Patienters upplevelse av livet inom två år efter en hjärtinfarkt
En litteraturstudie
Patient´s experience of life within two years after a myocardial infarction A literature review
Julia Fredriksson Wadman Elin Graan
Faktuliteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15Hp
Handledare Veronica Pavedahl Examinerande lärare Inger Johansson
SAMMANFATTNING
Titel: Patienters upplevelse av livet inom två år efter en hjärtinfarkt – En litteraturstudie.
Patient’s experience of life within two years after a myocardial infarction – A literature review
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Julia Fredriksson Wadman och Elin Graan Handledare: Veronica Pavedahl
Sidor: 23 exklusive bilagor
Nyckelord: Hjärtinfarkt, upplevelse och livet.
Introduktion: En av de vanligaste dödsorsakerna i världen är hjärtinfarkt, men att överleva en hjärtinfarkt blir allt vanligare i Sverige. Att överleva en hjärtinfarkt kan göra att personen hamnar i en kris eller skapa en oro. Råd och stöd som kan innebära livsstilsförändringar kan rekommenderas till personen för att inte drabbas av en till hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livet inom två år efter en hjärtinfarkt.
Metod: Metoden är en litteraturstudie som baserats på Polit & Beck’s (2016) nio steg.
Databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo användes för att samla in data. Artiklarna som ingår i litteraturstudien kvalitetsgranskades enligt Polit & Beck´s (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Detta resulterade i totalt tio artiklar, nio kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: förändringar i samlivet, fysiska förändringar, psykiska förändringar och förändringar i livsstilen. Slutsats: Livet efter en hjärtinfarkt kan upplevas som förändrat. Deltagarna upplevde både negativa och positiva förändringar som påverkat deras liv, men de hade en vilja att komma tillbaka till livet de hade haft innan hjärtinfarkten.
Innehållsförteckning
Introduktion ...4
Bakgrund ...4
Hjärtinfarkt ... 4
Riskfaktorer ... 4
Behandling ... 5
Omvårdnad ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
Metod ...7
Litteratursökning ... 7
Inklusion- och exklusionskriterier ... 8
Urval ... 10
Databearbetning och analys ... 11
Forskningsetiska överväganden ... 11
Resultat ...12
Förändringar i samlivet ... 12
Fysiska förändringar ... 13
Psykiska förändringar ... 13
Förändringar i livsstilen ... 14
Diskussion ...16
Resultatdiskussion ... 16
Metoddiskussion ... 18
Slutsats ... 19
Klinisk betydelse ... 19
Förslag till fortsatt forskning ... 19
Referenslista ...20 Bilaga 1 Artikelmatris
Introduktion
Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna världen över och har varit det de senaste 15 åren. År 2016 dog över nio miljoner individer på grund av hjärtinfarkt (World Health Organization (WHO) 2018). I Sverige drabbades år 2017 cirka 25 300 individer av en hjärtinfarkt och sedan 2002 har överlevnaden av en hjärtinfarkt ökat markant i Sverige (Socialstyrelsen 2018a). Att ha fått en hjärtinfarkt kan leda till att individen drabbas av en akut kris om oro för vad detta ska innebära för framtiden (Sjöberg 2005). Patienten får stöttning och råd för att minska risken för att få en andra hjärtinfarkt, vilket kan innebära livsstilsförändringar (Socialstyrelsen 2018b).
Bakgrund
I bakgrunden presenteras relevanta begrepp samt problemformulering och syfte till studien.
Hjärtinfarkt
Hjärtat är en muskel som har i uppgift att pumpa runt blodet i kroppen (Länne 2012a). Blodet förser kroppen med näringsämnen och syre, hjärtmuskeln får näringsämnen och syre från blodkärl, så kallade kranskärl, som sitter runt hjärtat (WHO 2005). Hjärtinfarkt är en akut kranskärlssjukdom (Socialstyrelsen 2018b) som tillhör gruppen kardiovaskulära sjukdomar (WHO 2017). Hjärtinfarkt innebär att det blivit förträngning, en blodpropp, i något av kranskärlen. Om det i något av kranskärlen bildats åderförfettning, alltså beläggningar i kärlväggen och brister det så skickas det signaler till blodet att det behövs bildas en blodpropp för att täppa igen bristningen. En blodpropp växer snabbt och kan täppa igen kärlet helt eller delvis, vilket leder till att hjärtmuskeln får ischemi (Länne 2012b). Detta kan leda till att patienten upplever symtom som bröstsmärta, trötthet och smärta i nacke, arm, käke eller rygg (Finnegan et al. 2000). Andra vanliga symtom är yrsel, kallsvettighet, illamående, ångest och dyspné. Hur en hjärtinfarkt yttrar sig är dock individuell hos varje patient (Persson 2003).
Enligt Coventry et al. (2015) kan det även vara vanligt med en hjärtinfarkt utan bröstsmärta.
När blodproppen stoppat tillförseln i mer än 20 minuter börjar hjärtmuskelcellerna att gå i nekros (Wikström 2005).
Hjärtinfarkt delas in i två olika typer, såkallade ST-höjningsinfarkt och Icke- ST- höjningsinfarkt. ST-höjningsinfarkt innebär att det är finns höjning på ST-sträckan, som visar hjärtmuskelns återhämtning, på elektrokardiografi (EKG), vid denna typ av hjärtinfarkt behöver patienten behandling akut. Icke-ST-höjningsinfarkt innebär att ST-sträckan har en sänkning eller att EKG inte visar någon förändring alls, i detta tillstånd är behandlingen inte lika akut som vid ST-höjningsinfarkt (Tornvall 2012). Hur hjärtat sedan påverkas är olika beroende på hur stor del av muskeln som skadats, i vissa fall kan hjärtat få tillbaka sin muskelstyrka (Smith 1990). Enligt Li’s (2019) studie, som omfattade 26 548 personer som drabbats av en hjärtinfarkt, visar att risken för en ny hjärtinfarkt ökade med tiden. Av deltagarna fick 5,7% en ny hjärtinfarkt sex månader efter den första hjärtinfarkten och 14,3%
av deltagarna fick en ny hjärtinfarkt efter sex år. Studien visar även att dödsantalet ökade med tiden efter hjärtinfarkten, efter ett halvår dog 25% och efter sex år dog 70,2% av deltagarna.
Riskfaktorer
Enligt Israelsson (2005) beror 80% av alla hjärtinfarkter på riskfaktorer. Yusuf et al. (2004) menar att rökning, hypertoni, diabetes, onormala lipider, bukfetma, onormal konsumtion av frukt och grönsaker, alkohol, låg fysisk aktivitet och psykosociala faktorer är de nio största riskerna för att drabbas av en hjärtinfarkt hos båda könen världen över. Israelsson (2005) belyser hur riskfaktorerna verkar synergiskt, vilket innebär att två riskfaktorer ökar risken mer
än dubbelt så mycket tillsammans och fyra stycken ökar risken mer än fyrdubbelt. En person med alla dessa nio ovanstående riskfaktorer har en 250 gånger ökad risk för att drabbas av en hjärtinfarkt.
Behandling
Den viktigaste behandlingen när blodflödet är stoppat på grund av en blodpropp i ett kranskärl är att blodproppen tas bort. Detta sker genom ballongvidgning och insättning av ett metallrör, så kallad “Perkutan koronar intervention” (PCI), samtidigt ges även propplösande läkemedel, trombolys (Socialstyrelsen 2018b). Trombolys har minskat dödligheten vid hjärtinfarkt och det är därför viktigt med tidig insättning av trombolysbehandling (Cannon et al. 1994). Det finns komplicerade fall vid förträngning i kranskärl och då är en “Coronary artery bypass grafting” (CABG) behandling lämplig, en kranskärlsoperation. För att minska risken att drabbas av hjärtinfarkt igen ges blodproppshämmande och blodfettshämmande läkemedel.
Råd och stöd till att vilja förändra en ohälsosam livsstil ska erbjudas, detta kan vara till exempel rökstopp och fysisk aktivitet (Socialstyrelsen 2018b). Enligt Ekblom (2018) så minskar dödligheten efter en hjärtinfarkt hos patienter som har en högre fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten förbättrar överlevnadsgraden hos båda könen, i alla åldrar och är oberoende av vilken typ av hjärtinfarkt patienten har drabbats av.
Omvårdnad
Sjuksköterskan har fyra specifika områden att arbeta efter vilket är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidandet. Sjuksköterskan har som skyldighet för att all omvårdnad utförs med respekt mot patienten och ansvar för att sina bedömningar och beslut är etiskt korrekta (Svensksjuksköterskeförening 2017a) Sjuksköterskans kompetens beskrivs utefter de sex kärnkompetenserna personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård och förbättringskunskap. Dessa kärnkompetenser är till för att vårdkvaliteten och säkerheten inom vården ska öka (Svensksjuksköterskeförening 2017b).
Målet med omvårdnad är att främja hälsa och välbefinnande, förhindra ohälsa och lindra lidande. Både patienten och närstående ska känna en trygghet samt behandlas med respekt inom omvårdnaden. Hälsa är det centrala begreppet för målet inom omvårdnad och innebär att sjukvården ska försöka återuppbygga hälsa genom att ställa diagnos, behandla och lindra sjukdom. Begreppet innebär även att kropp, själ och ande ska ses som en helhet av människan och dennes upplevelser och värderingar. Människan har själv rätt att avgöra vad hälsa betyder för den enskilda. Lidandet är en individuell upplevelse som är kopplat till den aktuella situationen. Inom omvårdnad är det viktigt att försöka lindra det lidandet som går och inte förvärra situationen för patienten. Lidande kan bero på ohälsa, symtom på ohälsa eller biverkningar av behandling men kan även bero på livssituation eller uppkomma vid utebliven vård eller vårdskador (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Egenvård beskrivs som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som får utföras i hemmet och ger patienten en bättre möjlighet att leva sitt liv utan att ha tät kontakt med hälso- och sjukvården. Åtgärden kan utföras själv eller med hjälp av en närstående eller en personlig assistent och kan gälla exempelvis medicinering eller omläggning av sår (Socialstyrelsen 2017). Dorothea Orem’s teori om egenvård beskriver begreppet som en aktivitet som den enskilde människan utför för att bibehålla liv, hälsa och välbefinnande, men även för att utvecklas som person. Teorin belyser främst egenvård som en handling som människan själv utför, en avsiktlig handling som människan blivit lärd (Orem, 1991).
Fokus vid omvårdnad av patienter med akut kranskärlssjukdom är att ge stöd under tiden de är inneliggande på sjukhus men även visa att det finns långsiktigt stöd för att främja
behandling samt de förändringar i livsstilen som kan vara nödvändiga. Vidare beskrivs att det är vanligt att patienterna hamnar i en akut kris och hälso- och sjukvårdspersonal behöver därför ha förståelse för de fyra krisreaktionerna i omvårdnaden vilket är chockfasen, reaktionsfasen, reparationsfasen och nyorienteringsfasen (Sjöberg 2005). Wieslander och Fridlund (2001) har gjort en studie om rehabiliteringsprogram efter ischemisk hjärtsjukdom på 18 sjukhus i Sverige. I studien framkom det att sjukhusen hade en hjärtavdelning med ett särskilt interventionsprogram för patienter som genomgått en hjärtinfarkt och de hade även särskilda hjärtrehabiliteringsavdelningar. Patienterna erbjöds även hjärtrehabiliteringsprogram och ett uppföljningsprogram på medicinavdelning, även hjärtrehabiliteringsprogram efter utskrivning. Programmet genomfördes på en hjärtklinik och utbildade i ischemiska hjärtsjukdomar, kost, motion, rökning, alkohol och stresshantering.
Problemformulering
Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen, statistik visar dock att i Sverige överlever allt fler människor sjukdomstillståndet. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan leda till att patienten hamnar i en akut kris och innebära förändringar i livsstilen samt en oro för framtiden. Det är hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att ge stöd och främja hälsa under tiden patienten är inneliggande på sjukhus men även efter sjukhusvistelsen. Det är därför viktigt att uppmärksamma patienters upplevelser efter en hjärtinfarkt så att sjuksköterskan då kan förbättra vården till patienten samt få en ökad kunskap av livet efter en hjärtinfarkt.
Syfte
Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelse av livet inom två år efter en hjärtinfarkt.
Metod
Metoden som använts är en litteraturstudie vilket betyder att en översikt av tidigare studier sammanställts och redovisats. I studien formas ett syfte eller frågeställning, sedan görs en databassökning efter tidigare forskning inom det valda ämnet. Forskningen analyseras samt tolkas och bildar litteraturstudiens resultat (Polit & Beck 2016). Polit och Becks (2016) nio steg användes som tillvägagångssätt i litteraturstudien.
Polit och Becks (2016) nio steg användes som tillvägagångssätt i litteraturstudien.
Figur 1. Polit och Becks (2016) nio steg, stegen fritt tolkade och översatta till svenska.
Litteratursökning
I steg 1 enligt Polit & Beck (2016) formulerades ett syfte till litteraturstudien.
Steg 2 (Polit & Beck 2016) innebar att välja ut databaser och urvalskriterier. Tre databaser användes Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Cinahl valdes på grund av dess inriktning mot omvårdnad, Psycinfo valdes på grund av dess psykologiska inriktning och Pubmed valdes på grund av dess inriktning mot medicin och omvårdnad (Polit & Beck 2016).
I Pubmed har Medical Subjekt Headings [MeSH] -termerna: Myocardial infarction, Patients, Perception och Life change events använts samt Experience i fritext. I Cinahl har Major subject Headings [MH] -termerna: Myocardial infarction, Patients, Perception, Life experience och Life change events använts samt Patients i fritext. I Psycinfo har Thseaurus termerna: Myocardial infarctions, Patients, Perception, Life experience och Life changes använts samt Myocardial infarction i fritext. Thesaurus, MeSH och MH-termer är ämnesord
1. Formulera syfte och frågeställningar.
2. Bestämma sökstrategi, sammanställa sökord och urvalskriterier samt
databaser att söka i.
3. Söka i databaser efter artiklar samt dokumentera sökningar.
4. Läsa artiklarnas titel och abstract. Icke relevanta artiklar väljs bort medans resterande
hämtas eller beställs.
5. De utvalda artiklarna läses igenom.
6. Sammanfatta och tyda informationen i
artiklarna.
7. Kritisk utvärdera materialet.
8. Göra en analys av innehållet samt dela upp det i teman.
9. Gör en kritisk sammanfattning av artiklarna som sedan bildar litteraturstudiens
resultat.
som redogör för artikelns innehåll och specifika för vardera databas. Först söktes sökorden var för sig och sedan i kombination med varandra, då användes AND för att artiklarna i sökningen skulle innehålla alla sökord i alla databaser. Sedan användes OR i Cinahl för att sökning S9, S10 och S11 (se tabell 2) skulle innehålla Patients i MH eller Patients i fritext. I Psycinfo användes OR och AND för att sökning skulle innehålla Myocardial infarctions eller Myocardial infarction och Patients.
Inklusion- och exklusionskriterier
Kriterier som ska vara uppfyllda för att artiklarna ska få inkluderas i litteraturstudien är att de ska vara publicerade mellan 2010-01-01 och 2019-01-28. Artiklarna ska vara skrivna på engelska och vara peer-review artiklar, vilket innebär att de är vetenskapligt granskade.
Deltagarna kommer vara både kvinnor och män samt att deltagarna ska vara över 18 år.
Review artiklar exkluderades.
Enligt Polit & Beck (2016) steg 3 gjordes en databassökning. Sökorden kombinerades i de tre olika databaserna och resultaten för respektive databas redovisas i tabellerna nedan.
Sökningen i Pubmed och CINAHL genomfördes den 2019-01-24 och sökningen i Psykinfo genomfördes den 2019-01-25.
Tabell 1. Databassökning och urval Pubmed, 2019-01-24
Sökord Pubmed Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Myocardial infarction (MeSH) 24,454
S2 Patients (MeSH) 14,409
S3 Perception (MeSH) 91,827
S4 Experience (Fritext) 110,915
S5 Life change events (MeSH) 4732
S6 S1 AND S2 181 1 0 0
S7 S1 AND S4 785
S8 S6 AND S3 6 2 0 0
S9 S6 AND S4 3 0 0 0
S10 S1 AND S5 28 4 2 2
Summa av sökningar 7 2 2
Tabell 2. Databassökning och urval Cinahl 2019-01-24
Sökord Cinahl Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Myocardial infarction (MH) 8468
S2 Patients (MH) 1609
S3 Perception (MH) 8211
S4 Life experience (MH) 3640
S5 Life change events (MH) 1637
S6 Patients (fritext) 394 956
S7 S2 AND S6 394 956
S8 S1 AND S7 5696
S9 S8 AND S3 15 5 1 1
S10 S8 AND S4 9 4 2 2
S11 S8 AND S5 6 2(2*) 0
S12 S1 AND S5 11 3(1*)(2**) 0
S13 S1 AND S4 15 5(4) 1 0
Summa av sökningar 19(4)(3*)(2**) = 10 4 3
() = Interna dubbletter, (*) = Externa dubbletter, (**) = Både interna och externa dubbletter.
Tabell 3. Databassökning och urval Psycinfo 2019-01-25
Sökord Psycinfo Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Myocardial infarction (Thesaurus 636
S2 Myocardial infarction (fritext) 1251
S3 Patients (Thesaurus) 9010
S4 Perception (Thesaurus) 6223
S5 Life experience (Thesaurus) 5168
S6 Life changes (Thesaurus) 1403
S7 S1 OR S2 AND S3 1252
S8 S7 AND S4 2 0
S9 S7 AND S5 636 27(6)(1*)(1**) 6 5
S10 S7 AND S6 0
Summa av sökningar 27(6)(1*)(1**) = 19 6 5
() = Interna dubbletter, (*) = Externa dubbletter, (**) = Både interna och externa dubbletter.
Urval
I urvalsprocessen följdes Polit och Becks (2016) nio steg.
Urval 1
I steg 4 enligt Polit & Beck (2016) granskades titel och abstract av de totalt 912 artiklarna som kom fram av sökningen. Artiklarna valdes bort då de inte handlade om upplevelsen efter en hjärtinfarkt eller inte höll sig inom tidsramen och där av inte var relevanta för litteraturstudien, här föll 860 stycken artiklar bort. Utav de totalt 912 artiklarna har 53 valts ut till vidare granskning för studien och 17 av dessa faller bort då tio är interna dubbletter, fyra är externa samt tre är interna- och externa dubbletter. Efter urval 1 har totalt 36 stycken artiklar valts ut.
Urval 2
Utefter steg 5 Polit & Beck (2016) granskades helheten av de 36 artiklar som blev kvar efter urval 1 med fokus på syfte, resultat och diskussion. Artiklar som inte handlade om patientens upplevelse efter en hjärtinfarkt eller handlade om upplevelsen efter två år och då inte svarade på syftet med studien valdes bort. Efter urval 2 återstod totalt 12 artiklar.
Urval 3
I steg 6 enligt Polit & Beck (2016) gjordes en sammanfattning av informationen från artiklarna. Därefter gjordes en kritisk granskning enligt Polit & Becks (2016) steg 7, granskningsmallarna “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research” och “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research” användes. Efter den kritiska granskningen föll två artiklar bort då de inte blivit etiskt granskade, efter urval 3 kvarstod totalt tio artiklar.
Samtliga tio artiklar som inkluderades i studien sammanställdes i en matris (se bilaga 1). Nio stycken av artiklarna var kvalitativa och en artikel var kvantitativ.
Databearbetning och analys
Steg 8 enligt Polit & Beck (2016) innebar att analysera artiklarna samt dela upp resultaten i teman. De tio artiklarna som var kvar efter urval 3 lästes noggrant igenom enskilt av båda författarna för att få en helhetsbild av artiklarna och sedan diskuterades de en efter en tillsammans. Författarna har enskilt och tillsammans gjort anteckningar och överstrykningar i olika färger i artiklarnas resultat för att lyfta ut de delar som svarade på litteraturstudiens syfte. Utifrån de olika färgerna bildades sedan 4 teman till litteraturstudiens resultat. Detta leder till steg 9 i Polit och Beck (2016) som innebär att förbereda en sammanfattning av de utvalda artiklarnas resultat som sedan bildar litteraturstudiens resultat.
Forskningsetiska överväganden
Människors rättigheter bör bevaras vid deltagandet i en studie. Därför finns det flera olika etiska kommittéer som granskar och godkänner studier som uppfyller de etiska kraven och de etiska principerna Polit och Beck (2016). Forskning ska utgå ifrån fyra etiska principer tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet för att ha god forskningssed (Vetenskapsrådet 2018). Därför har endast artiklar som blivit godkända av etisk kommitté eller genomgått en granskning där etiska överväganden gjorts blivit utvalda till studien. Inga egna tolkningar av materialet har gjorts. Vid osäkerhet över materialet har författarna diskuterat samt tillfrågat handledaren. För en korrekt översättning av artiklarna har författarna använt sig av ett svenskt-engelskt lexikon. Vid citat har originalspråket använts för att undvika feltolkningar.
Resultat
Resultatet är baserat på tio stycken artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa. En från Jordanien, en från Kanada, två från Storbritannien, fyra från Sverige, en från Spanien och en från Danmark. Resultatet presenteras i fyra teman som formats för att belysa patienters upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt; förändringar i samlivet, fysiska förändringar, psykiska förändringar och förändringar i livsstilen.
Figur 2. Resultatets teman.
Förändringar i samlivet
Det är fyra av tio artiklar som belyser detta tema. Ahmad Ammouri et al. (2017) genomförde sin studie fyra till fem dagar efter att patienterna som drabbats av en hjärtinfarkt blivit utskrivna. Kazimiera Andersson et al. (2013) genomförde sin studie inom ett år efter att patienterna haft en hjärtinfarkt. López-Medina et al. (2014) genomförde sin studie åtta till 23 månader efter patienternas senaste hjärtinfarkt. Søderberg et al. (2013) genomförde sin studie sex månader efter patienterna hjärtinfarkt.
Rädslan för att få en andra hjärtinfarkt på grund av sexuell aktivitet var något flera av deltagarna var rädda för. Trots känslan av att vilja ha sexuellt umgänge så sattes de känslorna åt sidan på grund av att den sexuella aktiviteten sågs som en fysisk aktivitet som kunde utlösa en ny hjärtinfarkt (Ahmad Ammouri et al. 2017; Kazimiera Andersson et al. 2013; López- Medina et al. 2014; Søderberg et al. 2013).
I was of course afraid that I would have another heart attack and feared doing certain things… Well, I was afraid to have intercourse so to speak… At the beginning, there was this fear of exerting myself and stuff like that, followed by the
fear of not being able to get an erektion. (Kazimiera Andersson 2013, s.766)
Flera deltagare hade upplevt en förändring i sitt sexliv och varit rädda för att detta ska påverka deras relationer. Deltagarna hade hoppats på att kunna komma tillbaka till ett normalt sexliv men har känt en oro för att det inte kommer att bli detsamma igen (Ahmad Ammouri et al.
2017; Kazimiera Andersson et al. 2013; Søderberg et al. 2013). Andra deltagare ansåg inte att deras sexliv hade förändrats och kände ingen rädsla för att ha sexuellt umgänge efter hjärtinfarkten. Det beskrevs som en viktig del i relationen till deras partner och sågs som en vanlig fysisk process som inte innebar en stor energiförbrukning (López-Medina et al. 2014;
Søderberg et al. 2013.)
Flera deltagare hade upplevt att de inte fått information från vårdpersonalen om hur de skulle hantera sitt sexliv efter en hjärtinfarkt (López-Medina et al. 2014; Søderberg et al. 2013).
López-Medina et al. (2014) menar att deltagarna själva tagit initiativ och frågat sjukvårdspersonalen om sexuell aktivitet efter hjärtinfarkt och då blivit informerade.
Deltagare som fått mindre information samt information om att vara något försiktiga hade upplevt en mindre sexlust samt att de inte hade lika mycket sex som tidigare. De upplevde dock fortfarande sitt sexliv som bra. I Søderberg et al. (2013) studie framgår att kvinnor hade
Förändringar
i samlivet Fysiska
förändringar Psykiska
förändringar Förändringar
i livsstilen
önskat att de efter utskrivning hade kunnat fått prata med och ställa frågor till sjukvårdspersonal om sex efter en hjärtinfarkt. De hade även uppskattat att deras partner skulle få samma information då det kunde upplevas vara svårt att förklara följderna av en hjärtinfarkt för sin partner.
Fysiska förändringar
Det är sex av tio artiklar som belyser detta temat. Ahmad Ammouri et al. (2017) genomförde sin studie fyra till fem dagar efter att patienterna blivit utskrivna efter sin hjärtinfarkt. Da Costa et al. (2017) genomförde sin studie fyra till sex veckor efter patienternas hjärtinfarkt.
Fredriksson-Larsson et al. (2013) genomförde sin studie två månader efter patienternas hjärtinfarkt. Junehag et al (2013a) genomförde sin studie inom ett år efter att patienterna genomgått en hjärtinfarkt. Kazimiera Andersson et al. (2013) genomförde sin studie inom ett år efter patienterna genomgått en hjärtinfarkt. Søderberg et al. (2013) genomförde sin studie sex månader efter patienternas hjärtinfarkt.
Da Costa et al. (2017), studie visar att av 209 patienter som drabbats av hjärtinfarkt så besvärades 35,9% av sömnlöshet och 9% av mild sömnlöshet. Av de deltagare som led av sömnlöshet så hade 69% svårt att somna, 81,3% hade svårt att sova och 84% vaknade för tidigt. Kazimiera Andersson et al. (2013) belyser hur den konstanta tröttheten, som främst berodde på nedsatt sömn, mardrömmar och en rädsla av att dö i sömnen, hade en negativ inverkan på deltagarna, detta påverkade deras privatliv och deras arbetsliv vilket gav dem en känsla av stress.
Flera deltagare upplever att de efter hjärtinfarkten saknat sin energi och känt en överhängande trötthet och utmattning som varit svåra att hantera, vilket har lett till begränsningar i deras liv.
Aktiviteter som tidigare inte varit störande i vardagen tog nu mycket energi och sysslorna var tvungna att planeras för att energin skulle räcka under dagen. Deltagarna upplevde en minskad uthållighet, ökad svaghet och en mindre fysisk kapacitet (Fredriksson-Larsson et al.
2013; Junehag et al. 2013a; Kazimiera Andersson et al. 2013; Søderberg et al. 2013).
Deltagare tyckte att de på grund av den bristande energin hade svårare att planera framtiden då de inte längre visste hur nästa dag skulle se ut och hur länge tröttheten skulle sitta i (Fredriksson-Larsson et al. 2013; Kazimiera Andersson et al. 2013).
Hos vissa deltagare upplevdes den fysiska aktiviteten som minskad efter en hjärtinfarkt (Ahmad Ammouri et al. 2017; Fredriksson-Larsson et al. 2013; Junehag 2013a). Junehag 2013a beskriver hur deltagare som tidigare haft en hög träningsnivå tog det lättare och att de valde att inte träna på grund av väderförhållanden som de förr hade tränat i. Fredriksson- Larsson et al. (2013) belyser också att deltagarna kunde komma med undanflykter och skjuta upp aktiviteten till ett senare tillfälle. Deltagare uttryckte dock oro över att inte längre ha förmågan att utföra de dagliga aktiviteterna (Ahmad Ammouri 2017).
Psykiska förändringar
Det är sex av tio artiklar som belyser detta tema. Doyle et al. (2012) genomförde sin studie åtta månader efter att patienterna genomgått en hjärtinfarkt. Fredriksson-Larsson et al. (2013) genomförde sin studie två månader efter att patienterna drabbats av en sin hjärtinfarkt.
Junehag et al. (2013a) genomförde sin studie inom ett år efter patienterna genomgått en hjärtinfarkt. Junehag et al. (2013b) genomförde sin studie ett år efter patienternas hjärtinfarkt.
Kazimiera Andersson et al. (2013) genomförde sin studie inom ett år efter patienterna drabbats av en hjärtinfarkt. McAnirn et al. (2015) genomförde sin studie sex till åtta veckor efter patienterna blivit utskrivna efter deras hjärtinfarkt.
Att drabbas av en hjärtinfarkt väckte en känsla av rädsla (Doyle et al. 2012; Junehag et al.
2013a; Junehag et al. 2013b; Kazimiera Andersson et al. 2013), dels för att drabbas av en till hjärtinfarkt (Doyle et al. 2012; Junehag et al. 2013a; Junehag et al. 2013b; Kazimiera Andersson et al. 2013) men även en rädsla för döden (Doyle et al. 2012; Kazimiera Andersson et al. 2013). Deltagarna visste inte vad de vågade göra i vardagen längre på grund av rädslan för att drabbas av en till hjärtinfarkt, detta satt främst i under första tiden av återhämtningen (Junehag 2013a). Deltagarna var rädda för att de inte skulle kunna vara den föräldern de tidigare varit men även för att barnen senare i livet också skulle drabbas av en hjärtinfarkt. Många uttryckte en oro att de inte skulle kunna uppfylla de drömmarna och planer de haft för livet (Kazimiera Andersson et al. 2013). Deltagarna hade svårare att se positivt på framtiden efter hjärtinfarkten (Fredriksson-Larsson et al. 2013; Kazimiera Andersson et al. 2013). De trodde även att hjärtat skulle stanna när som helst och vågade då inte lite på sin egen kropp längre, de kände efter kroppens signaler i stort sett hela tiden och till slut klarade de inte av att vara ensamma längre. Deltagarna började vistas på platser där de visste att det cirkulerade människor, hade ständigt kontakt med vänner och familj (Kazimiera Andersson et al. 2013) och kände att de var tvungna att vara i närheten av sjukvården (Junehag et al. 2013b; Kazimiera Andersson et al. 2013)
Flera deltagare upplevde ångest, som de upplevde var svårt att hantera. Ibland kunde ångesten växa och de kände ångest över allting, vissa deltagare kände behov av att ha en telefon bredvid sig när de skulle sova (Junehag et al. 2013b). En känsla av sorg efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt men även en känsla av att inte kunna styra sina egna tankar kunde uppkomma hos flera deltagare, det var ett återkommande problem och tankarna beskrevs som otäcka syner på livet, för att undvika detta försökte flera deltagare att sluta vara oroliga för hur framtiden skulle bli eller tänka på hjärtinfarkten (Fredriksson-Larsson et al. 2013). Deltagarna upplevde oförutsedda humörsvängningar, aggression och irritation över saker som de innan hjärtinfarkten inte hade brytt sig om. Detta gjorde att de fick skuldkänslor och ånger. De var även oroliga för att de skulle bli av med jobbet men det var inget de ville prata om (Kazimiera Andersson et al. 2013), de ville bara kämpa för att komma tillbaka till sitt normala jag (Junehag et al. 2013a; Kazimiera Andersson et al. 2013). Deltagarna kände att de bestämt skulle överleva hjärtinfarkten, den hade gjort dem starkare när det gällde känslor och de ville komma vidare och ta lärdom från situationen (McAnirn et al. 2015). De kände att livet fått en helt annan betydelse (Junehag et al. 2013a).
Förändringar i livsstilen
Det är sex av tio artiklar som belyser detta tema. Ahmad Ammouri et al. (2017) genomförde sin studie 4 till 5 dagar efter att patienterna blivit utskrivna efter sin hjärtinfarkt. Doyle et al.
(2012) genomförde sin studie åtta månader efter att patienterna genomgått en hjärtinfarkt.
Junehag et al (2013a) genomförde sin studie inom ett år efter patienterna genomgått en hjärtinfarkt. Junehag et al. (2013b) genomförde sin studie ett år efter patienternas hjärtinfarkt.
Kazimiera Andersson et al. (2013) genomförde sin studie inom ett år efter patienterna drabbats av en hjärtinfarkt. McAnirn et al. (2015) genomförde sin studie sex till åtta veckor efter patienterna blivit utskrivna efter deras hjärtinfarkt.
Att överleva en hjärtinfarkt blev som att få en andra chans i livet (Ahmad Ammouri et al.
2017; Junehag et al. 2013a; Kazimiera Andersson et al. 2013), vilket deltagarna kände tacksamhet för (Junehag et al. 2013a; Kazimiera Andersson et al. 2013), de såg hjärtinfarkten som en förvarning (Doyle et al. 2012: Kazimiera Andersson et al. 2013) och förstod då vad
snabbt livet kan ta slut. Livet blev totalt förändrat vilket gjorde vardagen till en kamp för att komma tillbaka till det liv de tidigare haft. Deltagarna började se livet på ett nytt sätt, de började leva i nuet och började prioritera annorlunda. Istället för att prioritera jobb och materiella saker som tidigare hamnat först så blev nu familjen viktigast (Kazimiera Andersson et al. 2013).
Deltagarna gjorde efter hjärtinfarkten förändringar vilket gjorde deras livsstil hälsosammare (Doyle et al. 2012; McAnirn et al. 2015), de ville göra förändringar för att förhindra en ny hjärtinfarkt (Ahmad Ammouri et al. 2017; McAnirn et al. 2015). Livsstilsförändringarna ansågs vara utmanande (McAnirn et al. 2015), men de var medvetna om att de var nödvändiga (Junehag et al. 2013; McAnirn et al. 2015). Hos flera deltagare fanns en önskan om att kunna leva precis som innan de drabbats av en hjärtinfarkt, men de flesta deltagarna hade gjort någon förändring i sin livsstil (Junehag et al. 2013a). Rädsla var en drivande faktor till att göra livsstilsförändringar, deltagarna såg en koppling mellan deras kostintag och deras kardiovaskulära sjukdom. Hjärtinfarkten gjorde att deltagarna blev oroliga för sin framtida hälsa vilket drev dem till att göra livsstilsförändringar (Doyle et al. 2012). Vissa deltagare ville inte förändra någonting, utan ville leva som de gjort innan. De upplevde att förändringarna hade en negativ påverkan på deras liv och att det var svårt att hålla kvar vid livsstilsförändringarna (Junehag et al. 2013a).
Sjukvårdspersonalen och hjärtrehabiliteringen erbjöd flera uppföljningsbesök, utbildningar och olika träningsprogram (Kazimiera Andersson et al. 2013). Deltagarna hade fått information som gällde den medicinska delen och hur viktigt det var med motion, men inget om de normala reaktionerna som oro och de psykologiska konsekvenserna som kan uppkomma (Junehag et al. 2013b). De upplevde dock att det blev stressigt att hinna med allt tillsammans med de fysiska och psykiska konsekvenserna som uppkom efter hjärtinfarkten kombinerat med familjeliv och arbete. Deltagarna kände även att de olika träningspassen och utbildningar som de blev erbjudna blev mer ett krav från sjukvårdens sida. Flera deltagare upplevde att personalen på hjärtrehabiliteringen inte frågade vad deltagarna egentligen var i behov av eller vad de tyckte var viktigt för sig själva (Kazimiera Andersson et al. 2013).
Deltagarna trodde att de skulle få mer uppföljning och stöd från hjärtmottagningen än vad de fick, vilket var en besvikelse från deltagarna (Junehag et al. (2013b).
Diskussion
Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av livet inom två år efter en hjärtinfarkt. I resultatet framkom 4 teman vilka var förändringar i samlivet, fysiska förändringar, psykiska förändringar och förändringar i livsstilen. Varje tema kan stärkas då flera artiklar sammanställts och belyser temat, vilket ökar trovärdigheten för litteraturstudiens resultat. I temana fysiska förändringar, psykiska förändringar och förändringar i livsstilen är alla studier gjordes inom ett år efter att patienterna genomgått en hjärtinfarkt. I temat förändringar i samlivet har fyra artiklar använts till resultatet och en artikel är gjord åtta till 23 månader efter patientens hjärtinfarkt, vilket kan vara en svaghet för temat. Att det är olika tidsramar för artiklarna kan ha påverkat upplevelserna, i litteraturstudiens resultat har artiklarna ändå kunnat kopplas ihop men hade tidsramen varit desamma hade förmodligen fler likheter i artiklarna kunnat hittats och stärkt litteraturstudiens resultat ytterligare.
Resultatdiskussion
I temat upplevelse av påverkan på samlivet framkom att deltagarna valde att inte ha samlag eftersom de var rädda för att det kunde utlösa ännu en hjärtinfarkt (Ahmad Ammouri et al.
2017; Kazimiera Andersson et al. 2013; López-Medina et al. 2014; Søderberg et al. 2013).
Vilket kan stärkas av Mosack’s (2009) studie där det framkommit att deltagarna vad rädda för att den sexuella aktiviteten skulle vara för påfrestande och då kunna utlösa en ny hjärtinfarkt.
Vidare beskrivs i litteraturstudiens resultat att det fanns även en rädsla hos deltagarna för att inte kunna hitta tillbaka till sitt tidigare normala sexliv (Ahmad Ammouri et al. 2017;
Kazimiera Andersson et al. 2013; Søderberg et al. 2013). Dougherty’s (2017) studie kan stärka litteraturstudiens resultat då 55,4% av deltagarna i studien upplevde en förändring på kvaliteten i sitt sexliv direkt efter utskrivning. Studien visar även att 51,8% av deltagarna upplevde att kvaliteten på sexlivet hade förändrats ett år efter händelsen. I Lindau’s (2016) studie framkom det att 59,4% av kvinnorna och 45,7% av männen upplevde sexuella problem ett år efter en hjärtinfarkt. Det var även mer sannolikt att kvinnor utvecklade sexuella funktionshinder än att män gjorde det. Mosack (2009) studie visar att det fanns en svårighet hos deltagarna att anpassa till sina fysiska förändringar, såsom erektil dysfunktion samt en oro att inte längre räcka till sexuellt för sin partner längre vilket stärker litteraturstudiens resultat.
Vidare i temat beskrivs hur deltagarna som inte fått information om hur sexlivet kunde påverkas av en hjärtinfarkt hade mindre sexlust och även mindre sex än tidigare (López- Medina et al. 2014). Deltagarna hade önskat mer information till sig själva och sin partner för att kunna ha ett normalt sexliv igen (Søderberg et al. 2013). Vilket kan stärkas med Lindau’s (2016) studie som visar att deltagare som inte haft läkarsamtal under den första månaden efter sin hjärtinfarkt var senare med att återuppta sitt sexliv. Hög ålder, höga stressnivåer, diabetes och att inte ha en partner är andra faktorer som visar på att den sexuella aktiviteten inte kommer återfås ett år efter en hjärtinfarkt.
Under temat fysiska förändringar i litteraturstudiens resultat framkommer det att vissa deltagare i Da Costa et al (2017) studie besväras av sömnstörningar. Det framkommer även att deltagare i Kazimiera Andersson et al. (2013) studie kände av trötthet och detta påverkade deltagarnas liv. Litteraturstudiens resultat kan stärkas av Johansson et al. (2010) studie där 55% av 204 deltagare upplevde sömnstörningar och 45% upplevde i stort sett inga problem alls. Resultatet visar dock att kvinnor upplevde mer sömnstörningar än män. Vidare framkom att en tredjedel av deltagarna upplevde trötthet, en tredjedel kände av det ibland och 35%
upplevde ingen trötthet alls. Författarna anser att det är viktigt att som sjuksköterska känna till dessa sömnstörningar hos patienter som drabbats av en hjärtinfarkt för att kunna ge egenvårdsråd som ger patienterna en bättre sömnkvalitet.
Vidare under temat fysiska förändringar beskrivs hur deltagarnas fysiska aktivitet minskat (Ahmad Ammouri et al. 2017; Fredriksson-Larsson et al. 2013; Junehag 2013a) samt att de inte längre tränade lika mycket och inte lika hårt längre (Junehag 2013a). Simonÿ (2015) har i sin studie kommit fram till att deltagarna var tveksamma till fysisk aktivitet då de inte visste om deras hjärta klarade av det eller om den fysiska aktiviteten var en fara för deras hälsa. Vid träning som orsakade ökning av puls och andfåddhet blev deltagarna oroliga och associerade detta med att deras hjärta var i fara, vilket kan styrka resultatet i litteraturstudien. I Forslund et al. (2017) studie som handlar om upplevelser efter ett hjärtstopp visar resultatet att flera deltagare ville vara aktiva för att det gav dem en mening med livet. Vidare i temat fysiska förändringar framkommer att deltagarna kände en minskad fysisk aktivitet och mindre energi efter en hjärtinfarkt (Fredriksson-Larsson et al. 2013; Junehag et al. 2013a; Kazimiera Andersson et al. 2013; Søderberg et al. 2013). Även i Brink’s (2006) studie visar resultatet att deltagarna kände en minskad fysisk aktivitet och ett större behov av vila vilket stärker litteraturstudiens resultat. Resultatet kan även styrkas med Forslund’s (2014) studie som handlade om upplevelsen av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhuset där beskrev deltagarna att de hade en ökad trötthet och mindre ork än tidigare. Men med tiden reducerades tröttheten och deltagare kände hur deras kraft långsamt kom tillbaka och började närma sig det normala igen.
I temat psykiska förändringar framgår det att flera deltagare var rädda för att drabbas av en till hjärtinfarkt (Doyle et al. 2012; Junehag et al. 2013a; Junehag et al. 2013b; Kazimiera Andersson et al. 2013), för att dö (Doyle et al. 2012; Kazimiera Andersson et al. 2013) och de visste inte längre vad de vågade göra i sin vardag (Junehag 2013a). Detta kan styrkas i Simonÿ et al. (2017) studie där det framgår att deltagarna inte längre gjorde saker som de tidigare uppskattat. De var även rädda för att drabbas av en till hjärtinfarkt (Iles-Smith et al.
2017; Simonÿ et al. 2017) eller något annat hjärtproblem och för att dö (Iles-Smith et al.
2017) och vågade inte lämna hemmet och kände sig väldigt begränsade (Simonÿ et al. 2017).
Svårhanterad ångest fanns hos flera av deltagarna efter hjärtinfarkten (Junehag et al. 2013).
Detta kan styrkas med Iles-Smith et al. (2017) studie där flera deltagare som genomgått PCI upplevde ångest efter en hjärtinfarkt. Vidare i litteraturstudiens resultat beskrivs en känsla av att inte längre kunna styra sina tankar och kände en oro för hur framtiden skulle bli (Fredriksson-Larsson et al. 2013). Även enligt Brink’s (2006) studie kände flera deltagare en osäkerhet om hur framtiden skulle bli och att en copingstrategi för att ta sig igenom tiden efter hjärtinfarkten var att minimera händelsen och konsekvenserna av den. Känslorna tonades då ner hos deltagarna och känslan av ångest och osäkerhet minskade. Författarna anser att det är viktigt för sjuksköterskan att känna till att många drabbas av ångest efter en hjärtinfarkt och att det finns copingstrategier för att lindra ångesten och minska oron för framtiden. Vilket författarna anser skulle kunna underlätta för patienternas rehabilitering.
Under temat förändringar i livsstilen framkom det hur flera deltagare upplevde att deras liv blivit förändrat efter hjärtinfarkten, de såg livet på ett nytt sätt och började nu prioritera annorlunda. Deltagarna såg hjärtinfarkten som en förvarning. (Kazimiera Andersson et al.
2013). De kände att de fått en andra chans i livet (Ahmad Ammouri et al. 2017; Junehag et al.
2013a; Kazimiera Andersson et al. 2013). Detta kan stärkas med Forslund (2014) som i sin studie kom fram till att deltagare som upplevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset även de var tacksamma för en andra chans i livet samt att de såg livet annorlunda och började att prioritera annorlunda. Deltagarna beskrev också hur de blivit mer medvetna om hur skört livet är och hur plötsligt det kan försvinna.
Enligt Condon (2006) studie kände deltagarna att de behövde mycket stöd för att kunna göra livsstilsförändringar efter utskrivning från sjukhuset efter en hjärtinfarkt. Deltagarna i studien kunde när som helst kontakta sjukhuset för stöd i form av information samt att de innan utskrivning fick mycket information för att klara av sitt sjukdomstillstånd vilket deltagarna kände sig trygga med. Deltagarna såg dock sjukhuset som ett ställe de kunde ringa till och få information ifrån och inte som ett långsiktigt stöd. Enligt Kazimiera Andersson et al. (2013) i litteraturstudiens resultat så framgår det att deltagarna blev erbjudna stöd som träningspass, utbildningar och uppföljning men deltagarna upplevde att det blev för mycket och stressigt, det var mer ett krav än stöd. Författarna anser att detta är av stort värde för sjuksköterskan då hen kan arbeta för att patienten ska få en individanpassad rehabilitering och inte göra patienten mer stressad.
En studie i resultatet har endast kollat på kvinnors upplevelse av sexlivet efter en hjärtinfarkt vilket kan vara en svaghet i resultatet då syftet med litteraturstudien var att kolla på både kvinnor och mäns upplevelse. Det har i resultatet tydliggjorts vart det endast handlat om kvinnans upplevelse och resultat som varit lika från andra artiklar har tillsammans sammanställts. Resultatet hade enligt författarna förmodligen sett annorlunda ut om litteraturstudiens syfte var att belysa enbart män eller kvinnors upplevelser.
Metoddiskussion
Polit & Becks (2016) nio steg har använts som tillvägagångssätt i litteraturstudien, vilket gjorde att det blev ett systematiskt arbetssätt och kan då stärka pålitligheten i studien. Tre databaser valdes ut, Cinahl, Psycinfo och Pubmed då de ansågs vara relevanta för litteraturstudien. Sökord som var relevanta till syftet användes och Myocardial Infarction användes i alla sökningar då endast artiklar om hjärtinfarkt önskades. I databaserna användes ämnesord specifika för vardera databas för att få fram artiklar relevanta till litteraturstudiens syfte. Då de olika databaserna inte hade samma ämnesord för att få fram upplevelsen användes olika ämnesord i de olika databaserna. Hade samma ord använts i fritext i de olika databaserna hade resultatet kunnat sett annorlunda ut. Ord som inte fanns som ämnesord men ändå var relevanta till syftet söktes i fritext. Sökningen begränsades till högst tio år tillbaka för att endast den senaste forskningen skulle inkluderas till studien. Endast artiklar på engelska inkluderades då båda författarnas behärskar engelska väl, detta gjorde att studier på andra språk inte kom med i sökningen. Hade fler språk inkluderats hade litteraturstudiens resultat kunnat sett annorlunda ut då fler artiklar hade kunnat valts ut.
Alla artiklarna var skrivna på engelska, vilket innebär en risk för misstolkning när resultatet översätts till svenska, men för att minska riskerna för feltolkningar har elektroniskt lexikon använts för att få så korrekt översättning som möjligt. Författarna läste enskilt igenom artiklarna och gick sedan igenom dem tillsammans för att undvika feltolkningar. Polit &
Becks (2016) granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa artiklar användes för att granska de utvalda artiklarna. Detta är en styrka för litteraturstudien då det stärker kvaliteten på studierna som är med i litteraturstudiens resultat. I litteraturstudien ingår tio artiklar, nio kvalitativa och en kvantitativ. Det kan vara en svaghet att enbart en artikel är kvantitativ men då litteraturstudiens syften var att beskriva en upplevelse, kan det då vara en styrka att majoriteten av artiklarna är kvalitativa då kvalitativ forskning enligt Polit & Beck (2016) oftast används för att fånga en upplevelse. Hade litteraturstudien innehållit fler kvantitativa studier hade det förmodligen inte gett litteraturstudien ett större resultat men det hade kunnat stärka litteraturstudiens resultat med statistik. Artiklarna har geografisk spridning från tre olika kontinenter, åtta artiklar från Europa, en från Nordamerika och en från Asien. Resultatet
kan därför vara mer trovärdigt för Europa än Nordamerika och Asien då majoriteten av studierna är gjorda i Europa.
Författarna arbetade objektivt och noggrant vilket stärker trovärdigheten i studien. Vid bearbetning av materialet så sammanställdes först sex olika teman samt flera underteman till dessa. Det blev många teman med tillhörande underteman vilket gjorde att både teman och underteman gick ihop med varandra, det blev då svårt att placera in materialet då det kunde placeras på flera ställen vilket gjorde att resultatet blev otydligt samt upprepat på flera ställen.
Materialet bearbetades då ytterligare vilket resulterade i fyra olika teman utan underteman.
Slutsats
I litteraturstudiens resultat framkommer det att deltagarna upplever livet som förändrat efter en hjärtinfarkt, deltagarna hade en önskan om att komma tillbaka till livet de hade innan hjärtinfarkten. De kände sig även stressade och att de hade krav på sig från sjukvården gällande rehabilitering, de upplevde inte att de fick den hjälpen och det stödet de egentligen hade behov av.Rädsla för en ny hjärtinfarkt var en av faktorerna som påverkade att livet hade förändrats efter hjärtinfarkten. Det framkom främst negativa upplevelser såsom att deltagare upplevde sömnproblem, inte ha samma fysiska kapacitet som tidigare men även en rädsla för att ha sex, vilket påverkade deras vardag negativt. Även några positiva upplevelser framkom i resultatet såsom till exempel att de kände en tacksamhet till att ha fått en andra chans i livet eller att de gjorde livsstilsförändringar som gjorde att de fick en hälsosammare livsstil.
Klinisk betydelse
Efter en hjärtinfarkt upplever personer fysiska och psykiska förändringar. Kunskapen om dessa förändringar är viktiga för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa och stötta patienten på bästa sätt. Sjuksköterskan kan då utifrån den kunskapen informera om de vanliga fysiska och psykiska förändringar som kan upplevas vilket skapar bättre förutsättningar för patientens återhämtning. Många patienter känner en rädsla för en ny hjärtinfarkt och är motiverade till att göra förändringar i livsstilen för att inte drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap och kan ge ut egenvårdsråd för att främja en hälsosammare livsstil.
Förslag till fortsatt forskning
I litteraturstudiens resultat framkommer det i flera studier att deltagare upplevde bristande information från hälso- och sjukvårdspersonal gällande hur de efter en hjärtinfarkt skulle hantera deras samliv. Vissa deltagare tog eget initiativ och frågade hälso- och sjukvårdspersonal innan utskrivning och fick då den information de behövde.
Sjukvårdspersonalen har alltså kunskap kring ämnet men informationen ges inte ut så länge de inte får frågan om det. Därmed skulle förslag till framtida forskning kunna vara att belysa hur viktigt det är att personer som drabbats av en hjärtinfarkt får information om hur de ska förhålla sig till sitt samliv och vilken information de behöver ha, men även varför hälso- och sjukvårdspersonalen inte ger ut informationen. Ytterligare forskning inom området kan bidra till en ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal om vikten av patientens behov av information samt hur information ska ges.
Referenslista
Artiklar som ingår i resultatet är märkta med *
*Ahmad Ammouri, A., Kabasindi Kamanyire, J., Abu Raddaha, A H., Achora, S. & Atef Obeidat, A. (2017). Another chance at life: Jordanian patients’ experience of going through a myocardial infarction. Research and Theory for Nursing -Practice: An international Journal. 31(4), 334–348. http://doi.org/10.1891/1541-6577.31.4.334.
Brink, E., Karlson, W, B. & Hallberg, R.-M, L. (2006). Readjustment 5 months after a first- time myocardial infarction: reorienting the active self. Journal of Advanced Nursing. 53(4), 403–411. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03737.x
Cannon, C.P., Antman, E.M., Walls, R. et al. J Thromb Thrombo (1994). Kluwer Academic Publishers, (1)1, 27–33. https://doi.org/10.1007/BF01061992
Condon, C. (2006). Lifestyle Changes Following Acute Myocardial Infarction: Patients Perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing. 5, 1873–1953.
Coventry, L., Bremner, A., William, T., Celenza., Jacobe, I. & Finn, J. (2015). Characteristics and Outcomes of MI Patients with and without Chest Pain: A Cohort Study. Heart, Lung and Circulation, (24)8, 796–805. doi: 10.1016/j.hlc.2015.01.015
*Da Costa, D., Allman, A-A., Libman, E., Desormeau P., Lowensteyn I. & Grover, S. (2017).
Prevalnce and Determinants of Insomnia After a Myocardial infarction. Psychosomatics, (58)2, 132–140. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1016/j.psym.2016.11.002 Dougherty, M, C., Fairbanks, M, A., Eaton, H, L., Morrison, L, M., Sun Kim, M. &
Thompson, A, E. (2017). Comparison of patient and partner quality of life and health Outcomes in the first year after an implantable cardioverter defibrillator (ICD). Journal of Behavioral Medicine. 39(1), 94–106. Doi:10.1007/s10865-015-9671-0
*Doyle, B., Fitzsimons, D., McKeown, P., & McAloon, T. (2012). Understanding dietary decision-making in patients attending a secondary prevention clinic following myocardial
infarction. Journal of Clinical Nursing, (1–2), 32–41.
https://login.bibproxy.kau.se:8443/login?url=https://search-ebscohost-
com.bibproxy.kau.se/login.aspx?direct=true&db=edsbl&AN=RN303385019&lang=sv&sit e=eds-live
Ekblom, O., Ek, A., Cider, Å., Hambraeus, K. & Börjesson, M. (2018). Increased Physical Activity Post–Myocardial Infarction Is Related to Reduced Mortality: Results From the SWEDEHEART Registry. Journal of the American Heart Assosiation. 7(24), 1–8.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1161/JAHA.118.010108
Finnegan, J-R., Meischke, H., Zapka J-G., Leviton, L., Meshach, A., Benjamin-Garner, R., Estabrook, B., Hall, N., Schaeffer, S., Smith, C., Weitzman Elissa., Raczynski, J. & Stone, E. (2000). Patient delay in seeking care for heart attack symptoms: Findings from focus groups conducted in five U. S. regions. Preventive Medicine: An International Journal
Devoted to Practice and Theory, (31)3, 205–213.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1006/pmed.2000.0702
Forslund, A-S., Jansson, J-H., Lundblad, D. & Söderberg, S. (2017). A second chance at life:
people’s lived experiences of surviving out of hospital cardiac arrest. Scandinavian
Journal of Caring Sciences. 31(4), 878–886.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/scs.12409
Forslund, A-S., Zingmark, K., Jansson, J-H., Lundblad, D. & Söderberg, S. (2014). Meanings of People’s Lived Experiences of surviving an Out-of-Hospital Cardiac Arrest, 1 Month After the event. Journal of Cardiovascular Nursing. 29(5), 464–471. Doi:
10.1097//JCN.0b013e3182a08aed
*Fredriksson-Larsson, U., Alsen, P. & Brink, E. (2013). I’ve lost the person I used to be- Experiences of the consequences of fatigue following myocardial infarction. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being 1(8). doi:
10.3402/qhw.v8i0.20836.
Iles-Smith, H., Deaton, C., Campbell, M., Mercer, C. & MacGowan, L. (2017). The experieces of myocardial infarction patients readmitted within six months of primary percutaneous coronary intervention. Journal of Clinical Nursing 26(21–22), 3511-3518.
http://dx.doi.org/10.1111/jocn.13715
Israelsson, B. (2005). Riskfaktorer, sekundärpreventioner och rehabilitering. I Wallentin, L.
(red). Akut kranskärlssjukdom. Stockholm: Liber, ss. 236–247.
Johansson, I., Karlson-W, B., Grankvist, G. & Brink, E. (2010). Disturbed sleep, fatuige, aniexty and depressoon in myocardial infarction patients. European Journal of Carduovascular Nursing, 9(3), 175–180. http://dx.doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2009.12.003
*Junehag, L., Asplund, K. & Svedlund, M. (2013a). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (28)2, 289-296. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/scs.12058
*Junehag, L., Asplund, K. & Svedlund, M. (2013b). A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequenses and access to support after an acute myocardial infarction.
Intensive and Critical Care Nursing, (30)1, 22-30.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1016/j.iccn.2013.07.002
*Kazimiera Andersson, E., Borglin, G. & Willman, A. (2013) The Experience of Younger Adults Following Myocardial Infarction. Qualitative Health Research. 23(6), 762–772.
doi:10.1177/1049732313482049.
*López-Medina, IM., Gil-Garcia, E., Sanchez-Criado, V. & Pancorbo-Hidalgo., PL. (2014).
Patients’ Experiences of Sexual Activity Following Myocardial Ischemia. Clinical Nursing Research. 25(1), 45-66. doi: 10.1177/1054773814534440
Länne, T. (2012). Det friska hjärtat. I Rosenqvist, M. & Tornvall, P. (red). Hjärtat.
Stockholm: Karolinska Institutet University Press, ss. 7–23.
Länne, T. (2012). Kärlkramp och hjärtinfarkt. I Rosenqvist, M. & Tornvall, P. (red). Hjärtat.
Stockholm: Karolinska Institutet University Press, ss. 39–55.
*McAnirn, G., Lusk, L., Donnelly, P., McKenna, N., Hamill, C. & Fitzsimons, D. (2015).
Shocked and guilty, but highly motivated: Younger patients’ experience post MI. British
Journal of Cardiac Nursing, (12)10, 610-615.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.12968/bjca.2015.10.12.610
Mosack, V. (2009). Trends in Sexual Concerns After Myocardial Infarction. Journal of Cardiovascular Nursing. 24(2), 162–170. Doi: 10.1097/JCN.0b013e318197aaa1
Orem, D. (1991). Nursing: concepts of practice. 4 uppl. St. Louis: Mosby-Year Book.
Persson, S. (2003). Kardiologi - hjärtsjukdomar hos vuxna. 5.uppl. s.119 Lund:
Studentlitteratur.
Polit, Denise F. & Beck, Cheryl Tatano. (2016). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10 ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Simonÿ, C., Pederson, B., Birkelund, R. & Dreyer, P. (2017). It is not just a minor thing - A Phenomenological-Hermeneutic Study of Patients’ Experiences when afflicted by a Minor Heart Attack and Participating i Cardiac Rehabilitation. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 31(2), 232–240. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/scs.12334 Simonÿ, C., Pedersen, B., Dreyer, P. & Birkelund, R. (2015). Dealing with existential anxiety
in exercise-based cardiac rehabilitation: a phenomenological-hermeneutic study of patients’ lived experiences. Journal of Clinical Nursing. 24, 2581–2590. doi:
10.1111/jocn.12867
Sjöberg, G. (2005). Omvårdnad vid akut kranskärlssjukdom. I Wallentin, L. (red). Akut kranskärlssjukdom. Stockholm: Liber, ss. 228–234.
Smith, T. (1990). Hjärtat. Falkenberg: Bonnier Fakta Bokförlag AB Socialstyrelsen (2017). Egenvård
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/egenvard [2019-03-25].
Socialstyrelsen (2018a). Statistik om hjärtinfarkter 2017.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21176/2018-12-42.pdf [2019-01-24].
Socialstyrelsen (2018b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - Stöd för styrning och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20999/2018-6- 28.pdf [2019-01-22].
*Søderberg, L., Johansen, P., Herning, M. & Berg, S. (2013). Women's experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, (22)23-24, 3523- 2540. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/jocn.12382
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund och omvårdnad.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf [2019-03-25].
Svensk sjuksköterskeförening (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2019-02-01]
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Swenurse. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2019-02-01]
Vetenskapsrådet. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet.
Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALLEA_
Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf [2019- 02-06]
World health organisation (2005). Avoiding heart attacks and strokes - Don't be a victim Protect yourself.
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/43222/9241546727.pdf;jsessionid=5C31E1 8A5047C126E425AF7E1344FE9E?sequence=1 [2019-01-23].
World health organisation (2018). The top 10 causes of death. https://www.who.int/news- room/fact-sheets/detail/the-top-10-causes-of-death [2019-01-23].
Wieslander, I. & Fridlund, B. (2001). Cardiac rehabilitation efforts for patients with ischaemic heart disease – a 5-year comparative review in five counties in western Sweden.
Coronary Health Care, (5), 16–24. doi: 10.1054/chec.2001.0106
Wikström, G. (2005). Kranskärlsförändringar och myokardiets reaktioner på ischemi. I Wallentin, L. (red). Akut kranskärlssjukdom. Stockholm: Liber, ss. 262–270.
Bilaga 1 Artikelmatris
Författare, Årtal och land.
Syfte Metod Huvudresultat
Ahmad Ammouri, A et al.
2017 Jordanien
Beskriva upplevelsen efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt hos patienter i Jordanien.
Kvalitativ studie genom djupgående semi-strukturerade intervjuer.
Strategiskt urval har använts för
datainsamling, 5 deltagare
rekryterades via en sjuksköterska från universitetssjukhuset i Amman, Jordanien, där patienterna varit inneliggande efter sin hjärtinfarkt.
Induktuiv kvallitativ innehållsanalys har använts för analys.
Bortfall: 0 (0%)
I resultatet framkommer
patienters upplevelse
Skrämmande upplevelse, Upplevda
förändring, psykiska och sexuella,
Livsstilsförändringar Samt Behov av stöd.
Da Costa, D et al.
2017 Canada
Syftet för denna studien var att bestämma förekomsten av sömnlöshet efter hjärtinfarkt och för att identifiera viktiga sociodemografiska, kliniska och
psykosociala faktorer associerade med svårighetsgrad i sömnlöshet.
Kvantitativ studie genom ett
standardiserat frågeformulär. En prospektiv
kohortstudie användes för datainsamling.
Patienter från tre olika
universitetssjukhus blev rekryterad av en utbildad
forskningsassistent inom hjärtvården.
Totalt gick 307 patienter med på att delta i studien, 213 svarade på enkäten och 4 exkluderades.
Bortfall: 98 (32%)
I resultatet framkommer att 36% av deltagarna led av sömnlöshet efter en hjärtinfarkt.
samt att patienter som led av
sömnlöshet hade en mycket högre tendens till
depressionssymtom i jämförelse med patienter som hade god sömn efter en hjärtinfarkt.
