Kroppsspråkets betydelse för empowerment : En litteraturstudie

Kroppsspråkets betydelse för empowerment

En litteraturstudie

Ali Shah

Fysioterapi, kandidat 2017

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapiprogrammet, 180hp

Kroppsspråkets betydelse för empowerment

The importance of body language in empowerment

Handledare: Universitetslektor Sari-Anne Wiklund-Axelsson Examinator: Biträdande professor Anita Melander-Wikman

1

Abstrakt

Introduktion: Kunskapen om kroppsspråk i kombination med vetenskaplig psykologi har

resulterat i ett flertal koncept vilka menar att kroppsspråket inte enbart är reflekterande för interna erfarenheter utan kan oberoende producera och förändra individers tankar, känslor och beteenden. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa studier som utvärderar vilken inverkan modifierade kroppspositioner har på empowerment. Metod: Inom databaserna

PubMed, Psychological Science, Google Scholar, Scopus utfördes ett strukturerat sökande med parametrarna ”embodied cognition” och ”power posing” med kriteriet för interventionsstudier.

Resultat: Sökandet och urvalet resulterade i 9 artiklar med varierade utfallsmått. Studierna visar

att ett modifierat expansivt kroppsspråk har en positiv inverkan på smärttolerans, självförtroende, självbild, attityder, tankar, upplevelser av makt, emotioner samt praktiskt handlande och

beslutstagande. Konklusion: Att modifiera kroppsspråket är en relativt enkel intervention som kräver minimalt med resurser för att utveckla faktorer relaterade till empowerment. Detta kan i kombination med den fysioterapeutiska kompetensen resultera i enkla och eventuellt effektiva interventionsformer. Det förekommer ett behov av fortsatt studerande för att bekräfta aktuell kunskap samt inventioner och diskussioner för att utvärdera implikationer inom den

fysioterapeutiska verksamheten.

Nyckelord: Embodied Cognition, Empowerment, Fysioterapi, Icke-verbal kommunikation, Kroppsposition, Kroppsspråk.

2

Innehållsförteckning

Bakgrund 3

Icke-verbal kommunikation 3

Embodied Cognition 4

Empowerment & Kroppspositioner 5

Fysioterapi 6

Syfte 7

Material och Metod 7

Material 7 Metod 9 Resultat 10 Diskussion 24 Metoddiskussion 24 Resultatdiskussion 26 Konklusion 28 Referenser 29 Bilaga 1 Bilaga 2

3

Bakgrund

Icke-verbal kommunikation

Kroppen är ett medium vilket har försett människor med det primära uttryckssättet för

kommunikation. Via kroppen skickas signaler som andra uppfattar och tolkar (Andersen, 1991). Kroppens kommunikativa delar indelas i kinesics (kroppsrörelser), oculesics (ögonrörelser),

proxemics (interpersonellt spatialt beteende) och haptics (taktil kommunikation). Den

icke-verbala kommunikationen uppvisas utifrån kroppen bland annat eftersom människor använder det muskuloskeletala systemet för att uttrycka psykologiska reaktioner på ett medvetet och förmedvetet plan (Theorell & Sivik, 1995).

Icke-verbal kommunikation är det primära uttryckssättet för interpersonell och relationell

kommunikation medan verbal kommunikation primärt används inom kontakt inriktade kontexter (Andersen, 1999). Även om dessa kommunikationsmedier varierar i form och funktion existerar och samarbetar dem tillsammans vid kommunikation (Ibid).

Det är ett komplext förhållande mellan emotioner och icke-verbal kommunikation. Människor kan enkelt tolka en individs emotionella stadie utifrån kroppsliga signaler. Kommunikation är även en fundamental och inneboende del av den emotionella upplevelsen. Emotioner har därmed visat vara resultatet och uttrycks oftast i samband via interpersonell icke-verbal kommunikation. Detta fenomen är ett biologiskt baserat system som arbetar likt ett internt kontrollsystem, vilket används som ett medel för kommunikation av emotioner mellan människor (Planalp 1998).

Tracey & Matsumoto (2008) utvärderade evidensen för icke-verbal kommunikation och

förhållandet med det medfödda biologiska systemet. De visade på att blinda och friska individer uppvisade samma kroppsspråk i respons till situationer som producerade stolthet och skam. Exempelvis visade både födda blinda och friska vinnande atleter stolthet utifrån ett expansivt kroppsspråk med armarna utåtriktade. Ytterligare observerades förekomsten av ett inhiberat kroppsspråk hos en del av de friska individerna, vilket eventuellt har kunnat vara en inverkan av kulturella normer (Ibid).

4

Embodied Cognition

Kunskapen om icke-verbal kommunikation och sambandet med psykologiska processer har sina rötter inom den vetenskapliga psykologin. Det är inte förens på senare tid som det ansetts vara ett revolutionärt perspektiv eftersom det står i stark kontrast till den aktuella kognitivismen. Detta har utvecklats till ett område som benämns Embodied Cognition (Spellman & Schnall, 2009).

Konceptet innebär att kroppsliga tillstånd kan resultera i kognitiva tillstånd och bli en effekt av dem. Kroppen är inte enbart expressiv för mentala tankar eller en källa till konkreta metaforer för abstrakta idéer, utan arbetar som en del av det kognitiva systemet. Med andra ord; tänkandet är inte enbart lokaliserat i våra huvuden, utan det involverar även kroppen och interaktionen med omvärlden. Detta förklaras utifrån att mentala processer inkluderar simulationer av

kroppsrelaterad perception och rörelser (Barsalou, 2008). En del menar att vi evolutionärt utvecklats från varelser vars neurala resurser primärt använts för perceptuella och motoriska processande (Wilson, 2002). Detta innebär att delar av våra mentala processer använder äldre system inom den fysiska världen, för att strukturera vår förståelse. Det förekommer ett flertal studier som pekar mot att kognitiva processer arbetar med delar i faktiska kroppsliga stadier. Exempelvis; Bhalla & Proffitt (1999) fann att individer upplever kullar som brantare när det bär tyngre väskor i förhållande till lätta. Liknande har individer svårare att beskriva spatiala element när de är förhindrade att gestikulera vid återberättade av en animerad serie (Susan Goldin-Meadow, 2006).

Utöver detta kan även kroppsspråket användas för att tolka affektiva signaler. I detta fall inkluderar det idén om att känslostadier kan bli initierade och modifierade av individers

kroppsliga aktiviteter (Spellman & Schnall, 2009). Exempelvis utfördes experimentella studier där man fann att en del kroppsliga aktiviteter är inkompatibla med vissa känslor; avslappnade muskler tenderar att vara inkompatibla med känslor av ångest och stress (Wolpe, 1968).

5

Empowerment & Kroppspositioner

Konceptet Empowerment används inom ett flertal områden och förekommer frekvent inom hälsopromotion och utbildande verksamheter. Adams (2008) beskrev empowerment i en allmän definition som “Kapaciteten hos individer, grupper eller samhällen att ta kontroll över sina

omständigheter, utöva makt och uppnå sina egna mål, och den process genom vilken, individuell och kollektivt, de kan hjälpa sig själva och andra för att maximera deras livskvalitet”. Utifrån en

konceptuell diskussion utvecklade Tengland (2008) en mer omfattande definition

”En förändring (internt eller externt till individen) innebär ökad empowerment (om och endast om) det resulterar i utvecklade av individens kontroll över bestämmande faktorer för sin livskvalitet, utifrån (nödvändigtvis) utvecklande av hälsa (exempelvis självförtroende, självkänsla, self-efficacy, autonomi), eller kunskap (självkännedom, ökad medvetenhet, kompetens), eller frihet (negativ eller positiv).

För att sammanföra empowerment med icke-verbal kommunikation är det av betydelse att förstå hur kroppen uppvisar empowerment. Eftersom empowerment är ett koncept behöver faktorer som kan representeras via kroppsspråket fastställas. Det primärt studerade området involverar intra- och interpersonell makt. Baserat på studier inom evolutionär vetenskap har man visat att det finns en korrelation mellan expansiva kroppspositioner och makt samt kontraktila

kroppspositioner och maktlöshet (Carney, Hall & Lebeau, 2005; Darwin, 1872/2009). Expansiva kroppspositioner innebär utbredda extremiteter och ökat upptagande av ockuperade yta medan kontraktila kroppspositioner innebär samlade extremiteter och minimalt upptagande av

ockuperad yta (Ibid). Principerna om expansiva och kontraktila kroppspositioner förekommer inom alla presenterade studier (tabell 4). Sambandet mellan kroppspositioner och faktorer för empowerment presenteras i form av tabell (se tabell 1).

Makt är inte enbart representativt för ett förhållande mellan människor utan har även påverkan och konsekvenser på emotioner och interna erfarenheter. Keltner, Gruenfeld & Anderson (2003) utvärderade hur makt påverkar beteenden; där en ökad makt associeras med positiva emotioner och frihet medan maktlöshet relateras till negativa emotioner och inhiberande av beteenden. Expansiva kroppspositioner reflekterar och producerar även makt i samband med ökad upplevelse av kontroll, självförtroende, handlande och positivt humör (Cuddy et al 2015).

6 Utifrån perspektivet av embodied cognition är det av betydelse att förstå att det inte behöver handla om interpersonell makt, utan snarare om att internt producera och stärka de positiva effekterna som uppstår i samband med makt utifrån ett modifierat kroppsspråk. Eftersom förhållandet mellan makt och imiterandet av makt är dubbelriktat (Huang et al, 2011).

Fysioterapi

Inom hälso- och sjukvård sker mötet mellan individer som av olika orsaker söker vård. Inom den psykiatriska och psykosomatiska verksamheten förekommer frekvent tillstånd som stress, ångest, depression och kroniska smärta (Osika, 2013). Vid inspektion av en del individer noteras ibland ett inhiberat kroppsspråk vilket kan vara relaterat till emotioner och erfarenheter. Exempelvis kännetecknas nedstämdhet och depression med en kontraktil kroppsposition (Michalak et al, 2009). Riskind & Gotay (1982) fann i samband med detta att individer med modifierad kontraktil kroppsposition uppvisade ökad hjälplöshet och erfarenhet av stress; vilket kan återkopplas till teorier om embodied cognition och empowerment.

Fysioterapeutiska behandlingsmetoder inom psykiatrisk vård innefattar exempelvis basal kroppskännedom, psykodynamisk kroppsterapi och Feldenkrais. Metoderna syftar till att använda kroppen och medvetenheten för att stärka inneboende resurser (Roxendal, 2002). Fysioterapeuter arbetar även med fysisk aktivitet, vilket ökar den mentala hälsan och har en terapeutisk verkan vid olika psykiatriska tillstånd (Zschucke et al, 2013). Förhållandet mellan kroppsspråket och empowerment kan användas för att förklara kroppens betydelse för individers hälsotillstånd.

7

Syfte

Syftet med litteraturstudien är att sammanställa studier som utvärderar vilken inverkan en modifierad kroppsposition har på empowerment.

Material och Metod

Initialt bearbetades aktuell litteratur, artiklar och rapporter för att skapa en kunskapsbas. Vid detta tillfälle utfördes ett ostrukturerat sökande utifrån kombinationer av oberoende parametrar och beroende parametrar; termer baserade på empowerment (Tengland, 2008) och studerade

faktorer (Carney et al, 2015) (se tabell 1).

Tabell 1: Termer för oberoende- och beroende parametrar.

Oberoende parametrar Beroende parametrar (empower ment)

Beroende Parametrar (studerade faktorer) Body language Autonomy Action orientation

Body posture Competence Attitude

Body psychotherapy Consciousness Language Embodied cognition Empowerment Locus of control

Nonverbal behavior Freedom Power feelings Nonverbal displays Self-efficacy Risk-taking

Power posing Self-esteem Risk tolerance Self-knowledge Self-esteem Skills development

8 Problemformuleringen utformades med PICO (Population, Intervention, Control, Outcome). Modellen underlättar definierandet av syftet för litteraturstudien och för att finna relevanta artiklar i samband med ett strukturerat sökande.

Tabell 2: PICO

Population Intervention Controll Outcome Vuxna individer. Modifierad

kroppsposition - Expansiv - Kontraktil

Med eller utan kontrollgrupp.

Parametrar som kan relateras till empowerment och studerande faktorer (se tabell 1).

Efter förberedelser utfördes ett strukturerat sökande med två parametrar; ”power posing” och

”embodied cognition”. Databaserna inkluderade Psychological Science, PubMed, Google

Scholar samt Scopus. Vid sökningen förekom modifikationer för att effektivisera antalet träffar och använda funktioner i aktuella databaser (se tabell 2).

Inklusionskriterier för litteraturstudien:

 Interventionsstudier

 Oberoende parameter kroppsposition

 Beroende parametrar som relateras till empowerment definierat av Tengland (2008)

 Studier publicerade på engelska

 Artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser

Exklusionskriterier för litteraturstudien:

 Review artiklar

 Ej tillgängligt abstrakt

Analyskriterier för litteraturstudien:

9

Metod

Parametrarna ”embodied cognition” och ”power posing” användes separat inom den

strukturerade sökningen (se tabell 2). Redovisade dubbletter involverar även träffar ifrån innan sökta databaser med följande ordning; PubMed → Psychological Science → Google Scholar → Scopus. Efter bedömandet av abstraktet utvärderades artiklarna mer specifikt vilket resulterade i ett urval baserat på inklusion- och exklusionskriterier.

Tabell 3: Träffar för sök ningen i databaserna och initial urvalsprocess. Databas

Datum

S ökord Modifikation Träffar Dubbletter Inkluderade

- Abstrakt Inkluderade - Kriterier PubM ed 2016-11-5 Power posing 75 0 4

Embodied cognition Clinical trial 27 0 4

Psychological Science 2016-11-6 Power posing 18 2 3 Embodied cognition 165 4 2 Google Scholar 2016-11-8

Power posing All in title 21 5 4

Embodied cognition

AND body

42 0 3

Scopus

2016-11-8

Power posing Article title or keywords

9 5 1

Embodied cognition

AND body posture OR body orientation

Title, abstract and keywords

43 0 2

Totalt 400 16 23 7

Vid bearbetandet av de 7 träffarna förekom referenser till två andra relevanta artiklar vilka inkluderats som sekundärträffar. Det innebär att litteraturstudien totalt innefattar 9 stycken artiklar. Kvaliteten av samlat material utvärderas i samband med modifierad Friberg (Bilaga 1) vilket redovisas i tabell (bilaga 2).

10

Resultat

Publikationer som förekommer inom aktuellt vetenskapsområde har historiskt sett varit

deskriptiva och teoribildande. Den är inte förens på senare tid som studierna har inriktas mer mot experimentella former där ett modifierat kroppsspråk allmänt inkluderas som oberoende variabel. I relation till detta är utfallsmåtten av stor variation avseende sort och område. Detta innebär att det finns minimalt med replikationer och studier som kan ställas i direkt förhållande. Med hänsyn till detta presenteras valda artiklar enskilt under olika rubriker.

11

Tabell 4. Sammanställning av vetensk apliga artik lar

Artikel Egenskaper Oberoende Variabler Beroende Variabler Utvärdering Resultat

Bohns, Wiltermuth (2012): Experiment 1 Täckmantel, icke-social kontext N = 89

M odifierad kroppsposition Smärttolerans Tryckförband (mm Hg) Expansiv hållning → ökad

smärttolerans

Briñol, Petty, & Wagner (2009) Täckmantel, semi-social kontext N = 71 M odifierad kroppsposition (expansiv ↔ kontraktil) kombinerat med tankedirektion (positiv ↔ negativ)

Attityd mot sig själv Anpassade formulär och självutvärdering via täckmantel (attityd, tankar, tankeförtroende)

Expansiv hållning → ökad

tankeförtroende; expansiv hållning + positiva tankar → positiv attityd mot sig själv Carney, Cuddy, & Yap (2010) Täckmantel, social kontext N = 42

M odifierad kroppsposition Upplevelse av makt, endokrin respons, och risktolerans

Hasardspel,

självrapportering, salivprov

Expansiv hållning → ökad upplevelse av makt, risktolerans, och testosteron; minskat kortisol Cuddy et al. (2015) Täckmantel social kontext N = 66

Experimentledare förklarade och ändrade kropp sposition; Trier

Social Stress Test arbetsintervju

Upplevelse av makt, arbetsintervju prestation, icke-verbal närvaro

Formulär via oberoende observatörer och kodare samt självrapportering

Expansiv hållning → marginellt ökad upplevelse av makt, ökad

arbetsintervju prestation och icke-verbal närvaro Fischer et al. (2011): Experiment 2 Semi-social kontext N = 36

M odifierad kroppsposition Upplevelse av makt, bekräftande av informationsbehandling

Självutvärdering och utvärdering via scenario

Expansiv hållning → ökad upplevelse av makt, bekräftande av

12 Huang et al. (2011): Experiment 1 Täckmantel, social kontext N = 77 M odifierad kroppsposition i kombination med tilldelad roll (överordnad ↔ underordnad)

Implicit aktivering av makt och upplevelse av makt

Rapportering av ord och självutvärdering via formulär

Expansiv hållning → ökad kognitiv tillgång av makt relaterade ord, upplevelse av makt; tilldelad roll → ökad upplevelse av makt

Huang et al. (2011): Experiment 2 Täckmantel, social kontext N = 77 M odifierad kroppsposition i kombination med tilldelad roll (överordnad ↔ underordnad)

Handlingsorientering, abstrakt tänkande och upplevelse av makt

Hasardspel, identifiering av bilder och självutvärdering via formulär

Expansiv hållning och roll → ökad handlingsorientering och abstrakt tänkande Huang et al. (2011): Experiment 3 Täckmantel, social kontext N = 57 M odifierad kroppsposition i kombination med tilldelad roll (överordnad ↔ underordnad)

Handlingsorientering Återkalla situationer med maktförhållande, val av deltagande i olika scenarios

Expansiv hållning och roll → ökad handlingsorientering Nair et al. (2015) Täckmantel, semi-social kontext N = 74

M odifierad kroppsposition Självförtroende,

exaltation, humör, rädsla, användandet av negativa ord, användandet av pronomen (semi-social kontext) vid uppgiften att hålla ett tal

AVI, SSES, hypotetiska situationer, uthållighet av uppgift och psykomotorik, blodtryck och hjärtrytm

Expansive hållning → ökat självförtroende; ökad exaltation; bättre humör; minskad rädsla; färre negativa ord

Ranehill et al. (2015)

Social kontext

N = 200

M odifierad kroppsposition Upplevelse av makt, endokrin respons, och risktolerans

Hasardspel,

självrapportering, salivprov

Expansiv hållning → ökad upplevelse av makt, ingen effekt på risktolerans eller endokrin status

Zabetipour, Pishghadam & Ghonsooly (2015) Social kontext N = 15 M odifierad kroppsposition (expansiv, kontraktil och normal)

Humör och emotioner vid lärandesituation

Självrapportering och

Global Mood Scale

Expansiv hållning → positiva resultat på lärande humör (GM A och via självrapportering)

13

Effekten av kroppspositioner på smärttolerans

Bohns, Wiltermuth (2012): Experiment 1

Artikeln utvärderar om en expansiv kroppsposition kan påverka individers smärttröskel.

Studien inkluderade 89 individer. Smärttröskeln utvärderades med ett tryckförband på armen där kompressionen konstant ökade. Detta avbröts och noterades i mm Hg när individerna upplevde smärta.

Täckmanteln var att studien handlade om hälsoeffekter av träning på arbetet vilket krävde att individerna skulle adoptera flera olika yoga positioner. Proceduren initierades med att notera smärttröskeln för alla individer. Därefter skulle de inta en specifik kroppsposition i 20 sekunder för att åter bedöma skillnaden för smärttröskeln utifrån basmåttet.

Resultatet visade på att individer med en expansiv kroppsposition hade ökad smärttröskel i förhållande till neutral alternativt kontraktil position.

14

Effekter av kroppspositioner på självutvärdering

Brinõl, Petty & Wagner (2009)

Artikeln utvärderar hur olika kroppspositioner påverkar individens förtroende till sina tankar och hur det reflekteras i samband med självutvärderingar.

I studien randomiserades 71 individer till 2 x 2 between-subjects design. Detta inkluderade positiv ↔ negativ tankeriktning respektive expansiv ↔ kontraktil kroppsposition.

Proceduren innebar att individerna skulle tänka på och skriva ner positiva eller negativa

personliga kvalitéer sittandes med expansiv- eller kontraktil kroppsposition. Enligt täckmanteln var individerna informerade om att Business School och School of Arts var intresserade av att utvärdera faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse och prestation samt förmågan att gestalta som skådespelare.

Aspekter som utvärderades var primärt attityder (formulär med 4 föremål relaterat till arbete) och sekundärt tankar (bedömt av oberoende kodare avseende valens) och självförtroende (formulär). I det sistnämnda formuläret inkluderades även svårigheter att utföra proceduren samt humör.

Resultatet visade på att individers tankar (positiv ↔ negativ) avseende självrelaterade attityder var signifikant större när individerna skrev ner sina tankar i expansiv förhållandevis kontraktil kroppsposition. Förklarat kan detta beskrivas som att en expansiv kroppsposition ökar de ofördelaktiga attityderna i samband med negativa tankar. I kontrast tenderar individerna att öka de positiva attityderna i samband med en expansiv kroppsposition. De olika positionerna

påverkar inte antalet eller kvaliteten av tankar. Det hade en inverkan på förtroendet som individerna hade till sina tankar. En expansiv kroppsposition innebar att individerna ökade förtroendet för sina tankar för att forma attityder än i förhållande till kontraktil position.

15

Effekten av kroppspositioner på neuroendokrina nivåer och risktolerans

Carney, Cuddy & Yap (2010)

Artikeln utvärderar vilken effekt olika kroppspositioner har på upplevelsen av makt, neuroendokrina nivåer och beteenderelaterade aspekter.

I studien randomiserades 42 individer till enheter för expansiv- respektive kontraktil kroppsposition.

Proceduren innebar att individernas kroppspositioner modifierades in i en expansiv respektive kontraktil under en minut vardera. Täckmanteln handlade om studerandet av fysiologiska tester vilka var fokuserade på hur placerandet av elektroder över och under hjärtat påverkar

datainsamling.

Aspekter som utvärderades var risktolerans (hasardspel), upplevelse av makt (självrapportering) samt neuroendokrina nivåer (salivprov). Dessa noterades under flera tillfällen.

Resultatet visade på att individer med expansiv kroppsposition hade ökade testosteronnivåer och minskade kortisolnivåer. Individer med kontraktil kroppsposition hade i kontrast minskade testosteronnivåer och ökade kortisolnivåer. Individer med expansiv kroppsposition fokuserade med större sannolikhet på belöningar (86,36% med risk och 13,63% mot risk) i förhållande till individer i kontraktil kroppsposition (60 % med risk och 40 % mot risk). Individer med expansiv kroppsposition hade en signifikant ökad upplevde av makt och ansvar i förhållande till individer med kontraktil position.

16

Effekten av kroppspositioner på icke-verbal närvaro och arbetsintervju prestation

Cuddy et al. (2015)

Artikeln utvärderar vilken inverkan expansiv- respektive kontraktil kroppsposition har på prestation inför och under en arbetsintervju.

I studien randomiserades 66 individer till enheter för expansiv- respektive kontraktil kroppsposition.

Proceduren innebar att individerna modifierade sina kroppspositioner i 5 minuter under

förberedelse inför intervjun. Därefter utfördes ett 5 minuters tal där de specificerade sina styrkor och kvalifikationer samt förklarade varför skulle bli anställda. Informationen presenterades för två erfarna och oberoende utvärderade. I efterhand avslutade individerna sina modifierade positioner och kodades för beroende variabler. Täckmanteln var att intervjun var falsk och utan konsekvenser.

Intervjuerna spelades in och kodades för övergripande prestation, sannolikhet för arbete samt två parametrar; verbalt innehåll och icke-verbal närvaro. All kodare var både blinda för hypotes och villkor. Efter att individerna levererade sina tal rapporterades upplevelsen av dominans, kontroll, ansvar, makt och ledarskap utifrån ett index.

Resultatet visade på att individer med förberedelse utifrån expansiv kroppsposition presterade bättre och hade större sannolikhet att bli anställda; vilket var påverkat av icke-verbal närvaro, men inte av verbalt innehåll. Individer med expansiv kroppsposition upplevde ökat

självförtroende och presenterade med ökat inflytande och entusiasm i förhållande till individer med kontraktil kroppsposition. Detta innebar skillnad för aktuella utvärderingar.

17

Effekterna av expansiva kroppspositioner på bekräftande av informationsbehandling

Fischer et al. (2011): Experiment 2

Artikeln utvärderar vilken effekt kroppspositioner har på bekräftande av informationsbehandling. Detta kan beskrivas som förtroendet för validiteten av personliga beslut.

I studien involverades 36 individer med en-faktoriell design. Detta inkluderade två oberoende villkor; expansiv- respektive kontraktil kroppsposition.

Proceduren innebar initialt att kroppsposition modifierades. Därefter bearbetade individerna ett väletablerat ekonomiskt beslutsfall. Denna innefattar ett scenario i form av ett dilemma där man utvärderar och söker efter information över ett set av 8 delar (4 beslutskonsekventa och 4 inkonsekventa).

Resultatet visade på att individer med en expansiv kroppsposition rapporterade signifikant ökade nivåer av upplevd makt än individer med kontraktil position. De uppvisade även ökade nivåer av bekräftande av informationsbehandling. Med andra ord; kroppspositioner och de medförda erfarenheterna kan påverka processandet av beslutsrelevant information (både konsekvent och inkonsekvent). Att inta en expansiv kroppsposition resulterade i att individer fick ökat förtroende för validiteten av deras personliga beslut, vilket innebär ökade nivåer av bekräftande

18

Maktfulla kroppspositioner kontra maktfulla roller: Vilket är det proximala för tankar och beteenden?

Huang et al. (2011)

Experiment 1: Implicit och explicit aktivering av makt

Artikeln utvärderar ifall kroppspositioner (expansiv ↔ kontraktil) och olika hierarkiska roller (hög ↔ låg makt) har implicit aktivering på konstruktionen av makt och påverkar individens explicita upplevelse av makt.

I studien randomiserades 77 individer till 2 x 2 between-subjects design. Detta inkluderade expansiv ↔ kontraktil kroppsposition respektive överordnad ↔ underordnad roll.

Proceduren initierades med ett formulär för att bedöma individernas ledarskaps kapacitet. I efterhand modifierades kroppsposition och rollerna. Interventionen innebar att den överordnade instruerade och belönade den underordnade i samband med en pusseluppgift. Täckmanteln handlade om att det var en marknadsundersökning för ergonomiska positioner.

Före interventionen utvärderades implicit aktivering av makt med en uppgift för

ordkomplettering med målet att avslutafragment bestående av 7 ord och bedöma om de kunde relateras till makt, ledarskap, auktoritet, kontroll och kommando. Upplevelsen av makt

utvärderades via ett 10 föremåls formulär i relation till proceduren.

Resultatet visade på att makt-relaterade ord förekom mer frekvent vid kompletteringsuppgiften som en signifikant effekt av expansiv kroppsposition. Upplevelse av makt visade på signifikant effekt av roll. Det förekom även en signifikant men mindre effekt av kroppspositionen, där individer i den expansiva enheten rapporterade ökade upplevelser av makt i förhållande till den kontraktila enheten.

19

Experiment 2: Handling och abstraktion

Artikeln utvärderar vilken inverkan kroppspositioner har på tankar och beteenden. Parametrar definieras för abstraktion av tankar och handling i beteenden.

I studien randomiserades 77 individer till 2 x 2 between-subjects design. Detta inkluderade expansiv ↔ kontraktil kroppsposition respektive överordnad ↔ underordnad roll.

Proceduren var identisk i förhållande till första experimentet. I detta fall utvärderades i addition två separata uppgifter som handlade om beslutsfattande och gestalt komplettering.

Handlande utvärderades via risker inom ett simulerat hasardspel. Abstraktion utvärderades med

Gestalt Completion Task, vilket syftar på att identifiera aspekter av fragmenterade bilder bedömt

med olika kriterier. Upplevelsen av makt utvärderades med samma formulär som i första experimentet.

Resultatet visade på en effekt av kroppsposition på handlande. Scenariot för hasardspelet i kombination med expansiv kroppsposition förekom en ökad risktolerans (81 %) i förhållande till kontraktil position (58 %). Varken interaktionen mellan roll och kroppsposition hade signifikant inverkan på handlande. Det förekom en central effekt av kroppspositioner på antalet korrekt identifierade objekt i uppgiften för abstraktion. Varken roll eller interaktionen mellan

kroppspositionen och roll resulterade i signifikans. Upplevelse av makt visade en signifikant effekt av roll med dominanta resultat bland överordnade. Individerna med en expansiv

kroppsposition hade ökad upplevelse av makt i förhållande till kontraktila, skillnaden var dock inte signifikant.

20

Experiment 3: Kroppspositioner kontra återkallande av erfarenheter

Artikeln utvärderar differentiella effekter av kroppspositioner samt roller på handlade. Roller definieras utifrån återkallandet av tidigare erfarenheter relaterade till makt.

I studien randomiserades 57 individer till 2 x 2 between-subjects design. Detta inkluderade expansiv ↔ kontraktil kroppsposition respektive återkallande av hög ↔ låg matrelaterade erfarenheter.

Proceduren innebar att individerna indelades i enheter för återkallande av minnen relaterade till hög- respektive låg makt. I efterhand bestämde individerna om de skulle ta beslut och handla i tre olika scenarios; tala först i en debatt, lämna platsen där ett plan kraschat för att söka hjälp, involveras i en rörelse för att befria en orättvist dömd individ.

Resultatet visade på att kroppspositionen hade en inverkan på antalet tillfällen individer valde att handla. Individer med en expansiv kroppsposition handlade oftare i förhållande till de med kontraktil position. Varken effekten av återkallande eller interaktionen av kroppspositioner och återkallande var signifikant.

21

Effekten av kroppspositioner på stressrespons

Nair et al. (2015)

Artikeln utvärderar om kroppspositioner kan påverka affektiva och kardiovaskulära responser i samband med en psykologiskt stressande uppgift.

I studien randomiserades 74 individer till en expansiv respektive kontraktil kroppsposition.

Proceduren initierades med ett formulär för att bedöma demografi, humör och självförtroende hos individerna. Övervakande av blodtrycket initierades och observerades under hela

proceduren. Därefter ställdes individernas respektive kroppspositioner in och uppmättes under fyra olika tillfällen; initialt, vid en läsande uppgift, under förberedandet av ett tal, vid

taluppgiften. Efter den posturala interventionen utförde individerna åter initialt formulär för att sedan utföra en läsande uppgift. Vid slutet utfördes en uppgift relaterat till talande som

avslutades med bedömande av humör, självförtroende och upplevt hot via ett formulär

Läsande uppgiften handlade om att högt läsa upp instruktioner under 3 minuter. Detta används för att bedöma individens psykologi vid talande innan efterkommande tester. Den stressande tal uppgiften baseras på Trier Social Stress Test med fokus på att tala inför publik. Affekt var utvärderat med Affect Valuation Index (AVI) samt Linguistic Inquiry and Word Count (LIWC). Upplevt hot utvärderas via hypotetiska situationer involverande 5 olika hotande situationer. Självförtroende utvärderas med State Self-Esteem Scale (SSES).

Resultatet visade på att individer med expansiv kroppsposition hade ökat självförtroende, exaltation, humör och minskad rädsla i förhållande i individer med kontraktil position. Språkanalysen visade att individer med kontraktil kroppsposition använde mer ord associerat med negativa emotioner, första person singularis pronomen, affektiva process ord, ord

associerade med sorgsenhet, färre positiva ord relaterade med emotioner och totala antalet ord vid talet. Individer med expansiv kroppsposition hade högre pulstryck före och efter stressorer.

22

Effekten av kroppspositioner på neuroendokrina nivåer och risktolerans

Ranehill et al. (2015)

Artikeln är en replikation av Carney et al (2010) och utvärderar vilken effekt olika kroppspositioner har på neuroendokrina nivåer och beteenderelaterade aspekter.

I studien randomiserades 200 individer till enheter för expansiv- respektive kontraktil

kroppsposition. Faktorer som utvärderats i studien var identiska i förhållande till Carney et al (2010) med två ytterligare beteende relaterade test; risktolerans i förlust domän och intresse av att konkurrera.

Proceduren innebar att individerna modifierades in i en expansiv respektive kontraktil

kroppsposition. Salivprov utfördes både före och efter interventionen. Under tiden utfördes risk tester både för vinst- och förlust domänen. I efterhand utvärderades konkurrenskraften utifrån att fråga individerna om de skulle lösa matematiska tal under tävlingsinriktade eller

icke-tävlingsinriktade förhållanden. Avslutande utförde individerna ett formulär som bedömde flera aspekter vilket involverade subjektiv upplevelse av makt.

Resultatet visade på att individer med en expansiv kroppsposition hade en ökad upplevelse av makt än individer med kontraktil kroppsposition. Modifierade kroppspositioner resulterade inte i signifikant effekt för varken risktolerans i vinst domänen eller förändringar av neuroendokrina nivåer.

23

Effekten av kroppspositioner på humör vid lärandesituationer

Zabetipour, Pishghadam & Ghonsooly (2015)

Artikeln utvärderar kroppspositionens inverkan på elevers humör vid lärandesituationer.

I studien inkluderades 15 individer som skulle inta expansiv- respektive kontraktil kroppsposition under 9 stycken 90 minuters sessioner.

Proceduren involverade nio sessioner inom vilken tre olika typer av kroppspositioner

utvärderades; normal/valfri, expansiv och kontraktil. De olika 90 minuters tillfällena fokuserade på en av de tre positioner med tre repetitioner för enskild variant.

Datainsamlandet utfördes via formuläret Global Mood Scale (20 humör deskriptiva adjektiv som adresserar känslor och humör) samt individens självrapportering. Inför resultatet utfördes både en statistisk analys av formulären och en kvalitativ analys av självrapporter.

Resultatet visade på att kontraktil kroppsposition hade betydligt negativa effekter på individers humör. Emotionerna var associerade med ångest, vara uttråkad, utmattning och otålighet. Eleverna var mer påverkade av resultaten inom den kontraktila- i förhållande till den expansiva kroppspositionen. Individer med expansiv kroppsposition relaterade till upplevelser av glädje, avslappning och dynamik vilket resulterade i högre nivåer av självförtroende och produktivitet.

24

Diskussion

Litteraturstudie som design valdes för att sammanställa det aktuella kunskapsläget beträffande kroppsspråkets inverkan på empowerment. Det förekommer för tillfället en sammanställande publikation som enbart innehåller en överblickande tabell (Carney et al, 2015). Att utföra denna uppsats i form av en litteraturstudie innebär mer sammanställande material inom området. Denna litteraturstudie kan även användas för att introducera kunskapen om embodied cognition till det fysioterapeutiska fältet.

Flera av de valda artiklarna innehar inte en definition för kroppsspråket och empowerment eller förhållandet mellan dem. Eftersom termerna är omfattande och har en varierad definition inom olika fält innebär det hinder för att bedöma likheter och skillnader. Utifrån att identifiera frekvent relaterade faktorer för empowerment (Tengland, 2008) och aktuellt studerade områden (Carney et al, 2015) kunde relevanta termer kombineras för att underlätta problemformulerandet och syftet med litteraturstudien (se tabell 1). Det innebär dock fortfarande ett ökat behov av att specificera och förklara förhållandet mellan empowerment och kroppsspråket.

Baserat på det ostrukturerade sökandet valdes relevanta databaser. I urvalet förekom PubMed eftersom det innehåller material relatera till hälsa och medicin. Psychological Science involverar material relaterat till psykologi och neurovetenskap vilka innehåller de aktuella publikationerna inom området. Google Scholar och Scopus innehar ett stort antal tidskrifter och referenser till andra databaser; vilket är relevant eftersom kroppsspråk och empowerment har studerats inom flera olika fält.

Bearbetandet av referenslitteratur resulterade i två relevanta sekundärträffar. Varför dessa inte påträffats vid sökandet kan bero på användande av andra termer och definitioner. Termerna

kroppsspråk och empowerment är välstuderade inom olika fält; medan embodied cognition och power posing är relativt nya och oanvända termer. Fördelen är att sökandet specificeras till

aktuella publikationer medan nackdelen är att relevanta studier som inte använder dessa termer exkluderas.

25 Modifierad Friberg användes för att utvärdera artiklarnas kvalitet (se bilaga 1). Problematiken med den modifierade modellen är att det enbart innehåller två parametrar för bedömande. Artiklarna kunde endera få ett eller noll poäng; vilket innebär att en del studier har samma resultat även om innehållet består av skillnader i kvalitet. Resultatet kan därmed inte tolkas i jämförelsebart syfte (se bilaga 2). Den modifierade modellen var dock användbar för att bedöma om artiklarna i sin helhet hade en viss nivå av vetenskaplig standard och struktur.

26

Resultatdiskussion

År 2010 publicerade Carney, Cuddy & Yap (2010) två experiment som visade på att expansiva i förhållande till kontraktila kroppspositioner innebar ökad upplevelse av makt, risktolerans och skillnader av neuroendokrina nivåer (se tabell 4). En review av Carney et al (2015) rapporterade publikationen som den åttonde att bli publicerad inom litteraturen för embodied cognition om effekterna av modifierat kroppsspråk. Innan år 2010 förekom 7 artiklar, efter publikationen av Carney, Cuddy & Yap’s (2010) uppmärksammade studie publicerades 24 relaterade experiment. Denna litteraturstudie inkluderar 9 artiklar i samband med ett sökande och specifikt urval (se

tabell 3 och 4). Detta medförde en artikel av Zabetipour, Pishghadam & Ghonsooly (2015) som

inte finns med i Carney et al (2015). Att 22 av studierna inte förekommer inom denna litteraturstudie beror på att de studerat faktorer som inte kan relateras till empowerment.

Artiklarna har varierade utfallsmått och förhållanden vilket förhindrar ett standardiserat och förhållandevis bedömmande; det förekommer dock allmänna positiva implikationer samt potential för fortsatta studier. Användbarheten av interventionen, modifierad kroppsposition, behöver bli utforskad över ett bredare spektrum av metoder och situationer, inriktat mot att identifiera vilka villkor och sammanhang som har betydelse för när kroppspositionen påverkar individers empowerment; tankar, känslor och beteenden. Replikationen av Ranehill et al (2015) i förhållande till Carney, Cuddy & Yap (2010) visade på olika resultat och betonar behovet av att identifiera villkor och situationer.

Fortsatta studier kan utvärdera effekten av interventionerna under utökade tidsperioder för att se eventuella skillnader och utvecklande aspekter. Framförallt då aktuella studier, bortsett från Zabetipour, Pishghadam & Ghonsooly (2015), endast utförs under ett par minuter. Det

förekommer även ett behov av att utvärdera ifall andra icke-verbala interventioner har inverkan på tankar, känslor och beteenden; vilket kan fortskrida beskrivandet och utvecklandet av koncept om embodied cognition.

27 Fortsatta studier kräver mer förklarande och definitioner för makt. De kan arbeta med att

utvärdera olika former av makt, exempelvis empowerment och personell kontra formell och sociala förhållanden. Huang et al (2011) definierade de primära utfallsmåtten för makt som handlande i beteende och abstraktion av tankar, medan Carney, Cuddy & Yap (2010) utvärderade risktolerans och neuroendokrina nivåer. Detta beror eventuellt på att makt kan tillämpas ur flera olika perspektiv vilket innebär en stor variation av utfallsmåtten. Det förekommer ett liknande behov av att diskutera empowerment, se metoddiskussion.

Artiklarna visar att modifikation mot en expansiv kroppsposition kan innebära positiva fördelar för bland annat smärttolerans, självförtroende, självbild, attityder, tankar, upplevelser av makt, emotioner samt praktiskt handlande och beslutstagande. Det verkar som att ett modifierat kroppsspråk, med teorin för embodied cognition, resulterar i att en individ förbereder sina

psykologiska och fysiologiska system att adaptera inför det representativa tillståndet. Detta står i relation till konceptet om hur olika tillstånd och imiterandet av dessa har ett dubbelriktat

förhållande (Barsalou, 2008; Huang et al, 2011). Det kan även relateras till kompatibiliteten av kroppsliga tillstånd i förhållande till känslor, där en expansiv kroppsposition är representativt för de fördelar man funnit i studierna (Wolpe, 1968).

Över tid och i samband med övande kan dessa minimala posturala förändringarna och deras utfall eventuellt innebära ett förbättrande av individers allmänna hälsa och välmående. Denna potentiella fördel kan vara betydelsefull för individer som känner maktlöshet till följd av exempelvis brist på resurser, formell makt eller position inom sociala förhållanden. Det kan framförallt tilltala individer i behov av empowerment eller med relaterad psykiska ohälsa. Det kan dock vara av betydelse att ta hänsyn till olika situationer och villkor. Exempelvis påvisade Brinõl, Petty & Wagner (2009) att individers tankar och självrelaterade attityder var signifikant större i expansiv kroppsposition; både för positiva och negativa emotioner.

28 Kunskapen av dessa studier, modifierad kroppsposition, är en relativt enkel intervention som kräver minimalt med resurser för att utveckla faktorer relaterade till empowerment.

Fysioterapeuter arbetar med individer primärt baserat på rörelseapparaten vilket innebär

kompetens för att identifiera fysiska aspekter av kroppsspråket. Exempelvis kan kroppsspråket vara hämmat i samband med muskuloskeletala besvär och tillstånd. Konceptet i kombination med den fysioterapeutiska kompetensen kan innebära potentiellt intressanta och effektiva interventionsformer. För att kunna utvärdera dess inverkan och implikationer behövs fler experiment och diskussioner inom den fysioterapeutiska verksamheten.

Konklusion

Att modifiera kroppsspråket är en relativt enkel intervention som kräver minimalt med resurser för att utveckla faktorer relaterade till empowerment. Detta kan i kombination med den

fysioterapeutiska kompetensen resultera i enkla och eventuellt effektiva interventionsformer. Det förekommer ett behov av fortsatt studerande för att bekräfta aktuell kunskap samt interventioner och diskussioner för att utvärdera implikationer inom den fysioterapeutiska verksamheten.

29

Referenser

Adams, R. (2008). Empowerment, participation and social work. Palgrave Macmillan.

Andersen, P.A. (1999). Nonverbal communication: forms and functions. Mountain View, Calif: Mayfield Pub.

Andersen, P. A. (1991). When one cannot not communicate: A challenge to Motley's traditional communication postulates. Communication Studies, 42(4), 309-325.

Andersen, P. A., Garrison, J. P., & Andersen, J. F. (1979). Implications of a neurophysiological approach for the study of nonverbal communication. Human Communication Research, 6(1), 74.

Barsalou, L. W. (2008). Grounded cognition. Annu. Rev. Psychol., 59, 617-645.

Bhalla, M., & Proffitt, D. R. (1999). Visual–motor recalibration in geographical slant perception.

Journal of Experimental Psychology: Human Perception and Performance, 25(4), 1076.

Bohns, V. K., & Wiltermuth, S. S. (2012). It hurts when I do this (or you do that): Posture and pain tolerance. Journal of Experimental Social Psychology, 48(1), 341-345.

Briñol, P., Petty, R. E., & Wagner, B. (2009). Body posture effects on self‐evaluation: A self‐ validation approach. European Journal of Social Psychology, 39(6), 1053-1064.

Carney, D. R., Cuddy, A. J., & Yap, A. J. (2010). Power posing brief nonverbal displays affect neuroendocrine levels and risk tolerance. Psychological Science, 21(10), 1363-1368.

Carney, D. R., Cuddy, A. J., & Yap, A. J. (2015). Review and summary of research on the embodied effects of expansive (vs. contractive) nonverbal displays. Psychological

30 Carney, D. R., Hall, J. A., & LeBeau, L. S. (2005). Beliefs about the nonverbal expression of social power. Journal of Nonverbal Behavior, 29(2), 105-123.

Cuddy, A. J., Wilmuth, C. A., Yap, A. J., & Carney, D. R. (2015). Preparatory power posing affects nonverbal presence and job interview performance. Journal of Applied Psychology,

100(4), 1286.

Darwin, C. (2009). The expression of the emotions in man and animals. New York, NY: Oxford. (originellt arbetet publicerat 1872).

Fischer, J., Fischer, P., Englich, B., Aydin, N., & Frey, D. (2011). Empower my decisions: The effects of power gestures on confirmatory information processing. Journal of Experimental

Social Psychology, 47(6), 1146-1154.

Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur

Huang, L., Galinsky, A. D., Gruenfeld, D. H., & Guillory, L. E. (2011). Powerful postures versus powerful roles which is the proximate correlate of thought and behavior?. Psychological Science.

Keltner, D., Gruenfeld, D. H., & Anderson, C. (2003). Power, approach, and inhibition.

Psychological review, 110(2), 265.

Michalak, J., Troje, N. F., Fischer, J., Vollmar, P., Heidenreich, T., & Schulte, D. (2009). Embodiment of sadness and depression—gait patterns associated with dysphoric mood.

Psychosomatic medicine, 71(5), 580-587.

Nair, S., Sagar, M., Sollers III, J., Consedine, N., & Broadbent, E. (2015). Do slumped and upright postures affect stress responses? A randomized trial. Health Psychology, 34(6), 632.

31 Planalp, S. (1998). Communicating emotion in everyday life: Cues, channels, and processes.

Handbook of communication and emotion: Research, theory, applications, and contexts, 29-48.

Ranehill, E., Dreber, A., Johannesson, M., Leiberg, S., Sul, S., & Weber, R. A. (2015). Assessing the Robustness of Power Posing No Effect on Hormones and Risk Tolerance in a Large Sample of Men and Women. Psychological science, 26(5), 653-656.

Riskind, J. H., & Gotay, C. C. (1982). Physical posture: Could it have regulatory or feedback effects on motivation and emotion? Motivation and Emotion, 6(3), 273–298.

Roxendal, G. & Winberg, A. (2002). Levande människa: basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur och kultur.

Spellman, B. A., & Schnall, S. (2009). Embodied rationality. Queen's LJ, 35, 117.

Tengland, P. A. (2008). Empowerment: A conceptual discussion. Health Care Analysis, 16(2), 77-96.

Theorell, T. & Sivik, T. (red.) (1995). Psykosomatisk medicin. Lund: Studentlitteratur.

Tracy, J. L., & Matsumoto, D. (2008). The spontaneous expression of pride and shame: Evidence for biologically innate nonverbal displays. Proceedings of the National Academy of Sciences,

105(33), 11655-11660.

Wilden, A. (2013). System and Structure: Essays in communication and exchange second edition (Vol. 11). Routledge.

Wilson, M. (2002). Six views of embodied cognition. Psychonomic bulletin & review, 9(4), 625-636.

32 Wolpe, J. (1968). Psychotherapy by reciprocal inhibition. Conditional reflex: a Pavlovian

journal of research & therapy, 3(4), 234-240

Zabetipour, M., Pishghadam, R., & Ghonsooly, B. (2015). The impacts of open/closed body positions and postures on learners’ moods. Meditersranean Journal of Social Sciences, 6(2 S1), 643.

Zschucke, E., Gaudlitz, K., & Ströhle, A. (2013). Exercise and physical activity in mental disorders: clinical and experimental evidence. Journal of Preventive Medicine and Public

33

Bilaga 1

Modifierad Fribergs kvalitetsgranskningsmodell (Friberg, 2012).

 Finns ett tydligt problem formulerat?  Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?

 Finns någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven?  Är syftet klart formulerat?

 Är metoden väl beskriven?

 Presenteras hur har urvalet gjorts?  Presenteras dataanalysen?

 Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?  Är resultatet tydligt beskrivet?

 Förs argument fram?

 Förs några etiska resonemang?  Finns en metoddiskussion?

34

Bilaga 2

Tabellen visar resultatet av kvalitetsgranskningen enligt modifierad Friberg.

Artikel Poäng

Bohns, Wiltermuth (2012) 12/13

Briñol, Petty, & Wagner (2009) 10/13

Carney, Cuddy, & Yap (2010) 10/13

Cuddy et al. (2015) 11/13

Fischer et al. (2011) 10/13

Huang et al. (2011) 11/13

Nair et al. (2015) 11/13

Ranehill et al. (2015) 10/13