Malmö högskola
LärarutbildningenIndivid och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Professionalism bland Studie-
yrkesvägledarna?
– värderingar ur ett genusperspektiv
The professionalism of Counselors?
- vaules from a gender perspective
Av:
Sofie Johansson och Julia Kjäll
Studie- och yrkesvägledarprogrammet 120p Handledare: Ann-Christine Ringström
Abstract
Det finns undersökningar, t ex från Skolverket, som visar på en klar könsskillnad inom de olika gymnasieprogram som finns idag. Detta ansåg vi vara värt att studera, inom ramen för studie-yrkesvägledarprogrammets examensarbete. Studie- och yrkesvägledarnas kunskap inom vägledningsteknik bidrar till vad eleverna slutligen väljer till gymnasiet. Dessa bör därför ha ett neutralt förhållningssätt när de möter elever i en valprocess. Som vår undersökning visar finns det skäl att ifrågasätta hur vägledarna arbetar för att främja genusarbetet, och vad eleverna får för stöd.
Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sexvägledare på grundskolan. Dessa har fått studera olika fall av elever, och genom dessa fått svara på hur de skulle vägleda eleverna, och vad som var utmärkande för könet hos eleverna. Svaren vi fick stämmer överens med vår frågeställning, om och hur vägledaren lägger någon könsvärdering i elevers val. Resultaten är tydliga, våra vägledare visar att vi behöver arbeta mycket mer i genusfrågan så att eleven väljer program utifrån sitt intresse i stället för kön.
Keyword
Genus, studie- och yrkesval, könsvärderingar, tradition, kvinnligt, manligt, vägledning, grundskolan.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida1
Inledning
4 1.1 Bakgrund 5 1.2 Syfte 5 1.3 Problemformulering 5 1.4 Frågeställningar 6 1.5 Begreppsdefinitioner 6 1.6 Metod 71.6.1 Urval och avgränsning 7 1.6.2 Genomförande av intervjuerna 8 1.6.3 Bearbetning av intervjuerna 10
2
Teorier
10 2.1 Linda S Gottfredson 10 2.2 Ungdomars utbildningsval 12 2.3 Hirdman 143
Tidigare undersökningar och resultat
164
Resultat och analys av intervjuerna
174.1 Vera 17 4.1.1 Analys 19 4.2 Valdemar 20 4.2.1 Analys 22 4.3 Viggo 23 4.3.1 Analys 24 4.4 Viktoria 25 4.4.1 Analys 27 4.5 Vilma 27 4.5.1 Analys 28 4.6 Vidar 29 4.6.1 Analys 31
5
Resultat och diskussion
336
Sammanfattning
387
Käll- litteraturförteckning
391 Inledning
”När de invanda mönstren bryts, kan helt nya världar uppstå.” 1
Saker är inte alltid vad de först verkar vara. Det vet vi av erfarenheter i vårt dagliga liv. Ändå tar vi vissa saker för givna samtidigt som vi ibland inte kan undgå att upptäcka avvikelser. Oftast drabbar de inte oss, och vi glömmer det snabbt, kanske för att vi direkt inte blir berörda och tänker, det gäller inte mig. Att Sverige är ett jämställt land vet vi, det får vi årlig statistik på. Vi känner också av det i många av våra rättigheter i samhället, men vissa saker verkar bara passera oss förbi, såsom rätten till lika löner och utbildning. När kan vi komma till den
punkten att vi, män och kvinnor, samtidigt reagerar för orättvisor? Studier har visat att de kvinnor som på högskola avslutat en yrkesteknisk utbildning har svårt att få jobb, just för att de är kvinnor.2 Hur långt har vi egentligen kommit då?
Vi skulle vilja hävda att det inte är utbudet av utbildningar på frivillig nivå som är problemet, nej problemet ligger hos dem som administrerar och har nytta av unga människors kompetens som vänder och vrider på den skara som finns, för att passa in i ett invant mönster. Där viljan finns, finns också dem som motsätter sig den. Det fria valet blir i slutändan inte så fritt. Vi vet nog hur vi ska vända trenderna egentligen, men är det av bekvämlighetsskäl vi låter bli eller är det något annat? Skolans personal har en stor betydande roll när det gäller ungdomars val till vidareutbildning. Inom ramen för studie- yrkesvägledning en ännu större uttalad roll. Här känns det självklart för oss att börja. Det är här vi befinner oss och det är framåt vi ska gå.
”Små saker som vi fått gjorda, är bättre än stora saker vi planerar att göra.” 3
1 Swärd 2004, s 4 2 Karlsson 2003, s 10 3 Swärd 2004, s 2
1.1 Bakgrund
Vi anser att det behövs mer studier ur ett genusperspektiv inom studie- och yrkesvägledning. Med det menar vi att det bör undersökas om vägledarens roll i vägledningssammanhang. Kan det vara så att vägledaren tar ett omedvetet ställningstagande till sina elevers val? Med denna utgångspunkt vill vi lyfta och belysa vägledarens förhållningssätt, och med detta, vidare aktivt arbeta med eleverna så att de söker sig till ett gymnasieprogram de intresserar sig för, och inte utifrån sitt kön. För de könsfördelningar som existerar idag på gymnasieprogrammen,
behöver, anser vi uppmärksammas. Det finns med säkerhet tillfällen då vägledaren inte vet om att han/hon handlar efter ett visst sätt, och vi vill ta reda på hur det förhåller sig, då vägledaren själv sätts på prov. Eftersom det finns ett rådande könssystem, uppbyggt av våra invanda föreställningar, är manligt/kvinnligt något som ofta tas för givet.
Vi vill veta mer om hur vägledare på grundskolan ställer sig inför elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv, i undersökningen får vägledarna också motivera sitt
ställningstagande. Vi anser inte, som vi kan uppleva idag att eleverna på Byggprogrammet ska kallas för killarna på Bygg eller att tjejerna på Barn- och fritid ska kallas för tjejerna på BF, de båda programklasserna ska kallas för eleverna på Bygg respektive eleverna på BF, detta ska vara självklart. Vägledarna får inte, professionellt som det kan tyckas, styra en elev till att söka ett visst program. Detta ska inte heller förekomma då programmet domineras av tjejer respektive killar, den sökande ska söka utifrån sitt intresse och få den uppbackning som behövs.
1.2 Syfte
Syftet med undersökningen är att ta reda på om och hur grundskolans studie- yrkesvägledare lägger någon/några värderingar i elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv.
1.3 Problemformulering
Vi behöver inte leta länge för att få fram statistik på hur gymnasievalen ser ut. Vi vet med det att vissa nationella gymnasieprogram kraftigt domineras av killar respektive tjejer.4 Vi anser att som ledande land inom jämställdhet är det vår skyldighet att försöka göra något åt dessa
könsskillnader. Vi tror att många elever, oavsett kön, skulle välja annorlunda om det var tillåtet. Med tillåtet menar vi socialt accepterat. Accepterat, utan vidare funderingar, att gå den utbildning man är intresserad av och som man är bra på. Läroplanen förespråkar ett sådant öppet förhållningssätt. Vi vill veta hur mycket som egentligen görs. Vi tror att vägledaren har en betydande roll i ungdomars val, eftersom det är de som ska finnas tillhands för ungdomar i deras valprocess i skolan. Om inte vägledaren har ett neutralt förhållningssätt till vad man som tjej respektive kille kan och bör sysselsätta sig med, hur går det då? Vi vill ta reda på om det finns ett visst förhållningssätt mot de traditionella könsrollerna. Med traditionella
könsroller menar vi att sjuksköterska är ett kvinnligt yrke medan bilmekaniker är ett manligt, och detta, är vad vi kommer ägna denna undersökning åt.5
1.4 Frågeställningar
Lägger Studie- och yrkesvägledare på grundskolan någon könsvärdering rörande elevers val till gymnasiet?
Värderas elevers val till gymnasiet, utifrån sitt kön av studie- och yrkesvägledare på grundskolan?
1.5 Begreppsdefinitioner
Genus är både en social och kulturell konstruktion. Det betyder att genus skapas genom ett kontinuerligt samspel mellan strukturella förhållanden och uppfattningar relaterade till kvinnligheter och manligheter. Genus som struktur är uttryck för hur kön knyts till makt, till exempel till olika privilegier i samhället.6
Kön menar vi är det biologiska könet en människa har, att vi ser annorlunda ut rent fysiskt.
Värdering står för personlig uppfattning om hur bra eller dåligt något är. Detta begrepp används allt oftare idag i olika sammanhang och kan definieras på olika sätt inom eller mellan olika organisationer. I vårt arbete har vi valt Etikakademins definition av värdering. Där menar de också att värderingar som styr handlandet måste synliggöras. De motsättningar
5 Se 1.5 Begreppsdefinitioner
mellan de värderingar man vill representera och de man egentligen uttrycker måste hanteras öppet så nya föreställningar utvecklas.7
Traditionellt val menar vi är ett val till en utbildning eller ett yrke som domineras av det motsvarande könet.
Otraditionellt val menar vi är ett val till en utbildning eller ett yrke som domineras av det motsatta könet.
1.6 Metod
Vår undersökning bygger på en teoretisk förkunskap, främst på Linda S Gottfredsons karriärteori ur ett genusperspektiv, men också ur Yvonne Hirdmans genusteori, att skapa genus. Utifrån vår förkunskap och tematisering av våra frågeställningar har vi gjort ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvägledare på
grundskolan i sex olika kommuner. Vi har valt en kvalitativ metod för att vi vill vara flexibla i våra intervjuer och gå djupare in på vårt ämnesområde med respektive respondent.
Djupintervjuer med ostrukturerade frågor har gjort det möjligt för oss att följa upp
vägledarnas tankar och motiveringar kring hur de tänker kring kön, och med det kunnat ta reda på ifall de könsvärderar ungdomars gymnasieval. En kvantitativ metod hade inte gett oss samma utrymme och möjlighet till detta, eftersom vi då hade fått hålla oss inom vissa
strukturerade ramar som gett oss ett begränsat utrymme för vår undersökning.
1.6.1 Urval och avgränsning
Vi har vänt oss till vägledare på grundskolan med den motiveringen att de möter olika sorters elever som många gånger gör sitt livs första val. Här sätts deras framtidsplaner på prov, genom tidigare invanda sociala mönster. Till gymnasiet kan vi också se en klar
könsfördelning mellan programmen, som inträder rörande eleverna, för första gången särskilt inom de yrkesförberedande programmen.
7
Vi har valt att intervjua tre kvinnliga respektive tre manliga vägledare för att utgå från en jämlik könsfördelning i vår undersökning. Vid vårt urval har vi inte tagit hänsyn till vägledarnas olika verksamhetsområden (storstad/landsort), då det hade blivit en helt annan undersökning. De representerade kommunerna i undersökningen är samtliga mindre eller mellanstora och spridda över södra och mellersta Sverige. Den geografiska närheten till författarnas hemvist har avgjort de representerade kommunerna. Ingen vägledare känner heller varandra (en vägledare per kommun), och för att inte peka ut någon specifik vägledare har vi valt att kategorisera vägledarna med fingerade namn (Vera, Viktoria, Vilma samt Valdemar, Viggo och Vidar).
1.6.2 Genomförande av intervjuerna
Vi har valt personliga intervjuer med vägledarna eftersom vi vill komma åt om de har någon/några könsvärderingar. Under intervjuerna har vi endast antecknat vägledarnas
motiveringar. En bandupptagning skulle kunna ha motverkat vårat syfte, med det menar vi att en inspelning kan verka vara avskräckande och hämma spontana uttalande. Vi har därmed valt bort denna metod för att istället studera vägledarnas verbala och icke verbala uttalande kring genus direkt under intervjuerna. Vi har också valt att dela upp intervjuerna mellan oss och genomföra tre intervjuer var. Detta för att vi anser att en tredje part skulle kunna har påverkat vägledarnas ställningstagande under intervjuerna.
Vägledarna har vi valt ut slumpvis via olika skolors hemsidor i olika kommuner, för att identifiera om vägledaren var en man eller kvinna. Vi har efter det tagit kontakt med dem via telefon och presenterat vårt ärende och bokat tid med dem för att senare åka dit och
genomföra intervjuerna på respektive arbetsplats. Intervjuerna är uppskattade till en timme vardera och samtliga tillfrågade ville vara med.
Vägledarna har under intervjuerna fått ta ställning till tre fallbeskrivningar som vi kallar A, B och C. Dessa fallbeskrivningar beskriver tre elevers bakgrund såsom intressen, social
ställning och egenskaper. Karaktärerna är till största del verklighetsbaserade elever som vi har mött tidigare, men vi har formulerat om dem till viss del, utifrån signifikanta preferenser för att få fram tre karaktärer som på helt skilda sätt utmärker sig från varandra avseende intressen, egenskaper och social ställning.Vi bedömer att detta inte har påverkat resultatet på något sätt, då instruktionen till vägledarna var att dessa elever är verkliga.
Detta har vi gjort för att skapa så brett underlag som möjligt rörande de tre olika karaktärerna i förhållande till vår undersökning.8 Anledningen till att vi har valt tre karaktärer är för att vi vill utgå från ett ojämnt antal och med det få utrymme för att beröra de båda könen, där A i verkligenheten är en kille och B och C är tjejer. Hade vi valt bara två hade vi endast kunnat utgå från en kille och en tjej. Vi anser då att endast dessa två fall hade blivit ett begränsat underlag för våra intervjuer, detta för att vägledarna ska precisera kön. Det skulle vara för uppenbart att den ena respektive den andra var tjej och kille eftersom vi innan intervjuerna nämner att vår undersökning är kopplat till genus och att intervjun är baserad på ett visst antal fall. Vi anser också att materialet hade blivit för brett om vi utökat med ytterligare en
karaktär, tre är därmed representativt för vår undersökning.
Under intervjuerna har vi haft tre följdfrågor som vi båda ställt efter varje fall samt två som vi ställt efter alla fallbeskrivningarna. De avslutande två frågorna som rör ett fortsatt genusarbete har varit av vikt att ställa därför att om någon vägledare gjort ett visst uttalande om
könsvärderingar, har han eller hon här chansen att möta den frågan åter igen. På så sätt har inte heller vi missat eller misstolkat vägledarens genusarbete, om det nu finns ett sådant. Dessutom är det av intresse för att se hur professionella våra vägledare är ute i skolorna, och hur pass väl de arbetar efter läroplanen. Dessa frågor har varit de samma för alla intervjuerna och har varit de enda strukturerade frågorna som vi följt för att utgå från samma material och med det, hålla oss inom den ämnesram som är tänkt för vår undersökning.9 Efterhand som intervjuerna har fortlöpt har vi ställt individuella följdfrågor beroende på vägledarnas motiveringar till de strukturerade öppna frågorna. De strukturerade frågornas turordning är genomtänkta för att ta reda på ifall vägledarna lägger någon könsvärdering i
fallbeskrivningarna. Vår första fråga berör hur de skulle vägleda respektive elev i ett tänkt fortsatt skede. När de berättar om hur de skulle vägleda målar de i största sannolikhet upp en bild om den här eleven och detta gör de innan vi ställer nästa fråga om vilket kön karaktären har. Att precisera kön först skulle få dem att tänka efter om vilket kön eleven har och skulle då kunna påverka deras ställningstagande. Det är den första spontana bilden som de målar upp som vi vill komma åt för vår undersökning.
8 Se 8 Bilagor- frågematerialet 9 Se 8 Bilagor- frågematerialet
1.6.3 Bearbetning av intervjuerna
Reliabiliteten är enklare att mäta i en kvantitativ undersökning där resultatet består av statistik, men för att höja reliabiliteten i vår kvalitativa undersökning har vi jobbat med att förtydliga vårt tillvägagångssätt. Vi är medvetna över att vårt förhållningssätt som bygger på en teoretisk förförståelse kan ha påverkat respondenternas svar under intervjuerna. Detta har vi haft i åtanken och fokuserat på det som berört vårt ämnesområde under intervjuerna.
Vägledarnas svar har analyserats ur ett genusperspektiv. De har under intervjuerna fått ta ställning till och dela in eleverna i kön och motiverat sitt ställningstagande. Anledningen till att vi tog med fallbeskrivningarna under intervjuerna och inte lät dem titta på dem i förhand, motiverar vi med att det inte skulle finnas tid till djupare analyser, eftersom så sällan är fallet i en vägledares vardag.
I vår redovisning av intervjuerna redovisar vi inte hela intervjuerna, utan bara en
sammanfattning från respektive intervju om det som i första hand har berört genus. Detta för att övrig information från intervjuerna inte är relevant för vår undersökning. Vi har även vid vissa tillfällen i respektive sammanfattning direkt citerat meningar som sagts under
intervjuerna för att utrycka ordagrant vad vissa vägledare har sagt som är värt att lyfta. Detta höjer även validiteten för vår undersökning. I den övriga behandlingen av materialet, har vi under intervjuns gång skrivit ner stödord för vad de olika vägledarna svarat och när vi kommit hem, genast skrivit ut intervjuerna och analyserat dessa.
2 Teorier
2.1 Gottfredson
Linda S Gottfredson som vi främst utgår från i denna undersökning, är sociolog och menar att ungdomar främst gör sina yrkesval utifrån sitt kön. De socialiseras in dessa yrkesbestämda mönster som styrs av begränsningar och kompromisser som de gör.
Ungdomar begränsas av alternativa val som de kanske skulle kunna tänkas vilja välja, om valen hade varit socialt accepterade. De kompromissar istället och väljer något som är mer socialt accepterat. Gottfredson beskriver detta med att ungdomar begränsas av de sociologiska intryck som de får, och dessa påverkar deras självuppfattning som i sin tur påverkar
ungdomars uppfattning om vad som är möjligt för dem. Hon kallar dessa sociologiska faktorer som påverkar yrkesvalet för det sociala rummet. I det sociala rummet tar ungdomar ställning och gör sina val utifrån den egna självuppfattningen som då i första hand styrs utifrån sitt kön, i andra hand utifrån sin sociala ställning och i tredje hand utifrån sitt intresse. Denna könsordning och dessa sociala klasskillnader i yrkeslivet kan förklaras utifrån att ungdomar återskapar sina föräldrars roller och därmed socialiseras in i det tänkandet. Deras val är ett resultat av socialiseringsprocessen och deras ambition av att utvecklas styrs av deras självbild som påverkats av de sociologiska intryck som har påverkat dem sedan tidig ålder.
Gottfredson menar även att ungdomars val kan vara grundade på deras intressen, men då att även val av intresse har varit begränsat och kompromissat för att vara socialt accepterade. Även detta val menar hon är ett resultat av socialiseringsprocessen och kan förklara hennes teori ytterligare utifrån att val är köns- och kulturellt bestämt.10
Barn socialiseras in i sin könsroll i olika stadier. Första stadiet är när barnet är mellan 3-5 år, där lär sig barnet att man inte kan ändra på den man är. Det är bara det yttre som barnet själv är medveten om att hon eller han kan förändra, t ex att klä ut sig och att låtsas vara någon annan. Andra stadiet är när barnet är mellan 6-8 år, då tänker barnet mer konkret och kan ta beslut, och drar sig till likasinnade som barnet kan identifiera sig med. Barnet förstår vid denna ålder skillnaderna mellan kvinnor och män och beter sig på samma sätt som det kön hon eller han kan identifiera sig med. Barnet förstår även att det finns olika mycket status i olika yrken och att det finns yrken som är kvinnliga respektive manliga. Familj, släkt, dagispersonal och media är starka faktorer som lär och påverkar dem till de könsbestämda mönster som är socialt accepterade. Vid 9-13 år kommer barnet in i tredje stadiet då hon eller han blir mer känslig för värderingar som i sin tur påverkar barnets val av sysselsättning.
Under det första stadiet kategoriserar barnet omgivningen som dem som har auktoritet, eller avsaknad av auktoritet. Vid det sista stadiet tillkommer ytterligare kategorier om kvinnligt och manligt, kopplat till status. I detta statustänkande agerar barnet som vuxna och ser sammankopplingar mellan utbildning, yrke och inkomst och väljer intressen och sysselsättningar som passar in i deras sociala ramar. Det kan också förekomma att de är extrema i sina önskningar om vad de kan tänkas vilja bli, som t ex att vilja bli prinsessa. Till
slut kommer de in i fjärde stadiet där de kompromissar sina värderingar och föreställningar och väljer realistiskt. Individer identifierar då de yrken de föredrar genom jämförande av olika yrken med sina egna könsföreställningar. Det är väldigt individuellt när barnet kommer till detta stadium, och vissa hamnar aldrig där.11 När barnen så småningom växer upp och står inför olika valsituationer, grupperas de in i tre olika grupper beroende på hur de behärskar tillgängligheten av information vid valprocessen. Den första gruppen består av ungdomar som ger valet selektiv uppmärksamhet, den sökande tar endast till sig den information som är närmst tillgänglig i deras sociala omkrets och väljer därefter. Den andra gruppen är mer sporrad av ett behov till att vilja genomföra ett val och söker därefter information när hon eller han behöver det. De som tillhör den tredje gruppen har en närhet till sitt val och är aktiva i sin valprocess där hon eller han söker information hos vägledare, föräldrar, vänner och andra i deras sociala nätverk.12
2.2 Ungdomars utbildningsval
Utöver Gottfredsons teori vill vi även belysa Jan O Jonssons teori som också berör
utbildningsval. Han har studerat könsskillnader mellan olika utbildningsval och delar in valen i två skilda poler. Vid den ena polen förklaras valen utifrån teorier om rationella val och vid den andra polen utifrån socialisationsinriktade teorier. Vid de rationella valen uppstår det en könssegregering som han beskriver på samma sätt som en del andra teoretiker beskriver individers yrkesval.13
”Könssegregeringen uppstår därför att pojkar och flickor träffar könstypiska val när de aktivt och medvetet söker maximera sin ‘nytta’, vilken vi kan jämställa med någon sorts ’livstillfredställelse’.” 14
Han menar att orsaken till att utbildningsvalen är könssegregerade är att pojkar och flickor söker en utbildning utifrån sitt intresse och då att pojkar och flickor har olika intressen för olika utbildnings- och yrkesområde. De har även olika barriärer för val av utbildning och yrke
11 Brown 2002, s 191-194 12 Brown 2002, s 197-198 13 SOU 2004:43, s 352, 358 14 SOU 2004:43, s 352
som är praktiska och/eller accepterade. Att välja en utbildning som är dominant av det motsatta könet kräver att de klarar av att bli ifrågasatta om sitt val som kan anses otraditionellt. Ungdomar kan också ha olika uppfattningar om sitt livsprojekt vad gäller föreställning om sin familje- och yrkeskarriär som i sin tur kan påverka deras val. De kan även ha olika uppfattningar om sin omkostnad efter sin utbildning som kan styra deras intresse för vad de kan tänkas vilja göra. Jonsson menar att ungdomars val är rationella och bygger på deras intressen som i sin tur skiljer sig mellan könen, men denna teori lämnar också en obesvarad fråga bakom sig om hur det kommer sig att deras intressen skiljer sig åt?15
Den andra teorin, Socialisationsteorin, som också kan förklara ungdomars val av utbildning kan ligga nära tillhands att svara på ovan nämnda fråga. Våra preferenser kan helt ses som att vara en funktion av vår sociala omgivning som i sin tur kan leda till att vi väljer rationellt utifrån dessa preferenser. Utbildningsvalen i denna socialisationsteori betraktas vara formade och beskurna av det omgivande samhället. Valen beskrivs främst vara en konsekvens av uppväxtmiljö i hem och i skola, men också i massmedias bild av män och kvinnor, samt den existerande könssegregerade arbetsmarknaden etc.16
I en rapport från Skolverket har Karin Fransson och Gunnel Lindh ställt sig frågan om vilken kunskap ungdomar har om yrken och studier när de gör rationella val. De menar, för att kunna göra ett rationellt val måste den som ska välja även veta något, både om det de väljer och det de väljer bort. Tidigare studier bekräftar att ungdomar i årskurs nio har vaga kunskaper om utbildning och yrken som är relaterat till arbetsmarknaden.17
15 SOU 2004:43, s 352-353, 357 16 SOU 2004:43, s 358-359
2.3 Hirdman
”Kabeln som förbinder de båda hjärnhalvorna med varandra, corpus callosum, är relativt sett tjockare hos kvinnor än hos män. Kvinnor har tillgång till bredbandsteknik, skulle man kunna säga, som tillåter livligare trafik mellan halvorna.” 18
Kvinnlighet och manlighet, ofta diskuterat och alltid med möjliga förklaringar, alltid dessa förklaringar till varför tjejer är på ett visst sätt och varför killar är på ett annat. Aldrig får man bara vara, utan det ska ständigt finnas en anledning till varför kvinnan/mannen gör på ett visst sätt. Yvonne Hirdman, genusforskare och professor, skriver i sin bok Genus: om det stabilas
föränderliga former, om uppkomsten av kön och om det vi vet finns, men ändå inte ser, könsskillnaderna. Det har under alla tider förekommit spekulationer om vad kvinnan egentligen är och de tre kategorierna, enligt Hirdman, ska här presenteras kort. A- icke A är den första formeln Hirdman förespråkar, den handlar om A som normen för en man, och icke A som det motsatta, en icke man – icke människa eller icke närvarande dvs. kvinnan.19A-a, betyder den lilla skapelsen av mannen. När man avlade ett barn och förutsättningarna inte var de bästa, ja, då blev det oftast ett flickebarn. Gud skapade kvinnan av mannens revben, vilket resulterade i en mindre ofullständig kopia av mannen.20 Den sista formeln är A-B. Här står A för mannen och B för kvinnan. Nu hade kvinnan i alla fall blivit en egen individ, till följd av 1700-talets vetenskapliga teorier, Laquers tvåkönsmodell. Kvinnan var en egen art, ett eget kön, men hon var ändå inte likvärdig med mannen.21 Denna A, som inte under några omständigheter ville bli jämförd med B sammanfattar Hirdman (genom Foucault) så här;
”Rösten och musklerna skulle tränas för att inte förlora i kraft och stämman bli pipig som en kvinnas. Det varnades för lättja, eftersom den fasta kroppen då kunde förkvinnligas till svampaktig mjukhet…
18 Hirdman 2001, s 23 19 Hirdman 2004, s 27 20 Hirdman 2004, s 28 21 Hirdman 2004, s 36
"Det var liksom aldrig tillräckligt att födas till man, det krävdes en livslång ansträngning för att kvarstå i den manliga positionen…” 22
Ur detta synsätt är mannen den som sätter normen, och skapar kvinnan. De egenskaper han själv inte vill behålla tillfaller kvinnan och sedan strävas det mot en upprätthållelse för dessa skillnader. Under tidigt 1800-tal kunde man utläsa olika egenskaper för de olika könen, där A stod för styrka, ljus och ande medan B (kvinnans) egenskaper handlade om mer mörkare bitar, såsom död, svek och orenhet.23 Det är om dessa egenskaper vi kommer att spekulera vidare i denna undersökning, fast med nya, moderna 2000-tals termer, såsom viljestyrka, blyghet, velighet och självständighet. Vad är det egentligen som gör att vi lägger vissa egenskaper till vissa kön idag? Det är om omöjligt att besvara, menar Hirdman. Vårt arv, våra förutfattade meningar och vår uppväxt färgar oss mer än vad vi kan tro.
Vidare kan man säga att mannen även skapar mannen, eftersom som tidigare nämnt, att han skapades först av Gud. Han fick behålla de starka egenskaperna och därmed föra de vidare.24 Enligt modellen A- icke A är kvinnan inte en människa, det är mannen som är människan, allt efter da Vincis teckning av människan som alltings mått, avbildad som man.25 Till dagens samhälle kan vi dra normen till den ojämna nivå vi tidigare har haft inom yrken som polis och brandman. Här menar Hirdman att norm och normalitet tydliggör vad vi idag ser i samhället. Här blir polisen normen för normal, en människa och en kvinnlig sådan (polis) blir undantaget det normala, det avvikande.26
Medan mannen var människan, tillskrevs kvinnans roll könets. Ett exempel på det är den sortering av kvinnor som tillkom efter andra världskriget; Kvinna i väntan på man, kvinna med man, kvinna utan man (med underkategori med eller utan barn). Hon var ett kön, en kvinna som skulle tillbringa lycka för mannen, om det så innebar barn eller som uppasserska. Hon var inte människa i egen hög person utan endast definierbar utifrån mannen.27
22 Hirdman 2001, s 53 23 Hirdman 2004, s 35, 37 24 Hirdman 2001, s 58 25 Hirdman 2001, s 60 26 Hirdman 2001, s 60 27 Hirdman 2001, s 61
3 Tidigare undersökningar och resultat
Att vi består av kvinnor och män vet vi, men inte varför vi beter oss så olika, och gör vi egentligen det? Hur kommer det sig att det finns tjejyrken och killyrken och hur har de uppstått? I Sara Vadlins uppsats, För båda är ju en människa, förklarar författaren att det fortfarande inte är tillåtet att göra vad man vill i samhället, utan man måste hela tiden tänka på vem man är, vilket kön man tillhör för att göra det rätta.28 Ur skolans perspektiv har det författats i läroplanen ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.” 29 Frågor författaren funderar kring är vilken betydelse för samhället skolan har. Skolan ska lära ut goda värderingar, och förmedla att alla är lika värda, oavsett bakgrund eller könstillhörighet. Detta gäller således skolans personal och styrelse, inte minst Studie- yrkesvägledaren som har en viktig roll i en elevs framtida sysselsättning, om det så är arbete eller studier.
En undersökning Vadlin presenterar berättar om kvinnors inställning till starka tjejer. Tjejerna i en klass hade varit oerhört framåt och svarat rätt ut på frågor samt tagit plats, den kvinnliga observatören hade då upplevt att dessa tog alldeles för stor plats, men efter noggrannare titt på undersökningsmaterialet hade hon kommit fram till att tjejerna och killarna egentligen hade erbjudits samma möjligheter, precis som vi är vana vid ett ombytt mönster.30 Det handlar om invanda mönster som man lär sig känna igen och agera efter, hur sneda de egentligen är. Dyker något nytt upp får hjärnan det svårt att relatera till de nya. Ett annat slående exempel är den undersökning (i Vadlins uppsats) då läraren uteslutande väljer att under en lektions tid ge alla killarna frågorna för att under nästa lektion, ge alla tjejerna frågorna. Under kill-
lektionen reagerade ingen tjej på den orättvisa fördelningen, men under tjejlektionen
reagerade killarna redan efter tre frågor, att de minsann inte fick några frågor.31 Vad kan man lära sig här?, undrar Vadlin. Accepterar tjejer orättvisa i högre grad, eller har de lärt sig leva med den? Det handlar inte om att trycka ner killarna på något sätt, alla har rätt att få ta plats, men det handlar definitivt om att ge och skapa mer plats och tillträde för tjejer. Behovet finns där, rent fysiologiskt, det är det inga tvivel om, det är våra värderingar som skapat detta sneda beteende, som både män och kvinnor deltar i.
28 Vadlin 2002, s 1 29 Lpo 94, s 5
30 Vadlin 2002, s 11-12 31 Vadlin 2002, s 11-12
Att spåra och skapa genus heter den interna rapport som Håkan Larsson och Kajsa Ohrlander skrivit för Skolverket. Där skriver de om den sneda presentationen av gymnasieskolans nationella program. Författarna menar att själva utformningen av kursmålen, presentationen av ämnesbeskrivningen ger sken åt att vända sig till killar respektive tjejer.32 Vidare menar författarna att det är skolans personal som ska sträva efter att få eleverna att odla sina intressen utifrån ett könlöst perspektiv, i enlighet med läroplanens mål.33 Men detta är alltså inte genomförbart med de rådande programbeskrivningarna, som låter eleverna utvecklas åt ett olikt tänkande i ett kvinno- respektive manligt dominerat yrke. Att tänka jämställt
domineras i det kvinnorepresenterade Omvårdnadsprogrammet (88 % tjejer) medan elever på Elprogrammet (97 % killar) får lära sig ett marknadsorienterat tänkande.34
Författarna menar att läroplanen inte följer upp sitt könstänkande kring programmen i dess presentationstexter. På så sätt uteblir jämställdhetsarbetet redan innan det börjat.35 Slutligen skriver författarna att jämställdhet inte bara ska gälla inom de motsatta polerna. På
Omvårdnadsprogrammet liksom på Elprogrammet bör man exempelvis arbeta på samma sätt, och inte utifrån det underrepresenterade könet, för att sträva efter en balans i mitten.36
4 Resultat och analys av intervjuerna
I detta kapitel redovisar vi de sex intervjuerna som vi har genomfört, som varit centralt i undersökningen. Efter varje intervju har vi valt att direkt analysera intervjun, med paralleller och könsmodeller utifrån de teorier som vi presenterat i kapitel 3.
4.1 Vera
Den vägledare vi intervjuade först var Vera. Vera är ca 40 år och arbetar heltid på en stor grundskola med 790 elever. Hon är relativt ny på skolan och upplever att det alltid finns mer man kan göra för eleverna. Vera är relativt nyutbildad vägledare och har ett aktivt tänkande kring sin roll som studievägledare.
På fråga 1, hur Vera skulle vägleda A, svarade hon att hon skulle fördjupa sig i den sociala roll A hade tagit på sig. A passade ofta kusinerna, och Vera ville veta hur det kom sig? Hur 32 Larsson/Orhlander 2005, s 44-46 33 Larsson/Ohrlander 2005, s 45 34 Larsson/Ohrlander 2005, s 46 35 Larsson/Ohrlander 2005, s 51 36 Larsson/Orhlander 2005, s 64
har A reagerat på det som hänt runt omkring A: s situation och vilken roll har A tagit i sammanhanget? Att A var en kille var det inga tvivel om, menade Vera, på grund av hans val av yrken som brandman eller polis. Det är sådana stereotypa yrken som män oftast har, menar hon. ”Man riktigt ser bilden framför sig.” Vera trodde att A skulle kunna välja ett
idrottsprogram eller något socialt såsom Omvårdnadsprogrammet. Om A skulle skärpa upp sina betyg kanske han skulle kunna välja ett Samhällsvetenskapligt program och faktiskt klara av det.
Bilden av B var först könsneutral, men efter diskuterande blev B en kille. Vera kunde inte riktigt specificera varför. Kanske för att B är en viljestark person och för att han har bra betyg i vissa ämnen samt duktig på gymnastik. Det var inget av de val som B står inför som
övertygade Vera. Det specialutformade programmet inom handel, eller
Omvårdnadsprogrammet var inte till någon hjälp. Hur Vera skulle vägleda B, svarade hon att hon skulle försöka vidga perspektiven. Tala om att det finns både Barn och Fritidsprogrammet och Samhällsvetenskapliga programmet, som kan ge ett ”vanligt” yrke, som B uttrycker det. Vera vet inte alls vad B väljer i slutändan.
På karaktär C svarade Vera att hon skulle vägleda C utifrån det C själv beskriver. C är intresserad av bilar men vet ändå inte vad C ska gå. Hur kommer det sig? Vad är det som gör C osäker? Enligt Vera är C en tjej, utan tvekan. Vera kunde inte förklara varför, men kanske hade det med veligheten att göra? Vera kunde också tro att C var en tjej när hon läste C: s önskan om att få vara ensam. Det är ett mått på mogenhet som tjejer oftast hamnar fortare i. För att komma vidare med C skulle Vera motivera henne till alternativa yrken inom
bilindustrin, såsom säljare, fordonslärare eller montör, yrken där C även får arbeta med människor. Framför allt ville Vera trycka på att det ska vara roligt och givande för C, oavsett vad hon väljer. Dessutom kunde Vera tänka sig att C slutligen kanske valde ett
Hantverksprogram.
Vera upplevde frågematerialet något svårt, med förklaring till att det är svårt att bedöma någon när man inte har personen framför sig. Gester, ögonrörelser och miner avslöjar så mycket. Vera upplever att hon tänker på att arbeta jämställt. Hon arbetar med
gruppvägledning inom genustänkande och tror på schemalagd syv-tid i klasserna. Endast när hela skolan arbetar med jämställdhet, samtidigt, kan det bli någon skillnad. Som ensam eldsjäl kan man inte påverka mycket. Vera tror att hon har så mycket tankar om jämställdhet därför
att hon nyligen gått ut vägledarutbildningen och har ”det färskt i minnet”, men det gäller att inte hamna i slentrian.
4.1.1 Analys
Vera upplevde de två första kategorierna som manliga. A, på grund av hans val av yrke, en önskan om att få bli brandman eller polis. Hon menade att man riktigt kunde se urtypen av en manlig polis. Enligt Hirdman var det viktigt för mannen redan ur begynnelsen att behålla sin kraft och styrka, något som uppenbarligen levt kvar.37 Den stereotypa bild som Vera nämner vid fall A passar in i de könsmönster som barn lär sig i det fjärde stadiet enligt Gottfredsons teori.38 Dessa mönster passar även in på hur Vera själv tänker. Hennes replik om en stereotyp som hon ”riktigt ser framför sig” anser vi bekräftar att hon könsväderar elevers gymnasieval. På karaktär B, som också blev en kille i Veras perspektiv resonerar hon att könsbestämningen kom utifrån att B ville ha APU i sin utbildning. Är det kanske så att det anses manligt att vilja ha mindre teoretiska ämnen i skolan? Åter igen är det styrkan som avgör, det man kan göra med kroppen behöver man inte huvudet till. Att Omvårdnad- och Handelsprogrammet (SMIS), överhängde B: s val var inget Vera reagerade på. Den var inte där hon kunde se manligheten, utan endast i B: s egenskaper.
Rörande karaktär C, som enligt Vera var en tjej resonerade hon också utifrån A: s egenskaper, men är det så uppenbart att tjejer utåtagerar med velighet och osäkerhet? Är det ett mått på kvinnlighet, att inte visa sig stark och säker? Ja, enligt Hirdman, då det avvikande och
otydliga hör till kvinnoegenskaper. Vi upplever ändå att Vera har en relativt bra inställning till vad manligt och kvinnligt är. Vera reagerade inte på att C intresserade sig för bilar, tvärtom, försöker Vera hålla ett jämställt tankesätt. Yrken som kan upplevas som strikt
manliga/kvinnliga var inget Vera lyfte i sina svar, dock framkom svaren baserade på gamla egenskaper, åter som ett kvitto på hur vårat samhälle är idag.
37 Hirdman 2004, s 53 38 Se 2 Teorier
4.2 Valdemar
Andra intervjun genomförde vi med Valdemar som är någonstans mellan 45-55 år. Han har tidigare jobbat som lärare men jobbar idag heltid som studie- och yrkesvägledare på två grundskolor i samma kommun, 75 % på den ena skolan med runt 300 elever och 25 % på den andra skolan med ca 150 elever.
Efter att Valdemar hade läst igenom karaktär A ställde vi frågan om hur han skulle fortsätta att vägleda A. Direkt började han beskriva karaktär A som en kille, han nämnde ”han” vid flera tillfällen och utgick aldrig ifrån att det var en tjej. Vi nämnde efter en stund för Valdemar att han hela tiden utgick från att A var en han och frågade vad det var som
bestämde att det var en han för honom. Valdemar gick direkt till försvar och vred sig i stolen och sa snabbt, ”Eh, eh..., nej, det är inget som säger att detta är en kille, det kan ju givetvis
vara en tjej också”. Under tiden som han sa detta, tittade han hela tiden ner på
karaktärspappret och menade också att denna karaktär påminner om en elev som han har haft och som är en kille och menade då också att det var därför han tyckte att A var en kille. Sedan sa han, ”Ja, du menar att det kan vara en tjej för det här med kusinpassning, för det kan ju
vara typiskt tjejigt i och för sig, så visst kan det vara en tjej också, killar är ju lite mer egna”.
Han sa även följande ”Det finns ju även annat att göra inom i detta fall t ex
räddningsverket”. Valdemar menar att Räddningsverket kräver ju inte bara den fysiska styrkan utan det finns ju annat att göra också, så visst kan A vara en tjej. Efter att ha ställt vissa frågor kring könet gick vi vidare till nästa fråga om vad Valdemar tror att A slutligen kommer att välja. Han nämnde direkt Barn och fritidsprogrammet med idrottsprofil. Där menade han att A kunde få utlopp för sitt intresse och i det ingår det också ledarskap som skulle kunna vara en bra profil att gå, både om A nu väljer att vilja bli polis eller utbilda sig inom räddningsverket. Nu hade Valdemar gått över till att kalla A för både honom och henne. Han nämnde även att Omvårdnadsprogrammet skulle vara ett bra program att gå om A vill bli polis, brandman eller jobba med något annat inom räddningsverket.
När vi gått över till nästa karaktär började Valdemar svara på första frågan på en gång efter att ha läst. Han utgick då direkt utifrån att det var en hon utan att motivera. Han var helt inne på att berätta hur han skulle vägleda B i ett nästa skede med tanke på B: s sociala egenskaper om att vara omhändertagande och att även ha ledaregenskaper. Efter ett tag verkade han komma på sig själv med ett markerande tillägg att det även kunde vara en han, men sannolikheten är
inte att det är en kille menade han, ”För det är ju i regel inga killar som håller på med
gymnastik”. Han försvarade även här sitt första ställningstagande om att han först utgick ifrån att det var en tjej, med att säga att han kunde känna igen sin dotter i denna karaktär, därför utgick han utifrån att B var en tjej. Detta säger han samtidigt som han vrider på sig i stolen och utan att titta upp från karaktärspappret, situationen kunde liknas den som vi beskrev ovan om karaktär A. Han säger också följande, ”Nej, B är inte könsrelaterat på något vis, det kan
vara vilket kön som helst”.
Efter att har läst om C, sa Valdemar direkt att C är en blivande skrothandlare. Han sa följande
”Han vill ju jobba på egen hand men ändå med människor, så skrothandlare hade ju varit perfekt”. Här utgick Valdemar direkt utifrån att C var en kille. Det motiverade han själv med tanke på C: s bilintresse. Vid ett samtal skulle han vilja informera om Handelsprogrammet som kanske skulle vara något för C om C själv kan tänkas vilja bli bilförsäljare. Där skulle ju C både få jobba med bilar och människor. Han skulle också vilja informera om
Energiprogrammet inriktat mot fartyg. Valdemar väver även in C: s praktiska egenskaper om vad C kan tänkas vilja göra i framtiden, han nämner till och med att C kanske kan tänkas vilja bli snickare eller VVS: are eftersom C är praktiskt lagd. Till en början utgår Valdemar hela tiden utifrån att C är en kille men nämner lite senare att det även kan vara en tjej så klart, men karaktären är väldigt könsbunden till att vara en kille. Han menar att han möter många utav den här karaktären och det är ju bara killar, så därför tycker han att den är könsbunden till att vara en kille. Valdemar tror att C kommer att gå Energiprogrammet.
Vi ställde till sist de sista frågorna utöver karaktärerna om hur Valdemar arbetar med genus idag? Han rynkade ihop pannan en aning och frågade tillbaka, hur menar ni? Vi ställde en fråga tillbaka och frågade istället hur han jobbar med genus i vägledningssammanhang? Han försöker bemöta alla elever med att de ska söka ett program utifrån sitt intresse, inte utifrån sitt kön. Vi frågade hur han bemöter en kille som t ex vill söka till
Omvårdnadsprogrammet? Han är gentemot den eleven väldigt tillmötesgående och menar att det är jättebra. Vi ställde också frågan om hur han bemöter en tjej som vill gå
Fordonsprogrammet? Han svarade som ovan men lade till följande, ”Ja, det är ju då viktigt
att gå igenom vad det skulle innebära att kanske då jobba som t ex lastbilschaufför, för då kanske hon i fråga blir borta några dagar och sen att hon kanske bara är hemma några dagar och sen borta igen och då får hon ju tänka över om hon vill ha familj och hur hon gör då till exempel.”
Sedan tog han också upp det här med att det är viktigt att väva in verkligheten i samtalen med eleverna om t ex hur en tjej kanske blir bemött som tjej och lastbilschaufför ute i arbetslivet. I vägledningssamtalen med både killar och tjejer tar han upp att de bemöts olika om de börjar jobba på ett jobb som är könsdominerat av det icke motsvarande könet och frågar hur de ställer sig inför det. Vi frågade hur Valdemar skulle vilja jobba med genus? Han nämnde gruppvägledning och där tillsammans med eleverna samtala kring det här ämnet. Han skulle också vilja jobba heltid på ett och samma ställe och där med få utrymme till att jobba mer med vägledning och då också få utrymme för att jobba mer med genus där.
4.2.1 Analys
Vi upplevde Valdemar som en typisk manlig vägledare. De egenskaper Valdemar lämnar våra karaktärer stämmer överens med hans egna manliga värderingar. Vi fick svar som att
gymnastik är inget för killar och att vara lastbilschaufför är inget för tjejer. Valdemar
resonerar kring det sätt han själv ser på saken och inte utifrån sina elevers synvinklar. Normen i Valdemars tänkande är en man, som han själv, som är alltings mått39, och resten, det
kvinnliga, är avvikande. Hans sätt att tänka kring ungdomars val kan stämma överens med Jonssons teori om att ungdomar gör rationella val. Deras barriärer blir bekräftade av
Valdemar själv.40 Särskilt för tjejer som han menar behöver tänka efter innan de väljer att ge sig in i en bransch som är mansdominerad. Han sa att det var viktigt att samtala om
verkligheten, så att hon vet vad hon ger sig in på och vad det kan komma att innebära för henne. Redan här gör han klart för henne att hon är annorlunda och att det kommer att krävas mod av henne för att våga välja annorlunda innan hon ens själv har bildat sig en egen
uppfattning. Han var inte lika observant och detaljerad på hur han skulle bemöta en kille. Det verkade inte kräva en så stor förändring för honom som de verkar göra för henne.
När vi frågade om hur han skulle vilja arbeta med genus förstår han oss inte riktigt, vi anar att Valdemar upplever samhället precis som det ska vara, vidare nämner han hellre sina egna arbetstider som ett argument för att (inte) kunna arbeta med genus. Valdemar arbetar inte efter läroplanen, han upplever att det är överskattat och obefogat.41 Vägledning hos Valdemar kan,
39 Se 2 Teorier 40 Se 2 Teorier 41 Lpo 94, s 5
för eleverna innebära att de faktiskt inte får utrymme att prova alla tänkbara framtidsmöjligheter, vilket vi anser borde ses som en allvarlig brist.42
4.3 Viggo
Viggo är en vägledare som har arbetat på grundskolan under väldigt lång tid, han var tidigare inom byggbranschen berättade han, men såg i slutet av 1960-70-talet att det söktes syo till grundskolan, och nappade. Viggo är ca 60 år och arbetar heltid på två skolor. Dessa skolor ligger väldigt nära varandra, geografiskt sett, och han har således fem parallelliga klasser i varje årskurs (7-9).
På karaktär A svarade Viggo att det var en kille, nästan på en gång. Det motiverade han med att A var stökig, högljudd men främst att han idrottar. Det som också spelade in var A: s val av yrke, brandman och polis. Det kände Viggo var starkt manligt. I den fortsatta vägledningen skulle Viggo dra i trådar såsom matten. Vad är det i matten som är roligt och hur kan A utveckla den ytterligare? Det var ju något som A upplevde att han var bra på. Vad Viggo också skulle diskutera med A om, var hans framtid. Viggo menar att även om man vill något starkt när man är ung, måste de unga förstå att de är bara 15 år, man väljer faktiskt inte för livet. Gymnasievalet har gått från ett framtidsval till ett näraliggande studieval, som egentligen bara bereder vägen fram en bit. Viggo tror att A slutligen väljer ett
Naturvetenskapligtprogram (pga. intresset i matte) eller Samhällsvetenskapligt program med inriktning Räddningstjänst (finns i Stockholms län på flera platser).
Att B var en flicka var det heller inga tvivel om, enligt Viggo. Det som avslöjande B var hennes intresse för gymnastik. Viggo upplever att B är en ordentlig, vanlig tjej som trots sina delvis goda betyg måste jobba väldigt hårt för dem. Det är en tjej som pluggar mycket och är praktiskt lagd, enligt Viggo. I ett vägledningssamtal skulle Viggo utgå ifrån B: s intressen, vidga perspektivet kring vad ”jobba med människor” står för. Han skulle vara skeptisk mot ett Handelsprogram, och skulle försöka uppmuntra till ett teoretiskt program. Slutligen tror Viggo att B väljer ett Samhällsvetenskapligt program, trots B: s önskan om APU.
På den sista karaktären, om C, tycker Viggo att det är svårt att bedöma om det är en kille eller tjej. Till slut väljer Viggo en kille, med anledning av det fordonsintresse som finns. Varför det var svårt att avgöra menar Viggo beror på avsaknaden av betygsunderlag (som fanns i de övriga karaktärerna). Men som svar på vår fråga om hur det skulle påverka utgången, vet inte Viggo. Osäker som C beskriver sig på sitt val, menar Viggo bidrar till att han antagligen träffar elever som C ofta. I ett vägledningsskede skulle Viggo skicka i väg C på många studiebesök på skolor, på bilhallar och verkstäder. Tala om för C att om han vill bli
bilmekaniker efter gymnasietiden, är det svårt för det finns sällan sådana utbildningar. Viggo skulle också bena i den självständighet som finns beskriven av C. Vad består den av? Var någonstans är C trygg i denna självständighet? Viggo menar här att det inte är ovanligt att elever visar upp sidor av sig själva i skolmiljö, som inte stämmer överens med den egna självbilden. Man är olika på olika platser.
De är också med denna utgångspunkt vi går över till de mer könsrelaterade frågorna. Viggos synsätt gällande kvinnligt och manligt, menar han kommer från sin tidigare bransch. Viggo upplever inte att det behövs jämställdhet ute på vissa arbetsplatser. Att män jobbar hårdare och kan, biologiskt, lyfta mer borde vara en klar fingervisning om vilka som hör hemma där. På så sätt blir jobbet gjort. Viggo menar ändå att han aldrig tycker det är olämpligt om en tjej vill gå t ex Byggprogrammet, men hon bör i alla fall veta vad hon väljer. Den typiska jargong som finns på byggplatser bör presenteras och upplevas, innan hon väljer. Viggo menar att det inte finns några direkta skäl till att försöka styra en tjej till Byggprogrammet, och säger samtidigt att han har intagit en passiv roll till det samhälleliga genusfrämjandet.
4.3.1 Analys
Viggo vägleder på individnivå, alltså vartefter elevens egna förutsättningar, med andra ord efter ett biologiskt synsätt. Han har en klar roll över hur han kategoriserar sina elever, han har inte mycket till övers för genustänkande i sin vägledning, men försöker ändå hålla en neutral profil. Viggo har ett starkt resonerande sätt, när han menar att A är en kille utifrån sitt idrottsintresse, medan B måste vara en tjej pga. sitt gymnastikintresse, citat ”jag känner då
ingen kille som håller på med gymnastik!”. Vi trodde att gymnastik ÄR idrott?43 Om manligt och kvinnligt ligger i de värderingar vi lägger i orden, kan jämställdhet enkelt åtgärdas. Men det måste ju finnas mer än bara det? Vad är det som gör gymnastik kvinnligt, men viktigaste
är väl egentligen, upplevs det på något sätt som sämre att utöva gymnastik än någon övrig idrott?44
Viggos roll som vägledare återfinner vi i Hirdmans A-a modell, där a är den sämre kopian av mannen. Viggo menar att kvinnor sällan kan leva upp till kraven på byggen, att man måste veta om sina begränsningar. Utifrån detta biologiska synsätt är inte vägledningen
professionell.
Viggos biologiska sätt att tänka om vad killar respektive tjejer ska göra, bygger på hans verkliga uppfattning om hur en byggjobbare ska jobba. Han själv har socialiserats in dessa bestämda könsmönster i hans förra jobb som byggjobbare. Med tanke på den begränsade information och kunskap ungdomar har om utbildningar och yrken finns det en risk att han begränsar ungdomar i deras valprocess. Han bekräftar deras begränsningar vid deras rationella val och kan inte vidga deras perspektiv för att han själv har dessa könsvärderingar om vad en tjej respektive en kille kan. Det blir på så sätt omöjligt för ungdomar att upptäcka yrken som domineras av det andra könet. Yrken som kanske egentligen hade kunnat vara de rätta om vägledaren under ett samtal hade vidgat perspektiv utöver de traditionella yrkena som förknippas med ett kön.
4.4 Viktoria
Viktoria är en vägledare runt 40-45 år, som också arbetar heltid på två skolor i kommunen. Viktoria examinerades 1999 från Studie- yrkesvägledarprogrammet, och har arbetat sedan dess på dessa två skolor, där hon genast fick jobb.
När vi pratar om karaktär A, tänker Viktoria att hon skulle vägleda A med att forska mer i det sociala kring A. Alltså hur det står till med kompisar, hur intresserad är egentligen A av människor? Har A vad som krävs för att bli polis? Enligt karaktärsbeskrivningen är A trots sina många vänner ganska blyg, det viktiga menar Viktoria är att A har lätt för att få kontakt med andra människor. Hon skulle fråga om A varit i kontakt med dessa yrken (polis,
brandman) på någon prao eller sommarjobb. Vidare skulle hon fråga om kusinpassningen är av frivillig art eller tvång? Till en början benämner Viktoria A med en ”han”, sedan ändrar
hon sig och menar att det är ganska könsneutralt. Hon väljer slutligen att A är en tjej, med motivering att det är pga. barnpassningen. Att A vill bli polis eller jobba inom
räddningstjänsten, ser hon som neutralt. Val av program, tror Viktoria att A skulle kunna välja Samhällsvetenskapliga programmet eller Naturvetenskapliga programmet, pga. matteintresset. Hon vill veta om A tänker läsa vidare och hur betygen egentligen ser ut, då kanske ett
praktiskt program skulle passa bättre. Viktoria reagerar på A: s förmåga att lätt ge upp. Vad bottnar det i? Vad skulle det innebära på ett teoretiskt program?
Vid ett samtal med B skulle Viktoria kolla av de två val B står inför. Det specialutformade programmet inom Handel och Omvårdnadsprogrammet, och sedan utgå ifrån de svar B skulle ge. Viktoria skulle vidare vidga perspektiven och tala om de skillnader som finns, mellan praktiska program (som B väljer mellan) och teoretiska program. Viktoria tror att B är en tjej pga. de två valen B gör. Viktoria menar att både Handelsprogrammet och
Omvårdnadsprogrammet är ovanligt för killar. Viktoria menar att hon skulle utforska i det val B ändå gör, Viktorias erfarenhet säger att tjejer som B antagligen skulle välja ett
studieförberedande program, eftersom det finns utbildade föräldrar i familjen. Med utbildade föräldrar tror Viktoria att valet till gymnasiet brukar vara väl genomdiskuterade. Viktoria skulle belysa möjligheten att läsa B/C-kurser på gymnasiet, men ändå hålla sig till det val B ändå gjort och inte ”röra till det för mycket” för eleven. B väljer nog till slut något av de två programmen, efter studiebesök på skolorna, tror Viktoria.
C, den sista eleven, tycker Viktoria är väldigt speciell. Hon menar att oftast brukar man vilja gå Fordonsprogrammet om man är intresserad av bilar, men C är osäker. Viktoria skulle då försöka med en diskussion att yrket man väljer, inte behöver vara samma som sitt intresse, eller tvärtom. Vidare skulle hon vidga perspektivet att man kan bli så mycket inom yrket, såsom försäljare eller bilgrafiker mm. Viktoria stannar upp vid beskrivningen av C som praktisk. ”Tycker hon det själv eller är det enbart andra som tycker det?” Samma sak gäller att ”jobba med människor”, vad är det i det som är roligt, undrar Viktoria och skulle dra i den tråden. Vad C till slut väljer har Viktoria ingen aning om, och hon tror slutligen att C är en kille. Detta motiveras med det genuina bilintresset. Inte bara valet av yrke/gymnasieprogram, utan att C även ägnar sin fritid åt bilar. På frågorna om genus svarar Viktoria att det finns mycket könssegregering i kommunen. Många familjer ser väldigt traditionella ut. Vissa elever vet inte ens om att de kan välja t ex Bygg, eller Elprogrammet. ”Nej, det kan ju inte jag, jag
Hon vill att eleverna verkligen ska fundera kring sitt val, men att de ändå ska välja utifrån sitt intresse och något som är roligt. I praon arbetar Viktoria däremot aktivt, om en tjej vill ut på ett bygge, får hon i princip förtur.
4.4.1 Analys
Viktoria arbetar i en miljö där många tjejer inte tror sig klara av de program de tror är skapade för killar. Enligt Gottfredsons teori, att barnen redan i tidig ålder lär sig vad som är passande, stämmer här mycket väl överens. I ett samhälle, som Viktoria själv beskriver, där båda föräldrarna har traditionella yrken är det svårare för barnen att bryta dessa mönster. Det går i arv, och bestäms av de värderingar som finns i omgivningen. Vi upplever att Viktoria ändå gör en insats när hon aktivt försöker arbeta med genus i t ex praon.
På karaktär A, kan vi se att Viktoria gör en typisk kvinnlig värdering när hon refererar till den barnpassningen A utövar. Enligt Hirdman bestäms kvinnligt kön utifrån just en sådan
egenskap, att passa barn, och detta hela tiden i väntan på en man, eller i avsaknad av en man – allt detta och med hänseende till barn, (som ogift, gift eller änka).45 Viktoria tror att B är en tjej på grund av de två valalternativen. Denna precisering kan grundas på Gottfredsons teori om att killar och tjejer väljer utifrån bestämda könsmönster som är socialt accepterade. Vi kan även referera hennes definition av kategori C vid denna teori, om att även intresset är
kompromissat för att vara socialt accepterat och att det utifrån detta utmärker att C är en kille enligt Viktoria.46
4.5 Vilma
Vilma gick ut studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005 och fick ett vikariat på heltid på nuvarande skola under hösten samma år. Hon är runt 40 och jobbade tidigare inom
restaurangbranschen. Skolan som hon nu vikarierar på har runt 600 elever och ligger ute på landsbygden.
Vilma skulle vägleda A med att först börja rita hur olika vägar skulle kunna se ut till ett framtidsmål, som i detta fall till att t ex bli polis. Utifrån bilden skulle Vilma samtala med A om vad det finns att göra inom de olika sektorerna. Sedan skulle Vilma tillsammans med A gå
45 Hirdman 2001, s 61 46 Se 2 Teorier
in på olika egenskaper om vad som krävs för de olika yrkena och vad A själv vet om dem. Vilma nämnde inte vid något tillfälle något kön på A, men hon berättade ett samtal utifrån ett slags rollspel där eleven kunde liknas vara en kille. För vid rollen som elev A tog Vilma till en basröst som skulle ha kunnat liknas en killröst. Vid nästa fråga om vilket kön A har, sa Vilma att A var en kille med tanke på att A vill bli polis, men visst skulle det även kunna vara en tjej menar hon.
Hon skulle vägleda B på samma sätt som med A genom att rita B: s alternativ av
gymnasieprogram. B skulle få lista de olika programmen med plus och minus för att komma fram till vad B vill. Vilma nämnde inte heller här något direkt kön, men efter en stund sa hon plötsligt, ”Jag erkänner att jag är inne i ett könstänk” och kom med det på sig själv. Hon ansåg att B var en tjej med motivering för att hon möjligen ville gå Omvårdnadsprogrammet och tror också att B slutligen kommer att välja det.
Vilma skulle börja med C på samma sätt som med A och B, men fokuserat på C: s intressen. Hon skulle utreda vad det var som var intressant med respektive intresse och be C att lista dem med plus och minus. Vilma hade svårt att precisera något kön på C men tyckte mer att den kunde liknas en tjej med tanke på C: s osäkerhet över vad C ska välja. Vilma tror att C slutligen väljer Handelsprogrammet för att efter det jobba som t ex bilförsäljare där C både kan jobba med människor och bilar.
Vilma försöker inte färga någon elev till att söka något specifikt program, utan jobbar med dem att söka utifrån sitt intresse. Hon bemöter alla på samma sätt, vare sig de vill söka något udda eller mer traditionellt. I ett genusarbete skulle Vilma vilja bjuda in olika
könsdominerade yrkesroller från respektive kön till skolan, hon skulle även vilja jobba med små klasser där de skulle kunna diskutera dessa frågor sinsemellan och jobba för att de ska välja utifrån sina intressen och inte utifrån sitt kön.
4.5.1 Analys
Vilma försöker hålla ett neutralt förhållningssätt, samtidigt som hon själv vill bli ännu bättre på att förmedla genus till eleverna. Vi ser att hon inte riktigt lyckas hela vägen, då hon fortfarande är kvar i gammalt ”könstänk”, som hon själv uttrycker det. På karaktär A svarar hon direkt att det är en kille, för att A vill bli polis. Hon definierar polis till att vara manligt och bekräftar A till att vara en kille. Vilma tänker utifrån Gottfredsons teori om vad killar
respektive tjejer väljer att vilja bli utifrån sitt kön.47 Även hennes könsdefinition på B bekräftar hennes tankesätt utifrån Gottfredsons teori om att ungdomar väljer utifrån sitt kön. Egenskaper som osäkerhet gör C till en tjej och valet till polis gör A till en kille. Värt att nämna är den statistik som visar att det fanns 442 kvinnliga poliser och 756 manliga under 2005 i ålderskategorin 25-29 år, i Sverige. Könsskillnaderna blir till mannens fördel i de äldre grupperna, men i kategorin 20-24 år skiljer sig antalet mellan manliga och kvinnliga bara med sex stycken (till männens fördel).48 Med andra ord knappar tjejerna in på killarna i yrket polis och vägledarna gör klokt i att följa med utvecklingen, snart är det inte självklart att polis är något manligt, som Hirdman också visar har varit normen för vårt samhälle.
4.6 Vidar
Vidar är mellan 40-50 år och jobbar i en liten kommun på en skola som omfattar runt 400 elever där de flesta eleverna bor ute på landsbygden. Vidar jobbar heltid och har jobbat på skolan sedan tio år tillbaka då han gick ut studie- och yrkesvägledarprogrammet.
Med A hade Vidar spunnit vidare på A: s egenskaper och tagit reda på hur seriöst intresset för de olika yrkena var. Kanske hade Vidar föreslagit studiebesök på olika program och
arbetsplatser för att se vad som skulle passa A bäst. Han hade även tagit reda på lite om A: s bakgrund för att hitta kopplingar till vad A kanske skulle kunna tänkas vilja syssla med i framtiden. Han menar att det inte är ovanligt att ungdomar i denna ålder med denna bakgrund kommer att utbilda sig till något som A nämnt eller socionom eller liknande. Vidar hade även upplyst att valet inför gymnasiet inte låser A för livet. Efter samtalet och inför gymnasievalet hade Vidar hållit ett extra öga på A och även kollat upp frikvot eller särskild prövning till något av programmen om det skulle vara aktuellt. När vi frågar om vilket kön Vidar tror att A har, säger han att A kan vara vilket som, men menar till viss del mer att A liknas vara en tjej för det här med kusinpassning och för att A har lätt för att uttrycka sig. Efter detta händer det något under intervjun och Vidar berättar om att det i det här fallet kan vara fifty, fifty men att det i många fall inte är så och säger följande, ”Visst det är jättebra att det jobbas med att
försöka få in killar på Barn- och fritid och tjejer på Fordonsprogrammet, men saker och ting är som det är, vi kan inte ändra på det”. Vidar berättar sammanfattat att respektive kön är
47 Se 2 Teorier
intresserade för olika saker och så är det, vi skiljer oss åt säger han och är duktiga på olika saker.
Efter att Vidar hade läst om B nämner han att han brukar har några klassiska frågor under sina samtal och det är bland annat frågan om vad elevens föräldrar jobbar med och ifall eleven har några eller något syskon och i så fall vad de/den går eller har gått för program. Sen brukar han även fråga var de ser sig själva i framtiden och låta dem tänka själva ett steg längre än bara till gymnasiet. Vidar kan se ett samband mellan vad eleverna väljer och vad deras föräldrar gör. I detta fall hade han klargjort mammans fotspår eftersom hon jobbar i vården och tror att B själv kommer att välja Omvårdnadsprogrammet till slut. Vidar tror att B är en tjej för att B står inför de val som B står inför, Omvårdnadsprogrammet och SMIS (handels). En kille har inte Omvårdnads- och Handelsprogrammet som två förstahandsval menar han. En kille har möjligen ett utav dessa val som sitt första- eller andrahandsval men har då också något annat val som är mer grabbigt i andra eller tredje hand. Vidar tror också att det är en tjej för att B är snäll och omtänksam. Han menar också att tjejer är mer sociala och vill jobba med människor precis som B vill här.
Vidar nämner på en gång att C är en kille och han hade först i samtalet betat av med C om hur det går i skolan och vilken kapacitet C har och hur C ligger till med betyg osv. Vidar hade sedan tagit sig själv som ett exempel, då han själv gick fordon på gymnasiet och jobbar i dag som vägledare och med det visat på att det finns andra vägar att gå efter gymnasiet. Han menar att huvudsaken är att C tar sig i genom gymnasiet och med lite vägledning så tror han att C skulle välja fordonsprogrammet till slut. På frågan om hur han jobbar med genus idag nämner han att han brukar förmedla exempel under informationer för både elever och
föräldrar om att det till exempel går en tjej på fordonsprogrammet, så programmet är inte bara för killar. Efter detta säger han följande, ”Men jag tycker att det ska vara rätt man på rätt
plats, visst vi kan väcka ett intresse under samtalen och uppmuntra dem om de vill gå ett program som könsdominant av det motsvarande könet, men jag kan ta ett exempel, om jag skulle behöva lämna in min bil skulle jag hellre vilja lämna den till en man än en kvinna och jag skulle hellre vilja gå till en kvinnlig tandläkare än en manlig för att de är duktigare på att vårda och jobba med människor”. Han förklarar med att tjejer och killar besitter olika egenskaper som påverkar våra val, men kommer det någon elev som vill välja något mer otraditionellt så uppmuntrar han dem för han anser att det till exempel behövs fler män som jobbar med barn i tidig ålder. Vi frågar vad han tror att ungdomars intressen grundar sig på?
Han svarar följande att de är djupt rotade, ”Tjejer passar bättre på vissa platser och killar
passar bättre på andra, det är naturens gång, sen finns det så klart undantag”. Han menar även att vi präglas till viss del in i dessa roller som i sin tur påverkar våra val av intressen. Vidar vill inte jobba på något annat sätt än vad han gör idag som berör genus. Möjligen skulle han vilja bjuda in olika yrkesroller som då skulle kunna bestå av respektive kön inom olika yrkesroller. Han skulle inte vilja göra någon stor kampanj, han skulle kunna tänka sig att bara lägga till lite detaljer här och var, där det skulle passa. Han tror inte att en stor kampanj som är för uppenbar, skulle fungera, den skulle istället kunna ge motsatt effekt menar han.
4.6.1 Analys
Vidar har som Viggo, en bakgrund i en mansdominerad värld, fordonsprogrammet. Han har också ett traditionellt synsätt på vem som hör hemma var, allt utifrån enligt honom, ett naturligt, biologiskt synsätt. Hirdmans A-icke A står för den synen Vidar har. Mannen som norm och den icke mannen, kvinnan, som inget har där att göra.49 Hon ska inte göra något som inte är ämnat för henne, som exempel på biologiska synen. Vidar var också den andra, av två, som tyckte att karaktär A var en tjej, baserat utifrån barnpassningen och att A har lätt för att uttrycka sig. Man kan bara spekulera i de, egentligen skilda saker som framkommer. För några århundraden sedan hade kvinnor ingen rätt att uttrycka sig, men barn skulle de passa och sköta. Det är något som levt kvar till stor del. Det är rätt märkligt hur vi omedvetet gör våra val, och att A i verkligheten är en kille, med lika stort behov av att uttrycka sig och att kunna vara till hjälp, som en tjej.
Vidar säger näst intill ordagrant Jonssons teori om rationella val samtidigt som han har bestämt sig för att vara passiv, till att inte vilja förändra dessa könsmönster, han menar att det är naturens gång och att det finns inget han kan göra åt det. Detta nämner han i början av intervjun vid första punkten som berör kön. Vidar har ett väldigt traditionellt tänkande som vi nämner ovan. Han tänker inte på vad ungdomar kan tänkas kunna bli duktiga på om de får välja ett yrke utöver det traditionella könsmönstret. Han utgår istället utifrån sig själv och menar att han själv inte vill möta en tjej som ska serva hans bil på en bilverkstad och inte heller möta en man som ska laga hans tänder hos tandläkaren. Han bekräftar därmed de traditionella valen. Vi kan även utgå från Gottfredsons teori, där Vidar bekräftar de rationella
valen som ungdomar själva kan tänkas vilja välja när hon eller han befinner sig i det sociala rummet i valprocessen.50
Sammanfattat grundas valen även på socialisationsteorier. Han menar att ungdomar väljer bland annat utifrån vad deras föräldrar jobbar med. Vidar bekräftar detta med sin
”klassikerfråga” om vad föräldrarna jobbar med, och med det svaret, tydliggör han att det är rätt att söka i generationsmönster som domineras av att välja yrke utifrån sitt kön.
