Film i historieundervisningen

8.3.1 Hotel Rwanda

Vår uppfattning är att Hotel Rwanda skapar ett historiemedvetande som i annat fall hade åstadkommits via ett mer traditionellt historiebruk. Sobchacks palimpsestiska

historiemedvetande som bland annat handlar om att se på film ur ett flerskiktat sätt kan mycket väl tillämpas på filmen. I den här meningen rör det sig om hur lärare och elever ser på en film och utifrån de intryck som filmen alstrar skapa en undervisningssituation.

8.3.2 Urvalsproblematik

För att en film ska kännas rätt och ge eleverna användbara kunskaper är det viktigt att filmen har ett väsentligt innehåll som matchar undervisningsområdet. Det är här urvalsproblematiken kommer in i bilden. Hur ofta och vilka spelfilmer kan man arbeta med i

historieundervisningen? Vilken film ska man som lärare visa? Har det någon avgörande betydelse om eleverna sett filmen tidigare? Dessa frågor är av stor vikt för läraren i samband med urvalsprocessen. Vi tror i det här sammanhanget att det är bra om eleverna sett filmen i ett tidigare skede eftersom de då i regel får ut mer av filmen om de får se den en andra gång och speciellt om det då sker i skolsammanhang.

8.3.3 Autenticitet

För de allra flesta är film lättare att ta till sig än en vetenskapligt korrekt skriven bok, till exempel läroböcker eller faktaböcker. Vidare finns det en stor risk för att den visuella historien filmen förmedlar likriktar det kollektiva minnet, att det på film skildrade händelseförloppet blir till sanning i det kollektiva minnet. En annan fördel med film i

skolsammanhang är att en realistisk händelse i en film, noggrant återskapad som om den ägde rum i verkligheten, väcker starka känslor och reaktioner hos åskådaren. Det är också genom sådana starka intryck som en människas historiemedvetande kan förändras även om hela utvecklingen är en lång mental process. Ett enskilt intryck kan dock vara starten för en sådan utvecklingsprocess.

En av spelfilmens styrkor är att den har förmågan att känslomässigt beröra eleven, i vart fall om man får tro respondenternas egna utsagor. Genom arbetet med spelfilm kan känslor för personer och miljöer skapas. För att spelfilmen ska bli så givande som möjligt anser vi att läraren bör arbeta mycket och ofta med förarbetet kring filmen. Syftet med detta är att skapa ett sammanhang och få filmen att framstå som en naturlig del i undervisningsprocessen. Vi anser även att efterarbetet är viktigt. Det är då man kan fånga upp elevernas känslor och intryck från filmen. Vidare tycker vi att det är viktigt att låta eleverna fråga om sådant som de inte har förstått. Ett resonemang kring filmen är också viktigt för elevernas förståelse av filmen. Får de inte göra detta finns riken att de inte alls kan hänga med i efterbehandlingen. Utifrån de svar respondenterna bidragit med tyder det på att det genealogiska perspektivet på historiemedvetande slår igenom mer än det genetiska i dess historieundervisning. I samband med Hotel Rwanda finns det möjlighet att diskutera moral och identitet som en viktig del i det genealogiska perspektivet. I det genealogiska perspektivet betonas vikten av att tolka filmen utifrån den tid den är inspelad, detta anser även vissa respondenter. Med detta som bakgrund kan det urskönjas att det finns ett övertag för det genealogiska synsättet gentemot det

Vi anser att elever genom spelfilmen kan relatera till historieämnet på ett tydligare sätt eftersom fler sinnen aktiveras i undervisningen tack vare användandet av film i

undervisningen. Spelfilmen har ett stort övertag över kurslitteraturen och skolböckerna när det gäller att visuellt återskapa en svunnen tid hos eleverna. Genom sin teknik, sitt bildspråk kan eleverna lättare leva sig in i en förgången tid. Dessa scener och bilder hjälper läraren att vidareförmedla kunskapen kring ämnet, i det här fallet folkmordet i Rwanda. Ett av våra mål med filmen var att beröra eleverna. Att få dem till att ta in känslor och intryck med flera sinnen och på så vis skapa ett historiemedvetande kring ämnet tillsammans med den övriga undervisningen. Spelfilmen kan även ligga till grund för att skapa ett historiskt medvetande. Det innebär elevens förmåga att koppla samman det förflutna med vår egen existens.

8.3.4 Historiemedvetande

Som lärare måste man ha en relation till klassen om man vill visa en spelfilm som kan röra upp och förmedla starka känslor, som Hotel Rwanda utgör ett tydligt exempel på. Under en av våra filmvisningar blev en tjej emotionellt upprörd över en filmsekvens och bad oss om lov att lämna klassrummet. Mot denna bakgrund menar vi att man som lärare inte kan tvinga någon att se en film. Däremot är vi övertygade om att den elev som av olika anledningar väljer att inte se filmen går miste om stora möjligheter att utveckla sin egen förmåga att analysera, reflektera, jämföra och dra paralleller. Lärare måste ta i beaktande att elever kan ha en personlig relation till filmens handling vilket kan leda till att känsliga upplevelser kan röras upp hos eleven. Ett utmärkt exempel på hur det här resonemanget kan appliceras på

historieundervisningen är i årskurs nio då man oftast visar filmen Shindler’s list i anknytning till Förintelsen. Hur ska läraren förhålla sig till filmen då det finns elever med judisk

bakgrund i klassen? En lösning på det här problemet kan vara att låta eleven läsa boken som filmen eventuellt är baserad på. Filmen kan användas som ett undervisningsverktyg som gynnar de elever som är svaga i sin läsning och dessutom når lärare ut till i stort sett alla elever.

8.3.5 Problem med film i undervisningen

Ett stort problem med användandet av spelfilm i historieundervisningen är tidsaspekten. Läraren bör vara medveten om att det krävs mycket tid och arbete när man väljer att lägga in en film i sin undervisning. Utifrån det här resonemanget finns det många lärare som inte hinner visa hela filmen och tvingas istället välja ut flera kortare avsnitt som har störst relevans för undervisningsämnet.

Vår erfarenhet är att elever ofta har svårt att sätta sig in i historiska miljöer när de arbetar med läroböcker. Detta betyder att det blir svårare för oss lärare att förankra ett historiemedvetande i eleverna. I det avseendet kan spelfilmen genom sin visuella förmedling fungera som ett viktigt verktyg i historiemedvetandets bildningsprocess. Ett exempel på detta är när eleverna läser om antiken i historieundervisningen. Vår uppfattning är att den nämnda tidsepoken av de flesta elever uppfattas som avlägsen och tråkig att ta sig igenom. Få hjälpmedel som filmen spelar här en avgörande roll för elevernas historieintresse. Filmen ger eleverna möjlighet att leva sig in i den antika människans levnadssätt, hur hon bodde, vad hon åt, vilka kläder hon hade på sig o.s.v. på ett sätt som en lärobok sällan har möjlighet till. På så sätt anser vi att film kan minska tidsgapet mellan vår samtid och den tid som den historiska epoken utspelar sig i.

8.4 Konflikthistoria

På frågan om eleverna kände till andra historiska fall av etnisk rensning varierade svaren beroende på eleverna gick i årskurs åtta eller nio. Majoriteten av eleverna kunde dra paralleller till andra historiska händelser vilket tyder på att de hade en förmåga att jämföra olika historiska skeenden. Eleverna såg att händelser som skett i relativ nutid även skett historiskt vilket tyder på att eleverna har förmågan att göra en koppling mellan dåtid och nutid. Vi tycker att det finns en stor skillnad i svaren beroende på vilken årskurs respondenten tillhör. Den största anledningen till detta beror på att eleverna i den lägre årskursen inte ännu har tillförskansat sig lika stor kunskap i modern historia som eleverna i årskurs nio. Vår erfarenhet av undersökningen är att eleverna i årskurs nio hade betydligt lättare att dra paralleller till andra liknande historiska händelser. Ett utmärkande exempel på detta är att nästan alla elever i årskurs nio kunde dra paralleller till Förintelsen och andra relevanta historiska skeenden medan eleverna i årskurs åtta inte lyckades med detta i lika stor utsträckning.