Malmö högskola
Lärande och samhälle
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng på grundnivå
Betydelsen av pedagogers kompetens
och arbetsätt i naturvetenskap för
barns lärande
i förskolan
The Importance of Teachers' Competences and Working Methods
of the Natural Sciences for Children’s Learning in Preschool
Pinar Ahmad
Lärarexamen 210hp Examinator: Agneta Rehn Naturvetenskap och lärande Handledare: Anna Jobér 2012–11-06
3
Sammanfattning
Syftet med min studie är att undersöka hur ett antal pedagoger arbetar med
naturvetenskap i förskolan med fokus på vilka hinder och möjligheter de ser för att bedriva naturvetenskapliga aktiviteter och hur de bedömer sin egen kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan. För att få ett stort antal svar från olika pedagoger har jag använt mig av en enkätundersökning med öppna frågor. Jag har valt ut fem förskolor i större stad i Skåne. På varje förskola har jag delat ut fem enkäter. Jag samlade totalt in 15 ifyllda enkäter.
Resultatet visar att alla pedagoger har arbetat med biologidelen inom naturvetenskap och att de flesta arbetar dagligen och spontant med naturvetenskap. När det gäller vilka hinder och möjligheter de ser i arbetet med naturvetenskap uttrycker pedagogerna att de till viss del saknar material, plats, tid och kompetens. Alla pedagoger önskar höja sina kompetenser genom fortbildning i ämnet naturvetenskap.
5
Innehåll
1. Inledning ... 7 2. Syfte ... 8 3. Litteraturgenomgång ... 9 3.1 Förskolans läroplan ... 93.2 Varför naturvetenskap i förskolan? ... 9
3.3 Pedagogens kompetens för att undervisa i naturvetenskap... 10
3.4 Faktorer som kan utveckla barns förmåga till lärande ... 12
3.5 Samspelets betydelse mellan barn och pedagoger ... 13
3.6 Pedagogens sätt att arbeta med frågor ... 14
3.7 Pedagogens sätt att arbeta med experiment ... 15
4. Metod ... 17 4.1 Datainsamlingsmetod ... 17 4.2 Urval ... 18 4.3 Genomförande ... 18 4.4 Forskningsetik ... 19 4.5 Tillförlitlighet ... 19 4.6 Bearbetning ... 20 5. Resultat ... 21 5.1 Förskolepedagogernas bakgrund ... 21
5.2 Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta med naturvetenskap i förskolan? ... 22
5.3 Vad anser pedagogerna påverkar deras möjligheter att bedriva naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan? ... 25
5.4 Hur upplever pedagogerna sin kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan? ... 25
5.5 Sammanfattning av resultat ... 26
6. Diskussion ... 27
6.1 Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta med naturvetenskap i förskolan? ... 27
6
6.2 Vad anser pedagogerna påverkar deras möjligheter att bedriva naturvetenskapliga
aktiviteter i förskolan? ... 31
6.3 Hur upplever pedagogerna sin kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan? ... 32 6.4 Avslutning ... 33 6.5 Fortsatta undersökningar ... 34 Referenser... 35 Bilaga 1 ... 37 Bilaga 2 ... 41
7
1. Inledning
Jag är en person som är intresserad av naturvetenskap. På gymnasiet läste jag
naturvetenskapsprogrammet och sedan valde jag studera till lärare i förskolan och de tidiga skolåren med inriktning naturvetenskap och lärande.
Under min VFT (verksamhetsförlagd tid) på förskolan har jag uppmärksammat att matematik och svenska ofta förekommer i samtal med barn. Det uppträder varje dag under måltider, samlingssånger och i olika aktiviteter. Detta får mig att tänka på om man anser att matematik och svenska är de viktigaste ämnena och att man helt enkelt inte prioriterar andra ämnen, så som exempelvis naturvetenskap. Många forskare som Harlen (1996), Lindahl (2003), Sjöberg (2000) visar att det är viktigt att börja med naturvetenskap i tidig ålder.
Jag har även, under min VFT, observerat att det uppträder en viss svårighet kring de
naturvetenskapliga ämnena hos lärarna. Detta gör helt enkelt att barn inte får tillräckligt med kunskap för att kunna skapa sig en naturvetenskaplig grund. Flera forskare, bland annat Andersson (2008), Harlen (1996) menar för att skapa intresse hos barn krävs det att pedagoger ska ha bra kunskap i detta område och använda sig av varierande undervisning som passar barns ålder. Detta kan göras till exempel genom att använda sig av experiment eller att planera sin undervisning som lek, bild och andra estetiska uttrycksformer.
Under min VFT var jag med om att en förskollärare utförde olika naturvetenskapliga
experiment med barnen, dock lyckades hon inte med experimenten då hennes egen kompetens begränsade henne. Till min förvåning förstod hon inte själv att experimenten inte fungerade på grund av hennes bristande kunskap, utan skyllde istället på materialen. Hela situationen gjorde mig förvirrad och detta ligger till grund till att jag vill undersöka varför naturvetenskap inte har en stor plats i förskolan.
De internationella undersökningarna TIMSS 2007 (Skolverket, 2008) och PISA 2006 (Skolverket, 2007) har visat att intresset för de naturvetenskapliga ämnen har minskat bland elever, vilket har lett till att färre söker sig till de naturvetenskapliga utbildningarna. Orsakerna till detta kan vara exempelvis bristande undervisning, att det upplevs som svårt att förstå, eller brist på värderingsdiskussioner och negativ inställning till naturvetenskap i media och samhälle (Sjöberg, 2000). Därför menar jag att undersöka hur lärare arbetar med och uttrycker sig kring naturvetenskap har stor betydelse, inte bara för mig som blivande lärare men i ett större samhällsperspektiv.
8
2. Syfte
Syftet med min studie är att undersöka vad pedagogerna har för uppfattningar om att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Vilka hinder och möjligheter ser de? Hur kan detta relateras till vad de säger om sin egen kompetens? Jag kommer att använda följande frågeställningar i min studie:
Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta med naturvetenskap i förskolan?
Vad anser pedagogerna påverkar deras möjligheter att bedriva naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan?
Hur upplever pedagogerna sin kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan?
9
3. Litteraturgenomgång
3.1 Förskolans läroplan
Förskolan fick sin första läroplan år 1998 och det fanns ett strävansmål mot
naturvetenskap: ”utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur” (Lärarens handbok, 2008, s 24). I den reviderade läroplanen för förskolan, har det tillkommit många förändringar och fler mål inom ämnet naturvetenskap. Målen i den reviderade läroplan är följande.
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö98, Skolverket, 2010, s 10)
Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen - stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik (Lpfö98,
Skolverket, 2010, s 11).
Det finns alltså tydliga riktlinjer för att arbeta med naturvetenskap i förskolan.
3.2 Varför naturvetenskap i förskolan?
Läroplanen för förskolan anger att man ska arbeta med naturvetenskap, men vad säger tidigare forskning? I boken Naturvetenskap som allmänbildning (Sjöberg, 2000) kan man läsa om de fyra anledningarna till varför man ska utveckla sina naturvetenskapliga kunskaper och de anledningarna kallar Sjöberg (2000) för ekonomiargumentet,
nyttoargumentet, demokratiargumentet och kulturargumentet. Första argumentet, ekonomiargumentet, säger att en individ ska kunna förberedas för ett yrke som har med teknologi att göra. Nyttoargumentet går ut på att kunskaperna hjälper en individ att klara
10
av vardagslivet, då vår vardag är baserad på teknologi. Om vi inte har de kunskaper som krävs är det svårt att dra nytta av all kapacitet som man kan åstadkomma.
Demokratiargumentet innebär att det är viktigt att ha goda kunskaper inom
naturvetenskap när man ska diskutera de politiska aspekterna i ett samhälle. Det sista argumentet, kulturargumentet, innebär att naturvetenskapen är en viktig del av människans kultur.
3.3 Pedagogens kompetens att undervisa i naturvetenskap
Ett antal forskare, bland annat Thulin (2006) och Elm (2008),menar att pedagogens kompetens är en mycket viktig faktor i förskolan.Lee Shulman är en amerikansk utbildningsforskare (Wickman & Persson, 2009). Han myntade begreppet lärares kunskapsbas, som syftar på att en pedagog behöver en viss kunskap för att kunna undervisa. Det omfattar ”ämneskunskaper” och ”kunskaper om arbetsmetoder”. Det första innebär att pedagogen behöver kunna sitt ämne bra och det andra innebär att pedagogen behöver övningar, erfarenheter och goda idéer för att kunna förmedla sina ämneskunskaper till barnen i undervisningen.
Gustafsson och Myrberg (2002), samt Andersson (2000) kom fram till att pedagogens kompetens har störst betydelse för vad barnen lär sig i skolan. Det är viktigt att pedagogen har en bra kunskap för att kunna prestera en lektion där barnen ges bra förutsättningar att kunna utveckla sin förståelse, på så sätt lär sig barnen det som är målet med undervisningen.
Susanne Thulin (2006) skriver i sin avhandling om hur pedagoger och barn
kommunicerar om naturvetenskapliga fenomen i förskolan. Hon menar att det finns flera orsaker till att pedagoger inte har tillräcklig kompetens när det gäller vissa
innehållsområden. Det märks tydligt då barn ställer frågor utan att få något svar samt att pedagogerna utrycker sig på lekinspirerade sätt samt ger djur mänsklig gestalt. När barnen frågar betyder det att de vill veta och att de är intresserade. I den situationen utgör pedagogens förklaring en väldigt stor del för barnens fortsatta intresse (Elstgeest, 1996). Thulin (2006) anser att, för att barn ska få utveckla kunskap om
11
barnperspektiv, i vardagliga situationer och gärna integrerat med andra ämnen. Thulin (2006) efterlyser att förskolan har en ämnesdidaktisk diskussion när det gäller olika aspekter till innehåll, ge pedagoger möjlighet att utveckla sin kunskap, samt att fundera över vad det innebär att arbeta med olika innehåll.
När Annika Elm (2008) genomförde sin undersökning i förskolan och förskoleklass om naturvetenskapliga aktiviteter kunde hon konstatera att barnen inte själva fick komma med egna initiativ gällande naturvetenskapen. I hennes undersökning förklarades det att pedagogerna ansåg att naturvetenskap var det som innefattade uppgifter gällande djur och natur. Pedagogernas brist på kunskap inom naturvetenskap gjorde det svårt för dem att ange detaljerat när de arbetade med naturvetenskap i andra situationer, likt det Thulin (2006) påpekade i sin avhandling.
För att kunna möta och förstå barns frågor angående naturvetenskap samt hjälpa dem att gå vidare med sina undersökningar är det viktigt att pedagogen har en kompetens inom ämnet. Detta menar Elfström m.fl. (2008) som också poängterar att barn ofta har en viss kunskap om naturvetenskapliga fenomen och vill lära sig mer, men att pedagogerna i förskolan istället väljer att inte lyfta deras frågor och starta en diskussion på grund av sin egen kunskapsbrist. Därför underviker pedagogerna enligt Elfström m.fl. (2008) att arbeta med just naturvetenskap och istället arbeta med andra aktiviteter, såsom bild eller matlagning. Att pedagogerna i förskolan väljer att undvika att arbeta med
naturvetenskap är inget positivt för barns lärande och utveckling. Vilket bland annat Harlen (1996) också påpekar. Hon skriver att det är viktigt att börja tidigt med naturvetenskap för att barnens förmåga att förstå sin omvärld förbättras.
För att barn skall få så bra kunskap inom naturvetenskap behöver de skapa sig ett förråd av begrepp och lära sig olika sätt att samla information och pröva idéer. Det underlättar för dem att ta beslut och lösa problem i sin vardag. Harlen (1996) menar också att det är lika viktigt att börja med naturvetenskap som med matematik och svenska, eftersom att tekniken utvecklas hela tiden och det visar sig i olika områden. Dessutom skriver Harlen (1996) om ett annat argument till varför det är viktigt att börja tidigt med naturvetenskap och använda naturvetenskapliga arbetssätt. Hon menar att barns attityd till naturvetenskap utvecklas tidigare än till andra ämnen och att detta kan bevisas. Harlen (1996) påpekar även att barn i 11-eller 12 års ålder redan har skapat sig en uppfattning om ämnet och på så sätt hunnit bestämma sig ifall ämnet passar dem eller
12
inte. Eftersom många barn kommer till högstadieundervisningen i naturvetenskap med brister i de naturvetenskapliga begreppen och missuppfattningar leder det till att de inte hänger med i undervisningen i naturvetenskap. Detta är en av anledningarna till att många uppfattar ämnet som både svårt och tråkigt.
Flera forskare, bland annat Sjöberg (2000) och Lindahl (2003) påpekar starkt att det är viktigt att börja med naturvetenskap redan i tidig ålder. Lindahl (2003) har i sin avhandling skrivit om en anledning till varför det är viktigt att börja tidigt med
naturvetenskap i de yngre åldrarna. Anledningen är den att många barn redan i årskurs 5 och kanske ännu tidigare, har tankar om sitt yrkesval och därmed sitt gymnasieval. Därför är det ytterst viktigt att barnen får en positiv bild av naturvetenskap långt tidigare än vad som görs idag. I detta arbete utgör pedagogens kompetens en viktig faktor.
3.4 Faktorer som kan utveckla barns förmåga till lärande
Pramling Samuelsson (1994) påvisar viktiga faktorer för att barn ska kunna lära sig saker. Dessa faktorer kan användas vid undervisning med barn i olika åldrar. Det handlar om att skapa meningsfulla situationer för de barn som är inblandad iundervisningen. Det är viktigt att barn är intresserade av innehållet för att de skall kunna yttra sig och tänka igenom samt begripa att innehållet är meningsfullt. Pedagogens uppgift är att försöka få barnen att berätta, för att kunna ta reda på hur de tänker. Det är också viktigt att pedagogen ställer utmanande frågor, på så sätt kan barnen uppfatta att deras idéer, tankar och svar är viktiga och intressanta. Detta skapar inte bara
självförtroende hos barnen utan också en atmosfär där de kan känna sig trygga. Självförtroendet och tryggheten utvecklar deras förmåga att yttra sig. Detta är en lämplig egenskap för att de senare skall kunna diskutera i undervisningen, som syftar till utveckling av vetenskapliga begrepp.
Idéer, tankar och åsikter från en grupp barn bildar ett viktigt innehåll i undervisningen (Pramling Samuelsson, 1994). När detta innehåll används som ett hjälpmedel skapas en möjlighet för barn att få kunskap om andras tankar. Detta hjälpmedel ger dem emellertid även en bas för att kunna ändra perspektiv. Det är viktigt för att kunna utveckla den egna uppfattningen. Pedagogen formar alltså utvecklingsmöjligheter av olika slag genom att tidigt under barnets skoltid låta dem upptäcka mångfalden. När barnet börjar
13
jämföra sina tankar med andra barns tankar betyder det att han/hon börjar resonera över sina egna tankar. Detta är ett grundläggande villkor för att förbättra begreppsförståelse inom naturvetenskap anser Pramling Samuelsson (1994).
3.5 Samspelets betydelse mellan barn och pedagoger
Att pedagogen har betydelse för barnets lärande och utveckling blir tydlig med en socialkonstruktivistisk syn på lärandet. Vygotskij är en av världens mest ledande psykologer, som har en socialkonstruktivistisk syn på lärandet (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). Han menar att individen utvecklas genom samspel med den sociala omgivningen. Samspelet har en grundläggande betydelse för att barn skall öka sina erfarenheter och med hjälp av språket kan man reflektera, testa och kommunicera kunskap. Språket och samtalet är två viktiga verktyg för att utveckling och lärande skall ske. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) har kommit fram till att det är viktigt att samtal förs på olika nivåer för att barn skall lära sig något.För att kunna föra samtal på olika nivåer måste pedagogen ställa frågor och diskutera tillsammans med barnen, då språket hjälper barnen att utvecklas. Det är inte bara det talade språket samt skriftspråket som har betydelse för barns kunskapsutveckling utan även bildspråket (Elfström m.fl., 2008). Sterner anser (Björkman, 2008) att det finns flera anledningen till varför det är bra att använda bildspråket. Barnen kan med hjälp av bildspråket, lättare se detaljer och blir bättre på att beskriva sina teorier. Sterner (ibid.) menar också, likt Sjöberg (2000) och Lindahl (2003) att arbeten med naturvetenskap i förskola och de lägre åldrarna skapar fler tillfällen till bra språkutveckling och därmed en kunskapsutveckling.
Vygotskijs observation tyder på att barnen inte själva kan upptäcka naturvetenskapliga begrepp, utan att de måste få hjälpa av andra människor, exempelvis en pedagog, som förklarar och diskuterar begreppen tillsammans med barnen (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). Den nya kunskapen som barnen får med hjälp av samtal med andra kallas för ”den proximala utvecklingszonen”. Vygotskij framhåller också att
undervisning är viktig för barnens kunskapsutveckling, men att barnen själva måste anstränga sig för att kunskapen skall vara bestående. För att det skall ske en
14
kunskapsutveckling hos barnen måste samarbetet och samspelet mellan barn och pedagog vara god (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). Andersson (2008) menar att det är viktigt att samspelet mellan barnen och pedagogen är bra, då det i sin tur skapar en förutsättning för barnen att utveckla sina naturvetenskapliga förståelser till dem bästa.
Elstgeest (1996) skriver om olika sätt att stimulera barn till naturvetenskap, som har betydelse för barns lärande. Uppmuntran måste riktas mer mot barnens ansträngningar än mot resultat, genom att acceptera och lyssna på barnens svar när de kommer fram till något genom sina undersökningar och försöka använda deras funderingar för vidare undersökningar. Elstgeest (1996) menar att man måste övertyga barnen om att man är intresserad av deras arbete. När barnen känner att pedagogens intresse är äkta, hjälper det barnen att känna förtroende och att våga diskutera mer. Det handlar även om att respektera barnens idéer och inte övertyga dem till en förklaring som inte är begriplig för barnen. Att låta barnens kunskap utvidgas genom iakttagelser och att ta tillvara barnens funderingar är en bra början för kommande undervisning. Att skapa en miljö där barnen känner sig trygga samt ha tillräckligt med material att arbeta med är även en viktig del för att kunna stimulera barnens lärande i naturvetenskap. Andersson (2008) nämner att ett tillåtande klassrumsklimat där barnen vågar diskutera sina idéer och föra fram sina tankar är en aspekt som gynnar lärandet med förståelse.
Ett annat viktigt hjälpmedel i barnens miljö är leken. Det menar Persson (2006) i sin studie, där han undersökte hur lek och drama hjälper barnen att använda sig av naturvetenskapliga begrepp och utveckla förståelsen för dem.
Elfström m.fl. (2008) påpekar även tyngden av pedagogisk dokumentation. De menar att det är ett bra hjälpmedel för kunskapsutvecklingen hos barn. Den hjälper till vid pedagogernas reflektioner samt tolkningar av barnens arbeten.
3.6 Pedagogens sätt att arbeta med frågor
Ideland och Malmberg (2010) refererar till Elstgeest när de skriver om olika typer av frågor som ingår i naturvetenskapliga arbetssätt och som har påverkan på barns lärande. De frågorna leder till att ställa hypoteser samt utföra undersökningar. Frågor som är reproduktiva frågor innebär att barn får svar direkt från pedagogen eller att de hämtas ur läroboken. Den här typen av frågor låter inte barn försöka själva. Resonerande frågor
15
leder till att sätta igång samtal där barnen får berätta om sina observationer, vilket hjälper barnen att utbyta idéer som i sin tur hjälper de att förstå. Produktiva frågor innebär att barnen själva får ta reda på svaret. Den här typen av frågor ökar barnens förmåga att observera och utföra undersökningar, menar Elstgeest (1996). De sätter igång tankar och öppnar barnens sinnen och leder till att deras förtroende stärks då de lär sig att lita på sina egna iakttagelser.
Frågor av detta slag används till exempel vid exkursioner i naturen, när en grupp barn arbetar med samma innehåll. Det är viktigt att använda produktiva frågor för att underlättar utomhuspedagogiken. Pedagoger och barn måste förbättra sig på att ställa produktiva frågor, hävdar Elstgeest (1996). För att kunna använda produktiva frågor får man hjälp av fyra frågetyper, som uppmärksamhetsfrågor, räkna och mäta frågor, jämförelse-frågor och vad-händer-om-frågor. Dessa frågor stimulerar barnens
tankeförmåga och öppnar vägar till kunskap. Sterner (Björkman, 2008b) menar precis som Ideland och Malmberg (2010) att det är viktigt att ställa produktiva frågor och de nämner även att det krävs en viss skicklighet för att kunna ställa frågorna.
3.7 Pedagogens sätt att arbeta med experiment
Det är viktigt att ge möjlighet för barn i förskolan att experimentera med sin omgivning (Lagerholm, 2009). Det hjälper barnen att utvecklar sina begrepp anser Lagerholm (2009). Andersson (2008) och Eskilsson (2001) skriver om att eleverna långt upp i klasserna saknar naturveteskapliga begrepp. I läroplanen för förskolan (Lpfö98, Skolverket, 2010) står det inte att barnen ska experimentera för att utvecklas, däremot betonar läroplanen leken för barns lärande och utveckling. Genom leken kan barnen arbeta med sin omvärld och sina erfarenheter. Experiment kan uppfattas som lek för barnen och genom det får barnen nya erfarenheter (Lagerholm, 2009).
Andersson (2008) menar att om pedagogerna vet hur de kan förbättra barnens experimenterande, hjälper de barnen att bredda sina erfarenheter, vilket kommer att skapa en grund för att fortsätta undersökningar i skolan. De tidigare erfarenheterna inom naturvetenskap hjälper eleverna att fortsätta utvecklas och fördjupa sin kunskap.
16
erfarenheter om det. Det är därför viktigt att börja experimentera och undersöka begreppet luft redan på förskolan. Pedagogens uppdrag är att få barnen engagerade genom att undersöka, upptäcka och samtidigt hjälpa dem att ge en struktur åt sina experiment och börja ställa hypoteser för att bygga upp och utveckla sin
begreppsstruktur.
Ausubel (1978) påpekar att om experiment skall bli mer inspirerande för alla barn krävs det att barnen själva får ställa sina frågor och söka svar. Detta då svaren har betydelse och leder till att barnen ändrar sin syn på olika sammanhang. Genom att barnen skapar sig flera erfarenheter lär de sig även fler nya begrepp. Vidare skriver han om hur viktigt det är att skapa en öppen och tillåtande miljö där barn kommer in i samtal med andra, likt det Andersson (2008) också menade. Jag kan därför konstatera att barn lär sig att sätta ord på sina erfarenheter och lärarens roll blir att föra in naturvetenskapliga begrepp.
Enligt Persson Gode (2008) är det en fördel för barnen att på egen hand skapa en hypotes kring experiment. Det är viktigt att man som pedagog låter dem fundera och reflektera kring vad som skall hända innan experimentet utförs. Genom det blir experimentet mer betydelsefullt för barnen då det kan uppfattas som en prövande hypotes istället för ett experiment utan mening.
17
4. Metod
Det finns två olika typer av metoder inom forskning som man väljer för att genomföra en undersökning. Det är kvalitativa respektive kvantitativa metoder. Halvorsen(2003), Johannessen och Tufte (2003), samt Hellevik (2002) skriver om skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativ metoder. De menar att kvantitativa undersökningar ger en bredd i undersökning och det är möjligt att generalisera, men att detta är omöjligt i kvalitativa undersökningar. Där återfinns kvalitativa undersökningar mer i löpande text och citat, medan kvantitativa undersökningar innefattar mer tabeller och figurer. Larsen (2012) påpekar att dessa skillnader i metoderna inte behöver överensstämma i alla fall. Det finns kvantitativa undersökningar som gör det möjligt till fördjupning. Det behöver alltså inte endast vara möjligt att gå på djupet genom en kvalitativ undersökning. Vidare anser Larsen (2012) att de flesta tänker att intervju är en form av kvalitativ metod, men det beror på vilken typ av intervju man utför. En strukturerad intervju bedöms som en kvantitativ metod. Jag har valt att använda mig utav enkätundersökning som oftast är kvantitativ, men i min undersökning har jag använt mig av öppna frågor där
pedagogerna ges möjlighet till att ge ett mer utförligt svar, vilket leder till att svaren blir mer kvalitativa. De öppna frågorna kan också användas vid en intervju, men jag anser att enkäterna kan ge mig en större bredd, då det ger mig möjlighet till ett större urval. Enkät och intervju passar som metod till mitt syfte i undersökningen. Anledning till att jag inte valt att använda mig av intervju som metod beror på att intervjuer är mer
tidskrävande, samt att det inte betyder att svaren behöver bli mer trovärdiga eller sanningsenliga.
4.1 Datainsamlingsmetod
För att få svar på mina frågeställningar bestämde jag mig för att använda mig av enkäter som jag delade ut på ett antal förskolor. Det finns både för- och nackdelar med enkäter. Det är även något som Larsen (2012) påpekar. Fördelen med enkäter är att personen kan besvara frågorna anonymt och på så sätt inte känna sig blottad. Enkäterna skapar
möjlighet för pedagogerna att tänka efter innan de svarar på frågorna på ett annat sätt i jämförelse med en intervju. Att använda enkäter kräver även mindre tid och på så sätt kan man få med ett större antal pedagoger. Det kan även vara lättare att analysera
18
enkäterna än intervjuer. Den främsta nackdelen med enkäter är att det kan ske
missuppfattningar samt att respondenterna väljer att avstå frågor som de tycker är svåra att besvara. En annan nackdel är att man inte kan gå djupare in på det skrivna svaret. I min enkättundersökning (se bilaga 1) använde jag mig av 10 frågor. De flesta frågorna är öppna. Det betyder att respondenten kan besvara frågorna så utförligt som möjligt. Detta kan betyda att svaren tenderar att bli långa, men mer individuella. Larsen (2012) anser att det finns två viktiga fördelar med att använda sig av öppna frågor. Genom att använda sig av öppna frågor kan jag lättare se om respondenten har förstått
frågeformuleringen. Det ger även möjlighet till respondenten att besvara frågorna mer fritt, utan att svaret redan är bestämt och på så sätt påverkar respondentens svar.
Enkätfrågorna är anpassade till examensarbetes syfte för att ta reda på hur pedagogerna arbetar med naturvetenskap på förskolor. Hur pedagogerna bedrivernaturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt hur pedagogerna upplever sin egen kompetens inom
naturvetenskap. Min ambition har varit att ha tydliga och kort formulerade enkätfrågor.
4.2 Urval
Jag valde att använda mig av ett slumpmässigt urval i min undersökning. Min enda tanke med mitt urval var att skulle besöka olika förskolor och fråga om pedagogerna på de respektive förskolorna var intresserade av att delta i min undersökning, om inte, så skulle jag gå vidare till en annan förskola.Jag valde totalt fem olika förskolor utan att ta hänsyn till var förskolorna var belägna samt om de är kommunala eller privata
förskolor. Då jag ville kunna få en bred uppfattning utav min undersökning, la jag inte någon vikt vid genusperspektivet. Jag ansåg att detta inte var väsentligt för min studies syfte. Jag valde att rikta enkäten endast till pedagogerna och inte barnskötare.
4.3 Genomförande
Jag valde att dela ut enkäter på fem förskolor i en större stad i Skåne. Jag tog själv kontakt med rektorn eller personalen på de förskolor som jag valde. Detta för att få accepterat att jag får dela ut enkäter till personalen på de utvalda förskolorna. Jag
19
presenterade mig samt bifogade ett informationsbrev, med information om mig själv och min utbildning, samt vad mitt examensarbete handlar om och dess syfte(se bilaga 2). När jag delade ut enkäterna ville jag gärna att de spreds på hela förskolan och inte endast besvarades av en avdelning, för att få ett så brett urval som möjligt. Detta gjorde att jag kunde ta reda på hur de olika avdelningarna arbetar med naturvetenskap på förskolan och således få en mer trovärdig slutsats i min undersökning. På varje förskola delade jag ut fem enkäter, vilket innebar att jag delade ut 25 enkäter totalt. Jag bestämde tillsammans med personalen på de olika förskolorna när jag skulle komma tillbaka för att hämta de besvarade enkäterna. När jag kom till de olika förskolorna för att berätta om min undersökning möttes jag av personal som direkt svarade att de inte läst
naturvetenskap eller att de inte var NO-lärare. Jag uppfattade det då precis som barnen, att också pedagogerna uppfattade naturvetenskap som något svårt och främmande.
4.4 Forskningsetik
Johansson och Svedner (2006) framhåller att examensarbete ska bygga på att respektera alla deltagare i en undersökning. Detta kan göras genom att man ger deltagarna en tydlig beskrivning av undersökningssyftet, vara tydlig med att framföra att de har rätt att ställa frågor om undersökningen samt avbryta undersökningen när som helst och att deras identitet inte kommer att blottas. I min undersökning anser jag att jag har uppfyllt forskningsetiken. När jag delade ut enkäterna på de olika förskolorna, följde ett
informationsbrev med (se bilaga 2) och i detta kunde respondenterna läsa om
undersökningssyftet, hänvisningar ifall det uppstod frågor samt om deras anonymitet och rätten att avbryta undersökningen när som helst. Anonymiteten samt att det var frivilligt att delta i undersökningen var grunden för min undersökning. Deltagarnas svar var angelägna för mig.
4.5 Tillförlitlighet
Larsen (2012) menar att validitet handlar om relevans. Det är viktigt att samla relevant information till den undersökning som man gör. I min metod har jag endast utgått från en enkätundersökning. Då jag fick svar på mina frågeställningar till min undersökning, tyder det på att min validitet var god. Reliabilitet innebär således att det finns en
20
pålitlighet. En regel säger att om det finns en hög validitet, förutsätts det att det finns en hög reliabilitet (Gunnarsson, 2002). Min reliabilitet visar sig även vara god, då mitt resultat på min undersökning överensstämmer med vad andra forskare, bland annat Thulin (2006) och Elm (2008) har kommit fram till. Jag tror att jag möjligtvis hade kunnat få mer utförliga svar på mina frågeställningar och högre validitet samt reliabilitet om jag även utfört intervjuer. Jag tror att detta hade kunnat ge mig större möjlighet till att kunna fördjupa mig i frågorna och ställa följdfrågor, för att lättare förstå
pedagogernas svar. Larsen (2012) menar även att om man vill få bättre validitet och reliabilitet måste man kombinera olika metoder.
Jag tror att det hade varit bra om jag hade lagt till en fråga till i min enkät. Jag hade då velat få svar på vilket syfte pedagogerna har med det de gör under temaarbeten, eller experiment, samt vilka begrepp som är viktiga att ta upp och diskutera tillsammans med barnen.
4.6 Bearbetning
Jag lämnade ut 25 enkäterna till fem olika förskolor och hämtade dem en vecka senare. Jag fick in sammanlagt 15 svar på mina utdelade enkäter. Jag kunde sedan börja mitt arbete med att sammanställa de olika svaren. I datainsamlingsmetoden nämnde jag att alla enkätfrågor var öppna frågor. Detta medförde att det är svårare att tolka, samt sammanställa svaren, men enkätsvaren gav mig en bättre bredd. För att göra mitt arbete lättare, har jag valt att göra en tabell över de tre första frågorna. Pedagogernas arbetssätt redovisas i tabell 2, i resultatdelen. Angående resten av frågorna på enkäten valde jag att välja ut citat utifrån pedagogernas svar för att lättare kunna påvisa deras tankar och svar. Jag har även sammanställt pedagogernas svar i löpande text.
21
5. Resultat
I det här kapitlet presenteras pedagogernas svar från enkäterna. Där jag först redovisar pedagogernas bakgrund och därefter utgår från de tre frågeställningarna och redovisar svaren i löpande text med inlägg av citat. Sist finns en sammanfattning av svaren.
5.1 Förskolepedagogernas bakgrund
I tabell 1 nedan visas pedagogerna svar på de tre första enkätfrågorna när det gäller utbildning/examensår, antal verksamma år inom förskolan och pedagogernas ålder. Några av pedagogerna hade dubbel behörighet, både förskollärare och grundskollärare. De flesta tog examen efter år 2003. Det var endast tre stycken av pedagogerna som tog examen på åttiotalet samt två stycken som tog examen på nittiotalet. Pedagogerna är mellan 28 och 55 år och har arbetat inom förskola mellan 1 och 27 år.
Tabell 1. Beskriver pedagogernas ålder, vilket år de examinerades samt utbildning.
Utbildning Examen år Verksam inom förskolan Ålder
Pedagog 1 2011 4 55
Pedagog 2 (Dubbel behörighet) 2005 6 33
Pedagog 3 1987 23 47
Pedagog 4 (Dubbel behörighet) 2007 5 34
Pedagog 5 2003 7 43
Pedagog 6 (Dubbel behörighet) 2005 7 32
Pedagog 7 2010 2,5 39
Pedagog 8 1995 12 42
Pedagog 9 2012 1 35
Pedagog 10 1984 27 49
Pedagog 11 1992 20 44
Pedagog 12 (Dubbel behörighet) NA 2,5 35
Pedagog 13 1988 NA 46
Pedagog 14 1994 22 40
22
5.2 Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta
med naturvetenskap i förskolan?
På frågan i enkäten "Hur ofta arbetar pedagogerna med naturvetenskap på sina
förskolor" svarade de flesta dagligen, medan ett fåtal av pedagogerna svarade en gång i veckan.
På nästa fråga i enkäten besvarade pedagogerna hur de känner inför och upplever naturvetenskap i förskolan? Tre av 15 angav att det varken är lätt eller roligt att arbeta med naturvetenskap i förskolan, jämfört med andra ämnen såsom matematik och svenska. En av pedagogerna menade att ”Jag har betydligt mer kunskap om matte och språkinlärning” (P7). P9 skriver ”För att det inte kommer mycket naturvetenskap i vardagliga situationer jämför med svenska och matematik”. P6 menade ”Jag hade svenska/matte som sidoämnen i min utbildning och känner därför mig säkrare och har mer kunskaper i dem”.
De flesta av pedagogerna menar att naturvetenskap är ett ämne som kan arbetas med på olika nivåer. De tycker att det handlar mer om att möta barnen på deras nivå än att relatera naturvetenskap till något svårt. Något som en del av pedagogerna skriver är att det inte krävs speciellt mycket för att kunna utföra naturvetenskapliga aktiviteter, då det mesta finns runt omkring förskolan. Barnen kan lätt utforska och använda fler av sina sinnen i närmiljön. P1, P12 och P4 skriver att de uppskattar att arbeta med
naturvetenskap på grund av att de själva anser att det är kul att vara ute. P6 och P7 tycker inte att naturvetenskap är särskilt lätt att arbeta med.
Den fjärde frågeformuleringen i enkäten handlade om vad naturvetenskap innebar för pedagogerna. Svaren blev tämligen lika och handlade mycket om att naturvetenskap innebär att vara i naturen, diskutera om växter, djur och människa, att se hur saker fungerar omkring oss samt att experimentera, uppleva och upptäcka naturen i sin vardag.
När det gäller nästa fråga i enkäten, angående hur pedagogerna arbetar med
naturvetenskap och på vilket sätt, vilken även redovisas i Tabell 2 nedan, svarade de flesta pedagoger att de arbetar tematiskt kring olika djur. De brukar berätta för barnen om hur djuren lever, var de håller till, vad de äter och vad de gör på vintern. Det arbetade även i tema om växter och frukt, t.ex. hur frukten transporteras hit. De tog
23
även upp kroppen genom att göra bok om ”mig själv”. P4, P6 och P14 jobbade även med källsortering på deras förskolor. Det gjorde de bland annat genom att låta barnen lägga teckningar, som inte är till någon nytta, i pappers insamling. P8 nämnde att de använder drama när de arbetar med naturvetenskap och tre pedagoger nämnde att de experimenterar. En av dem experimentera med vatten/ is och magnet (P5). Den andra P14 nämner att de experimenterar med att låta barnen framställa eget salt. Den sista nämnde P9 beskriver inte vad de experimenterar med när de arbetar med
naturvetenskap, utan skriver endast att de experimenterar.
Tabell 2. Beskriver vad pedagogerna arbetar med inom naturvetenskap samt hur de arbetar med det.
På vilket sätt? Vad gör du då? Pedagog 1 Låta barn själv prova och utforska Vattenhjul, regn, sand
Pedagog 2 Samtal, promenad Mat innehåll, hur man odlar
Pedagog 3 Tema. Vi får hjälp av litteratur & internet Djur, spindlar och sniglar
Pedagog 4 Vi tittar på, ritar av, slår upp på nätet, lägga skräp teckningar i pappers insamling
Djur, växter och källsortering
Pedagog 5 Experiment, bakar Magnet, vatten/is (lätta & tunga)
Pedagog 6 Skapande aktiviteter Djur, träd, regn, vatten och sopsortering
Pedagog 7 Samtal, visa och diskutera Promenad ute i naturen
Pedagog 8 Läser, räknar, drama, leker, bild och form Studio besök till Sea U vid Ribesberg
Pedagog 9 Aktiviteter och experiment Ute i skogen
Pedagog 10 Gör bok om mig själv, Tema om kropp
Pedagog 11 Pratar om, svara på barns frågor. Kollar fakta via böcker/internet om vi inte kunde svara
Djur, människa och vara rädda om kring oss
Pedagog 12 Kreativa sätt Använd naturen som inlärning Pedagog 13 Just nu inte på grund av vi har små barn
Pedagog 14 Slänga de i olika kärl, göra eget salt, Transportmedel hit.
Sopsortering, experiment, frukttema och plantering
24
I min undersökning ville jag även få svar på frågan vilka för- nackdelar pedagogerna tyckte att det finns med att börja tidigt med naturvetenskap i förskolan. Alla pedagoger angav i studien att det bara finns fördelar med att börja tidigt med naturvetenskap i förskolan. De kunde inte komma på några nackdelar. Mina pedagoger anser följande. P12 säger att ”intresse för miljö och en hållbar utveckling ökar – förhoppningsvis”. Det gör även P8 som också säger att ”barnen måste lära sig att ta hand om miljö och få ett intresse som gör att de vill utbilda sig och arbeta för att rädda den miljön. Vi måste få en hållbar utveckling av miljö”. Detta framkommer också hos P14 som säger att ”lära barn från början när de är små är bra och det blir naturligt för dem t.ex. sopsortering och miljötänk”. I likhet med P2 som menar att ”göra barn medvetna om vår närmiljö, ta hand om naturen och inte skada djuren, insekter, växter sopsortering och inte skärpa ner våra gator. Rita, klottra, skada allt sådant måste man lära barn och börja tidigt, och mycket mera”. P10 anser att ”en jord som vi ska RÄDDA! Lär barnen att skydda och respektera djur natur och människor”. Det kommer också fram hos P11 som nämner att ”vinna – ju tidigare barn lär sig om sig själv/djur och natur – samspelet – orsak/verkan ju lättare få vi barnen att inse att vi bara har en värld – och vi kan inte köpa en ny på Coop Forum!”
P6 tycker att ”det är viktigt att barnen får redan nu inblick i naturvetenskap, det skapar förståelse för barnen om naturens kretslopp och de får svar på många tankar och idéer”. Detta svar är liknande med det P4 anser, nämligen ”det utvecklar barnets förståelse för sin omgivning och vardags fenomen”. Samma tendens kan jag urskilja i P1s svar, som tycker att ”barnen undersöker och utforskar världen från sina egna förutsättningar och vill samtala med andra om detta. Vi som lärare måste ta tillvara på detta och vara påhittiga så att vi kan möta alla barns utforskande i olika sammanhang i vår verksamhet”. P15 menar att ”barn blir förberedda för skolan”.
Citaten visar att flesta av pedagogerna arbetar mycket med miljöfrågor och människors samspel i naturen. Naturvetenskap för pedagogerna innefattar endast miljö och inte andra naturvetenskapliga moment.
25
5.3 Vad anser
pedagogerna påverkar deras möjligheter att
bedriva naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan?
En fråga jag ställde till pedagogerna handlade om vilka hinder och möjligheter de upplevde med att arbeta med naturvetenskap t.ex. när det gäller val av material eller arbetsplatser. Några av pedagogerna (6, 7, 9, 11, 15) har angivet att det finns olika faktorer som hindrar dem att arbeta med naturvetenskap t.ex. brist på personal, material, tid eller kunskap. P3 skriver att det är lite svårt att arbeta med ämnet i stadsmiljö. Hon menar att barnen från stadsmiljön inte naturligt har någon tillgång till naturen förutom parker i staden. P4 beskriver att den egna bristen på fantasi kan vara ett hinder inom det naturvetenskapliga arbetet.5.4 Hur upplever pedagogerna
sin kompetens för att
arbeta med naturvetenskap i förskolan?
När det gäller pedagogens kompetens, om den är tillräckligt för att arbeta med
naturvetenskapliga ämnen eller om det behövdes en höjning av kompetensen inför att undervisa i naturvetenskapliga ämnen. I min undersökning kom jag fram till att hälften av pedagogernas svar antyder att de inte har tillräckligt med kompetens för att arbeta med de naturvetenskapliga ämnena. Även de som ansåg att det hade kompetens inom området upplevde, precis som de som ansåg att de inte hade kompetens, att de behöver höja sin kompetens inom ämnet oavsett tidigare kunskap. Detta visar att alla tillfrågade vill utveckla sin kompetens inom ämnet naturvetenskap genom fortbildning, där de kan utveckla nya idéer, tankar och kunskap för att kunna arbeta mer med naturvetenskap på förskolan. En av pedagogerna har skrivit att ”kompetensutveckling är alltid nyttigt och kul! Man kan alltid lära mer och mer och mer”.
26
5.5 Sammanfattning av resultat
För de flesta pedagogerna innebär naturvetenskap natur, djur, växter, miljö, kretslopp, experimentera och upptäcka hur saker och ting fungerar omkring oss. Detta upptäckte jag när jag läste enkätsvaren där pedagogerna har nämnt biologi när jag har ställt frågan "Vad är naturvetenskap?" Ingen har nämnt fysik eller kemi m.m. De har nämnt ordet biologi i olika termer som till exempel träd, djur, växter, människa och att vara i naturen. De flesta pedagogerna skrev att det är lätt och roligt att arbeta med
naturvetenskap och en pedagog tyckte att det är roligt men att det inte var lätt, då hon ansåg att naturvetenskap är ett nytt ämne i förskolan. De flesta jobbar dagligen med naturvetenskap, tämligen spontant, men tre pedagoger nämnde att de jobbar med naturvetenskap en gång i veckan. När det gäller vad de gör när de jobbar med naturvetenskap och på vilket sätt de arbetar, så svarade några att de jobbar tematiskt kring djur, växter, kropp, källsortering och att några experimenterar med vatten och några säger att de arbetar med naturvetenskap genom lek och samtal. Det fanns bara en pedagog som skrev att de brukar använda sig av drama inom ämnet. Detta betyder att pedagoger arbetar med naturvetenskap på olika sätt.
Några pedagoger nämner att brist i kunskap, material, plats, tid och pedagogens egen fantasi hindrar dem i arbetet med naturvetenskap. Hälften av pedagogerna har inte tillräckligt med kompetens men alla pedagoger i studien vill höja sin kompetens inom det naturvetenskapliga området för att de ska få möjligheter till nya tankar, idéer och kunskaper. Mer än hälften av pedagogerna menar att det finns fördelar med att börja tidigt med naturvetenskap med förskolebarn för att lära barn att ta hand om miljö och hållbarhetsutveckling.
27
6. Diskussion
I detta kapitel kommer jag att diskutera resultatet utifrån mina frågeställningar: Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta med naturvetenskap i
förskolan?
Vad anser pedagogerna påverkar deras möjligheter att bedriva naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan?
Hur upplever pedagogerna sin kompetens för att arbeta med naturvetenskap i förskolan?
6.1 Hur uttrycker sig pedagogerna om sitt sätt att arbeta
med naturvetenskap i förskolan?
Alla pedagoger berättade om vad naturvetenskap innebär för dem. Min analys är att alla pedagoger i denna studie kopplade naturvetenskap till biologi. Naturvetenskap är ett väldigt stort ämne och omfattar olika ämnena såsom biologi, fysik, kemi, m.m. Naturvetenskap handlar om allt omkring oss (Sjöberg, 2000). Min tolkning är att pedagogerna främst har kunskap i biologi, då de arbetar mycket med växter, djur, natur och människa, men att de saknar kunskaper i såväl kemi som fysik. Som tidigare nämnts i litteraturgenomgången, menar Elm (2008) att pedagogernas kunskapsbrist medför att det blir svårt för dem att klargöra när de arbetar med naturvetenskap samt att pedagogerna, precis som i min studie, anser att naturvetenskap främst handlar om djur och natur.Jag själv anser att det finns olika kemiska processer och fysikaliska fenomen som sker i förskolan men att pedagoger är omedvetna om. Detta som till exempel när barnen åker på rutschkanan, vid målning, vid bakning och vid blandning av exempelvis vatten och sand.
Det är inte många av pedagogerna i min studie som har angivet att de experimenterar när de arbetar med naturvetenskap. Endast tre av femton pedagoger gör detta, trots att det är viktigt att låta barn experimentera med sin omgivning, då det hjälper barnen menar Lagerholm (2009) att utveckla sina kunskaper. Enligt det jag lade märke till är att experiment med vatten är det mest vanliga när det gäller experiment inom
28
naturvetenskap. Ett exempel på det är experiment som låter barnen se vilka saker som flyter respektive sjunker i vatten, samt hur vatten omvandlas till is när det kyls ner. När sådana experiment utförs har jag, utifrån tidigare erfarenheter märkt att man med hjälp av experimenten inte tar upp de naturvetenskapliga begreppen och låter barnen få en fördjupad förståelse, utan man avslutar endast experimenten efter att ett resultat har setts utan någon djupare diskussion.
Att experimentera är bra, om man gör det på ett naturvetenskapligt sätt och för att kunna utföra experiment på ett naturvetenskapligt sätt, krävs det att läraren har en förkunskap i ämnet för att kunna förmedla den kunskap som experimentet medför. Om inte det görs, blir experimentet tämligen betydelselöst och medför ingen kunskap till barnen
(Andersson, 2008). Jag anser att pedagoger i förskolan måste hitta nya sätt, förändra rutiner och utföra olika experiment som barn är intresserade av, exempelvis experiment om luft, ljud och liknande, för att väcka barns nyfikenhet till naturvetenskapliga
fenomen. Elfström m.fl. (2008) poängterar också att barn ofta har en viss kunskap om naturvetenskapliga fenomen sedan tidigare, men vill lära sig mer. Det betyder att barn själva vill utforska och behöver därför stöd från pedagogerna för att kunna utveckla sin förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen. Andersson (2008) menar att det ligger ett visst ansvar på pedagogerna till att skapa möjligheter för barnen att experimentera, samt förbättra deras experimenterande. Om det inte sker, kommer barnen inte att kunna utveckla sina erfarenheter och på så sätt inte utveckla sin kunskap inom naturvetenskap. En fördel med att låta barn själva skapa sig en hypotes kring ett experiment är att man låter dem reflektera och fundera på vad som skall hända, innan man utför experimentet. Det gör att experimentet får en mer betydelse för eleven och det kan då uppfattas som ett prövande av hypotesen istället för endast ett experiment utan mening (Persson Gode, 2008).
Att använda olika metoder är viktigt för barns lärande, inte alla barn lär sig på samma sätt, det finns barn som lär sig bättre genom att se, höra eller själv utforska. Därför behöver vi som pedagoger använda olika sätt. Sjöberg (2000) och Harlen (1996) skriver att för att kunna skapa intresse hos barn krävs det att pedagoger använder sig av
varierande undervisning som passar med barns ålder. Någrapedagoger i studien arbetade med temaarbeten kring djur, växter och människokroppen. Temaarbete är givande för barns lärande, men det krävs att pedagogen dokumenterar vad barnen gör
29
under arbetet. Dokumentation är en resurs för pedagoger som hjälper dem att följa barnens kunskapsutveckling på ett djupare sätt och tänka, samt reflektera över deras eget arbetssätt (Elfström m.fl., 2008). Ingen av pedagoger nämnde att de dokumenterar barnens arbete inom temaarbetet eller deras eget arbetssätt.
Några nämnde att barnen lär sig genom lek och samtal. I Lpfö 98 står det att ”Barn söker och erövrar kunskap genom lek, social samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtal och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnen lärande bli mångsidigt och sammanhängande" (Lärarens handbok, 2008, s 20). Enligt Vygotskij är språket och samtalet två viktiga verktyg för barnens utveckling och lärande (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). Majoriteten av den tid som barnen är på
förskolan ser pedagogerna att de leker. Det kan vara både inomhus och utomhus. Min analys är att pedagogernas har brist på kunskap i naturvetenskap vilket medför att de inte kan ta tillvara på barnens lek och på så sätt arbeta med kemi eller fysik. Det innebär att en pedagog med god kompetens inom naturvetenskap kan ta upp de två ämnena genom att använda den lek som barn är intresserad av. Det kan vara lekar som innefattar att barn blandar vatten med sand i sandlådan, att barnen målar och blandar olika färger, samt när de åker rutschkana och vid bakning etc. Pramling Samuelsson (1994) menar att det är viktigt att barn är intresserade av innehållet för att de skall kunna uttala sig och tänka igenom samt begripa att innehållet är meningsfullt. Därför är det extra viktigt att som pedagog möta barnen på deras nivå och genom deras intressen.
Vissa av de tillfrågade pedagogerna nämnde att de genom samtal arbetar med olika saker inom naturvetenskapen, exempelvis djur och träd. Det är här viktigt att
pedagogerna verkligen är uppmärksamma på hur de diskuterar de naturvetenskapliga delarna tillsammans med barnen och att deras frågor är formulerade på ett bra sätt. Detta är även något som Elstgeest (1996) påpekar. Att ställa produktiva frågor är i detta fall väldigt bra. Det får barnen att våga skapa sig en egen hypotes, för att sedan utforska och till sist få ett resultat. Att endast samtala utan att ha ett visst mål eller syfte är inte det bästa för att en kunskapsutveckling hos barn ska ske.
Vygotskij menar att barn kommer att upptäcka naturvetenskapliga begrepp genom samtal med pedagoger (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996). För att kunna få en så bra lärandeutveckling som möjligt är det viktigt att det sker ett samspel i social bemärkelse. Det hjälper barn att öka sina erfarenheter och deras kompetens. Språket blir därmed en
30
viktig faktor när det gäller för barnen att kommunicera i kunskap och vid reflektioner. På så sätt kommer barns begreppsinlärning och indirekt deras kunskapsinlärning att utvecklas.
En pedagog nämnde att de arbetar med drama i sin förskola. Jag anser i likhet med Persson (2006) att drama är en metod som ökar barns självförtroende, självtillit och självkänsla. Genom drama kan man skapa en bra miljö som barn känner sig trygga i, vilket är viktigt för barns lärande. Drama gör också att barn ökar sin fantasi och vågar prata och samarbetar med andra. Det jag kom fram till, som jag nämnde är att det är bra att använda olika metoder istället för att endast hålla sig till en metod.Variation är viktigt för barns lärande och intresse.
De flesta av de tillfrågade pedagogerna arbetar dagligen med naturvetenskap utan att planera det i förskolans verksamhet.Det kommer mer spontant i dagsläget. Jag anser att spontant arbete leder till att barn inte får ett långsiktigt lärande. Som pedagog måste man reflektera och sätta mål med det man arbetar med. Detta för att kunna stimulera och utveckla barns lärande (Elfström m.fl., 2008).
De flesta av pedagoger har angivet att det finns fördelar med att börja tidigare med naturvetenskap på grund av att barn lär sig om ta hand om miljö och om hållbar
utveckling. Jag tror efter att ha analyserat deras svar på denna fråga, att pedagogerna har arbetat mycket kring miljö och hållbarutveckling i förskolan och att massmedier spelar en stor roll i detta. Det är något som samtalas mycket om i dagens läge och på så sätt kommer barnen i kontakt med det dagligen. Pedagogerna har valt att koppla samman miljö till naturvetenskap. Att arbeta med miljöfrågor är viktigt och det behöver barn lära sig i tidig ålder för att utveckla förståelse för naturens kretslopp och skapa sig ett
intresse för sin närmiljö. Jag anser att pedagogerna inte arbetar med miljön på ett naturvetenskapligt sätt. Det jag fick reda på genom deras svar var att pedagoger inte har tillräckligt med kompetens inom vissa områden, något som även Thulin (2006) nämner. Det var endast tre pedagoger som arbetade med sopsortering. De arbetade med det på ett enkelt sätt, genom att sorterade skräp i olika tunnor. Det framgår dock inte i pedagogens svar ifall miljöproblemet i naturvetenskap förklaras, samt varför de gör så och vad som kommer att hända ifall man inte gör på följande sätt. Det är väldigt viktigt att sådana saker diskuteras och klargörs för barnen, så att de kan skapa sig en förståelse för varför man ska sopsortera. Har barnen ingen förståelse för varför något görs kan deras intresse
31
fallera. Det finns alltså olika fördelar med att börja med naturvetenskap i tidig ålder. Det handlar inte endast om att lära barnen att ta hand om miljön, som majoriteten av
pedagogerna svarade i enkäterna. När barnen börjar i förskolan har de funderingar kring naturvetenskapliga fenomen, genom att använda sig av naturvetenskapliga arbetssätt såsom att utforska, undersöka och upptäcka kommer barns förmåga utvecklas (Elfström m.fl., 2008). Detta leder i sin tur till att barnen lär sig att förstå sin omvärld på ett naturvetenskapligt sätt. Det hjälper även barn att skapa sig ett förråd av begrepp och att lära sig att samla och undersöka information, samt pröva olika idéer (Harlen, 1996). Även Sjöberg (2000) och Lindahl (2003) anser att det är ytterst viktigt att barnen börjar med naturvetenskap i tidig ålder. Det kan skapa en annan förutsättning för deras lärande samt ge dem en positiv attityd till ämnet.
6.2 Vad anser pedagogerna påverkar deras möjligheter att
bedriva naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan?
Några av pedagogerna har angivet att brist på material, tid och plats hejdar dem i deras arbete med naturvetenskap. Elstgeest (1996) skriver att skapa en miljö med tillräckligt naturmaterial är en viktig del för barnens lärande i naturvetenskap och det leder till att stimulera barn att utforska, upptäcka, experimentera och skapa. Det krävs därför en miljö som är rik på naturmaterial. Jag anser också att en miljö med tillgängligt
naturmaterial är jätteviktigt för att barn ska kunna göra eller skapa något med hjälp av material när de vill, som leder till att barns kreativitet ökar.
Naturvetenskap finns överallt omkring oss Sjöberg (2000). Barns lek inomhus och utomhus är naturvetenskap. En kunnig och engagerad pedagog i naturvetenskap kan inte uppleva att brist på material eller plats hindrar dem från att arbeta med naturvetenskap. Man kan utnyttja miljö utomhus, men man kan även använda sig av naturens material inomhus. Jag anser att det finns olika sätt som en pedagog kan utföra enkla men ändå varierande experiment inom kemi, fysik och biologi, med de material som finns redan i förskolan. Jag tror att det naturvetenskapliga arbetssättet inte prioriteras på grund av att det finns en kunskapsbrist hos pedagogerna. På så sätt väljer man bort naturvetenskapen och arbetar med andra aktiviteter, vilket är något som Elfström m.fl. (2008) också
32
påpekar. Att påpeka att det är brist på material för att kunna utföra naturvetenskapliga artiklar blir därför inte lika väsentligt längre. Materialet finns, som tidigare nämnts, överallt runt omkring oss. Jag menar att det enda som kan stoppa en är ens egen fantasi och idéer.
6.3Hur upplever pedagogerna sin kompetens för att arbeta
med naturvetenskap i förskolan?
Pedagogens kunskaper är betydelsefullt för lärandet menar forskare (Andersson, 2000; Lindahl, 2003). Om barnen har en pedagog som saknar kunskap, kommer barnen aldrig att lära sig grunderna i naturvetenskap och i sin tur påverkas barnens intresse för
naturvetenskap. Alla pedagoger är eniga om att de vill höja sin kompetens för att de ska få möjligheter till nya tankar, idéer och kunskaper. Det kan hjälpa dem att arbeta på ett naturvetenskapligt sätt, som leder till att de stimulerar barns lärande. Några pedagoger har angivet att de tar hjälp av internet och litteratur när de inte kan svara på vissa av barnens frågor. Enligt en av pedagogerna är kompetensutveckling nyttigt samt kul och man kan lära sig mer och mer. Gustafsson och Myrberg (2002) samt Andersson (2000) anser att vad barnen lär sig i skolan är helt beroende på pedagogens kompetens. Om pedagogen inte har en god kunskap kan barnen inte få bra förutsättningar till att utveckla sin egen kunskap. Lektionsupplägget måste passa alla barn för att det skall kunna ske en kunskapsutveckling. Detta kan också gälla barnen i förskolan med förskolans verksamhet. Jag tycker att det är viktigt att ge barnen en bra grund i deras kunskap för att de ska utvecklas. Det kan man som pedagog göra genom att visa intresse till att utveckla sin kompetens inom naturvetenskap, men också visa intresse för vad barnen gör inom naturvetenskap (Pramling Samuelsson, 1994). Enligt Thulin (2006) finns det flera orsaker till varför pedagogen saknar kompetens inom innehållsområdena då barnen frågar och pedagogen inte kan svara på deras frågor. Detta påstår även Elm (2008) då hon menar att pedagogen i naturvetenskap har svårt att detaljerat ange olika situationer inom naturvetenskapsområdet. Min tolkning är att det är viktigt att som pedagog kunna svara på barnens frågor och visa kunskap. Detta för att barnen ska kunna skapa ett förtroende för dig, som pedagog. Enligt Elfström m.fl. (2008) har barn en viss kunskap om naturvetenskapliga fenomen, men vill lära sig mer än det de redan kan.
33
Därför tycker jag, som tidigare nämnt, att det är viktigt som pedagog att utveckla barnens lärande genom att visa intresse och kunskap.
6.4 Avslutning
Enligt de internationella rapporterna TIMSS 2007 (Skolverket, 2008) och PISA 2006 (Skolverket, 2007) har barns intresse till naturvetenskap minskat hos eleverna. Vi som pedagoger kan göra mycket för att barns lärande och intresse ska utvecklas. Det kommer genom att man skapar en miljö som barn trivs i och förser dem med olika material, lyssnar på deras frågor och ta frågorna på allvar. Det är även viktigt att
pedagogen ställer produktiva frågor som stimulerar barn samt använder olika metod och låter barn utforska och undersöka. Harlen (1996) skriver att naturvetenskap är lika viktigt som andra ämnen som matematik och svenska. För att naturvetenskap ska kunna betonas i förskolor som andra ämnen behöver pedagogen ämneskunskaper. Det behövs för att kunna förmedla kunskaper till barn och etablera en naturvetenskaplig grund hos de och berika deras erfarenheter, som kan hjälpa dem i ett långsiktigt lärande. Lindahl (2003) menar att barnens intresse i lågstadiet för naturvetenskap minskar på grund av att barnen inte har fått kunskaper i tidigt ålder.Resultatet av min undersökning kring naturvetenskap i förskolan visar att pedagogerna inte verkar ha tillräckliga kunskaper inom ämnet. Det överensstämmer med Thulins (2006) och Elms (2008) undersökningar i förskolan kring naturvetenskap. Min undersökning visar även att pedagoger främst använder sig av biologin innehåll när de arbetar med naturvetenskap. Kemin och fysiken glöms därför näst intill bort. Jag menar därför att det är viktigt att pedagogerna har en bred kompetens inom ämnet så att alla naturvetenskapliga fenomen benämns och synliggörs för barnen. Som tidigare nämnts, innehar barnen en viss kunskap inom naturvetenskap innan de börjar på förskolan och denna kunskap måste få utrymme till att utvecklas och det måste finnas svar på barnens alla frågor kring de olika fenomenen.
34
6.5 Fortsatta undersökningar
Jag anser att det skulle vara intressant att utföra en mer djupgående undersökning som sträcker sig över en längre tid. För att kunna få en bättre uppfattning om hur pedagoger arbetar med naturvetenskap, skulle jag velat göra både intervjuer samt observationer på flera förskolor istället för att endast använda mig av enkäter. Det hade kunnat underlätta för att få en bättre helhetssyn på hur pedagogens kompetens påverkar deras arbete, samt barnens fortsatta lärande inom naturvetenskap på förskolor. Vidare hade det varit intressant att fördjupa sig mer i fortbildning inom naturvetenskap. Att försöka ta reda på hur mycket som finns tillgängligt, då pedagogerna i min undersökning själva upplevde att de behöver en ökad kompetens inom ämnet. Det hade även varit intressant att utforska om pedagogerna själva begär att få en sådan fortbildning och själva intresserar sig för det, eller om det måste bestämmas av någon högre sittande för att något sådant skall äga rum.
35
Referenser
Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer: Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Björn (2000). Om ämnesdidaktikens natur, kultur och värdegrund.
Opublicerat manuskript. Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik.
Ausubel, David. Novak, Joseph & Hanesian, Helen (1978). Educational Psychology: A Conitive View. New York: Holt, Rinehart and Winston.
Björkman, Karin (2008). Med nyfikenheten som drivkraft? Naturvetenskap och miljö: i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Dimenäs, Jörgen & Sträng Haraldsson, Monica (1996). Undervisning i naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Elfström, Ingela. Nilsson, Bodil. Sterner, Lillemor & Wehner- Godée, Christina (2008) Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Elm, Annika. (2008). Interaktion och naturvetenskap i en förskola och i en förskoleklass. Lic-avhandling. Stockholm: Institution för didaktik, Stockholms universitet.
Elstgeest, Jos (1996). Rätt frågor vid rätt tillfälle: Harlen, Wynne. (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber. Elstgeest, Jos (1996). Möte, samspel, dialog: Harlen, Wynne. (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber.
Eskilsson, Olle (2001). En longitudinell studie av 10–12-åringars förståelse av
materiens förändringar. Göteborg Studies in Eucational Sciences 167. Göteborg: Acta Universitatis Gotheburgensis.
Gunnarsson, Ronny (2002) Validitet och reliabilitet. Hämtat från: http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml
36
Gustafsson, Jan-Eric & Myrberg, Eva (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat – en kunskapsöversikt. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Liber.
Halvorsen, Knut (2003). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Harlen, Wynne (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber.
Hellevik, Ottar (2002). Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Ideland, Malin & Malmberg Claes (2010) Plantskola för naturvetenskap och hållbar utveckling: Riddersporre, Bim. & Persson, Sven (red). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. S 139 - 155
Johannesen, Asbjörn och Tufte, Per Arne (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006) Examensarbete i lärarutbildning. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Lagerholm, Karin (2009) Naturvetenskapliga experiment för yngre barn Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin (2012). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.
Lindahl, Britt (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik. Avhandling, Göteborgs universitet. ISBN: 91-7346-467-8.
Lärarens handbok (2008). läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. Lund: Studentlitteratur
Persson, Christel (2006). Nya former för lärande: Leken som ett redskap i lärandet i miljö i grundskolans tidigare årskurser. NorDiNa, 3, 58-71.
Persson Gode, Karin (2008). Upptäck: Naturvetenskap i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.
37
Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Lpfö Lärarens handbok. Lund: Studentlitteratur. S 11-28
Pramling Samuelsson, Ingrid (1994). Kunnandets grunder: (Göteborg Studies in Educational sciences 94). Göteborg: Acta Universitet Gothuburgensis.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Sjöberg, Svein (2000). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2007). PISA 2006 - 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Resultaten i koncentrat. (Rapport nr 306). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008). TIMSS 2007. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Thulin, Susanne (2006). Vad händer med lärandets objekt?: En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Göteborg: Växjö
Universitet Press.
Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.
38
Bilaga 1
Enkätundersökning
1. Ålder
2. Hur många år har du jobbat inom förskolan?
3. Vad har du för utbildning och i vilket år tog du examen?
______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ _______________________________________________________
4. Vad är naturvetenskap för dig?
______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ _____________________________________________
5a. Tycker du att det är lätt och roligt att jobba med naturvetenskap? Om ja, varför? ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ _____________________________________________ Om nej, varför? ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________
39
5b. Tycker du att det är lätt och roligt att jobba med naturvetenskap jämfört med andra ämnen som matematik och svenska?
Om ja, varför? ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ____________________ Om nej, varför? ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ____________________
6a. Hur ofta arbetar du med naturvetenskap på din förskola?
______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ _________________________ 6b. Vad gör du då? ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ _____________________________________________ 6c. På vilket sätt? ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________
