SJUKSKÖTERSKANS ERFARENHET ATT BEVARA INTEGRITETEN HOS ÄLDRE MED DEMENSSJUKDOM PÅ SJUKHUS : EN SYSTEMATIK LITTERATURATURSTUDIE

Examensarbete i Omvårdnad Malmö universitet Magister 60 hp Hälsa och samhälle Program Specialistsjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö med inriktning vård av äldre

april 2020

SJUKSKÖTERSKANS ERFARENHET

ATT BEVARA INTEGRITETEN HOS

ÄLDRE MED DEMENSSJUKDOM PÅ

SJUKHUS

EN SYSTEMATIK LITTERATURATURSTUDIE

2

SJUKSKÖTERSKANS ERFARENHET AV

ATT BEVARA INTEGRITETEN HOS ÄLDRE

MED DEMENSSJUKDOM PÅ SJUKHUS

EN SYSTEMATIK LITTERATURATURSTUDIE

ALICE NAKINDJA

Sammanfattning

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar i samhället samtidigt som hälsoproblemen ökar för de allra flesta. Ungefär hälften av de patienter som vårdas på sjukhus är äldre människor. Äldre patienter är sårbara och riskerar att utsättas för sjukdomar och skador. Det är lätt att människor upplever att deras integritet blir kränkt på grund av sjukdomar, särskilt demenssjukdomar, eftersom demenssjukdom påverkar minne, andra kognitiva förmågor och beteenden som väsentligt påverkar en persons förmåga att upprätthålla sin dagliga verksamhet. Allt detta kan leda till att den äldre patienten har svårt att skydda sin integritet.

Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bevara integritet hos äldre med demenssjukdom på sjukhus.

Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes där 19 artiklar har analyserats för att besvara studiens syfte.

Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier: att bevara patienternas fysiska integritet, att bevara patienternas psykiska integritet, att bevara patienternas moraliska integritet, samt den organisatoriska aspekten av att bevara patienternas integritet.

Slutsats: Sjuksköterskor är i stort behov av utbildning om demenssjukdom för att kunna bevara integritet hos personer med demens. Att samarbeta med en geriatrisk specialist när det behövs kan bidra till en god omvårdnad. Äldre personens livshistoria är central för att bevara patienternas integritet.

Nyckelord: Demens, omvårdnad, integritet, kvalitativ forskning, privatliv, sjukhus, äldre 65 +, respekt, patient.

3

THE NURSE'S EXPERIENCE OF

PRESERVING THE INTEGRITY OF THE

ELDERLY WITH DEMENTIA IN

HOSPITALS

A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW

ALICE NAKINDJA

Abstract

Background: The proportion of elderly people in the population is increasing in societies and the health problems are increasing for the vast majority. About half of the patients in hospitals are elderly people. Elderly patients are vulnerable and at risk of illness and injury. It is easy for people to feel that their personal sphere is being exposed because of illness, especially dementia, because dementia affects memory, other cognitive abilities and behaviors that significantly affect a person's ability to maintain their daily activities. All this can cause the elderly patient to have difficulty protecting his or her integrity.

Aim: The purpose of this study is to describe the nurse's experience of preserving the integrity of the elderly who suffer from dementia in hospitals.

Method: The study is a systematic literature study, which uses qualitative meta-synthesis to analyze 19 articles with the objective of answering the study's purpose.

Results: The result of the study consists of four main categories: preserving the patient's physical integrity, preserving the patient's mental integrity, preserving the patient's moral integrity, as well as the organizational aspect of preserving patients' integrity.

Conclusion: Nurses are in dire need of competence about dementia in order to be able to preserve the integrity of a person with dementia. Collaborating with a geriatric specialist when needed can contribute to good nursing. The life history of the elderly person is central to preserving patients' integrity.

Keywords: dementia, nursing care, integrity, qualitative research, privacy, hospitals, older people 65+, respect, patient.

4

INNEHÅLLSFÖRSTECKNING

Omvårdnad vid demens ... 7

Organisatoriska konsekvenser för bevarande av äldre patienters integritet ... 9

Problemformulering ... 9

SYFTE ... 10

METOD ... 10

Urval ... 10

Datainsamling och kvalitetsgranskning ... 11

Dataanalys ... 12

Etiska överväganden ... 12

RESULTAT ... 13

Att bevara patientens integritet är grunden i omvårdnadsarbetet ... 13

Att bevara patienternas fysiska integritet ... 13

Att bevara patienternas psykiska integritet ... 14

Att bevara patienternas moraliska integritet ... 15

Organisatoriska aspekten för att bevara patienternas integritet ... 16

DISKUSSION... 18

Metoddiskussion ... 18

RESULTATDISKUSSION ... 19

Bevara patienternas fysiska integritet ... 19

Bevara patienters psykiska integritet ... 19

Bevara patienters moraliska integritet ... 20

Organisatoriska aspekten för att bevara patienternas integritet. ... 21

SLUTSATS ... 21

REFERENSER ... 22

5

BAKGRUND

Varje enskild individ har en integritet. Att bevara patientens integritet är ett grundläggande redskap för att nå en god vård (Katajisto m. fl. 2008). Tranvåg m. fl. (2013) menar även att integritet ses som en viktig del av livskvalitén, men begreppet integritet och dess praktiska tillämpningar för vård har kritiserats för att vara otydliga. Dessutom har tidigare studier kring integritetsbevarande åtgärder i demensvården varit otillräckliga. I de få undersökningar som gjorts av vården både i Sverige och internationellt har det framkommit att det sker många integritetskränkningar inom vård och omsorg av äldre, främst i mötet med äldre med demenssjukdom (Kirkevold 2018). Detta väcker ett intresse att belysa hur integritet kan bevaras hos äldre med demenssjukdom.

Powers (2001) beskriver att en demenssjukdom berövar förmågan att anpassa sig till den kulturen som finns i en miljö till exempel på ett demensboende eller sjukhus. Vidare menar Katajisto m. fl. (2008) att äldre som har en demenssjukdom kan uppleva att deras integritet begränsas och detta kan sedan ge upphov till att integriteten inte bevaras. Dessa problem kan uppstå i dagliga omvårdnadssituationer när det råder osäkerhet om hur en sjuksköterska ska agera på det mest lämpliga sättet (a.a.).

Att vara osäker i arbetet kan ofta leda till problem med avseende på förhållandet mellan patienten och sjuksköterskan under det dagliga omvårdnadsarbetet (a.a.). Vissa av dessa problem, som till exempel frustration och irritation, härrör från den äldre patientens begränsade kognitiva färdigheter, vilket kan göra det svårt för dem att uttrycka sig, göra val, kommunicera önskemål, behålla och använda information och förstå sina nuvarande omständigheter (Katajisto m. fl. 2008). I denna situation kan det vara svårt för sjuksköterskan att tolka patientens vilja och önskemål, vilket kan leda till att sjuksköterskan inte bevarar patientens integritet (a.a.). De flesta moment i omvårdnadsarbetet bedrivs fysiskt. Till exempel kan sjuksköterskan eller undersköterskan hjälpa patienten med ADL som till exempel borsta tänderna, måltider, förflyttning, toabesök, såromläggning och injektionsgivning (Sarvimäki & Stenbock-Hult 2008). Personer med demens som behöver hjälp med personlig vård är inte alltid villiga att överlämna sig till andra människor, vilket kan leda till att sjuksköterskan eller undersköterskan inte kan bevara patientens integritet (Powers 2001). I hälso- och sjukvårdslagen (Sveriges riksdag 2017) framgår det att hälso- och sjukvården ska bedrivas så att god vård uppfylls, vården ska vårda med respekt för människors självbestämmande och integritet.

Integritet

Integritet betraktas som ett tillstånd av helhet, vilket ger individen en känsla av att ha kontroll över sitt liv som är unikt och helt (Katajisto m. fl. 2008). Att bevara integritet innebär att patienter behandlas och vårdas med respekt så att de kan kontrollera sin personliga sfär. Och dessutom ha möjlighet att vara ensamma eller att ha andra människor omkring sig och att deras individuella behov, vanor, önskemål och värderingar är uppfyllda (a.a.).

Integritet handlar om att skydda individens personliga sfär. Sfär kan vara förknippad med den fysiska kroppen, personens ägodelar eller livsutrymmen och information om personen. Det

6

handlar också om att bevara personens identitet enligt Sandman & Kjellström (2018). Integritet är bundet i patientens verkliga existens, oavsett hens fysiska och psykologiska tillstånd. Patientens integritet ska respekteras oavsett patientens förmåga att agera autonomt (a.a.). Det betyder att integritet måste beaktas även under omständigheter där beslut måste fattas av någon annan än patienten (a.a.). I detta avseende verkar begreppen integritet och autonomt förutsätta varandra och vara odelbara om äldre patientens värdighet ska bibehållas (Randers & Mattiasson, 2004). För att kunna ge den äldre patienten en god omvårdnad så bra som möjligt och kunna bevara patientens integritet måste sjuksköterskan först försöka förstå och vara medveten om att varje individ har en personlig fysisk, psykisk samt moralisk integritet som ska respekteras (Sarvimäki & Stenbock-Hult 2008).

Den fysiska integriteten handlar om människans kropp och fysiska revir. Kroppens integritet intar en central ställning i omvårdnaden för att så mycket handlar just om kroppen. En del moment av omvårdnadsarbetet bedrivs fysiskt till exempel att hjälpa patienten med AD, som till exempel äta och dricka. Det är viktigt att sjuksköterskan inser att patientens kropp har ett egenvärde som måste respekteras vid omvårdnadsarbete. Den mänskliga kroppens integritet ingår i personens människovärde och värdighet (Sarvimäki & Stenbock-Hult 2008). Värdighet inom vård enligt Nyholm och Koskinen (2017) handlar om att behandla patienten som en unik människa och respektera mänskligt värde. Ranhoff och Bordahl (2010) menar att kroppslig integritet även handlar om att se patienten som helhet med olika behov i omvårdnadsarbetet. Den psykiska integriteten handlar om att respektera människans tankar, minnen, erfarenheter, upplevelser och känslor (Sarvimäki & Stenbock-Hult 2008). Respekten för patientens erfarenheter är ett verktyg som sjuksköterskan behöver i omvårdnad och behandling för att skydda patientens integritet. Enligt Dahlberg och Segersten (2010) är det viktigt att som sjuksköterska observera men också granska patienten när hen pratar, för att sedan göra en korrekt tolkning av det patienten säger. Patientens personliga uppgifter ska behandlas med integritet och Arlebrink (2010) uppger att sjuksköterskans uppgift är att behandla patientens information med konfidentialitet och använda dem när det behövs för patientens välmående. Det är viktigt att patientens rättigheter, identitet, kroppen, värderingar, sedvänjor är respekterade i vårdarbetet. Kommunikation är ett hjälpmedel för sjuksköterskan att etablera en mellanmänsklig relation till patienten, vilket kan leda till att sjuksköterskan ser patienten som en individ och därmed kan målet för omvårdnaden uppnås (Kirkevold 2000). Målet med kommunikation är att lära känna patienten samt ta reda på patientens behov för att kunna ge bästa möjliga vård (a.a.)

Den moraliska integriteten handlar enligt Sarvimäki och Stenbock-Hult (2008) om både patientens och sjuksköterskans värderingar. Båda parter måste respektera varandras värderingar annars kan det uppstå etiska konflikter mellan dem. Det är viktigt att patienten är delaktig i alla beslut som ska tas i hens behandling, omvårdnad, vårdplanering och mobilisering. Sjuksköterskan har skyldighet att respektera patientens egna värderingar, rättigheter och autonomi ((Widäng & Fridlund 2003). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) ska sjuksköterskor ha i åtanke att patientens hälsa, lindra lidandet huvudsyftet i vårdprofessionernas etiska koder.

Demenssjukdom

Enligt WHO (2019) är demens ett begrepp för flera sjukdomar som påverkar minne, andra kognitiva förmågor och beteenden som väsentligt påverkar en persons förmåga att upprätthålla sin dagliga verksamhet. Nästan 50 miljoner människor över hela världen har demenssjukdom,

7

med prognoser att denna siffra förväntas tredubblas fram till 2050 (WHO 2019). Varje år finns det cirka 10 miljoner nya fall över hela världen (a.a.). Mellan 20 000–25 000 människor insjuknar i en demenssjukdom varje år i Sverige och cirka 150 000 människor i Sverige har demenssjukdom. Denna siffra förväntas fördubbla till 2050 (Socialstyrelsen 2017). Detta beror på att antalet människor som föddes på 1940-talet blir äldre.

Symtomen vid demenssjukdom beror på var skadan sitter i hjärnan eller vilken typ av demenssjukdom personen drabbas av (Basun m. fl. 2013). Sjukdomen påverkar den intellektuella och emotionella funktioner vilket försämrar patientens minne och logiska tänkandet samt personlighetsförändringar, uppfattningsförmåga lösa olika problem i vardagen eller svårt för att förstå och tolka olika sociala sammanhang (a.a.). Sjukdomen kan orsakas av genetiska eller icke-genetiska faktorer. De icke-genetiska faktorerna som kan orsaka sjukdom är bland annat hög alkoholkonsumtion och stroke. De genetiska faktorer som kan orsaka sjukdom är det normala åldrandet och det går inte att förhindra, enligt Ericsson och Edberg (2017) och Cations m.fl. (2018). Att bli äldre innebär många förändringar i livet som är förknippade med en ökad risk för sjukdomar och funktionshinder skriver Berglund m.fl. (2009). Kirkevold (2018) skriver att tappa sin självständighet är en av de stora utmaningarna och att bli behandlad med respekt, värdighet och egenvärde är avgörande för ömsesidig

interaktion mellan de professionella och den äldre människan.

Personer med demens är mer benägna att hamna på sjukhus på grund av deras komplexa behov och upplevda risker för deras välbefinnande (Houghton m. fl. 2016). En person med demens tenderar också att stanna längre på sjukhus. Inläggning på sjukhus kan dock förvärra effekterna av demens på grund av desorientering och oro vilket orsakas av separationen från kända människor, miljöer och rutiner.

Inläggning på akutsjukvård av äldre människor ökar globalt och detta kommer sannolikt att fortsätta öka med tanke på nuvarande demografiska trender (Fogg m.fl. 2019). Omkring hälften av de patienter som vårdas på akutsjukhus i Sverige är 65 år eller äldre. I dag vårdas ungefär 500 000 människor över 65 år i Sverige på sjukhus under ett år (Larsson 2014, SBU 2013, Romøren 2018). Cirka två tredjedelar av patienter på sjukhus i hela världen är äldre och 50% av dessa patienter har någon form av kognitiv funktionsnedsättning, inklusive den som är relaterad till demens menar Fogg m. fl. (2019). Denna epidemiologiska övergång måste återspeglas i förbättrad kunskap om sjukhusresultat för denna grupp och därefter i evidensbasen för innovationer för lämplig och effektiv vård (a.a.).

Omvårdnad vid demens

Omvårdnad av patienter med demens kan vara svår och utmanande på sjukhus (Eriksson & Saveman 2002). Omvårdnad kan handla om kommunikation, näring, mer tid samt särskild uppmärksamhet och smärthantering (a.a.). Dessa aspekter har identifierats som prioriterade områden för att förbättra vården av patienter med demens på sjukhus. Bevis på detta tyder på att sjuksköterskor på sjukhus kan sakna specialistkunskapen, färdigheterna och förtroendet som krävs för att tillhandahålla omvårdnad vid demens (a.a.). Sjukhusen fokuserar vanligtvis på patientens nuvarande tillstånd, till exempel en fraktur efter ett fall. Läkare, sjukgymnast, sjuksköterska och undersköterska som behandlar dessa patienter har kunskap, färdigheter och expertis för att behandla patienten inom deras respektive fält, men patientens diagnos av demens förbises ofta (a.a.).

Travelbees omvårdnadsteori är lämpligt att använda vid omvårdnad vid demens eftersom det handlar om mellanmänskligt förlopp där tvärprofessionella team inom vård har uppgifterna att

8

lindra lidande, förebygga sjukdom samt hjälpa patienten, familjen och samhället finna en mening i den situation de befinner sig i (Travelbee 1971). Det är viktigt att patienten känner att hen är i centrum i omvårdnaden. Upplevelse av lidande och sjukdom till den personen är utgångpunkt för sjuksköterskan i omvårdnad. Travelbee har koncentrerat sig på mellanmänskliga dimensioner i hennes omvårdsteorier, där relationen samt sampel mellan patienten, anhöriga och sjuksköterska är viktig för patientens tillstånd. Sjuksköterskan använda sin kunskap och erfarenhet för att observera och undersöka patienten med målet att identifiera patientens omvårdnadsbehov samt sätta in åtgärder (a.a.). En mellanmänsklig relation etableras mellan sjuksköterskan och patienten när båda parterna ser varandra som unika individer bakom deras roller som patient och sjuksköterska (a.a.). Detta skapar i sin tur en mellanmänsklig process. Relationen etableras genom olika faser där både patientens samt sjuksköterskans livserfarenheter påverkar (a.a.). Första fasen börjar i det första mötet mellan sjuksköterskan och patienten där de lär känna varandra. Det handlar om att etablera en relation. Andra fasen handlar om att både patienten och sjuksköterskan ser individen bakom rollerna. I den tredje fasen ska sjuksköterskan visa empati för patienten genom att försöka förstå patientens känslor och känslouttryck utan att döma patienten (a.a.).

Att skydda och understödja människans kroppsliga, personliga, sociala integritet och tillfredsställa människans energibalans är fyra grundläggande principer som måste förankras i omvårdnaden för att främja människans helhet samt integritet enligt Kirkevold (2018). Detta betyder att sjuksköterskan håller patientens hud intakt och förebygger sjukdom, fall samt undernäring genom att stödja patienten i fysisk aktivitet, mobilisering samt äta bra mat (a.a.). En god och effektiv vård samt omvårdnad är när sjuksköterskan skyddar patientens integritet genom att behandla patienten på det sätt patienten önskar. Dessutom ska patientens värdighet bibehållas i omvårdnadsarbetet. Ranhoff (2018) uppger att det är sjuksköterskan ansvar i det tvärprofessionella samarbetet att bedöma förhållanden som kan hota äldre människans hälsa. Även Florin (2014) menar att den första fasen i omvårdnadsprocessen är bedömning. Den måste hanteras noggrant för att sjuksköterskan inte ska tappa kontroll över de kommande omvårdnadsprocesserna.

I hälso- och sjukvårdslagen (Sveriges riksdag 2017) framgår att behandla varje patient med respekt visar att hen är värdig en god vård, oberoende av hennes eller hans beteende, visar sig vara avgörande för att skapa integriteten. Att bevara integritet hos äldre med demenssjukdom krävs ofta professionell flexibilitet och att ha en vilja att ge den extra ansträngning som krävs. Att upprätthålla personens förtroende och tillit genom att respektera hens behov av att känna sig i kontroll och att göra autonoma val efter sina subjektiva behov, identifieras som en viktig grund för integritetsbevarande demensomsorg (Tranvåg m. fl. 2013).

Att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande är sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan ska utföra omvårdnad som bygger på respekt för mänskliga rättigheter, rätten till liv och även patientens egna val och tro. Men även rätten till sin värdighet och att man blir bemött med respekt. Oavsett ålder, hudfärg, funktionsnedsättning eller sjukdom som till exempel demens ska omvårdnaden ges respektfullt (a.a.). Enligt Ekman m. fl. (2013) ska man använda de livserfarenheter som patienten med demenssjukdom har som utgångspunkt i omvårdnaden. Viktiga händelser i patientens liv och historiska händelser under deras livstid kan vara betydselfulla inslag. Denna utgångspunkt i omvårdnaden kallas personcentrerad omvårdnad och den underlättar för sjuksköterskan att vårda äldre patienter med demenssjukdom på bästa sätt (a.a.).

9

Organisatoriska konsekvenser för bevarande av äldre patienters integritet

Edvardsson och Wijk (2009) menar att den fysiska miljön också ingår i de insatser av vård och omsorg som patienten behöver. Därför ska sjuksköterskan utgå från ett helhetstänkande där miljön bidrar till ett stöttande hölje och en känsla av gemenskap runt en skör människa. Att inte skydda eller respektera patientens integritet kan leda till lidande hos patienten genom att denne känner sig kränkt. Detta lidande kallas för vårdlidande enligt Wiklund (2003) som hävdar att det går att stoppa lidandet i god tid. Människan lider när hen känner att hens integritet hotas (Torbjörnsen 2010). För att förebygga vårdlidande måste sjuksköterskan och undersköterska ha fokus och uppmärksamhet på vad som sägs av patienten. Edvardsson och Wijk (2009) uppger att det också är viktigt att sjuksköterskan förstår patientens beteende och använder den som ett hjälpmedel för att bestämma hur sjuksköterskan ska bemöta patienten i den nya miljön. Sjuksköterskan har ansvar att se till att patientens kultur, bakgrund och familj är respekterad enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) och detta ingår i social integritet. Detta kan leda till att den äldre patienten känner att denne står i centrum. Dessutom kan patienten uppleva att denne får ”leva sitt liv” även när patienten är på sjukhuset. Här kommer läkare, sjukgymnast, sjuksköterska och undersköterska in för att se till att vårdmiljön anpassas för både för patientens välbefinnande och hens anhöriga samt för att ge kvalificerad vård Edvardsson och Wijk (2009). Ylikangas (2018) uppger att det är viktigt för patienten att känna sig välkommen. Ibland händer det att patientens behov inte tillgodoses och miljön upplevs som icke vårdande. Detta kan vara relaterat till olika faktorer som att sjuksköterskan inte ser eller förstår patienten, vilket kan leda till lidande hos patienten. Det kan också hända att patienten känner sig orolig och rädd, till exempel då patienten delar rum med andra människor som denne inte känner (a.a.).

Nilsson m. fl. (2016) menar att även om sjukhusvistelse av äldre patienter med demenssjukdom är vanligt, upplever sjuksköterskor att anpassningen kan vara osäker och ovanligt för de äldre patienter som är sköra. Detta kan leda till komplikationer som trycksår, förstoppning, urininkontinens, fallrelaterade skador, infektioner och undernäring. Studier har också visat att vård av äldre patienter på sjukhus ställer stora krav på sjuksköterskor relaterat till vårdens oförutsägbara karaktär, arbetsbelastning, omprioriteringar, organisatoriska rutiner, personalbrist och en icke anpassad och osäker miljö för äldre patienter (a.a.). Jangland m. fl. (2017) beskriver att sjuksköterskan har ansvar att identifiera samt förebygga de utmaningar och hinder som motverkar vårdkvalitet och patientsäkerhet med fokus på denna specifika miljö.

Problemformulering

Romoren (2018) beskriver att andelen äldre i samhället ökar samtidigt som hälsoproblemen ökar för de allra flesta. Ungefär hälften av de patienter som vårdas på sjukhus är äldre människor. Äldre patienter är sårbara och riskerar att få sjukdomar, t.ex. hjärtsjukdomar och demenssjukdomar. Att arbeta med dementa patienter i är etiskt utmanande. En del av de äldre patienterna har nedsatt kognitiv och fysisk kapacitet och är i ett stort behov av hjälp. Allt detta kan leda till att det blir svårt att bevara patientens integritet (Katajisto m. fl. 2008). Sjuksköterskans mål i omvårdnadsarbetet är att skydda samt främja patientens integritet, vilket i mötet med den äldre patienten kan bli en utmaning beskriver Kirkevold (2018). Att upprätthålla integriteten är en central förutsättning för vård av god kvalitet menar Katajisto m. fl. (2008).

Människans personliga integritet måste respekteras inom vård och omsorg, oavsett om patienten kan klara av att sätta gränser för sin personliga integritet eller inte (Sveriges riksdag 2017). I vissa situationer händer det att patientens önskemål, erfarenheter och kompetenser inte

10

tillgodogörs i dennes omvårdnad och behandling. Om sjuksköterskan eller undersköterskan misslyckas med att vara lyhörd eller respektera patienten finns risken att patientens integritet inte bevaras (Kirkevold 2018). Det kan också ske om de inte ser eller vill förstå patientens personlighet eller inte respekterar patientens territorium eller exkluderar.

SYFTE

Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bevara integritet hos äldre med demenssjukdom på sjukhus.

METOD

Design

Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes för att besvara syftet och frågeställningarna. Enligt Polit och Beck (2017) är en systematisk litteraturstudie en granskning som metodiskt integrerar forskningsbevis om en specifik forskningsfråga med noggrann provtagning och insamling av data (a.a.). En kvalitativ metod valdes eftersom det kan belysa sjuksköterskors erfarenheter med att bevara integritet hos äldre med demenssjukdom. Kvalitativa studier har som syfte att studera och förstå fenomen som har sin grund i känslor, upplevelser och tankar hos en grupp människor (a.a.).

Som analysmetod har författaren valt kvalitativ metasyntes vilket innebär en integration av kvalitativa resultat (Polit & Beck 2017). Metasyntes ger en helhetsbild av forskningsområdet och värderar det vetenskapliga stödet i en viss fråga. Metasyntes kan såväl belysa ett patientperspektiv som ett vårdarperspektiv (a.a.). Syftet med en systematisk litteraturstudie, enligt Rosen (2014), är att få en övergripande bild av forskningsläget.

Urval

Urvalet gjordes först på artiklarnas titel och abstract och sedan i fulltext. Urvalet utgick från de nedan beskrivna inklusions- och exklusionskriterierna.

Inklusionskriterier

Inklusionskriterierna för denna litteraturstudie är att artiklarna: ● är kvalitativa peer-reviewed originalartiklar

● beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att bevara integritet hos äldre patienter (65 år+) med kognitiv nedsättning

● handlar om patienter som vårdas på sjukhus ● är publicerade åren 2000 – 2020

● innehåller ett etiskt resonemang. ● är på engelska

Exklusionskriterier

Exklusionskriterierna för denna litteraturstudie är att artiklarna: ● handlar om akut konfusion

11 ● har en kvantitativ ansats.

Datainsamling och kvalitetsgranskning

Tabell 1. Struktur av frågeställning och syfte enligt PEO-modell för databassökning

P - Population Patienten Sjuksköterskan

E - Exposure Omvårdnadsarbete Att bevara integritet

O - Outcome Faktorer som kan påverka omvårdnadsarbetet

Integritetsbevarande åtgärder på sjukhus

Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. En PEO-modell identifierande möjliga sökord för att kunna besvara syftet och frågeställningar (Bettany-Saltikov 2016).

Grunden för sökstrategi i databaser är att formulera rätt frågor, bestämma över hur gamla studierna kan vara för att de ska få ingå samt bestämma vilket språk och vilka studietyper som är intressanta (Bettany-Saltikov 2016).

Sökorden som användes inledningsvis var: dementia, nursing care, integrity, qualitative research, privacy, nursing experiences och hospitals. När inte tillräckligt många artiklar kunde identifieras lades ytterligare några sökord till: Older people 65+, geriatrics, senior, acute care, Alzheimer’s disease, vascular dementia, elderly, older adults, personhood, respect, nurses, personnel och patient.

De sökord som slutgiltigt användes var: dementia, Alzheimer's Disease, vascular dementia, hospitals, acute care, nurses, nursing care, nursing experiences, personnel patient, integrity, qualitative research, geriatrics, older people 65+, senior, elderly, Older adults, personhood, privacy, respect. För att hitta artiklar kombinerades sökorden på olika sätt (se tabell 4, 5 och 6). Sökningarna gjordes mellan 2020–01–15 till och med 2020–04–01.

Relevansbedömningen gjordes i olika steg för att sålla bort de studier som var irrelevanta för frågan, vilket är syftet med en relevansbedömning. Studier kan därför vara relevanta för frågan eller inte (SBU 2017). Författaren läste fler än 1000 abstracts för att hitta relevanta artiklar som besvarade studiens syfte, frågeställningar och som skulle uppfylla inklusions- och exklusionskriterna. Efter det sorterade författaren bort artiklar som inte mötte inklusionskriterna och 28 artiklar kvarstod. Enligt SBU (2017) ska en grovsållning göras utifrån artikelsammanfattning (artiklarnas titlar och abstrakt) i den första fasen. Därefter ska artiklar som svarar på syftet läsas i fulltext. I den andra fasen ska de beställda fulltextartiklarna granskas med hänsyn till relevans. De studier som anses vara relevanta inkluderas i den systematiska litteratursamlingen och går vidare till kvalitetsgranskning.

Tabell 2: Tabell över litteratursökning

Antal Exkluderat Kommentar

12

Abstract 160 132 Mötte ej inkl/exkl

krit

Fulltext 28 10 Besvarade ej syftet

Inkluderade 18 Ingår i uppsatsen se

tabell 7

Författaren använde Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser för att bedöma kvaliteten på de 28 valda artiklarna som besvarade studiens syfte och frågeställningar (SBU 2017). Mallen består av 21 frågor med svarsalternativen ja, nej, oklar eller ej tillämpbart. Mallen omfattar olika kvalitetsaspekter som kan påverka studiernas tillförlitlighet. Frågorna handlar om syfte, urval, datainsamling, analys och resultat (a.a.). 18 artiklar bedömdes ha hög kvalitet. De 18 artiklar som inkluderas i resultatet är studierna utförda i olika länder: Australien, Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Japan, Kanada, Malta, Nederländerna, Norge, Sverige och USA.

I majoriteten av artiklarna var deltagarna sjuksköterskor, men i några av artiklarna intervjuades även läkare, arbetsterapeuter, socialarbetare och fysioterapeuter. I resultatet togs emellertid enbart sjuksköterskornas perspektiv i beaktning, eftersom det huvudsakliga syftet med studien var att fokusera på sjuksköterskors erfarenheter.

Dataanalys

Studien genomfördes genom en metasyntes (Polit & Beck 2017) och manifest innehållsanalys användes för att analysera den insamlade informationen från artiklarna.

Metasyntes görs för att öka kunskapen i en viss fråga med klinisk relevans och för att resultaten av de kvalitativa studierna ska bli mer samlad kunskap, vilket är praktiskt för omvårdnad. Metasyntes erbjuder nya tolkningar av resultat enligt Polit och Beck (2017). Erfarenheter som tas upp är subjektiva och kan bidra till förbättring av vård hos äldre patienter med demens som vårdas på sjukhus (a.a.). Syftet med dataanalysen är att organisera, tillhandahålla struktur och skapa mening från den insamlade informationen (a.a.).

Manifest innehållsanalys handlar om vad själva texten säger (Polit & Beck 2017). Innehåll som är manifest fokuserar på det uppenbara och formuleras på ett kategoriserat och beskrivande sätt. Det manifesta innehållet kan dock bli kodad på ett alltför detaljerat sätt och riskerar därför att förlora helhetsbilden. För att motverka detta behövs en viss grad av abstraktion och tolkning, för resultatet ska bli begripligt och meningsfullt (a.a.).

Författaren fick sedan en djupare förståelse av varje artikel genom att läsa dem ett flertal gånger. Artiklarna lästes mer noggrant och varje text som användes i analysen kodades och delades upp i underkategorier efter dess innebörd. Underkategorierna sorterades sedan upp i fyra huvudkategorier som samlades i under ett tema.

Etiska överväganden

Forskningsetik handlar om de etiska överväganden som görs inför och under genomförandet av ett vetenskapligt arbete (Kjellström 2014). Grundtanken med forskningsetik är att skydda deltagarna som ingår i studier och att följa de etiska principerna är en väsentlig del i detta. Det finns fyra grundläggande etiska principer: autonomiprincipen, godhetsprincipen, inte skada-principen och rättviseskada-principen (a.a.). Artiklarna som användes i resultatet utgick från de fyra

13

grundläggande etiska principerna. Alla deltagare fick samtyckesinformation och information om studierna. Dessutom var det frivilligt att deltaga i studierna.

Det finns inga etiska konflikter med denna studie eftersom författaren inte har haft direktkontakt med personerna som studeras och alla artiklar som används i studien har ett etiskt resonemang. Alla artiklar som ingår i litteraturstudier ska redovisas och alla resultat från artiklarna måste presenteras, oavsett om de bevisar eller motbevisar författarens hypotes (Polit & Beck 2017). Denna studie redovisar alla artiklar (se bifogad tabell) och författaren utgår dessutom inte från någon hypotes.

RESULTAT

Resultatet baseras på 18 artiklar som redovisar sjuksköterskans åtgärder för att bevara patienternas integritet, dessa åtgärder är grunden i omvårdnadsarbetet. Temat kan formuleras som ”Att bevara patientens integritet är grunden i omvårdnadsarbetet”.

Tabell 3: Resultatet indelat i tema, kategorier och underkategorier

Tema Kategorier Underkategorier

Att bevara patientens integritet är grunden i omvårdnadsarbetet

Att bevara patienternas fysiska integritet.

Förebygga fysiska skador Att ha anhöriga i teamet Att bevara patienternas

psykiska integritet.

Underlätta en god kommunikation

Patientens livshistoria

Att bevara patienternas moraliska integritet.

Inre kompass

Att stödja patientens önskningar

Organisatoriska aspekten av att bevara patienternas integritet.

Vårdmiljön

Att arbeta i team för att tillgodose patientens behov

Att bevara patientens integritet är grunden i omvårdnadsarbetet

Att bevara patientens integritet är grunden i omvårdnadsarbetet för att betrakta patienten som en ”helhet” och inte som en ”diagnos”. Detta tema uppdelas i fyra kategorier och dessa är: att bevara patienternas fysiska integritet, att bevara patienternas psykiska integritet, att bevara patienternas moraliska integritet och den organisatoriska aspekten av att bevara patienternas integritet.

14

Sjuksköterskor bevarar patientens fysiska integritet genom att förebygga fysiska skador och inkludera anhöriga i omvårdnaden. Denna kategori består av två underkategorier: förebygga fysiska skador och att inkludera anhöriga i teamet.

Förebygga fysiska skador

I studien av Goethals m. fl. (2013), King m. fl. (2018), Fukuda m. fl. (2015) och Berg m. fl. (2010) belyser sjuksköterskor att bevarandet av patientens fysiska integritet handlar om att skydda patienten mot skada. Till exempel kan sjuksköterskan bevara patientens fysiska integritet genom att förebygga fall, undernäring och vätskebrist. Dessutom kan biverkningar minskas genom att sjuksköterskorna blir medvetna om läkemedlens negativa effekter på patienten, till exempel förstoppning. Det handlar också om att respektera patientens rörelsefrihet och bedöma patientens förmåga samt sätta in åtgärder om det behövs (a.a.). Sjuksköterskor ska arbeta för att förbättra den äldre patientens tillstånd genom att ta hand om grundläggande behov, förebygga komplikationer, ge information och stödja självkontroll som främjar den gamla patientens hälsa. Till exempel ska sjuksköterskor försöka förebygga fall genom att mobilisera patienten med rullator och genom stöd av en annan person (a.a.). Fall eller undernäring kan förebyggas genom att sjuksköterskor försöker förstå och upptäcka orsaker till problematiskt beteende hos äldre patienter med demenssjukdom så tidigt som möjligt. Sjuksköterskor kan dock ha svårt att förebygga fall och undernäring eftersom de ofta inte förstår orsakerna bakom symtomen hos de äldre patienterna med demenssjukdom. Till exempel kunde en patient vara orolig och sjuksköterskan trodde att detta berodde på hens demenssjukdom, emellertid var det på grund av förstoppning (a.a.). Varje äldre patient med demenssjukdom har sitt unika sätt att uttrycka symtom och observation ger sjuksköterskan möjlighet att märka förändringar hos patienter(a.a.). Avancerad planering och insättning av adekvata åtgärder kan vara ett sätt att förebygga fysiska skador hos äldre patienter med demenssjukdom (Fukuda m. fl. 2015, Yous. m. fl. 2019).

Att inkludera anhöriga i teamet.

Sjuksköterskor i Fry m. fl. (2016), Nilsson m. fl. (2019) och Yous m.fl. (2019) uppger att involvera och samarbeta med anhöriga spelar en viktig roll för att bevara av patientens fysiska integritet. Sjuksköterskor kan bedöma smärta och ge smärtlindring till patienter genom att observera patienter och känna igen beteendeförändringar (till exempel irritation), ibland kan anhöriga vara till stor hjälp för att bedöma patienters smärta och bevara patienters integritet eftersom anhöriga känner patienten bättre än sjuksköterskan (a.a.).

Nilsson m. fl. (2016) och Fukuda m. fl. (2015) beskriver att sjuksköterskor att äldre patienter med demenssjukdom kan t. ex. bli arga och kränkta på sjukhus om ingen anhörig tillbringar tid med dem under dagen. Sjuksköterskor kan hjälpa patienter bli lugnare och få en känsla av trygghet genom att kontakta anhöriga och be dem tillbringa mer tid med sin familjemedlem på sjukhuset (a.a.).

Att bevara patienternas psykiska integritet

För att bevara patienternas psykiska integritet behöver sjuksköterskor ha en god kommunikation med patienter och ha patientens livshistoria som utgångspunkt i omvårdnaden. Kategorin Att bevara patienternas psykiska integritet består av två underkategorier: underlätta en god kommunikation och patientens livshistoria hos personen med demens.

15

I studien Goethals m. fl. (2012) och Halls m. fl. (2012) beskriver sjuksköterskor att patientens psykiska integritet bevaras när sjuksköterskor kommunicerar lugnt, samt när de har en lugn attityd mot patienten för att skapa en lugn miljö kring patienten. Dessutom kan den psykiska integriteten bevaras om sjuksköterskorna försöker avlägsna allt som kan provocera patientens beteende. Exempelvis kan lugn kommunikation få patienten att känna sig bekväm när denne är orolig eller arg(a.a.). Det handlar också om att skydda patienten mot andra patienter. Till exempel kan patienten erbjudas enkelrum om denne är rädd för att dela rum med andra personer. Enligt Hall m.fl. (2012) att patienten är klädd i sina egna kläder på sjukhus kan kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienten förbättras, vilket kan resultera i en ömsesidig relation som hjälper patienten att återfå värdighet (a.a.).

Patientens livshistoria

Enligt sjuksköterskorna i Halls m. fl. (2012), Yous m. fl. (2019) och Nilssons m. fl. (2019) studie bör sjuksköterskor visa intresse för patienternas livshistoria eftersom detta kan vara ett sätt att uppmuntra patienten att uttrycka förväntningar och oro. Detta kan också bidra till att patienten blir delaktig och tar ansvar för dagliga aktiviteter på sjukhuset(a.a.).

Ibland kan det hända att sjuksköterskor ser en patient som en människa med sjukdom på sjukhuset och glömmer bort att se en individ med personlighet och känslor (Nilssons m. fl. 2019). Sjuksköterskor kan få hjälp att ”se vem patienten är” om de får information från anhöriga och patienten om patientens bakgrund(a.a.). Ibland kan det också vara bra att patienten har med sig sina egna personliga saker, eftersom dessa påminner patienten om vem hen var innan hen blev sjuk. Sjuksköterskan kan till exempel be anhöriga att ta med något bekant föremål hemifrån(a.a.). I Berg m. fl. (2010) beskriver sjuksköterskorna också att de upplever att äldre patienter återhämtar sig snabbare när de har personlig kontroll över ”småsaker”, exempelvis vad och när man ska äta och hur man tvättas.

Nilsson m. fl. (2016) och Fukuda m. fl. (2015) beskriver igen att sjuksköterskor kan uppleva svårigheter att vårda äldre patienter med demens på sjukhus, eftersom det är svårt att vägleda och hjälpa patienter förstå vad som pågår. Detta kan leda till att patienter blir arga, stressade, frustrerade och rädda(a.a.). Däremot bör sjuksköterskor kunna se patienten som en unik person med unika övertygelser, värderingar, förmågor och livshistoria, i stället för som en diagnos enligt Hall m.fl. (2012). T. ex. kan sjuksköterskorna påminna sig själva hela tiden om att betrakta patienterna som vanliga människor. En enkel sak som att patienten är klädd i sina egna kläder kan få sjuksköterskorna att se personen bakom diagnosen (a.a.).

Att bevara patienternas moraliska integritet

Patienters moraliska integritet bevaras genom att sjuksköterskor använder sin inre kompass och stödjer patienternas önskemål. Denna huvudkategori består av två underkategorier: Inre kompass och att stödja patientens önskningar.

Inre kompass

I studierna av Nilsson m. fl. (2016), Yous. m. fl. (2019), Berg m. fl. (2010) och Eriksson m. fl. (2002) beskriver sjuksköterskor att de upplever många etiska dilemman i vissa situationer och att de ibland är tvungna att agera mot patienternas vilja. Två exempel är när en äldre patient med demenssjukdom är motvillig att ta sina mediciner eller motvillig till att duscha(a.a.). Detta orsakar frustration och gör det svårt för sjuksköterskor att bevara patientens fysiska integritet. I vissa situationer blir sjuksköterskor tvungna att ge patienten lugnande medicinering mot dennes vilja. Sjuksköterskor brukar ofta ge höga doser av lugnande till patienter med

16

demenssjukdom, trots att lugnande kan orsaka lidande hos patienterna. Till exempel kan vissa patienter reagera på de höga medicindoserna genom att de sover längre eller bli mer oroliga(a.a.).

Sjuksköterskorna i Goethals m. fl. (2013) beskriver att aggressivt beteende inte ska besvaras med aggression, utan sjuksköterskorna ska behandla patienten med demens likt andra patienter. Sjuksköterskorna ska kommunicera med patienten efter incidenten. Goethals m. fl. (2013) uppger sjuksköterskor att ett grundläggande villkor för att hantera saker på ett respektfullt sätt och försöka orientera och vägleda patienten under denna jobbiga tid är att sjuksköterskan ger patienten information. Sjuksköterskorna måste ta tid när de pratar med en person med demenssjukdom och att de ska försöka skapa en känsla av trygghet och lugn (Nilsson m. fl. 2019).. Under samtalen är det viktigt att bjuda in patienten och uppmana patienten att berätta lite mer och om sig själv (a.a.).

Att stödja patientens önskningar

I studierna av Hall m. fl. (2012) och Berg m. fl. (2010) förklarar sjuksköterskor att äldre patienter riskerar att förlora sin värdighet när de läggs in på sjukhus. För sjuksköterskor är värdighet ett värde som har att göra med integritet och respekt. En balans mellan sjuksköterskans makt och patientens makt är effektiv för att skapa en bra relation eftersom båda representerar två olika livsvärldar med olika upplevelser, förhållanden, kunskap, värderingar och förväntningar(a.a.). Om balansen mellan sjuksköterskans makt och patientens makt inte finns, kan det leda till att patientens integritet inte bevaras(a.a.). Sjuksköterskor hävdar i Erikssons m. fl. (2002) studie att de känner sig frustrerade och maktlösa över att målet med samarbetet mellan patient och vårdare inte kan uppnås under omvårdnadsarbetet. Några exempel är när personer med demens använder fysiskt våld mot sjuksköterskor, vilket gör det omöjligt för sjuksköterskorna att närma sig patienten och genomföra omvårdnadsarbetet eller behandlingen. Sjuksköterskor känner sig emellanåt tvungna att använda fysisk kraft för att hålla till exempel en patients arm när de har svårt att kommunicera med patienten och när de behöver slutföra sina uppgifter, exempelvis i samband med blodprover(a.a.). Sjuksköterskor brukar nästan känna att de begår övergrepp när de tvingas agera sådär mot en äldre patient. Ibland använder sjuksköterskor lugnande medel för att utföra uppgifter, behandlingar och omvårdnad (Nilsson m. fl. 2016).

I Berg m. fl. (2010), Hall m. fl. 2012 och Nilsson m. fl. (2019) beskriver sjuksköterskor måste beakta alla patienter som unika individer med olika behov för att kunna bemöta de äldre patienterna som personer. Det är viktigt att sjuksköterskor lägger märke till äldre patienters önskemål för att hjälpa den äldre patienten att uttrycka sin personlighet(a.a.). Målet med omvårdnadsarbetet är att sjuksköterskor försöker stödja äldre patientens önskningar och sätta realistiska mål så att hen kan återvända till sin vardag. Sjuksköterskor bevarar patientens integritet genom att vara där för patienten, genom att lyssna, vägleda och involvera patienten på alla möjliga sätt (a.a.).

Organisatoriska aspekten för att bevara patienternas integritet

Vårdmiljö och att arbeta i team för att tillgodose patients behov utgör viktiga förutsättningar i den organisatoriska aspekten för att kunna bevara patienternas integritet. Denna huvudkategori består av två underkategorier: vårdmiljön och att arbeta i teamet för att tillgodose patientens behov.

17

I studierna av Nilsson m. fl. (2019) och Scerri m. fl. (2019) beskriver sjuksköterskor att sjukhusmiljön och sjukhusstrategin inte är anpassad för vård till äldre människor, särskilt inte för äldre patienter med demens. En av anledningarna till att en äldre patient med demenssjukdom kan ha problem att orientera sig kan vara avsaknad av färgkoder på sjukhusavdelningarna. Alla dörrar, korridorer och sovrum är målade med samma färger (a.a.). Ett annat problem är att en äldre patient med demenssjukdom som vanligtvis är aktiv och söker möjligheter att röra på sig kan bli begränsad på sjukhus. Detta kan leda till osäkerhet och orolighet hos patienten för att patienten inte har så stor plats att röra sig på (a.a.). Patienter med demens kan bli mer förvirrade på sjukhus för att sjukhuset blir ny miljö för dem med nya människor.

För sjuksköterskor är det inte alltid är möjligt att bevara patientens integritet på ett sjukhus, på grund av att vårdtiderna ofta är korta och fokuset huvudsakligen ligger på akut diagnos och behandling (Fukuda m. fl. 2015, Hall m. fl. 2012, Fox m. fl. 2016, Digby m. fl. 2018). Det är också utmanande för sjuksköterskor att skapa en lugn och säker stämning runt patienten med demens(a.a.). Sjuksköterskor lägger ner mer tid på administrativa sekreteraruppgifter istället för omvårdnadsprocessen såsom att förflytta patienter mellan avdelningarna. Det bidrar till att sjuksköterskor blir stressade. Att flytta patienter med demens till en annan avdelning leder till att patienter med demens blir ännu mer förvirrade (a.a.).

På organisatorisk nivå behandlas alla patienter likadant på sjukhus, oavsett ålder eller sjukdom. Detta leder till att vården inte blir personcentrerad och kan försämra kvaliteten på vården för den enskilda patienten. Generellt sätt prioriterar sjukhus de patienterna med kortast vårdtid. Äldre patienter är sårbara, de behöver omvårdnad samt mer tid för att återhämta sig. I studierna av Eide m. fl. (2015) och Yous m. fl. (2019) förklarar sjuksköterskor att hög arbetsbelastning på sjukhus, brist på dokumentation, brist på dagliga rutiner, brist på kunskap och brist på information om patienten, påverkar sjuksköterskors förmåga att bygga en bra relation med patient med demens. Det påverkar också kvaliteten på en del omvårdnad, till exempel kan det påverka sjuksköterskans kontroll över hur patienten äter(a.a.).

För att bevara patientens integritet på sjukhus ska sjuksköterskor påminna sig själva att betrakta patienter med demens som vanliga människor. Sjuksköterskor ska se patienter med demens som unika människor för att omvårdnaden ska vara personcentrerad, vilket kommer att bidra till kvaliteten på vården (Nilsson m. fl. 2019, Scerri m. fl. 2019).

Att arbeta i teamet för att tillgodose patientens behov.

Sjuksköterskorna i studierna av Nilsson m. fl. (2019), Scerri m. fl. (2019) och Brouwers m. fl. (2017) uttrycker att sjuksköterskor uppnår en helhetssyn och förbättrar omvårdnad av äldre patienter när de tar hjälp av sjuksköterskor som är specialiserade i geriatrisk omvårdnad. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap om äldre personer med demens för deras professionella utveckling (Nascimento m. fl. 2016).

Sjuksköterskor kan frigöra mer tid att fokusera på patienter med demens när de delar upp uppgifterna med varandra i teamet enligt Teeris m. fl. (2007) studie. Till exempel ansvarar en sjuksköterska för utskrivning/planering och en annan sjuksköterska fokuserar på utförande av omvårdnad för personen med demens (a.a.). I studierna av Bryon m. fl. (2012) och Jangland m. fl. 2017) menar sjuksköterskor att god kommunikation inom teamet underlättar för god omvårdnad hos personen med demens och bidrar till personcentrerad vård. Sjuksköterskor

18

brukar uppskatta när sjuksköterskor och läkare utbyter information och åsikter om patientens tillstånd och möjliga behandlingar (a.a.).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes. Författaren valde systematisk litteraturstudie för att bidra till ny kunskap, eftersom det inte hade gjorts så många studier i detta ämne. Enligt Rosen (2014) är en systematisk litteraturstudie en lämplig metod att använda när ämnet inte har skrivits om så mycket. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och därför kunde också en intervjustudie ha genomförts för att besvara studiens syfte.

Trovärdighet

Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Pub Med ger en bred täckning inom hälso-och medicinområdet och Cinahl är den mest använda databasen över artiklar om omvårdnad (SBU 2017). Psycinfo är en databas inom beteendevetenskap och psykologi (a.a.). En PEO-modell genomfördes för att se om det fanns tillräckligt med information för att uppfylla syftet. Enligt Polit och Beck (2017) passar en PEO- modell med kvalitativa forskningsfrågor. Att använda många databaser var positivt eftersom fler artiklar kunde hittas vilket resulterade i ökad trovärdighet och sensitivitet i mitt resultat. Enligt Henricson (2014) kan styrkan på studiers trovärdighet öka genom att flera databaser genomsöks som har omvårdnadsfokus. Detta ökar chansen att finna relevanta artiklar.

Sökningarna gjordes 2020–01–15 till och med 2020–04–01 för att öka chansen att hitta så många relevanta artiklar som möjligt. Alla sökningar gjordes på engelska. Fördelen med att göra sökningar på engelska är att betydligt mer och nyare forskning går att finna jämfört med sökning på svenska, detta ökar chansen att hitta många artiklar som kunde svara på syftet. Artiklar som söktes publicerades åren 2000 – 2020 och anledningen till att även 20-år gamla artiklar inkluderades var att det inte fanns så många ny publicerade artiklar. Denna studies trovärdighet ökade eftersom författaren därmed hade många artiklar att välja som besvarade syftet och kunde användas i resultatet samt som följde inklusionskriterier.

Artiklarna granskades med en mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelse för att bedöma artiklarnas trovärdighet. Artiklarna kunde sedan inkluderas i resultatet. Med hjälp av mallen kunde också författaren se om alla artiklar följde inklusionskriterier. Att granska artiklar ensam har både nackdelar och fördelar. Risken för påverkan minskas när tolkningen görs av en person. Men att granska artiklar med någon ökar trovärdigheten då det är inte bara är en synvinkel som är med i resultatet. Att summera och diskutera kvaliteten på de inkluderade artiklarna efter att två författare har granskat artiklarna och sedan jämfört deras granskningar kan stärka studiers trovärdighet (Henricson 2014). Enligt Elo och Kyngäs (2008) är trovärdigheten kopplad till hur väl kategorierna täcker det insamlade data. De artiklar som användes i resultatet lästes mer noggrant och varje text som användes i analysen kodades och delades upp i underkategorier efter dess innebörd. Författaren

19

samtalade med handledaren om underkategorierna, huvudkategorierna och tema för att se om resultatet från artiklarna hade kunnat analyseras på nytt med syftet att förstärka trovärdigheten. Detta sätt att arbeta var bra för att väsentligt innehåll kunde finnas.

Manifest innehållsanalys användes i denna studie för att analysera den insamlade informationen från artiklarna. Manifest innehållsanalys innebär att författaren skriver det som personer säger eller det som står i texten (Polit & Beck, 2018). Författaren tolkade textnära data genom att ange sjuksköterskors beskrivningar av deras erfarenheter av att bevara integritet hos äldre med demenssjukdom på sjukhus. Författaren valde att undvika egen uppfattning för att kunna presentera resultatet objektivt. Därför togs beslutet att inte göra en latent analys.

Överförbarhet

Överförbarhet innebär att resultat går att överföra till andra grupper eller situationer och kontexter (Wallengren m.fl. 2014). Artiklarna som inkluderas i resultatet är publicerade i olika länder. Detta kan påverka överförbarheten positivt eftersom sjukhusorganisationerna inte är samma i länderna, men ändå är sjuksköterskans erfarenheter överensstämmande.

RESULTATDISKUSSION

Temat är ”Att bevara patientens integritet är grunden i omvårdnadsarbetet” och de fyra huvudkategorierna är att bevara patienternas fysiska, psykiska och moraliska integritet samt den organisatoriska aspekten av att bevara patienternas integritet.

Bevara patienternas fysiska integritet

Det framkommer i resultatet att sjuksköterskor bevarar patienternas fysiska integritet genom att ta hand om grundläggande behov, förebygga komplikationer, ge information och stödja självkontroll vilket främjar äldre patienters hälsa (Goethals m. fl. 2013, King m. fl. 2018, Fukuda m. fl. 2015 och Berg m. fl. 2010). Detta stämmer överens med Kirkevold (2018) som menar att fysisk integritet handlar om människans fysiska behov. Att förebygga sjukdomar är alltid en del av omvårdnaden. Att tidigt upptäcka och analysera risker för sjukdom eller skador som trycksår, fall eller undernäring hos äldre personer och förebygga dessa är målet med senior alert (Senior alert 2019). Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister och ett sätt för att stödja vårdprevention för äldre personer enligt Lannering m. fl. (2017) och Edvinsson m. fl. (2015). Senior alert har använts med goda resultat och kan hjälpa sjuksköterskor att bevara patienternas fysiska integritet eftersom patienter utvärderas med validerade instrument för riskbedömning och vården planeras, utförs och utvärderas därefter (a.a.). Registret stöder användandet av att arbeta med förebyggande vård systematiskt och på ett standardiserat sätt. Dessutom bidrar registret med feedback till sjuksköterskor om deras förebyggande vårdprocesser (a.a.). Registret hjälper sjuksköterskor att utföra den förebyggande vården enligt bästa tillgängliga kliniska kunskap och praxis (a.a.).

Bevara patienters psykiska integritet

Resultatet från denna studie visar att patienternas livshistoria och en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är viktig för att bevara patienternas psykiska integritet (Halls m. fl. 2012, Yous m. fl. 2019, Nilssons m. fl. 2019, Goethals m. fl. 2012). Detta

20

överensstämmer med Ekman m. fl. (2013) som menar att god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten med demens under omvårdnadsarbetet är en fortsättning för en personcentrerad omvårdnad. Personcentrerad omvårdnad handlar om att bevara integriteten hos en person med demens och respektera dennes autonomi (a.a.). Det handlar också om att uppmuntra personen med demens att tala om sitt liv och involvera anhöriga i besluten som tas, om de vill (a.a.). Socialstyrelsen (2010) beskriver att sjuksköterskan ska se patienten som en unik person med unika övertygelser, förmågor och livshistoria och inte som en diagnos (Stabell m. fl. 2006). Psykisk integritet kan innefatta individens mänskliga upplevelser, värderingar och självmedvetande, vilka utgör grunden för personliga åsikter. Det viktiga är att sjuksköterskor visar respekt för den mänskliga individen med en unik personlighet, individuella vanor, seder och behov (a.a.). Att acceptera patienten med demens som person gör att sjuksköterskan visar mänsklighet, respekt och stöd, och detta är ett sätt att bevara psykisk integritet i omvårdnadsarbetet (a.a.). Psykisk integritet handlar även om att lyssna på patientens önskemål och respekt för mänsklig värdighet (a.a.). Patienter känner sig respekterade när de behandlas som en person, inte som ett objekt. När sjuksköterskan lyssnar på patienten, ställer relevanta frågor och knackar på dörren innan man stormar in är exempel på sätt där patienten kan känna sig mer respekterad (Widäng & Fridlund 2003). Personcentrerad vård är ett holistiskt och integrerande tillvägagångsätt utformat för att kunna bibehålla välbefinnande och livskvalitet för människor med demenssjukdom. Tillvägagångsättet inkluderar de olika elementen som vård, individ, familj och vårdgivare (Kim m.fl. 2017).

Bevara patienters moraliska integritet

Från resultatet framkommer det att sjuksköterskor är irriterade och frustrerade när patienter uppvisar beteendestörningar som exempelvis svårigheter att följa restriktioner, aggressivitet och vandrande. Frustrationen är som störst när sjuksköterskor inte har tillräckligt med tid för patienten och när de därmed inte kan göra något åt situationen. Allt detta påverkar patientens integritet i omvårdnadsarbetet, framför allt den moraliska integriteten. Ett exempel är när sjuksköterskor ger patienten medicin mot patientens vilja (Nilsson m. fl. 2016, Yous. m. fl 2019, Berg m. fl. 2010, Eriksson m. fl. 2002). Detta stämmer överens med Jensen m. fl. (2019) där sjuksköterskor beskriver att beteendestörningar hos person med demens leder till att det bildas negativa attityder bland sjuksköterskorna gentemot denna patientgrupp. Enligt Socialstyrelsen (2010) orsakar beteendestörningar lidande hos personen med demens, anhöriga samt sjuksköterskan. Sjuksköterskor beskriver i studien av Jensen m. fl. (2019) och Moyle m. fl. (2011) att de har svårt att hantera äldre patienter med demens på sjukhus, eftersom det är svårt att vägleda och hjälpa patienter att förstå vad som pågår. Detta leder till att patienter blir arga, stressade, frustrerade och rädda (a.a.). Målet med personcentrerad omvårdnad är att göra omvårdnaden och vårdmiljön mer personlig samt förstå beteendestörningar hos person med demens (Ekman m. fl. 2013). Grunden för detta kommer från information om personen med demens, det vill säga hens livsmönster, värderingar samt preferenser (a.a.). Detta bidrar till att bevara patientens moraliska integritet och minskar beteendestörningar hos personer med demenssjukdom (a.a.). Anhörigas kunskaper om personen med demenssjukdom är viktiga för att ge en personcentrerad vård för att hjälpa personen känna sig mer säker och trygg på sjukhus. Anhöriga kan informera personal om särskilda utlösande faktor eller lugnande beteende hos den demenssjuka. Anhörigas insikt är avgörande och därför behöver personal ha god kontakt med anhöriga skriver Houghton m. fl. (2016).

Vidare visar resultatet att ett sätt att bevara patientens moraliska integritet är att sjuksköterskor har ett etiskt tänkande och stödjer patientens önskningar. Ett exempel är att sjuksköterskor pratar med patienten om vad hen ska göra och varför (a.a.). Att patientens moraliska integritet

21

bevaras kan enligt Randers m. fl. (2004) uppnås genom att sjuksköterskor respekterar den äldre patientens förflutna, tidigare livsstil och karriär. Det kan vara viktigt att äldre får vara sig själva och att de kan behålla den typ av liv som de anser vara värdefulla (a.a.). Valfrihet är en särskilt viktig aspekt av social integritet och detta inkluderar möjligheten att vara ensam eller att ha andra människor runt (a.a.).

Organisatoriska aspekten för att bevara patienternas integritet.

Resultatet beskriver sjuksköterskor att det finns många anledningar till att det är utmanande att ta hand om personer med demenssjukdom på sjukhus Nilsson m. fl. (2019) och Scerri m. fl. (2019). Till exempel kan det bero på att vårdmiljön inte passar patienterna eller kan det bero på kommunikationssvårighet. Vidare uppger sjuksköterskor att ta hjälp från geriatriska specialister kan förbättra omvårdnad av personer med demenssjukdom. Enligt Houghton m. fl. (2016) och Saxell m. fl. (2021) är sjukhusmiljön inte optimalt utformad för äldre människor med demenssjukdom. Dels beror det på den fysiska miljön på sjukhus och hur den påverkar äldre människor med demenssjukdom, dels kan det också bero på den tidsbrist som sjuksköterskor har. Vården som ges är ofta inte personcentrerad, utan fokuserar mer på den fysiska delen av vården. Ofta beror det på att personal inte känner sig säkra inom den psykosociala vården och kommunikationen (a.a.). Kommunikationen kan ofta vara svår mellan sjuksköterskor och äldre människor med demenssjukdom. Sjuksköterskor utför sitt arbete så gott de kan utifrån sina förutsättningar. Problem kan uppstå när personer med demenssjukdom inte kan ringa på larm eller säga till sjuksköterskor att de behöver något, vilket minskar kvaliteten på vården de får (a.a.). Att gå omkring på ett desorienterat sätt, vilket ofta förkommer bland personer med demenssjukdom i sjukhusmiljön, påverkar andra patienter som de delar rum med (a.a.).

I studien av Moyle m. fl. (2011) beskriver sjuksköterskor att de uppskattar när de samarbetar med en specialist som är expert på att ta hand om personen med demenssjukdom. Vidare beskriver sjuksköterskorna att patienters integritet kan bevaras genom att jobba med kontinuitet i teamet och att patienters livshistoria kan underlätta för teamet. Ekman m. fl. (2013) menar att utgångspunkten för en personcentrerad vård är patientens historia, men också ett starkt partnerskap mellan patienten och sjuksköterskan eftersom det handlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap. Sjuksköterskor som jobbar med äldre personer med demenssjukdom måste inse att personer med demenssjukdom kan kommunicera om det ges tillräcklig tid och stöd menar Houghton m. fl. (2016).

SLUTSATS

Resultatet av litteraturstudien visar att utgångspunkten för att bevara patienternas fysiska, psykiska och moraliska integritet samt den organisatoriska aspekten på sjukhus är levnadssituationen eller livshistorien hos patienten. De flesta dementa patienter som kommer in på sjukhus kan ha sjuksköterskor eller anhöriga som tar hand om dem på boenden eller i deras hem. Att sjuksköterskan får information om patientens levnadssituation när patienten kommer in på sjukhuset kan underlätta och bidra till att bevara patienternas integritet på sjukhus. Det sparar även tid så att patienten snabbt kan få hjälp. Information kan till exempel handla om vad patienten tycker om att äta, hur hen hanterar eller vad är som orsakar beteendestörningar och hur sjuksköterskorna ska kommunicera med patienten. Detaljer om patienten kan betyda mer än vad man tror, eftersom personer med demenssjukdom kan ha svårt att utrycka sina behov eller svårt att bevara sin integritet på sjukhus eller på boende. Att bevara patienternas integritet på sjukhus handlar om en personcentrerad omvårdnad.

22

Ett annat sätt att bevara integriteten hos personen med demens är att sjuksköterskan bibehåller kontinuiteten på sjukhuset genom att inte byta team. Det kan underlätta för både patienten och sjuksköterskan om patienten fortsätter att ha samma sjuksköterska eftersom det förebygger förvirring och beteendestörningar hos personen med demenssjukdom. Att bevara patientens integritet är grunden i omvårdnadsarbetet.

REFERENSER

Arlebrink J, (2010) Grundläggande vårdetik. - teori och praktik. Lund, Studentlitteratur. Basun H, Skog M, Wijk H, Wahlund L-O, (2013) Demenssjukdomar. Stockholm, Liber.

23

Berg GV, Sarvimäki A, Hedelin B (2010) The diversity and complexity in health promotion and empowerment related to older hospital patients - exploring nurses' reflections. Vård i Norden, 30, 9-13.

Berglund M, Gillsjö C, Svanström R, (2009). Keys to person-centered care to persons living with dementia: Experiences from an educational program in Sweden. Dementia.18 (7–8), 2695–2709.

Bettany -Saltikov J (2016) How to do a Systematic Literature Review in Nursing: a systematic guide

Bondevik M, (2008) Omvårdnad av äldre- grundläggande principer. I: Bondevik M, Nygaard H (2008) Geriatrik ur ett tvärprofessionellt perspektiv. Lund, Studentlitteratur.

Brouwers C, Merten H, Willems M, Habraken DJ, Bloemers FW, Biesheuvel TH, van Galen LS, Nanayakkara PWB, Wagner C, (2017) Improving care for older patients in the acute setting: a qualitative study with healthcare providers . Journal of Medicine. 75, 335–343. Bryon E, Gastmans C, Dierckx de Casterlé B (2012) Nurse–physician communication concerning artificial nutrition or hydration (ANH) in patients with dementia: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 21, 2975–2984.

Cations M, Radisic G, Crotty M & Laver K, (2018) What does the public understand about prevention and treatment of dementia? A systematic review of population-based surveys.13 (3), 1–18.

Charalambous L, Goldberg S (2016) Gaps, mishaps and overlaps'. Nursing documentation: How does it affect care? Journal of Research in Nursing , 21(8) 638–648.

Dahlberg K, Segesten K, (2010) Hälsa & Vårdande. Stockholm, Natur: Kultur.

Digby R, Lee S, Williams A (2018) The ‘unworthy’ patient with dementia in geriatric rehabilitation hospitals. Collegian, 25, 377–383.

Dillworth J , Dickson VV, Mueller A, Shuluk J, Yoon HW , Capezuti E(2016) Nurses' perspectives: hospitalized older patients and end-of-life decision-making. Nurs Crit Care 21 (2): 1–11.

Edvinsson J, Rahm M, Trinks A, Hoglund P J, (2015) Senior alert: A quality registry to support a standardized, structured and systematic preventive care process for older adults. Quality Management in Health Care, 24(2), 96–1012.

Edvardsson D, Wijk H, (2009) Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I Edberg IAK, Wijk H (2009) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund, Studentlitteratur.