Dramatiska sångfåglar - en studie om hur profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och Ledarskap

Examensarbete

Dramatiska sångfåglar

– en studie om hur profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola

Dramatic songbirds

-a study on the permeation of a preschools Theatre and Music profile in a selected preschool

Emma Lewis

Josefine Hulthén Åkerblom

Lärarexamen 90hp

Skolutveckling och Ledarskap 2008-01-16

Examinator: Lena Lang Handledare: Ylva Holmberg

Abstract

Vi har valt att ge vårt examensarbete namnet ”Dramatiska sångfåglar”. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola. ”Dramatic songbirds”. A study on the permeation of a preschools Theatre and Music profile in a selected preschool. Vi som skrivit arbetet heter Emma Lewis och Josefine Hulthén Åkerblom.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och beskriva hur profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola. De fem frågor vi försökt besvara är:

• Vilka grundtankar ligger bakom förskolans profil Teater och Musik? • Vilken syn har förskolans anställda pedagoger på profilen?

• Hur låter pedagogerna verksamheten genomsyras av profilen? • Hur är intresset för profilen bland barnen på förskolan?

• Hur ser föräldrarna på förskolans verksamhet och arbetet med dess profil?

För att nå vårt syfte samt få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ studie i form av intervjuer med föreståndare och anställda pedagoger på den utvalda förskolan, observerat barngruppen samt gjort en enkätundersökning bland barnens föräldrar.

I vår analys av det empiriska material vi fått in har vi kommit fram till att profilen Teater och Musik genomsyrar den utvalda förskolans verksamhet men vi ifrågasätter förskolans pedagogiska sätt att utföra arbetet.

Förord

Vi vill ge ett stort tack till den utvalda förskolans föreståndare och anställda pedagoger som ställt upp på intervjuer och visat intresse för vår undersökning, samt de föräldrar som fyllde i vår enkät. Självfallet vill vi tacka alla barnen på förskolan som låtit oss ta del av deras vardag på förskolan. Vi vill även tacka vår handledare Ylva Holmberg som stöttat oss och varit till stor hjälp under arbetets gång. Utan allas stöd hade vårt arbete inte gått lika bra som det gjort. Emma & Josefine

Innehållsförteckning

Abstract 3

Förord 5

Innehållsförteckning 7

1. Inledning 9

2. Syfte och frågeställningar 11

3. Litteraturgenomgång 13

3.1 Teater och drama 13

3.1.1 Lek, drama och teater 13

3.2 Musik 15

3.2.1 Motiv för musik i förskolan 15

3.2.2 Sång som intryck och uttryck 16

4. Metod 19

4.1 Metodval 19

4.1.1 Standardisering och strukturering 20

4.2 Urval 20 4.3 Genomförande 21 4.3.1 Intervjuer 21 4.3.2 Observationer 21 4.3.3 Enkäter 22 4.4 Bortfall 22

4.5 Validitet och reliabilitet 22

4.6 Forskningsetiska överväganden 23

4.7 Samarbetet under arbetets gång 24

5. Resultat 25

5.1 Föreståndarens tankar kring profilen Teater och Musik 25 5.1.1 Grundtankar bakom förskolans profil Teater och Musik 25 5.1.2 Profilen i verksamheten enligt föreståndaren 26 5.1.3 Föräldrarnas syn på verksamheten enligt föreståndaren 26

5.2 Intervju med pedagogerna 27

5.2.1 Hur pedagogerna låter verksamheten genomsyras av profilen 27

5.2.2 Pedagogernas syn på profilen 28

5.2.3 Barnens intresse för profilen enligt pedagogerna 28 5.2.4 Föräldrarnas syn på verksamheten enligt pedagogerna 29

5.3 Observation av barngrupperna 29

5.3.1 Praktiskt arbete på de olika avdelningarna 29 Avdelning Röd – Morgonsamling med inslag av Teater och Musik 29 Avdelning Blå – Dramaövningar och grupplekar 30

Sångsamling – Gemensam sångsamling med inslag av jul-

och Luciasånger 30

5.3.2 Barnens observerade intresse 31

5.4 Enkätundersökning 31

5.4.1 Enkätsammanställning 31

6. Diskussion och slutsatser 33

6.1 Diskussion 33

6.1.1 Grundtankarna bakom profilen Teater och Musik samt de

anställda pedagogernas syn på profilen 33

6.1.2 Hur pedagogerna låter verksamheten genomsyras av profilen 34

6.1.3 Barnens intresse för profilen 35

6.1.4 Föräldrarnas syn på förskolans verksamhet och arbetet med

dess profil 36

6.2 Slutsatser 37

6.3 Metoddiskussion och kritisk granskning 37

6.4 Förslag till vidare forskning 38

Referenser 39

Litteratur 39

Internetkällor 40

Bilaga 1 Intervjufrågor till föreståndaren på förskolan 41 Bilaga 2 Intervjufrågor till pedagogerna på förskolan 42

Bilaga 3 Enkät till föräldrarna 43

Bilaga 4 Anslag till avdelningarna på förskolan 45

1. Inledning

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer så som bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande(Lpfö 98, Förskolans uppdrag s 6-7).

Vi anser att alla typer av kommunikation är ett slags uttryck som människan är mer eller mindre beroende av. På förskolan använder man sig ofta av olika uttrycksformer som metod i verksamheten, vi menar dock att varje skapande område också har ett värde i sig.

Många förskolor i vår valda kommun drivs idag i enskild regi och 80 procent av dessa väljer att arbeta efter en profil (Skol- och fritidsförvaltningen) vilket vi finner intressant att undersöka närmre. Vårt intresse för skapande områden och vår estetiska bakgrund var anledningen till att vi sökte upp en förskola med en skapande profil för att sedan undersöka hur en sådan verksamhet kan se ut. Den utvalda förskolans profil är Teater och Musik och förskolan grundades 1992.

Vi har valt att undersöka hur profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på förskolan. I undersökningen besvarar vi frågeställningarna om vilka grundtankar som ligger bakom en förskola med profilen Teater och Musik, vilken syn förskolans anställda pedagoger har på profilen, hur pedagogerna låter verksamheten genomsyras av profilen samt hur

intresset för profilen är hos barnen och hur deras föräldrar ser på förskolans verksamhet och arbetet med dess profil. Vår tanke bakom frågeställningarna är att alla förskolans involverade parter ska synliggöras i undersökningen och på så vis ge oss en djupare insikt i

problemområdet. Vi anser att pedagogers inställningar till och nyttjande av skapande i förskolans verksamhet är av stor vikt för barns utveckling och lärande. En undersökning av pedagogernas arbete med Teater och Musik samt mottagandet i barngruppen kan ge oss möjligheter att förstå meningen med och kunskaperna bakom en profil, vilket kan hjälpa oss som blivande förskollärare i vårt eget arbete med Teater och Musik samt övriga skapande områden.

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98, Mål för utveckling och lärande s 9).

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola.

• Vilka grundtankar ligger bakom förskolans profil Teater och Musik? • Vilken syn har förskolans anställda pedagoger på profilen?

• Hur låter pedagogerna verksamhetengenomsyras av profilen? • Hur är intresset för profilen bland barnen på förskolan?

3. Litteraturgenomgång

I detta avsnitt kommer vi att presentera olika teorier kring Teater och Musik. Vi lägger även stor vikt på lekens och musikens betydelse för barn.

3.1 Teater och drama

I mars 2006 höll Lärarförbundet sin första konferens med tyngdpunkt på de estetiska ämnena i skolan. Under konferensen talade Hägglund om vikten av drama i pedagogiskt syfte. Han menar bland annat att drama främjar personlighetsutveckling, ger social träning och är bra för inlärning (Hägglund i Lärarförbundet, 2006). Hägglund och Fredin (2001) nämner tre olika områden där drama förekommer idag; i teater används drama som ett annat ord för pjäs, i vardagen benämns en känslosam och händelserik företeelse som dramatisk och slutligen är drama inom förskola och skola en pedagogisk verksamhet och metod. Drama är alltså bland annat en estetisk uttrycksform och i dramapedagogiken använder vi den i pedagogiska syften (Erberth & Rasmusson, 1996).

3.1.1 Lek, drama och teater

”Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter” (Lpfö 98, Förskolans uppdrag s 6). Hägglund och Fredin (2001) menar att syftet med pedagogiskt drama bland annat är att utveckla och ta fram leklust hos barn. Enligt Jepsen (i Jerlang, 1990) är barns lek och rollek av mycket stor vikt på så sätt att man genom rolleken upplever och tillägnas ett nytt förhållningssätt inför omvärlden, vilket innebär att man genom rollek också agerar i förhållande till svårbegripliga ting och får på så sätt en djupare förståelse för problemet. Han menar dock att vi måste skilja på drama och barns fria rollek, där skillnaden är störst på organisationsnivå. Rolleken baseras på överenskommelser barnen emellan, medan dramaarbetet behandlar ett mer bestämt

pedagogiskt mål. I utforskande av rollek menar Jepsen att identiteter skapas och utvecklas, medan de roller som skapas i ett drama istället skildrar olika identiteter. Olofsson Knutsdotter (2003) menar också att rollek bygger på identifikation. Hon påpekar dock att det kan vara krävande för den som är osäker och otrygg med identifikation i rollek och att det i rollek med andra är viktigt att kunna behärska samspel och rollteknik. En fördel med rollek är att

Dessa erfarenheter bär man sedan med sig när mantarsigan omvärlden, vilket kan främja personlighetsutvecklingen (Hägglund i Lärarförbundet, 2006).

Rousseau ansåg att drama skulle utövas i lekfull form och improviseras för att det skulle vara mer naturligt för barnen och att de på så vis inte skulle bli tillgjorda i teatern (Erberth & Rasmusson, 1996). Författarna menar att för att inte hämma kreativiteten i en nybörjargrupp bör dramaledaren skapa en trygg grupp och lägga grunden till en tillåtande miljö genom olika övningar. På detta vis lär sig barnen lita på sig själva och våga föra fram idéer samt lyssna på varandra. Kontaktövningar för barn och ledare närmre varandra vilket ofta leder till att pedagogen blir mer naturlig i sin roll som ledare. De tar även upp vikten av att ledaren, i detta fall pedagogen, inte får vara rädd för att låta barnen vara spontana och ta egna initiativ. Pedagogen bör iaktta barngruppen noga för att kunna se vad de är intresserade av och på så vis kunna arbeta vidare med det på bästa sätt. När man arbetar med drama med yngre barn är det även viktigt att det finns en kontinuitet i arbetet för att kreativiteten och samspelet ska mogna. Likaså Hägglund (i Lärarförbundet, 2006) menar att social träning formas i ett bra samarbete, vilket är förutsättningen i allt arbete med drama.

Lek och drama är ett sätt att stimulera inlärning och förvärva kunskaper på ett djupare plan eftersom man genom dessa kan levandegöra och problematisera ett innehåll på ett enkelt sätt (Paulsen, 1996 samt Lindqvist, 1996 ). Eftersom barn själva ofta väljer att leka eller dramatisera är det för den pedagogiska styrkan extra viktigt att de här får visa att de kan och behärskar leken och gestaltningen. Detta genom att till exempel få vara med och forma innehållet, det vill säga ”lekens regler” (Lindqvist, 1996).

I arbetet med teater i en barngrupp med yngre barn är det viktigt att ta ett steg i taget, man måste alltid börja med att skapa en trygg grupp med hjälp av dramaövningar för att sedan kunna gå vidare. Innan det är dags för teateruppspel för en utomstående publik bör

barngruppen bekanta sig med rollspel och improvisation för att få en bra självkänsla och lära känna gruppen bättre. Genom rollspel och improvisation lär barnen sig även att gestalta ett innehåll, samt vänja sig vid att uttrycka sig framför en grupp med hjälp av bland annat repliker. Från rollspel och improvisation kommer man till dramaarbetets slutliga fas; teater. Hur snabbt man tar sig till den slutliga fasen beror på barngruppens utveckling och behov, det vill säga arbetet med de olika övningarna och improvisationerna är olika långt. Det kan vara bra att börja med teater i mindre skala, spela upp för varandra och andra avdelningar innan man går vidare med större projekt (Erberth & Rasmusson, 1996).

Fantasi ligger till grund för all kreativ verksamhet och därigenom allt skapande enligt Vygotskij (1995). Skapande förekommer överallt där människor fantiserar, förändrar och

producerar något nytt, allt vi finner omkring oss härstammar alltså ur vår fantasi. Då vuxna har mer livserfarenhet än barn har de enligt Vygotskij (1995) även förutsättningar för en rikare fantasi. För att stimulera och utveckla barns fantasi är det därför nödvändigt att ge barn erfarenheter utifrån deras behov (Vygotskij, 1995). Det är viktigt att yngre barn får stöd och hjälp i utformningen av ett större teaterprojekt, men att deras idéer och tankar ligger till grund för arbetet (Erberth & Rasmusson, 1996 samt Hägglund & Fredin, 2001). Det är därför i stort sett alltid bäst om pedagogen i samspel med barnen utformar den pjäs som ska spelas upp. Det är lättare för barn att lära sig och vara naturliga med repliker och rollfigurer som de själv skapat (Hägglund & Fredin, 2001). Dessutom fungerar olikheter och mångfald ofta som en tillgång för gruppen eftersom varje individs tankar är grunden till kreativitet (Erberth & Rasmusson, 1996).

3.2 Musik

Musik är ofta en naturlig och rolig del i förskolan som lockar de flesta. I musiken kan människor mötas över klass-, kultur- och nationalitetsgränser. Musik skapar hela människor och i musiken kan vi utvecklas tillsammans och ha roligt och må bra (Jederlund, 2004).

3.2.1 Motiv för musik i förskolan

Paulsen (1996) menar att genom estetiska aktiviteter kan vi uppnå en rad olika mål. Bland annat menar hon att genom estetiska ämnesområden ges individen bättre möjligheter att uttrycka olika behov, vilket i sin tur kan ge en mer positiv självrespekt. Estetiska aktiviteter kan också bidra till att vi ser våra möjligheter och begränsningar och får en ökad självinsikt. Ruud (2001) menar också att musikupplevelser och minnen av musik kan hjälpa oss till en musikalisk identitet, vilken kan ha stor betydelse för hur vi tar oss an vår omvärld.

Ruud (2001) talar även om musikens förmåga att skapa gruppsamhörighet,

gemenskapskänsla och delade värden. Han menar att musiken producerar en verklighet och att vi genom musicerande kommunicerar både tillhörighet och olikhet. Vid arbete där en grupp individer på något sätt måste samarbeta och förhandla för att bli enig gynnas och skapas enligt Paulsen (1996) en social gemenskap, till exempel i teater, orkester eller dans.

Jederlund (2004) menar dock att det inte behöver finnas en ”rytm-å-ton-effekt” eller liknande för att motivera användandet av musik i förskolan eller skolan. Rytm och ton, det vill säga musik och glädjen i den, kan också vara själva kärnan.

Utifrån Gardner med fleras forskning kring människans multipla intelligenser menar Jederlund (2004) att människan som helhet är större än summan av hennes olika sidor eller delar. Det är när delarna, de olika intelligenserna, samverkar som vi blir hela, kreativa och skapande individer och det är då vi lär för livet. Bjørkvold (1991) menar likvärdigt att ”det specifikt musiska är barnkulturens helhetsperspektiv, sättet barn har att engagera hela sitt väsen och alla sina språk i lek och samspel”. Det vill säga det sätt barn uttrycker det de upplevt och hur de gestaltar omvärlden i musisk lek och musiskt skapande. Vidare menar Bjørkvold (1991) att det uppstår ett ”musiskt imperativ” då ett inre tryck hos människan ger vika för uttrycksbehovet och ger sig uttryck till exempel i form av sjungna eller talade ord. Detta musiska imperativ styr uttrycksbehovet i all lekande och lärande barnkultur och är nödvändigt för både känsla och förnuft. För att kunna få nya erfarenheter och ny förståelse behöver alla uttrycksmöjligheter vara tillgängliga och utvecklade – kroppsutveckling, verbalt språk, sång – och för att kunna lära behöver vi både prova och misslyckas.

Rossen (i Jerlang, 1990) uppmärksammar det faktum att människan reagerar kroppsligt, det vill säga motoriskt, på ljud och musik. Redan i fosterstadiet reagerar barnet med rörelse på olika ljud. Musiken som språk riktar sig uppenbart mot örat. Allt ljud kommer in i

sinnesorganet örat men rörelsesinnet och motoriken hänger tätt samman med organet och aktiveras som följd av ljud (Carlsen & Samuelsen, 1991).

3.2.2 Sång som intryck och uttryck

Det är förhållandevis vanligt att förskolepersonalen låter barnen välja sånger i sångstunderna. I och med det har man försäkrat sig om att de vanligaste sångerna blir sjungna varje gång. För att vidga de musikaliska koderna och den kulturella horisonten måste vuxna aktivt tillföra nya sånger och nytt stoff (Carlsen & Samuelsen, 1991). Författarna menar att vid sidan av barns sång och nyskapande musikutveckling bör sång- och musiklyssnande som intrycksstoff också vara en viktig del av musikaktiviteten i förskolan. Det intrycksstoff man väljer att använda tillsammans med barnen bör utgöra en kontaktyta mellan förskolevärlden och livet utanför förskolan, därför ansvarar personalen för att ge barnen musikaliska upplevelser både från det kulturella arvet och från samtiden.

Där barn skapar med ljud kan det vara bra om det finns inspelnings- och

uppspelningsutrustning, utrustningen bör vara av god kvalitet då det annars kan vara störande för verksamheten (Carlsen & Samuelsen, 1991). Erberth och Rasmusson (1996) nämner också

musikutrustningens positiva inverkan, men menar dock att engagemang, närvaro och gruppen i sig är av större vikt än utrustningar och anläggningar.

4. Metod

I metodkapitlet beskrivs hur vi gick till väga i utförandet av vår undersökning. Här klargörs för våra metodval, vilka som deltagit i studien och hur vi genomfört vårt arbete. Vi beskriver även vårt bortfall, validitet och reliabilitet, våra forskningsetiska överväganden samt

samarbetet oss emellan.

4.1 Metodval

För att nå vårt syfte och svara på våra frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ studie. Vi ville nå en djupare förståelse och kunskap än den information man ofta får genom en

kvantitativ studie (Patel & Davidson, 1994). Då frågeställningarna är av olika karaktär valde vi att samla empiri till vår studie genom intervju (Bilaga 1 & 2), enkätundersökning (Bilaga 3) samt observation.

Vi valde att intervjua föreståndare och pedagoger. Intervjuer ger djup insikt i de olika intervjupersonernas tankar och åsikter. Kvalitativ intervju ger också möjligheten att bearbeta det insamlade materialet och vid behov utveckla tankar och utgångspunkter under arbetets gång, vilket kan göra undersökningen mer levande (Patel & Davidson, 1994). Intervjuerna bygger på frågor kring föreståndarens och pedagogernas tankar och åsikter angående arbetsmetoder, erfarenheter och intresse för profilen Teater och Musik.

Valet av en enkätundersökning baserades på det stora antalet föräldrar som är

förknippade till förskolan, då enkät enligt Denscombe (2000) lämpar sig särskilt när antalet respondenter är stort och den information som söks är förhållandevis okomplicerat. Genom enkät nås samtliga föräldrar som är knutna till förskolan, vilket betyder att den information som fås genom enkätundersökningen speglar åsikter och uppfattningar från hela den undersökningsgrupp vi efterfrågat i frågeställningen.

För att få en bild av hur Teater och Musik genomsyrar verksamheten i praktiken valde vi att observera samtliga barngrupper på förskolan under samlingar, konkret arbete med Teater och Musik samt under viss övrig verksamhet. Observationsmetoden ger en direkt bild av beteenden och händelser. Metoden är även väl passande då det gäller insamling av

information som rör små barn som saknar en väl utvecklad förmåga till verbal kommunikation (Patel & Davidson, 1994).

4.1.1 Standardisering och strukturering

Vid intervjuer eller enkäter med låg grad av standardisering formas frågorna efter hand och ordningen på frågorna är beroende av intervjupersonen. Då frågorna liknar varandra och ställs i samma ordning till samtliga intervjupersoner har intervjun eller enkäten en hög grad av standardisering. Då en intervju är helt strukturerad lämnas lite eller inget utrymme för egna svar, som till exempel då det lämnas givna svarsalternativ (Patel & Davidson, 1994). Vid våra intervjuer hade vi i förväg bestämt frågor och följde en bestämd ordningsföljd i samtliga fall, men det fanns utrymme för tillägg i frågorna både från vår och intervjupersonernas sida. Intervjuerna med såväl föreståndare som pedagoger gav stort utrymme för de intervjuade att svara fritt, de fick inga alternativ och frågorna var i låg grad ledande. Detta innebär att våra intervjuer hade en relativt hög grad av standardisering, samt låg grad av strukturering. Då de enkäter vi lämnade ut till samtliga föräldrar på förskolan hade fasta svarsalternativ med möjlighet till kommentarer i vissa fall hade enkätundersökningen en hög grad av standardisering, samt en hög grad av strukturering.

4.2 Urval

Inom den valda kommunen finns 119 förskolor och 47 av dessa drivs i privat regi. 75 av samtliga förskolor i kommunen har en profil av något slag, 38 av dem drivs i privat regi. Det vill säga 80 procent av de privat drivna förskolorna har en profil. Två av kommunens

förskolor har profilen Teater och Musik (Skol- och fritidsförvaltningen), i vår studie undersöker vi en av dessa förskolor och hur arbetet på och kring förskolan kan se ut.

På den utvalda förskolan finns tre avdelningar med sammanlagt 50 barn, plats finns för 55 barn. Två av avdelningarna består av barn mellan tre och fem år, den tredje avdelningen är en småbarnsavdelning med barn upp till tre år. Förskolan som öppnades 1992 var en av de första privata profilförskolorna i kommunen och är centralt belägen i en av Sveriges större städer.

Vi intervjuade föreståndaren som är en av de två som grundade förskolan. Utav de nio anställda pedagogerna valde vi att intervjua en på varje avdelning, för att få insyn i varje avdelnings arbete. En av de intervjuade är utbildad barnskötare som varit anställd på den utvalda förskolan sedan starten 1992, de andra är utbildade förskollärare som varit anställda på förskolan i tre respektive två år. Vi önskade att endast intervjua utbildade förskollärare. På en av avdelningarna var dock förskolläraren helt nyanställd därför valde vi att intervjua den barnskötare som varit anställd längst på avdelningen.

För att ta reda på hur profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten valde vi även att observera alla avdelningar på förskolan och undersöka åsikter och tankar hos samtliga föräldrar genom en enkätundersökning.

4.3 Genomförande

Vi tog per telefon kontakt med den utvalda förskolan tre veckor innan den inplanerade observationsveckan. Vid detta samtal bestämdes det att vi skulle titta förbi och presentera oss för personal och även sätta upp anslag (Bilaga 4) på varje avdelning till föräldrar om vårt arbete. Likt planerat tog vi oss till förskolan en eftermiddag två veckor innan

observationsveckan, under denna träff bestämdes även vem av pedagogerna som skulle intervjuas. Ytterligare en vecka senare bokade vi in tider för intervjuer respektive tid och plats för observation. Vi bemöttes väldigt positivt och alla var villiga att hjälpa till.

Undersökningen tog plats under november och december månad 2007.

4.3.1 Intervjuer

Vi utförde intervjuer under fyra olika tillfällen, samtliga ägde rum under förmiddagen. De tog 20-30 minuter att genomföra och vi nådde den information vi sökte. Av praktiska skäl

intervjuade vi föreståndaren på förskolan en vecka tidigare. Vi gav pedagogerna tillfället att läsa intervjufrågorna ett par dagar före intervjun tog plats, detta för att de skulle kunna förbereda sig och inte behöva känna sig osäkra inför frågorna. Vi genomförde intervjuerna tillsammans för att varje intervju skulle bli den andra så lik som möjligt. Det gav oss även möjligheten att diskutera intervjun efteråt vilket gav utrymme för fler tankar inför vidare analys. Varje intervju spelades in och transkriberades.

4.3.2 Observationer

Observationen gick tillväga på så sätt att vi var på plats fem sammanhängande dagar på förskolan. Vi valde fem sammanhängande dagar för att vi skulle få en ihållande syn på verksamheten, antalet dagar ansåg vi tillräckligt. Samtidigt som vi observerade barngruppen var vi aktiva i verksamheten för att det skulle kännas mer naturligt för både barnen och personalen. Vi observerade den planerade teaterverksamheten, den gemensamma sångsamlingen och den fria tiden fram till lunch. Vi valde att inte observera under

eftermiddagarna då många av barnen sover eller vilar under den tiden, dessutom går många barn hem efter lunch.

4.3.3 Enkäter

Enkäterna till föräldrarna lämnade vi i deras barns fack eller låda i hallen. Vi delade ut en enkät per barn, även till syskon, då vi ansåg att frågorna var riktade till varje enskilt barn. De barnen med separerade föräldrar tilldelades två enkäter, därav utdelades 52 enkäter till 50 barn. Vi skrev tydligt på enkäten att den skulle lämnas in i slutet av veckan, på grund av få inlämningar förlängde vi perioden till mitten av veckan efter. Vi placerade insamlingsfickor vid förskolans två ingångar där föräldrarna kunde lägga sina enkäter, de fick också lov att lämna enkäterna direkt till oss eller till någon av pedagogerna.Efter den förlängda

inlämningsperioden hade vi endast samlat in 22 enkäter. Då föräldrarna redan fått påminnelse beslöt vi att avsluta insamlandet, vi ansåg att de fått möjligheten att visa sitt intresse.

4.4 Bortfall

Av 52 utlämnade enkäter fick vi ett externt bortfall på 30 enkäter (57,7 procent). Ett visst bortfall hör enligt Ejlertsson (1996) till en enkätundersökning. På problemet finns tyvärr ingen patentlösning, han menar dock att man inte bör ignorera bortfallet. Vår undersökning utfördes under november och december månad. Ejlertsson (1996) menar att december är en mindre lämplig månad för en enkätundersökning då människor är upptagna med julförberedelser.

4.5 Validitet och reliabilitet

God validitet uppstår då man undersökt det som planerades att undersöka, god reliabilitet får vi då våra undersökningsmetoder är tillförlitliga samt korrekt utförda (Patel & Davidsson, 1994 samt Thurén, 1991). I vår undersökning anser vi att vi samlade den information som var lämplig utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Då vi använde oss av flera olika metoder gav det vår studie ett flertal infallsvinklar och en stor bredd.

Validiteten i vår intervjustudie är hög, de svar vi fick motsvarar det vi hade för avsikt att mäta. Frågorna i intervjuerna var relevanta för det vi ville undersöka, vi saknade inga frågor men vissa var mindre betydelsefulla för syftet. Samtliga intervjuer spelades in och

transkriberades vilket minskar risken för feltolkningar och eventuella förbiseenden från vår sida.

Eftersom vi var aktiva i verksamheten under våra observationer förde vi endast kortare fältanteckningar vilka vi arbetade vidare på tillsammans efter varje observation. Vi observerade den planerade profilverksamheten, vilket mäter intresset hos barnen i dessa verksamheter. Då teatergrupperna ofta varade fram till lunch observerade vi väldigt lite fri lek och missadekanske hur barnens spontana intresse för teater och musik ser ut på förskolan. För att får ytterligare reliabilitet hade observationerna kunnat kompletteras med videokamera. Någon form av observationsschema hade också kunnat hjälpa oss vid våra observationer. Däremot var samtliga observationer av olika karaktär vilket hade gjort det svårt att framställa ett sådant formulär.

Endast 22 av 52 utlämnade enkäter ingår i undersökningsresultatet. Det låga antalet inlämnade enkäter innebär möjligen ett mindre säkert resultat. Anledningen till det svaga deltagandet kan bero på ointresse, brist på tid eller typen och formuleringen av frågorna. I sammanställningen av de insamlade enkäterna insåg vi att några frågor hade behövt fler svarsalternativ och i något fall tydligare utformad fråga. På de frågor vi bad om kommentarer fann vi ett svagt deltagande.

4.6 Forskningsetiska överväganden

Vår undersökning omfattar många människor och för oss var det under hela arbetets gång av stor vikt att alla inblandade kände sig respekterade och inte på något sätt kränkta. Vi satte tidigt upp anslag på förskolan där vi beskrev delar av vårt syfte och vad vi skulle göra på förskolan. Vi meddelade personal och föräldrar muntligt och skriftligt (Bilaga 4 & 5) om att alla uppgifter som samlades in skulle behandlas konfidentiellt och att ingenting i rapporten skulle göra det möjligt för en tredje part att spåra enskilda individer.

Intervjupersonerna informerades i god tid om deras valfrihet att ställa upp på intervjun samt om att intervjun skulle spelas in för att vi skulle kunna använda och analysera materialet i efterhand. Vi informerade dem också om att det inspelade materialet skulle förstöras då rapporten var färdigställd. Enligt Kvale (1997) måste det stå klart för samtliga inblandade hur konfidentialiteten ska bevaras samt hur det insamlade materialet kommer användas. För att de intervjuade pedagogerna inte skulle känna sig utpekade under intervjuns gång påminde vi

dem före intervjun om vårt syfte och våra frågeställningar och om att samtliga frågor härstammade i det.

Då vi endast planerade att observera barngruppen och inte intervjua eller ge enkäter till barnen valde vi att sätta upp informationsanslag på avdelningarna och ingen enskild information till föräldrarna på förskolan. De som eventuellt motsatte sig vår närvaro i barngruppen ombads kontakta personalen på avdelningen. Inför varje dag vi satt med och observerade barnen informerades barnen om vår närvaro. För att barnen skulle kunna vara sig själva i största möjliga utsträckning ville vi inte göra någon stor sak av att vi var där. Vi valde att vara med i verksamheten samtidigt som vi observerade barnen, då vi kände att barnen mådde bäst av att vi observerade på det sättet.

Under den vecka vi befann oss dagligen på förskolan delade vi ut enkäten till samtliga föräldrar. För att inte upplevas som påstridiga gav vi föräldrarna möjligheten att fylla i enkäten hemma tillsammans med en eventuell maka/make/sambo/partner. På enkäten fanns information om vår studies syfte och våra frågeställningar samt om att det var anonymt och frivilligt att fylla i enkäten.

4.7 Samarbetet under arbetets gång

Vårt samarbete fungerade bra under hela arbetet. Vi kompletterade varandra och fungerade som ett team. I stort sett allt praktiskt och skriftligt arbete utfördes tillsammans vilket gjorde processen smidigare och mindre stressad. Under samtliga intervjuer medverkade båda två som intervjuare. Till skillnad från att vara en intervjuare gav det oss möjligheten att få en mer objektiv syn på innehållet i intervjuerna samt en mer givande diskussion i analysen. Av samma orsak gick vi tillväga på samma sätt vid observationerna. Att vi var två vid

observationerna gjorde att vi fick en bred syn på både barns och pedagogers beteenden. Att arbeta i par var givande och vi anser att det förenklade vårt enskilda arbete och gav hela arbetet en mer mångsidig karaktär.

5. Resultat

I resultatdelen beskriver vi de resultat vi fått fram genom intervjuer, observationer och enkäter. Samtliga namn på personer och avdelningar är fingerade för att skydda varje individs identitet.

5.1 Föreståndarens tankar kring profilen Teater och Musik

Förskolans två grundare är dagens föreståndare Karin och David som nu är ekonomiansvarig. Förskolan öppnades 1992 bland annat för att kommunen då uppmuntrade till privat förskoleverksamhet. Karin och David drev under den tiden och driver än idag teater- och musikverksamhet för äldre barn och intresset för att arbeta med yngre barn väcktes. Bra lokal med bra möjligheter till utevistelse erbjöds och med deras samlade teater- och

musikerfarenheter och Karins förskollärarutbildning startade de förskolan med profilen Teater och Musik.

5.1.1 Grundtankar bakom förskolans profil Teater och Musik

Utöver Karins eget intresse för teater och musik är hennes grundtankar att det är lätt att möta barn genom dem båda. Hon anser dessutom att barn utvecklas mycket i arbetet med teater och musik. Den största vinsten är enligt Karin att det är roligt för barnen att arbeta med profilen och att de lär sig att våga och blir mer öppna och fria, i synnerhet de blyga och mer

tillbakadragna barnen. Utöver teater- och musikverksamhet ska förskolan arbeta aktivt med barnens fantasi och kreativitet i vardagen.

För att profilen ska komma till sin rätt ser Karin helst att de anställda pedagogerna är utbildade, personkemi och intresse för profilen spelar dock stor roll och alla tre är av vikt vid anställning. Av erfarenhet väljer Karin pedagogutbildade före teaterutbildade, då arbetet på förskolan handlar om mer än teater och musik. Hon anser att de anställda måste kunna se helheten utifrån läroplanen och utöver arbetet med barnen också ha förståelse för och kunna ta hänsyn till föräldrar och familj.

5.1.2 Profilen i verksamheten enligt föreståndaren

Den planerade teaterverksamheten ska omfatta två samlingar i veckan. Karin och David håller en gemensam sångsamling för hela huset en gång i veckan, dessutom ska sång och musik integreras i verksamheten var dag.

För att stärka den nya barngruppen, som skapas varje år, bör teaterarbetet varje höst inledas med dramaövningar av olika slag anser Karin. Detta är ett kontinuerligt arbete som fortskrider och utvecklas under hela hösten och våren. Under våren får barnen på förskolan till att börja med ta del av en musikal på en riktig teater som är skriven och producerad av Karin och David. Därefter går man vidare med teaterarbetet genom att utifrån manus baserat på den sedda musikalen öva in och slutligen framföra en minimusikal på förskolans scen. Karin skriver manus och tillhandahåller kostym och övrig rekvisita, tillsammans med David hjälper hon också till med övning av musikalens sånger. Karin tycker dock att det är viktigt att pedagogerna får sätta sin egen prägel på arbetet med musikalen.

Nedan följer ett ungefärligt schema över verksamheten enligt föreståndaren:

MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG

RYTMIK MED HELA FÖRSKOLAN GEMENSAM SÅNGSAMLING UTEDAG FÖR SAMTLIGA AVDELNINGAR VALFRI VERKSAMHET TEATERGRUPPER TEATERGRUPPER L U N C H

FRI LEK FRI LEK FRI LEK FRI LEK FRI LEK

5.1.3 Föräldrarnas syn på verksamheten enligt föreståndaren

Föräldrarnas intresse för profilen har varit stort ända från starten, vilket bland annat har lett till att Karin för fyra år sedan öppnade ännu en förskola. Anledningen till att så många väljer förskolan tror Karin är en kombination av ett intresse för profilen och förskolans läge i förhållande till var man bor, dessutom menar hon att förskolan har ett bra rykte.

5.2 Intervju med pedagogerna

På avdelning Blå intervjuade vi Maja, på avdelning Röd Lisa och på avdelning Grön Anna. Barnen på avdelning Blå är 3-5 år, på avdelning Röd 1-3 år och på avdelning Grön 3-5 år.

5.2.1 Hur pedagogerna låter verksamheten genomsyras av profilen

Vad gäller teaterverksamheten arbetar man under höstterminen avdelningsvis medan man under våren delar förskolans alla barn och pedagoger i tvärgrupper. Teaterverksamheten är förlagd en till två gånger i veckan på två av de tre avdelningarna. För gruppens bästa har pedagogerna på avdelning Röd valt att under hösten integrera profilarbetet i de vardagliga samlingarna. Arbetet med teater börjar med att skapa en trygg barngrupp genom

dramaövningar där man arbetar med att lära känna varandra, våga ta kontakt och våga beröra samt skapa bra gruppkänsla genom att samarbeta. Typen av samarbetsövningar är beroende på gruppens karaktär, en mindre harmonisk grupp kan vara i behov av fler övningar. Arbetet med dramaövningar ligger sedan till grund för arbetet med vårens förberedelse för den

teaterföreställning som avslutar året. I veckans sångsamling sjungs de sånger som är aktuella beroende på årstid och intresse, under vårterminen lägger man mer energi på de sånger som ingår i årets stora teater.

Manus till vårens teaterföreställning skrivs av föreståndaren och bearbetas sedan av pedagogerna för att passa barngruppen. De intervjuade pedagogerna menar att de har stor frihet i utformningen av teaterverksamheten och att föreståndaren finns tillhands vid behov.

Samtliga pedagoger anser att de har möjlighet att arbeta med teater och musik i lagom mängd och att det är en jämn fördelning mellan planerad och icke planerad verksamhet. Två av pedagogerna nämner dock att det kring slutet av vårterminen kan bli för mycket fokus på teaterföreställningen och därför svårt att hinna med annan verksamhet.

Utöver den planerade verksamheten låter man musiken ta stor del i vardagen, genom musik varje dag i samlingen samt spontan sång och dans. Anna nämner vikten av att barnen själva får ta initiativ i vardagen, bland annat genom att hålla egna samlingar och på så vis tror hon att de utvecklar en bättre självkänsla. Lisa talar om vikten av att utgå från läroplanen i allt arbete som ingår i verksamheten, såväl den planerade som den spontana.

Pedagogernas utbildningar och erfarenheter tas till vara i tvärgruppsarbetet som sker mellan avdelningarna under vårterminen. De mindre erfarna pedagogerna placeras medvetet i

tvärgrupp med mer erfarna för att kunna lära sig av deras kunskaper och metoder. Lisa och Anna anser dock att man hade kunnat utnyttja varandras kompetenser mer till exempel genom

utbyten av dramaövningar under personalmöten. Lisa menar att viljan finns hos alla men att det vardagliga arbetet tar över.

5.2.2 Pedagogernas syn på profilen

Samtliga intervjuade pedagoger tycker att det är roligt att arbeta med profilen Teater och Musik och ser det som något mycket positivt. Två av pedagogerna har även ett stort eget intresse för teater och musik utanför förskolans väggar och tidigare erfarenheter inom området.

Pedagogerna menar att utvecklingen bland barnen blir tydlig i arbetet med profilen, de utvecklas både i grupp och på ett personligt plan genom drama- och musikövningar. De anser också att barnen vågar mer, de vågar synas och ta för sig och slutligen vågar de stå på scen framför publik. I och med att de vågar mer stärks även deras självkänsla och de får bättre självförtroende tror de tre pedagogerna. Lisa menar att man kan seatt barnens motorik och sång utvecklas mycket samt att de lär sig genom musiken och dansen. Genom profilarbetet skapas även en gemenskap och barnen lär sig att samarbeta med varandra. Anna nämner även att hon fått veta av lärare från skolor i området att barnen från den utvalda förskolan vågar mer även när de kommer upp i skolåldern och är inte rädda för att ta för sig. Maja har erfarenhet från andra förskolor och menar också att barnen på den utvalda förskolan är mer självständiga i jämförelse med barn som går på en förskola utan profilen Teater och Musik.

Genom att träna repliker, öva sångtexter och tala i mikrofon inför publik anser samtliga pedagoger att språket utvecklas.

Anna nämner vikten av att arbetet med profilen måste vara roligt för barnen.

5.2.3 Barnens intresse för profilen enligt pedagogerna

Pedagogerna är överens om att barnen tycker om både teater- och musikverksamheten på förskolan och att de har roligt när de arbetar med sådan verksamhet. Maja och Anna anser att när det gäller teater tycker barnen mest om dramaövningar och dramalekar. Anna menar att barnen upplever det som lek och uppskattar det därförmycket. Maja menar att anledningen till att det är lätt att få med barnen i teater- och musikarbetet är föratt de är intresserade och engagerade. Även Lisa säger att barnen på hennes avdelning är väldigt intresserade av den musik de sjunger på förskolan, särskilt den musik som föreståndaren och grundaren producerat och spelat in tillsammans med den teater- och musikgrupp de driver med äldre barn. Hon tror inte att barnen upplever att de arbetar för mycket med profilen. Anna menar

dock att för att hålla barnens intresse vid liv under hela processen fram till

teaterföreställningen på våren är det viktigt att hitta olika arbetssätt och metoder. Som det ser ut idag anser hon att det som barnen tycker är roligast är vägen fram till teateruppspelet i slutet på vårterminen, inte föreställningen i sig.

5.2.4 Föräldrarnas syn på verksamheten enligt pedagogerna

Föräldrarna på förskolan upplevs enligt pedagogerna som mycket nöjda och det syns enligt Anna bland annat på de utvärderingar förskolan lämnar ut. Lisa menar att föräldrarna visat sitt intresse genom att göra ett medvetet val och placera sina barn på förskolan, dock saknar hon ibland mer aktivt intresse och engagemang. Samtidigt säger pedagogen att man nog alltid önskar mer engagemang från föräldrarnas sida.

5.3 Observation av barngrupperna

I detta stycke sammanfattar vi de observationer vi gjort i samtliga barngrupper och på

förskolans gemensamma sångsamling. Av praktiska skäl observerar vi inte den gemensamma rytmiken, då detta är den tid som passar pedagogerna bäst för intervju.

5.3.1 Praktiskt arbete på de olika avdelningarna

Verksamheterna på de olika avdelningarna är av olika karaktär och presenteras var för sig nedan. I observationen på avdelning Blå möter vi Lena som håller i teatergruppen för de större barnen på avdelningen denna gång.

Avdelning Röd – Morgonsamling med inslag av Teater och Musik.

Med olika hjälpmedel och material genomför Lisa en samarbetslek som engagerar både barn och de andra pedagogerna. Introduktionen blir på detta sätt spännande och fångar barnens intresse och låter dem använda sin fantasi. Det finns en röd tråd genom samlingens flera moment av varierande karaktär och pedagogerna behåller barnens uppmärksamhet under hela samlingen. Samlingen avslutas med sång och morgonfika.

Under samlingen finns en naturlig kommunikation och dialog mellan pedagoger och barn. Pedagogerna ger barnen friheten att ta egna initiativ och är öppna inför barnens tankar och frågor. Trots att samlingen genomförs av Lisa finns det ett ihållande samspel mellan de båda.

Aktiviteten utförs i barnens takt och alla i barngruppen uppmuntras och involveras efter förmåga och intresse.

Avdelning Blå – Dramaövningar och grupplekar.

Avdelning Blå indelas i två grupper under teaterverksamheten. Vi observerar en mindre grupp med fem barn och två pedagoger. Lena planerar och genomför dramaövningar och olika lekar med gruppen, övningarna skiljer sig från varandra och är av olika karaktär. I övningarna får barngruppen bland annat träna sin fantasi genom att leva sig in i andra karaktärer. Deras samarbetsförmåga och koncentration prövas på olika sätt i vissa av övningarna. Barngruppen är något splittrad men var enskild individ har tålamod att slutföra varje aktivitet och har roligt genom hela sessionen.

Lena är fokuserad på att genomföra varje övning och fullfölja planeringen. Den andra pedagogen finns i bakgrunden men är inte direkt involverad i genomförandet. Det finns inte utrymme för barnen att ta egna initiativ eller komma med egna idéer.

Avdelning Grön – Repetition av teateruppspel med jultema.

Hela gruppen tränar på teateruppspel som barnen och pedagogerna skrivit tillsammans, det hela avslutas med Luciatåg. Barnen uppmuntras i det de gör och genomför för första gången teateruppspelet i stort sett på egen hand. Anna ger konstruktiv och positiv kritik under träningens gång, samt hjälper barnen på ett pedagogiskt sätt att förstå och komma ihåg sångtexter och repliker. Till skillnad från de andra avdelningarna arbetar avdelning Grön med mikrofoner i både teateruppspel och Luciatåg. Mikrofonerna uppmuntrar barnen men

samtidigt försvårar det arbetet på grund av sladdar och andra tekniska komplikationer. Övningen är lång men barnen har tålamod och intresse att fullfölja hela teateruppspelet inklusive Luciatåget.

Anna genomför övandet med hjälp av sina två kollegor. En av dem två är nyanställd och lite involverad i arbetet, den andra samarbetar Anna dock väl med.

Sångsamling – Gemensam sångsamling med inslag av jul- och Luciasånger

Under den gemensamma sångsamlingen samlas alla avdelningar för att sjunga tillsammans. Det som sjungs är material som Karin och David producerat. Karin och David väljer musik efter vad barnen anser mest roligt med inslag av vad som är relevant för årstiden. Sångstunden är pedagogisk på så vis att de använder sig av roliga instruktioner och passande rörelser som

barnen följer med i naturligt. Barnen sjunger med i sångerna och kan texterna bra samt har roligt tillsammans.

Bland pedagogerna finns ett blandat engagemang där vissa är ointresserade och andra sjunger och agerar.

5.3.2 Barnens observerade intresse

Under observationerna av profilverksamheten är barngruppen intresserad och engagerad. Barnen har en positiv inställning till de moment som utförs såväl rollekar som sånger och teaterrepetiton. Det finns en nyfikenhet bland barnen och de har en rik fantasi som de ger uttryck för genom att utveckla det pedagogerna påbörjar. På samtliga avdelningar vågar barnen ta för sig och stå i centrum och detta är något de verkar vara vana vid. Barnen är medvetna om vad som sker och kan sångtexter och repliker bra, de har även en förförståelse för utformningen av aktiviteterna och de är uppmärksamma på pedagogernas instruktioner. Gruppkänslan i barngrupperna är tydlig genom att de samarbetar väl och är hjälpsamma mot varandra. Tålamodet håller i sig men likt alla barn förlorar några koncentrationen efter en stund.

5.4 Enkätundersökning

Nedan följer en sammanställning av det material vi fått in genom enkätundersökningen bland föräldrarna.

5.4.1 Enkätsammanställning

18 av de 22 som deltagit i enkätundersökningen bor närmre än 1 km från förskolan, endast två bor längre än 3 km från förskolan.

Fyra föräldrar anger läge som enda orsak till valet av förskolan, en av dem bor dock längre än 3 km från förskolan. Ytterligare elva föräldrar anger läge i kombination med intresse för profilen eller annat som orsak. Fem av de 22 har valt förskolan på grund av ett intresse för profilen Teater och Musik. Föräldrarna kommenterar även på förskolans goda rykte, den trevliga miljön samt förskolans egen kokerska.

19 av 22 anser att profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten, en förälder svarar nej på frågan och två vet inte. Föräldrarna anser att profilen genomsyrar verksamheten på så

vis att de har sångsamling, rytmik och teater kontinuerligt på förskolan. Flera nämner att deras barn sjunger och leker teater mycket hemma.

På frågan om Teater och Musik får lagom utrymme på var avdelning svarar 17 föräldrar ja. De två som anser att pedagogerna arbetar för lite med profilen anser att ”förutsättningarna inte är de bästa” samt att de borde sjunga mer och fler kända sånger. Övriga tre svarar vet inte.

Ingen av föräldrarna menar att deras barn blivit mindre intresserad av Teater och Musik sedan de började på förskolan. Däremot anser 15 föräldrar att intresset för profilen har ökat hos deras barn, en förälder menar dock att intresset var stort redan innan.

17 föräldrar svarar att deras barns utveckling har påverkats av förskolans profil Teater och Musik, tre anser att det inte haft någon påverkan och en vet inte. De kommentarer vi fått in handlar om att deras barn vågar mer och blivit mindre blyga samt blivit bättre på att ”uttrycka sig både verbalt och kroppsligt”, en förälder menar även att profilen ”gynnat

språkutvecklingen”. En grupp föräldrar menar att intresset för sång, musik och teater samt viljan att lära inom området har utvecklats hos barnen. En förälder menar specifikt att profilen inte haft betydelse för deras barns övriga utveckling, utan endast inom ”biten som rör teater och sång”. En ifrågasätter profilens betydelse för barnens utveckling och menar att barnens utveckling snarare är beroende av pedagogerna.

Utifrån de övriga kommentarerna som lämnades anger många att personalen på förskolan är kunnig och positiv samt gör ett bra jobb. En av föräldrarna påpekar att det är viktigt att personal inte byts ofta. En förälder menar att engagemanget från föreståndarens sida minskat de senaste åren, samma förälder tycker även att det är fel ”att kalla det för teater- och

musikinriktning” då ”andra dagis har lika mycket musik och rytmik”. En förälder kommenterar även att lokalerna är för små alternativt att barngrupperna är för stora.

6. Diskussion och slutsatser

Utifrån våra frågeställningar Vilka grundtankar ligger bakom förskolans profil Teater och Musik? Vilken syn har förskolans anställda pedagoger på profilen? Hur låter pedagogerna verksamhetengenomsyras av profilen? Hur är intresset för profilen bland barnen på förskolan? samt Hur ser föräldrarna på förskolans verksamhet och arbetet med dess profil? genomförde vi vår undersökning med hjälp av intervjuer, observationer och enkäter. I detta kapitel kommer vi att föra en diskussion kring vårt resultat, dra slutsatser och diskutera kring vår metod samt ge förslag till vidare forskning.

6.1 Diskussion

I denna del sammanfattar vi resultatet utifrån våra frågeställningar.

6.1.1 Grundtankarna bakom profilen Teater och Musik samt de anställda

pedagogernas syn på profilen

Erberth och Rasmusson (1996) lägger stor vikt vid de olika faserna i dramaövningarna, de menar att i dramaarbetet med yngre barn bör man ta det steg för steg. Att improvisera och att arbeta i mindre skala där man även får chans att uppträda inför en mindre publik innan ett stort uppspel är positivt, ett stort uppspel passar dock inte alla barn. Det är också viktigt att ta vara på barnens tankar och idéer, såväl i dramaövningar som i improvisationer och

teateruppspel. Vi anser dock att det läggs för mycket fokus på det stora teateruppspelet i slutet av våren och att arbetet med dramaövningar och i synnerhet improvisationer får för lite utrymme, detta är något vi kommit fram till genom våra intervjuer med både föreståndare och pedagoger. Vi ifrågasätter förskolans sätt att ta vara på barnens tankar och idéer framförallt då föreståndaren Karin tillhandahåller manus till vårens teateruppspel, det som verkar vara årets höjdpunkt. Karin nämner att pedagogernas prägel på teateruppspelet är viktig men barnens inverkan tas inte upp. Som Hägglund och Fredin (2001) säger bör enpjäs skrivas i samspel med pedagoger och barn då det på så vis blir lättare för barnen att lära sig repliker och relatera till innehållet. Likaså Paulsen (1996) och Lindqvist (1996) menar att lek och drama är ett sätt att stimulera inlärning och förvärva kunskaper. Frågan är om man ges denna möjlighet genom ett givet manus där innehållet inte verkar vara relaterat till barnens intressen och behov eller

den övriga verksamheten. Viupplever dessutom att pedagogerna inte ifrågasätter arbetet med profilen och att de är väldigt okritiska. Samtidigt som de säger att de har en stor frihet i utformningen av verksamheten och får sätta sin egen prägel på manuset ifrågasätter de inte varför föreståndaren skriver manus till teateruppspelet. Det verkar också vara en självklarhet för föreståndaren att det är hon som ska skriva manus till detta teateruppspel.

6.1.2 Hur pedagogerna låter verksamheten genomsyras av profilen

Fokusen på Musik är relativt liten i förhållande till fokusen på Teater på förskolan. Då pedagoger och föreståndare talar om musik menar de att utöver den gemensamma

sångsamlingen ska musiken integreras i verksamheten varje dag, teaterverksamheten är dock inplanerad två gånger i veckan. Vi undrar varför teaterverksamheten är mer planerad och så pass tydligt uttalad då musiken mest är en spontan del av verksamheten. Vi upplever att Teater får en väldigt stor plats i profilarbetet och känns viktigare, medan Musik lätt kommer i skymundan. Vi anser att musiken bör få den plats den förtjänar i verksamheten då den enligt oss och Ruud (2001) och Paulsen (1996) bland annat ger barn en ökad självinsikt och förmågan att skapa en identitet. Den gruppsamhörighet och gemenskapskänsla Ruud (2001) menar att musiken har en förmåga att skapa ser vi som en minst sagt viktig anledning till att musiken inte får glömmas bort, likaså den glädje musiken i sig genererar (Jederlund, 2004). I vår observation kunde vi också se den kroppliga reaktion som ljud och musik har på

människan enligt Rossen (i Jerlang, 1990). Vilket är ytterligare en orsak till att musiken bör få en mer uttalad plats i verksamheten.

Barnen tycker mycket om förskolans ”egna” musik, som Karin och David producerar, och i den gemensamma sångsamlingen är det i stort sett den enda musik som sjungs. Frågan är om barnens intresse för denna musik är så stort på grund av att det är den enda musik som spelas och sjungs på förskolan eller på grund av ett genuint intresse. Vi tror i enlighet med Carlsen & Samuelsen (1991) att nya sånger och ny musik, som den de har på förskolan, är bra för barns musikaliska utveckling. Däremot vet vi inte hur mycket den blandas med mer traditionella barnvisor och musik vilket en av föräldrarna önskar och som också är av stor vikt enligt Carlsen & Samuelsen (1991). Detta anser vi skulle vara av vikt såväl i profilarbetet på avdelningarna som i den gemensamma sångsamlingen.

Enligt Bjørkvold (1991) och Jederlund (2004) är barnets kreativitet som störst när delarna samverkar, det handlar alltså om en helhet. Därför vore det enligt oss lämpligt att integrera Teater och Musik i den vardagliga verksamheten istället för att sära dem från varandra och

från den övriga verksamheten som de gör på förskolan idag. Avdelning Röd integrerar profilen i den övriga verksamheten vilket vi upplevde som positivt för gruppen. Enligt Lisa beror det dock endast på omständigheter i gruppen och därför tror vi att det är temporärt vilket vi tycker är synd. En sådan integrering tycker vi borde vara det mest naturliga i arbetet med profilen Teater och Musik för att främja barnens kreativitet och få en kontinuitet i

verksamheten, likt den Erberth och Rasmusson (1996) samt Hägglund och Fredin (2001) talar om. Föreståndaren tar även upp vikten av att arbeta med barnens kreativitet och fantasi varje dag. Integrerar man profilarbetet i den vardagliga verksamheten tror vi att barnens fantasi- och kunskapsutveckling varit mer naturlig, sammanhängande och betydelsefull än om man särar på de olika verksamheterna och därigenom barnens kunskaper. I en vardaglig situation tror vi att det är lättare att se barns behov än i en sammansatt grupp, till exempel en

teatergrupp, vilket skulle stämma bättre överens med Vygotskijs (1995) tankar om att barns fantasi och därigenom kunskaper utvecklas mest då de ges erfarenheter utifrån deras behov. När pedagogerna talar om teater och drama nämner de att de arbetar med olika övningar och dramalekar. Rollek är enligt bland annat Jepsen (i Jerlang, 1990) och Olofsson

Knutsdotter (2003) en viktig bit av arbetet med barn och innebär till exempel tillägnan av ett nytt förhållningssätt inför omvärlden. Att få tillåtelse att gå in i en annan roll är enligt Olofsson Knutsdotter (2003) positivt på så vis att man vågar göra nya saker och får genom detta nya erfarenheter. Vi anser att det märks att pedagogerna arbetat med rollek då barnen är vana vid att våga stå i centrum och gå in i olika roller.

Vi ställer oss frågande till varför pedagogerna arbetar under hösten med att få en trygg barngrupp när man under våren bildar nya tvärgrupper, vi tror inte att detta är det bästa sättet för vare sig barnen eller pedagogerna. Två pedagoger tog upp problematiken kring bristen på utbyte dem emellan, vi tvivlar på att tvärgrupper är lösningen på detta problem. Den trygghet man skapat i sin grupp under hösten går förlorad då nya grupper bildas. Vi tror att

pedagogerna skulle kunna finna det samarbete och utbyte de saknar utan att dela in barnen i tvärgrupper, till exempel genom utbyten på personalmöten som Lisa och Anna själva nämner i intervjuerna.

6.1.3 Barnens intresse för profilen

Utifrån det pedagogerna talar om i intervjuerna samt vad våra observationer visat är det roligaste med teaterarbetet dramaövningar och dramalekar, ”vägen till uppspelet” som Anna säger. Vi undrar varför teateruppspelet inte är mer roligt för barnen och varför

arbetsmetoderna inte ifrågasätts mer när arbetet med just teateruppspelet inte verkar tilltala barn eller pedagoger så mycket som det borde. Utifrån det Erberth & Rasmusson (1996) tar upp om att drama blir mer naturligt för barn då det utövas i lekfull form och improviseras fram tror vi återigen det hade sett annorlunda ut om manus framarbetats av barn och personal istället för av föreståndaren. Även den språkutveckling som pedagogerna anser teaterarbetet ger barnen genom repliker och användandet av mikrofoner tror vi skulle gynnas av ett

gemensamt framarbetande av manus och innehåll. Vi undrar om språket kanske endast tränas i den typen av teaterarbete de utför på förskolan idag, hade barnen fått vara med och

bestämma innehållet i den slutliga pjäsen och skriva manus hade det troligen utvecklat språket mer. Anna på avdelning Grön tar dock upp vikten av att barnen får ta egna initiativ bland annat genom att hålla samlingar och de har även fått vara med och skriva manus till årets juluppspel på hennes avdelning. Detta stämmer överens med Hägglund & Fredins (2001) tankar om att det på så sätt är lättare för barn att ta till sig en roll och lära sig sina repliker. Detta arbetssätt finner vi intressant och positivt och anser att ett sådant tankesätt borde anammas av hela förskolan samt av föreståndaren.

Värt att nämna är också att under vår observation upplevde vi mikrofonerna som störande på grund av långa sladdar och osäkerheten i vem som skulle ha mikrofonen och när. Vi uppfattade barnen som något återhållsamma på grund av detta och tror i enlighet med Erberth och Rasmusson (1996) att framträdandet blivit bättre utan mikrofoner.

6.1.4 Föräldrarnas syn på förskolans verksamhet och arbetet med dess profil

Alla föräldrar som svarat på vår enkät är nöjda med förskolan, däremot verkar de inte alltid vara nöjda med arbetet med profilen Teater och Musik. Bland annat menar en förälder att engagemanget från föreståndaren minskat de senaste åren. Eftersom Karin nyligen öppnat ytterligare en förskola tror vi det kan bero på detta. Samma förälder tycker att det är fel att säga att man har inriktningen Teater och Musik på förskolan då de flesta förskolor har lika mycket musik och rytmik. Vi håller i viss del med föräldern och anser att teater två gånger i veckan och uppspel vid jul och sommar inte gör förskolan så speciell gentemot andra. Utifrån det vi tidigare diskuterat kring integrering av profilarbetet i verksamheten tror vi att med en sådan integrering i vardagen samt anordning av mer spontan teater, genom exempelvis små egenkomponerade uppspel för varandra hade förskolan känts mer annorlunda och levt upp till sin profil något mer. Det är svårt för oss att veta på vilket sätt föräldrarna upplever att profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten då många av dem valt att inte kommentera detta

trots att de svarat att de anser att profilen genomsyrar verksamheten. Det samma gäller för frågan om profilen haft påverkan på deras barns utveckling, 17 av 22 har svarat ja men väldigt få har valt att kommentera på vilket sätt. Antingen är föräldrarna inte medvetna om på vilket sätt profilen genomsyrar verksamheten eller på vilket sätt profilen påverkat deras barns utveckling, varför vi i sådana fall undrar om det verkligen är rätt att svara ja på frågorna. Ett annat alternativ är att de helt enkelt inte uppmärksammat eller velat fylla i en kommentar på dessa frågor. Oavsett vilket så tror vi, som tidigare nämnts, att en integrering av profilarbetet i verksamheten hade inneburit en bättre kontinuitet för barngruppen samt en mer gynnsam kreativ arbetsmiljö, vilket i sin tur borde innebära en bättre genomsyrning av profilen i verksamheten samt en mer synlig helhetsutveckling hos barnen.

Endast fem föräldrar har i enkäten angett att de valt förskolan endast på grund av intresse för profilen. Vi tror att detta är något man som pedagog måste räkna med och att närheten till förskolan i många fall går före det intresse man har. Däremot har föräldrarna enligt

enkätundersökningen många gånger också ett intresse för profilen men det är ofta mer än det som styr. Utifrån det kanske vi som pedagoger kan ha större förståelse för det som vi

uppfattar som ointresse hos föräldrarna.

6.2 Slutsatser

Då vi till större delen gjort en kvalitativ undersökning har vi inte funnit några direkta sanningar eller svar på problem. Den slutsats vi kan dra från resultaten av vår studie är att verksamheten genomsyras på många sätt av profilen Teater och Musik och pedagogerna arbetar samstämmigt utifrån föreståndarens grundtankar. Vi anser dock inte att de arbetar med profilen på det mest pedagogiskt riktiga sättet. Då föreståndaren tillhandahåller manus och barnen inte involveras i skapandet av det slutliga teateruppspelet, vilket strider mot bland annat Hägglund & Fredins (2001) samt Erberth & Rasmussons (1996) tankar kring pedagogiskt drama. Vi anser också att Teater och Musik bör integreras i istället för att separeras från den övriga verksamheten.

6.3 Metoddiskussion och kritisk granskning

I vår undersökning använde vi oss av intervjuer, observationer samt en enkätundersökning. Intervjuerna är vi nöjda med och anser att vi fått in den information vi sökt, resultaten av

observationerna hade möjligen blivit bättre om vi haft mer tid. Hade vi haft möjligheten att observera barngruppen mer hade vi eventuellt fått ta del av mer spontan verksamhet och genom det kanske fått ett annorlunda resultat, menutifrån den tid som fanns anser vi att vi fått ta del av det planerade profilarbetet på bästa sätt. Resultatet av observationen analyseras och diskuteras utifrån vårt tankesätt vilket innebär en risk för ett subjektivt innehåll. Därför ser vi intervjuer och enkätundersökning som ett bra komplement till det slutliga resultatet. Ett av de svåraste momenten i vår undersökning var dock att formulera frågorna till enkäten och att få in dessa i tid. Vi uppfattade inte förrän efteråt att vissa frågor kanske kunnat formuleras på annat sätt, på frågan om varför de valde att placera sitt barn på förskolansvarar en förälder läge men samtidigt anger denne att de bor längre än 3 km från förskolan. Förmodligen stämmer inte det vi menar med läge, det vill säga den närhet man har till förskolan, överens med det föräldern uppfattat som läge – att det är ett fint och braområde. Även ett par andra frågor lämnar oss frågande om föräldrarna kanske missförstått frågan, samtidigt tror vi att detta är ett vanligt problem med enkätundersökningar. I efterhand känner vi att det varit intressant om man kunnat fråga fler och mer utförliga frågor till de föräldrar som lämnat intressanta kommentarer. Vi hade förmodligen haft en större undersökningsgrupp och kunnat använda oss mer av enkäterna i vår undersökning om vi uppmuntrat och påmint alla föräldrar mer än vi gjorde men detta berodde på tidsbrist.

6.4 Förslag till vidare forskning

Många idéer, tankar och frågor uppstod under vår undersökning och hade vi fått chansen att göra det igen hade vi med stor sannolikhet gjort det annorlunda. Hade vi till exempel haft mer tid hade vi velat observera både den planerade profilverksamheten och den vardagliga

verksamheten än mer. Vi hade även lagt mer tid på att samla in fler enkäter. Som en

fortsättning på vår undersökning hade det varit intressant att jämföra förskolan med en annan förskola, kommunal eller privat, utan profil och se om förskolans sätt att arbeta med Teater och Musik faktiskt skiljer sig från andra. Efter att ha observerat verksamheten, intervjuat och tagit del av föräldrarnas åsikter samt läst litteratur kring ämnet hade det även varit mycket intressant att utföra praktiska förslag på dramaövningar på förskolan för att se hur det tas emot av ledningen, personalen och barngruppen.

Referenser

Litteratur

Bjørkvold, Jon-Roar (1991). Den musiska människan. Barnet, sången och lekfullheten genom livets faser. Stockholm: RUNA FÖRLAG AB.

Carlsen, Kari & Samuelsen, Arne Marius (1991). Intryck och uttryck. De estetiska ämnesområdena i förskolan. Stockholm: RUNA FÖRLAG AB.

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Erberth, Bodil & Rasmusson, Viveka (1996). Att undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur.

Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2001). Dramabok. Stockholm: Liber AB.

Jederlund, Ulf (2004). Musik och språk. Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: RUNA FÖRLAG AB.

Jerlang, Jespen (1990). Barnets utveckling – en helhet. Psykologiska och pedagogiska teman sammanställda av Espen Jerlang. Stockholm: RUNA FÖRLAG AB.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Olofsson Knutsdotter, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.

Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Paulsen, Brit (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Ruud, Even (2001). Varma ögonblick. Om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Skolverket (1998). Läroplanen för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB. Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Internetkällor

Lärarförbundet (2006). Konferensrapport om kultur och estetik. Är estetiska ämnen i skolan viktigt för demokratin? Tillgänglig 2007-12-18,

http://www.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webDescription/4EC42507089AA15DC1257129 003E3E70/$file/Kultur%20och%20estetik.pdf

Bilaga 1

Intervjufrågor till föreståndaren på förskolan

- När grundades förskolan XXX?

- Vad inspirerade dig att starta förskolan? Vad var din grundtanke med teater och musik som profil?

- Har verksamheten förändrats under åren? Hur? Varför?

- _{Vi vet att det finns två förskolor, när öppnades den andra? Varför?} - Hur många avdelningar har förskolan XXX? Hur många barn har de olika

avdelningarna?

- Hur många pedagoger är anställda? Hur är uppdelningen mellan förskollärare/barnskötare/outbildade?

- _{Vilka kriterier har du när du söker personal?}

- Vilka kunskaper har den nu anställda personalen i teater och musik? Får de fortbildning inom områdena?

- Hur ser teaterverksamheten ut på förskolan? Var din tanke att teater och musik ska genomsyra vardagen utöver musiksamlingar och teatergrupper?

- _{Hur inblandad är du som föreståndare i teaterverksamheten?}

- Hur fungerar kösystemet för en privat förskola i kommunen? Har man förtur om man bor i området?

- Fanns det en tanke bakom förskolans läge vid uppstarten?

- _{Tror du de som söker sig till förskolan gör det på grund av läget eller intresse för} profilen?