Syftet med vår undersökning är att undersöka om det finns en koppling mellan högstadielärares förväntningar på sina elever och elevernas socioekonomiska förutsättningar. I tre av fyra fall var svaret på denna fråga ja. Utifrån studien anser vi att lärare kan ha olika förväntningar på sina elever eftersom deras möjligheter att prestera bra i skolan påverkas av deras socioekonomiska förutsättningar. Nedan diskuteras slutsatserna utifrån våra tre forskningsfrågor.
Vår första forskningsfråga löd: Hur resonerar lärare kring elevers socioekonomiska
förutsättningar och deras prestationer i skolan?
Vi har i vår studie funnit att lärare resonerar olika kring elevers socioekonomiska
förutsättningar och deras prestationer. Respondenterna B, C och D var överens om att elevers prestationer i skolan starkt påverkas av deras hemförhållanden. Skolresultaten påverkades negativt om eleven hade sämre socioekonomiska förutsättningar. Respondenterna pekade på att föräldrars låga utbildningsnivå och attityden till skolan påverkar elevernas motivation och därmed resultat. Elever med föräldrar som har bristande språkkunskaper fanns både inom kategorin elever med svensk bakgrund och inom elever med utländsk bakgrund. Gemensamt för dessa elever var deras begränsade möjligheter till hjälp med skolarbete hemma. Detta kan även stödjas i den litteratur vi läst.
Respondent A kunde inte se kopplingen mellan elevers socioekonomiska förutsättningar och deras prestationer i skolan, och vi tror att det beror på att det homogena elevunderlaget hade samma socioekonomiska förutsättningar och majoriteten var studiemotiverade.
Sammanfattningsvis kan vi säga att lärare resonerar olika kring denna frågeställning och vi tror att det beror på vilken elevsammansättning som finns och att det krävs en större spridning bland eleverna för att upptäcka de socioekonomiska skillnaderna.
Vår andra forskningsfråga löd: Vilka förväntningar kan lärare ha på sina elever och kan
dessa förväntningar skilja sig åt från elev till elev?
Denna fråga fick vi mer spridda svar på än ovanstående. Endast respondent D uttryckte sina höga förväntningar och tron på elevernas goda förmåga att prestera till alla sina elever.
Förväntningarna var egentligen olika på eleverna, men detta uttrycktes aldrig utåt. En annan hade genomgående låga förväntningar på sina elever och uttryckte detta genom att i sin undervisning
37
endast arbeta med kriterierna för att nå betyget E. De elever som strävade efter att nå högre betyg fick själva uttrycka detta och då plockade respondenten fram lämpligt material till dessa elever.
Respondent B svarade att det var en direkt självklarhet att ha olika förväntningar på sina elever, något annat vore omänskligt eftersom vissa av respondentens elever hade mycket stora brister i de svenska språkkunskaperna medan andra hade mycket goda kunskaper. Att ha samma förväntningar på dessa elever är då otänkbart.
I en annan intervju menade respondenten att det är elevernas egna förväntningar på
prestationer och betyg som avgör vilka förväntningar respondenten får på sina elever. Eleverna på denna skola har också höga förväntningar på sina lärare.
Sammanfattningsvis menar vi att lärares tankar kring förväntningar på sina elever kan te sig väldigt olika, men gemensamt för alla våra respondenter är att de alla har en önskan om att kunna ha höga förväntningar på alla sina elever, men att verkligheten ibland ser annorlunda ut.
Vår tredje forskningsfråga, Vilka slutsatser kan dras mellan socioekonomiska förutsättningar
och lärares förväntningar på sina elever, utgör själva kärnan i vår undersökning. Utifrån vår
studie har vi fått redan på att alla fyra respondenter anser att deras skola inte är likvärdig eftersom det saknas ekonomiska resurser. Flera av respondenterna skulle vilja ha fler tekniska hjälpmedel, elevassistenter och specialpedagoger, vilket de inte har idag. Flertalet uttrycker också att de inte har de kunskaper som krävs för att kunna främja alla ungdomars lärande då de upplever att barn i behov av särskilt stöd ökar på skolorna.
På grund av de sociala, ekonomiska och språkliga bristerna som en del elever har menar tre av fyra respondenter att det kan vara svårt att ha samma förväntningar på alla elever. Vår studie pekar på att de socioekonomiska förutsättningarna har betydelse för vilka förväntningar lärare har på sina elever.
Vi är medvetna om att vår studie endast är ett nedslag i den större forskningen kring
socioekonomiska skillnader bland svenska elever. Metoden vi använt oss av är kvalitativ och vår empiri har gjorts utifrån litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Genom att genomföra intervjuerna semistrukturerat upplever vi att intervjuerna varit avslappnade och bidragit till mer information än vad vi trodde vi skulle få fram. Kanske beror detta på att vårt urval gjorts utifrån bekvämlighetsprincipen, vilket också kan ha påverkat vårt resultat. Om vi istället slumpvis valt ut lärare till vår undersökning hade resultatet kanske inte blivit det samma, men vi kunde på detta
38
sätt säkerställa att vår intervju mer liknade ett samtal så att vi kunde få ut så mycket som möjligt av de få antal intervjuer vi hade.
I vår framtida yrkesroll menar vi trots vårt arbetes lilla storlek att det ändå kommer ha betydelse för oss. Vi har fått en djupare förståelse kring vikten av höga förväntningar på elever och av att försöka dämpa effekterna av de socioekonomiska skillnaderna i klassrummet. Vidare har vi fått en hel del nyttiga verktyg att ta i beaktande när vi ger oss ut i arbetslivet.
Två av våra respondenter var starkt kritiska till läxor som eleverna förväntas göra hemma då föräldrarnas kunskaper eller okunskaper får alltför stor betydelse. Att förväntningarna på
eleverna ska vara tydliga och positiva är en annan viktig erfarenhet våra respondenter delat med sig av. Ett sätt att visa eleverna sina förväntningar på är att förtydliga kursbeskrivningarna och betygskriterierna genom att visa exempel på texter som motsvarar de olika betygsstegen. På detta sätt har betydelsen av att arbeta med och förtydliga läroplanen för oss blivit mer konkret.
De förändringar som våra respondenter haft önskemål om är att i de fall läxor delas ut till elever ska de kunna erbjudas bra och kontinuerlig hjälp med detta på skolan. En tillgänglig läxhjälp eller läxstudio menar samtliga respondenter är av stor betydelse. Frågan om skolornas bristande resurser till elever som är i behov av särskilt stöd är något som alla lärare uppfattar som ett stigande problem i skolan idag och detta skulle de gärna se att kommunerna satsade mer på.
Ett annat stort problem som alla respondenter menar blivit mer och mer synligt är
konsekvenserna av det fria skolvalet. Enligt våra respondenter har detta lett till en uppdelning i bra och mindre bra skolor och mer och mer homogena skolor. Denna uppdelning har gjort att den positiva kamrateffekten som finns i heterogena grupper uteblir.
Vi tycker att det hade varit intressant med vidare forskning kring hur elever tänker kring de förväntningar som ställs på dem. Det hade också varit spännande att undersöka om eleverna upplever att lärarnas förväntningar baseras på elevernas socioekonomiska bakgrund.
39