Simkunnighet i skolans regi

Full text

(1)Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap. Examensarbete 15 högskolepoäng. Simkunnighet i skolans regi Lunds kommun och Malmö stad. Primary School Children’s Ability to Swim in Malmoe and Lund Susanna Neving Jannika Norlin. Lärarexamen 210hp Idrott och fysisk bildning Slutseminarium: 2009-01-14. Examinator: Charlotte Olsson Handledare: Kutte Jönsson.

(2) Abstract Kind of study:. Examination paper 15 hp, Physical Education, Teachers’ Collage Malmoe University. Titel:. Primary School Children’s Ability to Swim in Malmoe and Lund. Writer:. Susanna Neving, Jannika Norlin. Supervisor:. Kutte Jönsson. Key words:. Ability to swim, swimming education, life saving. Summary Aims and objectives Our aim with this research has been to survey how municipal primary schools work to reach the goals in the curriculum in the aspect of swimming. We have also examined pupils’ ability to swim in Primary school. We have done a deeper research on the following questions: •. What are the teachers’ criteria of swimming ability for pupils in the lower classes of Primary School?. •. How many lessons are spent on swimming education in the earlier years of Primary School?. •. How is swimming education carried out in Primary School?. •. How can the teaching in swimming increase the knowledge of water safety, at the water and in the water?. Method We have used relevant literature and conducted qualitative interviews. The research was carried out by means of a semi structured case study and most of the interview questions were open for discussion. We have interviewed teachers of physical education that teach pupils in classes two to six. The interviewees represent different areas of the urban district of Malmoe and also different areas of the Municipality of Lund.. Results Our survey shows that the two municipalities have different criterias for the pupils’ ability to swim. In the Municipality of Lund you have to swim 200 metres and 50 metres backstroke at the end of class five as shown in the findings of the supervision carried out by the National School Board. However, only 150 metres and 50 metres backstroke are required.

(3) in the National curriculum. In the city of Malmoe they follow this requirement for pupils in class five.. In all interviews, it appeared that the schools in the City of Malmoe and in the Municipality of Lund they follow the National School Board criteria of the pupils’ swimtest in class five. The investments in Malmoe concerning the ”water test” (Vattenprovet) have resulted in a reliable statistical basis of the pupils’ swim training. In Lund the municipality has earlier consulted qualified staff of the swimming halls for documenting the pupils’ swimming qualifications. Today the teacher of each class is responsible for documentation of the pupils’ swimming qualifications. The schools' economy and the access to swimming halls effect the pupils’ possibilities to get swim practice. The pupils that do not pass the goals are offered swimming education free of charge. Despite this possibility there are many pupils’ that do not achieve the requiered swimming qualification. Pupils from immigrant families are generally not very good swimmers. A common attitude is that girls don’t have the same possibility to swimming education as boys, because of cultural and religious reasons. In the ”water test” (Vattenprovet) survey it is shown that girls in Malmoe are normally better swimmers compared to boys in class four. This is also the case in communities with a lot of immigrants like for example ”Rosengård” in Malmoe. Statistics show that pupils’ in Malmoe are not as good swimmers as in most other school municipalites of Sweden. Our conclusion is that factors like socio-economic conditions, the environment and cultural differences form an important role for the pupils’ possibilities to learn how to swim..

(4) Abstrakt Arbetets Art:. Examensarbete 15 hp, lärarutbildning, Malmö Högskola. Titel:. Simkunnighet i skolans regi, Lunds kommun och Malmö stad. Författare:. Susanna Neving, Jannika Norlin. Handledare. Kutte Jönsson. Nyckelord:. Simkunnighet, simundervisning, livräddning. Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande: •. Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år?. •. Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år?. •. Hur bedrivs simundervisningen i skolan?. •. Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten?. Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen. Intervjun har varit semistrukturerad, vilket innebär att intervjun har utgått från övergripande strukturerade frågor som har gett möjlighet till en öppen dialog. Vi har intervjuat idrottslärare samt en klasslärare som undervisar elever i årskurs två till sex. Intervjupersonerna representerar områden i Malmö Stad samt i Lunds kommun.. Resultat Vår undersökning visar att kommunerna har olika kriterier av simkunnighet för skolor i Malmö stad respektive Lunds kommun. Enligt Skolverkets tillsyningsrapport av elevernas simkunnighet i Lunds kommun framgår det att eleverna i Lund skall kunna simma 200 meter samt 50 meter ryggsim i slutet av årskurs fem. Malmö stad följer Skolverkets definition av simkunnighet för elever i årskurs fem, vilket innebär att eleverna skall kunna simma 150 meter samt 50 meter ryggsim. Vid samtliga av våra intervjuer framkom det att skolorna i Malmö stad och i Lunds kommun utgick från Skolverkets definition av simkunnighet vid simundervisning för elever i årskurs fem. Malmö stads satsning på vattenprovet har resulterat i ett tillförlitligt statistiskt underlag av elevernas simkunnighet. I.

(5) Lunds kommun har kommunen tidigare anlitat kunnig badpersonal som ansvarat för att dokumentera elevernas simkunnighet. Numera är det klassansvarig lärare som ansvarar för dokumentation över elevernas simkunnighet. Skolornas ekonomi och tillgången till simhall påverkar elevernas möjligheter till att få simträning. De elever som inte uppnår målen erbjuds gratis simundervisning. Trots denna möjlighet är det ändå många elever som inte uppnår målen i momentet simning. Elever med invandrarbakgrund har generellt en lägre simkunnighet. En vanlig föreställning är att flickor inte ges samma möjlighet till simträning som pojkar på grund av kulturella och religiösa orsaker. Resultat från vattenprovet över elevernas simkunnighet i Malmö Stad visar att flickor i årskurs fyra vanligtvis har en större simkunnighet jämfört med pojkarna, vilken även innefattar invandrartäta områden som till exempel i Rosengård. Statistisk data visar dock att elever i Malmö Stad inte är lika simkunniga som eleverna i övriga skolkommuner i Sverige. Faktorer som socioekonomiska förhållanden, miljö och kultur utgör en viktig roll för elevens möjlighet till att få lära sig simma..

(6) Förord Föreliggande studie har genomförts inom ramen av ett examensarbete vid huvudämnet idrott och fysisk bildning på Malmö högskola under höstterminen 2008. Vi har presenterat våra tankar i ämnet som till stor del har sin grund i tidigare forskning samt adekvat litteratur. Ett särskilt tack vill vi rikta till intervjupersonerna i Lund och Malmö som med stort engagemang deltog i undersökningen. Vi uppskattar tiden som ni har lagt ner för att dela era erfarenheter och synpunkter med oss. Malmö, 2008-12-17 Jannika och Susanna.

(7) Innehållsförteckning 1. 2. 3. 4. Inledning ........................................................................................ 1. 1.1 Bakgrund.................................................................................... 1. 1.1.1 Historik om simkunnighet................................................ 2. 1.1.2 Läroplanens mål för simning............................................ 4. 1.1.3 Skolverkets rapport 2004.................................................. 5. Syfte................................................................................................. 6. 2.1 Frågeställning............................................................................. 6. Metod................................................................................................ 7. 3.1 Urval........................................................................................... 7. 3.2 Undersökningens bortfall........................................................... 8. Litteraturstudie................................................................................. 8. 4.1 Definition av simkunnighet........................................................ 8. 4.2 Säkerhet i vattnet........................................................................ 9. 4.3 Vattenvana.................................................................................. 11. 4.4 Simmärken.................................................................................. 12. 4.5 Socioekonomiska faktorer och religionstillhörighet relaterat till barns simkunnighet............................................................... 12. 4.6 Simkunnigheten i Lund............................................................... 14. 4.7 Simkunnigheten i Malmö............................................................ 15. 4.8 Vattenprovet................................................................................ 16. 5. Resultat.............................................................................................. 20. 6. Analys och diskussion....................................................................... 25. 7. Konklusion.................................................................................. 30. 8. Förslag på eventuellt fortsatt forskning............................................. 30. 8.1 Källkritik...................................................................................... 30. Referenser.......................................................................................... 32. Bilagor........................................................................................................ 36. 9.

(8) 1 Inledning Alla barn i Sverige har rätt att få möjlighet att lära sig simma (Sjödin, 2008). Svenska livräddningssällskapet (SLS) och Svenska Simförbundet (fd SLRS) arbetar för att institutioner och myndigheter tar sitt ansvar för att öka simkunnigheten hos barnen (SLS, 1998).. Det finns undersökningar som visar att simkunnigheten påverkas av socioekonomiska förhållanden samt religionstillhörighet, befolkningsgrupp och skolmiljö (SLS, publicerad 2006-01-05, tillgänglig 2008-11-23). Kommunernas försämrade ekonomi har i ett flertal skolor inneburit reducering av antalet simlektioner under skoltid (SLS, publicerad 2006-0105, tillgänglig 2008-11-23). Av de simtester som har genomförts på elevers simkunnighet under de senaste åren påvisas en signifikant försvagning bland elevers simkunnighet på lågstadiet. Att simkunnigheten har minskat stämmer i stor utsträckning med den tillbakagång av simundervisning som har förekommit på 1990-talet (SLS, 2008). I Sverige har det varit en tradition att använda sig av bröstsim som första simsätt. Idag har badkulturen ändrats och vidgat synen till flera första simsätt och vattenvana vid tidig ålder. Orsaken till detta är att bröstsim innebär komplicerade motoriska rörelser och därför förespråkas frisim och ryggsim (Sjödin, 2008). Det finns olika simkulturer i världen och faktorer som påverkar detta är bl a tillgången till vatten, bassänger, temperatur, skolans ansvar för att lära barn simma samt samhällets infrastruktur (Sjödin, 2008). Drunkningsolyckor har minskat från förra sekelskiftets början till nuläget och en viktig faktor är skolans simundervisning samt annan simskoleverksamhet (Kraepelien-Strid, 2004). Simundervisning och vattenträning ska utgå från elevens behov och förutsättningar oavsett hudfärg, kultur, religion och språk (Sjödin, 2008).. 1.1 Bakgrund Simundervisning i ämnet idrott och hälsa varierar kraftigt mellan olika kommuner. Simkunnigheten skiljer sig även inom olika stadsdelar (Skolverket, publicerad 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-15). Simförmågan i Sverige påverkas av socioekonomiska förutsättningar, religion och kultur samt genetiska villkor (Skolverket, publicerad 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-15). Bakomliggande orsaker till att barn inte kan simma kan vara att sim-. 1.

(9) undervisningen inte prioriteras i lika hög grad som tidigare i kommuner och skolor. Många invånare i Sverige kommer ifrån länder som inte har simning som tradition. (Sjödin, 2008). I en del kulturer eller religioner får inte kvinnor visa sina kroppsdelar för okända män. Det förekommer även kvinnor som inte ens får duscha tillsammans med andra kvinnor utan måste duscha ensamma (Sjödin, 2008). Elever som på grund av religiösa skäl inte kan vara med i simundervisningen kan erbjudas klädsim (tunn tröja och tunna byxor) samt badmössa för att inte visa håret. Vidare kan eleven duscha enskilt genom att få gå upp ur bassängen några minuter före de andra eleverna och därefter byta om på toaletten (Sjödin, 2008). Avgifterna för simundervisningen har ökat, vilket medför att föräldrarna inte låter barnen gå i simskola på grund av ekonomiska skäl. En annan orsak som kan bidra till att färre barn kan få simundervisning är att många badhus är i behov av renovering (Sjödin, 2008). Regeringen har låtit Skolverket förtydliga målen för simundervisningen för att öka säkerheten vid och i vatten. (Skolverket, publicerad 2006-08-24, tillgänglig 2008-10-19). I årskurs fem ska samtliga elever kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg samt ha god vattenvana, känna sig trygga och hantera nödsituationer i vattnet (Skolverket, uppdaterad 2008-10-21, tillgänglig 2008-10-21). I Malmö Stad finns ett simtest vid namnet Vattenprovet som syftar till att barn ska lära sig att simma samt ge tillförlitlig statistik över elevernas simkunnighet (Svenska simförbundet, 2008-05-27). I Lunds kommun finns det i nuläget bara en skola som gör en sammanställning över elevernas simfärdigheter.. 1.1.1 Historik om simkunnighet. Redan på 1760-talet förekom undervisning i simning men endast för speciella grupper. Den första simskolan startades i Karlskrona, där blivande sjöofficerare utbildades. Vidare fick andra militärutbildningar simning på schemat under sekelskiftet (Blomstedt, 2008). Sveriges första privata simsällskap grundades i Uppsala år 1796, där den förste simläraren Carl-Gustav Grahl bedrev simundervisning. Runt om i landet startades fler privata simsällskap. Simskolorna utvidgades under sommaren år 1898 efter en uppvisning i Stockholms skärgård med simning och livräddning (Blomstedt, 2008).. Runt sekelskiftet var simkunnigheten låg i Sverige. Enligt SLS har simkunnigheten varit oroväckande låg genom tiderna (SLS, 1998). SLS grundades i slutet av 1800- talet och vid denna tidpunkt omkom årligen 1000 personer av Sveriges befolkning i drunkningsolyckor,. 2.

(10) vilket motsvarar 22 per 100.000 invånare (SLS, tillgänglig 2008-11-25). År 1899 genomfördes den första undersökningen bland ungdomars simkunnighet. Undersökningen gjordes runt om i Sverige bland 371 938 elever varav 52 % var pojkar respektive 48 % flickor. Enligt studien framkom att bara tolv procent av eleverna kunde simma och att flickorna hade sämre simkunnighet än pojkarna. Det fanns ingen klar definition av begreppet simkunnighet utan vissa ansåg att det innebar att kunna simma 25 meter i vattnet (SLS, 1998). Redan under åren 1898-1899 framgick det att vissa faktorer påverkade simkunnigheten i Sverige som till exempel skola, kön, urbana och rurala områden samt klasstillhörighet i skolsystemet. (SLS, 1998). Simkunnigheten förbättrades bland ungdomar under åren 1899 till 1913, men var fortfarande låg eftersom endast 22 % ansågs vara simkunniga (SLS, 1998). I samband med att folkräkningen infördes fick alla från och med sju års ålder besvara frågan om de var simkunniga det vill säga att de kunde simma 50 meter. Vid denna period framkom att 60 % av pojkar/männen och 36 % av flickorna/kvinnorna kunde simma 50 meter. (SLS Tillgänglig 2008-11-22). Under 1900-talet inträffade en trendförändring och simkunnigheten minskade. Stora ansträngningar gjordes för att alla barn i Sverige skulle bli simkunniga (Sjödin 2008). Simkunnigheten bland barnen varierade påtagligt i kommuner, skolor och bostadsområden. I rurala områden var barnens simkunnighet lägre i jämförelse med de barn som levde i urbana områden, vilket var alarmerande med tanke på att cirka två tredjedelar av barnen bodde på landet (SLS, 1998).. År 1911 införde Västerås stad den första obligatoriska simundervisningen för folkskolebarn. Simundervisningen bedrevs genom torrsim i en månad för att sedan tillämpas praktiskt i vatten. De barn som tillgodogjorde siminlärningen bäst ansågs vara i åldrarna tio till tolv år. Denna satsning på simundervisning ledde till att Västerås stad kunde uppvisa att 85 % av barnen lärt sig att simma (SLS, 1998). Först år 1920 blev torrsim obligatoriskt i alla folkskolor som hade gymnastik på schemat (Blomstedt, 2008). Det diskuterades intensivt kring hur torrsimmet skulle läras ut det vill säga om bentag eller armtag skulle visas först. Vidare i vilken grad armtagen skulle utföras i till exempel 180 grader eller endast 90 grader. Denna diskussion pågick fram till 1970 talet (Blomstedt, 2008).. Under 1930-talet genomfördes satsningar på att öka simkunnigheten hos de svenska medborgarna och simborgarmärket infördes för att kunna motivera simmandet (Sjödin, 2008). Skolöverstyrelsen beslutade att det blev bestämmelser i rikets allmänna läroverk angående att införa simundervisning och livräddning (SLS, 2008). År 1940 gjorde 3.

(11) riksdagen ett försök att ta in obligatorisk simundervisning i kommunala skolor, vilket inte fick genomslag. Vid denna tid fanns det ca 400 000 barn på landsbygden som var i åldrarna sju till femton år och dessa barn hade ingen tillgång till simskola eller annan organiserad simundervisning (Blomstedt, 2008). År 1948 fastställde Skolöverstyrelsen en kravskala kring elevernas simförmåga i folkskolans övre klasser samt för läroverken. Det lanserades en åldersrelaterad kravskala som blev 25 meter respektive 200 meter (SLS, 1998). Utvecklingen gick långsamt framåt trots att siminstruktörer utbildades och det dröjde fram till år 1950 innan det startades kommunala simskolor (Blomstedt, 2008). År 1954 genomfördes en folkbadsutredning på begreppet simkunnighet. Denna utredning visade en oklarhet kring begreppet simkunnighet och det framkom att oavsett om simmaren tog sig fram 25 meter eller 100 meter i vattnet utan hjälpmedel innebar det en viss grad av simkunnighet (SLS, 1998). Mellan åren 1960-1980 gjordes ännu större satsningar, vilket ledde till att de flesta barn i Sverige kunde simma (Sjödin, 2008). Med tiden blev differensen mellan flickor och pojkars simkunnighet mindre (Blomstedt, 2008). Det diskuterades intensivt kring hur torrsimmet skulle läras ut det vill säga om bentag eller armtag skulle visas först. Vidare i vilken grad armtagen skulle utföras i till exempel 180 grader eller endast 90 grader. Denna diskussion pågick fram till 1970 talet (Blomstedt, 2008). Simkunnigheten i Sverige ökade ytterligare på 1980-talet. I och med att tolkningen av simkunnighet, samt kriterierna har varierat är det komplicerat att få en ekvivalent statistik (Sjödin 2008). Under 1990-talet blev simkunnigheten lägre och skillnader uppstod mellan kommunerna och dess skolor samt bostadsområden. I nuläget sker det inga regelbundna mätningar av simkunnigheten i Sverige och likaså tolkas kriterierna för simkunnighet olika, vilket gör att det är svårt att tolka och jämföra tidigare data (Sjödin, 2008).. 1.1.2 Läroplanens mål för simning. I 1969 års läroplan för grundskolans tidigare år, ingick simningen som obligatoriskt moment: Lågstadiet:. Vattenvaneövningar och simkunnighetsprov i årskurs tre. Mellanstadiet:. Elementär simundervisning och simkunnighetsprov. Högstadiet:. Olika simsätt och simkunnighetsprov. När nästa läroplan infördes (Lgr 80) var simning och livräddning mer utförligt beskrivet:. 4.

(12) Lågstadiet:. Vattenvaneövningar och lekar i vatten. Bröstsim och ryggsim, bad- och båtvett, livräddningsövningar och simkunnighetsprov.. Mellanstadiet:. Övningar för att utveckla simförmågan, övning av fler simsätt, dykning och klädsim, ilandsförövningar, användning av räddningsmaterial, konstgjord andning och simkunnighetsprov.. Högstadiet:. Vattnets och kylans inverkan på kroppen, behandling vid drunkningstillbud, konstgjord andning, säkerhetsåtgärder i samband med användning av livräddningsmaterial, simkunnighets- och livräddningsprov.. (SLS, 1998 s. 44). I Lgr 1980 för grundskolan finns det ingen klar definition för vad simkunnighet innebär eller vad eleverna ska uppnå. Den beskriver mer simmoment som ska ingå i simundervisningen för de olika stadierna (Skolöverstyrelsen, 1980).. 1.1.3 Skolverkets rapport 2004 I Skolverkets senaste rapport om simkunnighet anser Skolverket att simkunnigheten och även vattensäkerheten måste höjas för att förhindra drunkningsolyckor (Skolverket, 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-02). Kursplanen är en del av de krav som grundskolan måste följa från staten och i kursplanen för idrott och hälsa är det skrivit att elever i årskurs fem ska kunna simma och hantera nödsituationer i vatten (Skolverket, 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-02). Detta har i sin tur ändrats med att definitionen simkunnig anses den vara som kan falla i vatten, få huvudet under ytan och åter ta sig upp till vattenytan och kunna simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg (Skolverket, 2008-11-14).. Skollagen fastställer att rektorn på varje skola har huvudansvaret för att skolförvaltningens föreskrifter följs (Skolverket, 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-02). Skolverket har i samarbete med rektorerna gjort undersökningar angående elevernas simförmåga. De uppgifter som Skolverket fick från alla kommuner i Sverige visar simkunnigheten bland eleverna i årskurs fem och likaså hur simundervisningen bedrivs i landets skolor (Skolverket, 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-02). Enligt Skolverket går det endast att bedöma och kontrollera elevernas simkunnighet genom praktiska övningar. År 2003 var det elva procent av kommunerna och åtta procent av friskolorna som inte hade kontrollerat sina elever kring deras simkunnighet. 5.

(13) (Skolverket, 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-02). Skolverket anser att det räcker att kontrollera elevernas simkunnighet först i slutet av årskurs fem för att se om målet i simning är uppfyllt (Skolverket, 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-02). Skolverket hävdar att elever ska få möjlighet att uppnå målen i kursplanen under skoltid. Under den här punkten har det blivit stor kritik mot rektorer som inte har nått upp till målen då de inte har erbjudit någon simundervisning i skolan. Skolverket framhäver att elever som inte kan simma måste erbjudas extra simundervisning (Skolverket, 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-02). De elever som behöver extra simträning ska få det kostnadsfritt. I skollagen framkommer att utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för samtliga elever. Det får däremot förekomma enstaka inslag i verksamheten som kan resultera i en mindre kostnad för eleverna (Skolverket, 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-02). Två procent av kommunerna samt tolv procent av de fristående skolorna i Sverige låter eleverna betala för simundervisningen i skolan och därmed följer de inte Skolverkets riktlinjer från år 2004 (Skolverket, 2004-06-10, tillgänglig 2008-10-02).. 2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka simundervisningen i skolans regi särskilt med avseende på skolor i Lunds Kommun och Malmö stad. Vi vill kartlägga hur ett antal lärare arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning.. 2.1 Frågeställning Vi har valt följande frågeställningar: Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år? Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten? Hur kan kulturella skillnader påverka elevernas simkunnighet. 6.

(14) 2 Metod Undersökningen var baserad på kvalitativa intervjuer. Metoden för intervjun var utifrån semistrukturerade frågor och innefattade främst öppna frågeställningar. Vi intervjuade fem stycken idrottslärare i Lund samt två stycken idrottslärare och en klasslärare i Malmö. Vi kontaktade intervjupersonerna genom mailkontakt, där vi presenterade oss själva samt gav en kortfattad beskrivning av projektet och hur materialet skulle komma att användas. Vidare var vi i kontakt med en verksamhetschef i Lunds kommun. I samband med intervjuerna använde vi oss av bandspelare. Vi valde att transkribera intervjusvaren på ett lämpligt sätt som skulle kunna göra det lättare för läsaren att läsa texten. Vi upplevde att den kvalitativa metoden var mest lämpad i vår studie, då vi hade för avsikt att samla in djupgående information om vårt valda problemområde. Den kvalitativa metoden gav oss de förutsättningar som krävdes för att skapa en nära kontakt till de undersökta områdena men bidrog även till att ge oss en ökad förståelse som i sin tur underlättade analysen av de olika delarna. Vidare kunde vi med hjälp av den kvalitativa metoden skapa oss en bild av den befintliga simkunnigheten bland eleverna i Sverige. Respondenten fick i förtid veta syftet med studien och ta del av intervjumallen (Andersson, 1998). Vid samtliga intervjuer informerade vi respondenten att det var en C-uppsats vi skrev, vilket innebar att det är en offentlig handling som i sin helhet är tillgänglig för allmänheten. Materialet behandlades konfidentiellt och inga namn eller andra igenkännetecken förekom i uppsatsen.. 3.1 Urval Vi intervjuade totalt åtta stycken lärare som undervisade elever i grundskolans tidigare eller senare år. I undersökningen begränsade vi oss till att enbart se det ur lärarens perspektiv eftersom vi upplevde att intervjusvaren blev mer trovärdiga än om vi tagit det ur de yngre elevernas perspektiv. Små barn kunde påverkas av grupptryck, sinnestämning, hunger, vilket kunde bidra till felaktiga intervjusvar. Vi intervjuade representativa lärare från olika skolområden i Malmö stad och i Lunds kommun för att få trovärdiga uppgifter om elevernas simkunnighet. Urvalet i Lund gjordes efter skolornas indelning i distrikten norr, öst, syd och väst. I Lund intervjuades fem stycken idrottslärare. I Malmö intervjuades tre personer varav två idrottslärare och en klasslärare. Vi valde en stadsdel med hög, medel respektive låg. 7.

(15) simkunnighetsförmåga och där skolorna hade inriktning på hälsoprofilering. Vidare tog vi del av resultaten från Malmö stads satsning på simtestet ”Vattenprovet” för elever i årskurs fyra.. 3.2 Undersökningens bortfall Totalt tillfrågades sex personer i Lund och sju personer i Malmö. Undersökningens totala bortfall var en intervjuperson i Lund och fyra intervjupersoner i Malmö. Samtliga av de tillfrågade var lärare som arbetade inom grundskolans tidigare år.. 4. Litteraturstudie. 4.1 Definition av simkunnighet Definitionen av simkunnighet har varit otydlig under en lång tid (Riksidrottsförbundet, 2008). Enligt Sjödin (2008) genomförde Stallman under 1990-talet en internationell undersökning om simkunnighet, där han kontrollerade 14 länder, 25 organisationer och fyra kontinenter (Sjödin, 2008). Utifrån Stallmans studie har de nordiska simförbunden och livräddningssällskapet kommit fram till en allmän definition för simkunnighet (Sjödin, 2008). Stallman fick fram följande resultat för att bedöma en individ som simkunnig: 1. Hoppa eller dyka på djupt vatten. Huvudet ska komma under vattnet. 2. Dyka från ytan och simma under vattnet. 3. Ändra sig från vertikal till horisontal ställning. 4. Kunna två olika simsätt, ett i bröstläge och ett i ryggläge. 5. Effektivt kunna andas på det sätt som är optimalt för just det simsättet. 6. Kunna rulla över från bröstläge till ryggläge och tvärtom. 7. Kunna vända till vänster och till höger både i bröst och ryggposition. 8. Stanna och vila utan att vidröra något (Sjödin, 2008 s 9). Innan den nordiska definitionen av simkunnighet tillkom fick skolorna i Sverige skapa sin egen tolkning av simkunnighet. Det visade sig att 64 % av kommunerna i Sverige utgick från. 8.

(16) SLS definition, vilket är att falla i vattnet och få huvudet under vattenytan och sedan ta sig upp till ytan och därefter simma 200 meter varav 50 meter på rygg. Sex procent av de andra tillfrågade kommunerna i Sverige ansåg att eleverna var simkunniga om de kunde simma minst 250 meter medan 23 % av kommunerna menade att simkunnighet innebar att kunna simma mellan 25-150 meter. Fem procent av kommunerna ansåg att simkunnighet var att klara av att vara i vatten och slutligen sex procent av kommunerna hade ingen definition alls på simkunnighet (Skolverket, 2008-10-15).. Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för att alla elever ska få lära sig simma. Regeringen har utvecklat och breddat kraven för skolans läroplan för att barnen ska få känna glädjen av att vara trygga i och vid vatten samt isar (SLS, publicerad 2007-12-15, tillgänglig 2008-11-15). Skolverket har förtydligat definitionen av simkunnighet som innebär: Hoppa i vattnet och få huvudet under vattenytan samt kunna ta sig upp till ytan igen och simma 200 meter varav 50 meter ryggsim (Skolverket, publicerad 2007-08-27, tillgänglig, 2008-11-14). Utövaren ska kunna ramla i vattnet och hamna under vattenytan för att därefter klara av de förhållanden som ställs för att kunna ta sig upp till vattenytan. Vidare innebär det också att klara av att simma bröstsim samt ryggsim en viss sträcka ( Sjödin, 2008).. 4.2 Säkerhet i vattnet I Sverige finns det ett gemensamt ansvar för att individen lär sig att simma och optimalast är det genom samverkan och delat ansvar av vårdnadshavare, samhälle och skola. För att minska antalet drunkningsolyckor krävs det hög simkunnighet och kunskaper om ansvar och säkerhet (Sjödin, 2008). Simkunnighet är oftast förknippat med att kunna ta sig fram i vattnet en viss sträcka, men innefattar även kännedom om de risker som kan uppstå i samband med vistelse vid eller i vatten. I slutet av årskurs fem ska eleven ha kunskap om bad-, båt- och isvett (Skolverket, publicerad 2006-08-24, tillgänglig 2008-10-19). Enligt den flervetenskapliga forskningsstudien Skola- Idrott- Hälsa (SIH- projektet 2001) ställdes en frågeställning till lärarna om hur de uppskattade elevernas simkunnighet, det vill säga ta sig fram 200 meter. Lärarna uppskattade att cirka 97 % av eleverna i årskurs nio klarade detta. När samma fråga ställdes till eleverna var det endast 80 % som uppgav att de kunde simma 200 meter. Detta tolkades med att lärarna överskattade sina elevers simförmåga. 9.

(17) och slutsatsen blev att eleverna hade en bättre självinsikt kring deras egen simkunnighet än lärarnas påstående (Kraepelien-Strid, 2004). Vid SIH projektet (2001) blev skolelever tillfrågade hur ofta de utövade simning under skoltid under ett läsår. Det framkom att 20 % aldrig utövade simning under läsåret och 50 % genomförde simning en till två ggr per år medan 25 % svarade ibland (Kraepelien-Strid, 2004). Skolverkets rapport från år 2004 påvisar att det är 95 % av alla elever i årskurs fem som är simkunniga (Kraepelien-Strid, 2004). Dagens simundervisning strävar efter att eleverna ska känna sig trygga i vattnet och målet är att alla elever ska bli vattensäkra och kunna simma (SLS, uppdaterad 2006-04-20, tillgänglig: 2008-11-30). Vid simundervisning för mellanstadieelever är det många idrottslärare som låter barnen simma 100 meter bröstsim för att därefter ha fritt bad. Antalet simlektioner har blivit reducerade och tiden som läggs på elevernas simträning har blivit färre (Svenska Simförbundet, 1984). Drunkningsolyckor kan förhindras genom övervakning av mindre barn, simkunnighet och ökad vattensäkerhet (Skolverket, publicerad 2006-08-24, tillgänglig 200810-19). Epidemiologiska studier visar att drunkningsolyckor kan förhindras genom att det finns ett isolerat skydd mellan en badpool och till exempel trädgård (Yang, Nong, Li, Feng & Lo, publicerad 2007, tillgänglig 2008-10-02). Varje år drunknar cirka 300 000 människor i världen, vilket innebär att en person omkommer varannan minut. Enbart i Sverige omkommer en människa var tredje dag i drunkningsolycka. Bland barn är drunkning en av de vanligaste dödsorsakerna (SLS, 2008-11-29). Många överlevande efter ett nära drunkningstillbud har permanent neurologiska funktionshinder (Yang, Nong, Li, Feng & Lo, 2007 publicerad 2007, tillgänglig 2008-10-02). Drunkningsstatistik i Sverige visar att det är högre drunkningstal i de norra länen. Orsaken till detta kan vara det kalla vattnet i norra delen av Sverige. Det är stora avvikelser av drunkningar mellan de olika länen, vilket kan bero på olika inställningar av attityder och kunskap om vatten och isar (SLS, publicerad 2007-01-05, tillgänglig 2008-1124). Oftast inträffar bad- och båtolyckor i mindre vattendrag och sjöar. Orsaken till detta kan vara en falsk trygghet av att säkerheten är större än vid öppet hav, vilket medför ökat risktagande till exempel vara ensam i båten eller att inte använda flytväst (SLS, publicerad 2007-01-05, tillgänglig 2008-11-23). Det centrala i SLS är att rädda liv genom förbättrad simkunnighet (SLS, 1998). I landets kommuner kan olyckor förhindras genom god simkunnighet samt förebyggande åtgärder. SLS arbetar förebyggande med olika insatser för att minska tillbud och olyckor i samband med isar och vatten. I Sverige har 1355 människor omkommit i drunkningsolyckor under de senaste 10 åren, vilket innebär 136 personer per år. 10.

(18) (SLS, publicerad 2008-01-05, tillgänglig 2008-11-23). Livbojar, livbåtar, kastlinor och annan utrustning bör finnas nära till hands vid offentliga badplatser och friluftsanläggningar. Kommunen ska bekosta livräddande utrustning och ansvara för att den är i användbart skick (SLS, 1998). I studien från SLS 2005 framgår att åtta av tio barn i lågstadiet (årskurs ett till tre) kan ta sig fram 25 meter i vattnet. Endast fyra av tio lågstadieelever känner till förlängda armen, det vill säga hur de kan hjälpa en person i vattnet som är i nöd. Vidare framgår det i SLS studie 2005 att det i mellanstadiet endast är 27 % av eleverna som kan utföra mun-mun metoden samt 35 % som kan utföra momentet stabilt sidoläge. (SLS publicerad 2005, tillgänglig 2008-11-23). I Sverige anses bröstsimsbentag vara det lämpligaste simsättet vid livräddning. Först när ett barn är i sju till tio års ålder, är de motoriskt mogna för att kunna utföra benrörelserna i bröstsim. Barn som i tidig ålder lär sig att simma frisim, fjärilsim eller ryggsim har lättare att sedan kunna tillämpa vinklade fötter som krävs vid bröstsim. Orsaken till detta är att barnets kropp har lätt sig att anpassa till vattnets motstånd och bärkraft (Sjödin, 2004).. 4.3 Vattenvana I vattenvana ingår att ha respekt för vattnet. Ett barn får bara vara ensamt på badhuset om det kan simma 200 meter samt följa de badregler som finns och ta ansvar för sig själv (Sjödin, 2004). Grunden för att lära sig simma är att eleven har en god vattenvana (Sjödin, 2008). Vattenvana förvärvas genom att vistas i miljöer, där vattenlekar och vattenövningar förekommer. Mindre barn kan träna vattenvana genom doppövningar, blåsa bubblor, hopp från kant, respektive trampolin samt, flyt- och glidövningar (Svenska simförbundet, 2008-0905, tillgänglig 2008-11-23). Moment som ingår i begreppet vattenvana är bubbla, doppa, glida, flyta, hoppa samt rotera (Sjödin, 2004). Vattnets tryck påverkar öronen och befinner sig simmaren tre till fyra meter under vattnet, kan det vara nödvändigt att göra en tryckutjämning för att inte få ont i öronen.. I simundervisningen kan eleven lära sig att bli trygg i vattnet genom att stegvis träna sig att gå runt i bassängen, få vatten sprutat i ansiktet, doppa ansiktet i vattnet, hålla huvudet under vattnet, låta vattnet rinna i ansiktet utan att torka bort det med händerna eller bli rädd (Irgens & Madsen, 2005). Belysningen i simhallen kan påverka simmarnas trygghet. En mörk simhall kan verka skrämmande för de badande medan en väl upplyst simhall känns trygg. En simmare. 11.

(19) med god syn har lättare att känna sig trygg och säker i vattnet. En person som vanligtvis använder glasögon får en reducerad syn i simhallen och kan behöva simglasögon med styrka för att uppnå optimal trygghet i vattnet (Dansk Svømmeunion, 2005). Förebyggande utbildning i simkunskap som ges till yngre barn medför att säkerheten vid vatten ökar. Med ökande åldrar avtar nyttan av säkerhetsfrämjande undervisning. Tonåringar är mindre mottagliga för säkerhetsfrämjande kunskap (Terzidis, Koutroumpa, Skalkidis, Matzavakis, Malliori, Frangakis, Discala & Petridou, 2007, tillgänglig 2008-12-01). Vattenvana och simkunnighet är en bra livförsäkring för alla individer och ger möjlighet till vattenglädje och bad tillsammans med andra. Att vara simkunnig innebär att i vatten kunna behärska sin kropp utan flythjälpmedel och därför bör vattenvana övas utan flythjälpmedel (Sjödin, 2004). Många muskler i kroppen aktiveras genom vattenträning och det är även skonsamt för leder. I varmt vatten blir kroppen mer avslappnad medan kallt vatten kan påverka nervimpulserna, vilket kan ge omedvetna reflexrörelser. Simundervisningen bör anpassas till vattnets temperatur för att inte skapa obehag hos eleven (Sjödin, 2008).. 4.4 Simmärken Simmärken är ett bevis på kunskap i simfärdighet och vattenvana. Syftet med simmärken är att bilda delmål, det vill säga eleven måste klara av olika moment. Det krävs en kontrollant som är minst 16 år gammal och som har kunskaper om simmärkesbestämmelserna för att en elev ska erhålla ett simmärke (Sjödin, 2008). Promotion är en högtidlig avslutning på en del simskolor, där provtagarna som tagit kandidaten eller något magistermärke får i samband med detta simma med pillöv- eller eklövskransar. Vattentemperaturen vid märkestagning får inte understiga 17 grader eftersom barn och ungdomar inte klarar kyla lika bra som vuxna (Svenska Simförbundet, uppdaterad 2004-11-09, tillgänglig 2008- 11-19).. 4.5 Socioekonomiska faktorer och religionstillhörighet relaterat till barnens simkunnighet Simkunnigheten har minskat i Sverige, vilket påvisas i flera undersökningar. I en del områden är simkunnigheten lägre än 50 %. Svenska Simförbundet menar att det finns skolor och kommuner som inte tar sitt ansvar för att eleverna ska kunna klara av målen i läroplanen (Svenska Simförbundet, 2006). Diverse tester visar att graden av simkunnighet skiljer sig. 12.

(20) mellan olika samhällsgrupper. Det finns barn med invandrarbakgrund samt socialt utsatta barn som aldrig fått lära sig att simma. I grundskolans läroplan finns målsättningen att varje elev som slutar femte klass ska kunna simma och livrädda (Renhammar, 2005). Enligt SLS är simkunnigheten lägre hos de barn som har föräldrar med låg inkomst eftersom de inte har råd att låta sina barn gå i simskola (Nyman, 2007-10-01 tillgänglig 2008-12-05). I högre socioekonomiska skolor som till exempel i Limhamn-Bunkeflo kan 80 % av barnen simma medan andra skolor som till exempel i Rosengård är endast 20 % av eleverna simkunniga. Religionen samt kulturen kan utgöra en viktig roll för om barnet får lov att lära sig simma. Det finns föräldrar med en viss religionstillhörighet som inte låter sina barn simma. Orsaken till detta är att föräldrarna inte tillåter sina barn klä av sig nakna eller se andra vuxna nakna (Nyman, 2007-10-01 tillgänglig 2008-12-05). Det är angeläget att det finns simundervisning för barn med annan kulturell bakgrund men det förekommer även svårigheter att nå alla. Problem som kan uppkomma är till exempel kvinnor som är rädda för att till exempel exponera sin kropp och för vissa även förbud att bada offentligt (SLS, 1998). Generellt har idrotten en viktig funktion för det så kallade socialisationsprocessen det vill säga i vilka normer, värderingar och livsstil som barn och ungdomar integrerar sig med. Vidare lärs sociala och kulturella värden in genom en kulturproducerande funktion som kan ha ett avgörande om barnen är simkunniga (Bremberg 2003). Idrotten påverkas av landets infrastruktur. I skolans regi ska alla individer ha likvärdiga villkor oavsett ras, religion, politisk uppfattning, ekonomisk eller social status (Johansson, 2006). Både svenska och internationella studier visar att människors både fysiska och psykiska hälsa är beroende av individens inkomst. Dålig ekonomi kan ha en negativ innebörd för hälsan eftersom inkomsten påverkar valet av fritidsaktiviteter. Således kan ekonomin ha betydelse för barnens möjlighet att få simundervisning (Johansson, 2006). Vidare visar svenska undersökningar att vårdnadshavares inkomst och ekonomiska tillgångar inverkar på barnens hälsoutveckling (Bremberg 2003).. Enligt Johansson (2006) innebär Bourdieus huvudtes att valet av idrott fyller ett socialt behov (Johansson, 2006). Inom idrotten finns olika grenar som erbjuder olika förhållningssätt till den egna kroppen och fysisk förmåga, vilka i sin tur är anpassade i olika grader till de sociala klasserna ”habitus”. En undersökning visar att val av aktivitet hos ungdomar påverkas av ekonomiska förutsättningar. Den övre samhällsklassen ägnar mer tid till motion, rekreativ idrott och hälsosam livsföring, vilket tilldelar ett socialt värde (Engström, 1987).. 13.

(21) Miljöförhållanden har betydelse för att kunna bedriva fysisk träning som till exempel tillgång till en simhall, ekonomiska förutsättningar, närmiljö och trygg familjesituation. Miljöfaktorernas inflytande varierar från individ till individ samt ålder. I tidig ålder har föräldrarnas beteende en stor betydelse och sedan får kompisar, media och vuxna förebilder allt större inflytande till barnets uppfattning om simning. Även upplevelser av simning under barn- och ungdomsåren, i såväl skola som under fritid har betydelse för barnen. Miljöförhållanden utgör en stor förklaring till varför vissa ägnar sig åt regelbunden motion (Engström, 1989). Simkunnigheten är beroende av individens bakgrund samt skolans ekonomi och syn på simkunnighet (Svenska Simförbundet, 2008).. 4.6 Simkunnigheten i Lund Målen i momentet simning har ändrats och därmed är det inte möjligt att jämföra med tidigare statistik. Skolorna har tagit över ansvaret för elevernas simkunnighet, vilket gör att badvakterna inte längre har lika stort ansvar kring dokumentationen av elevernas simförmåga. I nuläget är det bara en skola i Lunds kommun som tar med sig alla elever till simhallen och utför ett kontinuerligt simtest som dokumenteras av simlärare. De flesta skolor inom Lunds kommun skickar hem lappar till barnets föräldrar, där vårdnadshavare får intyga att deras barn kan simma. De barn som inte kan simma har sedan möjlighet att få träna simning i simhallen. (Verksamhetschef, Lunds kommun, 2008-11-04). Enligt Skolverks tillsyn av elevernas simkunnighet i Lunds kommun definieras simkunnighet i kommunen i årskurs tre med att kunna simma 25 meter på djupt vatten. Vidare ska eleverna i Lunds kommun kunna simma 200 meter i följd samt 50 meter på rygg. (Skolverket, publicerad 2004, tillgänglig 2008-1206). Skolverkets allmänna definition av simkunnighet bland barnen i årskurs fem är att kunna hoppa i vattnet och få huvudet under ytan samt att kunna ta sig upp till vattenytan och simma 200 meter varav 50 meter ryggsim (Skolverket, 2008-11-14).. År 2003 var det 95 % av eleverna som var simkunniga, när de gick ut årskurs fem. Simkunnigheten i kommunens verksamhet kontrolleras bland eleverna genom en uppföljning som sker under en halv dag i simhallen samt genom utvecklingssamtal i årskurs fyra. Det är endast de elever som inte kan simma som får extra simträning på skoltid och är kostnadsfri för eleven. Skolan erbjuder ingen simundervisning på elevens fritid. Kommunen ger läraren. 14.

(22) förutsättningar för att kunna undervisa eleverna att hantera nödsituationer i och vid vatten. (Skolverket, publicerad 2004, tillgänglig 2008-12-06).. 4.7 Simkunnigheten i Malmö Det finns flera orsaker till att barn inte kan simma (Sjödin, 1997). Statistisk data visar att elever i Malmö Stad befinner sig längst ned i rangordningen när det gäller simkunnighet. Endast 51 % av Malmö stads fjärdeklassare kan simma enligt kursplanens mål (Ivarsson, publicerad, 2007-09-18 tillgänglig 2007-09-18 ). En orsak till elevers bristande simförmåga i Malmö är att simanläggningar har lagts ned, vilket har påverkat simskolorna. Det var över 2700 barn som blev utan simskola, när badhuset Aq-va kul stängdes för renovering i januari år 2007. Det var endast cirka 800 barn som lyckades få plats i de olika simskolegrupperna som skulle kompenseras av Aq-va kul (Ivarsson, publiserad, 2007-09-18 tillgänglig 2007-0918). I framtiden kommer de olika simskolegrupperna att kräva fler platser för barn i åldrarna sex till nio år eftersom antalet födda barn har blivit fler. Idag går cirka 2500-2700 barn i Malmö på simskola men år 2020 beräknas att 4000-4600 barn behöver en simskoleplats. Idag har Malmö tre simhallar för cirka 280 000 människor (93 333 personer per simhall) jämfört med Stockholm som har 14 simhallar på 790 000 människor (56 428 personer per simhall) (Westerberg, publicerad 2008-01-16, tillgänglig 2008-11-23). När Aq-va kul stängdes tog Ilmar Reepalu initiativ till en stor badutredning. Beslut fattades att Aq-va kul ska rivas och en ny modern simsportsanläggning ska byggas. Den nya anläggningen ska rymma både för allmänheten, internationella simtävlingar samt skolornas simundervisning (Persson, publicerad 2008-11-13, tillgänglig 2008-11-28).. I Fosie området i Malmö arbetar skolorna aktivt för att skolbarnen ska uppnå en god simkunnighet enligt Skolverkets mål. (Tempel, 2008). Nydalaskolan börjar redan under höstterminen med att låta elever i årskurs tre få simundervisning. Sedan genomför skolan en test av simkunnighet i årskurs fyra och fem. I mån av plats kan de elever som inte klarar simtestet få möjlighet att delta i treornas simundervisning däremot får elever i sjätteklass ingen simundervisning (Tempel, 2008). På Augustenborgsskolan börjar simundervisningen i årskurs tre och pågår dagligen i tre veckor. Simkunnighetstest görs därefter varje år framtill att eleverna börjar på Högstadiet (Tempel, 2008). På Högaholmsskolan påbörjas simundervisningen i årskurs tre och som även är till för de elever som inte uppnått målen i. 15.

(23) årskurs fyra och fem. Vidare lämnar skolan ut uppgifter till den mottagande skolan om vilka elever som inte klarat kriterierna i simning i slutet av årskurs fem (Tempel, 2008). Munkhätteskolan startar simundervisning i årskurs tre och följer upp elevernas simkunnighet med ett simtest som sker varje år upp till årskurs nio. Skolan erbjuder simundervisning till de elever som behöver extra träning. Trots skolans stora insatser är det många elever som inte deltar i simundervisningen. Skolan skickar hem information till föräldrar om vikten av att kunna simma (Tempel, 2008). 4.8 Vattenprovet Skolverkets undersökning (2004) av elevernas simkunnighet visar att elevernas simförmåga har blivit sämre i Sverige. Malmö Simsällskaps klubb har inbjudit alla elever i årskurs fyra att kontrollera sin simkunnighet utifrån vissa tester under skoltid. Detta test kallas Vattenprovet. Eleverna blir rangordnade i fem olika nivåer och barn som hamnar i nivå fyra och fem får sedan erbjudande om gratis simskola av simklubben (Svenska simförbundet, 2008-05-27). Skånetrafiken samt andra företag som till exempel Sparbanksstiftelsen Skåne, Eon, TV4 Öresund, Tosselilla Sommarland, HSB Malmö stödjer verksamheten genom att bland annat sponsra resor till vattenprovet samt eventuellt gratis simundervisning. Vattenprovet vill förmedla till eleverna att simning är lika viktigt som att kunna läsa och räkna. (Svenska simförbundet, 2008-05-27) Vattenprovet som även kallas Projekt Malmö Simmar är en treårig verksamhet som arbetar för att Malmöbor blir simkunniga oavsett religion eller socioekonomisk bakgrund (Svenska simförbundet, 2008-05-27). Under varje läsår kommer ungefär 5000 barn vara med i projektet varav ca 2000 barn kommer att utnyttja simskoleverksamheten i simklubbarna (Svenska simförbundet, 2008-05-27).. 16.

(24) Hu sie Ro se ng år d Ki Vä rs st eb ra er In g ne rs ta de M al n m ö To ta lt. e O xi. e Fo si. lie Hy l. Ce nt ru Sö m dr to a ta in lt n Li e m rs ha ta de m nn Bu nk ef lo. %. 83,63 90 78,86 80 62,5 64,66 70 56,88 60 51,37 46,05 50 39,18 36,31 40 25,43 22,95 30 20 10 0. Figur 1. Den sammanlagda simkunnigheten för pojkar och flickor i årskurs 4 (Svenska Simförbundet, 2008-05-27).. Det är en signifikant skillnad mellan det skolområde som har hög simkunnighet jämfört med det område som har lägre simkunnighet. Figur 1 visar att i Limhamn-Bunkeflo är 84 % av eleverna simkunniga. Skillnaden mellan flickornas och pojkarnas simkunnighet är marginell. Figur tre på sidan 18 visar att 82 % av flickorna är simkunniga medan figur två på sidan 17 visar att 85 % av pojkarna är simkunniga. I Västra Innerstaden är det 79 % av eleverna i årskurs fyra som är simkunniga. Rosengårdsområdet har lägst simkunnighet (23 %) bland eleverna i årskurs fyra och visar ingen större skillnad mellan flickor och pojkar. Eleverna som bor i något av områdena Södra Innerstaden, Hyllie och Fosie har en låg simkunnighet. En tredje del av Malmö Stads invånare har utländsk bakgrund det vill säga att barnen är födda utomlands eller har föräldrar som är födda i utlandet. I Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden finns det många med utländsk bakgrund. Medan i Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden är en liten andel av befolkningen födda utomlands (Renhammar, 2005).. 17.

(25) Simkunnighet bland pojkar i Malmö årskurs 4 84,5. 90. 73,33. 80 70. 64,71. 59,26. 53,45. %. 60 50 40. 35,21. 32,67. 30. 30,21 21,65. 19,32. 20 10. Ro se ng år d Ki rs eb Vä er st g ra In ne rs ta de n. Hu sie. e O xi. e Fo si. lie Hy l. ne rs ta de ha n m nBu nk ef lo Li m. Sö dr a. in. Ce nt ru m. 0. Figur 2. Simkunnigheten bland pojkar årskurs 4 i Malmö Stadsdel. (Svenska simförbundet, 2008-05-27).. Vid en jämförelse av simkunnigheten ur ett könsfördelat perspektiv visar statistisk data att flickor i Malmö generellt har bättre simkunnighet i årskurs fyra. I stadsdelarna LimhamnBunkeflo och Husie stadsdel har pojkarna lite bättre simkunnighet. Totalt i Malmö var det 51 % av eleverna som var simkunniga. Flickornas simkunnighet ligger över medelvärdet på sex av tio skolor. Flickornas simkunnighet är hög i Limhamn-Bunkeflo, Västra Innerstaden samt Oxie. Pojkarnas simkunnighet visar att fem skolor av fem ligger över medelvärdet och visar att 51 % kan simma. Södra Innerstaden och Rosengård är oroväckande låg och visar att endast 20 % av pojkarna kan simma.. 18.

(26) 85,59. 82,47 69,23. 64,62. 60,78. 55,56 46,24. 42,94. 31,76. Ro se ng år d Ki rs eb Vä er st g ra In ne rs ta de n. Hu sie. e O xi. e Fo si. lie Hy l. Li m. ha m. In ne rs ta nde Bu n nk ef lo Fl ick or. 24,42. Ce nt ru m. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0. Sö dr a. %. Simkunnighet bland flickor i Malmö årskurs 4. Figur 3. Simkunnigheten bland flickor årskurs 4 i Malmö Stadsdel. (Svenska simförbundet, 2008-05-27).. 19.

(27) 5 Resultat Simkunnighet kan innebära allt från att kunna flyta i några sekunder till flera minuter men även hopp från kant, dykning samt kunna simma en viss sträcka på djupt vatten och ändra riktning (Irgens & Madsen, 2005). Begreppet simkunnighet kan upplevas som en vedertagen definition för att avgöra om eleven är simkunnig i årskurs fem.. Enligt SLS definition av simkunnighet ska eleven kunna falla i vattnet och simma 200 meter varav 50 meter på rygg. (SLS, tillgänglig 2008-12-07). Samtliga intervjupersoner från Malmö stad och Lunds kommun utgår från Skolverket och SLS definition av simkunnighet. Skolverket har satt upp kriterier för kommunerna i Sverige. Enligt en tillsyningsrapport som Skolverket har kontrollerat i Lunds kommun framgår det att eleverna i slutet av årskurs fem ska kunna simma 200 meter i magläge samt 50 meter i ryggläge. Vidare att eleven i det tredje skolåret ska kunna simma 25 meter på djupt vatten. (Skolverket 2004, tillgänglig 2008-1207). I denna tillsyningsrapport framgår det att Malmö stad utgår från SLS definition av simkunnighet. (Skolverket 2004, tillgänglig 2008-12-06). Tolkningen av hur målet i simkunnighet för årskurs fem ska uppnå skiljer sig mellan lärare till lärare. Sju intervjupersoner utgår från årskurs fem målen även med de yngre eleverna medan den åttonde intervjupersonen har valt att använda sig av en egen progression för att lättare kunna nå upp till Skolverkets definition av simkunnighet i slutet av årskurs fem. Intervjupersonerna i Malmö Stad och i Lunds kommun använder sig av olika strategier för att ta reda på om eleverna kan simma. Det som är gemensamt för både Malmö och Lund är att de elever som behöver extra simträning prioriteras och får möjlighet att simma med de yngre eleverna. Det som skiljer Malmö från Lund är att ingen av intervjupersonerna i Lund nämner att eleverna får genomföra vattenprovet. Simundervisning i skolan innebär inte att alla elever lär sig simma.. Närheten till simhallar påverkar skolornas val av färdmedel. I Malmö framgår det av att två skolor låter eleverna åka buss till badet, medan en intervjuperson berättar att eleverna har gångavstånd till simhallen från skolan. I Lund är det två intervjupersoner som låter eleverna åka buss till badhuset medan tre intervjupersoner låter eleverna cykla eller promenera till badhuset.. 20.

(28) I Malmö använder alla våra intervjupersoner sig av simlärare för att bedriva simundervisning. I Lund är det tre intervjupersoner som använder sig av badpersonal. Undantag är att i både Malmö och Lund genomför de intervjuade idrottslärarna ett simkunnighetstest i årskurs fem. I Lund förekommer även att ansvarig klasslärare får ta hand om eleverna på badhuset. Vidare är det endast en av intervjupersonerna som själv håller i all simundervisning. Samtliga intervjupersoner i Malmö förespråkar fler simundervisningstillfällen. Vidare lyfter två intervjupersoner från Malmö fram att de vill ha mindre undervisningsgrupper. I Lund framhäver intervjupersonerna olika problem som behöver övervinnas för att kunna utforma undervisning optimalt. Liksom i Malmö nämner två idrottslärare att mindre grupper underlättar undervisningen. Vidare belyser en intervjuperson i Lund att kulturtillhörighet kan medföra att en del elever utesluts av från simundervisningen av sina föräldrar. Ingen av intervjupersonerna i Malmö nämner ekonomins påverkan för att utforma simundervisningen maximalt i skolorna. I Lund är det en intervjuperson som lyfter fram ekonomins roll och menar att inträdet på badet är dyrt och att lägre inträde skulle göra att skolan fick möjlighet till fler simundervisningstimmar. Vidare påpekar en annan intervjuperson att utbudet av simundervisningsmaterial borde vara tillgängligt i större utsträckning. Det framgår av våra intervjuer att antalet simlektionstimmar skiljer sig både inom Lunds kommun och i Malmö Stad. I våra intervjuer med två av idrottslärarna i Malmö stad framkommer det att eleverna får simundervisning i årskurs två, där antalet tillfällen varierar från 15 ggr till en gång i veckan under en termin. Den tredje intervjupersonen från Malmö anordnar simundervisning vid 12 tillfällen, först i årskurs tre. Det finns även skillnader i antalet simlektioner som bedrivs i Lunds kommun. Tre av idrottslärarna påbörjar simundervisning i årskurs tre, där antalet timmar varierar från tio till 20 lektioner. På de andra två skolorna inom Lund får alla årskurser en till två tillfällen med simundervisning per läsår.. Barn har olika förutsättningar för att lära sig att simma och befinner sig i olika stadier trots att de är lika gamla (Simförbundet, 2007). I både Malmö och i Lund framgår det att de elever som är i behov av extra simundervisning får fler simtillfällen. Enligt intervjupersonerna i Malmö kan det förekomma olika hinder som till exempel religion och sjukdom som försvårar möjligheten för eleven att lära sig simma. Bland våra intervjupersoner i Lund nämndes följande hinder som till exempel svårigheter att koordinera armar och ben, rädsla för vatten,. 21.

(29) barn med funktionshinder och psykiska besvär som skulle kunna försvåra inlärningen vid simundervisning. Enligt intervjupersonerna i Malmö förekommer det ingen skillnad kring vattenvana bland flickor och pojkar. Tre av intervjupersonerna i Lund upplever inte någon större skillnad mellan flickor och pojkar, däremot lyfter en av dessa fram flickornas tidigare mognad. Motoriken utvecklas i samma ordning hos flickor och pojkar, men flickor utvecklas generellt något tidigare än pojkar. Flickornas koordination och samordning utvecklas tidigt, medan pojkarna oftast har en större muskelstyrka redan från tre månaders ålder (Ericsson, 2003). Vidare anser en intervjuperson i Lund att skillnad i vattenvana ur ett genusperspektiv mer beror på gruppdynamiken. En annan intervjuperson i Lund säger att flickor vågar mer eftersom de har lättare att ta till sig instruktioner och även att våga ta i varandra. En av intervjupersonerna i Malmö upplever att elever med utländsk bakgrund ofta inte har någon vattenvana och istället för simundervisning får eleven träna vattenvana. Vidare ansåg samma intervjuperson från Malmö att svenska barn oftast gått i simskola tidigare, medan barn med utländsk bakgrund aldrig tidigare hade vistats i vattnet. Den andre intervjupersonen menade att många utländska barn inte fick lov att bada pga. sin religion.. Många badhus och föreningar erbjuder speciella öppettider för de flickor och kvinnor som av religiösa skäl inte kan delta på ordinarie tid. Under denna speciella öppettid arbetar endast kvinnlig personal (Sjödin, 2008). Bland våra intervjupersoner i Lund är det endast en intervjuperson som har någon större erfarenhet av elever med utländsk bakgrund i simhallen. Denne intervjuperson från Lund menar att majoriteten av icke simkunniga är invandrare, däremot kan detta förklaras med att de kommit senare till Sverige. Det var 4 intervjupersoner i Lund som ansåg att det inte fanns några större skillnader mellan könen medan den femte intervjupersonen ansåg att det berodde mer på individen. Vidare lyfte en intervjuperson fram att det kunde vara känsligt för flickor att visa sig i baddräkt och ha mens. Enligt denna intervjuperson ville en del flickor hellre ha simundervisning enbart för tjejer. Samtliga intervjupersoner i Malmö anser att den etniska och socioekonomiska bakgrunden påverkar elevernas simförmåga. Intervjupersonerna i Malmö anser vidare att föräldrar, framförallt svenska föräldrar som har råd brukar låta sina barn gå i simskola. Till skillnad från Malmö är det endast två av intervjupersonerna i Lund som nämner ekonomins avgörande roll för om barnen få gå i simskola. En av dessa lyfter fram att barnen inte har valt sina föräldrar, samt att det ges möjlighet till babysim om föräldrarna har en god ekonomi och tid. 22.

(30) Ytterligare två intervjupersoner från Lund nämner att vatten inte är en lika naturlig del av vardagen för vissa kulturer som den är för den svenska kulturen. Intervjupersonerna i Malmö anser att simträning och simkunnighet ger en ökad säkerhet vid och i vatten. Samtliga intervjupersoner anser att vattenvana, livräddning och en god simförmåga skapar trygghet i vattnet. Simfärdigheten är betydelsefull och avgörande vid livräddning i vatten. I Malmö får de elever som är i riskzonen extra simundervisning. Vårdnadshavare måste ge skriftligt medgivande till simundervisningen som barnet erbjuds på skoltid. I nuläget får elever i Malmö stad gå på simundervisning tills de har lärt sig simma. Vidare anser en intervjuperson från Malmö att många utländska elever åker till sina hemländer under sommaren och vill därför att eleverna redan i årskurs ett fick mer simundervisning under skoltid. I Lund erbjuds eleverna extra simträning under skoltid. En intervjuperson anser att problem ligger hos föräldrarna om en elev inte kan simma. I Malmö kostar simundervisningen mellan 25- 33 kr per elev inklusive ev. buss. I Lund var det bara en intervjuperson som visste hur mycket kostnad som gick åt till simundervisningen. Enligt denne köper skolan in ett simpaket för 4500kr, där tio lektioner ingår samt en simlärare. Paketpriset gället för 15 elever. I Malmö uppskattade en intervjuperson simkunnigheten hos eleverna vid denna skola i årskurs fem till 98 %. På en annan skola i Malmö var det endast tre elever som klarade kursplanens mål på momentet simning i årskurs fem. I Lund framkommer det enligt intervjuerna att de flesta eleverna är simkunniga i årskurs fem, däremot i årskurs tre kan inte alla elever simma. Figur fyra på sidan 23 visar antalet icke simkunniga elever hos de intervjuade distrikten för Malmö Stad. Från Intervjuperson ett och tre skiljer det ungefär 88 %. Från Lunds intervjuer kunde man inte få fram några direkta värden, mer än att de flesta elever är simkunniga i årskurs fem.. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Intervjuperson 1. Intervjuperson 2. Intervjuperson 3. Figur 4. Antalet icke simkunniga elever i årskurs fem, utifrån intervjupersonerna från Malmö stad. 23.

(31) Intervjupersonerna i Malmö anser att kraven på simkunnighet i Sverige är bra. De anser vidare att föräldrarna bör ta mer eget ansvar genom att barnen får möjlighet till simträning under sin fritid. Vidare vill intervjupersonerna i Malmö lyfta fram att det är viktigt att vårdnadshavare engagerar sig i sina barns simkunnighet. Bland våra intervjupersoner i Lund framkommer det att föräldrarna är måna om att deras barn lär sig simma.. I Lund framkommer enligt intervjupersonerna att vattenvana och livräddning ska vara ett naturligt inslag i simundervisningen. Vidare är intervjupersonerna i Lund nöjda med SLS definition av simkunnighet. I Malmö har två av intervjupersonerna nyligen gått en instruktörskurs i HLR utbildning, medan den tredje idrottsläraren trodde att han kunde få utbildning om han bad om det. I Lund är det endast en av de intervjuade personerna som inte har gått någon instruktörskurs i HLR utbildning men planerar att göra detta till våren. I Malmö svarade två intervjupersoner att eleverna fick HLR utbildning av skolsköterskan först i de högre årskurserna medan den tredje intervjupersonen inte lät elever få HLR under skoltid. Bland våra intervjupersoner i Lunds kommun framkom att HLR och livräddning främst genomförs för elever i årskurs åtta. Ett undantag är en intervjuperson i Lund som går igenom HLR under en speciell temadag redan i årskurs två. I Malmö anser två idrottslärare att sjukdom är den vanligaste orsaken till att elever inte är med i simundervisningen. Det framkom även att dålig simförmåga samt kroppsfixering kan medföra hinder för att elever inte vill delta i simundervisningen. I Lund framkommer orsaker som kroppsfixering, menstruation, vattenrädsla, förkylningar eller glömt kläder för att inte vara med i simundervisningen. I Lund vill intervjupersonerna lyfta fram önskemål om tillgång till simhall och simtider eftersom gymnasieskolorna har förtur till dessa. En intervjuperson lyfter fram att det kan leda till socialt utanförskap av att inte vara simkunnig. Vidare framkommer vattnets positiva effekt på kroppen. Det finns även önskemål om utbildning/fortbildning kring simundervisning för idrottslärare samt att livräddning bör ingår i kursplanen för årskurs fem. Intervjupersonerna i Malmö vill att skolan får större tillgänglighet till badtider i simhallen.. 24.

(32) 6 Analys och diskussion Vi har valt att diskutera hur simkunnigheten ser ut i nuläget i Malmö stad och Lunds kommun samt hur skolorna arbetar för att uppnå målen i simning. Utifrån flera undersökningar är det en oroväckande låg simkunnighet bland Malmös och Lunds skolbarn. Enligt SLS simkunnighetsdefinition ska eleven kunna falla i vattnet och simma 200 meter varav 50 meter ryggsim (SLS, tillgänglig 2008-12-07). År 2005 var det 81 % av eleverna i årskurs fem som kunde simma 200 meter medan år 1993 kunde 83 % simma 200 meter (SLS, Tillgänglig 2008-11-23). Vår studie visar att Skolverkets tillsyningsrapport i Lunds kommun av elevernas simkunnighet inte stämmer överens med SLS riktlinjer av simkunnighet hos elever i årskurs fem. Lunds kommun definierar simkunnighet med att eleven i årskurs tre ska kunna simma 25 meter på djupt vatten och att i årskurs fem ska kunna simma 200 meter i följd samt 50 meter ryggsim (Skolverket, tillgänglig 2008-12-07). Malmö Stad definierar simkunnighet med att skolorna bör utgå från SLS och Skolverkets definition av simkunnighet, det vill säga att kunna falla i vattnet och få huvudet under vattenytan samt kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg. Detta visar att Malmö stad och Lunds kommun har olika definitioner av simkunnighet för sina elever. Vi anser att alla borde ha samma definition av simkunnighet oavsett kommun samt enhetliga kriterier kring om de yngre årskurserna även ska utgå från årskurs fem målen eller om deras simkriterier ska revideras. Samtliga av våra intervjupersoner utgick från SLS definition av simkunnighet för elever i årskurs fem. I Lunds kommun är det ingen av de intervjuade som utgick från de simkriterier i årskurs fem som Lunds kommun rekommenderar för Lunds skolor, vilket innebär att kunna simma 250 meter i årskurs fem. Varken i Skolverket eller SLS definition framkommer vilket simsätt som ska användas utöver ryggsim 50 meter. Trots detta förknippar flera av våra intervjupersoner i både Malmö och Lundaregionen ordet simning med simsättet bröstsim i simkunnighetsdefinitionen. Det borde tydliggöras att innebörden av att kunna ta sig fram en viss sträcka även omfattar andra simsätt som till exempel frisim och fjärilsim. Vidare finns det två typer av ryggsim och definitionen borde tydliggöra vilket ryggsim som borde användas. Bläckfisken (bröstsimsbentag på rygg samt armtag) eller ”vanligt” ryggsim (används vid professionella simtävlingar). Möjligheter ges för simlärarna att anpassa simkunnighetsprovet utifrån varje elevs förutsättningar däremot försvåras trovärdigheten i att kunna jämföra simfärdigheten hos olika elever, skolor och kommuner genom att olika krav ställs.. 25.

No results found