7. EMPIRISK PRESENTATION
8.6 Media och omvärldens roll
När en lärare ska planera sin undervisning måste denna ta hänsyn till vad som står i läroplanerna, det innebär dels att uppfylla kunskapskrav, dels uppfostran men även att lära eleverna att tänka kritiskt. Det kritiska förhållningssättet i historieundervisning tar upp en stor del av innehållet i undervisningen eller skall åtminstone göra så enligt de styrdokument lärare skall förhålla sig till. Det kritiska förhållningssättet är något som vi vill ha med som en röd tråd i all historieundervisning, inte minst vid användandet av spelfilm i
historieundervisningen. Det kritiska förhållningssättet eleverna får i skolan skall de ha med sig ut i samhället och det spänner därför över ett brett spektrum.
I läroplanerna står det att eleverna skall sträva efter att utveckla en förmåga att kritiskt granska tillförlitligheten och värdet i bl.a. källor såsom böcker eller medier. En av våra respondenter nämnde hur man kan göra källkritiska bedömningar genom att till exempel jämföra olika nyhetsupplagor med varandra. När man ska jobba med det kritiska
förhållningssättet är det viktigt att jämföra en historisk film med skrivna källor. Avsikten med detta är att skapa en så korrekt bild av verkligheten som möjligt för eleverna och samtidigt öva deras förmåga att kritiskt granska en spelfilm. Som lärare är det viktigt att man betonar vem som är regissör och i vilket syfte filmen är producerad. Varför har en bok en uppgift och filmen en annan? Värdera källornas värde, varför är Nationalencyklopedin mer pålitlig än Wikipedia? Detta är exempel på frågor som vi vill uppmärksamma hos eleverna i anknytning till en filmvisning. Ytterligare en aspekt i det hela är att en spelfilm inte får skilja sig alltför mycket ifrån andra etablerade källor.
Enligt vår undersökning hade eleverna en stor förståelse för vilken roll media spelar i dagens samhälle och i världspolitiken i stort. Eleverna inser att medias roll och påverkan idag är helt annorlunda idag än vad den var förr. När vi använder film måste vi vara noga med att ge eleverna insikt och träning i hur man arbetar källkritiskt. Det är en viktig del i både för - och efterarbetet av filmen. Vi menar att om eleverna har en bra inblick i hur medias roll i världen fungerar har de också en bra förståelse för hur världen hänger ihop och hur fort kunskap sprider sig i dagens samhälle. På så sätt skapas också en större helhetsförståelse.
Sammanfattningsvis kan vi utifrån svaren vi fått av våra respondenter konstatera att de har förmågan att förhålla sig kritiskt till olika typer av källmaterial, men som med det mesta går
det att utveckla denna förmåga ytterligare. Överlag anser vi att dagens ungdomar har en förförståelse för en kritisk hållning gentemot spelfilmer och accepterar inte allt som förmedlas i spelfilmerna som sanning. I takt med att det allmänna mediabruset i samhället har ökat och tv, radio, Internet och film blir en allt viktigare kunskapsförmedlare tränas ungdomar ständigt i att förhålla sig kritiskt till den information de möter. På så sätt är ungdomarna inte helt ovana vid att kritiskt granska media.
En risk med filmer som gör ett trovärdigt intryck är att de kan uppfattas som historiska sanningar av tittaren. Även om en spelfilm ofta är autentiskt gjord och på ett bra sätt speglar en historisk händelse så får ofta den historiska korrektheten stryka på foten för
underhållningsvärdet. Ska man visa en sådan film för elever är detta något som läraren måste förhålla sig till och ta upp till diskussion i för och efterarbetet av filmen. Att enbart se en film utan ett kritiskt förhållningssätt riskerar att eleven får en skev bild av det historiska
händelseförloppet. Eleverna tror att filmen gjordes i syfte att uppmärksamma omvärlden om folkmordet i Rwanda. Ett sådant svar visar på att eleverna är väl införstådda i vilken stor påverkan film har som medium. En populär film kan idag nå ut till miljontals människor och kan genom att göra ett intryck ha inflytande i samhällsdebatten.
9. SLUTDISKUSSION
Vi har visat att det finns flera fördelar med att använda spelfilmer i undervisningen. Den stora utmaningen ligger dock inte i själva filmvisningen utan hur man arbetar med filmen på ett kreativt sätt. Det handlar om att film som hjälpmedel ska bli en naturligt integrerad del i undervisningen. Vi anser att den historiska spelfilmen är mycket bra för att väcka ett intresse hos eleverna. Spelfilmen ger åskådarna en bild av hur det kunde ha sett ut under en viss historisk period. Utifrån denna gemensamma referensram är det lättare att arbeta vidare och skapa en förståelse hos eleverna. Vi menar att den gemensamma referensram som skapas ger elever och lärare goda förutsättningar för att kunna föra ett resonemang kring
undervisningsområdet. Och på så sätt skapas möjligheten att alstra ett historiemedvetande kring tidsbegreppen då, nu och framtid. Vi belyser vikten av efterarbetet av en film. Det är i efterarbetet som spelfilmen kommer till sin rätt som en sammankopplande länk mellan bilden av en historisk epok och den faktamässiga kunskapen som eleverna har tillgång till i sin
litteratur. Flera sinnen aktiveras på så sätt och ett mer utvecklat lärande tar form. Man ska dock betona vikten av att se spelfilm som ett fiktivt material och inte som en sanning trots att den utger sig för att återge en historisk händelse. Det är viktigt att som lärare vidareförmedla detta tankesätt till sina elever då ett arbete med spelfilm inleds. Detta resonemang
exemplifierar vi med filmen Hotel Rwanda där vi förklarade för eleverna att de bör tänka på filmens syfte och regissörens mål med filmen. Det kritiska förhållningssättet inom
historieämnet blir här alltmer viktigt då filmerna ofta är producerade för att locka en publik. Konsekvensen av detta kan då bli att den historiska korrektheten åsidosätts. Vi menar att källkritiken löper som en röd tråd genom hela historieundervisningen i allmänhet och i filmanvändandet i synnerhet. Läraren överför det kritiska förhållningssättet till eleverna genom att låta dem granska filmens faktainnehåll och budskap gentemot de uppgifter som står att finna i elevernas skolböcker och i viss mån jämföra med fakta från tillförlitliga sidor på Internet. Läraren ställer ofta frågan till eleverna varför faktauppgifter skiljer sig åt mellan spelfilm och litteratur och försöker på så vis skapa ett kritiskt förhållningssätt. Dessutom får eleverna då träna i att kritiskt granska källan och undersöka dess tillförlitlighet. Terner menade att en spelfilm också kan vara ett material ur vilket eleverna kan hämta information i samband med ett arbete. Detta stämmer vi in i, vi anser inte att spelfilmer i sig uppfyller de kriterier som ställs på tillförlitliga källor.
Vi såg i vår undersökning att de flesta elever såg historieämnet som intressant. Några upplevde dock ämnet som ointressant och fragmentariskt. Vi menar att trots de uttalade kursmålen så har historieundervisningen en bit kvar när det gäller att utgå från en
helhetsförståelse. Vi ser också att undervisningen måste bli bättre på att lyfta fram personer i historien med positiv anknytning. En kritik mot skolundervisningen är att vi fortfarande kunde se tydliga spår av ett historieobjektivsikt förhållningssätt hos eleverna. Vi menar att
historieundervisningen tydligt måste visa och utgår ifrån att historiska händelseförlopp aldrig är förutbestämda och att nästa kapitel i historien inte är skriven. På så sätt blir
historieundervisningen mycket mer levande och intressant för eleverna. Vi såg att ett år spelade en stor skillnad för elevernas historiemedvetande. Det visar att kunskaper i modern historia är avgörande för att historiemedvetandet ska utvecklas. Mot den bakgrunden ser vi gärna att ett större fokus läggs på nutidshistoria i historieundervisningen.