Örebro universitet Musikhögskolan
Teaterpedagogprogrammet
___________________________________________________________________________
”Teater och språk går ju hand i hand”
En studie om hur grundskollärare uppfattar användning av
teaterelement som medel för barns språkutveckling
___________________________________________________________________________
Sofie Voss 2020
SAMMANFATTNING
Författare: Sofie VossHandledare: Annika Danielsson
Titel: ”Teater och språk går ju hand i hand” - En studie om hur grundskollärare uppfattar användning av teaterelement som medel för barns språkutveckling.
Title in English: ”Theatre and language go hand in hand.” - A study regarding how primary school teachers perceive usage of theatre elements as a tool for children’s language development.
Sammanfattning av uppsatsen: Studiens syfte är att undersöka hur lärare ser på teaterelement som medel för språkutveckling hos barn. Frågeställningarna undersöker vilka effekter lärare anser att arbete med teaterelement kan ha på barns språkutveckling, vilka teaterelement lärarna anser kan påverka barns språkutveckling positivt, samt vilka risker lärarna ser med att använda teaterelement för barns språkutveckling. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre lärare som undervisar eller har undervisat i svenska i grundskolan. Resultaten analyserades med hjälp av den didaktiska triangeln. Studiens slutsats är att lärare anser att det finns många värden med att använda teaterelement som medel i undervisningen för barns språkutveckling. Det de dock uppfattar är att det krävs att läraren har goda kunskaper och god förståelse för sin grupps förutsättningar för att kunna bedriva denna typ av undervisning. Detta är viktigt för att undvika att exempelvis låsa en del av eleverna.
FÖRORD
Jag vill tacka mina informanter som bidragit till den här studien med sina
uppfattningar och sina berättelser! Jag vill även tacka mina lärare som peppat
och guidat mig genom min utbildning på Teaterpedagogprogrammet. Framförallt
vill jag tacka min handledare Annika som på ett tydligt sätt väglett mig genom
detta arbete. Tack även till mina kurskamrater, tack vare pepp och diskussioner
har detta arbete blivit fördjupat och nyanserat. Sist men inte minst tack till min
familj som stått ut med mig under topparna och dalarna, både under den stress
och den eufori som uppstått under arbetets gång!
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ...1
BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ...2
DRAMAOCHTEATERISKOLAN...2
DRAMAOCHTEATERISTYRDOKUMENTEN...2
DRAMAOCHTEATERSOMMEDELFÖRUTVECKLING...3
SPRÅKOCHUTVECKLINGIDRAMAOCHTEATER...5
PROBLEMOMRÅDE, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...6
BEGREPPSANVÄNDNING - TEATER, DRAMAOCHTEATERELEMENT...6
TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ...8 DENDIDAKTISKATRIANGELN...8 METOD ...9 KVALITATIVINTERVJU...9 URVAL...9 GENOMFÖRANDE...10 FORSKNINGSETISKASTÄLLNINGSTAGANDEN...12
RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS ...13
XERXES...13
Xerxes - första analys ...14
YNGVE...15
Yngve - första analys ...16
ZÄTA...17
Zäta - första analys ...18
SAMMANSTÄLLNINGAVLÄRARNASUPPFATTNINGAR...20
ANALYSUTIFRÅNDENDIDAKTISKATRIANGELN...21
Läraren ...21 Eleven ...21 Teaterelement ...21 SAMMANFATTANDEANALYS...22 DISKUSSION ...23 RESULTATDISKUSSION...23 METODDISKUSSION...27
FÖRSLAGPÅVIDAREFORSKNING...28
REFERENSER ...29
BILAGOR ...32
BILAGA 1 - BREVTILLINFORMANTER...32
BILAGA 2 - INTERVJUGUIDE...33
Inledning
Kan man använda teater som ett medel för att gynna barns språkutveckling? Denna fråga ställde jag mig för ett par år sedan när jag kom i kontakt med ungdomar som hade svårt för att, och sällan ville, uttrycka sig verbalt eller skriftligt, men som på scen kunde nå ut till, och kommunicera med, en publik utan några större hinder. Hur kunde det komma sig att det för dessa ungdomar var så lätt att uttrycka sig på scen när de uttryckte en svårighet i det språkliga i andra ämnen i skolan?
På Teaterpedagogprogrammet har vi fått diskutera olika typer av värden som teater kan ha. Vi har ofta pratat om hur teater kan bidra till utveckling inte bara inom konstformen i sig, utan även i andra aspekter såsom ökat självförtroende och social utveckling. Då vi funderat över hur teater kan bidra till olika typer av utveckling blev jag intresserad av att undersöka hur teater kan bidra till just språklig utveckling.
Kan det gynna barns språkutveckling att hålla på med teater? I skolans styrdokument står det att drama ska förekomma i undervisningen och att eleverna efter genomgången grundskola ska ha fått ta del av, och känna till, bland annat drama som uttrycksform (Skolverket, 2019). Men vad säger professionen? Hur ser aktiva grundskollärare på att använda drama och teater som medel i sin undervisning? Detta ville jag undersöka, och det har varit inspirationen som legat till grund för denna studie.
BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt presenteras bakgrund och tidigare forskning utifrån kategorierna Drama och
teater i skolan, Drama och teater i styrdokumenten, Drama och teater som medel för utveckling samt Språk och utveckling i drama och teater.
Drama och teater i skolan
Fredriksson (2013) har undersökt hur lärare arbetar med drama i skolan. Ett resultat som presenteras är att drama ofta förekommer som medel i undervisningen och att drama har syftet att variera undervisningen och göra den roligare. Fredriksson (2013) ser en risk att drama och andra konstnärliga arbetssätt skjuts åt sidan i skolans värld eftersom dessa arbetssätt är väldigt tidskrävande. I studien framkommer uppfattningar om att dramas lärandepotential inte är en självklarhet. Istället finns det uppfattningar som innebär att drama och lärande inte hänger ihop, detta trots att det i läroplanen står att drama ska ingå i undervisningen (Fredriksson, 2013).
I en artikel skriver Kumar och Raja (2009) om hur teaterundervisning kan hjälpa barn med inlärningssvårigheter. De ser att undervisning i drama kan ha positiva effekter på såväl språkliga förmågor som exempelvis matematikkunskaper. Dramaövningar kan bidra till ökad läsförståelse, samt ökad verbal och ickeverbal kommunikationsförmåga. Kumar och Raja (2009) framhåller att elever som deltar i dramaundervisning upplever att deras läsförståelse förbättras, dessutom märker de att de är mer engagerade överlag i skolan. De understryker att det finns studier där elever som deltog i dramaundervisning uppnådde bättre resultat på olika prov än de elever som inte deltog i dramaundervisning.
Drama och teater i styrdokumenten
Ett av skolans uppdrag är att bidra till elevernas utveckling som individer, såväl kompetens som kreativitet lyfts fram som viktiga egenskaper (Skolverket, 2019). Det går även att läsa i skolans uppdrag att elever ska få utveckla kunskaper om och prova på olika uttrycksformer, där bland annat drama ska förekomma i undervisningen. En förmåga som lyfts fram att
eleverna ska utveckla är förmågan att skapa. Ett av skolans mål är att eleven efter att den gått igenom grundskolan ska kunna använda sig av bland annat musik och drama.
Skapande genom bland annat drama ska, enligt det centrala innehållet för förskoleklasen, förekomma (Skolverket, 2019). Eleverna ska även använda och prova på olika material och tekniker för skapandet. I det centrala innehållet för årskurs 1-3 i ämnet engelska förekommer dramatisering som något som ska behandlas under skolgången, detta gäller både för de receptiva och de produktiva och interaktiva målen (lyssna och läsa samt tala, skriva och samtala) (Skolverket, 2019). Eleverna ska tillägna sig kunskaper om språkbruk, bland annat hur tonfall, nyanser och kroppsspråk kan påverka hur mottagaren uppfattar kommunikationen. Detta finns skrivet i det centrala innehållet för ämnet svenska för årskurs 1-3 (Skolverket, 2019). Enligt det centrala innehållet för årskurs 4-6 i ämnet svenska ska eleven lära sig hur t.ex. kroppsspråk påverkar muntliga presentationer. I enlighet med det centrala innehållet i ämnet engelska för årskurs 4-6 ska eleven bland annat tillägna sig språkliga strategier (Skolverket, 2019).
Eleverna ska i undervisningen få använda sig av olika estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2011). Eleverna ska även utveckla bland annat sitt språk genom att möta exempelvis scenkonst som en del av undervisningen (Skolverket, 2011).
Drama och teater som medel för utveckling
I sin licentiatavhandling skriver Olsson (2006) om hur teater kan bidra till att utveckla olika typer av kunskap i skolan. Det kan exempelvis fungera som ett avbrott från stress i vardagen av olika slag (exempelvis vardagen att vara tonåring). Det kan även vara ett sätt att undersöka andra människor och skaffa sig nya kunskaper om dessa. Drama och teater är inte egna ämnen i grundskolan, men brukar knytas an till andra ämnen som exempelvis svenskämnet (Olsson, 2006). Olsson menar att det kan ses som både positivt och negativt att drama står med i läroplanen och anknutits till svenska språket. Något som är positivt är att det genom att vara knutet till svenska språket når alla elever i svenska grundskolan. Ofta har dramaövningar som exempelvis improvisationer använts som medel för utvecklad empati, men även för utvecklingen av språket (Olsson, 2006).
Sternudds (2000) doktorsavhandling behandlar hur teater kan ha en demokratiskt fostrande uppgift. I avhandlingen framkommer fyra perspektiv på dramapedagogik, dessa är det konstpedagogiska, det personlighetsutvecklande, det kritiskt frigörande och det holistiskt lärande perspektivet. Den demokratiska fostran sker genom drama då deltagarna exempelvis får agera olika situationer. I agerandet får de undersöka olika synsätt och uppmärksamma drivkrafter och motsättningar. Även när deltagarna sedan analyserar det som hänt (då uppmärksammas exempelvis upplevelser, känslor och erfarenheter) sker en demokratisk fostran (Sternudd, 2000).
Gällande det konstpedagogiska perspektivet är det två mål som står i fokus (Sternudd, 2000). Dessa mål är personlighetsutveckling, utvecklande av samarbetsförmåga och utveckling av kreativiteten, men även att deltagarna ska skapa en föreställning. Arbetssättet som läggs fokus på är teater, medan övningar, improvisationer etc används som hjälpmedel till teaterarbetet. Målen med det personlighetsutvecklande perspektivet är att utveckla förmågan att förstå vardagen och att skapa en medvetenhet om exempelvis sociala situationer. Detta skulle bidra till möjligheten att deltaga i ett demokratiskt samhälle. Inom detta perspektiv är rollspel det främsta arbetssättet. I det kritiskt frigörande perspektivet är det demokratiskt fostrande målet att deltagarna ska utveckla sin undersökande förmåga när det kommer till att få syn på maktrelationer. Det handlar också om att utveckla en förmåga att se konsekvenser av sitt handlande, exempelvis när det kommer till att försöka minska förtryck i samhället, och hur man ska göra för att bygga upp ett solidariskt samhälle (Sternudd, 2000). Det dominerande arbetssättet i det kritiskt frigörande perspektivet är rollspel utan publik. Målet med det holistiskt lärande perspektivet är att deltagarna utvecklar kunskap om olika aspekter av verkligheten genom att arbeta kollektivt och kommunikationsinriktat. Arbetssättet som förekommer mest inom det holistiskt lärande perspektivet är klassrumsspel.
Chaib (2006) skriver om hur teater kan bidra till ungdomars personliga utveckling, bland annat framhåller hen att deltagarna utvecklar sin förmåga till konstruktivt tänkande. De lär sig även att bedöma händelser och att kunna koppla sin kunskap till liknande situationer som kan uppstå.
Språk och utveckling i drama och teater
Göthbergs (2015) licentiatavhandling handlar om hur gymnasieelevers textförståelse utvecklas i samband med teaterundervisning. I avhandlingen skriver Göthberg att det finns ett behov av att forska kring hur elever utvecklar läskunnighet då det visat sig i många undersökningar att svenska ungdomar internationellt sett uppnår sämre resultat vad gäller just läsförmåga. Resultaten i studien visar på att arbete med teater bidrog till elevernas utvecklade textförståelse på flera sätt.
Alasmari och Alshae’el (2020) har undersökt hur drama som medel i undervisningen kan påverka språkutvecklingen. Resultaten i studien visar att drama påverkar språkutvecklingen positivt och att det framförallt är kommunikativa förmågor som utvecklas. Dessutom gjorde drama i undervisningen att dessa elever visade på ökat ansvarstagande och engagemang i undervisningen, vilket i sin tur gjorde att inlärningen gynnades. Det som dock framkom som ett problem med detta arbetssätt var att eleverna kunde känna att det bland annat var pinsamt att deltaga i denna typ av undervisning (Alasmari & Alshae’el, 2020).
PROBLEMOMRÅDE, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Det som studerats och skrivits om tidigare kring teater och utveckling har ofta handlat om personliga och sociala värden som utvecklas genom användande av teater. Bland annat behandlar Sternudd (2000) hur teater kan ha en demokratiskt fostrande uppgift och Chaib (2006) skriver om hur teater kan bidra till ungdomars personliga utveckling. Annan tidigare forskning som gjorts på området har handlat om andra åldersgrupper än den jag undersöker eller fokuserat på barn med specifika behov: Göthberg (2015) skriver om hur teater utvecklar gymnasieelevers textförståelse och Kumar och Raja, (2009) skriver om hur teaterundervisning kan vara ett hjälpmedel för barn med inlärningssvårigheter.
Jag vill i denna studie få veta mer om hur arbete med teaterelement skulle kunna påverka barns språkutveckling. Jag vill fördjupa förståelsen för hur lärare i grundskolan ser på användande av teaterelement i ett språkutvecklande syfte. Jag vill undersöka om liknande resultat som de Göthberg presenterat går att se även i grundskolan, där teater inte finns som ämne men där man t.ex. i ämnet svenska ska låta eleverna stimuleras till att uttrycka sig i olika estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2019).
Därför är syftet med studien att undersöka hur grundskollärare ser på teaterelement som medel för språkutveckling hos barn.
Frågeställningarna som undersöks är:
• Vilka effekter anser lärare att arbete med teaterelement kan ha på barns språkutveckling? • Vilka teaterelement anser lärare kan påverka barns språkutveckling positivt?
• Vilka risker ser lärare med att använda teaterelement för barns språkutveckling?
Begreppsanvändning - Teater, drama och teaterelement
I Skolverkets (2019) läroplan står det skrivet att drama ska förekomma i undervisningen. Drama är exempel på en typ av uttrycksform som eleverna ska få bekanta sig med inom skolans verksamhet. Ordet teater förekommer väldigt få gånger i läroplanen och är då oftast
benämnt som teaterföreställning . Ordet teaterföreställning förekommer i några kurser och 1
handlar då om att eleven ska ta få möjlighet att undersöka hur olika uttryck samspelar med varandra när det kommer till berättande texter där bland annat ljud, bild och språk hänger ihop.
Olsson (2006) skriver i sin avhandling att det i vardagligt tal bland teater- och dramapedagoger talas om att drama innebär samma sak som teater, men att drama sker utan en publik.
Jag tar i mitt arbete hänsyn till att det finns vissa skillnader mellan teater och drama men använder i mina intervjuer båda begreppen och anpassar mig efter det ord informanten känner sig mest bekväm med. Detta eftersom det finns många likheter mellan begreppen drama och teater. Jag gör det även då de informanter jag intervjuat i studien eventuellt inte gör skillnad på dessa två begrepp, samt eftersom det begrepp som används i läroplanen är drama. Jag har valt att i studien använda mig av ordet teaterelement. I det begreppet lägger jag in både drama- och teaterövningar samt dramatiseringar och dialoger.
Utom i kursplanen för modersmålsundervisning jiddisch, där teater används under rubriken
1
TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
För att analysera mitt material har jag valt att ta hjälp av den didaktiska triangeln.
Den didaktiska triangeln
Den didaktiska triangeln är en modell som används för att granska förhållandet mellan lärare, elev och innehåll i en specifik kontext (Kansanen, Hansén, Sjöberg & Kroksmark, 2017). Öhman (2014) beskriver den didaktiska triangeln som en modell som beskriver didaktikens kärna. Det handlar om att visa på hur innehållet i undervisningen påverkas av bland annat lärares val och elevers erfarenheter och attityder. De olika delarna (hörnen) av triangeln relaterar till varandra, eleven relaterar till läraren och innehållet, läraren till eleven och innehållet (Kansanen m fl, 2017). Den didaktiska triangeln kan lämpa sig som analysmetod för att få syn på sådant som tas för givet eller missas (Berglund & Lister, 2010). Berglund och Lister (2010) menar att det går att analysera dels triangeln i helhet, men även triangelns olika delar för sig. Då jag vill undersöka hur lärare ser på teaterelement i undervisningssituationer kan den didaktiska triangeln lämpa sig som teoretisk utgångspunkt för min studie. I min triangel blir innehållet översatt till teaterelement, dvs vilka teaterelement som påverkar språkutvecklingen.
METOD
I följande avsnitt beskrivs vilken metod som använts i studien, hur urvalet av informanter har gått till, hur studien sedan genomförts och vilka forskningsetiska ställningstaganden som gjorts.
Kvalitativ intervju
Hartman (2004) lyfter fram intervjun som den främsta datainsamlingsmetoden när det kommer till kvalitativa undersökningar, dvs när forskaren vill ta reda på vad olika individer har för uppfattning om något. Då mitt syfte med studien är att undersöka hur lärare ser på teaterelement som medel för barns språkutveckling anser jag att den kvalitativa intervjun är en lämplig metod för mig att besvara mina frågeställningar och uppnå studiens syfte.
Hartman (2004) menar att man i kvalitativa studier använder sig av ostrukturerade och ej standardiserade intervjuer. Detta innebär bland annat att alla frågor inte är bestämda i förväg utan att det snarare är den intervjuade som styr ordningen på frågorna i intervjun. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) hävdar dock att det inte finns någon större poäng i att definiera olika slags intervjuer. De anser istället att forskaren som ska genomföra en kvalitativ intervju har frihet att själv bestämma i vilken grad intervjun ska bestå av exempelvis fasta eller öppna frågor.
Urval
När en forskare vill undersöka något behöver den göra ett urval (Hartman, 2004). Hen behöver alltså hitta personer att undersöka baserat på vilka som kan ge information om det hen vill undersöka. En urvalsmetod är det Hartman (2004) kallar minimering, vilket innebär att forskaren letar efter personer som är lika. Detta lämpar sig när forskaren vill fördjupa förståelsen av uppfattningar om något. Det finns flera olika sätt att göra ett urval på. Ett exempel är ett tvåstegsurval, vilket innebär att forskaren tar kontakt med olika organisationer för att sedan få kontakt med personer inom dessa organisationer (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Då jag ville få kontakt med grundskollärare (till vilka det är svårt att hitta direktkontakter) passade denna typ av urval bra för denna studie, eftersom jag då kunde börja
med att kontakta olika skolor. Jag valde därför att börja mitt sökande efter informanter genom att leta upp olika F-6-skolor i olika kommuner i Sverige. Jag skickade mail till rektorer och kontaktmailadresser till olika skolor. I mailet bad jag dem att vidarebefordra ett brev (bilaga 1) till lärarna som undervisar i svenska på skolan. I mailet presenterade jag mig och min studie, samt förklarade vilka lärare jag var intresserade av att komma i kontakt med. Av de ca 15 skolor jag skickade förfrågan till svarade nästan hälften att de skulle skicka vidare mitt brev till de berörda lärarna. Jag fick snabbt tag på en informant på detta sätt, men därefter gick det lång tid innan jag fick fler svar. Jag behövde därför söka efter informanter på andra håll. Det jag då gjorde var att använda mig av personliga kontakter inom skolvärlden och frågade om dessa personer kände någon eller några som uppfyllde kriterierna. På detta sätt fick jag kontakt med en ny informant. Efter detta hörde en tredje informant av sig då hen hade fått ta del av mitt utskick till skolorna. I mitt brev till skolor och informanter (bilaga 1) står det att jag sökte lärare i årskurs F-6. De informanter jag intervjuat är antingen just nu lärare i en årskurs mellan F-6 eller har nyligen varit det. Studien fokuserar på låg och mellanstadiet. Därför lade jag själv i intervjuerna fokus på lärarnas erfarenheter av just dessa årskurser, även om de i nuläget aktivt arbetar med en annan årskurs. Informanterna har jobbat i grundskolan i mellan 2 och 35 års tid.
Genomförande
Utifrån mina frågeställningar utformade jag en intervjuguide (bilaga 2). I intervjuguiden finns vissa specifika frågor som användes som vägledare genom intervjun. Utöver de frågor som finns i intervjuguiden kunde jag be informanterna om exempel eller fördjupningar i frågor. I utformningen av intervjuguiden var det viktigt för mig att vara tydlig med att inte lägga in någon egen värdering i utformandet av mina frågor. Frågorna i intervjuguiden är även utformade på så sätt att det inte spelade någon roll om informanten själv använde sig av teater och drama i undervisningen eller inte.
Pga situationen med Coronapandemin lämpade det sig bäst att alla intervjuer genomfördes på distans. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) påpekar att det är viktigt att tekniken fungerar när en intervju ska genomföras och spelas in, därför kan det vara bra att testa tekniken i förväg. Detta upplevde jag som särskilt viktigt då alla intervjuer skulle göras med hjälp av
teknik. Med detta i åtanke genomfördes även två provintervjuer med klasskamrater. Dessa provintervjuer gjorde att tekniken fick testas, och även att intervjufrågorna fick testas och revideras.
Den första och andra intervjun skedde via mötesprogrammet Zoom. I Zoom var det möjligt för mig och informanten att se varandra, samt att spela in intervjun med bra ljudkvalitet. Den tredje intervjun genomfördes på telefon, efter informantens önskemål, men även den spelades in med hjälp av Zoom. Sedan jag presenterat mig och studien, och sett till att där inte fanns några osäkerheter med samtyckesblanketten (bilaga 3), startades inspelningen av intervjun. Dahlgren och Johansson (2019) påpekar nödvändigheten av att spela in och transkribera intervjuerna i sin helhet för att underlätta analysarbetet. Med detta i åtanke transkriberades hela det inspelade materialet. Dock valde jag att i transkriberingarna ta bort vissa utfyllnadsord såsom, ”eh” och ”öh” exemplevis. Detta gjordes dels för att transkriberingarna skulle vara lättare att läsa, vilket i sin tur skulle underlätta analysarbetet och dels för att dessa ord inte tillförde något viktigt sett utifrån mina frågeställningar. Vid citat i uppsatsen har jag skriftspråksnormerat transkriberingarna.
Analys i kvalitativ forskning innebär att systematiskt organisera, bryta ned och söka efter mönster i sin insamlade data (Fejes & Thornberg, 2019). Det som kan vara svårt är att i sitt insamlade material se vad som är väsentligt och vad som är trivialt för undersökningen, detta eftersom det i kvalitativa undersökningar ofta finns en stor mängd data att undersöka (Fejes & Thornberg, 2019). Hartman (2004) understryker att den kvalitativa analysen består av två moment, kodning och tolkning. Kodning innebär att kategorisera det insamlade materialet och tolkning innebär att jämföra och undersöka dessa kategorier. Jag började analysarbetet med att läsa igenom mina transkriberingar. Under läsningen letade jag efter relevanta delar att ta upp i resultatet. Jag började även att i viss mån jämföra de olika intervjuerna med varandra för att hitta gemensamma beröringspunkter. Sedan valde jag att gruppera datan utifrån mina frågeställningar. Resultaten sammanfattades sedan i en tabell för att ge en överskådlig blick över den insamlade datan och för att underlätta den vidare analysen av materialet. Efter denna sammanfattande tabell följer en analys utifrån den didaktiska triangeln för att synliggöra var
fokus ligger, (på läraren, eleven eller materialet).
Forskningsetiska ställningstaganden
Det finns ett flertal lagar och riktlinjer som alla forskare behöver känna till och följa (Vetenskapsrådet, 2017). Detta gäller bland annat behandlingen av personuppgifter. I mitt arbete har jag förhållit mig till Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer.
Personuppgifter ska endast samlas in om de är relevanta för den forskning som ska genomföras (Vetenskapsrådet, 2017). De personuppgifter som behandlas ska inte sparas längre än det är nödvändigt för det specifika forksningsändamålet. Jag har i enlighet med detta i den samtyckesblankett (bilaga 3) som varje informant fått skriva på, informerat om vilka personuppgifter som behandlas i denna studie. I samtyckesblanketten framgår även att dessa personuppgifter kommer förstöras när uppsatsen godkänts och studien är avslutad. Två begrepp som tas upp i Vetenskapsrådets (2017) rapport är anonymitet och konfidentialitet. Anonymitet kan utlovas av forskaren i de studier där enskilda personers identitet inte har relevans för studiens syfte. Konfidentialitet innebär att forskare har ett etiskt ansvar att inte sprida personuppgifter till obehöriga. Även det här har jag tagit hänsyn till i min studie, där svaren och personerna avidentifierats. Det finns även med information i samtyckesblanketten att personuppgifterna i denna studie inte delas med någon annan. Denna information finns även med i det informationsbrev (bilaga 1) som delgivits informanterna. Informanterna i studien har fått fingerade namn dels för att avidentifieras, men även för att genom att använda namn öka läsbarheten i studien. De fingerade namnen är baserade på det svenska bokstaveringsalfabetets namn för bokstäverna X, Y och Z (Xerxes, Yngve och Zäta). Att de fingerade namnen kan uppfattas som könsspecifika innebär inte att informanterna tillhörde den könsidentitet som kan tillskrivas deras fingerade namn. Det är viktigt i all forskning att informera och samla in samtycke från informanter (Vetenskapsrådet, 2017). Informanterna ska bland annat informeras om att deltagande är frivilligt. I samtyckesblanketten som alla informanter fått skriva på finns information om att deras deltagande är frivilligt.
RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS
I detta avsnitt presenteras de olika informanternas uppfattningar om användning av teaterelement i skolan. En första analys följer redovisningen av varje informant. Den analysen görs utifrån frågeställningarna, vilka är: Vilka effekter anser lärare att arbete med
teaterelement kan ha på barns språkutveckling?, Vilka teaterelement anser lärare kan påverka barns språkutveckling positivt?, samt Vilka risker ser lärare med att använda teaterelement som medel för barns språkutveckling? Efter presentationerna och de första analyserna följer
en sammanfattande analys i form av en tabell, därefter analyseras resultaten utifrån den didaktiska triangeln.
Xerxes
Xerxes nämner att ordförrådet utvecklas genom att arbeta med teaterelement. Även förståelsen för hur olika ord kan användas på olika sätt utvecklas, och eleverna får förståelse för djup och variabler i språket. Eleverna får lära sig nya ord och de lär sig hur de kan använda dessa ord. De blir också mer självsäkra i sitt språkbruk. Xerxes framhäver upprepningen, som kommer i övandet i drama och teater, som en central aspekt som gynnar språkutvecklingen:
Det utvecklas en slag lyhördhet i språket och en förmåga att kunna uttrycka sig språkligt och då kommer man åt möjligheten att tänka mera fritt. Jag kan lättare fånga mina tankar för att jag kan sätta ord på det, ja större ordförråd helt enkelt, som man inte använder sig utav när man läser eller när man pratar eller lyssnar på föredrag eller vad man nu gör…
Något annat som Xerxes tar upp som viktigt är att den språkliga förståelsen fördjupas när eleverna använder sina kroppar i spel med andra. Xerxes understryker att det är viktigt att som pedagog se till att inte utsätta eleverna för något de inte klarar av, detta eftersom det kan låsa eleven att bli intvingad i något den inte klarar av. Xerxes menar att det finns en risk överlag i det pedagogiska arbetet att låsa sina elever och att den risken även finns när pedagogen tar in teaterelement i undervisningen. Det Xerxes dock framhäver är att om en elev blir låst påverkar det inte enbart språket negativt, utan det drabbar alla aspekter av lärandet.
men som utvecklades mycket genom att få använda sig av teaterelement i undervisningen. Xerxes understryker att barns språkutveckling börjar tidigt i livet och att språkutvecklingen börjar som ett härmande från barnens sida. Barnen härmar omgivningen för att sedan, när de blir äldre, utveckla ett eget intelligent språkbruk. Denna elev som Xerxes ger som exempel fick genom teaterelementen i undervisningen härma omgivningen, och hen utvecklade därmed sitt uttryck och sin nyansering i språket. Xerxes tror också att glädjen i arbete med teaterelement påverkar språkutvecklingen positivt.
Jag tror att alla mer eller mindre medvetet försöker att använda sig utav det. Man skulle inte säga att du gör nånting i drama men man dramatiserar i alla fall. Jag tror att alla gör det för att få liv i det man ska undervisa om.
Xerxes poängterar att dramatiseringar förekommer i samspelet mellan elever och lärare, elever och elever, samt mellan lärare och lärare. Hen menar dock att detta är någonting många inte tänker på eller reflekterar över, men att om någon skulle tittat på deras undervisningssituation skulle den kunna se att det förekommer. Xerxes tror att många lärare kan känna sig begränsade av styrdokumentens formuleringar. Framförallt när det gäller att förhålla sig till specifika formuleringar vid bedömning och betygsättning kan läraren känna sig begränsad. Ett problem är att det är svårt att förhålla sig till formuleringar som är upprepande och styrande på det sätt som de är i läroplanen.
Xerxes - första analys
Vilka effekter anser lärare att arbete med teaterelement kan ha på barns språkutveckling?
Några effekter som lyfts fram i Xerxes resonemang är ökat ordförråd, utvecklad förståelse för hur ord kan användas på olika sätt samt att eleverna blir mer självsäkra i sitt språkbruk tack vare arbete med teaterelement.
Vilka teaterelement anser lärare kan påverka barns språkutveckling positivt?
Upprepningen är något Xerxes tar upp som påverkar barns språkutveckling. Ordförrådet utvecklas och barnet kan få lättare att fånga sina tankar, vilket är unikt för teaterelementen och dess upprepande karaktär. Att använda sin kropp i spel med andra är en annan aspekt som tas upp som gynnande för barnets språkliga utveckling. Även härmandet lyfts fram som en
aspekt som kan hjälpa barns språkutveckling, när barnet härmar omgivningen kan det utveckla sin nyansering i språket. Glädjen i undervisningen lyfts fram som något som gynnar språkutvecklingen.
Vilka risker ser lärare med att använda teaterelement som medel för barns språkutveckling?
En risk kan vara om barnet utsätts för något den inte klarar av. Att utsättas för det kan låsa eleven vilket påverkar, inte bara språkutvecklingen, utan även andra utvecklingspotentialer negativt. Det är alltså viktigt att läraren ser till att inte utsätta sina elever för sådant de inte klarar av.
Yngve
Yngve framhåller att engagemanget hos läraren är otroligt viktigt för att lyckas förmedla det hen vill. Hen använder sig mycket av dramatisering i många ämnen. Det är viktigt att hitta spänning i det man gör för att få eleverna att bli intresserade. Hen understryker att genom att själv spela lite teater och dramatisera blir undervisningen roligare och eleverna förstår bättre. Hen ger exemplet att om hen skulle läsa en saga utan inlevelse skulle eleverna inte vilja lyssna. Då skulle eleverna inte få med sig lika mycket av läsningen som de får när läraren dramatiserar läsningen mer. Yngve menar att drama och teater även finns i böcker och poängterar att det därför är viktigt att dramatisera i högläsningen.
Yngve menar att drama kan vara speciellt bra för elever som har svårt att uttrycka sig verbalt. Det är lättare att uttrycka sig kroppsligt för vissa elever och Yngve poängterar dessutom att man med rörelser förstärker språket. Hen låter sina elever dramatisera och rollspela olika situationer. Rollspelandet och dramatiseringarna gör att eleverna får en större förståelse för situationer och därmed även utvecklar och fördjupar sin språkförståelse. Yngve tar även upp arbete med manus som ett viktigt teaterelement som kan bidra till språkutvecklingen, hen beskriver bland annat att eleverna när de jobbar med ett manus får kontakt med ord som är nya för dem och att detta fördjupar deras ordförståelse:
…och där möter man ord som man aldrig har sett eller mött tidigare och det gör ju att barnens eller elevernas ordförståelse fördjupas ännu mera, som de kanske inte skulle ha haft om de inte hade jobbat med teater eller musik eller med dans till exempel
Yngve tycker att det är bra att det i läroplanen står att drama ska ingå i undervisningen. Hen tycker att det är synd att det inte finns mer teaterelement i skolan. Hen ger exemplet att i ämnet engelska används drama flitigt och att det är genom rollspel och samspel, samt genom dialoger, som eleverna lär sig och utvecklar sitt språk.
Alltså engelskan är ju ett språk där vi alltid använder oss, skulle jag vilja påstå, av drama på olika sätt, men det är för att du har så mycket dialog för annars lär du dig inte språket.
Yngve har svårt att se något som skulle kunna vara negativt med att använda sig av teater och drama i ett språkutvecklande syfte, hen ser istället att det bara är positivt och att arbete med dramatisering ger en djupare förståelse för det ämne gruppen arbetar med.
Yngve - första analys
Vilka effekter anser lärare att arbete med teaterelement kan ha på barns språkutveckling?
Dramatiseringar i exempelvis högläsning eller dialoger skapar en större språkförståelse hos barnen. Barnens språk blir förstärkt genom att de får uttrycka sig kroppsligt eftersom rörelser förstärker språket. Barnen får ett ökat ordförråd genom att få bekanta sig med ord de inte tidigare mött.
Vilka teaterelement anser lärare kan påverka barns språkutveckling positivt?
Att det är roligt gör att det blir intressant och då får eleverna en större förståelse. Det roliga i undervisningen kommer läraren åt genom att själv dramatisera. Även att eleverna själva får dramatisera och rollspela fördjupar språkförståelsen. Arbete med manus är också ett viktigt teaterelement sett till språkutvecklingen, detta eftersom barnen genom att arbeta med manus får kontakt med nya ord. Dialogen lyfts fram som viktig för barns språkutveckling, vilket är en förutsättning för att lära sig exempelvis engelska (att man för dialog och samspelar med varandra).
Vilka risker ser lärare med att använda teaterelement som medel för barns språkutveckling?
Arbete med teaterelement kan bara gynna språkutvecklingen och det är svårt att se något som skulle kunna vara negativt med att använda sig av teaterelement i undervisningen.
Zäta
Zäta tror att det är viktigt för barns språkutveckling att de får använda språket på ett kreativt sätt. Hen tror att det är viktigt exempelvis att barnen får läsa och bli lästa för. Zäta använder sig själv väldigt mycket av teaterelement i hur hen undervisar. Det kan till exempel handla om att dramatisera och spela upp små scener där hen med sin kropp och inlevelse kan visa exempelvis hur något fungerar eller när hen ska förklara ett ord. Ibland får även eleverna vara delaktiga i dessa dramatiseringar. Zäta ser gärna att det borde göras mer plats för teaterelement i undervisningen i de olika ämnena. Hen har uppfattningen att eftersom det står med i läroplanen att eleverna ska få prova på drama så finns det en tanke att det kan vara viktigt:
Jag tänker nog såhär, att står det med i läroplanen att de ska hålla på med teater till en viss del då tänker jag att då är det någon som har tänkt igenom det också och teater och språk går ju hand i hand. Även ifall du inte pratar eller om du spelar upp en teater med ord så använder du ändå kroppsspråket för att få ut någon form av mening, Så jag tror verkligen att det är någonting som borde belysas mer i undervisningen.
Zäta tar upp att arbeta med manus som något som kan vara betydande för eleverna språkutveckling, i arbetet med manus får eleverna öva på att läsa och tala:
… Om vi skulle ta en pjäs till exempel då har du ju ett manus, så får du dels öva på att läsa det, du får öva på att ha en karaktär, sen ska du ju säga det, så ska du säga det på ett sätt som din karaktär skulle göra, och när du gör det då är det klart att du kan utvecklas i ditt språk och du kanske använder ord som du inte använt förut på ett sätt som du annars inte hade kommit i kontakt med. Så dels tvingas de ju att läsa olika texter högt och öva på att säga det på olika sätt så jag tror att det kan vara väldigt bra just för språkutvecklande att hålla på med teater.
Upprepningar och bearbetning är något Zäta tror kan bidra till språkutvecklingen, hen ger exemplet att om eleverna får skriva ett eget manus och sedan ska spela upp det så kan de i uppspelet upptäcka saker som inte fungerar språkligt. Då behöver de bearbeta det och därmed
utvecklar de sitt språk. Ett annat teaterelement som Zäta tar upp som positivt är att eleverna får använda kroppen och vara aktiva. Hen tror att man genom att använda kroppen och rösten får ut så mycket som möjligt av teaterelementen.:
När man spelar teater då, då är man ju ofta väldigt aktiv medan man gör någonting och forskningen säger ju redan att rörelse gör att man kan ta till sig mera kunskap och då utvecklas mer och då borde ju generellt språkutvecklingen följa med där också…
En farhåga som Zäta har med användningen av teaterelement i undervisningen är att det kan bli för mycket lek och skoj utan någon struktur. Hen menar att det är viktigt att läraren har koll på och har kunskaper om hur den ska jobba. Zäta framhåller att struktur är viktigt för att undvika att en elev gör något annat än det den ska och därmed drar med sig resten av gruppen. Ett annat problem med att använda teaterelement i undervisningen kan enligt Zäta vara att det finns elever som inte fungerar i den typen av undervisning. Hen ger exemplet att en del elever har behov av att undervisningen är lite mer fyrkantig och att det inte går att göra teaterelementen så fyrkantiga. Hen lyfter även fram att det i teater krävs att eleven går lite utanför sin bekvämlighetszon, men att det ibland finns vissa elever som inte klarar av att gå utanför den. Dessa elever får då inte med sig särskilt mycket från undervisningssituationen. Zäta uttrycker dock att eleverna kan utvecklas språkligt genom att arbeta med teaterelement just för att det kan vara utvecklande för självsäkerheten. Att självsäkerheten utvecklas gör i sin tur att eleverna blir starkare språkligt eftersom de vågar utmana sig själva mer.
Zäta - första analys
Vilka effekter anser lärare att arbete med teaterelement kan ha på barns språkutveckling?
En effekt av arbete med teaterelement är exempelvis arbetet med manus, det kan göra att barnen lär sig se när något fungerar bra rent språkligt och när något inte fungerar. Arbete med teaterelement kan även göra att barnens självförtroende utvecklas, vilket i sin tur gör att de vågar mer i språkliga situationer.
Vilka teaterelement anser lärare kan påverka barns språkutveckling positivt?
Kroppsspråk, upprepningar och att få arbeta med manus är några aspekter som framställs som centrala för språkutvecklingen. Att få använda kroppen är något som gynnar inlärningen och
som därmed gynnar språkutvecklingen. Arbetet med manus som till exempel kan innehålla bearbetning av manuset är positivt för språkutvecklingen då barnen får rannsaka sitt språk och se vad som fungerar och vad som inte fungerar. Även att få gå utanför sin bekvämlighetszon är en viktig del som finns i teaterelementen. Att gå utanför bekvämlighetszonen kan göra att barnen får ökat självförtroende, vilket påverkar språket positivt. Dramatiseringar är ett annat teaterelement som påverkar språkutvecklingen positivt. Det kan vara bra att läraren dramatiserar, men även att barnen får dramatisera har en positiv effekt på språket.
Vilka risker ser lärare med att använda teaterelement som medel för barns språkutveckling?
En risk är att det blir för skojigt. Att det inte finns någon struktur i arbetet kan göra att barnen bara skojar och inte utvecklas språkligt. Därför är det viktigt att som pedagog strukturera och veta om vad man håller på med för att språkutvecklingen ska gynnas av arbetet. En annan risk med teaterelement i undervisningen är den att det arbetssättet inte passar alla elever. Det kan istället låsa elever vilket gör att de inte utvecklas språkligt. Dock kan det finnas en poäng i att arbeta med teaterelement just för att utveckla självförtroendet, vilket i sin tur minskar risken för låsningar när det kommer till språkliga utmaningar.
Sammanställning av lärarnas uppfattningar
Frågeställning Xerxes
Yngve
Zäta
Vilka effekter anser lärare att arbete med teaterelement kan ha på barns språkutveckling? • Ökat ordförråd. • Utvecklad förståelse för hur ord kan användas på olika sätt. • Eleverna blir mer
självsäkra i sitt språkbruk. • Större språkförståelse hos barnen. • Språket blir förstärkt. • Ökat ordförråd. • Barnen lär sig se när något fungerar bra rent språkligt och när något inte fungerar.
• Barnens självförtroende utvecklas.
• Barnen vågar mer i språkliga
situationer. Vilka teaterelement
anser lärare kan påverka barns språkutveckling positivt?
• Upprepningen och härmandet.
• Att använda sin kropp i spel med andra.
• Glädjen i undervisningen.
• Att läraren dramatiserar. • Att eleverna själva
får dramatisera och rollspela.
• Arbete med manus. • Dialoger.
• Att få använda kroppen. • Upprepningar. • Arbete med manus. • Att läraren
dramatiserar. • Att eleverna får
dramatisera. • Att gå utanför sin
bekvämlighetszon. Vilka risker ser
lärare med att använda
teaterelement som medel för barns språkutveckling?
• En risk kan vara om barnet utsätts för något den inte klarar av, detta kan låsa eleven. • Arbete med teaterelement kan enbart gynna språkutvecklingen • Svårt att se något
som skulle kunna vara negativt med att använda sig av teaterelement i undervisningen.
• Risk att det blir för skojigt
• Risk att arbetssättet inte passar alla elever, vilket kan skapa låsningar hos eleven.
Analys utifrån den didaktiska triangeln
Nedan följer en analys med hjälp av den didaktiska triangeln. Här redogörs för när i informanternas resonemang fokus ligger på läraren, eleven respektive teaterelement.
Läraren
Läraren är central på olika sätt. Det kan handla om att läraren själv använder sig av teaterelement i sin undervisning, såsom att dramatisera situationer eller under högläsning. Det kan även handla om att läraren måste ha kompetens, vara strukturerad och ha koll på sin grupp och dess möjligheter och begränsningar. Att läraren själv dramatiserar lyfts fram som något som gör innehållet roligt och mer spännande, vilket ska bidra till ökad inlärning. Att läraren har kompetens, är strukturerad och känner sin grupp väl är viktigt enligt informanterna. Alla dessa kriterier blir viktiga eftersom läraren annars kan skapa en situation eller miljö där elever riskerar att låsa sig, vilket påverkar inlärningen negativt.
Eleven
Även eleverna är centrala i undervisningen. Det lyfts fram att det är viktigt att barnen själva får dramatisera, rollspela, föra dialoger och får bearbeta text. Innehållet blir när barnen får dramatisera, likväl som när läraren dramatiserar, mer intressant och roligt att arbeta med. Att rollspela och föra dialog lyfts fram som extra viktigt bland annat eftersom eleverna då kan härma varandra. Härmningen är en aspekt som påverkar språkutvecklingen mycket. Att eleverna själva får arbeta med bearbetning av texter är positivt för deras språkutveckling eftersom de då får utveckla en förmåga att hitta språkliga fel i sitt eget språk och rätta till dessa.
Teaterelement
Upprepningar, arbete med kroppen, rollspel, arbete med manus och att gå utanför sin bekvämlighetszon är olika teaterelement som lyfts fram som gynnande för barns språkutveckling. Genom att exempelvis rollspela och upprepa tillägnar sig eleverna språkliga kunskaper, repetitionen gör att kunskaperna förankras. Att barnen får använda kroppen anses vara viktigt eftersom även det gör att kunskapen förankras lättare. Arbetet med manus lyfts
fram som centralt bland annat eftersom det ökar barnens ordförråd och möjlighet till nyanserade uttryck i språket. Barnen kan även i arbete med manus få bearbeta text, vilket kan vara viktigt för att lära sig få syn på språkliga funktioner. Att gå utanför sin bekvämlighetszon innebär att barnen kan tillägna sig mer mod, vilket kan göra att de vågar mer i språkliga situationer. Att eleverna vågar mer skulle i sin tur kunna gynna språkutvecklingen.
Sammanfattande analys
Vi kan i analysen se att lärarna uppfattar att det finns många positiva effekter av att använda teaterelement som medel för barns språkutveckling. Lärarna uppfattar bland annat att det utvecklar elevernas ordförråd och deras självsäkerhet i språkanvändningen. De teaterelement som lärarna uppfattar påverkar språkutvecklingen har varit att eleverna får rollspela, dramatisera och arbeta med manus. Det har även lyfts fram en uppfattning om att lärarens dramatiseringar kan ha en stor påverkan på undervisningen. En annan uppfattning vi ska se är att för att arbete med teaterelement ska vara ett effektivt medel ställs det vissa krav på läraren. Det uppfattas vara viktigt att hen kan sätta upp utmaningar som passar individerna i klassen, men också att hen ser till att det finns struktur i undervisningssituationen för att undvika att elever inte förstår eller inte gör det de ska etc. Relationen mellan de olika delarna i lärandesituationen verkar alltid vara relevanta. Det vi kan se med hjälp av den didaktiska triangeln är att det kan finnas olika stort fokus på olika delar av triangeln hos olika lärare, men att alla lärarna i den här studien relaterar det de vid ett visst tillfälle lägger fokus på till lärandesituationen. Oavsett om vi pratar om läraren, eleven eller teaterelementet ligger fokus hos lärarna i denna studie på målet med undervisningen, d.v.s att inlärning och utveckling ska ske.
DISKUSSION
Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare ser på teaterelement som medel för språkutveckling hos barn. Jag har i studien kunnat se att lärarna som intervjuats uppfattar arbete med teaterelement som positivt vad gäller språkutvecklingen hos barn. Lärarna uppfattar att arbetet med teaterelement har positiv påverkan på exempelvis barns ordförråd och ordförståelse, och även på barns självförtroende. Det ökade självförtroendet uppfattar lärarna i sin tur kan påverkar barns språkanvändning positivt. I detta avsnitt diskuterar jag mitt resultat och min analys i förhållande till tidigare forskning. Sedan följer en metoddiskussion där jag diskuterar vilken påverkan den valda metoden kan ha haft på mitt resultat. Till sist följer ett avsnitt där jag ger förslag och önskningar på vidare forskning.
Resultatdiskussion
Här kommer jag utifrån resultatet diskutera vad lärarna uppfattar kan uppnås med att använda teaterelement i undervisningen och vilka risker lärarna uppfattar kan finnas med detsamma. Utifrån resultatet på mina frågeställningar har jag kunnat se uppfattningar om att teaterelement har stora värden för språkutvecklingen hos barn. Jag har även kunnat se uppfattningen att det finns en del krav för att se till att det inte ska vara stjälpande att arbeta med teaterelement i undervisningen. De uppfattningar av effekter av att använda teaterelement i undervisningen som framkommit i denna studie har varit till största del positiva. Det som lyfts fram som negativt är uppfattningarna att detta arbetssätt kan bli för roligt samt risken för låsning hos elever. Dessa uppfattningar har dock inte handlat om teaterelementen i sig utan om hur läraren använder sig av elementen, och vilka utmaningar hen utsätter sina elever för.
Fredriksson (2013) ser en risk att drama och andra konstnärliga arbetssätt skjuts åt sidan i skolans värld eftersom dessa arbetssätt är väldigt tidskrävande. Det finns som ett övergripande mål för grundskolan och i de centrala innehållen information om att eleverna ska få bekanta sig och fått prova på exempelvis drama (Skolverket, 2019). Det finns dock inget som säger att det är nödvändigt att drama är ett återkommande arbetssätt i undervisningen. Flera av lärarna i min studie uttryckte en vilja att ha mer teaterelement i skolan och att det skulle vara bra om det fanns mer utsatt tid till detta. I denna studie kan vi se
att lärarna uppfattar att det finns många positiva effekter av att använda sig av teaterelement som medel för språkutvecklingen. Det kan ses som både positivt och negativt att drama står med i läroplanen och anknutits till svenska språket (Olsson, 2006). Något som är positivt är att det genom att vara knutet till svenska språket når alla elever i svenska grundskolan (Olsson, 2006). I denna studie har det , precis som i Olssons studie, framkommit olika tankar och uppfattningar kring att drama står med i läroplanen. En uppfattning var den att det är positivt att det står med eftersom det innebär att det finns en tanke om att drama bör förekomma i skolans värld. Det kan tolkas som att det är bra eftersom då alla elever som genomgår svensk grundskola ska få ta del av drama i undervisningen. En negativ uppfattning som framkommit är den att formuleringarna i läroplanen är för upprepande och styrda. Detta menar informanterna kan innebära att lärare har svårt att känna frihet i hur de ska använda sig av teaterelement i sin undervisning. Uppfattningen är den att det då finns en risk att lärarna då inte använder sig av teaterelement i den utsträckning de kanske skulle velat.
Att det är roligt är något informanterna uppfattar som en central del i varför teaterelement i undervisningen kan vara positivt för språkutvecklingen. Fredriksson (2013) framhåller att drama ofta förekommer som medel i undervisningen och att det har syftet att variera undervisningen och göra den roligare. Resultatet i min studie liknar Fredrikssons på det sättet att uppfattningen att undervisningen blir roligare med hjälp av teaterelement är något som lyfts av informanterna. Något Olsson (2006) tar upp är att teater i undervisningen bland annat kan fungera som ett avbrott från stress i vardagen av olika slag. I denna studie framkommer dock uppfattningen att teaterelement i undervisningen inte bara ska ha funktionen att vara ett roligt avbrott från resten av undervisningen. Uppfattningen är istället att själva undervisningen gynnas av att eleverna tycker att det är roligt. Alasmari och Alshae’el (2010) lyfter fram att drama i undervisningen kan medföra att elever visar på ökat ansvarstagande och engagemang i undervisningen, vilket i sin tur gör att inlärningen gynnas. Utifrån informanternas uppfattningar skulle undervisningen kunna göras mer intressant (och läraren mer intressant att lyssna på) genom att göra undervisningen roligare. Detta i sin tur skulle enligt informanternas uppfattning kunna ge mer skolmotiverade elever och öka deras möjlighet till inlärning och utveckling. En annan uppfattning som framkommit är den att det finns en risk att denna typ av undervisning enbart blir rolig. Det framkommer att lärarna
uppfattar att det är viktigt att det är kul, men att det inte får dra ned på lärandet. Uppfattningen är alltså att det inte får bli för skojigt för då finns risken att eleverna inte har fokus på det de ska lära sig. Har eleverna inte fokus på det uppfattar lärarna som att eleverna inte får med sig det som behandlas i undervisningen. Läraren blir här väldigt viktig. Det är läraren som ska se till att undervisningssituationen är givande och informanterna lyfter uppfattningen att det krävs att läraren känner sin grupp för att kunna lägga en lagom nivå på undervisningen.
En annan uppfattning vi sett är att det kan finns en risk med att läraren inte vet vilken nivå den ska lägga undervisningen på utifrån sin grupp sett. Uppfattningen är att det kan låsa vissa elever om de utsätts för något de inte klarar av. Detta är i likhet med det problem Alasmari och Alshae’el (2020) kunnat påvisa med detta arbetssätt, nämligen att eleverna kan uppleva det som pinsamt. Lärarna uttrycker att det är viktigt att som lärare dels veta vilken nivå man ska lägga undervisningen på, men även att sträva efter att skapa en miljö där eleverna inte låses. Vilket kan ske om eleverna tycker att det är pinsamt eller dylikt. Att läraren kan lägga undervisningen på rätt nivå utifrån sin grupps förutsättningar menar lärarna krävs för att användandet av teaterelement i undervisningen ska vara ett givande arbetssätt. Jag funderar utifrån mina informanters uppfattningar på om det även eventuellt kan finnas en poäng i att arbete med teaterelement är återkommande för att gruppen ska bli mer bekväm med detta arbetssätt. Jag tror att om läraren ställer lagom höga krav kan hen kanske sedan utveckla och höja kraven (på exempelvis deltagande i arbetet med teaterelement eller hur mycket teaterelementen ska ingå i undervisningen). Detta tror jag möjligtvis skulle kunna göra eleverna mer och mer bekväma med detta arbetssätt.
Sternudd (2000) och Chaib (2006) anser att drama och teater kan bidra till demokratisk fostran respektive social utveckling. Alasmari och Alshae’el (2020) visar i sin studie på att drama kan bidra till ökad kommunikativ förmåga. Sternudd (2000) menar att den demokratiska fostran sker exempelvis genom att deltagarna får agera olika situationer. I likhet med detta var ett teaterelement som togs upp i denna studie just agerandet i olika former, t.ex. rollspelandet och samspelet. Agerandet verkar lärare uppfatta som en central del i att tillägna sig kunskaper. Det är dock inte bara arbete med dramatisering och agerande som lärarna uppfattar bidrar till språkutvecklingen. Arbete med manus har också framhållits som något
lärarna anser är viktigt för elevernas utveckling vad gäller ordförståelse och ordförråd. Dessa uppfattningar liknar det som Kumar och Raja (2009) samt Göthberg (2015) sett i sina studier. De har i sina studier sett att läsförståelsen och läskunnigheten kan utvecklas genom att eleverna får deltaga i undervisning med teaterelement. Kumar och Raja understryker dessutom att det finns studier där elever som deltagit i dramaundervisning uppnått bättre resultat på olika prov än de elever som inte deltog i dramaundervisning. Då informanterna i denna studie tog upp både arbete med manus och dramatiseringar finns en uppfattning om att det kan vara bra att arbeta med flera olika teaterelement i undervisningen. Att arbeta med olika teaterelement uppfattar lärarna kan ge flera goda effekter på språkutvecklingen.
Med hjälp av den didaktiska triangeln har jag kunnat se att informanterna i denna studie menar att de har fokus på målet med undervisningen. Kansanen, Hansén, Sjöberg och Kroksmark (2017) framhäver att i lärande relaterar de olika delarna läraren, eleven och innehållet till varandra och att det är den relationen som skapar en givande lärandesituation. Jag ser i resultatet i min studie att dessa kopplingar finns med som mer eller mindre medvetna val hos informanterna. De olika delarna verkar enligt min analys av informanternas berättelser, samverka för att nå målet med undervisningen. Informanterna har uppfattningen att det ställs krav på läraren bland annat i form av att hen behöver strukturera undervisningen utifrån gruppens förutsättningar. De uppfattar även att det ställs krav på att göra innehållet intressant. Att göra innehållet intressant uppfattar lärarna kan uppnås genom att som tidigare nämnts, teaterelementet i sig gör elevernas arbete roligt. Uppfattningen är att detta även kan uppnås genom att läraren använder sig av teaterelement för att göra undervisningen roligare och därmed mer intressant.
Hur ser grundskollärare på teaterelement som medel för barns språkutveckling? Det korta svaret är att lärare uppfattar att så länge hen vet vad hen håller på med och kan ge sina elever rätt nivå av utmaning kan teaterelement användas som medel för barns språkutveckling. Det lite längre svaret blir att det lärarna uppfattar att det finns vissa saker som arbete med teaterelement kan bidra till. De uppfattar att arbete med teaterelement kan bidra till dels direkta språkliga utvecklingar såsom ökat ordförråd och språklig nyansering, men även att det kan bidra till personliga utvecklingar såsom ökat självförtroende. Det ökade självförtroendet i
sig uppfattar lärarna kan påverka den språkliga utvecklingen genom att barnen vågar mer. Min tolkning av detta är att lärare i grundskolan har uppfattningen att även i de fall teaterelementen inte bidrar direkt till barnens språkutvecklingen skulle användandet av dem indirekt kunna bidra till deras språkutveckling.
Metoddiskussion
Jag tror att situationen med Coronapandemin påverkade min studie en del, både positivt och negativt. Det negativa med det var att alla intervjuer behövde genomföras på distans. Det var negativt i den mening att jag inte kunde besöka skolorna där lärarna jobbade samt att några av intervjuerna blev något kortare än jag hade hoppats. Det som däremot var positivt med att genomföra intervjuer på distans var att jag kunde leta efter skolor på ställen i Sverige som var längre bort. Skolor som jag inte hade haft möjlighet att resa till för att genomföra intervjuer på plats. Trots att intervjuerna blev lite kortare än de hade kunnat vara på plats var de givande och jag tycker att jag kunnat få svar på mina frågeställningar.
En risk jag ser med den här typen av metod är när jag skickade ut brevet till skolor och informanter. Då jag eftersökte personer som ville prata om hur de uppfattar användningen av teaterelement för språkutveckling fanns risken att de informanter jag fick tag på var sådana som själva var intresserade av teater eller drama. Risken med detta kan vara att jag skulle få svar som enbart var positiva gällande användandet av teaterelement för barns språkutveckling. Jag upplever dock att jag fått svar på mina frågeställningar och att informanterna har gett exempel på både positiva effekter och risker med att använda teaterelement för barns språkutveckling.
Då jag ville undersöka lärares uppfattningar fungerade metoden intervju väldigt bra. Dock märkte jag under arbetets gång att jag ibland ville dra slutsatser kring på vilka vilka sätt arbete med teaterelement faktiskt skulle kunna påverka språkutvecklingen. För att kunna dra slutsatser kring detta kunde en studie med observation som metod kunnat lämpa sig bättre. Med det sagt var mitt undersökningsområde lärares uppfattningar och då fungerade intervjuer väldigt bra för att få svar på studiens frågeställningar.
Förslag på vidare forskning
Jag har i denna studie valt att intervjua lärare i grundskolan. Det vore intressant om det genomfördes en studie där forskaren exempelvis genomför observationer för att undersöka hur drama och teater i undervisningen påverkar barns språkutveckling. Som Xerxes pratade om finns kanske teaterelement i allas undervisning på ett eller annat sätt utan att det reflekteras över. Det skulle därför vara intressant att se en studie genomföras där forskaren observerar lärare och därmed kan beskriva hur och när lärarna använder sig av teaterelement i sin undervisning.
Jag har i den här studien fokuserat på hur lärare ser på användning av teaterelement i undervisningen. Det skulle också vara intressant att få veta hur elever ser på detsamma för att få deras perspektiv på teaterelement i undervisningen, och om de kan se eller uppleva att det har någon effekt på deras språkutveckling. Det skulle även vara intressant att se en studie som undersöker om det finns en faktisk effekt på språkutvecklingen av att arbeta med teaterelement. Detta skulle exempelvis kunna göras genom observationer, och mätning av olika gruppers språkutveckling, under en längre tidsperiod.
Min diskussion avslutade jag med orden ”Min tolkning av detta är att lärare i grundskolan har uppfattningen att även i de fall teaterelementen inte bidrar direkt till barnens språkutvecklingen skulle användandet av dem indirekt kunna bidra till deras språkutveckling.”. De frågor som då dyker upp hos mig är: Borde vi införa mer teaterelement i undervisningen i skolan? Vad säger professionen om detta? Vilka för- och nackdelar ser lärare med att införa mer teaterelement i undervisningen i grundskolan? Det vore intressant läsning ifall någon ville ta vid här och undersöka dessa frågor och funderingar.
REFERENSER
Alasmari, N., & Alshae’el, A. (2020). The Effect of Using Drama in English Language Learning among Young Learners: A Case Study of 6th Grade Female Pupils in Sakaka City.
International Journal of Education & Literacy Studies 8(1), 61-73. https://files.eric.ed.gov/
fulltext/EJ1246184.pdf
Berglund, A., & Lister, R. (2010). Introductory Programming and the Didactic Triangle.
Conferences in Research and Practice in Information Technology 103, 35-44. https://
opus.lib.uts.edu.au/bitstream/10453/16619/1/2009006984.pdf
Chaib, C. (2006). Ungdomsteater som estetisk läromiljö. I E. Alerby & J. Elídóttir (Red.),
Lärandets konst - betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet (upplaga 1:7, s. 171-190).
Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (upplaga 3, s. 179-192). Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (upplaga 2:4, s. 34-54). Stockholm: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (upplaga 3, s. 16-43). Stockholm: Liber.
Fredriksson, K. (2013). Drama som pedagogisk möjlighet. En intervjustudie med lärare i
grundskolan. (Avhandling, Linköpings universitet, Linköping). Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:623308/FULLTEXT01.pdf
Göthberg, M. (2015). Pimpa texten, en etnografisk studie av gymnasieelevers
meningsskapande i dramatext. (Licentiatavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg).
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori (Upplaga 2:10). Lund: Studentlitteratur.
Kansanen, P., Hansén, E., Sjöberg, J. & Kroksmark, T. (2017). Vad är allmändidaktik? I S-E. Hansén & L. Forsman (Red.), Allmändidaktik - vetenskap för lärare. (s. 29-48). Lund: Studentlitteratur.
Kumar, S. P. & Raja, B. W. D. (2009). Enhancing the Performance of Learning-Disabled Children by Dint of Theatre Education. i-manager’s Journal on School Educational
Technology, 5(2), 8-14. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1102921.pdf
Olsson, E-K. (2006). Att vara någon annan. Teater som estetisk läroprocess vid tre 6-9-skolor. (Licentiatavhandling, Växjö universitet, Växjö). Hämtad från http://lnu.diva-portal.org/smash/ get/diva2:207211/FULLTEXT01.pdf
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2019) Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket. (2011). Kursplaner för grundskolan - Svenska. Hämtad 2020-04-15 från https:// www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/ laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet? url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRSVE 01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor1
Sternudd, M M F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran? Fyra
dramapedagogiska perspektiv - dramapedagogik i fyra läroplaner. (Doktorsavhandling,
Uppsala universitet, Uppsala). Hämtad från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:165574/ FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad från https://www.vr.se/download/ 18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Öhman, J. (2014). Om didaktikens möjligheter - ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning och
Demokrati 23(3), 33-52. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:774633/ FULLTEXT01.pdf
BILAGOR
Bilaga 1 - Brev till informanter
————————————————————————————————————— Hej!
Jag heter Sofie Voss och jag studerar mitt sista år på Teaterpedagogprogrammet på musikhögskolan vid Örebro universitet. Nu håller jag på med mitt examensarbete, en kandidatuppsats, och jag kontaktar dig då jag söker informanter att intervjua till mitt arbete.
Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare ser på teater som medel för språkutveckling hos barn.
Intervjun kommer ta ca 45 minuter, och den sker via Zoom eller Google meet enligt överenskommelse.
I mitt arbete kommer jag ta hänsyn till Vetenskapsrådets etiska riktlinjer och jag kommer därmed att avidentifiera dig och dina svar när jag skriver min uppsats. Deltagande är helt frivilligt och det går även att avbryta ditt deltagande om du skulle vilja det. Intervjuns audio och video kommer spelas in, inspelningen kommer endast att användas i denna studie och materialet delas inte med någon annan. Inspelningen kommer att förstöras när uppsatsen är klar.
Är detta något du skulle kunna ta dig tid att ställa upp på? Hör då av dig till mig per mail till
sofiewoss@gmail.com så kan vi boka en tid.
Jag ser fram emot att få höra av dig snart!
Sofie Voss
Teaterpedagogprogrammet, Musikhögskolan, Örebro universitet
