Lärarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
HOLLYWOOD SOM HISTORIELÄRARE
- Hur man kan använda historisk spelfilm som ett hjälpmedel för
att utveckla elevers historiemedvetande
HOLLYWOOD AS HISTORYTEACHER
- How to use historical movies as a tool to develope pupils’ historical conciousness
Andreas Jönsson
Camilla Lawitz
Lärarexamen 180 poäng Examinator: Ulrika Holgersson Historievetenskap och lärande Handledare: Thomas Småberg Höstterminen 2007
ABSTRACT
I det här arbetet vill vi ta reda på hur historiska spelfilmer förhåller sig till
historiemedvetande. Det vi främst fokuserar på är hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande påverkas av den audiovisuella
historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framställa en matris för hur undervisning med hjälp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt går till väga när man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag
konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populärkulturen. I takt med medievärldens expansion har den tekniska utvecklingen och intresset för tekniska medel ökat i samhället. Filmtekniken har förbättrats, vilket har lett till att spelfilmer framstår som mer autentiska än vad de tidigare har gjort. Vårt intryck är att den historiska spelfilmen som ett hjälpmedel i undervisningen får en allt större plats i den svenska skolan. Få läromedel kan få elever att leva sig in i historiska miljöer och ännu färre kan beröra elever emotionellt som just spelfilmen. En annan fördel med spelfilm i skolan är att eleverna får verktyg så att de kan hantera mediernas bild av världen ur ett källkritiskt perspektiv.
Nyckelord: autenticitet, filmanvändning i skolan, historiemedvetande, historisk spelfilm, kritiskt
förhållningssätt.
With this essay we want to examine the relation between historical movies and historical conciousness. Our main focus is on how seniors of compulsory school relates to historical movies and how their historical conciousness is effected by the audiovisual funds in teaching of history, in purpose to develope a matrix for teaching involving movies. An additional element of our studie represents a short account of how to practically use movies in shool. In order to do this we have chosen a qualatative method with semistructured interviews. Today, school is challenged by e.g. popular cultur. In a time of an increasing flow of media in society, the interest for technical aid has increased in the society. The technical methods in moviemaking has been improved and has conveyed to movies beeing more authentic than they ever been before. Our impression is that movies based on historical events becomes more inported in school. Few didactical aids enables pupils to embrace the historical enviroment and even fewer can touch pupils’ emotions. Another advantage is that movie gives the pupils tools to create a critical thinking when relating to the medias’ perception of the world.
Key words: autenticity, historical conciousness, critical approach, historical movie, use of film in educational purposes.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 8
1.2 Syfte och frågeställningar 9 1.3 Avgränsningar 10
2. FORSKNINGSLÄGE 10
2.1 Film- och medieforskare 10 2.2 Historiedidaktiker 12 3. BAKGRUND 13
3.1Populärhistoria och film 13 3.2 Historieämnet förr och nu 14
3.3 Film – en dubbel historieförmedlare 15
3.4 Hollywood – dagens viktigaste historielärare? 16
3.5 Amerikansk dominans på den internationella filmmarknaden 16 3.6 Relationen film och historia 17
4. METOD 18
4.1 Metodiker 18
4.2 Motivering av arbetsmetod 18 4.3 Semistrukturerad intervju 19
4.4 Tillvägagångssätt och elevunderlag 19 4.5 Dokumentation 20 4.6 Urval 20 4.7 Intervjuupplägg 21 4.8 Intervjuförberedelser 21 4.9 Intervjuteknik 22 4.10 Intervjuformulär 22 5. FILMPRESENTATION 24 5.1 Hotel Rwanda 24
5.2 “Autenticitet” i ett filmvetenskapligt sammanhang 24 6. TEORI 25
6.1 Historiemedvetande 25 6.2 Historiebruk 26
6.3 Nedsippringsteorin 27
6.4 Palimpsestisk historisk medvetenhet 27
6.5 Film – ett bra men också problematiskt källmaterial 28 6.6 Hur filmen kan användas i undervisningen 29
6.8 När bör film visas? 30
6.9 Lära eleverna se film källkritiskt 31 6.10 Vad bör ett förarbete omfatta? 31 6.11 Efterbehandling 31
6.12 Film och identitet 32
7. EMPIRISK PRESENTATION 33
7.1 Ungdomars relation till historia 33 7.2 Ungdomars relation till film 34 7.3 Hotel Rwanda 34
7.4 Konflikthistoria 35
7.5 Film, identitet och autenticitet 36 7.6 Film och källkritiskt förhållningssätt 36 8. ANALYS 37
8.1 Ungdomars relation till historia 37 8.2 Ungdomars relation till film 38 8.3 Film i undervisningen 38 8.3.1 Hotel Rwanda 38 8.3.2 Urvalsproblematik 38 8.3.3 Autenticitet 39
8.3.4 Historiemedvetande 40
8.3.5 Problem med film i undervisningen 40 8.4 Konflikthistoria 41
8.5 Aktörer i filmen 41
8.6 Media och omvärldens roll 42 9. SLUTDISKUSSION 44
10. ELEVHANDLEDNING FÖR FILMANVÄNDNING I HISTORIEUNDERVISNINGEN 46
11. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 47
1. INLEDNING
Idag konkurrerar populärkulturen med skolans kunskapsmonopol. I en jämförelse mellan 1800- och 1900-talen kan man se den förra som litteraturens århundrade medan den
sistnämnda kommit att bli filmens.1 Därför är det inte förvånansvärt att dagens ungdomar, i större utsträckning än tidigare generationer ägnar sig åt film, video och TV på sin fritid. Flera forskare hävdar till och med att film och TV är de främsta kunskapskällorna för dagens barn och ungdomar. Mot denna bakgrund kan det tyckas att film och TV borde få en betydligt större plats i undervisningen och då framförallt i historieundervisningen. Få läromedel kan ge en så god konkretion och kan få eleverna att leva sig in i olika historiska situationer och miljöer, och knappast något ger en så stark emotionell påverkan.2
Länge har historiska spelfilmer varit väldigt populära och fortsätter att vara det än idag. Ett tydligt exempel på detta är 1998 års Oscarsgala där alla fem filmer som var nominerade till bästa film var baserade på historiska motiv. Att använda populärhistoriska spelfilmer i undervisningen är inte en alldeles oproblematisk ansats. Populärhistoriska spelfilmer där handlingen förlagts till förfluten tid kritiseras ofta för sin inkorrekta historieförmedling. Trots kritiken mot den historiska inkorrektheten anser vi att spelfilmen utgör ett bra komplement till historieboken och hjälper till att motverka vår tids historielöshet bland dagens ungdomar.
Traditionellt sett har det funnits ett väldigt stort avstånd mellan historiska spelfilmer och historievetenskapen. Den sistnämnda betraktade länge historiska spelfilmer som ren underhållning och uppfattades inte som en del av historieämnet. Historiker motiverade åtskillnaden genom att peka på de faktafel som ofta förekom i filmerna. Det gör att forskning kring film och historia under en lång period inte haft något existensberättigande inom
historieämnet.
Under slutet av 1900-talet skedde en attitydförändring vilket har lett till att det idag finns en hel del forskning kring film och historia. Stora delar av forskningen inriktar sig på
hollywoodproducerade filmer vilka kan ge stor påverkan då de ses av ett stort antal åskådare. Vi upplever att det finns en forskningslucka när det gäller hur elevers historiemedvetande kan utvecklas genom historiska spelfilmer. Trots det ser vi, framförallt i den ökande mängden
1
Zander Ulf, 2004, Historien är nu, s. 125. 2
examensarbeten kring historisk film och historiemedvetande, att det är något som är av vikt idag. Under den tid som examensarbetet behandlar, har vi stött på flera undersökningar i ämnet och ett utmärkande exempel utgörs av en C-uppsats från universitetet i Växjö. Denna behandlar historielärares erfarenheter av spelfilm i skolan och dess funktioner.3 Gemensamt för många undersökningar är att de fokuserar på lärarnas inställningar till spelfilm som arbetsmetod eller elevens specifika intresse för olika filmtyper. Vi har istället valt att utgå ifrån hur elevernas historiemedvetande påverkas och förändras av spelfilmen i skolan. Genom att genomföra enskilda djupintervjuer med högstadieelever efter en gemensam filmvisning vill vi demonstrera hur en historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande och vilka tankar och känslor den väcker hos eleverna.
Vårt personliga intresse för film har spelat en avgörande roll i valet av uppsatsämne. Som blivande historielärare har vi under vår praktik använt oss av film och vår erfarenhet är att det är ett mycket användbart verktyg i undervisningen. Vår uppfattning är att historiska spelfilmer mycket framgångsrikt kan användas som ett komplement till andra typer av
undervisningsmaterial och ge elever en starkare upplevelse och bidra till ett ökat
historiemedvetande. Det finns också ett stort intresse bland elever för film och det är viktigt att ta tillvara på elevers intresse i undervisningen. Vår uppfattning är att synen på film tidigare många gånger ingått i ett belöningssystem för elevers goda prestationer där ingen uppföljning eller bearbetning förekommit. Vi menar att ambitionen med film är betydligt större än så. Vi vill se film som en del av en kreativ process som kan öka elevers förståelse och kunskaper.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elevers historiemedvetande från två
högstadieskolor i Lund påverkas och förändras av historiska spelfilmer. Vi vill även ta reda på vilka tankar och känslor eleverna får när de tittar på film. Syftet är också att utveckla en matris med grundläggande tips om hur elever på högstadiet och gymnasiet kan arbeta med spelfilm i historieundervisningen.
3
Våra frågeställningar är:
Hur kan ett historiemedvetande utvecklas genom historisk spelfilm i historieundervisningen?
På vilket sätt kan man använda historisk spelfilm som källa i undervisningen? Vilken relation har ungdomar till historisk spelfilm?
1.3 Avgränsningar
I detta arbete riktas intresset mot spelfilm i historieundervisningen. För att undvika ett för stort forskningsområde har vi valt att exkludera dokumentärfilmer, faktafilmer och propagandafilmer från vår undersökning. Att även diskutera dessa typer av film skulle spränga ramarna för detta arbete. Tiden som stått till vårt förfogande har helt enkelt varit för kort för att beakta även dessa filmtyper. Med den anledningen har vi istället valt att
uteslutande koncentrera oss på den historiska spelfilmen. Avgränsningens syfte är att göra undersökningen övergripbar och öka reliabiliteten.
2. FORSKNINGSLÄGE
Historia inom spelfilm är en relativt färsk och delvis okänd terräng bland svenska forskare. På senare tid har flera försök gjorts för att försöka göra den mer bekant för en svensk kontext. Ett exempel på detta utgörs av Mats Jönsson vars avhandling Film och historia spinner vidare på historikers, sociologers och filmvetares resonemang kring historisk film. Andra som ställt sig till denna skara är Klas-Göran Karlsson, Cecilia Trenter, Peter Aronsson, Ulf Zander m.fl. Nämnda forskares resultat kommer att bearbetas i mer eller mindre omfattning.
2.1 Film- och mediaforskare
Mats Jönsson, universitetslektor i media,– och kommunikationsvetenskap vid Örebro Universitet, framlade sin avhandling Film och historia år 2004 och den behandlar hur
historisk Hollywoodfilm har utvecklats från år 1960 framtill år 2000. För att underlätta mötet med audiovisuella kulturer och medier vill Jönsson att avhandlingen ska liknas vid en
”interdisciplinär kompass”. Vidare vill Jönsson överbrygga den distans som finns i sättet att se på film och historia eftersom han anser att dessa två områden har mycket att utbyta med
varandra. Jönsson använder sig av flera olika discipliner såsom sociologi, historia och filmvetenskap för att möjliggöra utbytet mellan områdena. På så vis skapas den
interdisciplinära kompassen. Avhandlingens centrala del utgörs av fem kapitel som ägnas åt ett antal kontextualiserade och mer eller mindre kronologiskt presenterade filmanalyser. Eftersom vi fokuserar på den interdisciplinära kompassen som verktyg än de specifika filmepokerna har vi valt att inte fördjupa oss i det sistnämnda. Ett annat utmärkande drag i Jönssons forskning är den slutsats som Jönsson drar angående vad en historisk film har för avsikt att ge inblickar i. Enligt Jönsson utgör film ett historiskt källmaterial som alltid säger mer om sin produktionskontext än det gör om perioden som skildras. Film- och
recensionsanalytiska kapitlen i avhandlingen exemplifierar dessa föresatser men de specifika filmerna lämnar vi som sagt orörda i vår forskning. Jönsson propagerar även för att vi i framtiden kommer bli ännu bättre på att tyda audiovisuella medier och att de audiovisuella medierna blir mer komplexa och givande än vad de är idag vilket till stor del beror på den ökande läskunnigheten.4
Ulf Zander, fil dr. i historia vid Lunds Universitet, är medförfattare och redaktör för boken Historien är nu i vilken han propagerar för den historiska filmens ökande betydelse i historieförmedlingen i takt med den tekniska och berättarmässiga utvecklingen. Året 1998 framstår i det här sammanhanget som det senaste decenniets mest anslående säsong när det gäller produktion av historiska filmer. Exempelvis var alla fem filmer som nominerades för en Oscar i kategorin Bästa film detta år historieskildringar.5
Zander har även skrivit boken Clio på Bio som tar upp vilken påverkan amerikansk film har haft på historien och på den amerikanska identiteten. Film är alltid enbart en konstruktion av verkligheten men har ändå p.g.a. sin stora popularitet en viktig roll som historieförmedlare. Liksom filmvetaren Jönsson menar Zander att spelfilmer med historiska teman är
historieförmedlare i dubbel bemärkelse, det vill säga en historisk film säger mer om sin samtid än om den historiska kontext den utger sig för att beskriva.6 Zander menar även att film har stor betydelse för vilket synsätt åskådarna har på historien, nutiden och framtiden.7
Ingrid Lindell, kulturforskare och verksam vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet, har i sin doktorsavhandling Att se och synas belyst vilken betydelse
4
Jönsson, Mats, 2004, Film och historia, s. 201 ff. 5
Zander Ulf, 2004, Historien är nu, s. 125. 6
Zander Ulf, 2004, Historien är nu, s. 125ff. 7
genus och identitet har inom media. Lindell pekar på att det i dagens filmindustri finns ett tydligt genusperspektiv som visar att män är väldigt överrepresenterade samt vilken effekt detta får för filmbranschen.8
2.2 Historiedidaktiker
Peter Aronsson, historieprofessor vid Linköpings Universitet, har bl.a. skrivit boken Historiebruk- att använda det förflutna. Bokens centrala del kretsar kring historiebruk och historiemedvetande. Aronssons utgångspunkt är att historieämnets betydelse ligger i att skapa mening i undervisningen. Denna mening skapas genom att olika enskildheter sätts in i ett sammanhang.9 Genom en historisk mening skapas förutsättningar för att diskutera och förhålla sig till förändringar i dagens samhälle. Aronsson pekar också på vilken viktig aktör media utgör när det gäller att belysa historiska händelser. Platser, berättelser och händelser som får stor plats i media har en viss tendens att bli människors verklighet.
Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds Universitet, är liksom Zander medförfattare och redaktörer för boken Historien är nu. Karlsson arbetar mycket kring begrepp som historiemedvetande, historiebruk, historiekultur och historiedidaktik i sin forskning. Den didaktiska grundtanken enligt Karlsson är att det är viktigt att lära sig historia då den är betydelsefull för människors identitetsutveckling och att den skapar mening i tillvaron.10
Lars Terner, tidigare metodiklektor i svenska och historia i Uppsala, har skrivit en rapport som heter Bild, ljud, film och drama i historieundervisningen. I den tar Terner upp hur man kan arbeta med de audiovisuella medierna i undervisningssammanhang. Häftet är mycket praktiskt orienterad och ger en rad konkreta tips. Det man saknar är möjligen en teoretiskt grundad analys av varför filmer är intressanta att använda i undervisningen. Eftersom häftet även tar upp ljud, bild och drama så får frågan om filmen i undervisningen relativt begränsat utrymme.11
8
Lindell, Ingrid, 2004, Att se och synas. 9
Aronsson, Peter, 2004, Historiebruk, s. 57ff. 10
Karlsson, Klas.Göran, Zander, Ulf, 2004, Historien är nu. 11
3.BAKGRUND
3. 1 Populärhistoria och film
Idag har det förflutna i rörlig bildform, i TV och andra digitala medier blivit allt viktigare för allmänhetens uppfattningar om och förhållningssätt till historia. Inom televisionen har dokumentärer, spelfilmer och dokusåpor med historisk anknytning producerats och fått ett enormt genomslag som historieförmedlare. Riket som SVT sände i flera delar under 2004 utgör ett bra exempel på detta. Handlingen tar sin utgångspunkt i hur det var att leva i svensk medeltidsmiljö. Ett annat exempel på detta är Jan Guillous försäljningssuccé med
romanfiguren och korsriddaren Arn, som senare blev en TV-produktion med dokumentära inslag. Ett tredje exempel är SVT:s storslagna dramaproduktion Snapphanar som sändes under julhelgen 2006. Denna historiska produktion i tre delar utspelar sig under det s.k. skånska kriget som varade 1675-1679. Under den här tiden pendlade Skåneregionen mellan att tillhöra Danmark och Sverige och det var när danskarna försökte återerövra Skåne från Sverige som snapphanarna kämpade med danskarna mot svenskarna genom en sorts gerillakrigföring som utgick från skogarna i norra Skåne.12 Dessa tre produktioner blev publiksuccéer och har lett till att intresset för historia i samhället har ökat. Tv-produktioner av det ovan nämnda slaget har således blivit en av vår tids viktigaste historie- och
kunskapsförmedlare, inte minst på grund av sin genomslagskraft då de ofta lockar en stor publik.
Enligt Zander menar Anton Kaes att filmskapare och tv-regissörer medvetet kan tänkas välja ut politiskt korrekta representationer av en i övrigt problemfylld historisk period i syfte att förhindra uppkomsten av nya negativa samhällsströmningar såsom en aggressiv nationalism. Om dessa versioner av händelsen visas upprepade gånger på vita duken och i tv-rutan blir det så småningom svårt för framtagna motbilder att göra sig gällande. Faran med detta är att det är den korrigerade skildringen som blir det som återstår av historien. Kaes belyser även den för många lärare och säkerligen många regissörer svåra urvalsproblematiken. För dessa människor föreligger en stor svårighet i att välja relevant stoff. I en jämförelse mellan dessa två blir konsekvenserna av en regissörs val av stoff större eftersom den förmedlas till en mycket större publik än vad som är fallet för lärare.13
12
www.ne.se, sökord: skånska kriget (2008-01-04) 13
3.2 Historieämnet förr och nu
Historieundervisningen i den svenska skolan har under årens lopp sett väldigt olika ut och haft olika mål. Från 1800-talet och fram till något årtionde efter andra världskriget var
historieämnets roll att bygga upp ett gemensamt kulturarv där nationen var i centrum.14 Historieämnet skulle skapa en fosterlandskärlek hos medborgarna. Under denna period var historia ett isolerat ämne som hade lite eller ingen kontakt med övriga ämnen. Det fanns ett tydligt fokus på enskilda händelser och årtal. Undervisningens byggdes upp utifrån ett
uppifrånperspektiv där ofta kungar och krig stod i centrum.15 Historieämnet hade länge också en stark religiös prägel med utgångspunkt från kristna värderingar.
Målet med historieundervisningen idag är ett helt annat:
Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur. Ämnet skall stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension och ge möjlighet att leva sig in i gångna tider och de förutsättningar som funnits för män, kvinnor och barn i olika kulturer och samhällsklasser. Detta skall utveckla förståelse av nutiden och vara en grund för att anlägga perspektiv på framtiden.16
Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven:
utvecklar en förmåga att bedöma tillförlitlighet och värde hos olika texter, bilder, medier och andra källor.17
Ett av historieundervisningens grundelement är den källkritiska aspekten, som även är relevant i alla ämnen och i samhällslivet. Historielärarnas kanske viktigaste uppgift är att förse eleverna med verktyg som hjälper dem att inhämta, värdera och ta ställning till
information som de möter både ute i samhället och i skolan. Detta kan ses som ett steg mot ett utvecklande av ett kritiskt medvetande och analytiskt tänkande. Konkretiseras elevernas kritiska och analytiska synsätt i undervisningen stärks och utvecklas elevens kritiska förmåga
14 Aronsson, 2004, s.29. 15
Berggren Lars, Greiff Mats, 2000, En svensk historia från vikingatid till nutid, s. 7f. 16 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId=2087 (2008-01-04) 17 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId=2087 (2008-01-04)
och förhållningssättet till historiska källor, texter och andra relevanta och nyttiga medier som kan tänkas användas i skolorna idag.18
Idag är historieämnets uppdrag att vara identitetsskapande. Elever ska kunna sätta sig in i och förstå hur hon lever idag genom att studera historien. På så sätt skapas en förståelse för den egna identiteten. Det handlar också om att elever ska vara självständiga och kritiskt tänkande individer. Istället för enskilda händelser blir ett helhetsperspektiv viktigt för att få djup förståelse för processer och förändringar i historien. En betydelsefull historia formas då den ger mening, legitimitet och upphov till förändring.19
Mening skapas genom att enskilda händelser, personer eller företeelser sätts in i ett större sammanhang vilket ger en helhetsförståelse. Vilka är vi och vart är vi på väg? Här är olika gestaltningsformer som film och litteratur viktiga för att historien ska kunna levandegöras.
Legitimitet skapas genom att både hela grupper och individer kan hitta en identifikation som ger en gemenskap.
Förändring kan skapas både genom att förebilder från historien inspirerar oss idag till efterföljd eller att med kritiska ögon se tillbaka vilket kan skapa en vilja till
förändring. 20
3.3 Film- en dubbel historieförmedlare
1900-talets absolut viktigaste förmedlare av historiska budskap är filmen vilket även har hållit i sig under de första åren på 2000-talet.21 Vad är det då som gjort att filmen blivit en sådan populär historisk förmedlare? En stor del av svaret ligger i att filmen på ett levande sätt genom ljud och bild skapar en upplevelse för tittaren. Den ökade produktionen av historisk film är en viktig del i att historiebruket blivit alltmer kommersiellt. Historiska spelfilmer har en viktig roll som historieförmedlare på ett dubbelt sätt. Filmen är först en tolkning av en viss historisk händelse eller tidsperiod som filmen utspelar sig i. Sedan säger också filmen en hel del om den tidsanda som filmen spelas in i vilket ger stor inverkan på hur filmen utformats. Ett tydligt exempel är Oliver Stones JFK från 1991. Filmen utspelar sig under 1960-talet med 18 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId=2087 (2008-01-04) 19 Aronsson, 2004, s. 57. 20 Aronsson, 2004, s. 57 ff 21 Zander, 2004, s. 125.
mordet på John F Kennedy i centrum men säger också en hel del om den tidsanda som filmen spelades in i då konspiratoriska teorier var aktuella i samhällsdebatten.22
3.4 Hollywood - dagens viktigaste historielärare?
Frågan kan ses som provokativ då det kan uppfattas som att dagens historieundervisning inte ger eleverna så mycket kunskap. Historikern Pelle Snickars ställde sig den frågan i en artikel i Svenskadagbladet den 13 maj 2004.23 Det Snickars vill belysa är hur stort inflytande
historiska spelfilmer många gånger kan ha för elevers historieuppfattning. Den
historieundervisning som förr fanns i skolan spelade med största sannolikhet större roll för elevernas historiekunskaper än dagens undervisning. Idag är skolan utmanad från flera håll t.ex. massmedia och Internet och skolan är inte längre den självklara platsen för elevers utvecklande av elevers historiemedvetande.24 Filmen har visat sig vara den mest inflytelserika förmedlaren av historia.25
En populär film kan nå ut till väldigt breda samhällsgrupper med miljontals tittare.
Filmproduktionen i Hollywood är idag en miljardindustri. Med så enorma belopp inblandade finns även starka ekonomiska motiv i en filmproduktion. Hollywood är idag en väldigt stor maktfaktor. Den bestämmer i hög grad vilka platser, berättelser och händelser som existerar i folks medvetande genom att de beskrivs, analyseras och diskuteras i filmens värld.26 De händelser och platser som får liten eller inget utrymme i media är också något som människor har väldigt begränsade kunskaper kring. Det man har begränsade kunskaper om har man också väldigt svårt att förhålla sig till.
3.5 Amerikansk dominans på den internationella filmmarknaden
Amerikansk film har aldrig varit så dominerande som den är idag. Trots att USA producerar knappt tio procent av världens filmer står landet för över sjuttio procent av intäkterna på hela världsmarknaden.27 Dominansen beror på olika sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Populära hollywoodproduktioner är omfattande ekonomiska projekt och väldigt mycket pengar investeras som produktionsbolagen ska få igen genom filmernas intäkter. Det gäller då att nå en så stor publik som möjligt och försöka ligga så nära publikens preferenser. Filmer
22 Zander, 2006, s. 30. 23
http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/artikel_145927.svd (2008-01-04) 24
Karlegärd Christer, Karlsson Klas-Göran, 1997, Historiedidiaktik, s. 49. 25
Zander, 2006, s. 14. 26
Aronsson, 2004, s. 51. 27
levereras utifrån en viss förväntningshorisont.28 Filmen återspeglar ofta rådande värderingar, identiteter och problem. Men det är viktigt att komma ihåg att Hollywoodproduktioner många gånger har en stor spännvidd och att det sällan finns några entydiga mönster.29
3.6 Relationen film och historia
Historievetenskapens syn på historiska spelfilmer har länge genomsyrats av en stor skepsis. Film har strikt setts som underhållning och det har funnits en tydlig åtskillnad mellan historieforskning och film. Ett av de vikigaste argumenten för denna åtskillnad har varit att filmer allt som oftast består av historiska felaktigheter. Historiker har också väldigt ofta varit misstänksamma mot den historiska spelfilmen då deras monopol på historieförmedlingen blev hotad. Man har länge blundat för det faktum att akademiska texter inte längre är den största spridningskällan av historia. Det är först under senare år som historiska spelfilmer i allt högre grad har uppmärksammats som betydelsefulla historieförmedlare.30 Det finns också ett stort problem inom historievetenskapen när man källkritisk ska granska historiska spelfilmer. Många gånger grundar sig källanalysen på analyserandet av texter.31 Det är dock stor skillnad mellan att analysera film och text och analysramarna är helt olika. Bristen på analysramar för film är något som gjort att historieforskningen inte riktigt vet hur man ska förhålla sig till filmindustrin.
Filmen sågs i sin barndom som ett ovärderligt hjälpmedel där uppgiften i första hand vara att dokumentera ”verkligheten”. Historiska spelfilmer är i första hand inte ute efter att spegla en helt korrekt historisk sanning utan målsättningen är att producera en framgångsrik film.32 Detta innebär inte att den historiska research som görs många gånger är väldigt noggrann och att filmer ofta har som målsättning att i så stor utsträckning som möjligt spegla den historiska miljön.
28
Gustavsson Tommy, 2006, Film som historisk källa, s. 482ff. 29 Zander, 2006, s. 269. 30 Gustavsson, 2006, s. 481. 31 Gustavsson, 2006, s. 478. 32 Zander, 2006, s.33
4. METOD
4.1 Metodiker
Martyn Denscombe, professor i socialforskning vid DeMontfort universitet i Leicester i England, har författat Forskningshandboken som tar sin utgångspunkt i små och begränsande forskningsprojekt. Denscombe går grundligt igenom olika forskningsstrategiers fördelar respektive nackdelar.33
Jan Trost, professor vid Uppsala Universitet och forskare i sociologi, är ett etablerat namn inom forskningsvetenskapen när det gäller att arbeta med kvalitativa metoder. I Kvalitativa intervjuer, en handbok i intervjuteknik för forskare och studenter, ger Trost väldigt många användbara praktiska tips och råd för hur intervjuer bör utformas för att få ett lyckat resultat.34
Malin Thor, lektor i muntlig historia vid Malmö Högskola och redaktör för boken Muntlig historia, belyser i den nämnda boken betydelsen för intervjuteknik i samband med den muntliga historieforskningen. Thor diskuterar vilka fördelar intervjuformen är som redskap i forskningen. Genom intervjun kan underifrånforskning ske där vanliga människor sätts i fokus och kan även fungera i emancipatoriskt syfte. Thor visar på vilken användbarhet intervjuformen har när det gäller att undersöka individuellt samt kollektivt handlande.35 Människors minne och medvetande är processer som formas kontinuerligt.
4.2 Motivering av arbetsmetod
Vi har i vår undersökning valt att undersöka hur elevers historiemedvetande kan påverkas genom att se på en historisk spelfilm. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av intervjuer med högstadieelever. Val av metod beror helt och hållet på vad som är målet med undersökningen. Om målsättningen är att kunna göra generaliseringar genom att resultatet ska kunna redovisas i statistik och olika tabeller är ett kvantitativt arbetssätt att föredra. Då måste också frågorna som ställs t.ex. i enkätform vara anpassade efter detta. Vår målsättning är en annan. Vi vill försöka förstå hur elever resonerar om och tänker om film men även analysera om film kan utveckla elevers historiemedvetande. Med den utgångspunkten är den kvalitativa
33
Denscombe, Martyn, 2000, Forskningshandboken. 34
Trost, Jan, 2005, Kvalitativa intervjuer. 35
metoden att föredra.36 Vi tror att resultatet blir mer givande om man försöker hitta ett djup i intervjufrågorna och bearbetningen av dessa snarare än om man använder sig av t.ex. enkäter till ett större antal elever där resultatet tenderar att man endast skrapat lite på ytan. Intervjuer kan också fungera i emancipatoriskt syfte där de som intervjuas uppmärksammas och ges möjlighet att utveckla sina åsikter.37 Eleverna som intervjuas får en känsla av att någon lyssnar på dem och att deras åsikter är värda något.
4.3 Semistrukturerad intervju
Martyn Denscombe skiljer på tre olika typer av intervjuer: strukturerad, semistrukturerad och ostrukturerad.38 I den strukturerade intervjun har den som intervjuar stark kontroll över hur svaren och frågorna utformas. I den semistrukturerade intervjun har den som intervjuar kanske en färdig lista med vilka ämnen som ska tas upp under intervjun men man är flexibel när det gäller ordning och följd vilket gör att det finns möjlighet för den som intervjuas att utveckla sina tankar. I den ostrukturerade intervjun är forskarens roll att ingripa så lite som möjligt. Den som intervjuas ska tala så fritt som möjligt utifrån ett tema som satts upp. Vår målsättning är att genomföra semistrukturerade intervjuer. Den semistrukturerade intervjun ställer höga krav på oss som intervjuar. Det gäller att de frågor som ska tas upp är väl avvägda och det gäller att ge eleverna möjlighet till eftertanke där de kan utveckla sina funderingar.
4.4 Tillvägagångssätt och elevunderlag
Vi har valt att göra vår undersökning på två skolor inom Lunds kommun. Skolorna har i stort sett liknande upptagningsområde där många av eleverna har föräldrar med akademisk
bakgrund och skolorna har ett relativt högt betygsgenomsnitt. Undersökningen gjordes i två klasser, en niondeklass och en åttondeklass. Eleverna fick först i helklass se filmen Hotel Rwanda. Eftersom filmen är nästan två timmar lång var vi tvungna att klippa ner den till en och en halvtimme. På så sätt var det möjligt att visa den sammanhängande under ett
lektionspass. Vi kände att vi kunde klippa bort vissa delar utan att påverka filmens handling på ett alltför negativt sätt. Givetvis är det optimala scenariot att kunna visa filmen i sin helhet. Att inte få se filmen i oklippt version kan av eleverna uppfattas som ett störningsmoment. Vi anser att detta tillvägagångssätt var det mest lämpliga utifrån de möjligheter vi hade.
36 Trost, 2005, s. 23. 37 Thor, 2006, s. 54. 38 Denscombe, 2000, s. 134.
Innan filmen talade vi om i vilket syfte filmen sågs och berättade lite om vårt examensarbete. Eleverna fick också en kort genomgång kring Rwanda och dess historia för att få en
bakgrundsförståelse för filmen. Innan vi visade filmen frågade vi om det fanns några frivilliga elever som kunde ställa upp på intervjun om filmen efteråt. Av de frivilliga valde vi ut fem elever till intervjun. Intervjuerna skedde i ett fall direkt efter lektionen och i ett annat fall med en kort lunchrast emellan. Intervjutiden skedde inte på elevernas fritid utan vi ”lånade” eleverna från andra lektioner. Vi intervjuade totalt tio elever, sex flickor och fyra pojkar. Vi strävade efter att hitta en jämn könsfördelning hos intervjupersonerna och den målsättningen lyckades vi nästan fullt med.
4.5 Dokumentation
Samtliga intervjupersoner godkände också att vi spelade in intervjun digitalt. Det är ett väldigt bra hjälpmedel för oss som intervjuare och gav stora fördelar.39 Vi kunde på ett helt annat sätt rikta in oss på själva frågeställningarna och intervjun blev mycket mer avslappnad då vi inte behövde sitta och anteckna vad varje elev sade. Under intervjuerna antecknade vi enbart i stora drag vad eleverna reflekterade över och gick tillbaka till inspelningarna när vi analyserade materialet. Den tidsmässiga målsättningen för varje enskild intervju var cirka femton minuter. En intervju som är kortare än så hade inte gett lika uttömmande svar på de frågor som vi ville ta upp. Här var vi väldigt flexibla då det gäller att ge utrymme för eleverna att utveckla sina tankar och känslor. Spannet i intervjutid blev stort, från strax över femton minuter till nästan trettio minuter. Denna tidsskillnad har vi inte uppfattat som något problem.
4.6 Urval
Vårt urval av intervjupersoner är inte oproblematiskt. Eftersom intervjuerna är frivilliga är risken stor att de elever som intervjuades också har störst intresse för film och på så sätt kanske har lättare att svara på intervjufrågorna. Vi anser att ett annat tillvägagångssätt hade varit svårt. En förutsättning för en lyckad intervju är att intervjupersonerna själv vill ställa upp på intervjun. Det är etiskt väldigt svårt att försvara intervjuer som man mer eller mindre har tvingat intervjupersonerna till.40 När vi arbetade fram frågorna för intervjun bedömde vi att frågorna inte var av känslig karaktär för den personliga integriteten.41 Detta tillsammans med att elevernas ålder var relativ hög gjorde att vi inte ansåg det vara nödvändigt med tillstånd 39 Trost, 2005, s. 53. 40 Trost, 2005 s.63. 41 se bilaga 1
från elevernas föräldrar.42 För oss räckte det att deras lärare var informerade om vad vi skulle göra och gav sitt godkännande. Elevernas svar har behandlats konfidentiellt.
4.7 Intervjuupplägg
Intervjuerna ägde rum i mer eller mindre direkt anslutning till filmvisningen vilket också var vår uttalade målsättning. Vi menar att det är avgörande för intervjuernas kvalitet att de
genomförs i anslutning till filmvisningen. Intervjufrågorna kretsar kring elevens upplevelse av filmen och att göra intervjuerna dagar eller veckor efter filmvisningen hade inte varit så lyckat. Ett tillvägagångssätt för att få med ett större antal elever när man använder sig av intervjumetod är att utföra gruppintervjuer där flera elever intervjuas samtidigt. Fördelen med gruppintervjuer kan också vara att de skapar en interaktion mellan eleverna vilket gör att eleverna kan ta del av andras resonemang och utveckla sitt eget. Det finns även flera problem med att använda sig av denna metod. Risken är överhängande att vissa elever i gruppen tar över och dominerar intervjun vilket gör att de mer tystlåtnas tankar och resonemang inte kommer fram. Här finns också en genusproblematik där tjejer generellt sätt har svårare att göra sin röst hörd än killar. En stor nackdel är att de åsikter och tankar som kommer fram är dem som uppfattas som ”korrekta” inom gruppen. Det blidas lätt en konsensus där eleverna håller med varandra vilket inte gör att de tänker efter själva 43 Det gör att de tankegångar som eleven egentligen har inte alla gånger kommer fram. I vår undersökning är vi intresserade av hur elevens historiemedvetande förändras. Varje elev har sitt eget historiemedvetande och vi är intresserad av hur just detta kan utvecklas genom film. Därför kommer vi att använda oss av enskilda intervjuer. Genom gruppintervjuer hade inriktningen varit på hur elever utvecklar sitt historiemedvetande genom att diskutera och förhålla sig till andra elever. Även det är ett nog så intressant upplägg men vi har valt en annan inriktning.
4.8 Intervjuförberedelser
När man intervjuar elever är det viktigt att beakta den maktposition som uppstår.44 Vi som intervjuar kan ses i en lärarroll då de elever som intervjuas går i klasser där vi gjort vår lärarpraktik. Detta skapar givetvis en maktbalans där eleverna är i underläge. Det finns också en risk att eleverna tillrättalägger svaren genom att ge de svar som de tror att vi vill ha. Det finns även fördelar med att intervjua elever som vi sedan tidigare har en relation till. Eleven 42 Trost, 2005, s.104. 43 Denscombe, 2000, s. 137. 44 Trost, 2005, s.46.
känner kanske inte en nervositet eller otrygghet som hade varit mycket möjlig om de
intervjuats av en helt främmande person. Det kan göra att kvalitén på intervjun ökar då eleven har lättare att öppna sig och utveckla sina tankar. Val av miljö som intervjun äger rum i har också betydelse. Platsen som intervjun ska äga rum på måste kännas trygg för eleven. En klassrumsmiljö kan kännas stel och tråkig medan en rasthall kan bli väldigt stökig. Vi valde att genomföra intervjuerna i mindre grupprum som ligger i anslutning till klassrummet. Det ger en trygg miljö och skapar goda förutsättningar för en lyckad intervju.45
4.9 Intervjuteknik
Det är viktigt att den som gör intervjun har en så neutral inställning till ämnet och de frågor som ställs som möjligt. Subjektiva kommentarer kan vara förödande för hela intervjun. Det är eleven som intervjuas och då är det han eller hon som ska utveckla sina åsikter. Om
intervjuaren uttalar sig om sina åsikter är risken att intervjupersonen färgas av dessa
uppfattningar. Risken blir särskilt överhängande om det redan finns en maktposition mellan vuxen och elev. Intervjupersonen måste känna tryggheten och friheten att få säga vad den vill och intervjuaren får aldrig säga emot, även om de åsikter och uppfattningar som kommer fram är kontroversiella.46 Det är också viktigt att vara medveten om hur intervjuarens och
intervjupersonens olika sociala bakgrund, ålder, kön och språkbruk påverkar intervjun.47 Vi försökte att i så stor utsträckning som möjligt genomföra intervjuer där intervjuaren och intervjupersonen var av lika kön, det lyckades dock inte fullt ut. När vi tog fram vårt
intervjuformulär arbetade vi också med språkbruket i frågorna för att de skulle vara på samma nivå som eleverna.
4.10 Intervjuformulär
Intervjufrågorna måste vara väldigt noga och väl planerade. I vårt intervjuformulär utgick vi från sex olika teman som vi ville att intervjuerna skulle kretsa kring:
Elevens historieintresse Elevens filmintresse Filmens handling Konflikthistoria 45 Trost, 2005, s. 44. 46 Thor, 2006, s. 56. 47 Thor, 2006, s.153.
Aktörer i filmen och elevens inlevelseförmåga Media och omvärldens roll
De två första rubrikerna avser att undersöka elevens generella historie- och filmintresse. Frågorna som följde till dessa rubriker syftade till att få eleverna mer avslappnade och mindre nervösa då frågorna var av en lättare karaktär och utgick från deras personliga intresse. Den tredje rubrikens syfte var att kartlägga elevens syn på filmen då denne med egna ord ska berätta om dess handling. Eleven fick förhålla sig till frågor som handlade om konflikter mellan hutu och tutsi, etnisk rensning och konflikter i historien som påminner om den som var i Rwanda. Speciellt förmågan att dra paralleller till olika historiska händelser visar på elevens förmåga att ur ett genealogiskt perspektiv relatera nutiden till dåtiden. Den fjärde rubriken handlar om konflikter i historien som påminner om rwandesiska inbördeskriget. Vi vill
undersöka elevens förförståelse i ämnet. För att kunna förklara hur en konflikt uppstår hur den skulle kunna lösas krävs en djupare historisk förståelse. Femte rubriken handlar om elevens inlevelseförmåga, empati och identifikation med personerna i filmen. De fick frågor om dem tror att en person kan förändra historien. Det handlar om att se hur utvecklat elevens
historiemedvetande är och kunna se att varje människa både är skapare och skapad av
historien. Sista rubriken handlar om västvärldens och FN:s agerande i filmen. Här försöker vi få fram ett kritiskt förhållningssätt hos eleverna. Det handlar om propaganda och elevens syn på media i allmänhet. Syftet med dessa frågor är att se om eleverna har förmågan att skilja på olika typer av information och i fall de känner till dess svagheter och styrkor utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
Under varje tema arbetade vi fram flera olika alternativa frågeställningar.48 Målsättningen var dock inte att alla elever skulle svara på alla frågor och i exakt samma ordningsföljd. Genom valet av semistrukturerade intervjuer gavs möjligheten för intervjupersonerna att själva kunna påverka och styra inriktningen på intervjun.
48
5. FILMPRESENTATION
Som vi tidigare nämnt har vi valt att använda oss av filmen Hotel Rwanda i vår undersökning. Vårt intryck är att det finns ett intresse för den i skolan och att den fungerar utmärkt som undervisningsmaterial. Här nedan följer en presentation av filmens handling och våra motiv till filmvalet.
5.1 Hotel Rwanda
Den internationellt uppmärksammade och Oscarsnominerade filmen Hotel Rwanda (2004) är verklighetsbaserad och ger en känslosam inblick i folkmordet i Rwanda. Terry George som står för regiarbetet berättar historien om hotelldirektören Paul som är hutu men gift med en tutsikvinna. När rebeller från hans egen folkgrupp försöker mörda tutsibefolkningen skapar Paul en fristad på sitt lyxhotell och räddar på så sätt livet på över tusen tutsiflyktingar.49 På knappt tre månader mördades en miljon människor när hutubefolkningen tog ut sin hämnd på tutsiminoriteten. Mats Bråstedt från Expressen har bland annat beskrivit den som ”en
afrikansk Schindler’s list”.50 Filmen kommer rätt långt på en realistisk iscensättning. Filmen lyckas attrahera och fånga intresset hos publiken och skapa en närvarokänsla. Detta gav ett gott resultat i vart fall om vi får tro omdömen av filmrecensenter och högstadieelever som varit föremål för vår undersökning. Vidare tar filmen upp kritik mot västvärldens passivitet inför den växande förödelsen i landet. Kritiken riktas även mot den belgiska kolonialmakten som mer eller mindre ligger till grund för konflikten.51 En av filmens många fördelar är att den har förmågan att på ett gripande sätt förmedla tragedin och skräcken i mänskligt lidande. Samtidigt uppvisar filmen den medmänskliga kapacitet som finns i varje individ.
Avslutningsvis utmanar filmen oss att dra lärdom av historien och att inte göra samma misstag än en gång. Av dessa anledningar är filmen intressant att betrakta.
5.2 ”Autenticitet” i ett filmvetenskapligt sammanhang
Ända sedan filmens vagga har spelfilmer som utspelar sig i en iscensatt historisk händelse utövat stor lockelse på publiken. Även historiska händelser har alltid varit ett populärt tema
49 http://svt.se/svt/road/classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=37255&a=353837&lid=puff_352202&lpos=extra_1 (2008-01-06) 50 http://www.expressen.se/1.186170 (2008-01-07) 51 http://svt.se/svt/road/classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=37255&a=353837&lid=puff_352202&lpos=extra_1 (2008-01-07)
inom filmbranschen.52 En av filmskaparnas största utmaning ligger i att göra filmer så autentiska som möjligt, d.v.s. skapa trovärdighet hos publiken. Den nya digitala teknikens landvinningar inom filmbranschen har gjort det möjligt för filmskapare att lättare återskapa historiska miljöer.53
Många röster från forskar- och litteraturvärlden kritiserar ofta hur underhållningsvärdet många gånger får gå före den historiska korrektheten när det gäller historiska spelfilmer som visas på vita duken eller i TV.54 Ett exempel på detta är inledningsscenerna till filmen
Gladiator då brinnande ammunition i form av pilar förekommer. Dock tvivlar många forskare på att den här stridstekniken användes under antiken. Istället menar de på att denna detalj har istället velat visa att filmens romare ledde den antika utvecklingen då de hade ”den bästa napalmen” vid den tiden.55 Likaväl som den visuella historien kan likrikta det kollektiva minnet kan den bidra till att föra fram sådan historia som varit kollektivt glömd eller förträngd.
6. TEORI
6.1 Historiemedvetande
Alla människor har ett historiemedvetande, enligt Aronssons sätt att se på saken. Denna medvetenhet ligger till grund för hur historia uppfattas och utgör en central del i den historiedidaktiska diskursen. Dess syfte är att fånga kopplingarna mellan dåtid, nutid och framtid. Enligt Aronsson finns ingen historielöshet eftersom alla människor i praktiken uttrycker relationer mellan då, nu och framtid. I denna mening blir historiemedvetande en subjektiv företeelse som oftast gör sig gällande i form av attityder och handlingar, sällan medvetet.56 Även kursplanerna understryker att elever ska förvärva ett historiemedvetande och står med som det första av strävansmålen för historieämnet i grundskolan.57
Klas- Göran Karlsson beskriver följande kriterier för hur ett historiemedvetandet kan påverkas: 52 Zander, 2004, s. 125ff. 53 Zander, 2004, s. 125ff. 54
Snickars, Pelle, Trenter Cecilia, 2004, Det förflutna som film och vice versa, s. 9. 55
Zander, 2004, s. 132. 56 Aronsson, 2004, s. 67f.
En dramatisk yttre omvandlingsprocess. Här nämns ofta berlinmurens fall som exempel på en dramatisk händelse som fick stor påverkan.
Historiemedvetandet är normalt en trögrörlig mental och kulturell struktur. Det krävs starka yttre eller inre krafter för att ens historiemedvetande ska påverkas.
Historiemedvetandet är dock individuellt så olika individer påverkas på olika sätt. Genom att i en förmedlingssituation på ett skickligt sätt hitta en bearbetning av ämnet
vilket skapar en dubbel historisk tankeprocess. 58
6.2 Historiebruk
Enligt Peter Aronsson, baserar sig vårt historiebruk på vår historiekultur, d.v.s. de källor, artefakter, sedvänjor och påståenden med referenser till det förflutna som erbjuder möjligheter att länka samman relationen mellan dåtid, nutid och framtid.59 Den typen av
sammankopplingar är vanliga både inom musei- och skolvärlden. Hans definition av
historiebruk innebär således att exempelvis ett museum väljer ut föremål och berättelser ur det förflutna för att belysa en tidsanda eller ett skeende. Genom att lyfta ut olika delar ur
historiekulturen skapas således meningsskapande helheter som bidrar till att ge oss riktlinjer i nuet. Historiebruket är nära förknippat med historiemedvetande vilket innebär en mental process i vilken sambandet mellan dåtid, nutid och framtid etableras. Människan tolkar med andra ord sitt nu utifrån sitt förflutna, för att förbereda sig på sin framtid. Enligt Aronsson är det ett visst urval av historiekulturen som iscensätts i ett historiebruk som aktiverar ett historiemedvetande. Kunskap och berättelser om det förflutna skapar i sin tur ett ”erfarenhetsrum” med möjligheter för människan att bilda sig vissa föreställningar om framtiden. Sammanfattningsvis blir varje del av vårt kulturarv och de livserfarenheter vi människor samlar på oss en del av vårt historiemedvetande. Ett exempel är filmen Hotel Rwanda som genom sitt historiebruk belyser folkmordet och skapar ett historiemedvetande kring denna händelse. Detta leder i sin tur till att vi kan få möjlighet att lära av historien och inte begå samma misstag.
Det kommersiella bruket av historia är idag alltjämt stort i samhället och många människor har behov av att känna till sitt förflutna. En enkel lista från Turismdelegationen visar på de konventionella besöksmålen där bara Skansen och Vasamuseet når till tio-i-topp. Många
58
Karlsson, 2004, s. 51. 59
andra svårkommersialiserade historiska besöksmål ligger också högt på listan: Domkyrkorna i Lund och Uppsala, Ale stenar, Gamla Uppsala och Gamla Linköping. Likaså är en betydande del av filmindustrin och tv-tablån befolkad av förflutna tider. I Sverige är historien om Jan Guillous tempelriddare Arn Magnusson mycket populär. Från början en romankaraktär som senare kom att figurera som fiktiv gestalt i dokumentären om Svea rikes födelse, med Jan Guillou som berättare. Även internationella historiska storfilmer dominerade av amerikanska värderingar har under senare år stått för en stor del av biografintäkterna. I själva verket är film och tv-tittande det vanligaste sättet att bruka historia i västvärlden. All bruk av historia kan i vidaste mening sägas handla om människors sökande efter mening, identitet och sammanhang i tillvaron. 60
6.3 Nedsippringsteorin
Historieprofessorn Klas-Göran Karlsson menar att det är historiker, historielärare, anställda och besökare på museer och i arkiv som är brukare av historia. Det är dem som utgör den vetenskapliga historien. Enligt Karlsson är det historikerna som genom sin forskning skapar ny historia. De vetenskapliga resultaten sprids senare till det större samhället genom museets tjänstemän och skolans historielärare.61 I historiedidaktiska kretsar kallas framställningen ovan för ”nedsippringsteorin” och är ett försök att illustrera de olika sätt på vilka historia brukas i samhället. I typologin hamnar den vetenskapliga historien högst upp och den kommersiella historien längst ner. Således befinner sig vetenskapsmännen högst upp i typologin medan de som är verksamma inom reklam, ekonomi och massmediala områden de som anses vara de minst ansedda brukarna av historia.62
6.4 Palimpsestisk historisk medvetenhet
Filmvetaren Vivan Sobchack teorier tar sin utgångspunkt i att vår dagliga och ständigt ökande kontakt med media har idag större påverkan på vår historiesyn någonsin tidigare. Den
enskilde individen har i vår ”audiovisuella kultur” blivit så van vid en pendling mellan fiktion och verklighet, då och nu, att han eller hon sällan separerar dessa tidigare tydligt åtskilda begrepp. I sina försök att finna en alternativ term att förhålla sig till det förflutna lanserade Sobchack ett begrepp, nämligen palimpsestisk historisk medvetenhet, till vilket Jönsson återkommer till i sin avhandling Film och historia. Denna kan beskrivas som ett sätt att tänka 60 Aronsson, 2004, s. 45f. 61 Karlsson, 2004, s. 52f. 62 Karlsson, 2004, s. 56.
på det förflutna som sammanbinder förmodade motsatspar såsom myt och historia. Denna palimpsestiska historiska medvetenhet har idag stor relevans inom den historieveteskapliga disciplinens produktion och inriktning.63
Den palimpsestiska historiemedvetenheten framhävs som ett alternativt sätt att bruka historia. Argumentet för relevansen hos denna nya medvetenhet går i korthet ut på att vi idag förhåller oss till det förflutna utifrån mer flerskiktade idéer om dåtiden än tidigare. Ett av skälen till detta går att finna i globala massmediers allt större koncentration på historiska skildringar. Och en av de mest dominanta strömningarna i detta flerskitade utbud utgörs av historisk Hollywoodfilm.
6.5 Film – ett bra men också problematiskt källmaterial
Att använda sig av film i undervisningssyfte har som vi visat stora fördelar. Det finns ett stort intresse bland ungdomar för film och som vi tidigare har skrivit kan film bidra till ett
identitetsskapande.64 Den största delen av den traditionella undervisningen i historia utgår från ett genetiskt perspektiv som studerar den stora historien och förklarar
förändringsprocesser.65 Detta beror i stor utsträckning på att många lärare kommer från en genetisk tradition som ofta reproduceras. Elever däremot ser i stor utsträckning historien som genealogisk där man tolkar historien utifrån nuet. Det gör att elever kan se
historieundervisningen som tråkig och ointressant. Här uppstår ett historiedidaktiskt problem. Filmen kan här fungera som ett hjälpmedel. Film har ofta en genealogisk utgångspunkt där historien tar sin utgångspunkt från nuet och tolkas utifrån det. På så sätt kan man se historiska spelfilmer som ett möte mellan det genetiska och det genealogiska perspektivet.66 Därmed ger filmen goda förutsättningar att utveckla historiemedvetandet. Det är genom att koppla
samman både det genetiska och det genealogiska perspektivet som ett historiemedvetande har störst möjlighet att utvecklas.
Användandet av filmer som belyser historiska händelser i en historieundervisning där man vill utveckla elevers historiemedvetande är långt ifrån problemfritt. Risken finns att historiska händelser och perioder blir ensidigt och osakligt skildrade. Filmen kan också vara historiskt
63 Jönsson, 2004, s. 12ff. 64 Lindell, 2004, s. 190. 65 Eliasson, 2004 s. 296. 66 Zander, 2004, s. 137.
tillrättalagd genom att ge en politiskt korrekt representation av en händelse som egentligen är väldigt problematisk och invecklad.67
När det gäller film kan man alltså på flera sätt diskutera den historiska trovärdigheten. Detta måste lärare eller andra som visar film vara medveten om och kunna förhålla sig till. Det är viktigt att vara medveten om att filmer i hög grad både kan ha vikiga ekonomiska och politiska intressen som sätter sin prägel på produktionen. En viktig del av historieämnet är idag att lära eleverna att kunna förhålla sig till olika material på ett källkritsikt sätt. Här ingår även film. Kritiken mot att lyfta in skönhistoriska romaner i historieforskningen påminner om den kritik som funnits mot den historiska spelfilmen. Den stora fördelen med att använda skönhistoriska romaner är att den kan väcka ett intresse hos eleverna och göra de medvetna om att det finns ett förflutet. Förhoppningarna är att detta intresse ska leda till mer och ge eleverna en nyfikenhet att lära sig mer.68 Användningen av film i undervisningen kan ses på samma sätt.
6.6 Hur filmen kan användas i undervisningen
En intressant fråga som infinner sig när man skriver ett sådant här arbete är hur man praktiskt kan gå tillväga när man arbetar med film i undervisningen. Även om tillgången till litteratur på detta område är begränsad finns det en och annan forskare som har intresserat sig för tematiken. Ett exempel är Lars Terner som var verksam vid lärarutbildningen vid Uppsala universitet fram till början av 1990-talet. I sin skrift Bild, ljud, film och drama i
historieundervisningen diskuterar Terner sina erfarenheter av hur bland annat film kan
användas i undervisningen. I inledningen kring filmkapitlet kan man läsa att svenska skolbarn ägnar en stor del av sin fritid åt film, tv, och video. Terner menar att film och TV utan tvekan attraherar de unga starkt och att det mot den bakgrunden är förvånande att dessa medieformer inte används mer i svenska skolor.69 Men mycket har hänt inom skolan sedan Terner lyfte upp detta perspektivet i sin rapport. Numera används film som ett redskap i undervisningen och förändringen i skolan har således blivit påtaglig. Vidare menar Terner att flera lärare drar sig för att visa film på sina lektioner, därför att det kräver för mycket tid och arbete. De få lärare som väljer att lägga in filmer i sin undervisning försummar för- och efterbehandlingen av dessa. Terner nämner fyra olika kategorier när det gäller film: undervisning, dokumentär,
67
Zander, 2004, s.128. 68
Queckfeldt Eva, 2004, Det var en gång… i Historien är nu, s. 85. 69
propaganda och underhållning. Det finns inga klara gränser mellan dem, eftersom exempelvis, underhållningsfilmen mycket väl kan innehålla både propaganda och rent dokumentära inslag. För undervisning i historia anses en blandning av dokumentär och underhållning vara en den mest användbara typen som i hög grad kan stimulera elevernas intresse och lärande.70
6.7 Förbehandling
När en film ska visas i skolan är det viktigt att man som lärare ser filmen minst en gång själv, innan man låter eleverna ta del av den. Det är i detta skede som läraren bedömer om filmen verkligen kan användas för det syfte som den är tänkt för och om den ligger på lämplig nivå för eleverna, inte för svår men inte heller för enkel eller barnslig. I detta avseende kan det också vara på sin plats att göra anteckningar om vad som bör förklaras och om någon karta behöver plockas fram för att förankra händelserna i filmen geografiskt. Det är bra om man även funderar över vilka frågor man skulle kunna ställa vid efterbehandlingen. Vidare menar Terner att man vid den första titten av filmen också bör vara uppmärksam på olika tidsdrag och helst anteckna vad man finner av dessa. Då historiska filmer handlar om händelser som utspelats långt bort i tiden kan det vara nyttigt för eleverna att övas på att plocka fram olika detaljer som ger tidsfärg såsom kläder, mat, bostadsförhållanden, redskap och vapen. Förutom vardagliga förhållanden, menar Terner, kan man även försöka få eleverna att observera
klasskillnader, genusperspektiv, eller hierarkier. 71
Lärare som vill ha mer information om en film än den de får genom att se den hänvisar Terner till så kallade lärarhandledningar som ger en kortare redogörelse för filminnehållet. Dessa brukar också innehålla förslag till förbehandling och till uppgifter att arbeta med efter
visningen. Terner anser dock att arbetsuppgifterna i dessa häften är alltför stereotypa och går inte på djupet. Betydligt bättre information finns i det material som följer med
underhållningsfilmer och som finns att få via Svenska Filminstitutet. God hjälp kan man också få genom att ta del av olika filmrecensioner i diverse tidningar, menar Terner.72
6.8 När bör filmen visas?
När är det då bäst att visa en film? Enligt Terner är syftet med filmvisningen det som avgör när filmvisningen ska ske. Om avsikten är att skapa motivation för arbetsområdet bör 70 Terner, 1990, s. 21f. 71 Terner, 1990, s. 21 ff 72 Terner, 1990, s. 23.
visningen ligga i början av genomgången. Ibland kan en film istället användas som upptakt till en debatt och ofta kan en visning vara ett led i genomgången av ett visst avsnitt. Den kan då användas antingen som ”källa” eller som ”berättande framställning”. Terner skriver även att en film också kan användas för att knyta ihop delar till en helhet och till att sammanfatta vad man behandlat. 73
6.9 Lära eleverna se film källkritiskt
Ett viktigt led i arbetet med film i skolan är att få eleverna att vara kritiska till vad de ser, anser Terner. Då ämnet historia alldeles speciellt sysslar med begreppet källa och därmed även källkritik kan just historieundervisningen spela en viktig roll i denna inskolning. Redan år 1990 skriver Terner om att en källa inte enbart bör exemplifieras med skriftliga källor utan också med bland annat film, i första hand då dokumentärfilm.74 Visar man en sådan för en högstadieklass bör eleverna efter en liten diskussion förstå att en film ofta kan vara medvetet vinklad, att upphovsmannen nästan aldrig är absolut objektiv i sin skildring av ett skeende utan, medvetet eller omedvetet, återger det ur ett visst perspektiv. Vilka olika medel använder man för att få denna effekt? Hur görs eleverna så positivt inställda att ta emot filmens budskap som möjligt?
6.10 Vad bör en förbehandling omfatta?
Enligt Terners sätt att se på saken kan en förbehandling göras på olika vis. Gemensamt är att den ska syfta till att rikta in elevernas intresse på vad den film de ska se handlar om och underlätta elevernas förståelse för vad filmen ämnar förmedla. Detta kan lämpligen göras genom att ge en del ordförklaringar. Det kan också vara att i förhand studera en karta eller rita upp en tidsaxel på tavlan. Vidare kan det vara fruktbart att ge eleverna så kallade
bevakningsuppgifter. Dessa uppgifter är till för att rikta in elevernas uppmärksamhet på några av filmens övergripande drag. Dessa bör inte hänge sig åt detaljstudier, enligt Terner.75 Vidare menar Terner att eleverna inte ägna sig åt filmanteckningar under visningen utan koncentrera sig maximalt på filmen.
6.11 Efterbehandling 73 Terner, 1990, s,21 ff 74 Terner, 1990, s. 24. 75 Terner, 1990, s. 25.
Vad gäller efterbehandling av filmen anser Terner att det kan vara fördelaktigt och gynna bevakningsuppgifterna om läraren väntar med att samtala om filmen tills nästa
lektionstillfälle. Då får eleverna en chans att reflektera över filmen, grubbla över eventuella bevakningsuppgifter och låta smälta vad de tagit del av. Detta medför att eleverna lättare kan förstå efterbehandlingen. Vad man tar upp vid efterbehandlingen beror enligt Terner på vilket syfte man haft med visningen men också på klassens kunskaper och mognad i relation till innehållet i filmen. Dock finns det några punkter som ska finnas med i varje samtal kring en film med anknytning till ämnet historia. Några av de allra första frågorna bör gälla förståelse av filmen. Eleverna ska ges möjlighet att själva fråga om sådant som de grubblat över eller inte förstått. Eftersom eleverna inte alltid vågar fråga om saker de inte förstår bör även läraren komma med egna frågor om det som kan ge anledning till misstolkningar eller som av olika anledningar kan vara besvärligt att begripa. Nästa steg är att ställa frågor som placerar in filmen tidsmässigt och miljömässigt. Därefter bör frågor om korrektheten i en film behandlas. Är detta historiskt sant? Hur kan man veta att det som skildrats gick till just så här? Sådana frågor kan leda till nyttiga och givande jämförelser mellan film och olika källtexter, menar Terner. Är filmen baserad på en bok kan det bli aktuellt med en jämförelse med den text som ligger till grund för filmen. Utifrån den jämförelsen kan det vara på sin plats att ställa frågor om varifrån författaren fått sina uppgifter och om hans skildring ur historisk synpunkt är trovärdig.76
6.12 Film och identitet
Spelfilmen har stora möjligheter att vara identitetsskapande och har stort inflytande när det gäller att forma och påverka människors identitet.77 Filmer är ofta producerade utifrån en manlig norm där den ”ideala” åskådaren utgörs av en man.78 Det finns en tydlig könsstruktur inom filmvärlden där kvinnor är väldigt marginaliserade på alla poster inom filmindustrin. Exempelvis kan nämnas att nittiofem procent av alla filmer är gjorda av män och åttiotvå procent av filmerna har en manlig huvudroll.79 Det är betydligt oftare som filmen tar sin utgångspunkt i en vit heterosexuell man än i en svart homosexuell kvinna.
Den roll kvinnor spelar i filmer får också sitt existensberättigande genom mannen. Kvinnor upplevs generellt inte som lika intressanta och viktiga.80 Det visar sig att män i huvudsak 76 Terner, 1990, s. 25f. 77 Zander, 2006, s 23. 78 Lindell, 2004, s. 206. 79 Lindell, 2004, s. 165. 80 Lindell, 2004, s. 221.
identifierar sig med manliga karaktärer och kvinnor med kvinnliga karaktärer. Det har visat sig att kvinnliga skådespelare och rollkaraktärer kan ha stor påverkan när det gäller att stärka kvinnors identitet.81 Den stora dominansen av manliga karaktärer innebär att kvinnor många gånger blir tvungna att göra en mer komplicerad association i två steg när de ska förhålla sig till film. De måste i första steget identifiera sig med ett annat kön och sen i ett andra steg med den specifika rollpersonen. Detta steg är kortare för de manliga åskådarna.82
7. EMPIRISK PRESENTATION
För att bevara anonymiteten valde vi att numrera alla tio intervjusessionerna. I vår intervju använde vi oss av rubriker under vilka ett antal frågor följer. Rubrikerna fungerade som en utgångspunkt för intervjun.
7.1 Ungdomars relation till historia
En inledande fråga i intervjuformuläret var vad historia innebar för eleven. Baktanken var att få en bild av vilken inställning och personligt intresse eleverna har till själva
historieundervisningen. Resultatet visar att attityden till ämnet var till största del positivt bland respondenterna. De allra flesta ansåg att den historia de läser i skolan ger svar och förklaringar till varför världen ser ut som den gör idag.83 Ett par har en mer neutral inställning till ämnet, men intresserade av historia är de. ”Historia är roligt men jag vet inte exakt vad jag ska ha den till.”84 En respondent svarade mer negativt på frågan. Svarspersonen uppgav bland annat att denne inte alls var intresserad av ämnet, att ämnet var ett nödvändigt ont och kunde inte finna någon egentlig anledning till varför denne skulle läsa historia.85 För att spinna vidare på elevernas historieintresse fick de möjligheten att svara på vilka tidsepoker de är mest intresserade av att läsa om i skolan. Sammanfattningsvis verkar det som att eleverna är tämligen överens om att de vill läsa mer om modern historia. De föredrar att läsa om 1900-talshistoria, renässansen och revolutionerna. Äldre tid såsom antiken och medeltiden väcker minst intresse i vår undersökningsgrupp. Exempelvis uttryckte sig en respondent på följande 81 Lindell, 2004, s. 174. 82 Lindell, 2004, s. 182 ff 83 Intervjuperson 1, 2, 4, 84 Intervjuperson 3 85 Intervjuperson 5
sätt ”Det är intressantare att prata om framtiden eller om andra världskriget. Att någon från kriget fortfarande lever, gör att det känns mer intressant. Det blir mer påtagligt då.”86
7.2 Ungdomars relation till film
Överlag kan man konstatera att våra respondenter som alla är elever på grundskolan enligt denna undersökning är mycket intresserade av film och att film är en mycket viktig del av deras vardag. De ser flera filmer i veckan, en del ser en film om dagen. Samtidigt ligger det i tiden att berätta historia via film. En annan effekt som kan noteras i denna intervjustudie var skillnaden i valet av filmkategori bland de olika könen. När pojkar ska titta på film
tillsammans väljer de oftast action- och/eller krigsfilmer medan när flickor ska titta tillsammans väljer de hellre en kärleksfilm eller en film där magi och andra övernaturliga företeelser utgör en viktig del av handlingen. Våra respondenter nämnde bland annat Saving private Ryan, Enemy at the Gates, Pan’s Labyrinth, Livet är underbart, Marie Antoinette och Alexander som exempel på detta. Det framgår av respondenternas utsagor att styrkan hos spelfilm ligger i förmågan att känslomässigt beröra åskådaren. Att spelfilmen kan hjälpa till att skapa en bild för åskådaren av hur det kunde ha sett ut och på så vis kunna få åskådaren att sätta sig in i hur det kunde ha varit. Vidare kan spelfilm skapa känslor för personer och miljöer, men även attitydfrågor kan beröras. Ett par respondenter svarade även att det är lättare att ta till sig en film jämfört med en vetenskapligt korrekt bok t.ex. läroböcker eller faktaböcker.87
7.3 Hotel Rwanda
Ett par elever hade redan sett filmen och de flesta tyckte att den på olika sätt var givande. Filmen ansågs vara mörk och trist men uppskattades ändå av respondenterna som tyckte att den var bra, tänkvärd och skrämmande. Några påpekade att den var trovärdig och att den fungerade utmärkt som en illustration av hutumilisens arbetsmetoder, det historiska skeendet och det mänskliga lidandet. De flesta kunde på ett bra sätt beskriva filmens handling med egna ord vilket tyder på att de har förstått och tagit till sig filmens budskap. ”Det hela utspelar sig i Rwanda. Det råder motsättningar mellan hutu och tutsier. Den första folkgruppen utgör åttio procent av befolkningen, den andra tjugo procent. När belgarna var där utsåg de vem som skulle bestämma över alla andra. De valde dem som såg mest europeiska ut, alltså tutsi.
86
Intervjuperson 5 87
