SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
(Samhällskunskap och lärande)
15 högskolepoäng, grundnivå
Språkstrategiers roll för främjandet av elevers
läsförståelse inom samhällskunskapsämnet
The role of language strategies for the development of student reading comprehension within the field of social science
Adis Vojnikovic
Samy Laham
Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan 300 hp Ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7–9 240 hp Självständigt arbete i fördjupningsämnet 15 hp
Datum för slutseminarium 2021-01-11
Examinator: Joakim Glaser Handledare: Marie Bennedahl
1
Förord
I den här kunskapsöversikten har arbetsprocessen fördelats jämnt. Forskningen och inhämtning av material gjordes tillsammans, det enskilda arbetet var att läsa det framtagna materialet och skapa en uppfattning om vad som skulle tas upp, som därefter sammanställdes gemensamt. Varje stycke som lyfts fram i kunskapsöversikten har bearbetats av oss båda, vilket innebär att ansvaret varit lika fördelat. Samarbetet var viktigt för kunskapsöversiktens utveckling och progression, där vi båda har avsatt likvärdig tid och påbörjat skrivandet i god tid vilket resulterade i att det fanns gott om tid till att läsa igenom samt korrigera arbetet under processen.
2
Sammandrag
Frågeställning och kunskapsöversiktens syfte innebär att beskriva diverse förhållningssätt som finns inom studier gällande främjande inlärningssystem inom ämnet för elever med
språksvårigheter. I analysen så består materialet av litteratur och sökningsprocesser som har sammanställts angående språkinriktad undervisning inom samhällskunskapsämnet. Hemsidor skrivna av olika pedagoger har dessutom använts för att konkretisera och besvara
frågeställningen. Vidare lyfter arbetet fram OCED:s PISA-undersökning på läsförståelsen hos svenska skolelever i årskurs 9. I resultatet presenteras följande strategier: Utgångspunkter i undervisning, illustrativt lärande, adekvat begreppstillämpning, det stöttande arbetssättet, genrepedagogiken samt läslyftet. Resultatet visar att dessa metoder är användbara för att alla elever ska ta del av undervisningen och utvecklas. Vidare diskuteras det hur den nya läroplanen har haft en bidragande effekt med höjda krav som resulterade till att pedagoger påbjöds att undervisa språkinriktat i samtliga skolämnen. Slutligen framförs en slutsats som lyfter fram att metodiken i sig har funnits tillgänglig förut, men att den positiva ökningen som skett i PISA undersökningen inträffat i samband med den nya läroplanen och de högre satta kraven på lärarna. Metoderna hade inte funnits tillgängliga ifall de inte var till användning, därför är en vidare
forskning om vilka av dessa strategier som tillämpas i en bred utsträckning av pedagoger en intressant fortsättning på kommande forskning.
3
Innehållsförteckning
Innehåll
1. Inledning ... 4
2. Syfte och frågeställning ... 6
Annan forskning ... 6 3. Metod ... 7 3.1 Litteratursökning ... 8 3.2 Metodens/materialets diskussion ... 9 4. Resultat ... 10 4.1.1 Utgångspunkter i undervisningen ... 11 4.1.2 Illustrativt lärande... 12 4.1.3 Adekvat begreppstillämpning ... 13 4.1.4 Språklig stöttning ... 14 4.1.5 Genrepedagogiken ... 16
4.1.6 Metodernas kontext och läslyftet ... 17
5. Slutsatser och diskussion ... 18
5.1 Slutsats ... 18
5.2 Diskussion ... 19
5.2.1 Yrkesrelevans ... 20
5.2.2 Framtida forskning ... 21
4
1. Inledning
Vi delar den gemensamma uppfattningen om att det råder en allmänspråklig kompetensbrist hos elevgrupper runtom på flertalet skolor i Skåne. Denna slutsats är grundad på våra erfarenheter från VFU-perioder och våra respektive deltidsarbeten på skolor i både Helsingborg- och Malmö stad. Utifrån dessa erfarenheter har vi observerat att denna språkliga kompetensbrist resulterar i att elever stöter på en kunskapsbarriär där de inte längre blir mottagliga för den givna
undervisningen. Med anledning av att de inte förstår ämnesbegreppens innebörd och således varken kan kontextualisera eller tillämpa dem. Vi har därför sett det som relevant i vårt framtida läraruppdrag att undersöka hur elever språkligt kan stöttas genom didaktiska metoder funna i diverse litteratur och forskning. Följaktligen förstärks vår upplevda bild av språksvårigheterna genom den forskning som gjorts på uppdrag av Skolverket, vilken belyser en problematisk bild av språkutvecklingen i de svenska skolorna (Hajer m.fl. 2018:44).
Kunskapsöversikten kommer att avgränsas till att undersöka metoderna i litteraturen som finns tillgängliga för att stödja elever med språksvårigheter i samhällskunskapsundervisningen. Detta då samhällskunskapsämnet är ett ämne som ställer särskilt höga språkliga krav på elever.
Avgränsningen har även gjorts i mån av formatet av uppsatsen då en vidare undersökning i fler ämnen kräver ett större arbete. Vidare kommer vi att anlägga ett historiskt perspektiv för att ge en översikt av metoderna samt presentera PISA-resultaten i ett diagram på svenska skolelever i årskurs 9 i läsförståelse. Den förändringen som skett under åren och som visas i
PISA-undersökningarna är lockande speciellt där vändpunkten sker, detta skapar ett större intresse att gräva vidare inom vad anledningen till detta är vilket gör att det historiska perspektivet blir relevant till forskningen. I det centrala innehållet för samhällskunskap föreskrivs det förmågor eleverna ska bemästra vilka kräver ett ämnesspecifikt språk, exempel på detta är, ”förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av
samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder” (Skolverket, 2020). Det kompensatoriska uppdrag som skolan har ser vi är allt viktigare i dagens skola. Skolverket har formulerat skolans uppdrag; "Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas
förutsättningar att tillgodogöra sig sin utbildning” (Skolverket, 2020). Det är av den anledningen vill vi undersöka dessa metoder och hur de möjligen kan tillämpas i undervisningspraktiken för att främja elevers språkkunskaper. Professor David Mitchell har i flertalet forskningsstudier påvisat att det krävs mellan fem till åtta års undervisning i ett språk för att utveckla det till den nivå som krävs för att nå goda studieresultat på gymnasiet och (2017:205). Vidare kan vi se ett
5
trendskifte i PISA-undersökningen från år 2012 och framåt i och med införandet av den nya läroplanen, Lgr11 vilken infördes år 2011. Vi ser det därför som intressant att vidare undersöka om detta trendskifte är ett resultat av ett förtydligande av metodiken i de nya läroplanerna eller de högre ställda kraven på att lärarna bedriver en språkutvecklande undervisning. Vi ser oss själva förpliktade att få en djupare insikt för hur vi som lärare kan lyckas uppfylla Skolverkets riktlinjer om att skapa en likvärdig skola för alla elever oavsett förutsättningar.
6
2. Syfte och frågeställning
Syftet med kunskapsöversikten är att presentera språkutvecklande strategier i litteraturen för att belysa metoderna i läroplanen. Detta för att lyfta fram att svenska 15-åringars läsförståelse ökat sedan år 2012 enligt PISA-undersökningen. Analysens fokus kommer att centrera kring
samhällskunskap med anledningen av att ämnet i sig ställer höga språkliga krav på eleverna. I samtliga samhällskurser står det i kunskapskraven att eleverna ska klara av att ”redogöra och resonera”, ”argumentera” och ”analysera samhällsfrågor”. Kunskapsöversiktens syfte kan preciseras utifrån följande frågeställningar.
• Hur ser språkutvecklande strategier i forskningen ut mot elever med språksvårigheter?
• I vilken kontext ser vi år att läsförståelsen hos 15-åringar i PISA-undersökningen ökar?
Annan forskning
I ett examensarbete Språkliga utmaningar har vi funnit en liknande undersökning som har beröringspunkter vi har tänkt undersöka (Skogar, Anna 2019). Examensarbetet pekar på att de språkliga utmaningarna inom ämnet samhällskunskap beror på två faktorer, dels att
samhällskunskap är ett begreppsrikt ämne, dels att dagens klassrum är alltmer heterogent tack vare en ökad migration. I denna forskning så lutar syftet på att migrationen lett till en
tillströmning av elever med utländsk bakgrund vilka kommer med bristande språklig kompetens. Dessa elever kräver därför en omfattande språklig stöttning för att uppnå kunskapskraven i samhällskunskap. Vidare presenterar författaren hur lärare beskriver de språkliga utmaningarna, hur de arbetar språkinriktat i samhällskunskap samt vilka metoder i litteraturen som finns lärare till hands. Vad vår undersökning tillägger i denna forskning är en historisk överblick på den språkinriktade undervisningen sammankopplat med trenden över läsförståelsen hos 15-åringar i PISA-undersökningen sedan år 2003. Vårt arbete ska bidra till en progression i examensarbetets presenterade metodik och utvecklingslinjen över elevers PISA-resultat i läsförståelse.
7
3. Metod
Metoden som väsentligen använts i kunskapsöversikten är informationssökningsprocessen i bland annat databasen Swepub och Skolverket som primära sökningar. Bortsett från detta så har det även skett sekundärsökningar som bestått av forskning på nätet med relevans till analysen som exempelvis PISA-undersökningen. För att kunna besvara frågeställningen som presenterats i kunskapsöversikten, så måste all sökning och forskning som gjorts sammanställas och kopplas med styrdokumenten för den svenska skolan. Eftersom frågeställningen och själva
kunskapsöversikten syftar sig till svenska skolor, så har materialet huvudsakligen bestått av svenska undersökningar samt litteratur. Men utländska källor har dessutom kommit till användning i kunskapsöversikten, detta på grund av att frågeställningen även har ett historiskt perspektiv vilket resulterar till att en utländsk studie med hög relevans kom till användning, nämligen PISA-undersökningarna som användes som sekundärmaterial. Kurslitteratur från föregående kurser har kommit till användning i kunskapsöversikten, relevansen för dessa är hög eftersom de någorlunda besvarar frågeställningen utifrån ett visst perspektiv. Ett exempel på föregående kurslitteratur som använts är skriven av pedagogerna Ingegerd Ekendahl, Lars Nohagen och Johan Sandahl. Litteraturen lägger vikt på endast samhällskunskapsämnet och hur pedagoger kan arbeta för att bedriva undervisning inom ämnet för att lyckas få fram en
utveckling bland eleverna. I resultaten lyfts begreppstillämpningen som en strategi, en del av detta går att hitta specifikt i denna kurslitteratur som nyligen presenterats. Vidare används andra källor som förtydligar det som nämns i litteraturen som exempelvis Skolverket men även annan
litteratur skrivna av pedagoger.
Lärare kan i sin undervisning använda sig av detta material eftersom litteraturen belyser olika metoder och förhållningssätt som pedagoger kan försöka använda sig av för att bedriva en undervisning som främjar lärandet av elever med språksvårigheter. Det finns dessvärre problematik med kurslitteratur med tanken på att det inte går att dra en slutsats på hur de har påverkat läsförståelsen hos svenska skolelever i årskurs 9. Oavsett om kurslitteraturen har en problematisk aspekt så ger den fortfarande förutsättningar till att förtydliga det som nämns i kunskapsöversikten eftersom litteraturen främst handlar om hur man ska undervisa i
samhällskunskap, dessutom finns förklaringar till vissa av strategierna som framförs i kunskapsöversikten. För att kunna besvara frågeställningen som presenteras så kommer forskningsresultatet att sammanställas.
8
3.1 Litteratursökning
För att få fram relevant forskning och litteratur som berör kunskapsöversikten så har primära sökningar gjorts främst via Skolverket och Swepub. Detta har begränsat sökningen inom ramen för svenska lärosäten eftersom kunskapsöversikten har svenska skolor som fokus, vilket
underlättar även forskningen till den berörda kontexten som i detta fall handlar om främjande inlärningssystem bland elever med språksvårigheter. Självklart så kan lärarna använda sig av metodböcker på exempelvis engelska i sin undervisning, men som pedagog bör man främst ha koll på metoderna som finns tillgängliga för svenska skolor. Men för att kunna belysa den historiska förändringen inom kontexten som framkommer inom frågeställningen så behövdes utländska studier som PISA undersökningen eftersom det är grunden för syftet samt
frågeställningen.
När man använder sig utav Swepub så framkommer ord med relevans till det som söks, och ett exempel på vad som söktes var ‘’strategier för elever med språksvårigheter inom ämnet
samhällskunskap’’. Dessa ord är centrala för kunskapsöversikten och är följande, samhällskunskap,
strategier, språkutveckling och språkinriktad undervisning. Varför dessa valdes beror ju främst på att
kunskapsöversiktens fokus ligger på nämnda ord. Språkinriktad undervisning och strategier för
språkutveckling valdes eftersom de är grundade perspektiv i frågeställningen som beskrivs i
kunskapsöversikten utifrån dessa sökord så kan man få fram strategierna som finns tillgängliga för lärarna vilket är vad resultatet byggs på. Däremot valdes samhällskunskap på grund av att själva ämnet är riktat mot undervisnings förhållanden till elever med språksvårigheter samt ett
ämnesdidaktiskt fokus. Om man som lärare planerar undervisningsmoment inom ett visst ämne som exempelvis samhällskunskap, så är det självklart att man väljer att kika på metoder kring det ämnet främst innan man väljer att titta på metoder överlag som inte har ett visst ämne som fokus. Sökningen baserat på dessa ord gav flertal forskning som framkommer vidare i
kunskapsöversikten, där bland annat specialpedagoger och didaktikforskare ligger bakom forskningen.
9
3.2 Metodens/materialets diskussion
Vissa källor som har använts under kunskapsöversikten bedöms vara problematiska, men detta ändrar inte faktumet att relevansen för syftet är starkt kopplat. Vi har valt att använda oss av litteratur före år 2011 och framåt med anledningen av att göra en jämförelse av metodiken i Lgr11 kopplat till dess effekter i PISA-undersökningen.
När det gäller äldre källor så granskades dessa utifrån åren innan 2011 och framåt. Detta beror främst på källornas relevans till PISA-undersökningen samt hur metoderna har sett ut över tid. Tyngdpunkten kommer även att ligga året 2011 då svenska skolans läroplan förändrades.
Litteratur som är äldre och har kommit till användning i kunskapsöversikten har att göra med att frågeställningens svar kräver en historisk synvinkel, vilket innebär att gamla studier måste tas i akt. En viktig aspekt gällande källorna anses vara expertisen personen har som skrev källan. Om en pedagog eller annan utbildad person inom svensk utbildning skriver en forskningsstudie, så bör innehållet vara relevant i koppling till kunskapsöversikten. För att avgöra graden på källors relevans så är ett förhållningssätt att se på expertisen så att personen som skriver är utbildad inom i sitt ämne. En annan viktig faktor är att forskaren ska utsättas för en granskning innan den kan accepteras. Den tredje faktor som är viktig att förhålla sig till när det gäller källor är att
mottagaren, alltså läsaren ska kunna förstå innehållet och följa processen utan vidare komplikationer.
Eftersom kunskapsöversikten har en begränsad åldersgrupp, så har litteraturen bestått av källor som berör just högstadiet. Metoderna som presenteras i den givna litteraturen är riktade mot högstadiet. PISA-undersökningen har en utgångspunkt i kunskapsöversikten och berör just högstadieelever. På grund av detta så blir det svårt att se förändringen över tid inom just
gymnasieskolor, vilket gör att fokus läggs på högstadiet. I kunskapskraven för årskurs 9 står det, “I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt” (Skolverket, Lgr11).
10
4. Resultat
För att kunna besvara frågeställningen som presenterats under syftet så kommer all litteratur som sammanställts att vara utgångspunkten i resultatet. Att utveckla strategier för att främja elever med språksvårigheter inom samhällskunskapsämnet kräver olika förhållningssätt som vidare kommer att presenteras. Dessutom är den historiska aspekten viktig för att kunna se vilken typ av progression som skett under tiden, resultatet kommer därför att delas in i olika huvudkategorier för att precisera svaren på frågeställningen och lyfta fram det viktigaste inom det berörda. Vad som kommer att framställas i resultatet är språkstrategier tagna ur litteratur riktade mot lärare som ska fungera stödjande för elever med språksvårigheter. Vi har valt att studera litteratur före och efter år 2011 i och med införandet av den nya läroplanen, Lgr11. Metoderna som kommer att undersökas benämns som språkstrategier, vilka enligt skolans styrdokument definieras som en metod för läsaren att “angripa en text”. Ett angripande av en text är en analys som läsaren gör i syfte att urskilja budskapet. Budskapet kan således vara både explicit och implicit, vilket kan ställa olika krav på eleven (Skolforskningsinstitutet 2019:2).
(Skolverket, 2020)
Bilden visar hur läsförståelsens utveckling hos 15-åringar sett ut mellan åren 2000–2018. Det som tydligt märks av på bilden är främst hur kurvan får en positiv lutning efter år 2012. Diagrammet som presenteras berör årskurs 9.
11
4.1.1 Utgångspunkter i undervisningen
En metodik som medarbetare på nationellt centrum vid Stockholms universitet, Maria Bjerregaard förespråkar i samhällskunskapsundervisningen är idén om utgångspunkter. Hon menar på att man som lärare bör ha sex olika utgångspunkter i sin undervisning för att optimera lärandet.
1. Det är lärarens uppgift att ha höga förväntningar på att eleverna kan utveckla högre tankemässiga förmågor. Läraren ska således ställa krav på sina elever genom att arbeta successivt mot mer avancerat material. Läraren ska även ha höga förväntningar på sig själv genom en tilltro på undervisningen kan göra skillnad.
2. De höga förväntningarna ska samtidigt vara realistiska och förenas med stöttning, det vill säga framåtsyftande stöd för stunden. Denna stöttning kan vara ett utformande av en begreppslista.
3. Fokuset på stöttningen ska alltså ligga i hur eleverna ska gå tillväga. För att skapa en samstämmighet mellan kunskapskraven, undervisningen och bedömningen bör läraren jobba med något som benämns “Alignment”. Det vill säga att det ska finnas en tydlig röd tråd i att undervisningen lämpar sig efter arbetet mot kunskapskraven till att en
bedömningsuppgift utformas. Detta för att skapa en medvetenhet hos eleverna om undervisningens mål och hur, samt vad de blir bedömda i.
4. För att man som lärare ska kunna förmedla undervisningen och dess bedömning på ett korrekt sätt bör språkliga mål vara integrerad i metodiken. Det vill säga ett synliggörande av språket genom att språkhandlingar implementeras i undervisningen.
5. Vidare bör man inför ett nytt arbetsområde tillvarata elevernas språkliga och innehållsmässiga
förkunskaper för att undvika kunskapsglapp. Detta genom att utforma undervisning som är
lämpad och grundad på elevens tidigare erfarenheter.
6. Slutligen sker lärandet i samspel med andra vilket man som lärare bör beakta som relevant i sin utformning av undervisningen. Detta genom att skapa undervisningstillfällen med hög interaktion och elevaktivitet, i form av diskussioner och grupparbeten (Bjerregaard Maria m.fl. 2015:15–18).
Dessa utgångspunkter är en enligt pedagogikforskarna Susan Zimmerman Susan och Elin Keene en metodik som utformats under tidigt 90-tal vilken återfinns i de äldre läroplanerna från år 2000–2010 och är där för inget nytt inslag i arbetssättet för lärare i hur de kan undervisa språkinriktat (Zimmerman & Keene 2003:86).
12
4.1.2 Illustrativt lärande
En annan enligt professor Pauline Gibbson erkänd språkstrategi är det illustrativa lärandet, vilket innebär att man som lärare använder sig av visuella hjälpmedel i sin undervisning för att
konkretisera ämnet och dess begrepp. Det illustrativa lärandet är en elevcentrerad undervisning med utgångspunkt i elevens språkkunskaper och att den anpassas därefter för att optimera
förståelsen och inlärningen. Denna anpassning sker i form av digitala och visuella hjälpmedel som stöttande funktioner (Kärnebro 2018:49). Det vill säga att mot bakgrund av elevens kunskapsnivå ska undervisningen ackommoderas men samtidigt ska undervisningen alltid sträva mot en
utveckling genom en förkovran av olika förmågor.
Pauline Gibbsons forskning belyser att samhällskunskapsämnet präglas av ett stoffträngsel som leder till en dålig prioritering, av både lärare som författare, då för mycket information ges. Lösningen på stoffträngsel menar Gibbson är tillämpningen av illustrerande material (Gibbons 2019:256, 261). Vidare pekar Gibbson på att abstraktionsnivån ökar i takt med progressionen i respektive årskurser. Abstraktionen i skolspråket kan därför tydliggöras genom att kombinera bild och text (Gibbons 2019:23).
Sammantagen forskning inom det illustrativa lärandet är språk- och didaktik forskaren Maaike Hajers fallstudie, “språkpolicy”, där hon drar slutsatsen att det illustrativa lärandet är en form av språklig stöttning. Vilket innebär att lärare och elever talar samma “språk”, det vill säga att läraren genom text och bild förklarar begreppen för att skapa en förståelse hos eleverna. Hajers
forskning är en implementering av en helhetsmodell i kursplanen, med ett krav på att skolan gör en uppföljning av varje elevs språkutveckling. I modellen språkpolicy blir “språklig stöttning” ett inneboende inslag i undervisningen inom samtliga skolämnen. (Hajer 2014:17). Detta innebär således ett uttalat krav i de nya läroplanerna på att lärare jobbar språkutvecklande i samtliga skolämnen och vidare följer upp varje enskild elevs språkutveckling.
Den språkliga stöttningen i form av ett illustrativt lärande genom bild- och videomaterial kombinerat med text är enligt Zimmerman och Keene ingen nyfunnen metod. Man kan exempelvis kolla tillbaka på den tidigare Läroplanens metod som rådde mellan åren 2000–2011 där det framkommer i kursplanerna samma metodik om det illustrativa lärandet där elever bör ta del av bild- och eller videomaterial på olika sätt för att underlätta tillgodogörandet av
undervisningen (Skolverket 2000). Skillnaden i dagens metodik är det som Zimmerman och Keene nämner i sin forskning om en kontinuerlig uppföljning av elevens språkutvecklande för en
13
ökad språklig förmåga. Det är därför inte fråga om en ny metod utan snarare ett nytt arbetssätt för lärarna vilket ställer högre krav på att lärare bedriver illustrativt lärande i all form av
undervisning Zimmerman & Keene (2003:148).
4.1.3 Adekvat begreppstillämpning
I en didaktisk litteratur skriven av pedagogerna Ingegerd Ekendahl, Lars Nohagen och Johan Sandahl lyfts begreppstillämpning fram som en språkstrategi vilka lärare kan använda sig av i undervisningen. Det vill säga vikten av att man som lärare tillämpar rätt begrepp och termer i korrekta sammanhang. Det är genom användningen av adekvata begrepp som läraren kan kontextualisera och göra samhällskunskapsämnet begripligt för eleverna. Detta då det samhällsvetenskapliga språket anses abstrakt vilket kan faciliteras genom undervisningen om konkreta fenomen och processer. Då eleven genom lärarens vägledning i form av
kontextualisering av undervisningen lyckas bearbeta begrepp, resulterar det i att språket blir dynamiskt och begripligt. Modellen inkluderar både traditionell katederundervisning byggd på muntliga föredrag likväl som grupparbeten och individuella skrivuppgifter (Ekendahl m.fl. 2015:18). Läraren ska alltså göra begreppen förståeliga genom att placera in dem i sammanhang begripliga för eleven.
Begreppstillämpningens vikt är något som Ekendahl Nohagen samt Sandahl fortsättningsvis diskuterar. Där dem menar på att eleven måste lära sig använda samhällsvetenskapliga begrepp för att kunna utveckla kunskaperna inom ämnet. Dessutom menar de på att läraren även måste kunna använda sig av begreppen för att kunna lära ut eleverna så att innebörden av dessa skapar förutsättningar för vidare kunskapsutveckling. Genom detta så träder samhällskunskapsämnets ledarskap fram vilket resulterar till att möjligheterna för vidare undersökning blir tydligare för eleverna då dem har lärt sig begreppen och kan tillämpa dessa. Det finns vissa begrepp inom ämnet som bär på en större potential till lärande, genom att låta elever med språksvårigheter försöka anpassa dessa begrepp till deras vardag eller till andra situationer så öppnar det dörren till större vetande. Att låta eleverna ta sig an begreppen och konfrontera dessa i sina
vardagsföreställningar för en främjande kunskap inom ämnet som kallas för begreppsbaserad
undervisning, och är ett välfungerande strategiskt sätt att förhålla sig till inom undervisningen
(Ekendahl m.fl. 2015:57). Att begreppens innebörd har en avgörande roll för utvecklingen
nämner även Skolverket, som dessutom påpekar att eleverna inte kan behärska kunskaperna inom samhällskunskapsämnet om de endast arbetar med faktakunskaper. För att kunna nå målen så krävs det att eleverna förstår de olika ämnesspecifika begreppen för att kunna ta till sig
14
faktakunskaperna lättare. Alltså här vill man påpeka att begreppen är en grund för vidareutveckling, och en sorts bas för att lättare behärska kommande uppgifter i ämnet (Skolverket 2020).
Begreppsförståelse finner man i Björn Anderssons forskning tagen från psykologen Lev Vygotskijs tankar kring begreppsförståelse vilka uppstod redan på mitten av 50-talet, där Vygotskij ansåg att skolan genom sin begreppsundervisning kunde bidra till elevers ökade insikt rent teoretiskt. För att detta skall ske ansåg Vygotskij, att teori och praktik måste förenas. Detta innebär att begrepp förmedlas och förklaras av läraren tills dess att en tillräcklig förståelse hos eleven har skapats för att denne enskilt ska kunna använda begreppen i praktiken. Eleven ska därför kunna praktisera ett begrepp i olika former såsom i en skriftlig som muntlig framställning (Andersson 2008:26).
4.1.4 Språklig stöttning
En annan typ av metod är det stöttande arbetssättet som Gibbson presenterar i sin forskning, vilken bygger på en strukturerad språkundervisning i förhållandet till en elevcentrerad modell. En strukturerad språkundervisning innebär att det finns en tydlig språklig förankring i
undervisningen i form av varierande arbetssätt såsom, läsning, skrivning och muntliga
framställningar. Den elevcentrerade modellen innefattar ett samtida förhållningssätt mellan lärare och elev där tilltro och respekt utgör en grundläggande bas. Detta innebär att
undervisningsspråket bör kontextualiseras mot elevernas egna erfarenheter och respektive situationer (Gibbons 2019:19–21). Läraren ska även vara tillgänglig genom att befinna sig bland eleverna. Genom denna tillgänglighet ska läraren genom det stöttande arbetssättet, utgå från psykologen, Lev Vygotskijs begrepp, “scaffolding”. Detta innebär uppmuntran till att eleven vågar utmana sig själv till nya upptäckter (Gibbons 2019:33). Eleven ska följaktligen uppmuntras till att våga ta initiativ att bearbeta mer avancerade texter och på så sätt utveckla sin språkliga förmåga. Scaffolding är alltså ett stöttande arbetssätt där läraren arbetar fram stöttande strategier i läsförståelse i form av en, en begreppslista eller sammanfattande text i syfte att vägleda eleven mot förståelse av undervisningen. Eleven ska därigenom bygga upp en språkkunskap relevant för undervisningen bort från vardagsspråket. Hajer pekar på att lärarens stöttning blir essentiell för elevens språkutveckling i skolspråket för att kunna ta del av kunskapsöverföringen (Hajer 2014:14).
15
Denna tanke om läraren som en alltmer stöttande funktion i klassrummet ställer högra krav på lärare. Det stöttande arbetssättet är framskriven i Skolverkets riktlinjer som en genomgående linje i de nya läroplanerna där läraren ska ägna tid i sin undervisning att jobba med stöttande
funktioner i det svenska språket. Dessa stöttande funktioner tar sig i uttryck i form av enklare textbeskrivningar av svårare texter, ett anpassat språk efter elevunderlaget, begreppslistor, allt för att förenkla kunskapsöverföringen till eleven (Skolverket, 2020).
En annan stöttande språkstrategi vilken enligt forskarna Astrid Roe och Michael Tengberg, internationellt erkänd metod för att analysera ämnestexter är “Critical literacy”, som betraktas vara en av de mest verkningsfulla språkstrategierna inom samhällskunskap. Critical literacy grundar sig i att eleven använder sig av en granskande arbetsmetod för att särskilja flera olika röster och forma olika perspektiv. Metoden bygger på att läraren innehar en vägledande roll och bygger undervisningen på kontextrikt stoff för att kunna utveckla elevens ämnesspråk (Roe 2016:47). Det innebär att läraren avsiktligen delar ut tung text för att tillsammans med denna ställa granskande och analyserande frågor om texten till eleven. Detta för att öka elevens
förståelse för textens mening och budskap. Arbetssättet ska således utveckla eleven mot att kunna sovra den essentiella informationen i en stoffrik text.
Critical literacy är en språkutvecklande strategi som enligt Ingegerd Ekendahl, Lars Nohagen samt Johan Sandahl bör användas oftare inom svenska skolor än vad det görs eller har gjorts under senaste tiden, detta för att se ifall metoden ger resultat som andra strategier kanske inte gör. Eftersom alla elever lär sig olika och föredrar vissa metoder för inlärning så måste man försöka testa flera strategier för en vidare utveckling (Ekendahl m.fl. 2015:106). Detta innebär att elever som ständigt granskar och analyserar ämnestexter får ett djupare synsätt om vad innehållet i undervisningen handlar om. På så sätt kan eleverna förstå hur och när begrepp tillämpas i en text, eleven kan således behärska begreppet. Såsom Ekendahl nämner i sin forskning är “Critical Literacy”, en metod som inte tillämpats i tillräcklig utsträckning i den svenska skolan för att kunna dra en slutsats om metoden haft eller kommer ha någon effekt på svenska skolelevers kunskaper i läsförståelse.
16
4.1.5 Genrepedagogiken
I den svenska skolan råder det enligt Gibbson, sju frekvent förekommande genrer/texttyper. Den
återgivande, där eleven ska kunna ta till sig information som hen kan återge muntligt och/eller
skriftligt. Den narrativa/berättande, vilken syftar på att eleven ska kunna avläsa ett narrativ i texten för att berätta om den. Den beskrivande, vilken eleven ska kunna beskriva textens innehåll. Den
instruerande, där eleven ska kunna se och använda textens instruktioner. Den argumenterande, då
eleven ska kunna avläsa en text där hen kan belysa och jämföra textens argument. Den diskuterande och den förklarande texten, vilka eleven ska kunna föra en analytisk diskussion utifrån textens innehåll. (Gibbons, 2013:97).
Utifrån följande kategorier har det förädlats fram en pedagogisk metod för att lära ut olika språkstrukturer. Denna pedagogiska metod är även känd som “den genrebaserad
undervisningen”, vilken kan uppdelas upp i fyra olika faser;
1. I den första fasen ska eleven ska med lärarens stöd bygga upp kunskap om ämnesområdet, med fokus på att ackumulera information, notera och begripa texters stoff.
2. I nästa fas ska texter inom genren bearbetas av eleven för att denne ska uppfatta strukturen, betoningen ligger på texttypers syfte, form och funktion.
3. Eleven ska vidare kunna framställa en gemensam text, där fokus ligger på att eleverna bedömer en texts uppbyggnad både språkligt och innehållsmässigt.
4. Slutligen ska eleven kunna skriva en självständigt utformad individuell text (Gibbons, 2013:104).
I statens offentliga utredningar “Skola för bildning”, kan man uttyda att tillämpningen av genrepedagogiken är ett återkommande inslag i läroplanerna från år 1992 (SOU 1992:94).
Genrepedagogiken sträcker sig enligt didaktik forskaren Björn Andersson tillbaka till 50-talet och har sin grund i Vygotskijs metodik vilken härstammar från det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv syftar på att lärandet sker i interaktion mellan lärare och elev där en relation förutser lärandet. Eleven ges genom denna relation verktyg och begreppsförklaringar av läraren för att identifiera en text typ och på så sätt lära eleven hur informationen bör tolkas. Genom att bygga upp en sådan kunskap om ett ämnesområde ska eleven sedan bearbeta kunskapen vidare i ett givet textformat. Idén bygger huvudsakligen på att genom lärarens stöd i relationen till eleven skapa en självständighet hos eleven där denne kan ta till sig relevant information som vidare kan produceras till en färdig text eller dylikt (Andersson 2008:36).
17
4.1.6 Metodernas kontext och läslyftet
De presenterade metoderna är av relevans för samhällskunskapslärare då ämnet i sig ställer höga språkliga krav på eleverna. Detta kräver att man som samhällskunskapslärare har kompetens inom språkliga strategier och dess tillämpning för att underlätta kunskapsöverföringen till eleverna. Läraren har enligt Skolverket som uppgift att arbeta språkutvecklande i samtliga skolämnen (Skolverket, 2020).
År 2012 visade PISA-undersökningen, en studie över 15-åringars kunskaper i bland annat läsförståelse, ett alarmerande resultat i den svenska skolan. Läsförståelsen hade sjunkit till bottennivåer och en omfattande insats ansågs därför nödvändig. Kontentan av följande blev en omfattande satsning, “Läslyftet”. Projektet Läslyftet implementerar språkutvecklingen i en omfattande kontext med utgångspunkten att skriv- och läsförståelse är grundläggande i all undervisning (Skolverket 2019). I vår studie av PISA-undersökningen över läsförståelse på 15-åringar ser vi att det finns en korrelation i hur den nya läroplanens metodik utformats för att stötta elever med språksvårigheter. Effekterna av läroplanen och dess omfattning av en språkinriktad metodik integrerad i samtliga skolämnen, tog sig i form av projektet Läslyftet. Läslyftet är alltså framskrivet i läroplanen, Lgr11 som ett kollegialt lärande och har som uttalat syfte att utveckla läsande, skrivande och samtalande som ska främja elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Skolverket skriver att, “Läslyftet är en kompetensutveckling i språk-, läs- och
skrivdidaktik baserad på aktuell forskning. Läslyftet i skolan vänder sig till lärare i alla ämnen i grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, lärare och förskollärare i förskoleklass samt skolbibliotekarier” (Skolverket 2020).
18
5. Slutsatser och diskussion
Här kommer vi att belysa och koppla vårt resultat i relation till kunskapsöversiktens syfte och frågeställning. För att bygga vidare på detta så förekommer djupare resonemang lyftas fram, där fokus kommer att ligga på vilka för- respektive nackdelar som finns. Vidare kommer även metodiken att diskuteras, för att undersöka dess inslag i läroplanen och de högre krav som ställts på att lärare ska bedriva en språkutvecklande undervisning. Det är även viktigt att belysa
yrkesrelevans vilket kommer att ske efter både slutsatsen och diskussionen. Som avslutning på denna kunskapsöversikt så kommer våra tankar kring framtida forskning att framföras.
5.1 Slutsats
Den positiva förändringen som skett i relation till PISA-undersökningen uppstår efter att den nya läroplanen (Lgr11) lanserades år 2011. Lgr11 ställde som omnämnt i den sista resultatdelen, högre krav på lärarnas kompetens inom språkundervisning. Där vi ser att det finns ett samband till PISA-undersökningens positiva trend för läsförståelse hos 15-åringar. Detta krav är explicit uttryckt i projektet läslyftet där metoderna sammanställts till ett gemensamt förhållningssätt i hur lärare ska bedriva språkinriktad undervisning. Till skillnad från tidigare år innan 2011 då
metoderna som påvisat i resultatet, varit tillgängliga och de facto implementerats i läroplanerna mellan 2000–2010, men där projekt likt läslyftet som sammanställde metodiken inte tidigare existerade. Som vi presenterat i resultatet var metodiken tillgänglig innan Lgr11, men något gemensamt förhållningssätt i form av Läslyftet var inte utarbetat. Vilket kan ha orsakat att metoderna varit löst förankrade och därför möjligen inte tillämpades i den utsträckningen för att bidra till några positiva effekter på läsförståelsen hos 15-åringar, enligt PISA-resultaten. Slutsatsen som kan dras utifrån resultatet är att en tydlig ökning från år 2012 har skett inom de svenska skolorna inom läsförståelse och att strategierna som finns är fungerande eftersom det har skett en viss förändring som även påvisas av PISA undersökningen. Vi kan emellertid inte dra någon slutsats om läsförståelsen ökat i specifikt samhällskunskapsämnet men vi vill ändå understryka att en ökad läsförståelse gör att lärandet i samhällskunskapsämnet troligen ökar. Vidare menar didaktikprofessorerna Katarina Kärnebro och Sara Carlbaum att samtliga skolämnen enligt Läslyftet är språkämnen men att samhällskunskap betraktas vara en skäligen texttung disciplin (Carlbaum & Kärnebro 2018:101).
19
5.2 Diskussion
I kunskapsöversikten så blickar fokus främst åt strategierna och hur dessa kopplas till framgången utifrån PISA-undersökningen, samt förankringen till den svenska läroplanen. Språkforskaren Maaike Hajer menar på att ett adekvat språkbruk med korrekt begreppstillämpning utgör basen i skolans kunskapsöverföring till eleverna. Läraren innehar följaktligen en central roll i
kunskapsförmedlingen och stöttningen av elever för att elever ska lyckas omfamna skolspråket och lämna vardagsspråket. Stöttningen förekommer genom olika metoder med elevens
progression som mål. Elevens bemästrande av skolspråket utgör en del i denna process (Hajer 2014:14). Språkets bemärkelse för tillräckliga kunskaper och måluppfyllelse i
samhällskunskapsämnet har således uppmärksammats inom forskningen.
Något som Hajer belyser är att utvecklingen bland elever varierar, men under den senaste tiden så visar resultaten i svenska skolor att det sker en progressiv ökning i resultat, vilket även kan
kopplas till PISA-undersökningen. Lärare i dagens skolor har flertal elever med språksvårigheter vilket innebär att strategier måste finnas tillgängliga för att pröva. Strategierna som presenterats i resultatdelen finns i den nya läroplanen som kom ut år 2011, vilket enligt Hajer kan vara en möjlig anledning till att det har skett en utveckling under åren. Detta behöver inte per automatik innebära att den nya läroplanen är bättre än föregående men en viss effekt har inträffat där innehållet är lämpligare för att inkludera alla elevers utvecklande av läsförståelse (Hajer m.fl. 2018:44). Pedagogen (Edenfeldt 2014) lyfter fram att utvecklingen kan minska ifall lärarna väljer att endast arbeta med enkla texter samt uppgifter. Detta resulterar i att det skapas låga
förväntningar bland eleverna, istället för det motsatta att utveckla elevernas resonemang och förmågor inom ämnet. Genom att arbeta språkutvecklande så kan lärandet ta ett steg framåt samt fördjupas, snarare än att konstant befinna sig på samma nivå utan någon vidare utmaning.
Skolforskningsinstitutet pekar slutligen på att det är nödvändigt med ytterligare forskning över språkets betydelse i skolan för att utveckla de mest verkningsfulla metoderna
20
5.2.1 Yrkesrelevans
Att kunna undervisa alla elever med en viss progression trots språksvårigheter är ett uppdrag som inte är enkelt för lärarna, men dock nödvändigt. Hur eleverna med språksvårigheter utvecklas i skolan kommer att sätta en prägel i det framtida livet. Idag så är det viktigt att kunna inkludera alla elever i sin undervisning. Detta görs genom att bedriva en språkutvecklande undervisning. Skolverkets riktlinjer är tydliga vad gäller att bedriva en språkinriktad undervisning i alla skolämnen. Detta är något som dagens pedagoger bör arbeta vidare med, och tillämpa olika metoder för att främja lärandet av elever med språksvårigheter, vilket gör vår kunskapsöversikt relevant. I dag ser svenska skolor olika ut, och är inte lika heterogena som tidigare. Med tanken på den stora mängden nyanlända i Sverige de senaste åren så blir språkinriktad undervisning en viktig faktor i lärandet, dessutom så kommer kunskapsöversiktens syfte att vara en viktig
utgångspunkt att arbeta utifrån. Denna problematik kommer troligtvis fortsätta att vara en viktig faktor i lärandet för elever med språksvårigheter, därför ser vi yrkesrelevansen vara hög.
Resultatet i denna kunskapsöversikt är viktig för ämnet samhällskunskap eftersom det innehåller aspekter som är relevanta till alla samhällskunskapslärare där ute. Något som lärarna kan få ut av texten riktas främst mot att det finns många strategier man kan använda och det är viktigt att kunna variera i sin undervisning för att främja lärandet för alla elever. Vissa av dessa strategier som presenteras kan vara användbara för pedagoger då man försöker inkludera alla elever i sin undervisning. Många pedagoger följer en viss riktning och undervisar på sitt sätt, men ibland så måste man prova andra metoder för att främja utvecklingen. Eftersom ämnet samhällskunskap enligt Carlbaum och Kärnebro är begreppsrikt så anser dem att en undervisning som tillämpar främjande verktyg i läsförståelse är essentiellt för att kunna överföra kunskapen till eleverna (Carlbaum & Kärnebro 2018:57).
21
5.2.2 Framtida forskning
Det är fortfarande oklart om dessa metoder som finns tillgängliga idag är de absolut bästa sätten att nå en progression. Det finns alltfler elever med språksvårigheter i svenska skolor och om metodiken anpassar sig efter situationen kan det möjligen påverka utvecklingen. Även om den läroplan som lanserades år 2011 visade på framgång inom kunskapsöversiktens syfte, så betyder det inte att det ständigt kommer fortsätta utvecklas, därför är det viktigt med uppdaterad och anpassad metodik för en skola som är i förändring. En ny läroplan kommer ut snart och det ska bli intressant och se vad den har att erbjuda gällande elever med språksvårigheter. En intressant forskning att titta vidare på är även att se den praktiska tillämpningen av de presenterade strategierna. Detta skulle kräva en studie med observationer i olika klassrum och skolor. Strategierna som då skulle observeras skulle vara de som presenterats i resultatet, vilka är följande: Utgångspunkter i undervisning, illustrativt lärande, adekvat begreppstillämpning, det stöttande arbetssättet, genrepedagogiken samt läslyftet. För att koppla detta till ämnet
samhällskunskap så visar forskning som presenterats i kunskapsöversikten att dessa metoder finns tillgängliga för pedagoger som önskvärt ska resultera till att eleverna utvecklas inom ämnet. Samhällskunskap är ett begreppsrikt ämne som dessutom kräver en läsförståelseförmåga.
Strategierna som presenteras bygger nämligen på att förstärka elevernas begreppsuppfattning samt läsförståelse för att kunna behärska begreppen och uppfattningen om
samhällskunskapsämnet.
Ett bra exempel på vad vidare forskning kan utgå ifrån med en djupare analys är följande • Hur ser tillämpningen ut av de metoder vi presenterat i lärarnas undervisning?
• Undersöka hur språklyftet implementerats i praktiken och se över hur detta projekt
22
6. Källförteckning
Andersson, Björn. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Ungern: Studentlitteratur.
Bjerregaard Maria & Kindenberg, Björn (2015) Input Språkutvecklande
So-undervisning
Ekendahl, Ingegerd & Nohagen & Lars Sandahl, Johan (2015) Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion
Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och
med andraspråkselever i klassrummet. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur
Hajer, Maaike. & Meestringa, T (2018) Språkinriktad undervisning: en handbok. 2. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Mitchell, D. R. & Ashing, K. (2017) Mångfald i skolan: framgångsrika sätt att möta (o)likheter. Stockholm: Natur & Kultur
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Zimmerman, Susan & Keene, Ellin. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos.
Elektroniska källor:
Hajer, Maaike (2015) “Introduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i SO ämnen” URL:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/004_framja_elevers_larande_SO/del_01/material/Flik/Del_01_MomentA/A rtiklar/M4_gr_01A_01_Hajer.docx
23
Kärnebro, Katarina & Carlbaum, Sara (2018). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 6. En fallstudie av “Läslyftets avtryck och effekter i grundskolan”. Umeå: Umeå universitet. URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-151131 Hämtad (2020-11-21)
Roe, Astrid & Tengberg, Michael (2016). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 1 “De första 13
modulerna” Umeå: Umeå universitet URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-139885
Hämtad (2020-11-22)
Skogar, Anna. (2019) Språkliga utmaningar i samhällskunskap. URL:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/27530/revUppsatsKPUspr%C3%A5kutveckling_ samh%C3%A4llskunskap.pdf?sequence=1&isAllowed=y Hämtad (2020-11-12) Skolverket, (2020) URL: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/internationella- jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa-internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse Hämtad: (2020-11-15) Skolverket, (2000) URL: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/tidigare-kursplaner-ar-2000-2011-for-grundskolan?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubjectkursinfo.htm%3FsubjectCod e%3DSH2000GR%26tos%3Dgr2000&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa87a3 Hämtad (2020-12-13) Skolverket, 2020 URL: https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/laslyftet-i-skolan Hämtad: (2020-11-21)
24
Skolforskningsinstitutet (2019). Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. URL:
https://www.skolfi.se/wpcontent/uploads/2019/04/Fulltext-L%C3%A4sstrategier-pdf-version.pdf (Hämtad 2020-11-22)
Statens offentliga utredningar (SOU 1994:92). Kapitel 1 “Skola för bildning”. URL: https://lagen.nu/sou/1992:94 (Hämtad 2020-12-12)
