5.1 Socioekonomiska förutsättningar
Utifrån den studie som gjorts kan slutsatsen dras att sambandet mellan lärares förväntningar på elevers prestationer i skolan och elevernas socioekonomiska bakgrund finns. På grund av studiens omfattning kan detta resultat inte generaliseras till att gälla alla högstadielärare verksamma i den svenska skolan idag.
Enligt Skolverkets rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola? har skillnader mellan skolors betygsresultat ökat drastiskt de senaste åren. 53 En av de bakomliggande faktorerna kan enligt rapporten vara införande av det fria skolvalet där elever har möjlighet att själva välja skola. Det resulterar i att studiemotiverade elever med engagerade föräldrar söker sig utanför upptagningsområdet till skolor som har högre betygsresultat. Kvar blir de mindre
studiemotiverade eleverna. Det fria skolvalets påverkan var tydligt i en av intervjuerna där 150 studiemotiverade elever valt att flytta till andra skolor under de senaste åren. Enligt respondent D har konsekvenserna av detta lett till att kvalitén på undervisningen försämrats eftersom den positiva kamrateffekten som fanns innan det fria skolvalet infördes uteblivit. Enligt Hanuscheck påverkas elever av varandra, det vill säga om det finns flera positiva förebilder bland eleverna i klassrummet kommer allas prestationer förbättras.54 På den aktuella skolan hade dessa positiva förebilder flyttat till andra skolor och den tidigare positiva kamrateffekten hade blivit negativ.
Majoriteten av respondenterna bekräftar i vår studie att socioekonomisk bakgrund har stor betydelse för elevers studieresultat. Respondenterna B, C och D hävdar att det är avgörande för elevers resultat. Enligt deras erfarenheter kan det vara olika faktorer som synliggör elevernas olika socioekonomiska förutsättningar. Faktorerna kan vara att föräldrarna har låg
utbildningsnivå, bristande engagemang och i vissa fall brister kunskaperna i det svenska språket. De bristande språkkunskaperna beror inte alltid på att föräldrarna inte har svenska som
modersmål utan kan beror på låg utbildningsnivå och ett torftigt språkbruk. Fler exempel som kommit fram i våra intervjuer är att elever som ha kommer från socioekonomiskt starka familjer
53
Skolverket, 2012
54
32
får mer hjälp och stöttning med skolarbete hemma än de som inte har dessa förutsättningar. Respondent D ger inte hemuppgifter och andra läxor på grund av dessa olika förutsättningar. Respondent C litar inte på att eleverna klarar av läxorna på egen hand då respondenten
förutsätter att de inte får hjälp hemma. Därför går mycket av respondentens lektioner åt till att repetera gårdagens läxor, vilket går ut över elevernas progression och kursens planering. I klasser där många kämpar med svåra hemförhållanden och inte får den hjälp och stöttning de behöver når sällan eleverna de högre betygen. Vi hävdar att respondenterna som tydligt ser kopplingen mellan socioekonomiska förutsättningar och elevprestationer kan göra det eftersom det på deras skolor finns en stor socioekonomisk spridning mellan elever. Det gör att det är tydligare för dessa respondenter att identifiera vilka olika socioekonomiska bakgrunder eleverna har kopplat till deras prestationer.
På skola A presterar eleverna bra i skolan och har enligt respondenten höga krav på sina resultat och på lärarens kompetens. Respondent A beskriver skolan som homogen med en hög andel studiemotiverade elever från socioekonomiskt starka familjer men kan inte dra en koppling mellan den socioekonomiska bakgrundens betydelse för elevernas resultat i skolan. Vi hävdar att kopplingen finns eftersom eleverna presterar bra och kommer från socioekonomiskt starka familjer.
5.2 Förväntningar
Flertalet respondenter säger att de har olika förväntningar på sina elever eftersom det är tydligt att eleverna har olika förutsättningar att klara av skolan. En av de viktigaste anledningarna till att respondenterna har denna uppfattning menar de är kopplade till elevernas socioekonomiska förutsättningar.
Elevers hemförförhållande har enligt Skolverkets rapport om PISAs resultat fått större betydelse eftersom hemmet får ta mer ansvar för elevens skolgång jämfört med tidigare. 55
Dessutom har arbetsformerna i skolan förändrats så att eleverna arbetar mer självständigt och får ta mer eget ansvar. Sådana arbetssätt tror vi leder till att elever i större utsträckning får lita till föräldrarnas hjälp och eftersom föräldrar har olika möjligheter att hjälpa och förstå uppgifter och anvisningar ökar spridningen mellan elevers resultat. Den varierande kvalitén på de inlämnade hemuppgifterna bidrar dessutom till att bedömningsunderlagen blir orättvisa och denna orättvisa
55
33
kan härledas till de vitt skilda socioekonomiska förutsättningarna. Om utvecklingen mot ökad individualisering av skolarbetet fortsätter menar vi att det skulle kunna innebära en risk att läroplanens krav inte kan uppnås eftersom skolan enligt läroplanen ska kompensera för olika förutsättningar genom att elever oavsett vilken socioekonomisk grupp de tillhör ska ha samma möjligheter till att nå alla kunskapskrav. 56
Enligt våra respondenter kan de inte förvänta sig att elever ska prestera bra i skolan om de har otrygga hemförhållanden, svårigheter med det svenska språket eller saknar stöd och engagemang hemifrån. Utifrån detta kan vi dra en slutsats att i de fall där lärare kan identifiera liknande socioekonomiska skillnader sänker de medvetet sina förväntningar på vissa elevers prestationer. När förväntningar blir låga leder det enligt Skolinspektionens rapport En skola med tilltro lyfter
alla att undervisningen i skolan riskerar att bli begränsad och inte motiverande. 57 Hattie kom i sin studie fram till att sådana låga förväntningar tenderar till att så småningom gälla alla eleverna i klassen, vilket inte heller är önskvärt. 58 Låga förväntningar kan enligt Skolverket leda till att ungdomar som haft låga förväntningar på sig under skoltiden senare kan drabbas av psykosociala problem och utanförskap. 59 Ur ett samhällsperspektiv är detta ekonomiskt kostsamt eftersom det i sin tur leder till ökad segregation, klassklyftor och arbetslöshet.
Respondenterna A och B beskriver att deras förväntningar utgår ifrån elevernas egna
förväntade resultat och försöker om det är möjligt få elever att stäva efter att nå strax över dessa. Sandell visar i sin studie att elever i större utsträckning självsorterar sig när de ska välja vilken gymnasieskola de ska gå på. 60 Med begreppet självsortering menar Sandell att ungdomar tidigt identifierar sig med en viss socioekonomisk grupp. Sandell har i sin studie kommit fram till att elever med högutbildade föräldrar tenderar till att välja högskoleförberedande gymnasieprogram medan elever med lågutbildade föräldrar väljer yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi hävdar därmed att om lärares förväntningar utgår från elevernas egna förväntade resultat synliggörs kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund och lärares förväntningar eftersom elever enligt Sandell självsorterar sig utifrån en socioekonomisk grupp. Elever som tillhör en lägre social grupp tror sig inte kunna uppnå lika höga betyg och därmed är elevernas egna förväntade resultat lägre än elever med bättre socioekonomiska förutsättningar. Om läraren lägger sina
56 Skolverket, 2011 57 Ibid 58 Hattie, 2009 59 Skolverket, 2011 60 Sandell, 2007
34
förväntningar strax över elevernas egna förväntade resultat bekräftar de elevernas identifiering med en viss socioekonomisk grupp. Respondenterna menar att deras förväntningar på eleverna kan höjas om eleven visar potential att klara av att få högre betyg. Genom samtal och konkreta exempel visar de båda respondenterna hur eleven ska komma vidare till nästa steg.
Enligt Dysthe ska lärare visa engagemang, ha tydliga höga förväntningar på alla sina elever och en god tilltro till deras förmåga att prestera. 61 Respondent C säger i intervju att tilltron till elevernas egen förmåga är låg eftersom eleverna i klasserna inte får någon hjälp och stöttning hemifrån. Respondenten önskar att dennes undervisning skulle kännetecknas av mer
självständigt arbete. Enligt Hattie tenderar lärare som har låga förväntningar att ha det på alla elever i klassen och det stämmer väl överens med vår respondents uppfattning.62 Jönssons forskning visar också att tydliga förväntningar är viktiga för elevens lärande. Förväntningar blir tydliga endast om de utrycks med ord och exempel. 63 Det är av stor betydelse att elever
genomgående har tillgång till kursens mål och kriterier och att dessa förtydligas med förenklade texter, diskussioner och tydliga exempel. Endast då vet eleverna vad som krävs av dem. Alla fyra respondenter förtydligar kursernas mål och kriterier genom att förenkla texterna och visa
exempel på de olika betygsnivåerna. Därmed är samtliga respondenter tydliga med att visa vad de förväntar sig av eleverna på de olika betygsnivåerna. Endast respondent D delger höga
förväntningar på alla sina elever som Dysthe förespråkar trots att respondenten egentligen vet att alla inte kan nå upp till dessa förväntningar.
Skolverkets utvärdering av resultaten från PISAs undersökning 2009 visar att likvärdigheten i svenska skolor drastiskt försämrats i relation till övriga länder som medverkat i
undersökningen.64 Det har visat sig att lågpresterande elever nu presterar ännu sämre. En av orsakerna till detta är att svenska skolor i dag tenderar till att dela upp eleverna i olika grupper beroende på deras prestationsnivå. Då blir konsekvenserna ett försämrat resultat bland de
lågpresterande eftersom de ofta möter låga förväntningar från lärarna vilket gör att eleverna i sin tur presterar sämre och lär sig mindre. Sammansättningen av lågpresterande elever i grupper gör att en negativ kamrateffekt uppstår, det vill säga att sämre prestationer och dålig motivation smittar av sig och hela gruppen påverkas av denna negativa process. På skola D har en negativ 61 Dysthe, 1995 62 Hattie, 2008 63 Jönsson, 2011 64 Skolverket 2011
35
kamrateffekt uppstått som en konsekvens av det fria skolvalet. I detta fall har en stor del av de högpresterande eleverna flyttat till andra skolor där majoriteten av elever också är
högpresterande. Dessa elever har tidigare varit de positiva exemplen som varit avgörande för att skapa en positiv kamrateffekt där hela klassen höjer sina resultat. Skolverket anser att det fria skolvalet ökat homogeniteten och försämrat likvärdigheten på svenska skolor genom att skapa bra och dåliga skolor. Bra skolor är de som lockar många högpresterande och kvar blir de lågpresterande eleverna som enligt Skolverket nu presterar ännu sämre utan de goda förebilderna.
Det motsatta förhållandet finner vi i ett fall där respondenten säger att alla elever är
studiemotiverade och kommer från socioekonomiskt starka familjer. På respondentens skola med detta elevunderlag anses det coolt att plugga och prestera bra och därför hävdar vi att det finns en positiv kamrateffekt på denna skola.
I ett vidare perspektiv skulle faran med att dela upp elever på detta sätt kunna leda till det scenario som Anyon beskriver i sin studie av amerikanska skolor.65 I dessa skolor kategoriserar lärare sina elever utifrån vilka förväntningar de har på eleverna. En sådan kategorisering görs utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Elever med starka socioekonomiska
förutsättningar har höga förväntningar på sig och uppmanas till att kritiskt granska fakta, komma med egna idéer och diskutera sina kunskaper. Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar har låga förväntningar på sig och uppmanas enbart att reproducera på förhand given fakta och ombeds inte dela med sig eller producera nya kunskaper.
Vi menar att denna kategorisering inte längre ska kunna finnas i svenska skolor i dag eftersom den nya läroplanen kräver att alla elever måste kunna argumentera, diskutera och kritiskt granska betygskriterierna.
65
36