3 Hur styrs utbildningens innehåll? 34

4.2.4 Handledning 34 4.2.5 Vem är ansvarig? 35 4.2.6 Bedömning 35 5 Diskussion 36 Litteraturförteckning 40

1.Inledning

Gymnasieskolans treåriga byggprogram riktar sig till ungdomar som vill arbeta inom byggbranschen. Eleverna kan välja mellan ett antal yrken, så som träarbetare, betongarbetare, murare, anläggare, målare, plåtslagare och ett stort antal specialyrken. Byggprogrammet syftar till att ge en bred orientering om byggprocessen och till att ge grundläggande kunskaper inom nybyggnad och renovering av hus och anläggningar. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier (Gy2000:02 Byggprogrammet). Byggprogrammet har tillsammans med byggbranschen en stor tradition av att utbilda lärlingar.

Utbildningen idag inriktar sig på att eleverna ska anpassa sig till ett yrke, där fokus ligger på att eleverna ska lära sig genom att göra olika moment med en god handledning av läraren och elevens handledare ute på praktikplats. Dagens lärlingsutbildning efter skolan reglerar elevens anställningsform samt de olika aktörernas uppgifter enligt byggavtalet och medföljande yrkesavtal (Svenska byggnadsarbetarförbundet 2007).

Vi som skriver detta arbete arbetar båda på en gymnasieskola med olika yrkesinriktningar mot byggbranschen. Erfarenheten som vi har visar att många elever som går byggutbildningen, inte söker sin lärlingsbok1 efter avslutad gymnasieutbildning och därmed kan man säga att de hoppar av sin lärlingsutbildning eller väljer bort branschen. Den här situationen blev utgångspunkten för vårt arbete.

Riitta Hoffren & Larsson och Michael Gustafsson (2003) påpekar i sin studie ”En

ung generation yrkesarbetare möter en traditionell bransch” att om avhoppen från

byggutbildningen och arbete i branschens företag är så stora som uppföljningarna visar2, och dessutom bestående år efter år, kan byggbranschen få svårt att klara nyrekryteringen i framtiden enbart genom att öka antalet elever som tas in i utbildningssystemet.

Det diskuteras också att avhoppen sätter fart på faktorer som bidrar till risken för att byggbranschen förblir stagnerad i sin ”kulturella” homogenitet – med de traditionella värderingarna som bl a berör kvinnosynen och synen på invandrare – och i fortsättningen också oattraktiv för en viss typ av människor som söker sig till branschen (Olofsson 1999 och 2003). En annan risk med att branschen stagnerar ligger i att personer som är villiga att

1

Se definitionen s 11. 2

I en studie som fokuserar på 155 avgångselever under perioden 1997 – 2000 vid tolv stickprovsklasser från fyra olika regioner i landet kommer man fram till att byggbranschen förlorat mer än hälften (57%) av de

anpassa sig till den kultur som dominerar idag blir färre och färre i och med att skolsystemet och samhällsutvecklingen uppfostrar ungdomar att ställa krav, vara ifrågasättande och mer kritiska och krävande (Hoffrén-Larsson och Gustafsson 2003).

Den här slutsatsen var för oss oväntad och har väckt tankar kring vårt uppdrag som yrkeslärare. Vi lägger mycket tid på att diskutera elevernas passivitet och ovilja att delta i lärandeprocessen, men hur mycket stimulans får de motiverade eleverna? Tar vi hänsyn till deras ifrågasättande, kritik, viljan att förvärva kunskaperna på egen hand? Eller kör vi på det traditionella sättet som Hoffrén-Larsson och Gustafsson beskriver i sin rapport? Studierna antyder att en ny anledning till avhoppen kan vara att de motiverade eleverna inte får tillräckligt med utrymme för utveckling när de kommer ut i arbetslivet. Vi undrar om dessa elever får den stimulans, som Hoffrén-Larsson och Gustafsson pratar om, i skolan med tanke på hur ”färgade” av branschen yrkeslärarna är.

1.1 Syfte och frågeställningar

Vi vill med detta arbete fördjupa oss i diskussionen kring de unga yrkesarbetarnas avhopp från utbildningen. Speciellt vill vi lyfta fram Hoffrén-Larssons och Gustafssons (2003) slutsats om att det finns en ny orsak till avhopp som har samband med branschens kollektivinriktade och likartade för alla system. Vi ser slutsatsen (den om nya orsaker till unga yrkesarbetares avhopp) i BYN:s1 rapport som intressant och viktig. Denna slutsats leder emellertid till nya frågor och vi vill se om det i skolan förhåller sig på det sättet som författarna till rapporten beskriver.

Utifrån denna slutsats formulerar vi en hypotes som vi prövar i uppsatsen. Hypotesen är följande: skillnaden mellan yrkeslärarnas och branschens tillvägagångssätt är inte så stor som författarna till rapporten antyder, och därför kan man inte påstå att den utgör en ny orsak till vissa elevers avhopp; däremot kan det vara så att yrkeslärarnas tillvägagångssätt påverkar elevernas inställning redan i skolan vilket kan leda till framtida avhopp. Med detta vill vi ifrågasätta Hoffrén-Larssons och Gustafssons slutsats.

• Vi har därmed valt att arbeta med följande frågeställningar som utgångspunkt: • Vilka anledningar till avhopp finns det, enligt befintliga studier och rapporter? • Bekräftar vår undersökning att avhoppen sker av dessa anledningar?

• Är skillnaden mellan yrkeslärarnas och företagens tillvägagångssätt att utbilda elever så stor att man kan prata om att den kan utgöra ytterligare en orsak till avhopp?

1

1.3 Definitioner

När vi i arbetet använder uttrycken elev, lärling och ung yrkesarbetare menar vi samma sak, nämligen de elever som precis har slutfört sin gymnasiala byggutbildning och bör ansöka om en lärlingsbok för att fortsätta sin utbildning på ett byggföretag. Undantaget är när vi i resultatet pratar om eleverna som fortfarande går utbildningen. I dessa fall skriver också i vilken årskurs de går.

Med avhopp menas i detta arbete att eleven inte ansöker om sin lärlingsbok och därmed inte kan delta i utbildningsprocessen; i verkligheten kan det, emellertid, hända att denna elev arbetar på ett byggföretag och därmed är kvar i branschen.

RYK står för Regional Yrkeskommittè. Över hela Sverige finns det regionala yrkeskommittéer, RYK. RYK är den regionala kontakten som lärlingen har efter skolan och de har till uppgift att planera, organisera och övervaka yrkesutbildningen på alla skolor och arbetsplatser inom sin region. Det är också här som lärlingens utbildningsbok skrivs ut efter det att en anställning på lärlingen har blivit aktuell.

BYN står för Byggindustrins Yrkesnämnd och är ett partsammansatt organ. Det innebär att det i BYN:s styrelse finns representanter från både arbetsgivaren och arbetstagarsidan. BYN hanterar avtalsfrågor gällande yrkesutbildningsavtalet och ger direktiv och instruktioner till RYK, företag och de godkända utbildningsgivarna. BYN, som arbetar tillsammans med gymnasieskolor som har byggprogrammet, sköter lärlingsfrågor och arbetar för en god vidareutbildning för redan aktiva byggarbetare (Byggnadsindustrins Yrkesnämnd 2008).

Lärlingsbok (eller också utbildningsbok) är en värdehandling som registrerar de ackumulerade antalet timmar och arbeten som eleven praktiserat under lärlingsutbildningen. Boken utfärdas av RYK så fort eleven fått en lärlingsplats på ett företag som är med i kollektivavtalet. Eleven redovisar lärlingsboken när yrkesbeviset söks (Granlund 2007).

2. Litteraturstudie

I detta avsnitt presenterar vi kort hur utbildningen till byggnadsarbetare är upplagd. Vi sammanfattar den befintliga forskningen om de unga yrkesarbetarnas avhopp, refererar målen och syften med byggutbildningen respektive den företagsförlagda utbildningen samt beskriver problematiken kring målsättningen för den företagsförlagda utbildningen. Dessutom resonerar vi kring de centrala begreppen som kommer att vara aktuella för vidare diskussion.

2.1Från elev till lärling!

Byggprogrammet är attraktivt idag, av 1374 sökande till skånska byggprogram intogs, enligt Sveriges Byggindustrier, 785 år 2007 (Sveriges Byggindustrier 2008), vilket gör det till 1,8 sökande per plats. Eftersom konkurrensen är stor, krävs det att man har goda resultat från grundskolan för att bli antagen.

Byggprogrammet är treårigt, man läser obligatoriska kärnämneskurser: svenska/svenska som andraspråk A och B, matematik A, engelska A, samhällskunksap A, religion A, estetisk verksamhet, datakunskap A, naturkunskap A, idrott och hälsa. Parallellt läser man karaktärskurserna som skiljer sig beroende på vilken inriktning man väljer (Gy2000:02Byggprogrammet).

Under första året ligger fokus på att man väljer inriktning som man trivs med och som passar en, man bekantar sig med de grundläggande byggkunskaperna samt besöker arbetsplatserna för första gången, en så kallad arbetsmiljöpraktik. Årskurs ett börjar med en rundgång som idag består av sex stationer: mur, trä, betong, anläggning, mål och plåt. Genom att tillbringa tre veckor på varje station och göra de grundläggande uppgifterna, får man en inblick i vad varje yrke har att erbjuda och därmed anses det att elever ska ha lättare för att välja inriktning som passar dem. Rundgången betygsätts, man gör sitt individuella val, och börjar med A-kurserna enligt inriktning. Om man, till exempel, har valt inriktning ”Mur” får man grundläggande kunskap i fasad- och konstruktionsmurning, lär sig grundläggande arbetsmetoder, material och hjälpmedel. Nu får man också grundläggande kunskaper om säker arbetsmiljö. Även detta betygsätts.

I årskurs två fördjupar man sina kunskaper och utför mer avancerade uppgifter. Inom MUR, får man, exempelvis, lära sig kakla, mura öppna spisar, slå valv över fönster- och dörröppningar. Nu lär man sig också tolka ritningar och utföra arbete enligt dem, man har

också fått så mycket kunskap att man kan börja på ens första arbetsplats och genomgå den så kallade arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). Fortfarande läser eleverna kärnämnena parallellt med sitt arbete i verkstaden.

Under det tredje och sista året på programmet tillbringar elever tre dagar i veckan ute på arbetsplatser. Det är här kontakten med framtida arbetsgivare etableras, och många stannar på sina praktikplatser även som lärlingar (vilket också är tanken) efter avslutad gymnasietid. För att en elev ska kunna bli anställd som lärling krävs det att företaget har intresse i eleven och hans kompetens.

När eleven går ut sin utbildning, registreras hans eller hennes avslutade kurser på RYK:s hemsida, vilket innebär att allt material om eleven lämnas över till RYK som i sin tur ska ta hand om eleven och följa hans eller hennes vidare utbildning. Det innebär också att eleven, för att kunna fortsätta sin utbildning, måste ansöka om en lärlingsbok där alla arbetstimmar på de olika momenten skrivs in (en sorts kontroll att eleven får varierande utbildning). Denna lärlingsbok får man endast om man arbetar på ett företag som är anslutet till Byggnads eller Sveriges Byggindustri (Svenska Byggnadsarbetarförbundet 2007).

Efter avslutad gymnasieutbildning och totalt mellan 6300 till 7800 timmar av arbete, gör man ett yrkesteoretiskt prov för att kunna få yrkesbevis och bli fullbetald.

2.2 Motivation – lust att nå ett mål

Motivation förefaller vara ett av de centrala begreppen i de studier av unga yrkesarbetares avhopp som vi studerat. Därför gör vi härmed en beskrivning av begreppet för att sedan kunna resonera kring det.

Ordet ”motivation” syftar, enligt Dahlgren (2001: 64) på processer som sätter igång beteende, upprätthåller och riktar det. Vidare menar Hans Dahlgren (2001) att målet har stor betydelse inom motivationsteori eftersom motivation är lust att nå ett mål; motivation kan bytas ut mot orden lust och mening. Han beskriver motivationen som en ”inre” koppling mellan behov och föreställning om vad som leder till behovstillfredsställelse och ger ”rörelse” mot målbilden. Författaren framhåller att motivationen är målets dragkraft. Hur stor dragkraften är beror på hur tydligt man framkallar målet i sitt sinne vilket kräver att målet är konkret och synligt (Dahlgren 2001: 65, 67).

Dahlgren beskriver vidare motivation som ett tillstånd i fem dimensioner där individen förhåller sig till ett mål på följande sätt: (1) jag har en tydlig bild av målet; (2) jag

behöver lära detta; (3) jag vill lära detta; (4) jag kan genomföra arbetet att lära detta; och slutligen, (5) jag har överblick över de sammanhang där målet ingår. Om dessa fem dimensioner finns i målupplevelsen, har målet stor dragkraft.

För att kunna se om målet är uppnått är det viktigt att ställa rätt fråga vid utvärdering och ha i åtanke att lärprocessens mål i huvudsak är av två slag: produktmål och lärmål, där produktmål handlar om framställning av en konkret produkt, medan lärmål handlar om det som hänt inom inläraren när målet är uppnått (Dahlgren 2001: 68).

Dahlgren påpekar dessutom att den enda verkningsfulla belöningen är den kunskap individen upplever som meningsfull, värdefull och användbar i sammanhang utanför ”lektionen”. I denna bemärkelse, menar författaren, är bra betyg ett falskt mål som fjärmar elever från ett funktionellt vetande. Även rädsla för dåliga betyg och den sociala diskvalificeringen skapar negativ motivation eftersom den bygger på undvikande och strävan

från något istället för lust till något (Dahlgrens kursivering 2001: 66).

2.3 Syfte och mål med byggutbildningen på gymnasiet

Enligt GY2000:02 syftar Byggprogrammet till

att ge en bred orientering om byggprocessen och till att ge grundläggande kunskaper inom nybyggnad och renovering av hus och anläggningar. Programmet syftar även till att ge en grund för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.

(Skolverket 2000:12)

Förutom att eleverna ska förvärva grundkunskaper inom byggteknik har man också som mål att utveckla deras estetiska, ekonomiska och ekologiska tänkande. Dessutom syftar programmet till att uppväcka elevernas kreativitet och entreprenörskap samt utveckla deras sociala kompetens med språkfärdigheter och servicekänsla.

Det framhävs i förordningen att för att dessa mål ska kunna uppnås är det viktigt med samverkan mellan de teoretiska och de praktiska ämnena. Med andra ord, betonar man sambandet mellan teori och praktik och ämnesintegrering i detta avseende.

En viktig förutsättning för att denna praktiska - teoretiska samverkan ska ske är den arbetsplatsförlagda utbildningen som utgör, enligt styrdokumenten, en helhet tillsammans med den gymnasiala utbildningen.

I detta sammanhang framhävs vikten av att handledaren på APU är medveten om utbildningens mål och syfte. En dialog mellan de inblandade parterna är väsentlig för att

eleverna ska kunna få en fullständig byggutbildning där man ser en tydlig koppling mellan det teoretiska och det praktiska.

2.4 Uppfattningar om syfte och mål med lärlingsutbildningen

Som det framgår av litteraturen, finns det inga avtal och styrdokument som ger tydlig beskrivning av vad lärlingen ska uppnå för kompetens under lärlingstiden. Det påpekas att villkoren och kraven är mycket skiftande mellan olika orter, någon enhetlig uppfattning om vad som utgör byggnadsarbetarens kompetens finns inte ens bland de utbildningsansvariga. Social kompetens och självständighet anses som viktiga egenskaper av de flesta (Hoffrén-Larsson 2002). Det verkar dock vara oklart vad som innefattas i branschens yrkeskompetens.

När Mikael Granlund som tar hand om lärlingarna på RYK beskriver uppläggning av lärlingsutbildningen berättar han att man planerar och resonerar med lärlingen om vad som har gått bra innan och vad som varit lite svårare och man går igenom lärlingens betyg, för att skapa sig en bild av eleven. Därefter planerar man för kommande sex månader. Sedan böjar lärlingen sitt arbete och var sjätte månad har man en avstämning, när man går igenom lärlingens framgångar, misstag, behov. Man försöker också att se om handledningen varit bra och om eleven fått den hjälp som han eller hon behöver. Därefter planerar man för nästa sex månader och så här rullar det tills lärlingen uppnått sina timmar (Granlund 2007).

Hoffrén-Larsson menar också att regionala regler om utbildningens innehåll skiljer sig kraftigt. Det påpekas att en del lärlingar inte betraktar lärlingstiden som en utbildningssituation eftersom utbildningen inte är så välplanerad som man hade önskat (Hoffrén-Larsson 2003).

Mikael Granlund säger dessutom att erfarenheten visar att inte alla lärlingar har blivit bemötta på det vis som RYK vill att det ska vara. De fick alltså inte en varierande lärlingsutbildning under sin anställning, vilket gjorde att de tröttnade på branschen och hoppade av sin utbildning (Granlund 2007).

I flera undersökningar påpekas det att övergången från gymnasiet till den företagsförlagda utbildningen inte sker på det sätt som man vill ha det. Redan 1995, till exempel, skriver Härdig i sin avhandling att yrkeslärarna efterlyser överlag ett betydligt större engagemang och intresse från byggbranschens parter.

Härdig påstår att det inte är ovanligt att branschen från och till utnyttjar eleverna som billig arbetskraft under utbildningen genom att ge dem okvalificerade arbetsuppgifter (Härdig 1995: 215).

2.5 Kunskapsbegreppet

Kunskap är ett annat begrepp som genomgående återkommer i all forskning kring unga yrkesarbetares avhopp samt i våra intervjuer med yrkeslärare. Vad är då kunskap och vilken uppfattning om begreppet har man som yrkesman och inom den så kallade praktiska

utbildningen?

Frågan om vad kunskap är förefaller vara en bland de aktuella frågeställningarna i samband med den pedagogiska helhetssynen som Maltén diskuterar i sin bok (1997: 83). Det är inte enkelt att ge svar på frågan om vad kunskap är, eftersom den har många dimensioner och former. Maltén presenterar några motsatta dimensioner av kunskap och väger, t ex ytligkunskap mot djupkunskap, separerade mot integrerande undervisningsperspektiv samt kunskap med bytesvärde mot kunskap med bruksvärde. Med denna framställning vill han påpeka skillnaden mellan en traditionell och en progressiv kunskapsdimension. Så, kommer ytligkunskap, separerande utbildningsperspektiv samt kunskap med bytesvärde hamna i den traditionella dimensionen. Det kommer då att handla främst om det mekaniskt inlärda, ofta genom imitation, upprepning, när undervisningen fokuserar på ämnesinnehållet ur vilket avgränsade fakta är framtagna i enighet med ett separerande perspektiv (Maltén 2003: 92 – 96).

I den progressiva dimensionen handlar det om verklighetsförankrad kunskap med långsiktigt bruksvärde som kan komma till användning inte bara vid fortsatta studier utan även inom yrkesliv, samhällsliv och privatliv. Det är djupkunskap med mening och innebörd, ofta ämnesövergripande och helhetsbetonad där lärandeprocessen består mer av insikt och förståelse än passivt mottagande. Det är den dialektiska kunskapssynen som dominerar i denna dimension. Den dialektiska kunskapssynen innebär att den som lär sig successivt förändrar sin ursprungliga kunskapsbild genom en process i vilken individen omstrukturerar sin kunskap utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför och, därmed, vidgar sin horisont och omvärldsuppfattning (Maltén 2003: 92 – 96).

Läroplanen (Lpo94) beskriver fyra kunskapsformer (ibland kallade för ”de fyra F:n): Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet som måste samspela med varandra och utgör

varandras förutsättningar – vad, varför, hur samt den ”tysta” kunskapen som erbjuder förförståelsen nödvändig för bedömning av nya situationer. Maltén (1997, 2003) ger en egen kunskapsmodell där hänsyn tas till sådana kunskapsformer som skulle kunna benämnas processkunskap, social kunskap samt emotionell kunskap och urskiljer baskunskap, fördjupad kunskap, processkunskap och socio-emotionell kunskap/kompetens. Till baskunskaperna hör, enligt Maltén, intellektuella, personliga, sociala och praktiska färdigheter. Den fördjupade kunskapen inrymmer ett dynamiskt samspel mellan gamla och nya erfarenheter, betonar sammanhangets betydelse samt ser kunskapen som redskap – en ackommodation av ny kunskap, varvid helt nya kunskapsrelationer uppstår och en omstrukturering av kunskap äger rum. Processkunskapen, fortsätter Maltén, kan ses som en dynamisk handlingsberedskap, med vars hjälp eleven söker och skapar sin egen kunskap genom att ställa gammal kunskap mot ny erfarenhet. Den socio-emotionella kunskapen handlar om relationen mellan människor, hit hör dels de kollektiva värden som samarbete, solidaritet, respekt för andra, demokrati och värdefrågor dels kunskapen om sin egen personlighet (2003: 110 – 112); kunskapsutveckling går enligt Maltén från det enkla till det mer sammansatta och passerar under vägen olika kunskapsnivåer – fakta, begrepp, generalisering (1997: 91 – 96).

2.5.1 Gymnasieutbildningen och den företagsförlagda

utbildningen. Mästarläran

Utbildningen till byggnadsarbetare är tänkt att vara en sexårig sammanhållen utbildning. Enligt skolverket så ska det hållas en fortlöpande kontakt angående elevens arbetsförlagda utbildning. Detta ska ske av företrädare ifrån arbetslivet tillsammans med lärare och elev, där de ska utforma utbildningens mål tillsammans utefter elevens förutsättningar (Skolverket 2000).

Hoffrén-Larsson i sin studie ”Från lärling till yrkesarbetare” visar dock på en del brister som gör att byggutbildningen inte alltid betraktas som enhetlig och sammanhängande över de år en yrkesarbetare befinner sig under utbildningen. Hon menar att gymnasieskolan och den företagsförlagda utbildningsdelen inte är synkroniserade. Medan gymnasieskolan strävar efter att utbilda en kritisk och fullständig individ, frågar färdigutbildningen fortfarande efter egenskaper hos lärlingen som prioriterades inom de tidigare utbildningsmålen (2002).

Som det påpekas i Höjlund (2005: 120), är byggprogrammets problem att lärare står med branschens krav å ena sidan och kursplanens krav å andra sidan. Dilemmat är, vilket

också påpekas av författarna, ”om det livslånga lärandet ska fylla företagens behov eller om det i första hand ska riktas mot människans egen förmåga att skapa sig ett gott liv i ett demokratiskt samhälle?” (Höjlund 2005: 120).

I undersökningen om unga yrkesarbetare i byggbranschen nämner Hoffrén-Larsson & Gustafsson mästarläran, hon menar att i detta förhållande mästare- lärling förväntas lärlingen att ta en undergiven roll och påbörja sin väg mot yrkeskunskaper via enkla sysslor som inte alltid har direkt koppling till själva yrket (Hoffrén-Larsson & Gustafsson 2003). Författaren menar vidare att lärlingsstatus i branschen innebär att eleven måste ”uppfostras” till branschens kodex och dess traditioner, vilket ofta anses av yrkesarbetare vara den viktigaste punkten i utbildningen – yrkeslärare ser det dessutom som sin uppgift att ”fostra” eleverna i enighet med yrkeskoden då man poängterar vikten av närvaro och punklighet (Hoffrén-Larsson & Gustafsson 2003).

Hoffrén-Larsson vid flera tillfällen understryker hur förväntningar på elever skiljer sig i skolan och på företagen. Inte sällan hör man att de primära egenskaperna hos en bra lärling är att komma i tid och visa engagemang genom att t ex visa intresse av att arbeta under loven. Kunskapen, påpekas det samtidigt, är något som man ändå kan inhämta, bara de ovan nämnda kriterierna är uppfyllda (2002). Även denna syn framträder i yrkeslärarnas tillvägagångssätt.

Mästarläran behöver dock inte tolkas så negativt som Hoffrén-Larsson & Gustafsson gör det. Innehållet i undervisningen ska vara användbart för eleverna, inte bara i skolan utan också utanför den. Eleverna, påpekar Laursen, bör få erfarenheter av att själva använda innehållet i olika sammanhang (2005: 119). Mästarläran diskuteras av Laursen, och han påpekar att det är pedagogiskt avgörande att denna form av lärande är en integrerad del av ett praktiskt utövande av ett yrke där bägge parter praktiserar det aktivt (2005: 124). Laursen beskriver sedan att skillnaden mellan mästarläran och skolundervisningen består i att mästarlärandet som regel försiggår i ett sammanhang där arbetet är det primära och lärandet det sekundära; i skolundervisningen är förhållandet det motsatta (2005: 125). Mästarläran, fortsätter Laursen, kan ses som något föråldrat, något som skulle vara främmande för didaktiken, eftersom didaktiken sysslar med målinriktad och rationellt tillrättalagd undervisning, medan mästarläran framställs som ett slags upplärande integrerat i arbetet.

Det är dock viktigt att förstå, menar Laursen, att mästarläran är en viktig inspirationskälla för didaktiken och har mycket att erbjuda när det gäller undervisningsmetodik. Man kan säga att mästarlärande är ett renodlat exempel på learning by

doing-principen, och man i skolan kan med framgång praktisera sitt område i en sådan

omfattning att de uppnår en del av mästarlärans fördelar (Laursen 2005: 125).

Laursen påpekar också att mästarlärans principer inte står i motsatsförhållande till undervisning. Det är felaktigt att säga att mästarlärans princip är att låta arbetet dominera och därmed omöjliggöra att hänsyn tas till undervisning och det traditionella urval av lärostoff i förhållandet till målet. Med fördel kan man skapa ett pedagogiskt tillrättalagt upplägg och låta det ha mästarlärans form där eleven lär av en praktiserande mästare (Laursen 2005: 127).

2.5.2 Yrkeslärarkod och byggbranschens ”kultur”

När Jan Härdig skriver sin avhandling år 1995, kommer han fram till att det inte framkommer några avgörande skillnader i hur de olika yrkeslärarna uppfattar utbildningens syfte och innehåll samt relationen mellan utbildningen och arbetslivet. Han antyder att orsaken till detta kan vara att alla yrkeslärare oavsett ålder, övrig utbildning eller antal tjänsteår har samma erfarenhetsmässiga bakgrund att utgå ifrån – byggnadsarbete. Denna enighet förklarar Härdig med en slags yrkeslärarkod, eller en kollektiv kod som är uttryck för en gemensam kunskap som endast kan inhämtas via mångårig erfarenhet och lärdom från arbetslivet (Härdig 1995: 216-217).

Härdig påpekar att denna yrkeskod omfattar inte bara de yrkesrelaterade kunskaperna utan också en yrkeskollektiv kunskap om det dolda, det osynliga, det outtalade – attityder, värderingar, föreställningar och uppfattningar. Yrkeslärarnas insatser, menar Härdig, präglas av att förbereda eleverna socialt för ett arbetsliv (Härdig 1995: 217-225). Om underkastelsen och övertagande av den sociala ordningen pratar även Ingrid Carlgren när hon diskuterar lärlingsorganiserad skola (1999: 21). Hon menar att lärlingsutbildningarnas dolda läroplan handlar om underkastelse och övertagande av inte bara kunskapen utan också den sociala ordning och verksamhet som den ingår i. I förhållande till en skola som ska fostra till demokratiskt deltagande blir denna tradition ifrågasatt och leder till konflikter, påpekar Carlgren (1999: 21).

I sin doktorsavhandling tar Olofsson (1999) upp vissa attityder rådande inom byggbranschen. Olofsson menar att byggbranschen inte speglar dagens samhälle, då kvinnor och utomnordiska invandrare utgör en minoritet; byggbranschens kultur och många av dess outtalade normer är formade ur ett manligt perspektiv.

2.6 Studier om avhopp och ”nya” orsaker

I en studie av lärlingsutbildningen i byggbranschen kommer Hoffrén-Larsson fram till att ett betydande antal elever som avslutat Byggprogrammet inte fullföljer sin utbildning med en lärlingsperiod och hoppar av innan de blivit färdigutbildade (Hoffrén-Larsson 2002). Prognosen från Arbetsmarknadsstyrelsen (2002) visar att nytillskottet till byggbranschen från utbildningssystemet är drygt 10 000 mindre än vad som krävs för att täcka behovet fram till 2015. Enligt Skolverkets och SCB:s utvärderingar från senare hälften av 1990-talet väljer nästan 50 % av eleverna från yrkesinriktade program bort ”sin bransch” efter skolan (Skolverket 1999, SCB 2000). Byggbranschen är inget undantag – det handlar om att branschen kan vara på väg att förlora mer än hälften av sina unga yrkesarbetare (Hoffrén-Larsson och Gustafsson 2003).

I sin studie av orsaker till varför unga yrkesarbetare inte vill slutföra sin utbildning efter Byggprogrammet beskriver Hoffrén-Larsson och Gustafsson (2003) en del tidigare studier, statistiska uppföljningar och branschrepresentanternas uttalanden som talar starkt för att ett betydande antal elever som avslutat Byggprogrammet inte alltid fullföljer sin utbildning med en hel lärlingsperiod utan hoppar av innan de hinner bli färdigutbildade (jmf Arbetsmarknadsstyrelsen 2002, Bergman 2003, BYN:s Årsrapport 2001, BYN:s utredning 2003, Samuelsson & Andersson 2002).

Hoffrén-Larsson och Gustafsson redogör vidare för en rad undersökningar från slutet av 1970-talet, 1980-talet och 2002, som visar att orsakerna till avhopp har varit desamma: arbetsstress, tungt arbete, arbetsresor, osäkra arbetsförhållanden, arbetsledningsrelaterade faktorer samt oro för hälsan och arbetslöshet – problem som har med fysisk och psykisk arbetsmiljö att göra, men också med arbetarnas utvecklingsmöjligheter (Hoffrén-Larsson, Gustafsson 2003). När utredarna sammanfattar de huvudsakliga orsakerna till avhoppen bland personer som lämnar branschen direkt efter skolan, nämner de tre motiv: arbetslöshet (det att personen väljer att söka arbete hos andra arbetsgivare eller i andra branscher), bristande

utvecklingsmöjligheter och skolförhållanden – missvisande information om gymnasieprogram

som ansågs har lett till felaktigt val av program, dåligt planerad och genomförd APU (2003). När Jan Härdig skriver sin avhandling år 1995 kommer han fram till att elever som söker till byggprogrammet ofta har olika perspektiv på varför de väljer just detta program. Han ser att det ofta går bra för de elever som är motiverade till sina studier och har bra betyg både i skolan och på deras praktik som sedan leder till en lärlingsanställning inom något yrke.

Enligt Härdig kan elevers bristande intresse för utbildning bero på att eleverna inte kommer in på sina första val – de har för dåliga betyg och detta resulterar i att deras förutsättningar försämras betydligt. Dessa elever, menar Härdig, är inte motiverade och är skoltrötta och väljer byggprogrammet för att ha någonstans att ta vägen, vilket resulterar i dålig motivation och ointresse för yrket (Härdig 1995:115).

Vidare menar Härdig att sådana elever är ofta väldigt svaga socialt och saknar självförtroende för att de bl a inte har haft den rätta stöttningen i grundskolan. Detta är också en bidragande faktor till att eleverna tappar motivationen och hoppar av sina studier (Härdig 1995: 116).

Situationen har förändrats något sedan 1995 och de nyare studierna pekar på att det finns en rad andra orsaker till avhoppen. Även dessa kan anses ha samband med motivation. I studien av Hoffrén-Larsson och Gustafsson (2003) görs det en gissning om att det kan finnas orsaker till unga yrkesarbetares avhopp idag då både samhället och utbildningen förändrats och unga människor har andra preferenser vilket påverkar deras sätt att tänka och agera. Därför, menar Hoffrén-Larsson och Gustafsson (2003), kan man hitta bidragande orsaker till ungdomars avhopp i det utbildningssystem som skolar ungdomar till yrkesarbetare idag. De syftar till den förändring som har skett i innehållet av byggutbildningen med flera obligatoriska kurser och ämnen som traditionellt bara har funnits i teoretiska program – en förändring som ställer högre krav på elever, som förväntas kunna ta eget ansvar och forma, påverka sin egen utbildning. Detta är till skillnad från den mer kollektivt inriktade och likartade byggundervisningen av det gamla systemet. Samtidigt som det sker förändringar inom skolan, förblir utbildningen inom branschen (lärlingsutbildningen) traditionell, påpekar Hoffrén-Larsson och Gustafsson (2003).

Studien har en annan intresseväckande slutsats. När man jämför de två grupperna av unga yrkesarbetare – de som lämnar yrket och de som stannar kvar – ser man att de yrkesarbetare som stannar kvar tycks ha mindre krav när det gäller olika arbetsmiljöfaktorer medan de som lämnar yrket betraktas som ”utvecklingsbenägna” och har större fodringar på sin arbetsmiljösituation och anställningsförhållanden (Hoffrén-Larsson, Gustafsson 2003).

I avslutande kapitel av sin studie skriver Hoffrén-Larsson och Gustafsson att deras undersökningsresultat kan betyda att branschen och framförallt många byggföretag inte satsar tillräckligt för att behålla de blivande yrkesarbetare. Författarna menar också att problematiken ligger i att den unga generationen med förändrade krav möter en traditionell bransch som skiljer sig mycket från undervisningssituationen (2003).

3.

Metod

Vi har valt att göra en fenomenografisk studie, där vi kan finna bilden av hur lärare och elever upplever byggutbildningen – hur lärare ser sitt ansvar och hur elever uppfattar lärare. Med denna utgångspunkt studerar vi lärarnas och elevernas uppfattningar tagna direkt ifrån deras tankar oavsett om de är riktiga eller felaktiga. Intresset riktas mot de olika sätten att förstå en och samma företeelse (Egidius 2003: 157-158).

Fenomenografiska studier grundar sig på empiri i form av intervjuer och enkäter. En analys av resultatet görs sedan genom kategorisering som går ut på att finna skillnader och likheter i uppfattningar. Denna teori är en kvalitativ forskningsmetod som tar sin utgångspunkt i att beskriva uppfattningar om fenomen. Fokus med denna teori ligger på att kartlägga olika erfarenheter. Vikten och intresset ur forskarsynpunkt är att se hur de olika uppfattningar är och synliggöra hur de ser ut (Hartman 2004: 272).

3.1 Metodval

Först och främst gör vi i detta arbete en prövning av en hypotes som bygger på Hoffrén-Larssons och Gustafssons (2003) rapport beträffande varför lärlingarna hoppar av sina studier. Huvudmetoden är därför hypotesprövning där hypotesen bygger på kända fakta.

När vi jämför de två utbildningarna – den gymnasiala och den företagsförlagda – använder vi oss av komparationsmetod då vi utgår ifrån att de två är menade att vara delar av en helhet, nämligen den sexåriga byggutbildningen, och därför bör uppfylla samma didaktiska och pedagogiska krav.

I arbetet prövar vi dessutom om slutsatserna gällande övriga anledningar till avhopp gäller.

3.2 Datainsamling

Det finns två typer av metoder för datainsamling som man kan använda sig av: kvantitativ och kvalitativ. Forskarens val av undersökningsmetod beror framför allt på vad som ska undersökas. Med en kvalitativ metod är forskaren ute efter en förståelse och en djupare kunskap där intervjupersonen får en chans att mer avslappnat berätta om sina funderingar och upplevelser av det aktuella problemet. Väljer man att gå på en kvantitativ metod är forskaren

mer ute efter en logisk förklaring av problemformuleringen där intervjun är mer en process i tre faser: planering-, insamling-, och analysfasen. Slutligen vill man finna en förklaring av det aktuella problemet och av detta kunna dra generella slutsatser (Hartman 2004: 207-208).

För att ta reda på åsikter, uppfattningar och kunskaper använde vi oss av enkät- och intervjumetodik. Lärarintervjuerna inspirerades av Hoffrén-Larssons uppställning om skillnader mellan de två utbildningsformerna – gymnasieskola och den efterföljande färdigutbildningen (se Hoffrén-Larsson 2004: 43). Med dessa frågor ämnade vi att få en inblick i yrkeslärarnas inställning till och kunskap om utbildningsprocessen. Frågor till

elevenkäterna formulerade vi själva utifrån vår frågeställning. Syftet med frågorna skilde sig

i enkäterna för de olika årskurserna. I enkäter med avgångselever fokuserades det på anledning till avhopp samt vad de tyckte att de inblandade parterna kunde ha gjort annorlunda. Dessa informanter fick besvara sina enkäter muntligt via telefon. Enkäterna till årskurs ett och tre var utformade på liknande sätt med frågor av samma karaktär, dock med fokus på förändring i årskurs tre-enkäter. I senare skede gjorde vi även en serie intervjuer

med avgångselever som kompletterade den tidigare enkätundersökningen.

Frågorna i elevenkäter var mer bundna dock med en öppen del där eleverna fick skriva egna kommentarer. I lärar- och avgångselevers intervjuer använde vi oss av öppna frågor.

3.3 Urval och genomförande

Arbetet började som en helt annan undersökning. Från början var vårt syfte att enbart ta reda på varför eleverna på byggprogrammet hoppar av sin byggutbildning direkt efter gymnasiet. Efter det att vi har gjort litteratursökningar kom vi fram till att ämnet redan var välundersökt och det fanns ett ganska tydligt svar på vår fråga. Däremot väckte vissa slutsatser i forskningar nya frågor hos oss. På det sättet kom vi fram till de nya frågeställningarna.

Av denna anledning gjordes enkätundersökningar och telefonintervjuerna utifrån den gamla frågeställningen. Vi ansåg dock att vi ändå kunde använda oss av denna information samt komplettera med nya intervjuer både bland lärare och bland elever.

I och med att vi först och främst intresserar oss för yrkeslärarnas tillvägagångssätt när de utbildar eleverna utgör intervjuerna med yrkeslärarna huvudmaterialet i vår undersökning. Intervjuerna med eleverna är ett kompletterande material.

Första steget var att studera olika forskningar för att se vilka frågor som skulle vara relevanta att ställa. Litteraturen som vi fokuserade på var främst BYN:s rapporter där de unga yrkesarbetarnas avhopp utreds. Vi har också tittat på andra examensarbeten samt studerat material om vetenskaplig metod (huvudboken blev den av Rolf Ejvegård, 2003 samt Lisbeth Amhags presentation om vetenskapliga teorier och metoder, 2007) för att hitta exempel på hur man kan bedriva intervjuer och enkäter.

Lärarintervjuerna genomfördes parallellt med elevintervjuerna och åtta lärare från tre olika byggskolor intervjuades. Vi reflekterade över Härdigs (1995) slutsats i hans avhandling

Att utbilda till arbetare, som vi hänvisat till ovan (se s 17-18), om att orsaken till att de olika

yrkeslärarna uppfattar utbildningens syfte och innehåll samt relationen mellan utbildningen och arbetslivet likartat kan vara att alla yrkeslärare oavsett ålder, övrig utbildning eller antal tjänsteår har samma erfarenhetsmässiga bakgrund att utgå ifrån – byggnadsarbete. Vi strävade därför efter att få intervjua lärare som representerar olika generationer samt har olika lång undervisningserfarenhet för att se hur detta påverkar deras förhållningssätt till eleverna.

Därefter diskuterade vi vilka elever vi skulle intervjua. Det föll naturligt att intervjua elever från samma städer som de intervjuade lärarna kom ifrån. Eftersom vi inte diskuterar regionalskillnad i detta arbete, spelar det inte så stor roll varifrån vare sig eleverna eller lärarna som intervjuades kommer. Vi samlade information om hur många som avslutat byggprogrammet i dessa städer vårterminen 2006 för att därefter med hjälp av RYK:s dataregister sortera bort de som redan hade fått sin lärlingsbok. De elever som var aktuella att intervjua var de utan lärlingsbok och de var 60 (av totalt 121 elever som gick ut 2006 i de tre städerna i fråga). Intervjuerna skulle ske via telefon. Av de 60 inplanerade intervjuerna genomfördes lite mer än hälften – de andra gick inte med på det utan att ange någon anledning eller var av andra anledningar oanträffbara. Därmed intervjuades 42 avgångselever. Även en undersökning i skenbar1 tid gjordes när vi intervjuade elever som precis hade börjat byggprogrammet (årskurs ett 2007) och årskurs tre-elever som skulle gå ut vårterminen 2008. Vi ville med dessa intervjuer ta reda på av vilken anledning elever sökte till byggprogrammet samt vilka förväntningar de hade av utbildningen på skolan och företagen. Vi ville jämföra förväntningarna mellan dessa årskullar och se om det fanns någon förändring. I årskurs ett intervjuade vi 40 elever. Vi valde att intervjua de klasser som vi undervisade, det var frivilligt

1

Undersökning i skenbar tid – en undersökningsmetod som är vanlig inom språksociologiska studier och går ut på att man studerar språkförändring genom att titta på olika åldersgruppers språk (se Einarsson Språksociologi 2004: 225)

att ställa upp och det var 40 elever som gjorde det. På samma sätt gick urvalet i årskurs tre. Där ställde 28 elever upp.

För att vi skulle ha en rimlig chans att få med allt valde vi att spela in de muntliga intervjuerna och det var ingen som opponerade sig. Intervjuerna transkriberades och skickades till respektive informant för godkännande, där alla lämnade sitt godkännande till materialet.

Intervjuerna med lärarna analyserades på följande sätt. Först delade vi upp de intervjuade lärarna i kategorier beroende på erfarenhet av lärararbete, huruvida de har pedagogisk utbildning eller inte, även åldern var av intresse med tanke på Härdigs slutsatser. Därefter analyserade vi svaren utifrån Hoffrén-Larssons uppställning om de två utbildningsformerna för att kunna se om yrkeslärarna på byggprogrammet arbetar mer utifrån den traditionen som råder ute på byggarbetsplatserna när det gäller utbildning av elever/lärlingar eller om de arbetar efter gymnasieskolans styrdokument. Varje kategori av lärare gav vi en markering som sedan placerades in i den kolumn där deras svar passade bäst. På detta sätt kunde vi få en överskådlig bild av vilken tradition som yrkeslärarna utgick ifrån i sin undervisning.

I och med att frågorna som ställdes till eleverna styrdes av en annan frågeställning och det inte fanns tid att göra om intervjuerna, gick vi igenom de enkäterna och intervjuerna vi hade och valde ut det som var relevant till den nya frågeställningen.

3.4 Reliabilitet och validitet

Validitet och reliabilitet är begrepp som framför allt är framtagna till studier med kvantitativ ansats, men har allt mer börjat att tillämpas vid kvalitativa ansats. Det är av stor betydelse att forskningen uppfyller kraven på trovärdighet (validitet) och pålitlighet (reliabilitet) (Ejvegård 2003: 72).

Begreppet reliabilitet handlar om undersökningens pålitlighet och avser att man mäter på ett tillförlitligt sätt och utgår ifrån att agera så neutralt och professionellt som möjligt samt har en noggrann struktur och minimerar störande moment i undersökningen. Utgångspunkten är att man anger tillförlitligheten hos och användbarheten av ett mätinstrument och av måttenheten för att man ska kunna använda samma material upprepade gånger samt för att andra ska kunna använda instrumenten för att göra samma mätning (Hartman 2004: 146).

Begreppet validitet handlar om att forskaren mäter det som är relevant i sammanhanget. Fokus ligger på att forskare verkligen mäter rätt sak vid rätt tillfälle. En annan viktig aspekt är att man tydliggör vad måttet står för och använder det konsekvent i undersökningen (Ejvegård 2003: 73). Slutligen vill man med denna trovärdighet påvisa att de slutsatser man drar i undersökning verkligen är sanna.

I detta sammanhang anser vi att vårt val av undersökningsmetod, dvs. enkäter och intervjuer är passande eftersom vi strävar efter att ta reda på lärarnas och elevernas åsikter, erfarenheter och kunskaper. Däremot inser vi att intervjuantalet inte är tillräckligt stort för att kunna dra några tillförlitliga slutsatser, det är dock tillräckligt för att kunna se en tendens. För att bekräfta denna, krävs en mer omfattande studie som involverar betydligt fler informanter.

En annan nackdel kan vara att det är svårt för oss, som själva är deltagare i den organisation som vi gör vår studie om, att alltid ha en objektiv utgångspunkt eftersom man är känslomässigt involverad – något som även påpekas av Ejvegård (2003: 69) i samband med deltagande observationer. Att vi utgår ifrån en hypotes medför en annan risk. Som Ejvegård påpekar (2003: 38) är det av psykologiska skäl vanligt att hypoteser bekräftas.

I vårt arbete har vi varit väl medvetna om dessa risker och därför varit särskilt observanta när vi drog våra slutsatser.

4. Resultat

I och med att materialinsamlingen utgick ifrån två huvudfrågeställningar har vi valt att dela upp resultatet på samma vis – först presenteras undersökningen om anledningar till elevernas avhopp, sedan yrkeslärarnas tillvägagångssätt i sin undervisning. Alla inplanerade intervjuer har genomförts. Här följer en sammanställning av resultaten. I diagrammen anger vi antalet svar som eleverna gett vilket är anledningen till att talen i diagrammen inte sammanfaller med antalet intervjuade elever (en elev kan ha angett flera svar på samma fråga). Det gör vi dessutom för att undvika missvisande procenttal, eftersom det totala antalet intervjuade elever inte är så högt.

4.1 Orsaker till elevernas avhopp

I följande avsnitt presenteras resultaten av enkätundersökningarna och intervjuerna.

4.1.1

Enkätundersökningen (årskurs ett)

22 29 17 20 29 36

36 direkt anställing

29 eget företag

20 skoltrött, vill ha praktisk utbildning

17 hög lön

29 friheten i yrket

22 byggare i släkten

Figur 1 Bilden av byggprogrammet åk1 (antal svar) – Varför valde du byggprogrammet?

På frågan om varför de valde byggutbildningen (vi frågade 40 elever i årskurs ett), var det populäraste svaret anställning efter slutförd utbildning. Många har framtidsdrömmar om att starta eget inom byggbranschen och hälften är skoltrötta och vill in på en praktisk utbildning. De flesta har byggarbetare i släkten eller i bekantskapskretsen. Man ser tydligt att eleverna har påverkats av de mycket omtalade lönerna.

4.1.2 Enkätundersökning (årskurs tre – i skenbar tid)

9 fysisk ansträngning

3 obekväma tider

6 trivs

5 utnyttjande av lärlingar

1 tjäna pengar

2 dålig arbetsmiljö

Figur 2 Bilden av byggprogrammet åk3 (antal svar) – Hur ser du på yrket idag?

En liknande bild av byggprogrammet hade de elever som avslutar sin gymnasieutbildning detta läsår. Intervjuerna visar dock att den bilden hade förändrats en hel del för många. Först och främst reagerar eleverna på den fysiska ansträngningen som yrket kräver. Att man börjar arbeta så tidigt på morgonen orsakar också elevernas besvikelse med valet av yrke. Eleverna reagerar också på att man har en dålig arbetsmiljö – det är dammigt och man har smutsiga kläder.

Det finns emellertid andra röster som efterlyser att teorin blir mer förankrad i praktiken. Dessa elever menar att de inte känner igen sig när de kommer ut på praktik, dels för att eleverna själva inte är vana vid arbetssättet och dels för att praktikplatserna ibland ställer orimliga krav på eleverna. Många är missnöjda med attityden. Enligt eleverna själva, uppfattar de praktikplatsen som ett ”slaveriarbete” där de får göra okvalificerade arbetsuppgifter. Drömmen om den höga lönen sinar bort och känns overklig för dem i situationen.

4.1.3 Enkätundersökning (tidigare avgångsklasser)

8 bytte bransch

14 gör lumpen

2 mindre företag

6 studerar

12 arbetslös

1 inget körkort

Figur 3 Varför sökte du inte lärlingsbok? (antal svar)

Det framgår av enkäterna att de intervjuade eleverna inte har sökt sin lärlingsbok av olika anledningar. Två elever arbetar på mindre företag som inte är anslutna vare sig till Byggnads eller till Sveriges Byggindustri och därför har inte rätt till att ansöka om deras lärlingsbok. Vissa arbetar med något som inte har med byggbranschen att göra (t ex på COOP), andra gör lumpen och planerar fortsätta inom bygg när de är tillbaka. Ett fåtal studerar vidare, dock inte inom byggbranschen. En annan anledning till att elever inte fått anställning var att de inte hade något körkort (det var samma person som arbetade på COOP).

När man frågar eleverna som inte har fortsatt i branschen varför de hade valt att gå byggprogrammet, svarar de att det var den höga lönen, möjligheten att få anställning direkt efter avslutad skolgång som motiverade dem till det. En stor dröm för eleverna när de började sin utbildning var att starta ett eget företag. De flesta poängterar att arbetet inte är teoretiskt utan att det är kroppen som får jobba. Denna information om yrket får man oftast genom sina kompisar eller släktingar. Några hade dock fått råd om att gå byggutbildningen av Studie- och yrkesvägledare på grundskolan på grund av att det skulle vara en lättare utbildning. Även friheten i yrket spelat stor roll för deras val. Det är dock oklart hur de tolkat begreppen.

När man frågar dem som inte fortsatt inom branschen om anledningar till detta val, får man olika svar. Bara ett fåtal av dessa elever är missnöjda med sin skolgång och då handlar det om att de inte lagt mer energi och tid på studierna. De flesta är nöjda med lärarnas arbete men nu, i efterhand, tycker eleverna att lärarna borde ha varit mer krävande, t ex reagerat snabbare på skolk och dåliga studieresultat. Men det fanns även missnöjda röster, då någon tyckte att han inte fick den hjälp och respons han behövde, t ex i kontakt med företagen. Här erkänner dock de flesta att de själva inte var tillräckligt aktiva. Eleverna poängterar också att skolan borde ha kopplat teori och praktik tydligare samt ge mer

information om yrket och anställningsprocessen så att man redan från början är medveten om vad som gäller ute i arbetslivet.

Vi ställde också en fråga om avgångselevernas framtidsplaner. Hälften av de tillfrågade hade för avsikt att komma tillbaka till byggbranschen. Så här såg spridningen ut.

14 14 6 8

14 yrkesbevis

8 egen företagare

6 studera vidare

14 vet ej

Figur 4 Framtidsplaner (antal svar) – Vad är dina framtidsplaner?

4.1.4 Lärare Byggprogrammet om orsaker till avhopp

När lärare på byggprogrammet diskuterar anledningar till elevernas avhopp, nämner de samma orsaker som också eleverna talar om och som återkommer i flera studier – att verkligheten inte stämmer överens med förväntningarna, att arbetet ställer höga krav på både organisatoriska och fysiska egenskaper som alla elever inte besitter.

Lärare är dessutom överens om att media bidrar till att elevernas drömbild inte överensstämmer med verkligheten. De populära ”bygga om” – programmen målar upp yrket som glamoröst och kreativt. Arbetsprocessen klipps bort eller komprimeras och spelas upp med en glad och munter bakgrundmusik. I verkligheten arbetar man kanske i en skitig miljö och det är inte alls lika lyxigt som media framhåller. Dessutom, som flera lärare uttrycker, upplever man att lärlingarna utnyttjas på företagen och utrymmet för egen kreativitet är inte så stort.

Förutom de ovannämnda orsakerna påpekar lärarna att alla elever inte motsvarar branschens krav p g a sin kulturella bakgrund och sociala kompetens. Lärare vet av egen erfarenhet att det är svårare att ordna praktikplatser åt elever med invandrarbakgrund och attitydproblem. Det är också svårare att hitta praktikplatser till kvinnliga elever. Därför efterlyser lärarna pedagogisk kompetens hos handledarna på APU och lärlingsutbildningen.

Lärarna vi intervjuat uttrycker också en känsla av att eleverna behandlas i allt för stor utsträckning som om de vore lärlingar med bara fokus på att bli byggnadsarbetare; ”…vi uppfostrar inte självständiga elever, samhällsmedlemmar.

Det finns ju elever som i trean upptäcker att de inte alls vill arbeta inom byggbranschen. Det finns inga lösningar för dem”. I sina intervjuer säger lärare att de ofta känner att eleverna inte blir engagerade, de förklarar det med att tiden inte räcker till medan man är tvungen att genomföra många olika arbetsmoment.

attityd till invandrare och kvinnor oengage-rade lärare på gymnasiet traditionen av lärlings-utbildning arbetsmiljö mediabilden vs verkligheten verkligheten vs förväntningar fysiskt krävande arbete Avhopp

4.1 Yrkeslärare – vilken tradition utgår de ifrån?¨

Byggprogrammet (3år) Färdigutbildning (2,5år)

Mål med utbildningen

Programmål och läroplan ger tydliga målbeskrivningar.

Tydliga målbeskrivningar, vad utbildningen syftar till och vilka kunskaper lärlingen ska uppnå är inte kända för dem som utbildar

Bakomliggande ”ideologier” för

arbets- och läroprocessen

Låta eleven bli aktiv i beslut som gäller hans/hennes egen läroprocess, lära eleven att välja och kritiskt granska utbudet av information samt lägga fram egna önskemål. Eleven ska betraktas som en jämbördig part i sin egen utbildningsplanering.

”att arbeta sig till yrkeskunskaperna”

Hur utbildningens innehåll styrs, planeras och följs

upp.

Styrdokumenten (programmål, läroplan) styr utbildningens innehåll och vad den ska omfatta. Utifrån ramarna gör lärarna tillsammans med eleven egen utbildningsplanering efter elevens förutsättningar.

Elevens kunskapstillväxt följs regelbundet upp.

Utbildningsboken kan ses som ett centralt styrdokument som rubricerar det yrkesmoment som lärlingen ska vara bekant med. (Den används dock ofta bristfälligt som underlag för vad lärlingen får lära sig och kan ej ses som ”tvingande”).

Någon utbildningsplan och uppföljning existerar sällan eller aldrig.

Handledning

Lärarplanerade och handledda utbildnings- och arbetsmoment inom skolan.

Handledningens utförande varierar kraftigt. Handledning styrs ofta av arbetsuppgiften (eller saknas).

På vems villkor genomförs utbildningen?

”Eleven i centrum”. Intentionen är att mycket ska göras på elevens villkor (behov och förutsättningar av att lära sig, förutsättningarna, intressen).

Utbildningen kan betraktas ske på

produktionens och kollektivets villkor. Lärlingen har en underordnad roll och förväntas utföra de sysslor som förekommer i produktionen.

Vem är ansvarig för kunskaps-utvecklingen?

I slutändan åläggs eleven ansvaret för vad han/hon vill få ut av sin utbildning.

Ansvaret är oklart. I praktiken fråntas lärlingen ansvaret.

Möjlighet att påverka utformandet och

innehåll i utbildningen.

Eleven ges möjlighet att påverka och forma en del av innehållet.

I praktiken fråntas lärlingen oftast möjligheten att forma och påverka utbildningens innehåll.

Bedömning av kunskapstillväxt.

Elevens kunskapstillväxt följs regelbundet upp. Godkända prov och uppföljda prestationer bildar underlag för bedömning. Bedömningskriterierna är standardiserade.

Arbetade timmar bildar underlag för yrkesbevis. Ingen slutexamen. Validering av

yrkeskunskaper eller djupare kontroll av vad lärling kan efter avslutad färdigutbildning existerar inte idag.

- nyutexaminerade karaktärsämneslärare med ca fem års erfarenhet av läraryrket - karaktärsämneslärare med ca 20 års lärarerfarenhet och 40 poäng lärarutbildning - karaktärsämneslärare med ca tre års lärarerfarenhet men utan lärarbehörighet - nyanställda utan lärarerfarenhet och -behörighet.

4.2.1 Mål med utbildningen

Här intresserade vi oss för dels om lärarna kände till de dokument som styr utbildningen dels om de var medvetna om målen med de olika kurserna som ingår i utbildningen.

Det var intressant att veta om lärarna var medvetna om varför just de kurser som ingår i programmet var relevanta för eleverna och hur de resonerade kring kursernas innehåll.

Svaren vi har fått placerar sig olika i tabellen. De behöriga lärarna var medvetna om byggprogrammets styrdokument och kände till målen och betygskriterierna. Karaktärsämneslärare utan formell lärarbehörighet svarade som om vi frågade om elevernas personliga mål: ”att de ska klara av de kurser som ingår i deras val av inriktning”, ”att klara av de gemensamma kurserna för kärnämnena…”. Dessutom framgick det tydligt att dessa lärare inte alls var insatta i vare sig skolans styrdokument eller utbildningssystemet som helhet. I intervjuerna säger de att de tror ”att rektorn har en läroplan” men det är ”inget jag har tagit del av”; ”Kursernas mål och syfte har jag inte tagit del av”.

Mot denna bakgrund kunde vi konstatera att de behöriga lärarna arbetar utifrån skolans tradition medan de utan formell behörighet följer färdigutbildningens tradition där man, enligt Hoffrén-Larsson och Gustafsson, saknar tydliga målbeskrivningar.

När det gäller kunskapskraven i relation till utbildningens innehåll så resonerar de nyanställda obehöriga lärarna på ett sätt som vi kan tycka är väldigt sunt – de menar att innehållet i utbildningen inte överensstämmer med verklighetens krav och många arbetsmoment som eleverna får lära sig är ”förgångna”, något som man ”inte längre gör på arbetsplatsen”. Däremot får vi ingen reflektion kring varför detta innehåll finns, inte heller finns det något resonemang kring att innehållet faktiskt kan och måste anpassas till verkligheten.

4.2.2 Bakomliggande ”ideologier”

Lärarna med behörighet visar i sina intervjuer ambition att arbeta utifrån den tradition som råder i skolvärlden. De ger åtskilliga exempel på hur de försöker få elever att bli mer aktiva och engagerade i sin egen lärandeprocess: ”Jag går alltid igenom kursernas mål och betygskriterier noga med mina elever; föredrar uppgifter där eleverna själva behöver lösa problem, tycker inte om att bara berätta för dem vad de ska göra…”. I denna lärarkategori nämns också att materialet ska anpassas efter elevernas förutsättningar, även elever med särskilda behov nämns här.

Denna lärarkategori får dock en splittring i frågan då en av lärarna med lång erfarenhet menar att allting på programmet är redan bestämt och fastställt och elever lär sig genom att utföra de förutbestämda arbetsmomenten.

De obehöriga lärarna visar en tendens till arbeta efter det traditionella sättet – så som man brukar göra med lärlingar på arbetsplatsen – när de anser att eleverna ska arbeta sig till yrkeskunskaperna.

Detta är även ett resonemang som återkommer bland de äldre lärarna med lång erfarenhet: ”det är inte viktigt med kunskap. Det viktigaste är att man kommer i tid och visar intresse för yrket. Kunskapen kommer med åren” – säger en av de intervjuade lärarna.

4.2.3 Hur styrs utbildnings innehåll?

Denna fråga har samband med de två första och spridningen här blir ungefär likadan. I och med alla lärarkategorier ingår i skoldiskursen går det inte att komma ifrån att de följer upp elevernas kunskapstillväxt genom att sätta betyg och genomföra utvecklingssamtal, exempelvis. Kännedom om skolans styrdokument har vi redan tagit upp tidigare.

Frågan om hur innehållet väljs ut är den som intresserar oss här. Vi kan säga att bara en lärare uttrycker strävan att inkludera eleverna i planeringen av innehållet. De andra lärarkategorier tycks arbeta mer utifrån den tradition som man har på färdigutbildningen – de genomför vissa arbetsmoment med eleverna utan att vara medvetna om målen och bedömningskriterierna. På frågan om vilken roll eleverna har i valet av undervisningens innehåll och material fick vi bl a följande svar: ”Ingen, men jag har en skyldighet att

informera om den teoretiska delen. Man går igenom de material1 som ska användas och varför, vilka olika metoder man kan använda och vilka maskiner som är lämpliga för de olika momenten”.

4.2.4 Handledning

När det gäller handledning av eleverna var alla lärare överens. Det är också ganska svårt att föreställa sig en undervisningssituation på skolan där det inte finns någon handledare.

Man kan dock diskutera hur handledarens roll tolkas av de olika lärarkategorierna. Mot bakgrund av de föregående frågorna kan man konstatera att alla lärare inte har samma uppfattningar om lärarens roll i utbildningssituation.

4.2.5 Vem är ansvarig?

Alla lärarna tycker att det är elever som har ansvaret för sitt lärande. När de däremot försöker förklara hur de gör för att få eleverna ta mer ansvar framgår det att eleverna ska, enligt de flesta lärarna, vara ansvariga för sin egen motivation. De uttrycker tydligt att motivationen och engagemanget är det viktigaste för elevernas framgång. Däremot får vi ingen diskussion kring hur motivationen hos eleverna skapas. ”Det är bara att göra sitt bästa” – säger en av lärarna. När han ombes att utveckla vad ”ens bästa” är, får vi ingen tydlig förklaring, förutom just hänvisning till motivation och engagemang.

4.2.6 Bedömning

De obehöriga lärarna utgår i sin bedömning från sitt eget tyckande. De vet hur resultatet ska vara men deras bedömning är inte pedagogisk. I och med att dessa lärare saknar kunskap om kursmål och betygskriterier kan de inte ställa några tydliga krav på elevernas arbete och det blir otydligt vad som ska göras för att de olika betygen ska uppnås. Det mest slående svaret vi har fått är motiveringen ”men de var ju där hela tiden” för betyget MVG.

1

5

. Diskussion

Denna undersökning har haft som utgångspunkt dels funderingar kring anledningar till elevernas avhopp från utbildningen dels funderingar kring yrkeslärarnas roll för dessa avhopp. Vi hade som syfte att analysera den befintliga forskningen på området men också att göra en egen undersökning där vi frågade eleverna varför de inte fortsatte sin utbildning och lärarna varför de trodde att avhoppen skedde.

Studien av den befintliga forskningen av Hoffrén-Larsson (2004) gav oss konkreta svar på frågan om avhopp och flera anledningar kunde identifieras – arbetslöshet (det att personen väljer att söka arbete hos andra arbetsgivare eller i andra branscher), bristande

utvecklingsmöjligheter (hit hör arbetsmiljörelaterade faktorer som har samband med både den

fysiska och den psykosociala miljön) och skolförhållanden (till exempel missvisande information om gymnasieprogram som anses leda till felaktigt val av program, dåligt planerad och genomförd APU o dyl.). Dessa anledningar kallar man ofta de ”traditionella”.

Den genomförda undersökningen som vi gjorde bland eleverna bekräftar de ”traditionella” anledningarna till avhopp som enligt Malten (2003) har samband med bristande överensstämmelse mellan elevernas förväntningar och verkligheten, dålig motivation, arbetsmiljösituation samt anställningsförhållanden. Bilden som avgångseleverna i våra intervjuer hade om byggbranschen när de sökte utbildningen och den som årskurs ett elever och årskurs tre elever har i vår undersökning stämmer överens – med andra ord tycks inte synen på byggbranschen och byggyrket ha förändrats genom de senaste 13 åren (om man har Härdigs avhandling som utgångspunkt). Även elevernas reaktioner på obekväma arbetstider och arbetsmiljösituation har alltid funnits där som en bidragande orsak till deras avhopp – något som kan anses vara ett resultat av bristande information kring yrket samt den bild av yrket som målas upp i medierna och som eleverna får genom sina kompisar.

Ytterligare en anledning till avhopp som nämns i doktor avhandlingen av Olofsson (1999) som vi granskat är byggbranschens attityd till elever med invandrarbakgrund och kvinnliga. Trots att det inte har framgått i elevintervjuerna har lärarintervjuerna bekräftat att denna anledning till avhopp finns. Det har också framgått att ämnet är känsligt och svårhanterligt.

I vår undersökning av gymnasieeleverna på byggprogrammet visar även att en tendens till andra anledningar till elevernas avhopp finns. Den sexåriga utbildningen till byggnadsarbetare som består av två etapper – den skolförlagda och den arbetsplacerade – är

tänkt att vara en sammanhållen och synkroniserad process där de olika aktörerna borde tillsammans sträva mot samma mål enligt skolverkets programmål. Verkligheten verkar dock se annorlunda ut enligt de intervjuer som gjorts med lärare och kraven skiljer sig markant på den gymnasiala och den företagsförlagda utbildningen vilket resulterar i att den sistnämnda inte alls är så genomtänkt och välplanerad som byggbranschen tillsammans med gymnasieskolan hade velat – något som påvisas i flera rapporter om unga yrkesarbetarnas avhopp. Denna skillnad, menar gymnasielärarna, är en av orsakerna till avhoppen eftersom den leder till att synen på elever blir olika och därmed också kraven.

Att elever får utföra ”okvalificerade” arbetsuppgifter när de kommer ut på arbetsplatser är något som framgår av flera undersökningar vi har granskat t ex av Hoffren-Larsson (2004) där en utbildnings modell prövas och där man kan dra slutsatser och hitta förslag på utvecklingsarbete som stimulerar alla berörda. Det är något som lärare i vår undersökning också påpekar och anser vara en av anledningarna till elevernas avhopp. Trots att det inte är ett resonemang som förekommit i våra intervjuer med avgångselever, ser man en tydlig tendens till detta bland de elever som går år tre när de menar att deras syn på yrket förändrats i och med att de känner sig ”utnyttjade” på arbetsplatserna. Hoffrén-Larsson och Gustafsson (2003) menar att detta, nämligen att den unga generationen med förändrade krav möter en traditionell bransch som skiljer sig mycket från undervisningssituationen, kan vara en ny anledning till elevernas avhopp.

Det ovanämnda resonemanget har varit den andra utgångspunkten i vårt arbete. I samband med detta var vårt syfte att ta reda på om den skillnad som Hoffrén-Larsson och Gustafsson (2003) riktar uppmärksamheten på – skillnaden mellan yrkeslärarnas och företagens tillvägagångssätt – verkligen är så stor att man kan prata om att den utgör en ny, aktuell i dagens läge, orsak till elevernas avhopp. Vi formulerade därmed följande hypotes: skillnaden mellan yrkeslärarnas och branschens tillvägagångssätt är inte så stor som Hoffren-Larsson antyder i sina rapporter, och därför kan man inte påstå att den utgör en ny orsak till vissa elevers avhopp; däremot kan det vara så att yrkeslärarnas tillvägagångssätt påverkar elevernas inställning redan i skolan vilket kan leda till avhopp i framtiden som framgår av våra intervjuer med lärarna.

De flesta lärarna vi har intervjuat (den äldre generationen, de nyanställda och de utan ha formell lärarbehörighet) visat sig arbeta utifrån det traditionella sättet och dessutom uttryckt acceptans för företagens hantering av lärlingar som försvaras med traditionella skäl eftersom ”alla har gått den vägen”. Med andra ord, har vi med denna undersökning konstatera