Bättre samverkan för barnets bästa : – en kvantitativ studie om samverkan mellan skola och socialtjänst

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

Agnes Kyller Amanda Thorstensson Cardenas

Handledare: John Brauer

Bättre samverkan för barnets bästa

BÄTTRE SAMARBETE FÖR BARNETS BÄSTA Agnes Kyller och Amanda Thorstensson Cardenas

Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka hur samverkan fungerar i det gemensamma arbetet mellan skola och socialtjänst. Studien utgår från Danermarks teori om samverkan med områdena regelverk, organisatoriska förhållanden och synsätt, studien utgår dessutom från begreppen makt och handlingsutrymme. Respondenterna är representanter från skola och socialtjänst inom ett län i Sverige. Socialsekreterarna tillhör socialtjänstens enheter utredning barn och ungdom eller uppföljning av familjehemsplacerade barn. Skolpersonalen utgörs av all anställd personal på skolor inom länet, såsom lärare, elevhälsoteam och specialpedagoger. Empirisk data samlades in genom en anpassad kvantitativ enkät till respektive målgrupp. Resultatet bestod av 607 deltagare varav 61 tillhörde socialtjänsten och 546 tillhörde skolan. Studiens kvantitativa data analyserades genom bivariat analys och multivariat analys.

Resultatet visar att arbetet mellan skola och socialtjänst i stor grad kan förstås utifrån Danermarks teori om samverkansprocessen som beskriver faktorer som stödjer och försvårar samverkan. Det förekommer samband mellan å ena sidan upplevelsen av samverkan och å andra sidan regelverk, organisatoriska förhållanden och synsätt. De utvecklingsområden för samverkan som framkommit av studien är att tydligare skapa gemensamma mål och kunskaper, generera bättre förståelse om varandras uppdrag, regelverk och begränsningar, etablera tydligare stöd från ledningen samt framtida arbete kring sekretessen.

Nyckelord: socialtjänst, socialt arbete, socialsekreterare, socialarbetare, skola, samverkan, lärare, interprofessionellt arbete, barn

BETTER COLLABORATION FOR THE BEST INTEREST OF THE CHILD Agnes Kyller och Amanda Thorstensson Cardenas

Örebro University,

School of Law, Psychology and Social Work, Social Work, Undergraduate Essay 15 credits,

Spring 2020

Abstract

The study’s aim is to examine the collaboration between schools and social services. The study is based on Danermark’s theory regarding collaboration with the dimension’s regulations, organizational conditions and individual outlook. Besides Danermark’s theory, the participants’ experiences of power and leeway were added concepts. The participants constitute of representatives from schools and social services within a Swedish county. The social service workers are from the social services entities’ investigation adolescents and children as well as follow-up of children in family homes. The school participants constitute of all employed staff at schools within the county, such as teachers, student health teams and special pedagogues. The empirical data was collected through a customized quantitative questionnaire for each target group. The result consisted of 607 participants: 61 from social services and 546 from schools. The study’s quantitative data was analysed using bivariate analysis and multivariate analysis.

The results show that the work between social services and schools can be understood using Danermark’s theory and the mechanisms which supports and complicates the cooperation. There’s a correlation between on the one hand, the experience of collaboration and, on the other, regulations, organizational conditions and individual outlook. The areas in which are in need of development are: to create common objectives and knowledge; generate a better understanding of each other’s missions, legal framework, and limitations; establishing evident support from management; as well as future work regarding confidentiality.

Key words: teachers, social worker, social services, social work, social service worker, school, inter-organizational collaboration, cooperation

Innehåll

Sammanfattning 1

Abstract 1

1. Inledning 1

2. Syfte och frågeställningar 2

Frågeställningar: 2

2.1 Definitioner 2

3. Tidigare forskning 2

3.1 Barns behov av interorganisatorisk samverkan 2

3.2 Samverkansaktörer 3 4. Teoretisk ram 5 4.1 Samverkan 5 4.1.1 Regelverk 5 4.1.2 Organisatoriska förhållanden 6 4.1.3 Synsätt 7 4.2 Makt 7 4.3 Handlingsutrymme 8 5. Metod 8 5.1 Litteratursökning 8 5.2 Urval 9 5.2.1 Bortfall 10 5.3 Datainsamlingsmetod 10 5.3.1 Operationalisering 11

5.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet 12

5.5 Analysmetod 12

5.6 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt - Kritisk realism 13

6. Etiska överväganden 14

7. Resultat och analys 15

7.1 Samverkan 15 7.1.1 Regelverk 16 7.1.2 Organisatoriska förhållanden 20 7.1.3 Synsätt 22 7.2 Makt 26 7.3 Handlingsutrymme 27 8. Diskussion 29

8.1 Regelverk, organisatoriska förhållanden och synsätt 29

8.2 Makt och handlingsutrymme 31

8.3 Metoddiskussion 32

8.4 Studiens betydelse för socialt arbete 32

Referenslista 33 Bilagor 36 Tabeller 36 Citat 41 Skola 41 Socialtjänst 42 Enkät 43 Samtyckesformulär 43 Enkätfrågor 45

1

1. Inledning

I dagens samhälle är samverkan som arbetsform en nödvändighet och aktörer inom flera verksamheter är skyldiga att samverka med varandra (Danermark & Kullberg, 1999). Skolpersonal möter barn med olika förutsättningar och behov varje dag. Barnens behov varierar i omfattning och komplexitet vilket kräver ett bredare stöd där insatser samordnas från flera olika organisationer och professioner (Buckley, Carr & Whelan, 2011; Dunlop & Holosko, 2004; refererade i Nordström, 2016). Skolan beskrivs vara av stor vikt för barn i utsatta situationer, där skolan kan vara en fristad. Forskning har även visar på att skolframgång är den starkaste skyddsfaktorn för barn (Skolverket, 2020). Skolverket (2020) beskriver bland annat vanliga varningstecken på att barn far illa eller lever under dåliga hemförhållanden, såsom skolk och koncentrationssvårigheter, samt att det kan vara svårt att märka då barn visar sin problematik på olika sätt eller inte alls genom att dölja den. När ett barn har det otryggt hemma kan skolans stöd innebära att skolpersonal får handledning i att ha ett nära samarbete med familjen, elevhälsan involveras och att en struktur skapas för eleven under vistelsen på skolan eller förskolan. Skolverket (2018) visar på att kostnaderna för elevvård och elevhälsa har ökat genom åren, från 2009 till 2018 ökade kostnaderna per elev med 62%. Den ökade kostnaden kan tolkas som att skolor arbetar mer och bättre för att möta elevers behov av vård och stöd, genom att bättre fånga upp och förhindra problem tidigt. Ökningen kan också antas betyda att antalet elever som behöver stöd har ökat, vilket i så fall skulle kunna argumenteras härröra ur uppsvinget av medvetenhet och kunskap kring psykisk ohälsa.

Barn och unga som av olika anledningar behöver stöd och hjälp erbjuds ofta olika insatser från olika verksamheter under samma tidsperiod. Utifrån en helhetssyn på barnets situation är det viktigt att barn och familj fått rätt insatser i rätt tid samt att samverkansprocessen, det vill säga utredning, bedömning, genomförande och uppföljning, ska fullföljas på ett bra och rättssäkert sätt (Socialstyrelsen, 2013). Ansvaret för att samverkansprocessen sker på ett rättssäkert sätt ligger på verksamhetsledningen hos socialtjänst och hälso- och sjukvård som arbetar med barn. Socialstyrelsen har genom utvärderingar och uppföljningar konstaterat att det finns brister inom omsorg för barn som är i behov av flera insatser samtidigt. Tydliga mål, ansvarsfördelning, uppdrag och förståelse för varandras uppdrag är förutsättningar för en god samverkan (Socialstyrelsen, 2013). Socialtjänsten ska utforma och genomföra insatser tillsammans med den enskilde och samverka med andra samhällsorgan, organisationer eller andra föreningar vid behov av samverkan, enligt 3:5 Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Det finns alltså lagstadgat att socialtjänsten förväntas samverka med andra vid behov. Enligt 5:1a SoL ska socialnämnden samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Nämnden ska även aktivt verka för att samverkan kommer till stånd enligt 5:1a SoL. Det är alltså socialnämndens plikt att aktivt sträva efter samverkan och att det fungerar.

Tidigare forskning visar på att det finns och krävs ett samarbete mellan socialtjänst och skola, för att uppnå målet att stödja och hjälpa barn och unga såväl innan, under som efter det hänt något (Bucci & Reitzammer, 1992; Widmark, Sandahl, Piuva & Bergman, 2011; 2013). Studierna visar å andra sidan också på att trots att samverkan är väsentlig, är den svåruppnådd och kan ofta misslyckas på grund av bristande koordination mellan yrkesgrupper då ansvar och planering blir otydligt (Widmark m.fl., 2011). Bland yrkesgrupper har det pågått en ökad professionalisering, exempelvis att akademisk examen krävs, legitimering och att verksamheter ska bygga på en vetenskaplig grund. Professionaliseringen innebär en ökad kompetens inom yrkesgrupperna, men innebär samtidigt att nya hinder skapas för samverkan, exempelvis striktare regleringar och olika maktförhållanden mellan professionerna. Professionaliseringen innebär en större klyfta i kunskapsbaser, vilket således kan leda till större maktskillnader (Ek, Isaksson & Eriksson, 2017)

2 samt att handlingsutrymmet påverkas av professionens ramar och regleringar (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Samverkan har därför visat sig vara svårare än väntat att få till stånd då samverkan inte endast löser problem, utan även skapar nya problem (Danermark, 2004). Trots uppsvinget för samverkan under 80-, och 90-talet har arbetet med samverkan inte genomgått någon markant förändring, det utförs idag med ungefär samma utgångspunkt som då. Med utgångspunkt i att samverkan är ett komplext och mångsidigt fenomen, är det viktigt att förstå vad det är som leder till att samverkan brister i praktiken. Nästan all forskning om samverkan i Sverige utgår från Danermarks samverkansteori, liksom denna studie. Vi har dock även valt att lägga till begreppen makt och handlingsutrymme, då vi anser att samtliga begrepp är av stor vikt för det professionella arbetet såväl som för samverkan.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur samverkan upplevs fungera mellan socialtjänst och skola inom ett län i Sverige gällande barn som far illa, misstänks fara illa eller redan är aktuella inom socialtjänsten. Studien utgår ifrån samverkan enligt Danermarks teori, samt makt och handlingsutrymme, för att undersöka om nödvändiga områden för samverkan förekommer i praktiken.

Frågeställningar:

● Hur ser sambandet ut mellan organisationstillhörighet och synen på samverkan avseende regelverk, organisation och synsätt?

● Hur ser sambandet ut mellan synen på samverkan avseende den upplevda makten och det upplevda handlingsutrymmet?

● Vad efterfrågas av respondenterna för en fungerande samverkansprocess?

2.1 Definitioner

Socialtjänst/socialsekreterare: avser verksamheten socialtjänst i de kommuner som ingår i länet för studien. Avser yrkesverksamma med titlar som socialsekreterare, enhetschefer, handläggare och utredare med fokus på barn, ungdom och familj. I arbetet kommer vi genomgående att benämna yrkesgruppen som socialsekreterare.

Skola/skolpersonal: hänvisar till de yrkesverksamma inom grundskolan, antingen inom lärarkåren som ämneslärare, fritidspersonal, elevassistent och övrig personal som kommer i kontakt med barn, eller elevhälsoteamet som består av kurator, psykolog, skolläkare, skolsköterska, och specialpedagog.

3. Tidigare forskning

I detta kapitel redovisas tidigare forskning om samverkan och barns behov av en fungerande samverkan mellan socialtjänst och skola.

3.1 Barns behov av interorganisatorisk samverkan

Skolpersonal möter i sitt dagliga arbete barn med olika förutsättningar och olika behov. Barn kan ha omfattande och komplexa behov vilket kräver ett bredare stöd från olika professioner där insatser samordnas (Buckley, Carr & Whelan, 2011; Dunlop & Holosko, 2004; refererade i Nordström, 2016). Komplexa behov är en multiproblematik som kan innebära somatisk-, och

3 psykisk ohälsa, svårigheter i skolan, bristande familjeförhållanden eller beteendeproblematik (Nordström, 2016). Enligt Barns behov i centrum, BBIC, är skyddsfaktorer av stor vikt för barnets hälsa och välmående. En välfungerande skolgång samt utbildning är båda betydande skyddsfaktorer för att förhindra och motverka psykosociala problem hos barnet. En försämrad skolgång kan tyda på brister i barnets livssituation. Koncentrationssvårigheter kan till exempel vara en konsekvens av brister i omsorgen eller att barnet har utsatts för våld. Bristande skolresultat och behov av särskilt stöd lyfts också vara vanligare bland barn som far illa (Socialstyrelsen, 2018). Det finns därför tecken hos barn som kan visa på att någonting inte står rätt till hemma som bör upptäckas i tidigt skede, men det krävs också utbildad och uppmärksam skolpersonal. Då det är i skolan som tidigare tecken kan uppmärksammas blir det extra viktigt att skolpersonal kan förmedla informationen till en socialtjänst som kan ta ärendet vidare. Det kan argumenteras för att det saknas konkret information och stöd till skolpersonal om hur de bemöter och stödjer barnen som kan tänkas behöva ytterligare stöd. Söderbergs (2016) studie visar på att det är viktigt att tidigt upptäcka barn som befinner sig i riskfyllda miljöer som kriminella kretsar eller brottslig verksamhet för att snabbt sätta in insatser från skola och socialtjänst för brottsprevention. Flera samverkansmodeller är framtagna av Socialstyrelsen för att arbeta med och stödja barn. För brottsprevention finns SSPF - skola, socialtjänst, polis och fritid, vilken Söderberg (2016) har studerat, liksom SAMS modellen för barns skolgång. Omplacering innebär ofta ett skolbyte för barn och unga, därför har Socialstyrelsen (2018) tagit fram SAMS, samverkan: socialtjänst – skola, för att arbeta mot en obruten skolgång. Samverkansmodellen är framtagen för att underlätta samverkan mellan socialtjänst och skola för att säkra barns rätt till utbildning och skolgång.

Barn och familjer i behov av hjälp kan upptäckas tidigare genom att skolans elevhälsa arbetar förebyggande (Sorbring & Bolin, 2017a). En viktig förutsättning för att barn får hjälp är att det finns vuxna på plats i skolan som kan identifiera barnets behov av stöd. En annan möjlighet för barnet är att själv söka hjälp, det finns enligt Bolin och Sorbring (2017b) flera olika faktorer och användningsegenskaper hos ett skolbaserat socialarbetarteam som kan främja att barnen själva söker stöd. En egenskap som främjar att barn söker stöd är att socialarbetare har en daglig närvaro i skolan och att de deltar i aktiviteter med eleverna eftersom det leder till att det skapas relationer mellan socialarbetare och elev. Socialarbetarens närvaro och synlighet i skolan miljö gör det även lättare för barnen att själva närma sig och prata med dem (Bolin & Sorbring, 2017b). För att ett barn själv ska kunna söka hjälp behövs alltså en viss relation och förtroende till den person som barnet vänder sig till. Barn som har förtroende till skolpersonal i högre utsträckning kommer enligt Trygged, Backlund och Elofsson (2013) från resursstarka hem med två föräldrar, förtroende till föräldrar eller en svensk bakgrund. Barn som lever under bättre förhållanden med bättre förutsättningar känner med andra ord mer förtroende för vuxna i skolan (Trygged m.fl., 2013) vilket kan innebära att barn som lever under sämre förhållanden i lägre utsträckning känner förtroende för skolpersonal. Det sämre förtroendet till skolpersonalen kan tänkas leda till att barnet inte själv söker hjälp och därför inte får den hjälp den behöver. Det är därför av stor vikt att skolan lyckas upptäcka barn som far illa och anmäler oro till socialtjänsten enligt deras anmälningsplikt som regleras i 14:1 SoL som är en del av samverkan mellan skola och socialtjänst.

3.2 Samverkansaktörer

Basic (2018) nämner att individens egen moral och sätt att tala kan påverka samverkans utfall mellan aktörer inom svensk ungdomsvård där en viktig faktor för att samverkan ska fungera är personliga relationer. Därefter lyfts emotioner som en viktig funktion i den sociala interaktionen mellan individer för att samverkan ska fungera. Danermark (2000; 2004) menar å andra sidan på att personkemins funktion ofta överdrivs och att dess inverkan inte är lika stor på samverkansfunktionen, utan att det istället är andra strukturella förutsättningar (se teoretisk ram)

4 som saknats och att samverkan därför inte fungerat. När de grundläggande förutsättningarna inte är på plats kommer påfrestningar bli stora och utlösa irritation och spänningar som försvårar samverkan, det är alltså inte personkemin i fallet som brister. Ytterligare menar Danermark (2000; 2004) på att myten om personkemi leder till förödande konsekvenser där skulden läggs på medarbetarna när samverkan misslyckas, när det i realiteten är ledningens skyldighet att skapa de rätta förutsättningarna för samverkan. Enligt Basic (2018) är officiella möten och organisationsavtal för samarbete inte viktiga för samverkan då metoder som dessa inte är nyckeln till en framgångsrik samverkan. För en lyckad samverkan behöver aktörerna förstå varandra och respektives mål, arbetsmetoder och motivationer. Att flera professionella deltar i möte stimulerar en framgångsrik samverkan. Faktorer som däremot kan skapa problem i samverkan är när utomstående parter som föräldrar eller ungdomar är närvarande i situationen. De utomstående parterna kan vilja eller försöka delta, påverka eller hindra att ett visst arbete genomförs mellan organisationerna.

Via fokusgruppsintervjuer med enhetschefer och personal, inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skolsektorn, visar Widmark m.fl. (2011) att hinder vid samverkan förekom vid ansvarsfördelning, förtroende och det professionella mötet, ofta på grund av brist på tydlighet. Det stora ansvaret för samverkan föll på personalen, vilket försämrade samverkan enligt nämnda brister. Samverkan var som mest framgångsrik i de fall förvaltning eller ledning i form av chefer eller gruppledare hjälpt till att samordna ansvarsfördelningen (Widmark m.fl., 2013). Ansvarsfördelning är väsentlig för att neutralisera maktpositioner och klargöra beslutsrätten i ärendet. Ek m.fl. (2017) menar på att samverkan således kan bli problematisk utifrån de maktpositioner som uppstår mellan myndigheter som socialtjänst, skola och BUP och att en gemensam kunskapsbas därför behöver utvecklas. Den gemensamma kunskapsbasen bör kombineras med sociala, pedagogiska och psykologiska perspektiv.

Forskning har genomförts i USA (Bucci & Reitzammer, 1992) i syfte att visa på konsekvenserna av den samhällsförändring under tidigare år som inneburit att socialt arbete blivit en större del av samhället. Förändringen innebar även att lärare fick nya ansvarsområden och förpliktelser i sin yrkesroll i syfte att stödja och hjälpa barn. Den förändring som Bucci och Reitzammer (1992) kunde se redan under 90-talets början har fortgått och är aktuell än idag. För att förbättra skolors och samhällsbyråers arbete i att stödja elever anser forskarna att det behövdes bland annat förändringar i lärarprogrammen där ny och ytterligare kunskap samt förståelse för arbetet med människor skulle bidra till att förbättra stödarbetet (Bucci & Reitzammer, 1992). Den förändring som skett i skolorna i USA kan även ses ha skett i Sverige; allt mer fokus läggs på prevention och att tidigt upptäcka barns behov, vilket blir en stor del av skolans ansvar då barn spenderar majoriteten av sin tid i skolan.

Germundsson (2011) genomförde en studie i syfte att belysa och förstå skillnaderna i hur professionerna socialarbetare och lärare ser på varandra och upplever samverkan.

Författaren visar att det krävs tillit för att samverka, att man inte samverkar med en part som man inte litar på. Tillit visas bygga på kunskap om varandra och att kunskapen utvecklas i kommunikationen mellan de olika parterna. Resultatet visar på att lärare har fler negativa associationer till socialsekreterare än vad socialsekreterare har om lärare. Lärare associerar negativa kategorier som lagar/regler, sekretess, svårt/tungt uppdrag, och bristande kommunikation. Positiva associationer lärare gör för socialsekreterare är insatser/stöd, kompetens, samarbete/samverkan och kommunikation. Socialsekreterare har både fler positiva och färre negativa associationer om lärare. Negativa associationer om lärare är samarbete/samverkan och okunskap/oförståelse. De positiva associationerna som görs om lärare är engagerade, viktiga, pedagoger, kompetens, kontinuerlig kontakt och stödja/vägleda. Att socialsekreterare ses med

5 negativa associationer beskrivs inte höra till individen, utan socialt arbete i stort; där den negativa bilden hänger samman med att socialsekreterare styrs av lagar, regler och sekretess. Skolan roll och uppdrag i samhället är “för alla”, vilket innebär att socialsekreterare har egen erfarenhet och kunskap om skolan som såväl lärare, medan socialtjänsten endast är “för vissa” utifrån lagstadgar. Att socialtjänsten är för vissa innebär således att majoriteten av lärare saknar egen erfarenhet och kunskap om socialtjänsten och socialsekreterare. Utifrån roller och uppdrag framkommer i studien att det råder okunskap bland lärarna kring socialsekreterares förutsättningar och organisatoriska förhållanden. I studien lyfts även att socialsekreterare i många fall upplever att lärarna saknar kunskap kring socialsekreterare och deras arbetsfält, vilket till skillnad från strikta lagar är en upplevelse av lärarnas kunskaper och egenskaper som person. Situationen kan förbättras genom kunskapsöverföring i kommunikation, vilket även bidrar till en tillitsfull och framgångsrik samverkan (Germundsson, 2011).

4. Teoretisk ram

Studiens syfte är att undersöka hur samverkan upplevs fungera mellan skola och socialtjänst, därför lämpas Danermarks (2000; 2004; Danermark & Germundsson, 2007) samverkansteori för att tydligt kategorisera och analysera olika faktorer. De olika delarna av samverkan som Danermark (2000; 2004; Danermark & Germundsson, 2007) berör i sin teori är regelverk, organisatoriska förhållanden samt synsätt. Samtliga delar av samverkan används som variabler i enkätundersökningen för att jämföras och diskuteras i en analys. Utöver Danermarks samverkansteori kommer även begreppet makt och handlingsutrymme att användas, vilka bidrar till den helhetliga förståelsen av hur samverkan upplevs och fungerar mellan organisationerna. Samtliga begrepp är vad vi sett som delar av samverkan och påverkande faktorer för mötet mellan människor. Begreppen och teorin används i enkäten där frågor ställs om den upplevda makten eller handlingsutrymmet utifrån frågor om vem som tar det stora ansvaret i ett visst ärende eller hur respondenterna ställer sig till sekretess och anmälningsskyldigheter. Det är med hjälp av samtliga begrepp som mekanismerna bakom samverkan och mötet mellan människor kommer förklaras och förstås.

4.1 Samverkan

Samverkan handlar enligt Danermark (2004) om att arbeta tillsammans om eller för någonting med ett specifikt syfte. En föreställning om vad som specifikt ska arbetas för behövs, exempelvis att arbeta för och fokusera på barn med beteendestörningar. Grundläggande för samverkan är att de handlingar som görs i samverkan har en gemensam intentionalitet som riktar sig mot objektet för samverkan, det vill säga att samverkansparter har samma motiv eller mål som ska uppnås med hjälp av samverkan. Syftet med samverkansprocessen och skäl till att samverka är bland annat att arbetet ska bli bra för klienten och att individer fångas upp för att undvika att de faller mellan stolarna. Andra skäl till samverkan kan vara att det inte ska vara möjligt för individer att på ett otillbörligt sätt utnyttja välfärdssystemet, eller att undvika dubbelarbete med hjälp av samverkan. Det är viktigt att skälet för samverkan definieras i ett tidigt skede oavsett motiv för att arbetet ska bli bra. Danermark och Germundsson (2007) belyser tre dimensioner som för samverkansprocessen är av central betydelse: regelverk, organisatoriska förhållanden och synsätt. Det finns olika stödjande och försvårande faktorer för samverkan inom samtliga dimensioner.

4.1.1 Regelverk

Regelverk innefattar lagar, förordningar, anvisningar och informella regelsystem (Danermark & Germundsson, 2007). Skilda regelverk mellan aktörerna ger ramar för och bestämmer delar av samverkan (Danermark, 2000). Regelverk anger vilket ansvar respektive verksamhet har genom

6 lagar och förordningar. Beslutsbefogenheter kan delegeras, men ansvaret ligger ändå hos tilldelad aktör. Regering och riksdag anger var ansvaret ligger med hjälp av lagstiftning och därför möts ofta aktörer i samverkan med olika typer av ansvar. Individer som frångår sitt eget ansvarsområde och kliver in på någon annans ansvarsområde kan orsaka problem i samverkan, vilket kan uppstå på grund av att aktörer möts med ojämlika roller grundat i deras olika typer av ansvar. För att förebygga missförstånd och problem i samverkan bör man i tidigt skede klarlägga ansvarsområden och förtydliga vilka regelverk som styr arbetet samt på vilket sätt arbetet påverkas (Danermark & Germundsson, 2007). Regelverk styr de inblandade aktörerna, utifrån deras organisationstillhörighet och roll i samverkan. Organisationerna, och individerna inom organisationerna, blir underkastade regelverken lagar och förordningar, exempelvis att SoL respektive Skollag (2010:800) styr socialtjänstens respektive skolans arbete. Aktörerna får genom regler inom organisationen och anvisningar från centrala instanser, exempelvis Socialstyrelsen, påbjudna direktiv (Danermark, 2000). Interna regler hos en aktör gällande hur arbetet ska utföras kan krocka med den andra aktörens interna regler (Danermark & Germundsson, 2007).

Ett annat hinder i samverkan kan vara att aktörer intar ett förhållningssätt med tankegången att “så har vi alltid gjort”. Det finns ett stort behov av att tydliggöra vad regelverket egentligen tillåter, och det är viktigt att granska hur informella och formella regelverk skiljer sig i tidigt skede i samverkansprocessen. Aktörer hävdar inte sällan att regelverk såsom lagar hindrar dem från att arbeta på ett specifikt sätt trots att det i vissa fall inte stämmer. Danermark och Germundsson (2007) menar att synsättet om att lagar hindrar arbetet visar på en ovilja att förändra arbetssätt och rutiner, eller att det förekommer en okunskap om vad som faktiskt gäller, därför är det viktigt att tydliggöra vad lagen egentligen tillåter och innebär för arbetet. Danermark och Germundsson (2007) hävdar att exempelvis sekretess ofta inte är ett så stort hinder som den tillskrivs vara. De hinder i sekretessen som antas existera visas ofta vara färre om aktörerna noggrant i planeringsstadiet granskar vilken information som behöver delas och på vilket sätt regelverk hindrar att informationen delas.

4.1.2 Organisatoriska förhållanden

Danermark (2000) talar om organisatoriska förhållanden för samverkan och beskriver vilka förhållanden som krävs i en organisation för att samverkan ska fungera. Det finns många olika organisationer och institutioner i samhället, men de organisationer som berörs av studien har tydlig mänsklig kontakt. Socialtjänst och skola hör till människobehandlande organisationer. I organisationerna finns inga rätt eller fel, tjänsterna utgörs istället av värdeladdade och moraliska bedömningar, som kan ligga hos den yrkesutövande men även i samhället (Svensson, m.fl. 2008). Människobehandlande organisationer kan ofta upplevas ha en omfattande arbetsbelastning där aktörerna känner att de inte hinner med sina uppgifter då de har mycket att göra. Svårigheter i samverkan skapas ofta av resursfrågor avseende arbetsbelastning såväl som ekonomi och budget inom organisationen. Ekonomiska neddragningar kan bidra till att samverkan prioriteras lägre (Blomqvist, 2012). Enligt Danermark (2000) är det nödvändigt för de organisatoriska förutsättningarna för samverkan att: de organisatoriska strukturerna i samverkan är klargjorda om var de kommer ifrån, vem som har rätt fatta beslut om vad och var besluten fattas, delegera beslut när det är möjligt och lämpligt, ge klara beslutsmandat och förse med erforderliga resurser, och redogöra för skillnader i den politiska styrningen.

Hur och var beslut fattas påverkas av bland annat på organisationens kultur och vilken organisation det gäller. Inom olika organisationer i samverkan finns olika beslutsbefogenheter vilket kan skapa problem när gemensamma beslut ska fattas (Danermark, 2004). Den som fattar beslut innehar ofta en högre position, exempelvis en chef. Arbetet skulle kunna effektiviseras om medarbetare skulle få klartecken från någon i gruppen, exempelvis en gruppledare. Ofta behöver medarbetare övertala

7 den som sitter högre upp i position om beslutet vilket kan göra att arbetet blir ineffektivt och ta längre tid. För att aktörernas förväntningar inte ska vara felaktiga är det centralt att innan samverkan påbörjas klargöra frågan om beslutsmandat, det vill säga om vad man får och inte får fatta beslut om (Danermark, 2011). Brister i förtroendet mellan ledning och arbetare kan bli en onämnd faktor till att beslutsrätten inte delegeras. Vidare är ledningen skyldig att tillgodose gruppen med de kunskaper och resurser som krävs för att verkställa de beslut som gruppen fått rätt att fatta, samtidigt har gruppen en skyldighet att informera ledningen om de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap. Arbetare kan uppleva att de utför någon annans arbete då de fått beslutsrätt om ett område då det är chefen som fått tid och betalt för att fatta samtliga beslut men istället har valt att delegera det till sina arbetare (Danermark, 2004).

Möjligheten till samverkan påverkas av att vissa organisationer är mer politiskt styrda än andra. Danermark (2004) påpekar att en stark politisk styrning präglar socialtjänstens arbete, då lokala politiker fattar beslut om viktiga behandlingsåtgärder, till exempel omhändertaganden enligt LVU eller behandlingshem. Till skillnad från socialtjänsten har den politiska styrningen ingen direkt påverkan på det dagliga arbetet för lärare. Sedermera menar Danermark (2004) att graden av politisk styrning påverkar samverkan genom att ju mindre politisk styrning, desto högre frihetsgrad finns för de inblandade yrkeskategorierna. Mötet som sker i samverkan mellan organisationer kan emellertid leda till problem på grund av de olika frihetsgraderna hos yrkeskategorierna.

4.1.3 Synsätt

Med synsätt menas berörda aktörers syn på objektet för samverkan. Å ena sidan kan skilda synsätt innebära en kompetensutveckling då olika kunskaper och perspektiv kring ett objekt kan utbytas och kan därför leda till att en helhetssyn på klientens situation kan nås (Danermark & Germundsson, 2007). Det finns olika teorier om människan som kan komplettera varandra till en helhet, exempelvis kan biologiska, psykologiska och sociala perspektiv om människan mötas i samverkan kring en klient. Skilda synsätt och teorier kan å andra sidan komplicera samverkan och innebära ett hinder om det blir en kamp om dominans och vilket perspektiv som anses vara viktigare eller mer relevant (Danermark, 2000). Att utveckla en samsyn på objektet för samverkan och arbetssättet är en främjande faktor för samverkan då det kan leda till att aktörer uppträder enhetligt gentemot klienten (Danermark & Germundsson, 2007). Det råder sällan en samsyn eller enighet om vad som är sanning då olika teorier konkurrerar mot varandra. Det kan vara svårt för aktörerna att förstå varandra om synsätten inte klargörs och motiverar deras sätt att agera i samverkan. Aktörernas ställningstagande och perspektiv påverkar synen på problemet och hur det ska angripas. Att klargöra synsättet och varandra syn på problemet kan förbättras samsynen och således förbättra samverkan. Ett annat problem som kan stötas på i samverkan är att aktörer talar olika “språk”. Olika yrkeskategorier använder olika språk där en viss språklig jargong och begrepp används som kan anses vara obegripliga för andra och kan därför skapa irritation. Att ifrågasätta betydelsen av ett begrepp kan kännas som att blotta sin okunskap och därför drar sig flera för att göra det vilket i sin tur kan leda till missförstånd och således problem i samverkan (Danermark, 2000).

4.2 Makt

Danermark (2004) väljer att tala om makt utifrån ett relationellt maktperspektiv, där makten finns i relationen och mötet mellan människor och inte som en fast egenskap hos individen själv. Vanligtvis talas det om att individer “har makt” eller att det är i dennes “makt att göra något”. Danermark (2004) lyfter ett exempel på en samverkanssituation där en läkare och socialarbetares ord väger olika, läkaren har huvudansvaret för patientens vård och har därför makt avseende vårdbeslut. Läkaren kommer senare att diskutera fallet med andra läkare som har mer erfarenhet

8 och överordnad ställning, där kommer läkarens ord inte längre ha samma tyngd. Exemplet visar tydligt på hur makten är bunden till det relationella i situationen, det är alltså externa faktorer som påverkar relationen. Det är först i relationen som externa faktorer blir verksamma, vilket även innebär att lagstiftning, yrkesstatus, kunskap, hierarkisk ställning och kön spelar roll. Att aktörer med olika typer av ansvar möts kan leda till ojämlika roller eftersom de möts med olika typer av kunskaper, synsätt, status och makt. Det kan uppstå problem kopplat till ansvar och makt när en aktör försöker bestämma i frågor som inte ingår i dennes ansvarsområde (Danermark & Germundsson, 2007). Det är därför viktigt att i ett tidigt skede av samverkan fördela rollerna och att ansvar klargörs, då det genom ett klargörande blottlägger maktförhållande (Danermark, 2004). Likt Danermark beskriver Börjesson och Rehn (2009) begreppet maktförhållanden vilket syftar till hur makten är fördelad mellan olika parter och vem som kan ha en otvetydig makt över andra. Författarna menar på att den part som besitter den otvetydiga makten med hjälp av makten kan tvinga den andra till att göra någonting, men också hålla den från att göra någonting. Författarna menar även på att maktförhållandet kan antas vara kontextbundet, som en enkel avgränsad relation, vilken kan studeras i det lokala såväl som i ögonblicket.

4.3 Handlingsutrymme

Svensson m.fl. (2008) beskriver begreppet handlingsutrymme utifrån det en yrkesverksam kan och inte kan göra i sin yrkesroll. En individs handlingsutrymme påverkas av de lagar, regleringar och organisatoriska restriktioner som förekommer gällande individens yrkesroll. Handlingsutrymmet påverkas även av yrkesrollens uppdrag, individens värderingar och erfarenheter. Författarna förklarar således handlingsutrymme som det ramverk en yrkesverksam har att handla inom. Det är organisationen som sätter vissa ramar för uppdraget medan individen bär på den professionella kunskapen och erfarenheterna. En socialarbetare möter en klient som människa, men socialarbetaren har även sitt handlingsutrymme begränsat utifrån de ramar organisationen satt upp för uppdraget. Det innebär således att socialarbetaren kanske vill och önskar kunna göra mer för klienten, men utifrån det uppdrag och ramverk som organisationen skapat blir handlingsutrymmet begränsat till vissa specifika åtgärder och stöd. Det finns inte ett för stort handlingsutrymme, då arbetsuppgiften skulle vara oklart utan riktlinjer eller mål utifrån uppdraget. Medborgare har inte heller fritt handlingsutrymme, då handlingar påverkas och begränsas av lagar, normer och förväntningar (Svensson m.fl., 2008).

5. Metod

I följande kapitel beskrivs den metod och tillvägagångssätt som använts under studiens gång. Kapitlet är uppdelat i 4 delar där studiens litteratursökning, datainsamlingsmetod, analysmetod och vetenskapsteoretisk utgångspunkt beskrivs och redogörs för.

5.1 Litteratursökning

Sökord som använts för att få fram vetenskapliga artiklar till studiens forskningsöversikt är: a. Barn, child*, kid*, student*, juvenile, child welfare services, elev*

b. Skola, skol*, school*, studies, teacher*, lärar* c. Socialtjänst*, social work*, social service*

9 Sökorden kombinerades exempelvis genom (collaboration* AND social service* AND school*). Ytterligare sökord uppkom från liknande studier eller litteratur, liksom att resultat som valdes ut som relevanta ledde till en vidare sökning via deras nämnda sökord. Några av samtliga sökord var: young people, behaviour problems, obstacles to collaboration, perceptions, management, och holding environment. Sökorden har använts i olika kombinationer på databaserna Swepub, Primo, International Bibliography of the Social Sciences (IBSS), Sociological Abstracts, PsycINFO, Social Service Abstract, PubMed Central och DOAJ. Utöver databaserna användes även Google och Google Scholar. Sökningen pågick under perioden 2020-01-27 – 2020-01-30 och resulterade i 25 relevanta verk för ämnesområdet, varav några verk, som till exempel av Danermark och Germundsson, ledde till specifika sökningar på författarna för att få fram mer litteratur på ämnet. En ny sökning genomfördes kring den 2020-03-26 med variationer av sökordet ”samverka” (d) och gav ytterligare två resultat till studien.

För att få fram vetenskapliga artiklar och avhandlingar har exkluderings- och inkluderingskriterier använts, bland annat har kriteriet ”peer-reviewed” använts för att säkerställa trovärdighet. Kriterierna ”svenska” och ”engelska” har inkluderats för att få fram relevanta artiklar i Sverige eller internationella artiklar på engelska. Ingen gräns sattes för publikationsdatum i sökningen vilket genererade fler studier över en lång tidsperiod. De studier som inkluderades var publicerade 1990–2018. Generellt gav varje sökning många resultat, omkring 200–300, men majoriteten av de resultat som kom upp fokuserade på klientens behov och utveckling, barns utbildning i skolan eller socialarbetare under utbildning och exkluderades därför från sökningen. Vissa artiklar handlade om samverkan men hade inriktningar som inte stämde överens med studiens syfte vilket medföljde att de exkluderades. Urvalsprocessen i sökningen av tidigare forskning innebar att flera artiklar hittades på flertalet databaser. Samtliga artiklar sparades för en noggrannare läsning, där de irrelevanta artiklarna för studien sedermera exkluderades. Artiklarna som valts ut till studien har också inriktningar som inte helt stämmer överens med studien syfte men som ändå varit användbara gällande närliggande områden.

5.2 Urval

Studiens population är 607 respondenter från skolor och socialtjänst inom ett län i Sverige. Syftet var att genomföra en totalundersökning över hela länet för att ge all skolpersonal och socialsekreterare chans att svara på enkäten. Eliasson (2018) beskriver totalundersökning utifrån syftet att undersöka hela gruppen. För att studien inte skulle bli för stor, fokuserar studien endast på skolpersonal och socialsekreterare inom ett län och inte hela landet. Det var frivilligt att delta, vilket innebar att en stor del av populationen avstod från att delta. Det bör dock anmärkas att det inte gick att få kontakt med deltagare inom alla kommuner i länet, vilket resulterade i ett målinriktat bekvämlighetsurval. Vissa av kommunerna hade skolpersonal och socialsekreterares kontaktuppgifter i form av e-postadresser offentligt på kommunens hemsida, men ett flertal hade inte kontaktuppgifterna offentligt varför vi kontaktade kommunerna eller någon inom organisationerna och bad om kontaktuppgifter till relevanta deltagare. Flera kommuner skickade

Överföra kontaktuppg. till ORU Survey Samla alla kontaktuppg. i Excel dokument Samla in kontaktuppg. från kontaktpersoner (chef, elevhälsoteam, rektor) Kontakta

soc & skolor där endast en kontaktpers on fanns Kontakta kontaktpers oner inom soc & skola Söka

offentliga kontaktuppg. online till soc

& skola Fråga kommuner om kontaktpers oner inom soc & skola Söka

kontaktupp gifter till länets 12 kommuner

10 relevanta kontaktuppgifter till oss, däremot gick några kommuner inte att få kontakt med och därför kunde vi inte få hela målgruppens kontaktuppgifter i vissa kommuner. Urvalsramen för populationen var målinriktat utifrån att skolpersonal och socialsekreterare arbetar nära barn samt samverkan förekommer mellan organisationerna. Deltagarna bör därför besitta den relevanta informationen för studiens syfte och frågeställningar.

5.2.1 Bortfall

Externt bortfall beskrivs av Ejlertsson (1996) som de personer som antingen väljer att avstå eller inte har någon möjlighet att delta i studien. Det var inte alla respondenter i totalpopulationen som gick att kontakta, ungefär 66% av den tänkta populationen gick att få tag på via e-post eller offentliga uppgifter. Vidare beskriver Ejlertsson (1996) olika orsaker till bortfall, däribland deltagarnas motivation vilken anses högst avgörande, frågekonstruktion i enkäten eller andra faktorer som tidsaspekten av att besvara en enkät. För insamling av möjliga deltagare var det inte alla individer som kunde nås eller svarade, vilket innebar att endast 66% av möjliga deltagare inom länet inkluderas i urvalsramen. Av deltagarna i urvalsramen var svarsfrekvensen hos socialtjänsten 36%, vilket motsvarar 61 respondenter av 171 tillfrågade, och 24% av skolpersonalen vilket motsvarar 546 respondenter av 2202 tillfrågade. En anledning till att det externa bortfallet är så pass stort kan bero på att många av respondenternas kontaktuppgifter fanns online, vilket i flera fall visade sig felaktiga eller att respondenten jobbar inom ett annat område än det som efterfrågats. Ejlertsson (1996) beskriver den andra typen av bortfall, internt bortfall, vilket innebär bortfall på enskilda frågor. Det interna bortfallet presenteras i varje enskild tabell där antalet valida fall skrivs som total (N= X). En anledning till det interna bortfallet i studien var att respondenterna ansåg att enkäten innehöll för många frågor, enkäterna innehöll 37 frågor för anställda inom socialtjänsten och 39 frågor för anställda inom skolan. Vi estimerade tiden att svara på enkäten till 7-10 minuter, vilket vissa respondenter ansåg för långt. De respondenter som svarade Nej på om de haft kontakt med den andra organisationen skickades direkt till en sista fråga om varför de inte haft någon kontakt och fick därför inte besvara resterande frågor och tillhör därför det interna bortfallet i tabellerna.

5.3 Datainsamlingsmetod

Studien har en kvantitativ ansats, vilket enligt Hjerm (2014) syftar till att kunna skapa statistik. Att använda sig av kvantitativ metod kan vara bra när forskaren vill säga något om större grupper (Eliasson, 2018), vilket är vad denna studie ämnar göra. Vi valde att basera studien på skolor och socialtjänst i ett helt län i Sverige. För att kunna skapa statistik och kunna uttala oss om samverkan mellan skola och socialtjänsten valde vi att använda oss av en enkätundersökning. Två anpassade enkäter gjordes för respektive målgrupp, det vill säga skola och socialtjänst. Enkäterna hade överlag samma frågor förutom ett fåtal frågor om respondenternas upplevelser av anmälningsskyldighet som skiljde sig åt. En fördel med att använda sig av enkäter är enligt Bryman (2011) att enkäter både är billigare och snabbare att administrera. I studien används en större målgrupp då enkäten når ut till respondenter i kommuner inom ett län i Sverige, vilket gör att en kvantitativ metod blir lämplig för den stora mängden data. Enkäterna var ute för att besvaras i 15 dagar varav 8 arbetsdagar.

Enheterna i studien blir de respondenter som deltar i enkäten. Variabler å andra sidan är det som skiljer åt mellan enheterna (respondenterna). Studien ämnar studera yrkesverksammas syn på samverkan vilket innebär variabler så som makt, handlingsutrymme, kommunikation, synsätt, organisationstillhörighet, regler och lagar. De variabelvärden som används i frågorna är Instämmer helt, Instämmer delvis, Vet inte/har ingen åsikt, Instämmer delvis inte, Instämmer inte alls. I analysen har samtliga värden fått skalan 1-5, där 1 är Instämmer helt och 5 är Instämmer inte alls.

11 Samma variabelvärden förekommer för frågor med värde 1: Mycket bra till värde 5: Mycket dåligt, där värde 3 är Varken bra eller dåligt. Det enkätverktyg som används för att skapa och skicka ut studiens enkät är ORU Survey, vilken underlättar hanteringen av persondata och anonymisering. Efter vissa frågor i enkäten fanns möjligheten att ge ett öppet textsvar eller kommentar till frågan. Till vissa frågor var kommentarsfältet formulerat som en “motivering” och på vissa som “ange gärna ett exempel”, vid frågan om anmälningsskyldighet var fritexten en följdfråga där respondenten efterfrågas om på vilket sätt skolpersonalen inte följer sin anmälningsskyldighet. I slutet av enkäten fanns även möjligheten att “skriva om du har ytterligare tankar, upplevelser eller kommentarer på enkäten”.

5.3.1 Operationalisering

Vi följde den struktur som Danermark lagt ut för samverkan: regelverk, organisatoriska förhållanden, och synsätt. Samtliga begrepp är operationaliserade ur Danermarks teori om samverkan, med tillägg av handlingsutrymme och makt som ett komplement till Danermarks teori. I operationalisering av enkätfrågor är syftet att minimera missförstånd och egna tolkningar av begrepp och fenomen (Eliasson, 2018). Begrepp som samverkan har genom operationaliseringen skrivits om till gemensamt arbete med den andra organisationen (AO) och beskrivs i vissa frågor som ett enskilt ärende. Exempel på en fråga om enskilt ärende: “Jag och AO inom socialtjänsten har ofta samma mål i arbetet med enskilda ärenden”. För att ställa frågor gällande samverkan tillfrågades respondenterna om hur samverkan upplevs fungera överlag, om samverkan ingår i uppdraget, informationsutbytet och det gemensamma målet. Frågor som gäller det organisatoriska förhållandet utgick ifrån respondentens organisation, frågor riktades då på det upplevda uppdraget, ekonomiska resurser, personella resurser, stöd från chef/gruppledare att skapa samverkan. Samtliga frågor om organisationen ämnar ge en bild av hur den yrkesutövande ser på sin organisationstillhörighet, sitt uppdrag och om det finns tillräckligt med utrymme för att skapa en god samverkan. Frågor om regelverk fokuserade på hur strikt styrd respondenten känner sig av lagar, synen på sekretess, ansvarsfördelningen i samverkan, bestämma i andras frågor eller om andra försöker bestämma om frågor i respondentens arbetsområde. Frågor om Synsätt berörde upplevelser av missförstånd på grund av språkanvändning, om respondenten vågar fråga när denne inte förstår något, om olika kunskapsområden förekommer, och om kunskapsområden har någon påverkan och konsekvenser. Synsätt är den del av enkäten som skiljer sig i största grad mellan respondentgrupperna skola och socialtjänst. Personal inom socialtjänsten fick besvara en fråga gällande om skolan uppfyller sin anmälningsskyldighet. Skolpersonalen fick besvara frågor om de gjort en orosanmälan, de känner sig otrygga i att göra en orosanmälan samt om de känner sig säkra på att deras orosanmälan utreds och tas på allvar.

Handlingsutrymme är ett begrepp som förekommer bland yrkesverksamma, men för att operationalisera begreppet och undvika missförstånd delades handlingsutrymme upp i olika frågor. Frågorna formulerades utifrån att respondenten vill göra mer för barn än vad som ingår i uppdraget vilket innebär att handlingsutrymmet är för litet, samt om det finns tillräckligt med kunskap och resurser för samverkan vilket kan påverka om aktören vågar ta ut sitt handlingsutrymme. På samma sida som handlingsutrymme ställdes även frågor gällande maktfördelningen, där respondenten fick svara på om de känner att de har makt att styra planeringen, om de olika yrkesgrupperna har lika stort inflytande i arbetet och hur olika fördelningar av inflytande påverkar arbetet. Vissa av de operationaliserade begreppen och frågorna kan kopplas till flera områden inom samverkan då det ofta är breda fenomen med flera orsaksfaktorer.

12 5.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Med reliabilitet avses hur pålitlig undersökningen är, det vill säga i vilken grad det går att lita på att undersökningen får samma resultat om den upprepas. Utifrån hur mätningarna utförs och bearbetas bestäms reliabiliteten där mätningarna ska genomföras på samma sätt oavsett tid och plats (Eliasson, 2018). För att öka studiens reliabilitet har vi i metodavsnittet noggrant redogjort för hur datainsamlingen och analysen genomförts vilket möjliggör att resultaten kan kontrolleras. Enkäten som studien baserades på finns även som bilaga vilket gör det möjligt att återupprepa studien och kontrollera att undersökningen får samma resultat. Det som dock kan påverka reliabiliteten är studiens låga svarsfrekvens. Om studien upprepas med liknande urvalsgrupp kan resultatet kompletteras och en mindre felaktig förståelse av verkligheten presenteras. Studiens reliabilitet kan utifrån nämnda faktorer argumenteras som relativt hög trots den låga svarsfrekvensen eftersom metoden för datainsamling och analys har redogjorts noggrant.

Med validitet avses studiens giltighet, nämligen om undersökningen i verkligheten mäter det den avses mäta. Studiens förutsättningar för att få en hög validitet ökar ju högre studiens reliabilitet är (Eliasson, 2018). Då studien anses ha en hög reliabilitet ökar det studiens validitet. För att undersökningen ska få en hög validitet bör forskaren enligt (Eliasson) klargöra vad denne avser att mäta vilket vi har tydliggjort i operationaliseringen. För att öka validiteten kan forskaren även enligt Eliasson (2018) försöka få begreppens operationella definitioner och teoretiska definitioner att stämma överens med varandra. Vi har fått våra operationella och teoretiska definitioner att stämma överens med varandra genom att överföra våra begrepp, antaganden och teoretiska förståelse till frågor i enkäten vilket redogörs för i 5.3.1 Operationalisering samt kan kontrolleras i enkäten som återfinns i Bilagor. Data kan utifrån nämnda faktorer argumenteras som valid då vi har mätt det vi avsåg att mäta.

För att kunna hävda att studiens resultat kan generaliseras utöver studiens urvalsgrupp är det viktigt att urvalet är representativt. För att få ett trovärdig representativt resultat för den totala populationen krävs det en randomiserad urvalsgrupp från landets alla län (Bryman, 2011). Resultaten kan bli representativt endast för den population som ingår i urvalet, det vill säga att det endast är generaliserbart till det län eller den organisation respondenterna tillhör. Vi ämnade att utföra en totalundersökning men eftersom alla i målgruppen inte gick att kontakta samt det höga bortfallet blev urvalsgruppen inte representativt vilket i sin tur medför att resultaten inte kan generaliseras. 5.5 Analysmetod

Enkätresultatet har överförts till analysprogrammet SPSS som använts i analysdelen. För att analysera data och dess samband har vi genomfört bivariata analyser med chi2. Multivariata analyser genomfördes för att kontrollera sambanden som framkom vara statistiskt signifikanta i relation till organisationstillhörighet. För att analysera data från enkätinsamlingen har bivariata analyser genomförts för att visa på förhållandet mellan olika variabler, exempelvis mellan att känna sig för strikt styrd av lagar och regler och hur väl samverkan anses fungera. För att fastställa om sambanden mellan variablerna är signifikanta har chi2-test genomförts. Den multivariata analysen visar enligt Hjerm (2014) på förhållandet mellan fler än två egenskaper och ämnar ge en bättre förklaring av fenomenet. I den multivariata analysen har organisationstillhörighet använts som kontrollvariabel för att studera skillnader mellan skola och socialtjänst.

Variabelvärden från olika samverkansområden ställdes emot varandra i analysen för att få en helhetlig bild av samverkan och finna orsaksförklaringar. Värden inom exempelvis regelverk och synsätt ställs mot varandra för att se vad som påverkar vad eller om variablerna säger emot varandra. I tabellerna valde vi även att slå ihop värden som till exempel Bra och Mycket bra till

13 “Bra”, och Instämmer helt och Instämmer delvis till “Instämmer”. Detta för att tabellerna skulle vara lättare att förstå och tolka. Vi slog dock endast ihop värdena i de fall där värdena inte skilde sig allt för mycket. I fåtal tabeller valde vi låta värdena stå ensamma för att redogöra för skillnader mellan dem. I analysen har samtliga värden fått skalan 1-5, där 1 är Instämmer helt och 5 är Instämmer inte alls. Samma variabelvärden förekommer för frågor med värde 1: Mycket bra till värde 5: Mycket dåligt, där värde 3 är Varken bra eller dåligt. Vad som kan förvirra analysen är att vissa frågor ställs med en negativ syn, till exempel “Jag ser sekretess som ett hinder i det gemensamma arbetet med den andra organisationen”. I analysen blir värde 1: Instämmer, vilket nu är det sämsta betyget på frågan och det bästa är värde 5: Instämmer inte alls. Medan i andra frågor som är positivt ställda som “Hur väl anser du att samverkan fungerar med den andra organisationen?” är värde 1: Mycket bra och värde 5: Mycket dåligt. Det innebär att i vissa analyser ställs värdena 1-5 mot varandra med samma innebörd, medan i andra analyser ställs 1-5 mot varandra med motsatt innebörd. Det kan undvikas genom att inte ställa negativt värdeladdade frågor i enkäten, även i SPSS finns möjligheten att vända på värdeordningen.

5.6 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt - Kritisk realism

Den kritiska realismen utgår från en verkligheten oberoende av subjektet, men det är genom subjektets upplevelser och handlingar som verkligheten kan förstås (Stoehrel, 2007). Människans kunskap om verkligheten är alltid begreppsligt förmedlad, det vill säga att fakta är teoriberoende, däremot inte teorideterminerade. All kunskap anses felaktig och öppen för att ifrågasättas och revideras, dock är inte all kunskap lika felbar (Danermark, Ekström & Karlsson, 2018). Seldén (2005) menar att ontologiska påståenden skapar felbara teoretiska antaganden om verklighetens grundläggande ting snarare än att utgöra objektiva sanningspåståenden. Utifrån följande antaganden inom den kritiska realismen ämnar studien att finna kunskap som kan visa sig mindre felbar med hjälp av teori, det är därför ingen objektiv sanning som presenteras utan snarare ett teoretiskt antagande om hur förhållandet ser ut i verkligheten. Danermark m.fl. (2018) beskriver att det grundläggande antagandet inom kritisk realism är att fenomen i verkligheten besitter generativa mekanismer och ett stort fokus ligger på att finna dessa mekanismer. Med mekanismer menas de krafter vilka orsakar händelser och fenomen då saker och ting inte sker slumpmässigt eller utan orsak. Vår studie ämnar till att finna kunskap om samverkan i praktiken och yrkesverksammas förståelse och användning av samverkansmetoder i förhållande till Danermarks samverkansteori. Aspekter ifrån Danermarks samverkansteori används för att beskriva händelser vilka kan indikera på mekanismer i samverkan.

Mekanismerna återfinns i verklighetens domän och blir verksamma i det faktiskas domän när de är aktiverade som händelser och lämnar kvar spår i empirins domän (Brandén, 201). Empirins domän utgörs i studien av respondenternas erfarenheter av samverkan, professionen och mötet med den andra organisationen. Mekanismer kan vara verksamma utan att lämna några spår då det samtidigt förekommer en annan verksam mekanism som motverkar effekterna av den första. Vi ser Danermarks teori som en kartläggning av de mekanismer som förekommer i samverkan. Den kritiska realismens forskning ämnar lämna empirin och söka orsaker i verklighetens domän, för att förklara och finna en väg framåt när verkligheten anses för komplex (Brandén, 2016). Studien vänder sig till erfarenheter och händelser i verklighetens domän i syfte att utforska de mekanismer som Danermark lyfter i samverkansteorin. Inom kritisk realism förekommer begreppet emergens, vilken syftar till att helheten kan vara större eller mer komplex än delarna som objektet består av, det kan vara uppkomsten av något nytt som strukturer, krafter eller mekanismer (Seldén, 2005). Studien utgår ifrån kritisk realism då vi tänker att fenomenet samverkan består av en sorts emergens, där samverkan är ett samlingsbegrepp för alla de delar som behöver fungera i ett gemensamt arbete. Vi tänker att fenomenet samverkan är något större än dess delar, på mikronivå

14 är mötet mellan människor relativt simpelt, men i det stora hela blir samspelet mellan flera professionella ett komplext och svåranalyserat fenomen som skiljer sig åt mellan upplevelser.

6. Etiska överväganden

I dagens samhälle har forskningen en viktig position med stora förväntningar där ett stort fokus riktas mot forskarna. Forskaren besitter ett ansvar över de som medverkar i forskningen samt hur utomstående kan påverkas indirekt av forskningsresultaten (Vetenskapsrådet, 2017). Att göra etiska överväganden innebär att forskaren väger mellan vilka negativa konsekvenser studien kan medföra för de berörda och vikten av kunskapen som kan genereras (Vetenskapsrådet, 2002). För att skydda forskningsdeltagarnas integritet och trygghet beskriver Bryman (2011) fyra etiska principer som forskare ska förhålla sig till: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Genom att göra enkäten anonym och frivillig har vi försökt värna om individens värde som människa och inte som forskningsobjekt. Vi har i enlighet med informationskravet informerat respondenterna om studiens syfte, att den ska nyttjas endast för vår forskning, att medverkan är frivillig, att deras personuppgifter kommer hanteras med konfidentialitet samt att de kommer förbli anonyma. I enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR) används endast e-postadresser för att kontakta respondenter, sedermera förs e-postadresserna in i ORU Survey där de anonymiseras. I enkätens samtyckesformulär och i enlighet med samtyckeskravet informerades respondenterna om att deras medverkan är frivillig och att de när som helst kan avsluta sin medverkan. Ett etiskt dilemma var dock att vi vid 4 tillfällen uppmanade deltagarna att delta i enkäten genom påminnelser vilket skapade irritation hos ett fåtal. Irritationen hos ett fåtal deltagare medföljde att vi valde att inte skicka ut fler påminnelser trots att svarsfrekvensen var låg. För att skydda respondenternas säkerhet och personliga integritet i enlighet med konfidentialitetskravet har vi valt att göra enkäten anonym där alla personliga uppgifter anonymiseras i ORU Survey. Även respondenternas kommun- och länstillhörighet förblir anonymt. Ett etiskt problem var dock att vi behövde ta kontakt med någon på organisationerna och be om e-postadresser i de fall deras kontaktuppgifter inte fanns offentligt. Att lämna ut anställdas e-postadresser var i många fall svårt på grund av GDPR riktlinjer eller moraliska skäl att skydda de anställda. Något som hade kunnat underlätta för respondenterna hade varit en öppen enkät där vi kunnat dela ut en länk, detta efterfrågades av många av cheferna och rektorerna. Att leta fram e-postadresser och försöka övertala chefer kan anses som intrång på personalens säkerhet och integritet, men då vissa kommuner har ute samma information offentligt kan det argumenteras för att det inte finns någon större risk.

Studiens syfte är att lyfta fram hur yrkesverksamma anser att samverkan fungerar, det finns alltså inget annat tillvägagångssätt att genomföra studien på än att vända sig till respondenterna. Det finns inte heller något annat sätt som hade inneburit mindre risker för respondenterna då riskerna i dagsläget är nästintill obefintliga. Utgångspunkten för studien var att från början genomföra en kvalitativ intervjustudie med yrkesverksamma för att på så sätt ta del av deras upplevelser. Men en risk som uppstod var virusutbrottet COVID-19 och dess smitta. De kontaktade verkade motvilliga att delta vilken till viss grad kunde bero på spridningen av det nya viruset, men även en känsla av tidsbrist. Smittan av viruset hade inneburit en extremt stor risk för alla som deltagit i studien. Om en forskare varit smittad hade det kunnat spridas via deltagare och vidare till klienter, närstående, och så vidare. Det hade alltså inneburit en onödig risk för både deltagare, deras klienter och allmänheten i stort. Med grund i detta ändrades studiens metodansats från en kvalitativ intervjustudie till en kvantitativ enkätstudie, för att minska risk för skada och höja svarsfrekvensen.

15

7. Resultat och analys

Studien består av 607 respondenter, varav 546 representerar skolans personal och 61 representerar socialtjänstens personal. Könsfördelningen bland respondenterna visade på att majoriteten som arbetar inom skola och socialtjänst är kvinnor. Inom skolan är 77,8% kvinnor 22% män, och 0,2% identifierar sig som något annat. Inom socialtjänsten är 83,6% kvinnor och 16,4% män. Majoriteten, 95,1% av socialtjänsten har varit i kontakt med skolan gällande något enskilt ärende, liksom har större delen av skolpersonal varit i kontakt med socialtjänsten då de uppmäter 75,1% av skolpersonalen. Signifikanta p värden på 0,000 har i texten avrundats till 0,0005.

7.1 Samverkan

Organisationstillhörighet:

Skola Socialtjänst Totalt

Hur väl anser du att samverkan fungerar med den andra organisationen?

Mycket bra 5,4% 15% 6,5%

Bra 30,5% 66,7% 35%

Varken bra eller dåligt 41,3% 13,3% 37,8%

Dåligt 18,4% 3,3% 16,6%

Mycket dåligt 4,4% 1,7% 4,1%

Total N = 429 N = 60 N = 489

Jag tycker att det gemensamma arbetet med den andra organisationen ingår i mitt uppdrag:

Instämmer 59,1% 62,1% 59,5%

Instämmer delvis 29,7% 24,1% 29%

Vet inte/har ingen åsikt

6,3% 10,3% 6,8%

Instämmer inte helt 3,7% 1,7% 3,5%

Instämmer inte alls 1,2% 1,7% 1,2%

16 Det förekommer ett statistiskt signifikant samband mellan organisationstillhörighet och hur väl samverkan upplevs fungera (X² (4, N = 489) = 46,183, p = .0005). Variabeln “hur väl samverkan anses fungera med den andra organisationen” är ett huvudområde i analysen och kommer benämnas som “hur väl samverkan anses/upplevs fungera” samt samverkans funktion då det är etiketten vi använt i SPSS. Danermark (2004) talar om samverkan utifrån klientens bästa, som att fånga upp barn och tidigt förhindra problematik, att stödja och värna om barnets bästa. Resultaten visar att socialtjänsten generellt har en positivare syn på samverkan än vad skolpersonalen har. Majoriteten av socialtjänsten (81,7%) anser att samverkan fungerar bra eller mycket bra, medan för skolpersonal uppmäter bra eller mycket bra endast 35,9%. Skolpersonalen uppger i högre utsträckning (22,8%) att samverkan fungerar dåligt eller mycket dåligt än vad socialtjänsten gör (5%). En socialarbetare nämner följande om samverkan:

Det kan kännas som att jag informerar om vad vi har erbjudit för insatser från soc. men det känns inte som att "vi arbetar ihop" utan delger info mest. Det är väl bra på sitt sätt men vad leder det till?

Germundsson (2011) lyfter i tidigare forskning att lärare har en mer negativ syn på socialsekreterare i jämförelse med det omvända vilket kan vara en orsak till att samverkan upplevs som sämre fungerande bland skolpersonal än socialtjänsten då en negativ syn på socialtjänsten redan förekommer. Att resultatet skiftar starkt mellan organisationerna, där skolan i högre grad upplever missnöje eller likgiltighet medan socialtjänsten överlag är positiv till samverkan, kan ligga i att organisationerna har olika eller oklara motiv och mål med samverkan. Organisationernas åsikter i att samverkan ingår i deras uppdrag skiljer sig dock endast med ett fåtal procent vilket kan visa tecken på en gemensam intentionalitet, vilket Basic (2018) och Danermark (2011) nämner som en grundläggande aspekt för en lyckad samverkan. Majoriteten av respondenterna (88,5%) tycker helt eller delvis att det gemensamma arbetet med den AO ingår i deras uppdrag. Sambandet mellan organisationstillhörighet och synen på att det gemensamma arbetet ingår i deras uppdrag är däremot inte statistiskt signifikant (X² (4, N = 486) = 12,557, p = .634).

7.1.1 Regelverk

Germundsson (2011) har visat på att skolpersonal/lärare har en negativ syn på socialtjänst och socialsekreterare, utifrån styrning av lagar, regler och sekretess. Resultatet visar inte på något signifikant samband mellan samverkans funktion och strikta lagar och regler (X² (16, N = 483) = 22,731, p = .121). Av respondenternas svar framkommer det att hälften (52,6%) upplever sig strikt styrda av lagar och regler. Det är fler respondenter inom socialtjänsten som uppger att de känner sig strikt styrda av lagar och regler, vilket stämmer överens med tidigare forskning av Germundsson (2011). Trots att respondenter inom socialtjänsten känner sig strikt styrda, är det samtliga som upplever samverkan som bättre fungerande. Danermark (2000) talar om att regelverk kan skapa ramar och bestämma delar av samverkan vilket kan bidra till en tydligare ansvarsfördelning och uppdrag för parterna. Många av respondenterna (52,5%) upplever sig strikt styrda av lagar/regler men att samverkan fungerar bra, vilket stämmer överens med Danermarks (2000) teori om regelverk. Trots det är det en större del (60,3%) som känner sig strikt styrda av lagar/regler och att samverkan fungerar dåligt, vilket kan innebära att regelverken arbetar emot samverkan eller är för strikta för att möjliggöra ett gemensamt arbete.

17 Hur väl anser du att samverkan fungerar med den andra organisationen?

Bra Varken bra eller

dåligt

Dåligt Totalt

Jag känner mig för strikt styrd av lagar och regler:

Instämmer 52,5% 48,3% 60,3% 52,6%

Vet inte/har ingen åsikt 12,5% 21,9% 10,9% 15,7% Instämmer inte 35% 34% 28,7% 31,6%

Totalt N = 483

Jag ser sekretess som ett hinder i det gemensamma arbetet med den AO:

Instämmer 59% 76,9% 70,3% 68,1%

Vet inte/har ingen åsikt 9% 7,1% 5,9% 7,6% Instämmer inte 32% 15,9% 23,7% 24,2%

Totalt N = 483

Jag tycker det är tydligt vem som har ansvar gällande olika områden i det gemensamma arbetet:

Instämmer 75% 43,9% 42% 56,4%

Vet inte/har ingen åsikt 7,5% 22,2% 14% 14,4% Instämmer inte 17,5% 33,9% 44% 29,1%

Totalt N = 480

Ett exempel på regelverk som “sätter käppar i hjulet för ett gott samarbete med barnets bästa i fokus” (Skolpersonal) är sekretessen, som majoriteten (68,1%) av respondenterna anser är ett hinder för samverkan. Det förekommer ett statistiskt signifikant samband mellan sekretess som hinder och hur samverkan anses fungera (X² (16, N = 483) = 44,500, p = .0005). En multivariat analys visar på att det endast är ett statistiskt signifikant samband för skolan (p = .0005), vilket visar på att skolan upplever sekretessen som ett större hinder än socialtjänsten (p = .150). Respondenter från skolan har i öppna frågor angett att återkopplingen till skolan är bristfällig och att de “behöver få mer underlag samt visshet för att göra det bästa för barnet”. Andra respondenter från skolan har uttryckt att skolan förväntas “blotta allt gentemot alla” men att i arbetet mot ett gemensamt mål med socialtjänsten får de endast en del av processen, vilket försvårar skolans arbete och deras frågor om processen “hänvisas ofta till sekretess”. De som anser att sekretessen är tydlig och fungerar mellan socialtjänst och skola har antingen ett personligt ärende där samtycke lämnats, eller har själv arbetat inom socialtjänsten och känner till hur regelverket fungerar. Som Germundsson (2011) menar verkar skolpersonal sakna kunskap om socialtjänstens regelverk och vilka hinder som förekommer, vilket kräver ett förtydligande från socialtjänstens sida i samverkan