Examensarbete. D-uppsats inom Byggd miljö
Indikatorkoordinationsplan i en byggprocesss
- En koordinationsplan som möjliggör förbättrad styrning mot en hållbar slutprodukt
Martin Pettersson Magnus Persson Vt 2010
Abstract
In many places in the world today there is a strong urbanization. In China, an estimated 15 million people leave the countryside each year to work in cities. With the highest carbon discharge in the world, and a strong urbanization, China is now planning to build 50 new eco-towns.
One of these cities will be the city of Caofeidian with a capacity for one million citizens. The Swedish technical consultant SWECO has been given the task of analyzing and developing a strategy for sustainable planning. The creation of large cities increases the opportunities to overcome various problems. Cities are a good base from which to create smart solutions in energy, water and waste, and to integrate settlement and transport planning.
SWECO has ambitious goals for Caofeidian in terms of ecological, economic and social sustainability. Among other things, the city planned to become climate neutral, with upwards of 95 percent renewable energy. Plans for the city state that it should be flexible, resource-and cost-effective, accessible and beautiful. To achieve these goals, SWECO developed an
indicator system, with 140 indicators which will measure different states during the planning period and after completion when the city is in operation. However, there are currently problems with the work as SWECO indicators can’t provide guarantees of other parties in the construction process. It requires that one secures the indicators in the project so that SWECO can provide guarantees to the client. In this way the requirements for achieving a sustainable city can be met.
This paper has three parts: theory and method, a feasibility study and then a closing
discussion and conclusion. The theory and methodology section presents the scientific basis for the feasibility study. The theory explains the assertions and phenomenon which describe the basic problems the feasibility study seeks to address. The method has been used to create a reliable base of knowledge. The authors describe the approach used in the project, which is also useful for other stakeholders to create their own indicator coordination plan (IKP). This plan is a tool to streamline the governance of the indicators from the customer's first
requirement to city management. This will allow stakeholders to provide stronger guarantees for a sustainable final product to the customer.
The project's feasibility study is focused on coordination of indicator in the construction process and its various stages. The city's overall development is of 150 km2.This thesis is limited to the first detail phase, which represents 12 km2. The results of the feasibility study is an IKP enabling improved governance towards sustainable end product. The study also includes a risk analysis which shows the risks that are of importance when establishing the IKP.
The end of the project discussed the advantages and disadvantages of integrating IKP into a building process. This discussion is based on problems that are formulated at the study's
Sammanfattning
På många ställen i världen sker idag en kraftig urbanisering, vilket innebär en folkförflyttning från landsbygd till stadsområde. Kina är ett av de länder som har en kraftig urbanisering och där 15 miljoner kineser lämnar landsbygden varje år för att arbeta i städerna. Mot bakgrunden av detta och att Kina har de högsta koldioxidutsläppen i världen, så planerar nu Kina för 50 nyproducerade eko-städer.
En av dessa städer blir miljonstaden Caofeidian i Kina. Denna stad har svenska
teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att analysera och ta fram strategi för hållbar planering. Att skapa stora städer ökar möjligheterna för att komma till rätta med olika problem. Städer är en bra bas för att skapa smarta lösningar vad gäller energi, vatten och avfall, samt att integrera bebyggelse- och transportplanering.
SWECO har högt ställda mål för Caofeidian vad gäller ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bland annat är staden planerad för att bli klimatneutral, med uppemot 95 procent förnyelsebar energi. Planerna är även att staden skall vara flexibel, resurs- och
kostnadseffektiv, tillgänglig och inte minst vacker. För att uppnå dessa uppsatta mål har SWECO utarbetat ett indikatorsystem, vilket med 140 indikatorer ska mäta olika tillstånd under planeringstiden samt med den färdiga staden i drift. Dock finns det idag problem med att arbeta utefter indikatorer eftersom SWECO inte kan lämna garantier för andra aktörer i byggprocessen. Det krävs att man indikatorsäkrar projektet som helhet för att SWECO ska kunna lämna garantier till beställaren, så att kraven på en hållbar stad uppnås.
Denna uppsats består av tre delar: teori- och metoddel, förstudie samt avslutning med
diskussion och slutsats. I teori och metoddelen redovisas det vetenskapliga förhållningssättet till förstudien. Teorin förklarar påståenden och företeelser vilka beskriver förstudiens
problematik. Metoden har använts för att skapa en tillförlitlig kunskapsbas. Den beskriver författarnas tillvägagångssätt i projektet, vilket även är till hjälp för andra intressenter att skapa sin egen indikatorkoordinationsplan (IKP). Förstudien utvecklar ett verktyg för att effektivisera styrningen av indikatorer från beställning till stadens förvaltning. På så sätt kan olika aktörer lämna större garantier för en hållbar slutprodukt till beställaren.
Projektets förstudie är fokuserad på indikatorkoordinering i byggprocessens olika skeden. Stadens totala exploatering är på 150 km2. Denna uppsats avgränsas till den första
detaljetappen, vilket motsvarar 12 km2. Resultatet av förstudien är en IKP som möjliggör förbättrad styrning mot en hållbar slutprodukt. I studien ingår även en riskanalys där det framgår vilka risker som är av betydelse vid inrättandet av en IKP.
I projektets avslutning diskuteras fördelar och nackdelar med att integrera IKP:n i
byggprocessen. Resonemangen förs utifrån problemställningar som formuleras i studiens inledning. Avslutningen belyser även förslag på fortsatta studier inom området, för att skapa en bättre förståelse kring värdet av att koordinera indikatorer i en process.
Innehållsförteckning
Del 1. Teori och metoddel
1. Inledning ... 5 1.1 Bakgrund ... 5 1.2 Projektmotivering ... 5 1.3 Syfte ... 6 1.4 Avgränsningar ... 6 2. Hållbar stadsutveckling ... 7
2.1 Hållbar målstyrning i byggprocessen ... 9
3. Metodredovisning ... 11
3.1 Metod för litteratur och teori ... 11
3.2 Metod för utveckling och integrering av en IKP i byggprocessen ... 13
4. Projektorganisation ... 15 4.1 Bakgrund ... 15 4.2 Syfte ... 15 4.3 Mål ... 15 4.3 Avgränsningar ... 16 5. Indikatorplanering ... 16 5.1 Urban Manager ... 16 5.2 Strukturplan ... 17 5.3 Milstolpar ... 17 6. Indikatorkoordinationsplan ... 18
6.1 Roller och samverkan ... 19
6.2 Milstolpeplan med tillhörande ansvarskort ... 20
7. Riskanalys ... 24
7.1 Riskhantering ... 25
8. Diskussion och slutsats ... 26
8.1 Fortsatta studier och rekommendationer ... 28
11. Referenser ... 29 12. Bilagor ... 30 Figurförteckning Figur 1 – Indikatorsystem Figur 2 – Metod Figur 3 – Indikatorstyrning Figur 4 – Strukturplan Figur 5 – Roller Figur 6 – Samverkanskort
Del 1. Teori och metod
1. Inledning
Författarna tog under våren 2010 kontakt med SWECO Architects i Stockholm. Syftet var att studera processen av stadsbygget Caofeidian i Kina. Genom att studera ett verkligt
stadsutvecklingsprojekt gavs författarna möjlighet att utveckla målstyrning av indikatorer i en byggprocess. Detta tillförde en väsentlig insikt i arbetet med att skapa en IKP, vilket också är intressant då barriärer mellan teori och praktik ska överbryggas och en hållbar utveckling ska tillgodoses.
1.1 Bakgrund
En hållbar stadsutveckling innebär att städer skapas ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Som ett led i utvecklingen är det intressant att diskutera teorier för hur hållbara resultat i städer uppnås, vilket ofta kräver avancerade metoder som ska implementeras i praktiken. Detta är en pågående problematik eftersom kunskaperna och förståelsen är bristfällig mellan olika sektorer inom ämnesområdena.
Vetenskapliga studier visar hur en tätare samverkan mellan olika aktörer bedöms vara ett koncept för hållbar stadsutveckling. En god samverkan ökar projekteffektiviteten, men ställer samtidigt ökade krav på inblandade aktörer. Fortfarande finns det ringa intresse hos aktörer att utbyta information mellan olika sektorer. Därför är det viktigt att projektledaren är viljestark i arbetet med att överbrygga den stuprörsmentalitet som råder. Exempelvis måste aktörer, som ansvarar för byggnation i byggprocessen, få möjlighet att påverka i tidigt skede för att skapa bättre förutsättningar i genomförandefasen. Detta medför även ökade förutsättningar att nå de riktvärden som utarbetats från början i processen. (Byman m.fl. 1998)
För att uppnå ett hållbart resultat måste arbetsmetoder anpassas och indikatorer målstyras genom hela byggprocessen. Jonas Jernberg på SWECO Architects i Stockholm har uttryckt problematiken kring kunskapsöverföring mellan teori och praktik. Han belyser
kunskapsbrister mellan olika verksamhetsområden, även om arbetet utförs inom samma projekt för en hållbar stadsutveckling.
1.2 Projektmotivering
Olika metoder för hållbar stadsutveckling har kritiserats för sin dominans utifrån det ekonomiska synsättet. Detta har medfört att nya indikatormetoder har skapats för att mäta eller bedöma stadens tillstånd utifrån ett hållbart perspektiv. En förbättrad koordinering och samverkan i byggprocessen kan skapa ökad förståelse för indikatorernas nytta och värden. SWECO har som vision att staden Caofeidan i Kina skall nå ett hållbart slutresultat. Därmed är staden också lämpligt referensprojekt för att studera möjligheter och hinder med att målstyra indikatorer i en byggprocess.
1.3 Syfte
Syftet med detta arbete är att utveckla en teoretiskt förankrad koordinationsplan för
indikatorer och genom en förstudie visa hur planen praktiskt ska tillämpas i en byggprocess. Nedan beskrivs undersökningsfrågor som kommer att besvaras i studien.
- På vilka teoretiska grunder kan en indikatorkoordinationsplan utvecklas och vad ska den omfatta?
- Hur kan en indikatorkoordinationsplan integreras i en byggprocess?
1.4 Avgränsningar
Studiens avgränsning mot målstyrning av hållbar stadsutveckling sker genom att studera indikatorers flöde i en byggprocess. För att kunna diskutera relevanta flöden i processen har samverkan och kommunikation mellan byggprocessens aktörer studerats. Detta medför att övriga tillvägagångssätt vid stadsutvecklingsprocesser har lämnats utanför uppsatsens teoretiska grunder. Studien beaktar inte valet av indikatorer eller dess hålbarhetsstatus, utan enbart hur styrningen bör organiseras. Informationen har inhämtas från intervjuer och litteratur som är relevant för ämnesområdet.
2. Hållbar stadsutveckling
I boken A science for sustainable living beskriver fysikern och teoretikern Fritjof Capra (2002) hur begreppet hållbar utveckling introducerades i början på 1980-talet av Lester Brown. Brown beskriver begreppets definition enligt följande: "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". I Brundtlandssrapporten 1987 Vår gemensamma framtid
informerades allmänheten om klimatförändringar och biologisk mångfald. Rapporten fick en central roll och låg till grund för Agenda 21. I Agendan styrktes betoningen av begreppet hållbar utveckling och begreppets definition har blivit en moralisk uppmaning i samhället. För att uppfylla en hållbar utveckling ska även hållbar stadsutveckling tillgodoses, vilket innebär att städer skapas och utvecklas ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Enligt byggekologerna Block och Bokalders (2004) är det svårt att resonera kring den hållbara staden, då det många gånger kan sluta i tvister på olika sätt. Det som leder till tvist är ofta intressenternas olika sätt att se på stadens framtid ur ett hållbarhetsperspektiv. Att skapa städer ökar samtidigt möjligheterna att komma till rätta med många problem. Städer är en bra bas för att skapa smarta lösningar för exempelvis energi, vatten, avfall och för att integrera bebyggelse- och transportplanering.Dock resulterar detta i många utmaningar när hållbara riktvärden och krav ska implementeras i en byggprocess. Exempel på projekt där
hållbarhetstanken tillämpats kan nämnas Västra hamnen i Malmö och Caofeidian i Kina. Västra hamnen
Västra Hamnen är en av satsningarna för att förstärka staden Malmö som en attraktiv plats att bo och verka i. Enligt Malmö Stad (2010a) ska Västra Hamnen utvecklas långsiktigt och med inriktning på hållbar stadsutveckling. Området är idag ett nationellt exempel på en ekologiskt hållbar innerstad och är samtidigt en miljö som stimulerar kreativitet, kunskapsutveckling och ekonomisk tillväxt. De hållbara åtgärderna samverkar med arkitektoniska kvaliteter långt utöver det vanliga. Byggherrarna har anlitat välrenommerade svenska och internationella konsulter för att säkerställa de högt ställda målen på arkitektur, konstruktion och installation. Dock visar undersökningar att en del av husen i området inte har klarat uppsatta riktvärdet att förbruka 105 kWh per kvadratmeter (Malmö Stad 2010b). En utvärdering av Jallow och Kruuse (2002) visar även att det finns brister på bostadsgårdarna enligt uppsatta ekologiska riktvärden.
Caofeidian
Teknikkonsultföretaget SWECO har högt ställda mål för staden vad gäller ekologisk,
ekonomisk och social hållbarhet. Bland annat är Caofeidian planerad för att bli klimatneutral med uppemot 95 procent förnyelsebar energi. Staden planeras också för att vara flexibel, tillgänglig, resurs- och kostnadseffektiv. För att uppnå dessa uppsatta mål har SWECO utarbetat ett indikatorsystem, vilket med 140 indikatorer ska mäta olika tillstånd under planeringstiden samt med den färdiga staden i drift. Det finns idag problem med att arbeta utefter indikatorer eftersom SWECO inte kan lämna garantier för andra aktörer i
byggprocessen. Det krävs att man indikatorsäkrar projektet för att kunna lämna garanti till beställaren, så att kraven på en hållbar stad uppnås. (SWECO 2010)
I ovanstående stadsutvecklingsprocesser framgår att krav som upprättas i teorin är svåra att genomföra i praktiken. Detta leder till en problematik om vilken garanti som kan lämnas till beställaren på en hållbar slutprodukt. Barriärer finns mellan de riktvärden som skall uppfyllas och den byggprocess värdena ska implementeras och styras i. Vi kan se hur hållbara
riktvärden ofta faller bort mellan byggprocessens skeden. Hållbara riktvärden
För att uppnå en hållbar stadsutveckling är det av intresse att diskutera teorier. I teorierna ingår ambitioner och krav för hur man ska åstadkomma ett hållbart resultat. Ambitionen är att utveckla städerna utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Mätning och
bedömning av dessa överordnade begrepp kräver oftast avancerade metoder, vilket landskapsarkitekten Simon Bell och ingenjören Stephen Morse synliggör i boken
Sustainability indicators. Bell och Morse (2005) beskriver hur man med hjälp av metoder definierar hållbar utveckling och mäter denna med normativa principer och indikatorer. En normativ princip innebär att man sätter upp ett mål, som exempelvis kan vara effektiv energianvändning. För att uppnå en effektiv energianvändning krävs även att uppsatta
indikatorer kan mätas och bedömas under och efter processen. Indikatorer är ett riktvärde som ska uppnås då dessa värden är definierade utifrån ett hållbart mål.
Resultaten från indikatorerna skall i relation till uppsatta mål, tolkas utifrån olika perspektiv. Därmed ligger dessa till grund för uppföljning, utvärdering och måluppfyllelse för kommande åtgärder. Indikatorsystem för detta bör upprättas så att resultat kan registreras och ge återkoppling på uppnådda effekter (Bell & Morse 2005). Exempel på indikatorsystem redovisas enligt nedan
I indikatorsystemet exemplifieras den normativa principen energi med underordnade
indikatorer. Systemet presenterar referensvärden för Sverige. Dessa kan exempelvis ligga som jämförelse till utveckling av riktvärden för Caofeidian. Det är fördelaktigt att skapa korrekta och genomarbetade indikatorsystem, då insamlade resultat ligger till grund för utveckling av nya metoder i framtida processer.
Byggprocessen
Byggprocessen handlar i praktiken om flera skeden enligt följande:
Byggherren beslutar Produkt- Produkt- Produkt-
om projekt bestämning framställning användning
Enligt byggexperterna Nordstrand och Revai (2006) kallas den som vill uppföra eller förändra ett byggnadsverk för beställare.Det kan vara en privatperson, organisation eller ett företag. I ett tidigt skede tas beslut om vilket projekt som skall utformas till färdig produkt. När
beställaren fattat beslut påbörjas ett byggprojekt. Det som sker närmast därefter är att det bestäms hur byggnadsverket ska vara konstruerat. Denna process utmynnar i bygghandlingar såsom ritningar och beskrivningar av slutprodukten. När bygghandlingarna är utvecklade kan produktframställningen starta. De som utför byggandet är olika entreprenörer som anlitats till byggprojektet. Projektet är avslutat när produkten överlämnats till beställaren och kan börja användas av sina brukare. Därmed börjar förvaltningen och byggprocessens sista skede är avslutad.
2.1 Hållbar målstyrning i byggprocessen
Nordstrand och Revai (2006) menar att många förbättringar återstår när det gäller kvalitet, ansvar, rollfördelning, kommunikation och samverkan i byggprojekt. Det handlar inte bara om att anpassa tekniken till vad som ska styras, vilka mål man vill uppnå och vilka resurser för styrning som man har tillgång till. Byggstyrning handlar också om att organisera
samarbetet mellan projektdeltagarna.
I en studie utförd av Byman m.fl. (1998) på Kungliga Tekniska Högskolan, beskrivs hur ett tätare samarbete mellan olika aktörer kan vara ett koncept för ökad konkurrenskraft. En tydlig trend är att beställaren önskar handla upp större samordnade åtaganden med ökat innehåll av tjänster och service. Exempel på liknande situation kan avspeglas i SWECO:s roll som utformare av staden Caofeidian i Kina. De har ett stort samordnat antagande i
projekteringsskedet vad gäller exempelvis områdena energi, dagvatten, mekaniska system, arkitektur och landskapsdesign. I deras samordnade antagande handlar det även om en tvärsektoriell samverkan mellan olika områden för att skapa förståelse och uppnå olika riktvärden.
I tidigare stycke nämndes vikten av att sätta upp hållbara riktvärden som avspeglar målen med projektet. För att uppnå ett hållbart projekt är det betydelsefullt att anpassa arbetsmetoder och målstyra indikatorer genom byggprocessen. Arkitekt Jonas Jernberg på SWECO Architects i Stockholm som dessutom är projektledare i Caofeidan, uttrycker problematiken kring
”Den största bristen är att det är ganska få som har erfarenhet och vana att jobba med indikatorer. Arkitekter är kanske inte alla gånger mest lämpade för att göra det. De är vana vid att göra på ett annat sätt och det handlar mycket om att systematisera och ha en viss typ av tänkande. Det kan också finnas en brist av den sortens kompetens och intresse. Den stora utmaningen är hur man tar indikatorerna in i genomförandefasen.”(Jernberg 2010)
Jernberg (2010) belyser bristerna mellan olika verksamhetsområden, även om arbetet utförs inom samma projekt för en hållbar stadsutveckling.
Många studier påvisar hur ett god samverkan ökar projekteffektiviteten. Dock ställer en bredare samverkan naturligtvis ökade krav på inblandade aktörer. Fortfarande finns det ett ringa intresse hos aktörer att utbyta information mellan olika sektorer. Därför är det av vikt att projektledaren är viljestark i arbetet med att överbrygga den stuprörsmentalitet som råder. Exempelvis måste aktörer som ansvarar för byggnation i byggprocessen, få möjlighet att påverka i tidigt skede för att skapa bättre förutsättningar i genomförandefasen. Detta medför även ökade förutsättningar att nå de riktvärden som utarbetats från början i processen För att skapa ett gott samverkansklimat och nå en gemensam målbild bör ett incitament kopplat till prestation och det slutliga resultatet för projektet upprättas. Exempel på detta kan vara ett bonussystem som även inkluderar de riktvärden som ska uppnås. (Byman m.fl. 1998) Utifrån ovanstående problematik om att samverka mellan teori och praktik finns behov av utvecklade verktyg som ger riktlinjer, stöd och incitament för en hållbar byggstyrning. Styrningen som bör kontrolleras och förbättras, sammanfattas enligt följande punkter:
- Skapa styrning med överblick och förståelse för hela byggprocessen - Förbättra projektdeltagarnas förståelse för uppsatta krav
- Skapa styrning för tydlig ansvarfördelning bland projektdeltagare - Skapa styrning för god samverkan mellan aktörer under projekttiden - Förbättra och effektivisera arbetsmetoder
Ett verktyg som tillgodoser ovanstående punkter ökar garantin för att uppsatta hållbara krav verkställs i den färdiga produkten. Dessa punkter lägger även grunden till uppsatsens förstudie, vilken presenterar en indikatorkoordinationsplan (IKP) som koordinerar hållbara riktvärden genom hela byggprocessen.
3. Metodredovisning
Metodredovisningen beskriver två olika metoder. Den första beskriver hur litteratur och teoriöversikt har inhämtats och bearbetats. Den andra redovisar hur arbetet med att ta fram en förstudie/projektplan har bedrivits.
3.1 Metod för litteratur och teori
I detta avsnitt redogör författarna hur material har insamlats till studien. Metoden för
kunskapsinsamling har skett genom olika tillvägagångssätt, som beskrivs under nedanstående rubriker.
Den kvalitativa forskningsmetoden
Som datainsamlingsmetod valde författarna den kvalitativa forskningsmetoden. Den kvalitativa forskningsmetoden (Kvale 1997) syftade till att undersöka hur man kan effektivisera målstyrningen av indikatorer i en byggprocess. Genom att ta del av
intervjupersoners erfarenheter och granska litteratur kunde författarna införskaffa värdefull information. Intervjuerna har haft som utgångspunkt att låta experter inom byggprocessen lämna synpunkter om hur en IKP skulle kunna implementeras i verkligheten. Insamlade erfarenheter från experter gav ökad garanti för en fungerande IKP genom hela processen.
Intervjuer
För att utveckla en IKP har tre intervjuer genomförts. Vid samtliga tillfällen deltog båda författarna. Intervjuerna kan liknas vid ett allmänt samtal där diskussionerna inte var detaljplanerade i förväg. Varje intervju startade med att författarna presenterade IKP:n. Därefter fick experterna lämna synpunkter och en allmän diskussion uppstod med detaljerade inslag. Innan intervjuerna informerades experterna om förstudiens syfte och mål via e-post. Intervjuerna tillförde IKP:n värdefull information och därmed kunde en vidareutveckling ske efter varje intervjutillfälle.
Varje intervju startade med att författarna skapade en avslappnad stämning och på så sätt byggde upp ett förtroende hos experterna. Detta skapades dels genom att öppna upp med en kortfattad presentation av projektet, men också genom att experterna själva fick välja plats för intervjutillfället. Experterna kunde känna sig bekväma och i förtroende kommunicerade de erfarenheter och synpunkter. Utifrån detta ställdes sedan kompletterande frågor, vilket gav en övergripande bild av problemområdet. Samtliga intervjuer pågick under en timme vardera och ägde rum i Stockholm, Linköping och Malmö. På grund av tidsbesparande skäl och
intervjupersonernas geografiska placering har även korrespondens via e-post fortlöpt under studiens gång.
Dokumentstudier
Dokumentstudien har haft sin utgångspunkt i boken Byggprocessen, skriven av byggexperten Nordstrand (2004). Denna bok har till stor del använts för att utveckla förstudiens strukturplan och till att utse aktiviteter i IKP:n. För att beskriva styrning av utvecklingsprojekt har i
huvudsak rapporten Från idé till färdig anläggning använts. Rapporten är skriven av Byman m.fl. (1998) och beskriver hur denna typ av projekt kan planeras, organiseras och följas upp på ett effektivt sätt. Övrig litteratur i studien som använts är kurslitteratur och annan relevant
litteratur inom ämnesområdet. För att undersöka hur SWECO:s indikatorprocess fortlöper har dokument från en verklig process studerats från Caofeidian. Författarna har bland annat tagit del av indikatorsystem, miljöprogram och broschyrer som återspeglar den framtida
stadsutvecklingen och som kan anses ha en viktig roll för stadens hållbara utveckling. Urval
Vid urvalet av experter för intervjuerna utgick författarna från vilken erfarenhet de besitter av olika byggprocesser och indikatormetoder. Det resulterade i sammanlagt tre intervjuer varav en intern expert på SWECO och två externa byggexperter som vill vara anonyma. På SWECO Architects i Stockholm intervjuades Jonas Jernberg som är projektledare för utformningen av staden Caofeidan i Kina. För att erhålla en ökad förståelse för indikatorkoordinering i
byggprocessen har även e-postkorrespondens utförts med chefsarkitekt Ulf Ranhagen på SWECO Architects i Stockholm.
Reabilitet och validitet
Författarna har här utgått från Halvorsen (1992) resonemang att undersökningen ska ge ungefärliga identiska resultat. Den ska även garantera att insamlat material är pålitligt och att studien därmed belyser den vetenskapliga problemställningen. Författarna anser att
undersökningen har hög reliabilitet. Det grundar sig på att de experter som intervjuats är direkt involverade i en byggprocess och besitter kunskaper om indikatorer. Författarna har försökt att fånga en erfarenhetsrik och involverad målgrupp som representerar åsikter om hur en IKP integreras i en byggprocess.
Med validitet menas det insamlade materialets giltighet och relevans. Genom att undersöka program, tryckt material, litteratur och internetsidor har författarna skaffat sig en
grundläggande kunskapsbas. Denna har bidragit till att författarna har kunnat ställa kunskapen i relevant samband med det material som erhållits av intervjupersonerna. Metoden har format författarnas angreppssätt mot synen på validitet.
Analysmetoden
För att analysera intervjumaterialet användes ad hoc för att skapa en överblick av det
insamlade materialet. Författarna skaffade sig först ett allmänt intryck och gick sedan tillbaka till särskilda avsnitt för att tolka olika associationer och speciella yttranden. Genom denna teknik kunde författarna i intervjuerna hitta förbindelser och strukturer till studien som inte uppfattades vid den första genomläsningen av intervjuanteckningarna.
Etik
Intervjupersonerna har i samtycke fått välja om de vill vara anonyma i uppsatsen. SWECO har valt att figurera med sina riktiga namn, dock har övriga experter valt att vara anonyma. Det innebär att personliga uppgifter inte kommer att framföras. Teknisk information från SWECO kommer inte att publiceras eller synliggöras i denna studie. När det gäller principen att skydda eventuella uppgifter finns en medvetenhet om att detta är förenat med etiska och vetenskapliga dilemman.
3.2 Metod för utveckling och integrering av en IKP i byggprocessen
Utvecklingen av IKP:n är inspirerad utifrån Nordstrand och Revai (2006) metod som innehåller sju planeringssystematiska steg. Planeringsstegen anses relevanta eftersom en utvecklad plan för koordinering av indikatorer inte bör påverka byggprocessens omfattande arbetsstruktur. De första fyra stegen i planeringsmetoden lägger grund för utvecklingen av förstudien, vilket också sätter avgränsning för denna teori och metoddel. Därmed är nedanstående rödmarkerade steg i figur 2 inte beaktade i denna studie.
Planeringssystematikmetod
Steg 1 - Lär känna bygget Steg 2 - Ställa upp alternativ Steg 3 - Samla in data
Steg 4 – Upprätta produktionsprogram Steg 5 – Besluta och informera
Steg 6 – Genomför Steg 7 – Följ upp
IKP - metod
Steg 1 - Lär känna projektet Steg 2 - Ställa upp alternativ Steg 3 - Samla in data Steg 4 – Upprätta planer
Figur 2 – Metod
Nedan beskrivs IKP - metodens fyra steg utförligare: Steg 1 - Lär känna projektet
Vid planering påpekar Nordstrand och Revai (2006) vikten av att skaffa sig goda kunskaper om projektet som ska planeras. Det innebär att man samlar in och studerar information som rör projektet. Omfattningen och detaljnivån på informationen kan variera från objekt till objekt. Ovanstående text sammanfattar vikten av att lära känna ett projekt innan man ställer upp alternativ för olika tillvägagångssätt i framställning av en IKP.
Upprättandet av en IKP startar genom att studera artiklar, broschyrer, intervjuer, program och indikatorsystem för det aktuella projektet. När informationen om projektet är tillräcklig kan byggprocessens skeden studeras. Det är viktigt att finna balans mellan indikatorerna och byggprocessen för att dessa sedan ska kunna samordnas i en IKP. Resurserna i projektet måste även analyseras eftersom detta är den bas man utgår från i upprättandet av IKP:n. När
informationen om det studerade projektet och byggprocessen känns heltäckande, sätts målformuleringar och eventuella avgränsningar upp. För att kunna skapa en väl fungerande IKP för specifika projekt är det betydelsefullt att korrigera indikatorsystemet, då detta kan vara onödigt komplext och detaljerat i förhållande till projektet. Det handlar om att anpassa systemets komplexitet till rådande förhållanden.
Steg 2 - Ställa upp alternativ
Nordstrand och Revai (2006) menar att varje projekt kan genomföras på mer än ett sätt. Därför är det viktigt att vara öppen för flera tänkbara lösningar för de olika projektproblem som måste beaktas. Detta gäller både produktionsmetoder, arbetsmetoder och val av resurser vilka ska vara styrande aktiviteter för projektets olika delar. Ovanstående resonemang kan sammanfatta vikten av att ställa upp olika alternativ för att finna en god arbetsmetod vid utveckling av en IKP.
I och med att alla projekt är unika innebär detta också att produktionsmetoder, arbetsmetoder och val av resurser blir olika för varje IKP. Det är därför betydelsefullt att vara öppen under identifiering och värdering av olika alternativ när en IKP ska genomföras i byggprocessen. I detta skede ska man identifiera de mest relevanta tillvägagångssätten för målstyrningen av indikatorer.
Steg 3 - Samla in data
Nordstrand och Revai (2006) understryker vikten av goda förutsättningar vid planering, eftersom tillgång till relevanta underlag kan ge kunskap om tidåtgång och kostnader. En planerare ska kunna ta in andras kunskaper och erfarenheter som kan vara användbart i planeringen. Sammantaget belyser detta betydelsen av att samla in aktuell data för att ge underlag till kommande steg för att upprätta IKP:n.
Datainsamlingen kan påbörjas när den bäst lämpade arbetsmetoden för målstyrning av indikatorer är identifierad. För att bygga vidare på förslaget och ge underlag till olika planer ska information som kan vara till hjälp vid upprättandet av IKP:n studeras. Det handlar om att ha tillgång till relevanta underlag som exempelvis dokument som redogör för tidåtgång och kostnader. Öppenhet för att få in synpunkter på den informationen som ska vara till underlag för uppbyggnaden av dokument och planer i IKP:n är betydelsefullt.
Steg 4 – Upprätta planer
Nordstrand och Revai (2006) betonar att när projektdeltagarna har läst in nödvändiga
underlag och data så är det tid för den grundliga planläggningen av projektets genomförande. Vid planeringen delar projektdeltagarna upp arbetet i flera moment. Deltagarna tar reda på vilka aktiviteter och resurser som ingår i projektet och upprättar en förteckning över dessa. När samtliga aktiviteter och resurser är införskaffade sammanställs dessa i logiska samband mellan varandra. Detta resulterar i planer för hur projektet skall styras, drivas och
kontrolleras. Ovanstående text kan sammanfatta vikten av att upprättade planer ska fungera som grundläggande dokument i en IKP.
När information och datainsamling om det studerade projektet är tillräcklig kan meningsfulla planer och dokument för målstyrning av indikatorer i byggprocessen upprättas i IKP:n. För att upprätta planer som kan anpassas till målstyrningen ska aktiviteter och resurser som är
kopplade till målstyrningen sättas in i ett logiskt samband. Upprättandet resulterar i fyra planer och dokument (Milstolpeplan med tillhörande ansvarskort, kontrollplan, Allmänna beskrivningar och Indikatorsystem) vilka utgör IKP:n. Dessa redovisar hur projektet på ett logiskt sätt ska styras, drivas och kontrolleras.
Del 2. Förstudie
4. Projektorganisation
Projektdefinition Målstyrning av indikatorer i en byggprocess
Projektnamn IKP 3000
Projektbeställare Ulf Ranhagen
Projektledare Martin Pettersson
Magnus Persson
Referensgrupp Jonas Jernberg
Peter Parker Expert 1 Expert 2
4.1 Bakgrund
Kina står idag inför utmaningen att reducera mängden koldioxidutsläpp samtidigt som landet vill tillgodose den kraftiga urbaniseringen. Myndigheterna har nu som målsättning att anlägga 50 nya Eco-städer, däribland klimatstaden Caofeidian som planeras 20 mil öster om Peking. Detta medför att stadsplaneringen måste ske enligt hållbara kriterier vilket kommer att kräva en effektivare samverkan mellan olika aktörer i byggprocessen.
För att tillgodose Kinas uppsatta mål har det svenska teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att utforma Caofeidian till en hållbar stad. Det handlar inte bara om att bygga staden. Olika sociala, ekonomiska och ekologiska lösningar måste fungera fullt ut, vilket skall kunna bedömas och synliggöras för olika intressenter. SWECO har valt en indikatormetod som skall bedöma hållbara aspekter. För att indikatorer ska fungera som en garanti i projektet måste kommunikationen vara tydlig mellan olika aktörer i byggprocessen. SWECO har med sin breda kompetens möjlighet att integrera kunskaper från olika verksamhetsområden i
planeringen och fungerar således som ett centralt nav i projektet. Detta är en konkurrensfördel för SWECO då de har goda möjligheter att öka sina kunskaper för koordinationsmetoder och effektivisera sin styrning med indikatorer.
4.2 Syfte
Syftet med projektet är att förbättra SWECO:s styrning med indikatorer. Detta genom att utveckla koordinationen av indikatorer från beställning till stadens förvaltning. Projektet ska ge underlag till en indikatorkoordinationsplan (IKP) som effektiviserar styrningen av
indikatorer under byggprocessen.
4.3 Mål
Målet är att SWECO skall kunna lämna ökad garanti till beställaren så att kraven på en hållbar stad uppnås. Avsikten är att en IKP ska indikatorsäkra byggprojekt och därmed tillgodose ökad kvalitet och garanti på slutprodukten.
4.3 Avgränsningar
Förstudien kommer att fokusera inom ramen för koordination i en byggprocess med avseende på indikatorers informationsspridning. Koordinationsavgränsningen i studien är koncentrerad till information inom och mellan byggprocessens skeden:
Program Upphandling Projektering Produktion Förvaltning Återkoppling Staden Caofeidans totala exploatering är 150 km2, denna studie avgränsas mot den första detaljetappen vilket motsvarar 12 km2.
5. Indikatorplanering
Indikatorplaneringen underlättas om en tydlig arbetsmetod kan åstadkommas. En väl genomarbetad IKP från program till återkoppling i byggprocessen ökar garantin för att uppfylla beställarens krav.
5.1 Urban Manager
Det räcker inte med att upprätta en IKP, utan planen måste också kontrolleras och styras för att minimera garantiförluster. Det krävs att minst en person kan samverka mellan olika intressenter och övervaka indikatorernas verkliga förlopp och att personen vidtar åtgärder under projekttiden. Denna typ av processledare kan kallas Urban Manager som med sin kunskap ser staden i ett helhetsperspektiv där alla relevanta faktorer vävs samman. Managern är i detta fall anställd hos SWECO och konsulttiden debiteras beställaren per utförd timme.
Personen har inte till uppgift att fungera som projektledare för byggprojektet utan har istället ett övergripande ansvar för koordinering och informationsspridning av indikatorer. Urban manager kontrollerar och styr indikatorer mot målet under projekttiden, se figur 3 nedan:
5.2 Strukturplan
Strukturplanen beskriver övergripande hur byggprocessen med indikatorer fortlöper från start till mål. Planen nedan är uppdelad i olika skeden. Dessa markeras med hjälp av olika färger vilka fortlöper och fungerar som en röd tråd genom hela IKP:n.
Figur 4 – Strukturplan
Strukturplanen ligger till grund för utvecklandet av en IKP som koordinerar och strukturerar indikatorernas informationsflöde mellan olika roller och skeden i processen.
5.3 Milstolpar
Milstolparna fungerar som indikatorernas kontrollstation under byggprocessen (se figur 4). Stolparna har även som funktion att ge uppdragsgivaren kontroll över uppdraget. Nedan beskrivs övergripande milstolpar. Varje punkt representerar slutet på ett byggprocesskede: M1. Upphandlingskontrollplan är signerad av ansvarig (Urban Manager)
M2. Programkontrollplan är signerad av ansvarig (Urban Manager) M3. Projekteringskontrollplan är signerad av ansvarig (Urban Manager) M4. Produktionskontrollplan är signerad av ansvarig (Urban Manager)
M5. Indikatorförvaltningskontrollplan är signerad av ansvarig (Urban Manager) M6. Återkopplingskontrollplanen är signerad av ansvarig (Urban Manager)
6. Indikatorkoordinationsplan
En IKP är ett verktyg som ska styra principer och indikatorer effektivare i byggprocessen. Koordinationsplanen innehåller dokumenten: milstolpeplan med tillhörande ansvarskort, kontrollplan, allmänna beskrivningar och indikatorsystem. Dokumenten ska finnas tillgängliga för samtliga projektdeltagare i alla byggprocessens skeden. Nedan beskrivs tillhörande dokument som ingår i en IKP.
Milstolpeplanen med tillhörande ansvarskort
Milstolpeplanen är huvuddokument i IKP:n vilket innehåller cirka 90 allmänna och kontrollerbara aktiviteter, som är systematiskt uppbyggda efter byggprocessen. Planen förenklar avstämningar av indikatorkritiska moment. Den redovisar även i vilken ordning i projektet de olika aktiviteterna skall kontrolleras. De allmänna aktiviteterna fungerar som en mall och ligger till underlag för mer detaljerade aktivitetskontroller som underlättar till att implementera indikatorer i byggprocessen. I milstolpeplanen ingår även ett ansvarskort där olika indikatoransvariga finns representerade för respektive aktivitet.
Kontrollplan
För att uppnå milstolpar i projektet ska aktiviteterna i milstolpeplanen kontrolleras, vilket underlättas med hjälp av en kontrollplan. Planen redovisar vem som är ansvarig för aktiviteten inom respektive principområde och inom vilken tidsram som aktiviteten ska utföras. Alla aktiviteter inom varje skede måste signeras i planen innan nästkommande skede kan starta. Allmänna beskrivningar
Allmänna beskrivningar är ett kompletterande dokument för att underlätta förståelsen för milstolpeplanens aktiviteter. Beskrivningarna varierar och anpassas till resurser och behov som krävs för att genomföra milstolpeplanen i respektive projekt.
Indikatorprogram
Indikatorprogram är ett dokument som upprättas av SWECO i anbudsskedet. Programmet redogör ingående för de krav som ställs på respektive princip med underordnade indikatorer. Dokumentet ligger även som underlag för de krav som ställs i upphandling av entreprenörer och förvaltare. Det är viktigt att dessa krav uppfylls eftersom SWECO ställer sina krav utifrån ett slutresultat som ska kunna anses hållbart.
6.1 Roller och samverkan
För att en IKP med ingående aktiviteter ska fungera krävs strukturerade roller bland de indikatoransvariga. Dessa ska delas upp i olika ansvarsnivåer enligt följande.
Urban Manager
Urban Manager har det övergipande indikatoransvaret inom och mellan alla olika skeden i byggprocessen. Personen har därmed också det yttersta ansvaret för att indikatorerna i alla byggprocessens skeden skall nå uppsatta riktvärden.
Indikatorkoordinator
Indikatorkoordinatorerna har det övergripande ansvaret inom respektive skede i byggprocessen. Personen samordnar och sprider information mellan underordnade indikatorledare.
Indikatorledare
Indikatorledarna har det övergripande ansvaret för respektive princip. Ledaren samordnar och sprider information mellan underordnade experter. Hur de olika indikatoransvariga förhåller sig till varandra kan utläsas i figur 5 nedan.
SWECO jobbar utifrån åtta huvudprinciper med underordnade indikatorer. För dessa ansvarar respektive indikatorledare (se figur 5). Principers komplexitet medför att dessa delas upp i underkategorier enligt följande sex landområden:
Bostäder
Kommersiell och offentlig service Industri
Väg, gata och torg Grönytor
Kommunal infrastruktur
Hur indikatorledarna kan organisera samverkan mellan olika experter inom exempelvis energiprincipen och dess landområden i projekteringsskedet exemplifieras i figur 6 nedan:
Figur 6 – Samverkanskort
Experterna har ansvar inom sitt expertområde. Dessa är konsulter och bidrar med kompetensöverföring för att uppnå uppsatta krav enligt indikatorprogram.
6.2 Milstolpeplan med tillhörande ansvarskort
Milstolpeplanen är huvuddokument i IKP:n och innehåller cirka 90 allmänna och kontrollerbara aktiviteter som är systematiskt uppbyggda efter byggprocessen. Planen förenklar avstämningar av indikatorkritiska moment. Den redovisar även i vilken ordning de olika aktiviteterna skall kontrolleras i projektet. I milstolpeplanen ingår också ett ansvarskort där olika indikatoransvariga finns representerade för respektive aktivitet. Nedan finns ett utdrag ur milstolpeplanen avseende projekteringsfasen som exemplifierar vår approach. En komplett milstolpeplan finns i bilaga 1.
Ansvaret fördelas i ett ansvarskort som redovisar hur Urban Manager, Indikatorkoordinatorer, Indikatorledare och Experter organiserar arbetet inom varje aktivitet i milstolpeplanen.
Nedanstående ansvarskort med aktiviteter är kopplat till milstolpeplanen på föregående sida.
Projekteringsskede: Gestaltning Princip:
Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r= Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban Manager Indikator-koordinator Indikator- ledare Expert Samtliga berörda i projekteringsskedet har genomgått en hållbarhetsutbildning r B/I U/b/a Indikatorkoordinatorer för produktion och förvaltning är införstådda med sina roller i projekteringsskedet
U/B/a I/b
Alternativa utformningar har kontrollerats mot indikatorprogram r B/I U/b/a A Utformning är publicerad för kommentarer på kommunikationsplattformen r B/I U/b/a A
Beställaren kontrollerar att huvudalternativet
överensstämmer med avtal
U/B/a I/b r A
Beställaren beslutar om fortsatt projektering
U/B/a
Indikatorkoordinator har i samråd med Urban Manager gett klartecken för framställning av förslagsritningar U/B/a I/b r Samtliga indikatordokument är tillgängliga på kommunikationsplattformen I U/B/a r/b Projekteringsskede: Systemutformning Princip: Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring
I= Ska rådfrågas r= Kan rådfrågas
Ansvarig Urban
indikatorprogram Systemutformning är publicerad för kommentarer på kommunikationsplattformen r U/B/a r/b
Beställaren kontrollerar att önskemål och krav överensstämmer med avtal
U/B/a I r A
Beställaren beslutar om fortsatt projektering
U/B/a I r A
Indikatorkoordinator har i samråd med Urban Manager gett klartecken för framställning av systemhandlingar U/B/a b/I r A Samtliga indikatordokument är tillgängliga på kommunikationsplattformen I U/B/a r/b Projekteringsskede: Detaljplanering Princip: Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r = Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban Manager Indikator-koordinator Indikator- ledare Expert Förvaltningsskedet och
produktionsskedet är beaktat med hänsyn till indikatorerna
U/B/a I/b r A
Dimensionering av samtliga konstruktioner och
installationskomponenter är färdigställda i enlighet med indikatorprogram
r B/I U/b/a A
Bygg- och installationsmaterial är med hänsyn till krav som ställs i indikatorprogram I U/B/a r Detaljförslag är publicerat för kommentarer på kommunikationsplattformen r U/B/a I/b Dokument för framtida indikatorförvaltning är överlämnat till beställare U/B/a I r
Indikatorkoordinator har i samråd med Urban Manager gett klartecken för framställning av bygghandlingar U/b/a B/I r A Samtliga indikatordokument är tillgängliga på kommunikationsplattformen I/b U/B/a r
7. Riskanalys
Analysen avser att bedöma de risker som föreligger vid införandet av en IKP i byggprocessen. Bedömning av risker sker enligt sifferskala nedan:
1 = Minimal 2 = Liten 3 = Måttlig 4 = Betydande 5 = Stor
Händelse som kan påverka projektet negativt Bedömning av sannolikhet (1-5) Bedömning av konsekvens för projektet (1-5) Bedömning av riskvärde Hur hanteras risken i projektet? Ansvarig för bevakning/ åtgärd Tolkning Bristande förståelse för indikatorer av beställare, entreprenör och förvaltare 4 3 12 Alla projektdeltag are ska genomgå en hållbarhetsut bildning Urban Manager Bristande förståelse för indikatorer kan anses som betydande då SWECO har god förståelse men stora brister finns i andra byggprocesskeden. Konsekvenserna för projektet kan anses som måttliga då bristande förståelse är starkt kopplat till ledarskapsnivå. Bristande kommunikati on mellan Urban manager, Indikator koordinator och Indikator ledare 3 4 12 Upprättad kommunikat ionsplattfor m Urban Manager Sannolikheten för bristande kommunikation kan anses som måttlig då planen är starkt kontrollerande. Kommunikationen är en väsentlig del i IKP:n vilket gör att konsekvenserna kan anses som betydande.
Bristande motivation av entreprenör i produktions- skedet 4 2 8 Bonussyste m och inspirerat ledarskap Urban Manager
IKP:n kan anses som komplicerad vilket innebär betydande risk att
motivationen avtar. Konsekvenserna för bristande motivation är starkt kopplat till ledarskapsnivå vilket gör att risken kan anses som liten. Bristande ledarskap av Urban manager, Indikator- koordinator och Indikatorled are 3 5 15 Överordnad kontroll av ledare Urban Manager
Bristande ledarskap kan anses som måttligt då ledarna ska vara väl insatta i rollen. Konsekvenserna för bristande ledarskap kan anses stora då de har ansvar för IKP Fördröjning av projektstart 4 1 4 God information tidigt i Urban Manager En fördröjning vid verkställandet kan anses som betydande då IKP:n
7.1 Riskhantering
Riskhantering innebär att kunna förutse, bedöma och minska riskerna vid negativa utfall. I riskhanteringen sker en bedömning utifrån sannolikheten av att en viss händelse inträffar och de konsekvenser som denna händelse medför. De risker som en IKP medför risker kan minimeras och förebyggas med hjälp av olika verktyg enligt nedan.
Hållbarhetsutbildning
Hållbarhetsutbildningen är ett internetbaserat verktyg som ger projektdeltagare kunskap om den hållbara processen. I utbildningen ingår enklare frågor som ska ge deltagarna förståelse om varför man jobbar med principer och indikatorer i en hållbar stadsutveckling. Alla projektdeltagare ska genomgå hållbarhetsutbildning för att godkännas som deltagare i projektet.Utbildningen är till för att minimera riskerna att indikatorerna inte uppnår sitt avsatta mål och ska samtidigt öka motivationen när nya metoder tillämpas.
Kommunikationsplattform
Kommunikationsplattformen är ett internetbaserat verktyg som förenklar kommunikationen mellan projektdeltagarna i byggprocessens skeden. Därmed underlättas arbetet med att styra principer och indikatorer. På plattformen ska samtliga dokument rörande IKP:n finnas tillgängliga för projektdeltagarna.
Bonussystem
Bonussystem i produktionen är ett verktyg för att styrka SWECOS förutsättningar att uppnå uppsatta indikatorkrav. SWECO ska inrätta systemet i produktionsskedet för att motivera entreprenörer att följa uppsatta aktiviteter i IKP:n.Det är viktigt att bonussystemet får genomslagskraft så att projektdeltagarna i produktionen förstår att det finns ett samband mellan insatsen och resultatet samt att de faktiskt når resultat som leder till belöning.
Del 3. Avslutning
8. Diskussion och slutsats
I diskussionen förs ett resonemang med utgångspunkt från de två problemställningar som formulerades i studiens inledning enligt följande:
- På vilka teoretiska grunder kan en indikatorkoordinationsplan utvecklas och vad bör den omfatta?
- Hur kan en indikatorkoordinationsplan integreras i en byggprocess?
Att utveckla och skapa en IKP på teoretiska grunder kan innebära konflikter vid integrering i praktiken. Denna studie bygger på metoden planeringssystematiska steg från Nordstrand & Revai (2006). Författarna valde denna metod för att kunna utveckla en koordinationsplan som inte påverkar byggprocessens omfattande arbetsstruktur. Dock finns en medvetenhet runt den kritik som har riktats mot indikatorer då de reducerar en komplex och mångfasetterad
verklighet till ett visst antal mätbara indikatorer.
Förslaget att tillämpa en IKP är ett försök att målstyra indikatorer i byggprocessen. Styrningen har dock både styrkor och svagheter. Styrkorna består främst av att en god överblick i byggprocessen ges och att deltagande får en förståelse för hur koordineringen av indikatorer ska tillämpas i processen. Den skapar även en tydlig ansvarsfördelning mellan Urban Manager, Indikatorkoordinatorer och Indikatorledare. Då IKP:n förutsätter en tidig upphandling kan god kommunikation och samverkan tillgodoses, vilket ökar möjligheterna till gynnsamma arbetsmetoder. Detta medför att deltagare tilldelas indikatoransvar och blir därmed införstådda i rollfördelningen inom respektive område. De ansvariga besitter även uppgiften att kontrollera så att aktiviteter och milstolpar inte faller mellan stolarna i processen. Tillvägagångssätt och utförande med god indikatorstyrning ger möjlighet till återkoppling och utveckling av nya arbetsmetoder. IKP:n inkluderar även en
hållbarhetsutbildning och ett bonussystem, vilket minimerar olika risker vid införandet av planen i byggprocessen.
Att integrera en IKP kan även innebära svagheter eftersom den ställer ökade krav. Det medför tilltagande ansvar hos deltagarna, vilket kan uppfattas som en stressig och besvärlig situation. Byggprocessen är idag komplex och detta innebär att ytterligare arbetsmoment kan bli svåra att verkställa. Koordinationsplanen förutsätter ett tidigt deltagande av olika aktörer i
byggprocessen. Detta skulle kunna uppfattas som en onaturlig process eftersom entreprenörer och förvaltare vanligtvis upphandlas i ett senare skede. På kort sikt kan det även vara svårt att utvärdera resultatet av en IKP. Möjligheterna att förutse resultatet av en icke förändrad arbetsmetod är svårbedömd och kan medföra att resultatet inte försvarar tid och kostnader i processen.
Utifrån ovanstående resonemang i diskussionen finns flertalet fördelar med att integrera en IKP i byggprocessen. Denna skapar ansvar, motivation, kontroll och överblick som kan resultera i ökad garanti och förbättrad kvalitet på en hållbar slutprodukt. Diskussionen belyser även nackdelarna som innebär fler moment, ökade krav och mer ansvar. IKP:n kan dessutom vara svår att utvärdera vilket kan vara en svaghet vid integrering. Detta innebär att
möjligheterna och användbarheten hos en IKP bör analyseras mer djupgående innan
införandet sker. Förslagsvis kan detta göras genom att använda ett mindre byggprojekt för att integrera IKP:n i praktiken.
Under denna studie har författarna insett vikten och behovet av att kombinera kunskapen mellan indikatorer och byggprocesser. Det har visat sig att experter har goda kunskaper inom vardera område, men det finns brist på samverkan mellan expertområdena. Med detta vill författarna betona att en fortsatt och vidare forskning på området bör ske. När en hållbar stadsutveckling skall skapas måste de olika experterna samverka och utbyta kunskap för att ge förutsättningar och möjligheter till positiva synergieffekter.
Lönsamheten av att implementera en IKP beror till stor del på projektets komplexitet och resursbehov. Det finns en stor efterfrågan på att styra indikatorer effektivt i byggprocessen och detta är något som koordinationsplanen kan tillföra. IKP:n ska även kunna trygga en lång livslängd eftersom detta är en grundsten i hållbart byggande.
Oberoende av vilken plan som kan tänkas vara bäst lämpat för Caofeidian, har det i denna studie framgått att det på ett hållbart sätt går att koordinera indikatoraktiviteter genom hela byggprocessen. Både nationellt och internationellt finns ett stort antal projekt som säkerligen har minst lika bra förutsättningar att använda sig av en koordinationsplan. Förhoppningsvis kan fler beställare, projektörer, entreprenörer och förvaltare inse möjligheterna att samverka mellan teori och praktik och därmed ta ett steg närmre en hållbar stadsutveckling.
En IKP är ett användbart hjälpmedel vid utveckling av hållbara byggprojekt. Detta är en slutsats som grundar sig på uppsatsens resonemang och diskussioner. Nedan presenteras fem huvudpunkter som en IKP ska möjliggöracökad garanti på en hållbar slutprodukt.
- Planen skapar en överblick och förståelse för hela byggprocessen - Projektdeltagare erhåller en ökad förståelse för uppsatta krav - Den skapa en tydlig ansvarfördelning bland projektdeltagare - Ansvariga erhåller god samverkan under projekttiden
8.1 Fortsatta studier och rekommendationer
Fortsatta studier är nödvändiga då detta projekt enbart belyser en allmän bild av systemet och det finns anledning att studera möjligheten för att applicera olika principer med underordnade indikatorer i IKP:n. Under projektet har författarna även fått insikt i andra relevanta
frågeställningar för vidare studier. Dessa frågor redovisas enligt nedan: - Hur ska man marknadsföra en IKP till intressenter?
- Vilka förutsättningar och hinder finns med att visualisera indikatorer på ett överskådligt sätt i en IKP?
Referenser
Bell, S. & Morse, S. (2008). Sustainability indicators. Measuring the immeasurable? UK: International Ltd, Padstow, Cornwall
Block, M. & Bokalders, V. (2004) Byggekologi. Kunskaper för ett hållbart byggande. Västervik: AB C O ekblad & Co
Byman, K., Helander, J., Eriksson, M., Lilliessköld, J., Haglind, M (1998) Från idé till färdig anläggning – krav på morgondagens aktörer. Stockholm: Kungliga tekniska Högskolan
Capra, F. (2002) A science for sustainable living, The hidden connections. New York: Random House, Inc
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Jallow, S. Kruuse, A. (2002). Kvalitet för människor, djur och växter. Utvärdering av bostadsgårdarna i Västra Hamnen. Malmö: Malmö Stad Gatukontoret Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Malmö Stad (2010b) Om Västra Hamnen. Hemsida. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.malmo.se/Medborgare/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--visioner/Utbyggnadsomraden/Vastra-Hamnen/Om-Vastra-Hamnen.html. Hämtad:100517
Malmö Stad (2010b) Hållbart byggande och boende. Hemsida. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.malmo.se/Medborgare/Miljo--hallbarhet/Miljoarbetet-i-Malmo-stad/Projekt--natverk/Projekt/Vastra-Hamnen---Bo01/Bygga--bo.html. Hämtad:100517
Nordstrand, U. (2004). Byggprocessen. Stockholm: Liber AB
Nordstrand, U., & Revai, E. (2006). Byggstyrning. Malmö: Elanders
SWECO (2010) Nya staden Caofeidian bli klimatneutral. Hemsida [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.swecogroup.com/sv/sweco-group/Sektorer1/Uthalligt-samhalle/Tangshan-Caofeidian-Project/. Hämtad: 100416
Intervjuer
Expert 1 (2010) Projektledare produktionsskede. Muntlig intervju:100426 Expert 2 (2010) Byggexpert. Muntlig intervju: 100420
Jernberg, J (2010) Arkitekt, SWECO Architects Stockholm. Muntlig intervju:100214 Ranhagen, U (2010) Chefsarkitekt, SWECO Architects Stockholm. E-post dialog:100114
Bilagor
Milstolpeplan med tillhörande ansvarskort
Planen nedan ger en överskådlig bild av förhållandet mellan olika aktiviteter och skeden i byggprocessen. En närmare beskrivning av aktiviteter för respektive skede fortlöper i kommande sidor under denna bilaga.
Upphandlingsskede: SWECO Princip:
Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r= Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban
Manager Indikator-koordinator Indikator- ledare Expert Förfrågningsunderlag
Beställaren framför sina önskemål och krav
U/B/a I A
Anbud
SWECO sätter förutsättningar för genomförandet av byggprocessen
U/B/a I A
Upphandlingsskede: Entreprenörer Princip:
Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r= Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban
Manager Indikator-koordinator Indikator ledare Expert Förfrågningsunderlag
Förutsättningar för genomförandet av byggprocessen är preciserat
U/B/a I A
Anbud
Offert som uppfyller kraven
U/B/a I A
Upphandlingsskede: Indikatorförvaltning Princip:
Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r= Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban Manager Indikator-koordinator Indikator ledare Expert Förfrågningsunderlag
förvaltningens roll under byggprocessen och hur sammanställning av resultat ska fortlöpa efter produktionsskedet är preciserat
U/B/a I A
Programskede: Utredningsskede Princip:
Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r= Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban Manager Indikator-koordinator Indikator- ledare Expert
Upphandling utförd och signerad enligt kontrollplan
U/B/a A
Urban Mana utser indikatorkoordinator U/B/a A
Indikatorkoordinator delar ut indikatoransvar för delområden
I U/B/a
Kommunikationsplattform för SWECO och andra berörda är upprättat
U/B/a I
Samtliga berörda i programskedet har genomgått hållbarhetsutbildningen
I U/B/a r
Villkor och förutsättningar för projektering och produktion kartläggs utifrån indikatorerna
U/B/a I I A
Anpassa ekonomiska, ekologiska och sociala strukturer i projektet från krav som indikatorer ställer
I U/B/a I A
Programskede: Programarbete Princip:
Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r= Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban
Manager Indikator-koordinator Indikator- ledare Expert
Indikatorprogrammet är upprättat med ingående indikatorkrav
U/B/a I/a I/a A
Indikatorkoordinator har i samråd med Urban Manager gett klartecken för framställning av Byggprogram
I U/B/a r A
Program är publicerade för kommentarer på kommunikationsplattformen
I U/B/a r
Beställaren tar beslut om fortsatt projektering U/B/a Samtliga indikatordokument är tillgängliga på kommunikationsplattformen I U/B/a I
Projekteringsskede: Gestaltning Princip:
Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a = Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r= Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban
Manager Indikator-koordinator Indikator- ledare Expert
Samtliga berörda i projekteringsskedet har genomgått en hållbarhetsutbildning r B/I U/b/a Indikatorkoordinatorer för produktion och förvaltning är införstådda med sina roller i projekteringsskedet
U/B/a I/b
Alternativa utformningar har kontrollerats mot indikatorprogram r B/I U/b/a A Utformning är publicerad för kommentarer på kommunikationsplattformen r B/I U/b/a A
Beställaren kontrollerar att huvudalternativet
överensstämmer med avtal
U/B/a I/b r A
Beställaren beslutar om fortsatt projektering
U/B/a
Indikatorkoordinator har i samråd med Urban Manager gett klartecken för framställning av förslagsritningar U/B/a I/b r Samtliga indikatordokument är tillgängliga på kommunikationsplattformen I U/B/a r/b Projekteringsskede: Systemutformning Princip: Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r= Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban Manager Indikator-koordinator Indikator- ledare Expert Samtliga systemlösningar är infriade utifrån uppsatta indikatorprogram r B/I U/b/a A Systemutformning är publicerad för kommentarer på r U/B/a r/b
kommunikationsplattformen Beställaren kontrollerar att önskemål och krav överensstämmer med avtal
U/B/a I r A
Beställaren beslutar om fortsatt projektering
U/B/a I r A
Indikatorkoordinator har i samråd med Urban Manager gett klartecken för framställning av systemhandlingar U/B/a b/I r A Samtliga indikatordokument är tillgängliga på kommunikationsplattformen I U/B/a r/b Projekteringsskede: Detaljplanering Princip: Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r = Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban
Manager Indikator-koordinator Indikator- ledare Expert
Förvaltningsskedet och
produktionsskedet är beaktat med hänsyn till indikatorerna
U/B/a I/b r A
Dimensionering av samtliga konstruktioner och
installationskomponenter är färdigställda i enlighet med indikatorprogram
r B/I U/b/a A
Bygg- och installationsmaterial är med hänsyn till krav som ställs i indikatorprogram I U/B/a r Detaljförslag är publicerat för kommentarer på kommunikationsplattformen r U/B/a I/b Dokument för framtida indikatorförvaltning är överlämnat till beställare U/B/a I r
Indikatorkoordinator har i samråd med Urban Manager gett klartecken för framställning av bygghandlingar U/b/a B/I r A Samtliga indikatordokument är tillgängliga på kommunikationsplattformen I/b U/B/a r
Produktionsskede: Före byggstart Princip:
Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r = Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban
Manager Indikator-koordinator Indikator- ledare Expert
Parter i byggsamrådet är väl införstådda med
indikatorprogrammet
I/b U/B/a I A
Kommande aktiviteter i produktionen som kan äventyra indikatorerna är kartlagda.
I/b U/B/a I A
Samtlig produktionspersonal har genomgott en hållbarhetsutbildning
I U/B/a r
Entreprenörer är väl informerade om belöningssystemet
I U/B/a I
Respektive entreprenörsområde har upprättat en kalkyl som bl.a. är underlag för belöningssystem
I U/B/a
Respektive entreprenörsområde har upprättat en tidplan som bl.a. är underlag för belöningssystemet
I U/B/a
Uppföljningsbara mål till
belöningssystemet är godkända av beställare och Urban Manager
U/B/a I
Samtliga indikatordokument är tillgängliga på
kommunikationsplattformen
r U/B/a I/b
Indikatorkoordinator ger klartecken för byggstart
I U/B/a
Produktionsskede: Byggstart Princip:
Landområde: Godkänd den, av:
U= Utför arbete B= Fattar beslut b= Fattar delbeslut
a= Ansvar för arbetets utförande A= Kompetensöverföring I= Ska rådfrågas r = Kan rådfrågas Ansvarig Milstolpe/aktiviteter Urban Manager Indikator-koordinator Indikator- ledare Expert
I samråd med produktions- och arbetschef utses indikatorledare för respektive entreprenörsområde
I/b U/B/a I
Indikatorledare är väl införstådda med indikatorprogrammet
I/b U/B/a I
Indikatorledaren har utsett lämpliga metoder och aktivitetsmönster som
