Teknik och samhälle
Datavetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
IT teknik för motoriskt funktionshindrade
On the IT technology for motoric disabled
persons
Rrahime Mehmedi
Sara Pavlovic
Examen: Kandidatexamen 180 hp Handledare: Mia Persson
Huvudområde: Datavetenskap Andrebedömare: Jeanette Eriksson Program: Systemutvecklare
Sammanfattning
Denna uppsats behandlar en undersökning om tekniska hjälpmedel för funktionshindrade med nedsatt rörlighet. I dagens samhälle utvecklas tekniken i en mycket snabb takt, men tekniken ska vara tillgänglig för alla, inklusive personer med funktionshinder. Huvudsyftet med vår studie är att undersöka följande forskningsfråga: Vilka möjligheter finns det för motoriskt funktionshindrade ungdomar att ta del av den tekniska utvecklingen vad gäller interaktion med datorer? Intervjustudien som genomfördes visade att användarna använde pekskärmar och eye tracking, men också att de inte var helt nöjda med dessa verktyg som stöd. Vår genomförda litteraturstudie visar på att andra verktyg existerar, och även att dessa skulle kunna vara mer fördelaktiga för användarna. Aktuella forskningsstudier visar också att det finns riktlinjer som ska följas vid utvecklingen av tekniska verktyg till ungdomar med motoriska handikapp.
Abstract
This essay deals with a study of technological aids for the physically disabled with reduced mobility. In today's society technology develops in a very fast pace, but the technology should be available to everyone including those with disabilities. The main aim of this study is to investigate the following research issue: Which are the opportunities for motoric disabled adolescents to take advantage of the technological developments in terms of interaction with computers? Our conducted interview study showed that the users were using touch pads and eye tracking. However, the study also showed that they were not fully satisfied with the aforementioned aid tools. Recent research studies discuss other existing aid tools, and that they could be more beneficial for the users. Furthermore, recent research results also show that there are guidelines to be followed when developing technical aid tools for adolescents with motoric disabilities.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Studiens syfte och forskningsfrågor ... 1
1.2 Avgränsningar ... 2
2 Teoretisk bakgrund ... 3
2.1 Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade ... 3
2.2 Utveckling av tekniska hjälpmedel för funktionshindrade ... 4
2.2.1 Existerande assisterande hjälpmedel ... 5
3 Vetenskaplig metod ... 9 3.1 Litteraturstudie ... 9 3.2 Empirisk studie ... 9 3.3 Urval ... 9 4 Utförandet av vår studie ... 11 4.1 Litteraturstudiens resultat ... 11
4.2 Utförandet av vår enkät- och intervjustudie ... 13
4.2.1 Formulering av enkätfrågor ... 13 4.2.2 Utförande av enkätstudien ... 13 4.2.3 Utförande av djupintervjuerna ... 13 4.2.4 Metoddiskussion ... 15 5 Resultat ... 16 5.1 Intervju 1 ... 16 5.2 Intervju II ... 16 5.3 Intervju III ... 17 5.4 Enkätsammanställning ... 18 6 Analys ... 19 7 Diskussion ... 22
8 Slutsats och vidare forskning ... 23
9 Referenser ... 24
10 Bilagor ... 28
1
1 Inledning
I dagens samhälle utvecklas IT teknologin i en väldigt snabb takt och nya versioner av produkter lanseras kontinuerligt. I och med att teknologin går framåt är det viktigt att den är tillgänglig för alla, även för de med funktionshinder. Funktionshindrade personer behöver all hjälp de kan få i vardagen för att kunna leva ett normalt liv. Med rätt stöd och hjälpmedel kan detta bli verklighet. Det är viktigt att främja jämlikhet i samhället och därför är det essentiellt att teknologisk utrustning ska vara tillgänglig för alla. Därför är det av yttersta vikt att dagens teknologi är optimalt konstruerat för att möta alla krav som ställs.
I denna studie undersöks assisterande hjälpmedel för funktionshindrade med nedsatt rörelseförmåga. Tidigare forskningsresultat visar att det finns olika typer av hjälpmedel såsom röststyrning och individuellt anpassade system (se t ex [11, 17, 19]). Vår studie fokuserar på ungdomar (16-20 år) med funktionsnedsättning och undersöker vilka hjälpmedel samt mjukvara som kan vara till hjälp vid datoranvändning. Intervjuer utförs där man tar reda på deras åsikter och vad som skulle kunna förbättras här. Utifrån en genomförd litteraturstudie analyseras sedan våra erhållna resultat, och ett antal riktlinjer om hur framtidens hjälpmedel för funktionshindrade med motoriska problem skulle kunna se ut enligt de senaste forskningsrönen extraheras. Vi noterade vidare att dessa riktlinjer visade sig vara i linje med vad som faktiskt efterfrågades av de personer vi intervjuade i vår lokala studie.
Vår studie riktar sig främst till utvecklare av tekniska assisterande hjälpmedel för personer som har svårt att kontrollera sina händer. Arbetet syftar till att ge utvecklare förslag till nya framtidslösningar utifrån ett kundperspektiv. Studien ger även insikter i vilken potential IT har för att öka livskvalitén för denna samhällsgrupp. Anledningen till studiens fokus på ovan nämnda målgrupp är att nästan all teknologisk utrustning användas med hjälp av händerna och därmed behöver dessa personer olika typer av assisterande teknologi.
1.1 Studiens syfte och forskningsfrågor
Idag används som sagt nästan all teknologisk utrustning med hjälp av händerna. Därför är det intressant att undersöka vilka hjälpmedel det finns för motoriskt funktionshindrade. Målet med denna studie är att undersöka hur ett antal vanligt förekommande datorhjälpmedel för motoriskt handikappade upplevs av sina användare. Vi valde därför att utföra djupintervjuer med ungdomar i åldern 16-20 år med målet att undersöka hur dessa upplever datorhjälpmedel, och om de upplever att det finns utrymme för förbättring här. Om så skulle vara fallet kommer förslagen på önskvärda förbättringar från dessa användare att samlas in. De erhållna förslagen till förbättringar skulle potentiellt sedan kunna vara ett viktigt bidrag till det ständigt pågående arbetet med att utveckla och utvärdera optimerade tekniska hjälpmedel för motoriskt handikappade ungdomars datorinteraktion.
2
Uppsatsen kommer att utreda följande frågeställning:
”Vilka tekniska möjligheter finns det för motoriskt funktionshindrade ungdomar att ta del av den tekniska utvecklingen vad gäller interaktion med datorer?”
För att kunna besvara ovan nämnda frågeställning så kommer vi speciellt att studera följande forskningsfrågor:
1) Vilka aktuella tekniska hjälpmedel för datorinteraktion finns det för motoriskt handikappade ungdomar enligt tidigare forskningsresultat.
2) Vilka aktuella tekniska hjälpmedel för datorinteraktion används för motoriskt handikappade ungdomar i vårt närområde.
3) Hur upplevs dessa hjälpmedel av motoriskt handikappade ungdomar i vårt närområde?
4) Upplever motoriskt handikappade ungdomar i vårt närområde att det finns utrymme för förbättringar, och i så fall, vilka förbättringar önskar sig användarna här?
1.2 Avgränsningar
Denna studie gör inte anspråk på en översiktsbild över alla IT-lösningar för funktionshindrade med nedsatt rörelseförmåga. I vår studie undersöks endast personer som har problem med någon typ utav handskakningar, d v s motoriska funktionshinder. Inga andra typer av funktionsnedsättningar, såsom blindhet, dövhet eller kognitiva problem, tas med i vår studie. Anledningen till detta är att dessa andra funktionshinder inte fanns representerade på Parkskolan i Malmö, där vår studie utfördes. Därför har endast motoriska funktionsnedsättningar, som var det förekommande, kunnat studeras.
3
2 Teoretisk bakgrund
2.1 Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade
Många av de praktiska svårigheter som personer med funktionshinder möter kan lösas genom tekniska hjälpmedel, till exempel pekskärmar för datorer. Ingenjörer och utvecklare som inte är direkt involverade i handikappsektorn bör vara medvetna om att utformningen av tekniska hjälpmedel för funktionshindrade personer leder till ökad jämställdhet i utbildning, arbetsliv och medborgarskap [1]. Det är viktigt för ingenjörer och utvecklare att ha god kommunikation med slutanvändarna av produkten, annars kan produkten bli ineffektiv när den inte möter användarnas behov och inte är tillräckligt användarvänlig [16]. Som utvecklare och ingenjör måste man ta hänsyn till olika aspekter såsom användarvänlighet, att produkten är lättillgänglig samt att den är robust och tålig för misstag.
Det finns många produkter som skapas men som aldrig kommer ut på marknaden. Ett av dem är MAS-projektet [17]. MAS är ett system som gör det möjligt för funktionshindrade att använda spel, utforska saker på nätet och det är även designat för inlärning och utveckling av sociala och kognitiva färdigheter. Mjukvaruplattformen omfattar bearbetning av data och övervakningsverktyg för att övervaka användarens beteende. Resultatet från prototypen var positiv och visade hög acceptansnivå hos användarna. Forskarna anser dock att programmet inte är redo för att tas i bruk på grund av att det inte är tillräckligt utvecklat utan behöver bli mer robust för att klara användarnas krav och behov [17].
I dag finns en del program på marknaden (se t ex [6]), men det finns inte mycket information om hur användarna upplever dessa program. Därför är det av yttersta vikt att detta område studeras.
I dagens samhälle är sjukdomarna Parkinsons, Tourettes syndrom och Cerebral Pares några av de förekommande rörelsenedsättningarna hos olika personer i samhället [15]. Se beskrivningarna av dessa sjukdomar i Appendix A. Personer med dessa eller liknande sjukdomar har gemensamt att de har olika funktionsnedsättningar på grund av att deras muskler är försvagade och att de därmed har svårare att kontrollera sina extremiteter. De svårigheter som dessa personer har är bland annat att utföra vardagliga uppgifter som till exempel hålla i ett glas, använda datorer, mobiltelefoner och allt annat som man använder händerna till.
4
Personer med funktionshinder tenderar att marginaliseras i många samhällen [1]. Ofta förhindras de från att komma åt offentliga tjänster och bekvämligheter eller berövas möjligheten att arbeta trots att det finns jobb som de är väl lämpade för. Detta kan bero på att arbetsgivare inte anser dem kunna leverera tillräckligt eller har fördomar om att det är på det sättet.
Funktionshinder med medicinsk diagnos som beskrevs ovan, den så kallade medicinska modellen, är motsatsen till den sociala modellen. Den sociala modellen definieras inte genom en persons hälsotillstånd, utan av fördomar och exkluderande normer i samhället [1]. Med detta menas till exempel att en del personer inte behöver se fysiskt funktionshindrade ut men saknar social kompetens i kontakten med andra, vilket rent mentalt också ses som en form av funktionshinder. Intresset grundar sig i att undersöka vilka tekniska hjälpmedel det finns för funktionshindrade med nedsatt rörelseförmåga (d v s i ovan nämnda medicinska modellen), hur dessa fungerar och vad som bör utvecklas och bli bättre i framtiden med syfte att underlätta användningen av datorer för denna målgrupp [1].
2.2 Utveckling av tekniska hjälpmedel för funktionshindrade
När man utvecklar assisterande hjälpmedel finns det en rad olika saker man bör tänka på, och nedan följer ett antal regler som formuleras i [5].
1. Det första man bör tänka på som utvecklare är att programmet ska vara lätt att förstå, oavsett vad användaren har för kunskaper, erfarenhet och koncentrationsnivå.
2. Användargruppen ska vara bred. Systemet ska inte stigmatisera eller missgynna någon grupp av användare.
3. Informationen skall vara lätt att förstå och systemet skall överföra informationen på ett effektivt sätt.
4. Systemet bör ha en hög tolerans för misstag så att konsekvenserna av oavsiktliga handlingar minimeras.
5. Det ska vara anpassat för individens förmågor och preferenser.
6. Systemet ska inte kräva hög fysisk ansträngning, det ska kunna användas bekvämt och effektivt.
7. Det ska vara väl anpassat för användning oberoende av användarens storlek, kropp, kroppshållning eller rörlighet.
Notera att ovanstående regler kommer att vara till hjälp för att analysera om utvecklarna följer reglerna vid utveckling av hjälpmedel.
5
2.2.1 Existerande assisterande hjälpmedel
Företaget Microsoft erbjuder en del hjälpmedel som underlättar användandet av datorer för funktionshindrade människor. Nedan beskriver vi några sådana vanligt förekommande hjälpmedel [6].
Pinnar och stavar: Dessa hjälpmedel bärs på huvudet, hålls i munnen eller spänns fast på hakan och används för att trycka på tangenter (se figur 1).
Figur 1. Personen på bilden använder sig av en stav för att interagera med skärmen. Publicerad med upphovsrättsinnehavarens tillstånd.[23]
Joysticks: kan användas med både fötter, händer och haka, den används för att styra markören på datorskärmen (se figur 2).
Figur 2. Bilden visar en joystick som används för att kontrollera muspekaren. Publicerad med upphovsrättsinnehavarens tillstånd.[24]
6
Pekskärmar: Ger möjlighet att göra direktval eller aktivera datorn genom att peka på skärmen. Detta gör det lättare att välja olika alternativ direkt än att välja genom mus rörelse och tangentbord. Pekskärmarna är antingen inbyggda eller så sätts de dit manuellt (se figur 3).
Figur 3. Personen på bilden använder en pekskärm för att interagera med datorn. Publicerad med upphovsrättsinnehavarens tillstånd.[25]
Röststyrning: Microsoft erbjuder även ett röststyrningsprogram där man med hjälp av sin röst styr datorn. Man kan även skriva en text genom att använda sin röst. Röststyrningsprogram är en metod och gör det lättare för personer med svårigheter att kontrollera sina händer att använda en dator [7]. Röststyrning fungerar på så sätt att rösten fungerar som indata, därefter tolkar programmet vad rösten säger och efter det avgör programmet om det är ett kommando eller inte [8].
Eye tracking: En annan metod är eye tracking som har många användningsområden. Figur 4 nedan visar ett Eye Tracker system. Det fungerar på så sätt att data samlas in med hjälp av en fjärrkontroll som är integrerad eller fastspänd på datorskärmen, det finns även en huvudmonterad så kallad eyetracker. Det finns olika typer av eyetrackers men alla inkluderar de två vanligaste komponenterna, en kamera och en ljuskälla. Kameran spårar reflektionen av ljuskällan tillsammans med synliga okulära funktioner som till exempel pupillen, se figur 5 nedan. Ljuskällan som vanligtvis är infraröd är riktad mot ögat. Data som samlas in används för att beräkna ögats rotation och blickriktning [9]. Ett exempel på en Eye Tracker är Cyber-Eye, med hjälp av denna kan funktionshindrade personer, och även personer med andra hinder, öva på kommunikation, minne, förståelse samt logiskt tänkande [10].
7
Figur 4. Här visas en microdisplay med ett eye tracking system. Systemet följer de områden där blicken koncentreras. Publicerad med upphovsrättsinnehavarens tillstånd. [26]
Figur 5. De färgade områdena visar vart blicken har varit mest fokuserad på. Publicerad med upphovsrättsinnehavarens tillstånd.[27]
Menu Controller: Det finns även program som styrs med hjälp av en kamera, där en av dessa är Menu Controller. Menu controller utvecklades för personer med försämrad motorik, främst för personer som har svårigheter att kontrollera sina händer. Menu controller baseras på programmet Camera Mouse som ersätter en vanlig mus, programmet utvecklades på Boston University och Boston College och finns tillgängligt på webben. Programmet fungerar genom att det spårar ett kännetecken på användarens ansikte med hjälp av webbkameran, detta gör att användaren kan styra muspekaren genom att använda huvudrörelser [11].
8
Stephen Hawking: Det finns även specialtillverkade hjälpmedel. Ett av dem är konstruerat på så sätt att en surfplatta är monterad på armstödet. Den drivs av rullstolsbundna batterier och är tillverkad av företaget Intel. Datorns gränssnitt går via ett program som heter EZ Keys [12]. Detta program gör så att ett tangentbord finns tillgängligt samtidigt som en markör automatiskt skannar efter rad eller kolumn. Forskaren Stephen Hawking använder detta program. Han använder programmet genom att flytta sin kind för att stoppa markören, kindrörelsen registreras av en brytare som finns på hans glasögon. I EZ Keys ingår en ordtolknings algoritm så att han endast behöver skriva de första tecknen innan han kan välja hela ordet. När han har byggt upp en mening kan han skicka det till en talsyntes som spelar upp meningen. Detta program är speciellt tillverkat just för honom, det är vanligt att personer med svårigheter som vill använda sig av teknik söker sig till olika utvecklare [12].
Remote Log Cam: Ett annat specialtillverkat program är RLC (Remote Log Cam) [13]. Med hjälp av RLC kan man mäta graden av spänningar i handleden eller musklerna och den ger en varning strax innan ”krampningarna” blir alltför intensiva. Kameran används för att fotografera och analysera i vilka situationer dessa krampningar uppstår men den används även för andra ändamål. Systemet består av två moduler, en sensorhandske och en bärbar mobiltelefon med en integrerad kamera. Systemet fungerar på så sätt att en krampning upptäcks av sensorhandsken och denna ger i sin tur en diskret varning via en vibrationsmotor och lagras i en mobiltelefon som bärs runt halsen. Telefonen aktiveras trådlöst via en radio som är inbyggd i handsken. Bilder kan tas frivilligt, antingen sker fotograferingen automatiskt eller manuellt för att senare analysera kritiska situationer eller för att användas för personliga ändamål. Förutom specialtillverkade program finns även nya uppfinningar som kan komma att bli vanligare i framtiden [13].
Sensorer: Ett förekommande hjälpmedel är ett system som kontrolleras med hjälp av sensorer. Systemet är praktiskt eftersom det använder sensorer som mäter tröga rörelser. Till skillnad från infraröd teknik, laserteknik och bildbehandling är detta systemet mer robust och flexibelt och mindre känsligt för yttre påverkningar, till exempel ljus. Systemet fungerar på ett väldigt naturligt sätt eftersom det utför rörelseanalyser baserat på data från sensorerna. Gränssnittet fokuserar på det objekt som användaren vill interagera med och flyttar markören i den riktning som använder tittar på. Sensorerna är fästa på användarens panna och styr muspekaren på skärmen [14].
9
3 Vetenskaplig metod
3.1 Litteraturstudie
Eftersom uppsatsen syfte är att undersöka IT teknik för funktionshindrade med nedsatt rörelseförmåga påbörjades en undersökning av existerande lämpliga hjälpmedel, bland annat med avseende på vad som finns dokumenterat ifrån tidigare forskningsstudier inom området. Det finns flera aktuella vetenskapliga artiklar som matchar ämnet. Se avsnitt 4.1 för en detaljerad beskrivning av resultatet av vår litteraturstudie.
Forskningsartiklarnas resultat kommer sedan att användas i den praktiska studiens data-analys för att hjälpa till att besvara våra forskningsfrågor som formulerades ovan.
3.2 Empirisk studie
I arbetet utförs även en kvalitativ studie där enkäter och djupintervjuer kommer att användas vid insamlingen av primärdata från användarna [Bilaga I][Bilaga II]. Båda dessa är naturliga och lämpliga metodval i studier som syftar till att på djupet undersöka en aktuell opinion inom en given problemställning, där speciellt djupintervjuer beskrivs som lämpliga i studier som berör lite känsliga och svåra ämnen, vilket motiverar vårt metodval [22]. Vidare är enkätundersökning en bra metod när man vill nå ut till många användare samtidigt [22].
Dock gäller det att man vid tillämpningen av enkät- och intervju-studien (se [Bilaga I ]) är medveten om att man aktivt behöver arbeta för att förhindra uppkomsten av felkällor i den data som genereras. Detta arbetar vi genomgående med i vår empiriska studie, dels genom att noggrant analysera formuleringen av enkätfrågorna (se [Bilaga II]) innan de lämnas ut till deltagarna så att frågorna verkligen besvaras. Men även genom att ta del av och tillämpa de praktiska rekommendationer som finns för hur man utför en vetenskaplig intervjustudie (se t ex [22]). Se avsnitt 4.2 för en mer detaljerad beskrivning av vårt tillvägagångssätt för att minimera felkällor i genererade primärdata.
3.3 Urval
Målgruppen som valts att undersökas är ungdomar i åldern 16-20 år eftersom det ansågs vara en stor målgrupp i dagens IT-samhälle. Urvalet av deltagarna i den empiriska studien gjordes bland studenter på en lokal gymnasieskola för elever med funktionshinder. Eftersom syftet med vårt arbete är att utföra en initial och undersökande studie så togs beslutet att utgå ifrån ett mindre antal deltagare här.
10
För att vidare befästa vår studies initiala resultat krävs dock en mera omfattande studie, vilket inte var möjligt på grund av den tidsbegränsning som finns på en examensuppsats.
Figur 6. Illustrerande sammanfattning av flödet i vår arbetsprocess. Här ses flödet av aktiviteter i vår vetenskapliga arbetsprocess.
11
4 Utförandet av vår studie
4.1 Litteraturstudiens resultat
När det gäller tekniska hjälpmedel för motoriskt handikappade barns utveckling så har Panek m.fl. [18] utfört en studie som rör barn med flera olika funktionsnedsättningar bland annat motoriska funktionsnedsättningar. I sin studie beskriver Panek m.fl. hur ett användarvänligt system för funktionshindrade ska vara uppbyggt:
● När en användare utför en åtgärd måste systemet genast ge tydliga svar, svaren ska vara lätta att förstå.
● Systemet ska även erbjuda en stor variation av olika gränssnitt. Det ska finnas allt från simpla till mer komplicerade gränssnitt. Detta för att tillfredsställa alla användares behov.
● Systemet måste vara enkelt att modifiera eftersom barn utvecklas med åldern och därmed uppstår andra behov.
I en annan studie, utförd av Tanya Goette [19], undersöks en ny adaptiv teknik, vilket kan vara både mjuk-och hårdvaruverktyg som hjälper personer med funktionsnedsättning att bli mer effektiva i att utföra jobbrelaterade eller dagliga aktiviteter. Programmet som används i denna studie är en röstigenkänningsteknologi (VRT) och är en typ av adaptiv teknik. Syftet med VRT är att tillåta inmatning av data utan att använda ett tangentbord, vilket gör det möjligt för användaren att tala i en mikrofon istället för att skriva in kommandon.
Få företag har marknadsfört sina produkter direkt till funktionshindrade konsumenter. Röstigenkänningsteknik har dock använts som en adaptiv teknik utav personer med funktionshinder. Till exempel kan VRT användas av personer med motoriska funktionshinder så som total förlamning av kroppen från nacken och ner, genom att nå datorn utan användning av sina händer.
Totalt deltog 40 funktionshindrade personer i det utförda forskningsprojektet i [19]. Detta forskningsprojekt gick ut på att använda VRT, de fick olika uppgifter som de skulle utföra med hjälp av systemet. Total var 23 personer med funktionsnedsättning framgångsrika i sin användning av röstigenkänningstekniken, dessa personer intervjuades därefter. De uppgifter som samlats in från intervjuerna jämfördes sedan med uppgifter som samlats in från 17 personer med funktionshinder som misslyckades i sin användning av VRT.
12
Författaren kom fram till att olika riktlinjer för användningen av systemet VRT spelade en viktig roll i utvecklingen av adaptiv teknik samt upplevelsen av systemet för användaren. Den första riktlinjen innebär att man ska visa fördelarna med produkten för att maximera användarens positiva förväntningar.
Studien visade också att de användarna som hade mest framgång med att använda produkten var de som hade förväntat sig fördelar med att använda produkten vilket i detta fall var VRT. Den andra riktlinjen är att välja rätt VRT-system för att det ska anpassas till de uppgifter som det ska utföra. För att användaren ska uppnå maximal nytta av VRT bör systemet vara anpassat efter användarens behov samt de uppgifter som det avses att användas för.
Författaren nämner ytterligare två riktlinjer, där den tredje riktlinjen är att användaren ska träna på att använda produkten för att kunna få ut maximal nytta. Den fjärde går ut på att VRT ska anpassas till användarens miljö då det är skillnad att använda produkten i en konstruerad miljö än i en verklig.
En annan studie, utförd av Nganji [20], visar på att funktionshindrade studenter inom högskolestudier står inför en hel del svårigheter när det gäller tillgång till studieresurser eftersom e-learning system inte inkluderar deras behov. Denna studie granskar några funktionshinder som förekommer i högre utbildningar och hjälpmedelsteknik som används för att få tillgång till e-learning system. Förhoppningen är att dessa rekommendationer ska utvecklas av tekniker så att de kan möta behoven hos studenter med funktionshinder.
Specifika inlärningssvårigheter täcker ett brett spektrum av problem, bland annat motoriska svårigheter. Svårigheter i rörlighet med fingrar, som ingår i fysiska funktionsnedsättningar, kan karakteriseras av problem med att sitta under långa perioder eller långsamma rörelser som i vissa fall kan vara smärtsamma. Studien rekommenderar att elever med rörelsehinder kan behöva använda rullstolar eller elektriska skotrar. Dessa typer av svårigheter innebär att eleverna har svårt att använda enheter som till exempel musen och tangentbordet, vilket göra att alternativa inmatningsenheter såsom joysticks kan användas. Elever som inte kan använda vanliga tangentbord för att välja knappar kan istället göra det med hjälp av pekskärmar.
Taligenkänning är en mjukvara som gör det möjligt för människor med rörelsehinder att manipulera datorer med sina röster i stället för att använda en mus eller tangentbord. I utbildningssammanhang används taligenkänning genom att träna på ett främmande språks uttal och prosodi. Detta har visat sig förbättra ordigenkänning och läsförståelse.
Enligt studenterna vill dessa ha möjlighet att styra inlärningsmiljön genom att kunna personifiera den så att information presenteras i format som är lämpliga för deras specifika behov. En chatt funktion där de lätt kan kontakta föreläsaren är ett sådant exempel.
13
4.2 Utförandet av vår enkät- och intervjustudie
4.2.1 Formulering av enkätfrågor
Vi valde att utföra en enkätundersökning eftersom denna är ett bra sätt att nå ut till många användare samtidigt.
Enkäten innehåller frågor angående vad eleverna personligen tycker om dagens utbud av program för funktionshindrade med nedsatt rörelseförmåga. Enkätfrågorna (se Bilaga 1) tar även upp frågor som berör vilka program de använder sig av mest och till vilket syfte. Användaren ges också möjlighet att komma med egna önskemål om hur användaren skulle vilja att programmen fungerar i framtiden, samt eventuella andra kommentarer som kan vara relevanta för analys av undersökningen. Det vill säga, användarna ges här möjlighet att fritt formulera majoriteten av sina enkätsvar i en berättande text som vi sedan kommer att samla in och analysera.
För att minimera uppkomsten av potentiella felkällor i erhållen data så har vi tagit hänsyn till de källkritiska riktlinjerna formulerade i [22] vid formulerandet av våra enkätfrågor. Närmare bestämt, våra noggrant formulerade enkätfrågorna har grundats på tidigare forskning inom området och insamlad data har analyserats mot vetenskaplig fakta.
4.2.2 Utförande av enkätstudien
Vår enkätundersökning utfördes enligt följande. Enkäten delades ut i ”Värnet” som är en handikappförening i Malmö. Föreningen grundades år 1934 och erbjuder olika sociala- och idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättningar.
Utdelningen gjordes genom ett besök på föreningen men endast fem besvarade enkäter av 20 möjliga erhölls, vilket inte var en tillräckligt stor representativ siffra att grunda resultatet på. Det ansågs inte vara en lämplig målgrupp att göra en enkätundersökning på i och med deras rörelsenedsättningar.
Av denna anledning genererades vår studies primärdata endast genom våra utförda djupintervjuer, vilka beskrivs i detalj i avsnitt 4.2.3 nedan.
4.2.3 Utförande av djupintervjuerna
Det första som gjordes här var att ta kontakt med Parkskolan i Malmö som är en gymnasieskola för elever med funktionshinder. Skolledningen var mycket positiv till undersökningen och gav tillåtelse att genomföra intervjuer av tre elever på skolan. Eleverna valdes ut av sina lärare efter att ha visat eget intresse för att delta i
14
undersökningen. Det var endast dessa tre elever som var villiga att delta, därför grundar sig studien på tre djupintervjuer. Eleverna identifierades med deras riktiga namn och ålder dock tyckte de att det kändes lite obehagligt att bli fotograferade, därför togs inga personliga bilder på dem.
Intervjuerna bestod, förutom standardfrågor om kön och ålder, av mer berättande och utförligare frågor, vilket gör att deras upplevelse och situationen blir mycket tydligare att förstå för oss som intervjuade. Användaren ges också möjlighet att formulera en kommentar om användarvänligheten och hur denne skulle vilja ha det i framtiden samt eventuella andra kommentarer som kan vara relevanta för vår undersökning. Se bilaga 2 för en detaljerad beskrivning av våra formulerade intervjufrågor.
Tillvägagångssättet under våra djupintervjuer var enligt följande. Intervjuerna noterades av en av författarna och den andre intervjuade, detta för att inte missa något som sades. Till en början inleddes intervjuerna med lite öppna frågor såsom hur stor elevernas intresse för teknik är i allmänhet och om de använder sig av en dator någon gång under sin vardag. Sedan övergick det till semistrukturerade intervjuer då det hade gjorts färdiga frågor att utgå ifrån som skulle besvaras. Elevernas nedsättningar låg på olika svårighetsgrader, vilket gjorde att två av dem hade lärare till hjälp som satt bredvid dem under intervjuerna och hjälpte till att förtydliga elevernas budskap vid behov. Detta gällde främst eleven med Tourettes syndrom i form av tics problem som hade en inbyggd apparat nära hjärtat som en pacemaker för att lugna ner ticsen och eleven med handdomningar som satt i rullstol på grund av försvagade muskler och hade svårare att kontrollera sina kroppsdelar. Sedan sammanställdes informationen i form av personliga intervjuer för att få en helhetsbild av varje individ. Se kapitel 5 för en utförlig beskrivning av de erhållna resultaten från våra djupintervjuer.
Att utföra djupintervjuer ger möjlighet att registrera oväntade svar och man får veta hur ungdomarna uppfattar användandet av hjälpmedlen. Detta är något som passar bra i vår studie som har ett undersökande syfte. Nackdelen med djupintervjuer, som med många andra kvalitativa metoder, är att det är tidskrävande att sammanställa och analysera den data man samlar in [22]. Felkällorna minimerades genom att hålla en öppen dialog med personerna i fråga som alltid vara villiga att förtydliga sina svar vid behov och eventuella missuppfattningar [22].
15
4.2.4 Metoddiskussion
Det var av intresse att ta reda på vad som används och hur användarna uppfattade aktuella hjälpmedel. Därför utfördes en metod där användare är delaktiga i form av personliga intervjuer, så kallade djupintervjuer, där de får möjligheten att återberätta sina upplevelser i kontakten med en dator och sina respektive hjälpverktyg. Därför ansågs det att denna utgångspunkt var viktig att ta hänsyn till då det är användarna som ligger i fokus för användandet.
Intervjuerna utgick från en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuerna inleddes med öppna frågor som successivt blev mer avsmalnande och mer detaljerade utifrån de frågor som skrivits ner sedan tidigare. Genom att vi inledde intervjuerna med lite mer generella frågor bidrog det till att personerna som intervjuades kände sig mer bekväma och mindre utsatta, vilket ledde till en mer naturlig dialog samtidigt som det minskar risken för uppkomst av potentiella felkällor i data [22]. Detta bidrar också till att intervjuerna som har utförts inte blir identiska med varandra, utan är beroende av användaren och dess situation.
Eftersom ostrukturerade intervjuer inte följer en genomtänkt mall var det inte rätt intervjumetod att utgå från i vårt fall. Specifika frågor skulle besvaras, därför var det viktigt att hålla intervjuerna inom ramarna för studien. Samma sak gäller den strukturerade intervjumetoden som ansågs vara alltför formell i ämnessammanhanget. Av denna anledning valde vi den semistrukturerade intervjumetoden som grund, eftersom det skulle finnas en balans mellan strukturerad och ostrukturerad dialog.
Det var bara tre elever som ville delta på intervju, därför finns endast tre intervjuer med. Därför lades det mer tid på att göra intervjuerna utförliga och berättande. Antalet intervjuer är en faktor som kan ha påverkat resultatet på så sätt att det hade varit intressant att undersöka fler elevers upplevelser här.
16
5 Resultat
5.1 Intervju 1
Anders 18 år, har nedsatt rörelseförmåga i händerna på grund av den kroniska neurologiska Parkinsons sjukdom. Anders berättar att har man Parkinsons sjukdom förstörs celler som tillverkar dopamin och hjärnan får då svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. Parkinsons sjukdom försämrar livskvalitén och påverkar främst rörelseförmågan, vilket gör vardagslivet besvärligt då helt enkla saker kan bli stora svårigheter. De vanligaste symtomen är till exempel att en arm skakar i vila och att man får svårare att gå därför att musklerna blir stela och gör motstånd. Man blir också långsammare och får sämre balans.
”Jag får kraftiga skakningar i händerna, vilket gör att jag inte kan kontrollera mina händer när jag håller i olika föremål. Sjukdomen gör att jag har svårt för att koncentrera mig och jag blir trött fort”, säger Anders.
I dag finns ingen behandling som botar sjukdomen, men det finns läkemedel som effektivt lindrar symtomen. Anders använder sig av datorn i princip dagligen för att skriva mail och göra skolarbeten, så han använder sig mest av Office paketet såsom Word programmet. För det mesta tycker han att det fungerar bra tills han får skakningar i händerna och inte kan styra musen och skriva på tangentbordet, så då brukar han istället ta en paus tills det går över vilket tar några minuter.
”Men jag brukar också använda mig av en pekskärm som också fungerar som en in-enhet. Bildskärmen kan känna var skärmen blir berörd antingen genom att vara resistiv, tryckkänslig, eller kapacitiv. Pekskärmen är enklare att använda tycker jag vid sådana fall eftersom man inte behöver vara lika specifik när man ska klicka, som med musen.” Det finns inte så många program som är anpassade för de som lider av funktionshinder tycker han men något man skulle kunna tänka på i hans fall är att göra programmen röststyrda så som det går att göra med mobilen, vilket underlättar mycket när man inte kan styra händerna. Men som det ser ut nu så finns inte Office-paketet i röststyrningsversion.
5.2 Intervju II
Maria, 16 år med Tourettes syndrom i form av tics problem och gör ofrivilliga, plötsliga, återkommande rörelser och ljud. Symtomen innebär även att man har svårt att koncentrera sig, är överaktiv, har svårt att kontrollera sina impulser och har tvångsrelaterade symtom, säger Maria. Hon drabbades av sjukdomen redan i 14 års ålder och att det då var värre. Det var betydligt svårare att kontrollera sina tics och det behövdes någon som kunde lugna ner en och hålla om händerna för att det skulle gå över. Men med åren så har det lugnat ner sig, nu kan hon kontrollera sina tics själv.
17
”Ticsen börjar från armarna ner till händerna så vid dessa utbrott kan jag inte sitta vid datorn utan måste röra mig några varv hemma även om symtomen inte alls är lika kraftiga nu som de var förr. Men när jag sitter och arbetar vid datorn så brukar jag antingen ta hjälp av någon eller använda mig av ett program som heter Tobii Studio som är ett eyetracking program. Det fungerar med hjälp av ögonspårning och andra dataströmmar till exempel värme-kartor och blick tomter som känner av rörelserna från ögonlinsen. Men detta använder jag bara när jag verkligen inte kan kontrollera rörelserna, alltså mest förr nu gör jag det mycket sällan. Så visst finns det ett bra utbud av hjälpmedel och program som kan underlätta datoranvändningen även för oss som lider av funktionshinder.”
”Jag tycker att programmet jag använder mig av fungerar bra och är enkelt att använda när man väl har lärt sig det. I början var det lite svårt att använda eyetrackern då det upplevdes som väldigt komplicerat. Min eyetracker fungerar med hjälp av en infraröd kamera som registrerar hur ögat rör sig över bilden på datorskärmen och hur länge man fäster blicken på olika punkter. Detta sker när jag tittar genom en liten glaslins som hänger framför mitt öga och sitter fastspänd med en hållare som jag sätter runt huvudet, det är väldigt enkelt när man väl lärt sig det menar Maria. Men det jag tycker att man i framtiden kan utveckla fot-anpassade tangentbord så att man kan öva upp förmågan att kunna skriva med fötter så som man kan måla med fötter och mun. Jag använder mig mest av g-mail, sociala medier, Youtube och läser nyheter ibland när jag sitter vid datorn men jag är ingen ”datornörd”. Det är roligt att få kunna underhållas lite framför datorn ibland genom att spela spel, vilket jag hade velat göra oftare men i mitt fall är det lite svårt då man måste vara snabb i fingrarna. Jag tillbringar ungefär fyra timmar i veckan framför en dator hemma, sällan i skolan.”
5.3 Intervju III
Jonnas 20 år, lider av kraftiga hand domningar och Cerebral Pares, vilket är en jobbig och krävande sjukdom där du känner en förlust av känsel i händerna och den övriga muskulaturen i kroppen. Du kan känna domningar över handflatan, baksidan av handen, fingrar eller en kombination av dessa platser. Hand domningar uppstår oftast på bristande blodtillförsel till ett område eller skada på en nerv eller nerver som försörjer handen, säger Jonnas. Till exempel på grund av karpaltunnelsyndrom eller en cervikal diskproblem. De flesta fall av hand domningar sker med stroke och tumörer. Besvären förknippas ofta med smärtaliknande stift-och-nålar, stickande eller brännande känsla som kallas parestesier.
”Av följande skäl är hand domningar en förlust av känsel, vilket innebär förlamning och en förlust av rörelse i mina händer, när detta inträffar kan jag inte röra dem på grund av känselbrist och smärtor som jag nämnt tidigare men jag har ingen stroke dock har jag tumör symtom i hjärnan, så jag brukar gå på magnetröntgen för behandling av tumören.”
18
Det är som tur inte den svåraste varianten men den finns där. Jag är född med sjukdomen men det är på senare tid som symtomen med mina handdomningar har utvecklats till det sämre. Ibland får jag kramp i händerna och fingrarna böjs så att jag inte alls kan sträcka ut dem under några timmar.
”Jag anser att jag har stora besvär när det kommer till datoranvändningen då jag inte kan använda mina händer. Därför undviker jag att sitta vid datorn, jag gör det väldigt sällan när jag exempelvis ska läsa nyheter, kolla på bilder eller lyssna på musik och då tar jag hjälp av någon eller använder mig av det som heter eyetracking program. Jag tittar mest på Tv och lyssnar på radio annars. Jag använder eyetracking programmet iMotions till min hjälp, det finns ett flertal idag vilket möjliggör det som jag har behov av att göra vid datorn som exempelvis att chatta med mina vänner, lyssna på musik och titta på film.”, säger Jonnas.
Funktionaliteten är väldigt invecklad i detalj men för att förenkla det lite så går det hela ut på att programmet använder ett fäste för ögat, såsom en speciell kontaktlins med en inbäddad spegel eller magnetfältsensor och rörelsen av fastsättning mäts med antagandet att den inte slirar väsentligt som ögat roterar. Det möjliggör mätning av ögonrörelser i horisontella, vertikala och torsion riktningar. När man säger eye tracking så kanske det låter som någon gigantisk apparat men det är det inte, utan allt som behövs är bara en CD-skiva som man matar in i datorn och kontaktlinsen som då är en hårdvaruverktyg som sitter runt huvudet och linsen hänger framför ögat. Han påpekade även att eye-tracking-programmet är lite känsligt och därmed blir det lätt att göra fel, han hoppas på att man finslipar programmet i framtiden men han hoppas även på att se fler röststyrda program. Enligt honom hade det varit den bästa lösningen.
5.4 Enkätsammanställning
Enkätresultaten gav inga djupare svar på frågorna utan det mesta var ett rent ja- eller nej-svar. Sedan gavs inga utvecklade svar på fördelar och nackdelar, svaren var väldigt korta och inte beskrivande eller motiverade. På grund av att enkätsvaren inte gav det djup som väntat valdes istället intervjuer som enda metod för insamling av användarnas åsikter och önskningar.
19
6 Analys
I detta avsnitt analyseras resultaten som erhölls från djupintervjuerna. Det dras även paralleller mellan dessa och de tidigare nämnda vetenskapliga artiklarna som reflekterades runt i vår litteraturstudie. Syftet med denna analys är att besvara våra uppställda forskningsfrågor.
I intervjuerna kom det fram att användarna använder sig utav vissa av de hjälpmedel som även utforskades i tidigare forskningsstudier inom området. Dessa var eyetracking och pekskärmar, användarna var dock inte helt nöjda med dessa tekniska hjälpmedel. Dessa tekniska hjälpmedel fick inte högsta poäng av användarna då de ansåg att de var lite komplicerade att använda och de inte var helt anpassade efter deras behov.
När man studerade de tekniska hjälpmedlen som våra intervjuade användare använde sig av upptäcktes att dessa inte följde vissa utav Paneks [18] krav för tekniska hjälpmedel för motoriskt funktionshindrade. Det som inte följdes var att det inte fanns ett större utbud för olika gränssnitt. Detta kan ha haft stor påverkan på användarens upplevelse av systemet då varje individ är unik och har olika slags behov. Därför är det av yttersta vikt att det finns att det finns både simpla och komplicerade gränssnitt.
Det andra kravet som de tekniska hjälpmedlen skulle uppfylla var att de ska vara enkla att modifiera eftersom barn utvecklas med åldern och därmed uppstår andra behov efter hand. Om systemen som användarna använder sig av hade varit enkla att modifiera så hade man enkelt kunnat anpassa programmen mer efter individen samt om individens tillstånd på något sätt skulle försämras hade man kunnat anpassa systemet ytterligare. Det hade varit en av mest attraktiva egenskaperna hos ett system, det enda användaren hade behövt göra är att hitta ett system som passar denne.
Två av personerna som deltog i intervjun meddelade att de gärna ville se mera av röstigenkänningsteknologi. I vår litteraturstudie fann vi en artikel som diskuterade röstigenkänningsteknologi [19], det är ett program som heter VRT (Voice Recognition Technology). Detta program kan kanske vara det våra användare söker efter, enligt artikeln var de flesta väldigt nöjda med programvaran och det kan anpassas till användarens miljö, vilket är en av systemets riktlinjer. Detta är en stor fördel med programmet. VRT hade kanske kunnat anpassas till program som våra användare i intervjuerna använder, till exempel office programmet, youtube och g-mail. På detta sätt hade de kanske kunnat integreras i den teknologiska utvecklingen samt i samhället utan att behöva känna att de ligger efter.
20
Det är även viktigt att olika verktyg för inlärning och utbildning anpassas till deras behov så att de får samma möjligheter till att utbilda sig som andra barn och ungdomar i deras ålder [20]. Användarna som intervjuades nämnde inget om detta. Kanske beror detta på att eleverna som intervjuades var gymnasielever och inte högskolelever som studenterna i artikeln och därmed inte har samma behov av resurser på nätet.
Under intervjuerna framkom det att alla tre eleverna hade motoriska svårigheter. Svårigheterna innebar problem i rörlighet med fingrar och svårt att sitta under lång tid, vilket stämmer överens det högskoleleverna berättar om i de vetenskapliga artiklarna som det refereras till i uppsatsen. Detta var främst problem hos eleven med tics symtom, eftersom det var både fysiskt och psykiskt krävande på samma gång vilket ledde till att det inte gick att koncentrera sig vid datorn.
Svårigheterna innebär att eleverna har svårt att använda datormusen och tangentbordet framförallt när de drabbas av handskakningar som bland annat Parkinsons och tics symtom leder till, detta framkommer också i de utförda intervjuerna. Till hjälp finns alternativa enheter såsom joysticks och pekskärmar, detta använder Anders som lider av Parkinsons sjukdom berättar han under intervjun. Enligt honom var pekskärmen enklare att använda eftersom man inte behöver vara lika specifik när man klickar som man behöver med datormusen. Han tyckte även att det fanns ett stort behov av röststyrda datorprogram som det finns i mobiltelefoner, vilket underlättar när man inte kan styra händerna.
I en utav artiklarna [19] framkommer det att det finns en mjukvara som fungerar för taligenkänning. Denna mjukvara gör det möjligt för människor med rörelsehinder att manipulera datorer med sina röster i stället för att använda en mus eller tangentbord. I utbildningssammanhang används taligenkänning genom att träna på ett främmande språks uttal och prosodi. Detta har visat sig förbättra ord-igenkänning och läsförståelsen för eleverna i den vetenskapliga studien i [19].
Det finns många likheter mellan vilka behov eleverna i artiklarna har jämfört med eleverna i studiens intervjuer. Till exempel vill båda grupperna ha möjlighet att styra sin inlärningsmiljö genom att personifiera och anpassa den så att informationen de behöver komma åt presenteras i format som är lämpliga för deras specifika behov.
Maria som också är en utav eleverna vi intervjuat lider av Tourettes syndrom i form av tics problem och gör ofrivilliga, plötsliga, återkommande rörelser och ljud. Hon berättar att hon brukar använda sig av ett program som heter Tobii Studio som är ett eyetracking program. Det fungerar med hjälp av ögonspårning och andra dataströmmar till exempel värme-kartor och blick-tomter som känner av rörelserna
21
från ögonlinsen. Dock nämns inte någonting om eyetracking hjälpmedel i de vetenskapliga artiklarna som detta arbete hänvisar till.
Anledningen kan bero på att högskoleeleverna i artiklarna inte lider av samma typ av rörelse svårigheter som de intervjuade och därför inte är ett relevant hjälpmedel att diskutera i artikeln. En möjlig anledning till att det är svårt att hitta implementerat eye-tracking stöd i tidigare forskningsstudier kan vara, som det diskuteras i [21], att det ligger inneboende svårigheter med just denna metod.
Enligt Maria finns det behov av att utveckla fot-anpassade tangentbord för att kunna skriva med fötterna precis som man kan måla med fötter och mun. Eleverna som intervjades använder datorn mest till office-paktet, g-mail, sociala medier, youtube och läser nyheter, alltså inte så mycket till e-learning system så som eleverna i artiklarna, vilket kan vara en förklaring till varför behoven och resurserna skiljer sig åt mellan eleverna i artiklarna och eleverna i intervjun.
22
7 Diskussion
Enligt denna studie har det visat sig att eyetracking och pekskärmar är det mest använda IT hjälpmedlet för funktionshindrade med nedsatt rörelseförmåga i intervjustudien. För det mesta fungerar det bar enligt användarna, de ansåg dock att eyetracking var lite komplext att använda och de förväntade sig att det skulle bli mer finslipat i framtiden. Pekskärmarna fungerade bra till viss del men användaren önskade ändå se mer av andra mer lättanvända program. De förslag på förbättringar som framkom var till exempel att kunna använda sig av röststyrning men även fotpedaler var en av önskningarna då användaren vill använda sig mer av fötterna eftersom denne har motoriska svårigheter i händerna.
I de utvalda vetenskapliga artiklarna framgår det att hjälpmedel ska uppfylla olika sorters kriterier för att vara till så bra hjälp som möjligt för slutanvändaren. De hjälpmedel som finns tillgängliga idag är bland annat pekskärmar, röstigenkänningsteknologi och eyetracking. Det finns ett utbud av hjälpmedel, dock skiljer sig kvalitén på hjälpmedlen samt graden av användarvänlighet. Detta visade sig även i våra intervjuer och därmed antas det att de program som användes inte uppfyllde de krav som fanns i litteraturstudien.
Metoden i form utav djupintervjuer som användes i studien gav stor inblick i hur det egentligen fungerar för dessa personer i kontakten med en dator. Enkätundersökningen som gjordes från början nådde inte riktigt upp till de förväntade kraven, då de flesta inte hade förmågan att besvara enkäten på grund av begränsad rörelseförmåga.
De tekniska tillgångarna som eleverna hade i skolan jämfört med hemma var inte de samma. När deras lärare fick förfrågan vad detta kunde bero på var svaret att de inte alls använde sig av datorn i samma omfattning i skolan som hemma. Dels för att eleverna inte hade samma koncentrationsförmåga i skolan men också för att den Tekniska utrustningen var begränsad. Eftersom de finns olika funktionsnedsättningar uppfyller de olika exemplen i arbetet de olika behoven. Många av dem hade stora koncentrationssvårigheter och klarade inte av att sitta framför en dator mer än 15 minuter. Av den anledningen spelade deras omgivning stor roll i deras interaktion med en dator.
Sammanfattningsvis kan man säga att möjligheterna att ta del av den tekniska utvecklingen för ungdomar med funktionshinder är goda under rätt omständigheter, samt med hjälp av rätt program som är välanpassade efter deras behov. Varje individ är unik och utvecklas i sin egen takt och därmed behöver de ett program som stödjer denna utveckling samt individens behov.
23
8 Slutsats och vidare forskning
Studien visade att majoriteten av eleverna använde sig av eyetracking som hjälpmedel. Detta ansågs dock inte som det bästa hjälpmedlet då eleverna hade olika åsikter om utbudet och vad som kan förbättras. Deras åsikter baserades på önskningar och behov. Litteraturstudien visade att det finns ytterligare lovande tekniska hjälpmedel såsom röstigenkänningsteknologi (VRT) för motoriskt handikappade. I framtiden kan alltså program som med hjälp av sensorer och röststyrning bli allt vanligare eftersom de är mer robusta och anses vara lättare att använda.
Vår insamlade data visar också att eleverna i studien framför önskemål om möjligheten till utökade och förbättrade individuellt anpassade gränssnitt, vilket ligger helt i linje med flera aktuella forskningsstudier inom området. Det är ett intressant öppet problem att undersöka detta vidare i framtida forskning inom optimerade tekniska hjälpmedel.
I arbetet framgår vilka de mest använda IT-lösningarna som elever från Parkskolan använder sig av. Men framför allt ger arbetet utifrån intervjuerna förslag till nya idéer på nya framtidslösningar utifrån kundperspektiv. Arbetet kan vara till hjälp för utvecklare och designers som vill utveckla assisterande hjälpmedel i framtiden. Uppsatsen ger även insikter i vilken potential IT har för att öka livskvalitén för denna samhällsgrupp.
24
9 Referenser
[1] Ted Burke, Annraoi De Paor, Eugene Coyle,” Disability and Technology, Engineering a more Equitable Ireland” IEEE Xplore 2015 Tillgänglig:
http://ieeexplore.ieee.org.proxy.mah.se/stamp/stamp.jsp?tp=&arnumber=543 1907 [Hämtad 17 april 2015]
[2] K Walsh, G Bennet, “Parkinson's disease and anxiety” BMJ Journals 2015 Tillgänglig:
http://pmj.bmj.com.proxy.mah.se/content/77/904/89.full.pdf+html?sid=4cc 8b58c -9de9-445e-870a-8977977f1d85 [Hämtad 18 april 2015]
[3] Nellie Georgiou, John L Bradshaw, Jim G Phillips, Ross Cunnington, Mark Rogers, “Functional asymmetries in the movement kinematics of patients with Tourette’s syndrome” BMJ Journals 2015 Tillgängligt:
http://jnnp.bmj.com.proxy.mah.se/content/63/2/188.full.pdf+html?sid=a480 4441 -91c6-4e96-ab29-b679d43ef4d5 [Hämtad 18 april 2015]
[4] Charlie Fairhurst, “Cerebral palsy: the whys and hows” BMJ Journals 2015 Tillgängligt:
http://ep.bmj.com.proxy.mah.se/content/97/4/122.full.pdf+html?sid=fe81d9 adaebc-4888-aa27-a8cf2fc7f425 [Hämtad 16 april 2015]
[5] David A. Ross, “Implementing assistive technology on wearable computers”
IEEE Xplore 2015 Tillgängligt:
http://ieeexplore.ieee.org.proxy.mah.se/stamp/stamp.jsp?tp=&arnumber=940 026 [Hämtad 12 april 2015]
[6] Types of assistive technology products, Microsoft 2015, Tillgängligt:
http://www.microsoft.com/enable/at/types.aspx [Hämtad 20 februari 2015] [7] Use speech recognition to operate windows and programs, Microsoft 2015,
Tillgängligt: http://windows.microsoft.com/en-us/windows/use-speechrecognition-operate-windows-programs#1TC=windows-vista [Hämtad 3 mars 2015]
[8] How speech recognition works, Microsoft 2015, Tillgängligt:
https://msdn.microsoft.com/en-us/library/hh378337%28v=office.14%29.aspx [Hämtad 18 mars 2015]
[9] The process os Eyetracking, Eyetracking Inc 2011, Tillgängligt:
http://www.eyetracking.com/About-Us/What-Is-Eye-Tracking [Hämtad 30 april 2015]
25
[10] Andrzej Czyzewski, Piotr Dalka, Lukasz Kosikowski, Bartosz Kunka, Adam Kupryjanow, Michal Lech, Piotr Odya “Multimodal human-computer interfaces based on advanced video and audio analysis” IEEE Xplore 2015, Tillgängligt:
http://ieeexplore.ieee.org.proxy.mah.se/stamp/stamp.jsp?tp=&arnumber=657 7797
[Hämtad 7 april 2015]
[11] Isaac Paquette, Christpher Kwan, Margrit Betke, “Menu Controller: Making Existing Software More Accessible for People with Motor Impairments” ACM Digital Library 2015, Tillgängligt:
http://dl.acm.org.proxy.mah.se/results.cfm?h=1&cfid=503569797&cftoken=3 0141 687 [Hämtad 24 mars 2015]
[12] Stephen Hawking, hawking.org.uk, Tillgängligt:
http://www.hawking.org.uk/index.html [Hämtad 17 februari 2015]
[13] Florian Guldenpfenning, Geraldine Fitzpatrick, “A monitoring device as assistive lifestyle technology: combining functional needs with pleasure” ACM Digital Library 2015, Tillgängligt:
http://delivery.acm.org.proxy.mah.se/10.1145/2460000/2459268/p190gulde npfennig.pdf?ip=195.178.227.17&id=2459268&acc=ACTIVE%20SERVICE&ke y=74F7687761D7AE37%2E12F0E157C416AD84%2E4D4702B0C3E38B35%2 E4D4 702B0C3E38B35&CFID=503569797&CFTOKEN=30141687&__acm__=142948 2820
_53fb7dca75dc5d6595845acd3d783392 [Hämtad 16 mars 2015]
[14] Y.L. Chi, S.K. Ong, M.L. Yuan, A.Y.C. Nee, “ Wearable Interface for the Physical Disabled” ACM Digital Library 2015, Tillgängligt:
http://delivery.acm.org.proxy.mah.se/10.1145/1330000/1328500/p28chi.pd f?ip=195.178.227.17&id=1328500&acc=ACTIVE%20SERVICE&key=74F7687 761D7AE37%2E12F0E157C416AD84%2E4D4702B0C3E38B35%2E4D4702B 0C3E 38B35&CFID=503569797&CFTOKEN=30141687&__acm__=1429483029_6e15 d2b1
4c447fb4f8e79dbf813e0b26 [Hämtad 13 april 2015]
[15] Common Neurological disorders, Norton health Care 2015, Tillgängligt:
http://www.nortonhealthcare.com/commonneurologicaldisorders [Hämtad 06 maj 2015]
[16] Suzanne Prior, Annalu Waller, Rolf Black, Thilo Kroll, “Use of an agile bridge in the development of assistive technology” ACM Digital Library 2015, Tillgängligt:
26 r.pdf?ip=195.178.227.17&id=2466210&acc=ACTIVE%20SERVICE&key=74F76 8 7761D7AE37%2E12F0E157C416AD84%2E4D4702B0C3E38B35%2E4D4702 B0C3 E38B35&CFID=509539245&CFTOKEN=90604018&__acm__=1430925928_49 275b 436bddda6f39841ac7b63aeadd [Hämtad 06 maj 2015]
[17] Fernando Paniagua Martin, Ricardo Colomo Palacios, Angel Garcia-Crespo, “MAS: Learning Support Software Platform for People with Disabilities” ACM Digital Library 2015, Tillgängligt:
http://delivery.acm.org.proxy.mah.se/10.1145/1640000/1631106/p47paniag ua.pdf?ip=195.178.227.17&id=1631106&acc=ACTIVE%20SERVICE&key=74 F7687761D7AE37%2E12F0E157C416AD84%2E4D4702B0C3E38B35%2E4D 4702
B0C3E38B35&CFID=511546942&CFTOKEN=20470946&__acm__=143161243 6_e1 24358f971fc14a9e6b5e1366bc06ec [Hämtad 13 maj 2015]
[18] Paul Panek, Christian Beck, Stefan Mina, Gottfried Seisenbacher, Wolfgang L. Zagler, “Technical Assistance for Motor- and Multiple Disabled Children -
Some Long Term Experiences” Tillgängligt:
http://publik.tuwien.ac.at/files/pub-et_44.pdf [Hämtad 16 november 2015] [19] Tanya Goette, “Keys to the adoption and use of voice recognition technology in
organizations” Emerald Insight 2015, Tillgängligt:
http://www.emeraldinsight.com/doi/abs/10.1108/09593840010312771
[Hämtad 16 november 2015]
[20]
Julius T. Nganji “ Designing Disability-Aware E-learning Systems: DisabledStudents’ Recommendations, Tillgängligt:
http://www.sersc.org/journals/IJAST/vol48/4.pdf [Hämtad 16 november 2015]
[21]
Yat-Sing Yeung “ Mouse cursor control with head and eye movements: A low-cost approach”, Asterics 2015 Tillgängligt:http://www.asterics.eu/fileadmin/user_upload/Thesis_Yat-sing%20Yeung_final.pdf
[Hämtad 14 januari 2016]
[22] Rolf Lövgren “Felkällor vid informations- och kunskapsfångande” Tillgängligt:
http://rolflovgren.se/RL- MDH/Kurser/KPP306/Felkallor%20vid%20informations-%20och%20kunskapsfangande.pdf [Hämtad 19 januari 2016]
27
[23] Edwin Kee, Mouthstick-stylys [1], År[28-02-2013], Ubergizmo 2015, Tillgänglig: http://www.ubergizmo.com/2013/02/griffin-mouthstick-stylusarrives/ [Hämtad 18 april 2015]
[24] RJ Cooper, SAM (Switch Adapted Mouse) Joystick [2], År[25-08-2011], Assisttech.info,
Tillgänglig: http://www.assisttech.info/equipment/eq_mice.htm [Hämtad 18 april 2015]
[25] Belushi, Spastic young man with infantile cerebral palsy caused by a complicated birth sitting in a multifunctional wheelchair using a computer with a wireless headset reaching out to touch the touch screen [3], År [14-01-2012],
Shutterstock Inc 2015, Tillgänglig:
213119035/stock-photo-spastic-young-man-with-infantile-cerebral-palsy-
causedby-a-complicated-birth-sitting-in-a.html?src=qHDFRKrsvtwO677MQju9xw-120 [Hämtad 17 april 2015]
[26] Amber Case, OLED-on-CMOS microdisplay with eyetracking system [4], År[08-04-2011], Flickr 2015, Tillgänglig: https://www.flickr.com/photos/caseorganic/5600884777/in/photolist-9ks2E7 4dtDvR-4dtCKe-4dtC5i-4dtBrD-3VsCsZ-6Whjx3-6WhjuC-6Whjt1- 6WhjqE-6Wdi7M-6Wdi5P-3VsCEF-4etDWG-4etDUd-4etDRW-4etDPo-4epECZ- 4etDHU-4etDFQ- 4epEuH-9wVZUV-4aifPB-aENDA1-9kowUc-4aif8e-4dySNo-4dySJE- 4duTap4dySCU-4dySzN-4duT1K-4duSY8-4duSUK-4dySmw-4duSLR-4duSGZ- 4anjPo4aU1U8-4aU1qx-4aY2fG-4aTZvZ-4ankvq-4aigrP-4anjA1-4aniNE-4aieVt-4anijs-4aieBZ-4ani2J [Hämtad 15 april 2015]
[27] Aldas Kirvaitis, Eyetracking Heatmap,[5], År[09-08-2006], Flickr 2015, Tillgänglig:
https://www.flickr.com/photos/aldask/211293250/in/photolist9xH2Md- 5A4Aas-9eqTz-jEW85-kKZup-bzEFP-8QVY7V-A2nFa-9koYEt-3f9Z7C-8QoHp2-3VwTRQ-4GdR8x-4anj33-3VwT2Q-9eqTX-3VsCUx-4dy2Cu- 4du26P3f9Z9A [Hämtad 15 april 2015]
28
10 Bilagor
10.1 Bilaga 1
Enkät Man: Kvinna:1. Vilket/vilka assisterande program använder du?
2. Vad är fördelar respektive nackdelar med programmet? 3. Skulle programmet kunna förbättras på något sätt?
4. Vad tycker du om utbudet av program för funktionshindrade med nedsatt rörelseförmåga?
10.2 Bilaga 2
Intervjufrågor Kön: Ålder:
1. Vad tycker du om dagens program för funktionshindrade?
2. Vilka program använder du dig av?
3. Vad tycker du kan förbättras med programmet du använder?
4. Vad tycker du om utbudet av program för funktionshindrade?
29
11 Appendix A
Parkinsons syndrom: I kroppen finns en signalsubstans dopamin som hjärnan använder för att skicka signaler mellan hjärncellerna. Om man har Parkinsons sjukdom förstörs celler som tillverkar dopamin. Hjärnan får då svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. Parkinsons sjukdom börjar smygande och utvecklas sedan långsamt under resten av livet. Man kan inte bli frisk från sjukdomen men det finns olika mediciner som kan minska besvären [2]. Tourettes syndrom: Är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som visar sig genom upprepande reflexliknande rörelser och läten som kallas tics. Det är delvis ärftligt och ofta kombinerat med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är vanligt att symptom på till exempel ADHD eller OCD visar sig först och att de drabbade även lider av dyslexi, ångest eller depression. Det brukar börja med tics i ansiktet såsom överdrivna blinkningar, ryckningar och grimaser som ofta flyttar sig till halsen, skuldrorna och överkroppen. Andra tidiga symtom brukar vara ryckningar i en arm eller ett ben [3].
Cerebral pares: Cerebral pares förkortat CP är ett samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen som uppstår på grund av en hjärnskada, i fostertiden under födseln eller under de två första levnadsåren. Cerebral pares betyder förlamning genom en hjärnskada, detta är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Skadan drabbar områden i hjärnan som styr eller förmedlar signaler på kroppens rörelser och ger därför rubbningar i rörelseförmågan. Rörelsehindret orsakas av en skada eller utvecklingsrubbning då hjärnan fortfarande är omogen. Cerebral pares drabbar endast musklerna i kroppen. Det är inte något som drabbar intellektet, vilket är en vanlig missuppfattning då personer som är skadade till exempel kan ha svårigheter med talet [4].
