Link¨opings Universitet — Institutionen f¨or medicin och h¨alsa Examensarbete, 15 hp — Sjuksk¨oterskeprogrammet 180 HP V˚arterminen 2017
Sjuksk¨
oterskans
erfarenheter av
bedsiderapportering
- En kvalitativ intervjustudie
Nurse’s experiences of Bedside Handover - A qualitative interview study
Rebecka G¨oransson Rebecca Hilcz
Handledare: Kerstin Hartwig
Link¨opings Universitet SE-581 83 Link¨oping, Sweden
Sammanfattning
Bakgrund: Bedsiderapportering ¨ar en metod d¨ar ¨overrapporteringen sker inne hos personen som v˚ardas och dennes egna ber¨attelser blir ett till¨agg i rapporteringen. Bedsiderapportering ger en snabb och tydlig ¨overblick av personens tillst˚and och underl¨attar planeringen f¨or sjuksk¨oterskan. ¨Overrapporteringsmetoden har bland annat resulterat i en ¨okad delaktighet och patients¨akerhet.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksk¨oterskans erfarenheter av bedsiderapportering.
Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomf¨ordes, d¨ar datainsamlingen baserades p˚a tolv semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksk¨oterskor. Det insamlade materialet analyserades baserat p˚a Graneheim och Lundmans metod f¨or inneh˚allsanalys.
Resultat: I resultatet identifierades 15 subkategorier vilka ledde fram till 5 kategorier som samtliga beskriver sjuksk¨oterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Kategorierna som identifierades var: G¨ora personen delaktig, F¨oruts¨attningar f¨or patients¨akerhet,
¨
Okade krav p˚a sjuksk¨oterskan, Sekretess samt Sjuksk¨oterskans k¨anslor och attityder. Konklusion: Bedsiderapportering anses fr¨amja en personcentrerad v˚ard med ¨okad delaktighet samt en ¨okad patients¨akerhet. Sjuksk¨oterskan beh¨over ta tillvara p˚a de m¨ojligheter som ges under rapporteringstillf¨allet f¨or att optimera ¨overrapporteringen. Bedsiderapportering har utvecklingspotential och anses tillh¨ora framtidens v˚ard d¨ar delaktighet och personcentrerad v˚ard st˚ar i centrum.
Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, patients¨akerhet, personcentrerad v˚ard, ¨
Inneh˚
allsf¨
orteckning
1 Inledning
1
2 Personcentrerad v˚
ard
2
3 ¨
Overrapporteringsmetoder
2
3.1 Bedsiderapportering . . . 3
3.1.1 Personens delaktighet i v˚arden . . . 3
3.1.2 Sekretess . . . 4 3.1.3 Patients¨akerhet . . . 4
4 Syfte
4
5 Metod
5
5.1 Design . . . 5 5.2 Urval . . . 5 5.3 Datainsamling . . . 55.4 Tillv¨agag˚angss¨att . . . 5
5.5 Analys . . . 6
5.6 Etiska st¨allningstaganden . . . 7
6 Resultat
8
6.1 G¨ora personen delaktig. . . 86.1.1 Information . . . 9
6.1.2 Strategier f¨or att uppn˚a en ¨okad delaktighet . . . 9
6.1.3 Personcentrerad v˚ard . . . 9
6.1.4 Egenv˚ard . . . 10
6.2 F¨oruts¨attningar f¨or patients¨akerhet . . . 10
6.2.1 Utv¨ardering . . . 11
6.2.2 Personens k¨ansla av trygghet . . . 11
6.2.3 Bedsiderapportbladet . . . 11
6.3 Okade krav p˚¨ a sjuksk¨oterskan . . . 12
6.3.1 Kompetenskrav . . . 12
6.4 Sekretess. . . 12
6.4.1 Inskr¨ankt sekretess . . . 12
6.4.2 Anpassad information . . . 13
6.5 Sjuksk¨oterskans k¨anslor och attityder. . . 13
6.5.1 Exkludering . . . 13 6.5.2 Skamk¨anslor . . . 14 6.5.3 Tid . . . 14 6.5.4 V¨arderingar . . . 15
7 Diskussion
15
7.1 Resultatdiskussion . . . 15 7.2 Metoddiskussion . . . 19 7.3 Kliniska implikationer. . . 20 7.4 Framtida forskning . . . 218 Konklusion
21
9 Referenser
22
1
Inledning
¨
Overrapportering ¨ar en viktig del i att s¨akerst¨alla en trygg h¨also- och sjukv˚ard av h¨og kvalitet men ¨aven f¨or att uppr¨atth˚alla kontinuitet i v˚arden. Bristande kommunikation vid ¨
overrapportering ¨ar en anledning till att patients¨akerheten ¨aventyras och ¨ar en bidragande faktor till m˚anga avvikelser inom v˚arden. Avvikelser ¨okar fr¨amst vid skifte, d˚a personen som v˚ardas ¨overf¨ors mellan enheter, l¨akare eller mellan team. En bristf¨allig ¨overl¨amning kan ge allvarliga konsekvenser, exempelvis att diagnos och behandling f¨ordr¨ojs eller att tester uteblir. Det kan ocks˚a leda till att personen f˚ar en felaktig behandling [1].
F¨or att sjuksk¨oterskan ska kunna ge god v˚ard ¨ar det viktigt att inkludera personen som v˚ardas under ¨overrapporteringen [1]. Forskning har visat att personens deltagande ¨okade under ¨overrapporteringen efter inf¨orandet av bedsiderapportering, d¨ar ¨overrapporteringen sker inne hos personen [2].
Behovet av att genomf¨ora denna studie ans˚ags p˚atagligt eftersom det ¨ar en ¨
overrapporteringsmetod som blir allt vanligare inom v˚arden. I denna studie beskrivs d¨arf¨or sjuksk¨oterskans erfarenheter av bedsiderapportering f¨or att m¨ojligg¨ora en tydligare bild av bedsiderapportering som ¨overrapporteringsmetod.
2
Personcentrerad v˚
ard
Ord och uttryck representerar personers tankar och kan influera handlingar vilket inneb¨ar att ord betyder mer ¨an vad som konkret s¨ags [3]. En person har en historia, en familj samt individuella egenskaper, positiva som negativa. Begreppet person kan beskriva en aktiv part, vilket inneb¨ar en involvering vid exempelvis beslutsfattande. Begreppet patient kan d¨aremot ses som en passiv part vilken ses mer som en mottagare av medicinska ˚atg¨arder utan att vara delaktig. Att se personen bakom patienten g¨or d¨arf¨or v˚arden mer
personcentrerad [4]. Baserat p˚a ordens bakomliggande betydelser och studiens inriktning p˚a personcentrering valdes begreppet person att anv¨andas i studien ist¨allet f¨or patient. En personcentrerad v˚ard har som m˚al att skapa ett partnerskap mellan personen som v˚ardas och v˚ardpersonal i syfte att n˚a de gemensamt uppsatta m˚alen kring personens v˚ard [4]. F¨or att kunna m¨ata effekten av inf¨orandet av en mer personcentrerad v˚ard skapade McCormack och McCance ett ramverk f¨or personcentrerad omv˚ardnad. I ramverket ing˚ar komponenterna f¨oruts¨attningar, v˚ardmilj¨on, personcentrerade processer samt f¨orv¨antade resultat. Komponenten f¨oruts¨attningar syftar till att v˚ardpersonalen m˚aste vara kompetent, ha en god kommunikation, vara h¨angiven i sitt arbete samt ha goda v¨arderingar. V˚ardmilj¨o syftar p˚a att de system, vilka fr¨amjar partnerskap och delat beslutsfattande mellan personen som v˚ardas och v˚ardpersonal, ¨ar beroende av en
underl¨attad dialog mellan parterna. Personcentrerade processer fokuserar p˚a den
personcentrerade omv˚ardnaden, vilket inneb¨ar att arbetss¨attet specifikt inriktar sig mot patienten som person. F¨or att uppn˚a detta kr¨avs det att sjuksk¨oterskan visar engagemang och n¨arvaro, samt att det framst¨alls en tydlig bild ¨over vad personen v¨ardes¨atter i sitt liv. Detta kan endast genomf¨oras med hj¨alp av en god kommunikation. Det f¨orv¨antade resultatet i detta ramverk ¨ar en personcentrerad v˚ard, vilket innefattar personens
bel˚atenhet g¨allande v˚arden, en k¨ansla av delaktighet samt en k¨ansla av v¨albefinnande [5]. F¨or att bedriva en personcentrerad v˚ard b¨or personen delta aktivt vid planering,
genomf¨orande och utv¨ardering av v˚arden. Personcentrerad v˚ard anses vara en nyckelfaktor f¨or att utveckla en s¨aker h¨also- och sjukv˚ard av h¨og kvalitet [1].
3
Overrapporteringsmetoder
¨
¨
Overrapportering mellan sjuksk¨oterskor ¨ar ett komplext n¨atverk av kommunikation som p˚averkas av hur sjuksk¨oterskor interagerar med varandra [6]. ¨Overrapportering kan utformas p˚a olika s¨att och definieras som ett verktyg f¨or ¨overf¨oring av information fr˚an en v˚ardpersonal till en annan och ¨ar ett s¨att att s¨akerst¨alla kontinuitet i v˚arden [1]. En vanlig metod av ¨overrapportering brukar ske muntligt i sjuksk¨oterskans modul eller p˚a expeditionen. Det kr¨avs att sjuksk¨oterskan som ska ta ¨over ¨ar f¨orberedd och vissa har ¨
aven l¨ast p˚a om personerna som v˚ardas innan rapporten [7]. Skriftlig ¨overrapportering, ¨
aven kallad l¨asrapportering, ¨ar en annan metod som inneb¨ar att sjuksk¨oterskan kan g¨ora en sj¨alvst¨andig bed¨omning ¨over vilken information som anses relevant att l¨asa om den specifika personen som v˚ardas [8].
Ett verktyg som vanligtvis anv¨ands vid olika typer av ¨overrapporteringar ¨ar modellen SBAR. Socialstyrelsen beskriver SBAR-modellen som ett verktyg f¨or strukturerad
sorteras i olika steg blir det f¨ormedlade budskapet enkelt att ta emot, vilket minskar risken f¨or missf¨orst˚and [9]. Strukturen g¨or att v˚ardpersonal snabbt kan l¨ara sig att anpassa informations¨overf¨oringen utefter modellen. D˚a informationen ¨overf¨ors p˚a ett organiserat s¨att gynnar det patients¨akerheten och risken att viktig information missas minskar [10]. Rapportering enligt SBAR ¨ar en metod som effektiviserar och kortar ner ¨
overrapporteringstiden d˚a det som rapporteras ¨ar relevant vilket inneb¨ar att irrelevant information utesluts. Med SBAR f¨oljer d¨aremot mer f¨orberedelser, som att sammanst¨alla information om personerna som v˚ardas, vilket g¨or att f¨orberedelserna inf¨or
rapporteringen kan ta l¨angre tid [11]. 3.1 Bedsiderapportering
Bedsiderapportering sker inne vid s¨angkanten hos personen som v˚ardas. Under
rapporteringstillf¨allet ges m¨ojlighet f¨or denne att st¨alla fr˚agor och m˚alet uppges vara en ¨
okad patients¨akerhet, delaktighet samt tidsoptimering. Rapporteringen sker enligt SBAR med ett alternativt st¨od av rapportblad som skrivs ut inf¨or rapporteringen. Innan
bedsiderapportering p˚ab¨orjas rapporterar sjuksk¨oterskan de personer som exkluderats fr˚an bedsiderapportering inne p˚a expeditionen. Exkluderingskriterier kan vara psykisk sjukdom, demenssjukdom eller bristf¨alliga spr˚akkunskaper. K¨anslig information som smitta eller sv˚ara sociala f¨orh˚allanden tas inte upp hos personen som v˚ardas utan rapporteras ocks˚a innan bedsiderapporteringen [12]. Bedsiderapportering kr¨aver en effektiv muntlig kommunikation, men kan beh¨ova kompletteras av verktyg som bland annat skriftlig dokumentation och checklistor [13].
Bedsiderapporteringen ger personen som v˚ardas och dennes anh¨origa en m¨ojlighet att klarg¨ora aktuellt tillst˚and med egna ord och till¨agga information som missats, alternativt tillr¨attavisa felaktig information. Genom att inkludera dem i rapporteringen kan
partnerskapet mellan v˚ardpersonalen och personerna st¨arkas samt att det ger v˚ardpersonalen en snabb och tydlig ¨overblick ¨over personens tillst˚and.
¨
Overrapporteringmetoden g¨or det enklare f¨or sjuksk¨oterskor att planera kommande arbetspass och f¨ors¨akra att kliniska ˚atg¨arder vidtagits, till exempel medicinering [14]. Bedsiderapportering g¨or att sjuksk¨oterskan erh˚aller en insikt kring personens kunskaper, g¨allande sitt tillst˚and, samt dennes behov av information kring v˚ard och planering [15]. Engagemanget under bedsiderapportering varierar mycket fr˚an person till person, d¨ar vissa f¨oredrar en passiv, lyssnande roll medan andra ¨ar delaktiga i den information som delges under rapporten och st¨aller fr˚agor till v˚ardpersonalen [16].
3.1.1 Personens delaktighet i v˚arden
Patientdelaktighet ¨ar ett sv˚ardefinierat begrepp som har lett till att det idag finns ett flertal olika definitioner beroende p˚a vilket kontext begreppet anv¨ands i [17]. US National Library of Medicine definierar patientdelaktighet som en medverkan vid beslutsfattande kring fr˚agor som r¨or personens h¨alsa [18]. Patientdelaktighet kan ocks˚a definieras som en persons r¨attigheter och m¨ojligheter att p˚averka och delta i beslutsfattande kring dennes v˚ard genom en dialog anpassad efter personens potential, erfarenhet och kunskap [17]. Delaktighet uppst˚ar i v˚arden d˚a personen som v˚ardas och v˚ardpersonal tillsammans fattar beslut. Detta bidrar till att personen k¨anner sig respekterad, bekr¨aftad och sedd av v˚ardpersonalen, vilket ger ett ¨okat psykiskt v¨albefinnande [19].
Patientlagen tar upp h¨also- och sjukv˚ardens ansvar att g¨ora personen delaktig i sin v˚ard genom att delge information efter behov samt skapa f¨oruts¨attningar f¨or att personen ska kunna fatta egna beslut [20]. Det finns ett antal faktorer som anses bidra till en ¨okad delaktighet i v˚arden. Sjuksk¨oterskan ansvarar f¨or att ge personen m¨ojlighet att vara delaktig, bland annat genom att delge korrekt och omfattande information kring
v˚ardsituationen och f¨orloppet. Sjuksk¨oterskan har ocks˚a ansvar f¨or att bed¨oma personens f¨orst˚aelse f¨or sin situation och ¨oka f¨orst˚aelsen n¨ar behovet av mer information och
kunskap uppst˚ar [21]. Det betyder att personen ska delges information som ¨ar
individanpassad och sjuksk¨oterskan ska utg˚a fr˚an personens nuvarande f¨oruts¨attningar att ta till sig information. D¨armed kan inneh˚allet och utformningen av informationen variera i olika situationer [22].
3.1.2 Sekretess
Inom h¨also- och sjukv˚arden hanteras en stor m¨angd k¨ansliga uppgifter som ber¨or personerna som v˚ardas. Det ¨ar viktigt att skydda dessa personers integritet genom att begr¨ansa beh¨origheten till informationen [23]. Best¨ammelser kring sekretess och tystnadsplikt inom v˚arden regleras bland annat i offentlighet- och sekretesslagen.
Sekretess beskrivs som ett f¨orbud att avsl¨oja uppgifter, oavsett om det sker muntligt eller p˚a n˚agot annat vis. Detta inneb¨ar att v˚ardpersonal endast f˚ar delge information om en person som v˚ardas till ber¨ord personal [24].
3.1.3 Patients¨akerhet
I patients¨akerhetslagen definieras patients¨akerhet som skydd mot v˚ardskada. En
v˚ardskada inneb¨ar en kroppslig eller psykisk skada, sjukdom, lidande eller d¨odsfall vilka hade kunnat undvikas om adekvata ˚atg¨arder hade satts in under v˚ardtiden [25].
V˚ardskador som uppst˚ar, vilka hade kunnat motverkas, ¨okar antalet v˚arddygn och d¨armed samh¨allskostnaderna [26]. I patients¨akerhetslagen beskrivs v˚ardpersonalens ansvar att planera, leda och kontrollera verksamheten s˚a att kravet p˚a god v˚ard som beskrivs i H¨also- och sjukv˚ardslagen (HSL) uppr¨atth˚alls [25]. Enligt HSL ska v˚arden vara patientfokuserad, l¨attillg¨anglig, j¨amlik, s¨aker och ska genomf¨oras i samr˚ad med personen som v˚ardas med respekt f¨or sj¨alvbest¨ammande och integritet [27].
Genom att sjuksk¨oterskan g¨or personen delaktig i sin v˚ard kan denne l¨attare medverka till att uppn˚a m˚alen med given v˚ard och behandling men ¨aven f¨orebygga s¨akerhetsrisker [28]. Att utf¨ora bedsiderapportering ¨ar ett s¨att att st¨arka b˚ade den fysiska och psykiska s¨akerheten hos personerna som v˚ardas samt f¨or att fr¨amja kontinuitet i v˚arden [16]. Inf¨orandet av bedsiderapportering har resulterat i att patients¨akerheten har ¨okat, vilket har visat sig genom att f¨arre felmedicineringar och fall rapporterats in [29]. Dessa f¨ordelar som tidigare identifierats g¨allande rapporteringsmetoden utg˚ar fr¨amst ifr˚an personerna som v˚ardas perspektiv, men vilka erfarenheter har sjuksk¨oterskorna av
bedsiderapportering som ¨overrapporteringmetod?
4
Syfte
5
Metod
5.1 Design
En kvalitativ forskningsdesign med induktiv ansats valdes d˚a avsikten var att beskriva sjuksk¨oterskans erfarenheter av bedsiderapportering [30].
5.2 Urval
Det utf¨ordes ett bekv¨amlighetsurval d˚a de sjuksk¨oterskor som var tillg¨angliga f¨or
intervjuerna kunde inkluderas i studien [31]. D¨aremot efterstr¨avades ett heterogent urval f¨or att f˚a ett s˚a brett spektrum av erfarenheter som m¨ojligt [32]. Studiens urval av potentiella v˚ardavdelningar begr¨ansades till de som hade inf¨ort bedsiderapportering vid skiftbyte, vilket inneb¨ar att de sjuksk¨oterskor som intervjuades hade en praktisk
erfarenhet av bedsiderapportering. 5.3 Datainsamling
Studien baserades p˚a 12 intervjuer med sjuksk¨oterskor verksamma p˚a ett sjukhus i syd¨ostra Sverige. Sjuksk¨oterskorna var verksamma p˚a b˚ade kirurgiska och medicinska v˚ardavdelningar. Intervjuerna utgick fr˚an fr˚agor i en semistrukturerad intervjuguide. Det inneb¨ar att intervjuarna utgick fr˚an ett antal f¨orutbest¨amda fr˚agor men m¨ojlighet att st¨alla f¨oljdfr˚agor utifr˚an deltagarens svar kvarstod. Intervjuguiden inneh¨oll ¨aven f¨orslag till ”probes”, en typ av f¨oljdfr˚agor designade f¨or att f˚a ut mer information ur fr˚agorna. Exempel p˚a probes som anv¨andes var ”kan du utveckla?” och ”vad menar du med...?”. Slutna fr˚agor som endast kr¨aver svar som ja eller nej undveks [30]. Intervjuguiden inneh¨oll fem fasta fr˚agor, exempel p˚a dessa ¨ar ”Kan du ber¨atta hur en
bedsiderapportering g˚ar till p˚a din avdelning?” och ”Vilka f¨ordelar respektive nackdelar ser du med bedsiderapportering?”. Ut¨over f¨oreslagna f¨oljdfr˚agor kompletterades
intervjuguiden av ett formul¨ar med bakgrundsvariabler som informanten sj¨alv fick fylla i. Exempel p˚a bakgrundsvariabler var ˚alder, antal verksamma ˚ar som legitimerad
sjuksk¨oterska samt antal m˚anader/˚ar med erfarenhet av bedsiderapportering.
L¨angden p˚a intervjuerna varierade mellan 16 minuter och 40 minuter, med en median p˚a 22 minuter och 20 sekunder. Majoriteten av informanterna var kvinnor men ¨aven m¨an var representerade.
5.4 Tillv¨agag˚angss¨att
Innan studien p˚ab¨orjades skickades ett informationsbrev f¨or k¨annedom om studien till V˚ardf¨orbundet i december 2016. D¨arefter kontaktades fyra olika avdelningar p˚a ett sjukhus i syd¨ostra Sverige som anv¨ander sig av bedsiderapportering. Utav fyra kontaktade avdelningar gav samtliga verksamhetschefer sitt skriftliga samtycke till deltagande efter att de mottagit ett informationsbrev ang˚aende studien. Kontakt togs sedan med
v˚ardenhetscheferna som fick till uppgift att skicka ut informationsbrev till sjuksk¨oterskorna som inneh¨oll information kring studien och deltagandet. 12
sjuksk¨oterskor fr˚an avdelningarna anm¨alde sitt intresse, varav samtliga intervjuades. Inf¨or intervjuerna tilldelades ansvarsomr˚aden d¨ar en var ansvarig f¨or intervjun och st¨allde fr˚agor utifr˚an intervjuguiden samt relevanta f¨oljdfr˚agor. Den andra agerade observat¨or
och tog anteckningar samt inflikade med f¨oljdfr˚agor under intervjuns g˚ang och i slutet av intervjun. B˚ada parter deltog under samtliga intervjuer. Den f¨orsta intervjun som
genomf¨ordes var en pilotintervju med en legitimerad sjuksk¨oterska fr˚an en av
avdelningarna som givit godk¨annande f¨or deltagande. Syftet med pilotintervjun var att testa om intervjuguidens fr˚agor besvarar studiens syfte samt f¨or att se om eventuella revideringar beh¨ovde g¨oras [31]. Efter genomf¨ord pilotintervju gjordes revideringar g¨allande uppl¨agget vid insamlandet av bakgrundsvariabler, som ist¨allet insamlades skriftligt i ett formul¨ar. D¨aremot kvarstod samtliga fr˚agor i intervjuguiden d˚a de ans˚ags belysa studiens syfte, vilket resulterade i att ¨aven pilotintervjun inkluderades i studien. Intervjuerna genomf¨ordes i ett avskilt rum i anslutning till avdelningen som informanten var verksam p˚a d¨ar risken f¨or st¨orningsmoment var l˚ag. Innan varje intervju p˚ab¨orjades fick informanterna muntlig och skriftlig information kring studiens syfte och att
deltagandet var frivilligt. De informerades ¨aven om att de kunde avbryta intervjun n¨ar de ville samt att all data skulle hanteras konfidentiellt. Informanterna tilldelades ¨aven ett kodnamn f¨or att bibeh˚alla konfidentialitet och gav sitt skriftliga samtycke innan p˚ab¨orjad intervju.
Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades kontinuerligt under perioden december 2016 - januari 2017. Transkriberingen skedde ordagrant och
inkluderade eventuella tankepauser, skratt eller ickeord s˚a som exempelvis ”eh” och ”hm” f¨or att helheten i materialet skulle tydligg¨oras [33]. Texten l¨astes sedan igenom upprepade g˚anger f¨or att inneh˚allet skulle g¨oras bekant. Genomg˚ang av den transkriberade texten skedde b˚ade enskilt och gemensamt vid upprepade tillf¨allen.
5.5 Analys
Graneheim och Lundmans kvalitativa inneh˚allsanalys har anv¨ants vid analys av insamlad data d¨ar m˚alet var att ta fram relevanta meningsb¨arande enheter vilka sedan utgjorde grunden f¨or analysen. De meningsb¨arande enheterna var lagom stora f¨or att undvika att n˚agot inneh˚all gick f¨orlorat under analysprocessen. De meningsb¨arande enheter som togs fram kondenserades sedan till ett mer l¨atthanterligt material d¨ar endast det centrala kvarstod, s˚a kallade kondenserade meningsenheter. D¨arefter abstraherades materialet och tilldelades koder vilka kortfattat beskrev meningsenhetens inneh˚all. Koder av liknande inneh˚all delades in i subkategorier vilka sedan j¨amf¨ordes med avseende p˚a likheter och skillnader, f¨or att d¨arefter struktureras i kategorier [33].
Det ¨ar viktigt att ta h¨ansyn till sammanhanget som studien genomf¨ors i n¨ar texten tolkas och kategoriseras. Det kr¨avs kunskap b˚ade g¨allande sammanhanget vilket studien ¨ar genomf¨ord i, men ocks˚a det sammanhang som omger texten vilket inneb¨ar att inneh˚allet m˚aste f¨orst˚as av texten som kommer f¨ore och efter. En text ¨ar d¨armed inte autonom och fri fr˚an sitt sammanhang [33].
En kvalitativ inneh˚allsanalys g¨ors stegvis och systematiskt. Data sorteras och grupperas s˚a att m¨onster och teman l¨attare kan identifieras f¨or att sedan n˚a m˚alet att kunna beskriva specifika fenomen [34]. Ett exempel p˚a hur inneh˚allsanalysen genomf¨ordes presenteras i tabell 1.
Tabell 1: Exempel fr˚an inneh˚allsanalysen
5.6 Etiska st¨allningstaganden
Studien utgick fr˚an det Humanistisk-samh¨allsvetenskapliga forskningsr˚adets
forskningsetiska principer som innefattar fyra huvudkrav g¨allande information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. F¨or att arbeta i linje med de etiska principerna p˚ab¨orjades d¨arf¨or studien med att skicka ut ett informationsbrev till verksamhetscheferna p˚a de avdelningar som uppfyllde kriterierna. Godk¨annande fr˚an verksamhetschefen gavs innan klinikens sjuksk¨oterskor mottog ett informationsbrev som inneh¨oll studiens syfte, metod samt information kring konfidentialitet [35]. Sjuksk¨oterskorna beh¨ovde ocks˚a skriva under en svarstalong som samtycke till deltagande. Deltagandet i studien var helt frivilligt och all insamlad data hanterades konfidentiellt, vilket inneb¨ar att all insamlad data f¨orvarades o˚atkomligt f¨or andra och tas bort efter avslutad studie, detta i enlighet med
Helsingforsdeklarationen [36]. Insamlad data nyttjandes endast f¨or denna studies forsknings¨andam˚al och l˚anades inte ut till obeh¨origa [35].
6
Resultat
Studiens resultat baseras p˚a 12 semistrukturerade intervjuer som beskriver
sjuksk¨oterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Dessa erfarenheter resulterade i 15 subkategorier vilka l˚ag till grund f¨or de fem kategorier som skapades; G¨ora personen delaktig, F¨oruts¨attningar f¨or patients¨akerhet, ¨Okade krav p˚a sjuksk¨oterskan, Sekretess samt Sjuksk¨oterskans k¨anslor och attityder. Dessa presenteras i sammanst¨allningen nedan (Figur 1).
Figur 1: Sammanst¨allning av subkategorier (v¨anster) och kategorier (h¨oger) fr˚an inneh˚allsanalysen.
6.1 G¨ora personen delaktig
I resultatet framkommer det att bedsiderapportering gynnar personernas delaktighet i v˚arden. Informanterna erfar att personens ¨okade delaktighet ¨ar den fr¨amsta anledningen till att inf¨ora bedsiderapporteringsmetoden. De menar att personerna g¨or sig delaktiga d˚a de ger svar, st¨aller egna fr˚agor och s¨ager till om information inte st¨ammer.
Anh¨origperspektivet tas ocks˚a upp av informanterna, d¨ar de anser att anh¨origa har en viktig del i personens tillfrisknande. Informanterna anser att bedsiderapportering ¨ar ett bra s¨att att ¨aven g¨ora personerna delaktiga i sin v˚ard. Informanterna ser det som sitt ansvar att aktivt bjuda in personen under bedsiderapporteringen i syfte att ¨oka
delaktigheten. Personens delaktighet under bedsiderapportering anses s˚aledes p˚averkas av sjuksk¨oterskans f¨orm˚aga att bjuda in till dialog.
6.1.1 Information
Sjuksk¨oterskorna beskriver att bedsiderapportering ¨ar, ut¨over en ¨overrapportering, ¨aven ett tillf¨alle d¨ar personen f˚ar information. Genom att sjuksk¨oterskan samtalar med personen under ¨overrapporteringen ¨okar personens delaktighet och dennes upplevelser framkommer i st¨orre utstr¨ackning j¨amf¨ort med andra ¨overrapporteringsmetoder.
”Det blir ju liksom att man samtidigt informerar patienten b¨attre om vad man gjort innan. Och d˚a upplever jag att de g¨or sig sj¨alva mer delaktiga
ocks˚a. De kan st¨alla n˚agon f¨oljdfr˚aga p˚a det och s˚a d¨ar.” (intervju 7) 6.1.2 Strategier f¨or att uppn˚a en ¨okad delaktighet
Under intervjuerna framkommer olika strategier som sjuksk¨oterskorna anv¨ander f¨or att uppn˚a ¨okad delaktighet under bedsiderapportering. En strategi ¨ar att l˚ata personen st¨alla fr˚agor och l¨agga till information under ¨overrapporteringstillf¨allet.
”Och sen s˚a avslutar vi alltid med att fr˚aga patienten om de har n˚agra fr˚agor eller om det ¨ar n˚agonting som de vill till¨agga eller n˚agot de inte f¨orstod. S˚a d¨ar ges en tydlig m¨ojlighet att st¨alla en fr˚aga eller l¨agga till n˚agonting [...]. De kan ju verkligen ¨oka sitt deltagande i v˚arden.” (intervju 7) Att f¨ora en dialog med personerna ¨ar en annan strategi som de anv¨ander f¨or att ¨oka delaktigheten under bedsiderapportering d¨ar sjuksk¨oterskan uppmuntrar personen att delge sin ber¨attelse. Samtalet fokuserar d˚a p˚a personens upplevelser d¨ar ber¨attelserna kompletterar sjuksk¨oterskans kliniska bed¨omning.
”Jag brukar be att de sj¨alva f˚ar ber¨atta hur de k¨anner sig och hur de m˚ar, och sen hj¨alpa dem p˚a traven lite [...] s˚a att man f¨or en dialog med patienten och att de som g˚ar p˚a sitt kv¨allspass ¨ar med och lyssnar, sen ¨ar det jag och
patienten som har en dialog om patientens upplevelse.” (intervju 4)
Genom att sjuksk¨oterskan bjuder in personen under ¨overrapporteringen f¨orst˚ar personen att delaktighet uppmuntras. Sjuksk¨oterskorna erfar d˚a att personerna g¨or sig mer
delaktiga under bedsiderapporteringen.
”Och ibland n¨ar man bjuder in till en fr˚aga s˚a blir de lite mer delaktiga i allt sen. S˚a de inser att de h¨ar ¨ar inte bara f¨or personalen, utan det ¨ar en
dialog mellan oss alla.”(intervju 7) 6.1.3 Personcentrerad v˚ard
Bedsiderapportering ger sjuksk¨oterskorna m¨ojlighet att f˚a information fr˚an personerna som annars inte hade framkommit om rapporteringen hade skett inne p˚a expeditionen. Informationen personerna delger under bedsiderapporteringen g¨or det l¨attare f¨or sjuksk¨oterskan att bem¨ota personens individuella behov.
”Att man allts˚a ber¨attar om patienten, och att patienten ocks˚a kan flika in [. . . ]. ’Ja du har ju inte ¨atit s˚a bra idag’, [. . . ] och d˚a kanske patienten flikar
in ’ja men det var ju f¨or att jag var illam˚aende’, och d˚a kanske det inte har uppkommit tidigare f¨or att sjuksk¨oterskan kanske haft mycket att g¨ora och inte
Sjuksk¨oterskorna erfar att bedsiderapportering skapar m¨ojlighet till att fokusera p˚a den enskilda personen trots att sjuksk¨oterskan har mycket att g¨ora.
”Men det ¨ar lite sv˚art n¨ar det ¨ar mycket saker och man har flera patienter, det ¨ar ju inte bara EN man har hand om s˚a d˚a kan det vara bra p˚a det h¨ar viset att nu samlas vi ¨and˚a runt den H ¨AR patienten, det ¨ar faktiskt DIG det
handlar om [. . . ], det ¨ar ju faktiskt f¨or dig vi g¨or det.” (intervju 10)
V˚arden blir mer personcentrerad d˚a det blir l¨attare f¨or sjuksk¨oterskan att f¨olja personens vilja och ¨onskem˚al. Genom att personen under bedsiderapporteringen bidrar med dennes uppfattning av v˚arden s˚a skapas b¨attre f¨oruts¨attningar f¨or sjuksk¨oterskan att kunna bedriva en personcentrerad v˚ard.
”De bidrar med att de kan ber¨atta hur de uppfattar den v˚ard de f˚ar och hur de m˚ar. [. . . ] Det g¨or ju att jag ofta vet att det jag g¨or f¨or patienten ¨ar n˚agot
som den faktiskt vill. Inte n˚agon som jag har f˚att rapport av som tror att det ¨
ar det patienten vill.” (intervju 5) 6.1.4 Egenv˚ard
Informanterna menar att bedsiderapportering ¨ar ett tillf¨alle f¨or dem att p˚aminna personen som v˚ardas om ˚atg¨arder denne sj¨alv kan utf¨ora f¨or att f¨orb¨attra sitt tillst˚and. P˚a detta s¨att bidrar sjuksk¨oterskan under bedsiderapporteringen till underst¨odjande egenv˚ard. Dessa individuella ˚atg¨arder ¨ar det annars l¨att att personen gl¨ommer att utf¨ora.
”F¨ordelar ¨ar ju att man f˚ar med patienten mycket mer i ¨overl¨amningen och att man ocks˚a p˚aminner dem om saker som de ska g¨ora. [...] S˚a det ¨ar en
p˚aminnelse f¨or dem ocks˚a.” (intervju 9)
Sjuksk¨oterskorna menar att personerna ofta ¨ar de som kan mest om sina besv¨ar och d¨armed har personerna mycket att tillf¨ora under bedsiderapporteringen. Informationen personen ger sjuksk¨oterskan skapar en bild av vad personen sj¨alv klarar och vad det ¨ar sjuksk¨oterskan m˚aste tillf¨ora i omv˚ardnaden genom kompenserad egenv˚ard. Under
bedsiderapporteringen tar sjuksk¨oterskan ¨aven tillvara p˚a personens egna erfarenheter och kunskaper om sitt tillst˚and.
”Men patienten kan bidra med j¨attemycket och speciellt om de, till exempel en diabetiker har ju n¨astan b¨ast koll p˚a sin diabetes sj¨alv och hur man ska hantera den, d˚a kan den komma med sina kunskaper, och informera oss om
’s˚ah¨ar brukar det vara’ s˚a f˚ar vi tillf¨ora det vi kan.” (intervju 8) 6.2 F¨oruts¨attningar f¨or patients¨akerhet
Informanterna tar upp olika aspekter kring patients¨akerheten och har olika syn p˚a hur denna ¨okar. N˚agra informanter beskriver att de utf¨or en s˚a kallad s¨akerhetsgenomg˚ang i samband med bedsiderapporteringen, d¨ar de bland annat s¨akerst¨aller att utrustningen p˚a rummet fungerar och att personerna har infarter som kan anv¨andas. F¨or att ¨aven kunna s¨akerst¨alla relevant och tillr¨acklig information under bedsiderapporteringen f¨oredrar sjuksk¨oterskorna att anv¨anda sig av SBAR. Vissa sjuksk¨oterskor anser att det ¨ar mer patients¨akert att rapportera bedside j¨amf¨ort med att endast l¨asa i journalen eftersom
6.2.1 Utv¨ardering
Sjuksk¨oterskorna uppger att bedsiderapportering ger dem en bild av personerna som sedan fungerar som ett utg˚angsl¨age att f¨orh˚alla sig till under arbetspasset. Det g¨or det sedan l¨attare f¨or sjuksk¨oterskan att utv¨ardera personernas nuvarande status utifr˚an det utg˚angsl¨aget de fick under bedsiderapporteringen. Utan denna typ av
¨
overrapporteringsmetod hade sjuksk¨oterskan inte hunnit se alla personerna i b¨orjan av passet, och skulle d¨arf¨or sakna ett utg˚angsv¨arde.
”[. . . ] som sjuksk¨oterska s˚a f˚ar du ju en bra ¨oversikt ¨over varje patient, man g˚ar in och tittar till dem i b¨orjan av passet och d˚a har du n˚agot att
j¨amf¨ora med senare under passet och som de var tidigare s˚a var det lite sv˚arare att hinna runt till varje patient under kv¨allspasset, innan det hade g˚att
ett par timmar.” (intervju 9)
I intervjuerna framkommer det ocks˚a att bedsiderapporteringen skapar m¨ojlighet att tillsammans i teamet g¨ora en gemensam bed¨omning av personen men ocks˚a utv¨ardera skillnaderna fr˚an tidigare bed¨omning.
”Men den s¨akerhetsgenomg˚angen och den gemensamma bed¨omningen ¨ar just f¨or att kunna utv¨ardera skillnaden liksom, det f¨or¨andras ju under passet. Den som jobbade p˚a dagen kan j¨amf¨ora med i morse, och den som g˚ar p˚a har
n˚agot utg˚angsl¨age till kv¨allen och s˚a.” (intervju 12) 6.2.2 Personens k¨ansla av trygghet
Det framkommer under intervjuerna att sjuksk¨oterskorna under bedsiderapporteringen f˚ar uppdaterad och nytillkommen information direkt fr˚an personerna. Sjuksk¨oterskorna uppfattar att personerna k¨anner sig tryggare i att informationen inte missas n¨ar den ges till hela v˚ardlaget samtidigt under rapporteringen. Sjuksk¨oterskan anser ¨aven att det ¨ar positivt att personerna f˚ar ett ansikte p˚a v˚ardpersonalen s˚a att de vet vilka som ¨ar ansvariga f¨or dem.
”De f˚ar h¨ora vad som har h¨ant [. . . ] de har en chans att fylla i om det har missats n˚agonting. Det kan ju vara n˚agonting som har f¨or¨andrats de senaste
10 minuterna, d˚a f˚ar de en chans att ber¨atta f¨or personalen som tar ¨over.” (intervju 5)
6.2.3 Bedsiderapportbladet
Bedsiderapportbladet, som flera avdelningar anv¨ander, beskrivs som ett hj¨alpmedel under bedsiderapporteringen. Informanterna n¨amner b˚ade positiva och negativa aspekter med bedsiderapportbladet. Det anses vara tidseffektivt att anv¨anda och ge en l¨attillg¨anglig och tydlig helhetsbild ¨over personerna, men anses ocks˚a vara tidskr¨avande att uppdatera inf¨or bedsiderapporteringen och sjuksk¨oterskorna kan identifiera flera risker med hj¨alpmedlet. En risk med att sjuksk¨oterskorna anv¨ander sig av bedsiderapportbladet ¨ar att de ser det som ett facit, och det g¨or att den egna bed¨omningen av personen f¨orsummas. Dessutom g˚ar sjuksk¨oterskan in mer s¨allan och l¨aser i journalen, vilket leder till att anteckningar l¨att missas fr˚an framf¨orallt andra professioner.
”[. . . ] man har inte lika stort behov av att g˚a in och l¨asa p˚a Cosmic s˚a mycket, vad som h¨ant under dagen, f¨or den statusen f˚ar man ju ¨and˚a. D¨aremot s˚a tappar vi lite anteckningar fr˚an andra professioner [. . . ] S˚a man
missar information f¨or att man inte automatiskt l¨aser i Cosmic n˚agon g˚ang under dagen.” (intervju 12)
6.3 Okade krav p˚¨ a sjuksk¨oterskan
Sjuksk¨oterskan erfar att det st¨alls st¨orre krav p˚a dem under en bedsiderapportering i j¨amf¨orelse med andra rapporteringsmetoder och att det bland annat st¨alls st¨orre krav p˚a deras f¨orm˚aga att g¨ora personen delaktig under bedsiderapporteringen.
6.3.1 Kompetenskrav
F¨or att kunna f¨ora en dialog med personen under bedsiderapportering beskriver
sjuksk¨oterskan att det kr¨avs ett anpassat spr˚ak. D¨arf¨or uppger de att krav st¨alls p˚a att de har tillr¨ackliga kunskaper om personens tillst˚and och diagnoser f¨or att kunna f¨orklara s˚a att personen f¨orst˚ar. Vissa ser det som en utmaning som sporrar dem till att vilja utveckla sin kompetens.
”Det kr¨avs lite mer av min kompetens. Det kan jag se som en utmaning. Man m˚aste ju kunna sitt yrke och de diagnoser som vi behandlar s˚a pass bra att man kan f¨orklara det p˚a ett enkelt s¨att. [...] jag tror faktiskt att det sporrar
en att bli lite b¨attre och att ta reda p˚a mer.” (intervju 7)
Ut¨over kravet p˚a att kunna f¨orklara f¨or personen p˚a dennes niv˚a framkommer ocks˚a sjuksk¨oterskans krav att anv¨anda ett anpassat spr˚ak f¨or att kunna ¨oka personens delaktighet och g¨ora personen inf¨orst˚add i sin situation. Detta beskrivs som en f¨oruts¨attning f¨or att inkludera personen i samtalet under bedsiderapporteringen.
”Ja det kan ju vara till exempel att det kanske finns vissa ord man sl¨anger sig med som man vet vad det ¨ar p˚a medicinskt spr˚ak men hur f¨orklarar man det f¨or patienten? [. . . ] Det ska ¨and˚a vara p˚a den h¨ar niv˚an s˚a att vi ska prata
MED patienten inte typ ¨over huvudet p˚a patienten.” (intervju 10) 6.4 Sekretess
I intervjuerna framkommer olika erfarenheter kring sekretessen i samband med
bedsiderapportering. Det framkommer att sjuksk¨oterskorna erfar sv˚arigheter att anpassa informationen relaterat till sekretess i flersalar.
6.4.1 Inskr¨ankt sekretess
Informanterna beskriver att bedsiderapportering inte bryter mot sekretessen p˚a flersalar i st¨orre utstr¨ackning ¨an andra moment som utf¨ors inne p˚a rummen, och d¨armed anpassas inte informationen som ges i samband med bedsiderapporteringen med h¨ansyn till sekretessen.
”D¨ar har vi ju bed¨omt att det ¨ar s˚a mycket annat som vi ocks˚a g¨or p˚a fyrsalar, att vi rondar och vi pratar om allt m¨ojligt med patienterna, s˚a vi har
bed¨omt att just rapporter ¨ar inte ytterligare information som skulle vara mer viktig med sekretess.” (intervju 12)
Vissa sjuksk¨oterskor anpassar informationen i flersalar under bedsiderapportering p˚a grund av att de inte vill bryta sekretessen trots att flera uppfattar att personerna inte ser behovet av det. De menar att personerna i flersalar redan vet mycket om varandra som sjuksk¨oterskan betraktar som konfidentiell information. Det framkommer s˚aledes att sekretessen under bedsiderapportering upplevs p˚a olika s¨att, d¨ar sjuksk¨oterskorna ser det som n˚agot viktigare ¨an personerna som v˚ardas.
6.4.2 Anpassad information
Sjuksk¨oterskan erfar att personerna inte alltid f˚ar den information de har r¨att till under bedsiderapportering p˚a grund utav begr¨ansningarna sekretessen ger i en flersal.
Informationen anpassas och avgr¨ansas till det mest v¨asentliga, allts˚a p˚averkas informationsm¨angden som ges utav vilken typ av sal personen ligger i.
”[...] man f¨ors¨oker v¨al vara... s¨aga det som ¨ar mest n¨odv¨andigt n¨ar man g˚ar runt. Men det b¨asta vore om man kunde s¨aga allt det som patienten har r¨att att h¨ora, och det f˚ar den v¨al om den fr˚agar efter det men de kanske inte
v˚agar fr˚aga efter det.” (intervju 10) 6.5 Sjuksk¨oterskans k¨anslor och attityder
Bedsiderapporteringstillf¨allet beskrivs av n˚agra sjuksk¨oterskor som n˚agot jobbigt och vissa menar att det blir som ett dagligt redovisningstillf¨alle inf¨or kollegor, personen och dess anh¨origa. K¨anner sig sjuksk¨oterskan of¨orberedd inf¨or bedsiderapporteringen uppst˚ar en nervositet ¨over att inte ha svar p˚a personens fr˚agor.
6.5.1 Exkludering
Sjuksk¨oterskan uppger att det kan vara sv˚art att veta hur man ska l¨agga fram rapporten n¨ar personen lyssnar. Det k¨anns jobbigt att bedsiderapportera en person som ¨ar orolig vilket g¨or att personer ibland exkluderas till f¨oljd av sjuksk¨oterskans k¨anslor. Detta grundar sig i att det k¨anns jobbigt att bem¨ota personens oro och svara p˚a dennes fr˚agor.
” I vissa fall v¨aljer man att exkludera patienter som egentligen borde f˚a h¨ora rapporten f¨or att de ¨ar oroliga och har s˚a mycket fr˚agor till exempel, vilket egentligen borde betyda att man verkligen ska ha rapporten d¨ar inne s˚a
de f˚ar svar p˚a alla fr˚agor. ” (intervju 12)
Vissa sjuksk¨oterskor v¨aljer att inte inkludera en person vars situation k¨anns f¨or tragisk, trots att personen sj¨alv inte upplever situationen p˚a samma s¨att.
”[. . . ] man kanske sj¨alv bed¨omer att ’ja men det h¨ar ¨ar s˚a tragiskt s˚a den vill nog inte vara med’, fast det ¨ar ju inte s¨akert att patienten upplever det s˚a.
D˚a ¨ar det lite mer vi som l¨agger det hos dem. Att det ¨ar s˚a tragiskt s˚a man inte kan prata om det.” (intervju 7)
6.5.2 Skamk¨anslor
Sjuksk¨oterskan anser att det kan vara jobbigt att bedsiderapportera inne hos en person som sjuksk¨oterskan inte hunnit tr¨affa s˚a mycket under dagen. Skamk¨anslorna g¨or att sjuksk¨oterskan hellre undviker bedsiderapporteringen.
”[...] vissa patienter har man som sjuksk¨oterska knappt tr¨affat. [. . . ] D˚a tycker jag det kan k¨annas lite konstigt att sen komma p˚a bedside och liksom ’ja, jag har ju haft hand om dig’, och det vet knappt patienten. D˚a kan jag tycka att det k¨anns mer bekv¨amt att rapportera den patienten muntligt vid sidan om. Det ¨ar ju n¨astan f¨or att man sj¨alv sk¨ams lite, f¨or att man inte har
varit d¨ar.” (intervju 7)
Har sjuksk¨oterskan inte hunnit med allt under arbetspasset anser vissa att de inte kan urs¨akta sig framf¨or personen under bedsiderapporteringen. Att inte kunna argumentera f¨or orsaken till varf¨or inte allt har hunnits med upplevs som jobbigt, vilket under andra rapporteringsmetoder kan g¨oras till sina kollegor.
”[. . . ] man kan inte g¨arna urs¨akta sig f¨or patienten att man inte hunnit med vissa saker, f¨or s˚a ¨ar det ju, man hinner ju inte allting p˚a ett pass. [. . . ]
ofta finns det ju en anledning till att man inte har hunnit vissa saker.” (intervju 2)
6.5.3 Tid
Sjuksk¨oterskorna anser att bedsiderapportering b˚ade kan spara tid och vara tidskr¨avande. De menar att bedsiderapportering tideffektiviserar ¨overrapporteringen d˚a irrelevanta samtals¨amnen utesluts och informationen fokuseras p˚a personerna som v˚ardas. Beroende p˚a om sjuksk¨oterskan g˚ar p˚a eller av sitt pass anses bedsiderapportering vara mer eller mindre tidssparande. De menar att bedsiderapportering ¨ar mer tidssparande f¨or kv¨allspersonalen medan det tar extra tid f¨or dagpersonalen.
”F¨or det ¨ar ju dagsjuksk¨oterskan som det tar lite mer tid f¨or, den f˚ar g˚a runt till alla igen, ist¨allet f¨or att dra informationen lite snabbt p˚a expeditionen.
Medan f¨or kv¨allspersonalen ¨ar det ju otroligt tidssparande.” (intervju 11)
Under intervjuerna framkommer ¨aven en annan aspekt av tidsoptimering i samband med bedsiderapportering. Sjuksk¨oterskorna beskriver att de genom att inkludera personernas anh¨origa under bedsiderapporteringen sparar tid d˚a de slipper momentet att informera alla inblandade var f¨or sig.
”F¨ordelar kan ju vara att om patienten till˚ater att anh¨origa ¨ar med [...] att ¨
aven de blir informerade, och ofta har ju de en stor betydelse i patientens tillfrisknande och besparar tid f¨or oss v˚ardpersonal, att slippa kanske
6.5.4 V¨arderingar
Det framkommer att sjuksk¨oterskans egna v¨arderingar och ˚asikter om personen undviks vid bedsiderapportering. Under traditionella muntliga rapporteringar erfar
sjuksk¨oterskorna att egna ˚asikter om personerna ¨ar mer vanligt f¨orekommande. Om en negativ bild av personen presenteras, till exempel att denne ¨ar otrevlig, kan
sjuksk¨oterskans bem¨otande p˚averkas negativt vilket ¨aven anses p˚averka given v˚ard. ”Om man s¨ager n˚agonting negativt om en patient s˚a har man ju liksom med sig det n¨ar man g˚ar in hos patienten och det ¨ar ju l¨att att f˚a det bekr¨aftat
om man tror att n˚agonting ¨ar s˚a fr˚an b¨orjan. [...] jag kan t¨anka mig att man bem¨oter s˚adana patienter s¨amre.” (intervju 1)
Sjuksk¨oterskorna beskriver erfarenheter av att personer utesluts fr˚an bedsiderapportering n¨ar en person anses vara annorlunda eller ’sv˚ar’. Denna typ av exkludering anser
sjuksk¨oterskorna bygger p˚a f¨ordomar och bekv¨amlighetssk¨al.
”[. . . ] och sen att patienter som ans˚ags lite knepiga, att man kanske ville s¨aga att ’det h¨ar ¨ar en lite speciell person’ typ. Dem tog vi ocks˚a bort i bedside,
vilket egentligen bygger lite p˚a f¨ordomar d˚a [...] eller av bekv¨amlighetssk¨al.” (intervju 7)
7
Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien ¨ar att beskriva sjuksk¨oterskans erfarenheter av bedsiderapportering och resultatet beskriver de omr˚aden som sjuksk¨oterskor anser centrala inom
bedsiderapportering. Sjuksk¨oterskornas erfarenheter av bedsiderapportering ¨ar delade men mycket ¨ar ocks˚a ˚aterkommande i flertalet intervjuer, fr¨amst hos de sjuksk¨oterskor som ¨ar verksamma p˚a samma avdelning.
Sjuksk¨oterskorna anser att bedsiderapportering g¨or det m¨ojligt att bedriva en personcentrerad v˚ard d¨ar de l˚ater personen st˚a i fokus d˚a de samlas vid personen. Bedsiderapportering anses skapa f¨oruts¨attningar till att kunna ta tillvara p˚a personens ber¨attelser och med hj¨alp av dessa anpassa v˚arden utefter den individuella personen. Ut¨over f¨ordelarna som uppst˚ar i sjuksk¨oterskans arbete anses detta ocks˚a st¨arka personen som v˚ardas, d˚a denne blir h¨ord och sedd av sjuksk¨oterskan. Det har tidigare framkommit att personerna som v˚ardas upplevde att v˚arden blev mer personlig vid rapporteringen d˚a de fick information kring sitt tillst˚and och om sin v˚ard [15]. Detta ¨overrensst¨ammer med informanternas erfarenheter, vilka menar att bedsiderapportering har en positiv p˚averkan p˚a personerna som v˚ardas men att det ¨ar beroende av hur sjuksk¨oterskan agerar under ¨
overrapporteringen.
Att ge personen olika alternativ samt m¨ojlighet till att ta beslut och ansvar f¨or sin v˚ard har p˚avisats vara av stor vikt f¨or personens k¨ansla av att vara involverad och delaktig [21]. Informanterna anser att det kr¨avs strategier f¨or att g¨ora personerna delaktiga under bedsiderapporteringen. De anser att personens m¨ojligheter att fatta beslut kring sin v˚ard p˚averkas av hur aktivt de bjuder in genom att exempelvis st¨alla fr˚agor och tala till personen, inte om personen. Liknande strategier f¨or att ¨oka personens delaktighet har beskrivits i en tidigare studie [37].
Flera informanter menar att dialogen under bedsiderapportering m¨ojligg¨or ett kunskapsutbyte d¨ar personen g¨ors delaktig och ses som en resurs som kan hj¨alpa sjuksk¨oterskan i sitt omv˚ardnadsarbete. Detta har ocks˚a presenterats i en studie som beskrev vikten av att se personen som en expert av sitt tillst˚and. Att utbyta erfarenheter och kunskap skapar ett partnerskap mellan sjuksk¨oterska och personen som v˚ardas [17]. Att personen f˚ar en ¨okad delaktighet och att dennes ber¨attelse ses som en tillg˚ang ¨ar n˚agot som uppmuntras i teorin kring personcentrerad v˚ard [5]. Ut¨over att det bidrar till en ¨okad delaktighet anser informanterna att bedsiderapportering ¨ar ett bra verktyg f¨or att arbeta personcentrerat. Baserat p˚a informanternas erfarenheter anses d¨arf¨or
delaktighet och personcentrerad v˚ard vara komponenter som ¨ar beroende av varandra, vilket inneb¨ar att det ena inte kan skapas utan det andra.
Bedsiderapportering gynnar enligt informanterna ¨aven patients¨akerheten i flera avseenden. Vissa avdelningar har integrerat bedsiderapportering med en
s¨akerhetsgenomg˚ang som de anser ¨okar patients¨akerheten och skapar trygghet hos personerna. Att den utf¨ors i samband med bedsiderappoprtering menar sjuksk¨oterskorna ¨
okar f¨oljsamheten av s¨akerhetsgenomg˚angen d˚a det skapas fasta rutiner p˚a avdelningen. Detta inneb¨ar att bedsiderapportering bidrar till att skapa en kontinuitet i v˚arden. Enligt Socialstyrelsen ¨ar kontinuitet ett s¨att att ¨oka patients¨akerheten inom h¨also- och sjukv˚ard [22]. Utifr˚an detta anses det att s¨akerhetsgenomg˚angen b¨or vara en integrerad del i bedsiderapporteringen i syfte att fr¨amja patients¨akerheten.
Bedsiderapportering har visats vara ett tillf¨alle f¨or personen att komplettera otillr¨acklig information som annars hade kunnat leda till bristande eller felaktig v˚ard [15].
Informanterna anser att personen ¨okar sitt deltagande i v˚arden genom att tillr¨attavisa och l¨agga till information under rapporteringstillf¨allet. D˚a personens m¨ojlighet till delaktighet anses vara viktig b¨or detta inte enbart fokuseras p˚a under bedsiderapportering utan vara n˚agot genomg˚aende i sjuksk¨oterskans dagliga arbete. Att genomf¨ora bedsiderapportering s¨akrar s˚aledes inte personens delaktighet i v˚arden men det ¨ar ett moment som hj¨alper sjuksk¨oterskan att skapa en milj¨o som fr¨amjar personens delaktighet.
Andra aspekter som informanterna belyser ¨ar m¨ojligheten att i teamet g¨ora en gemensam bed¨omning av personen under bedsiderapportering. Den gemensamma bed¨omningen anses ¨oka patients¨akerheten d˚a f¨ors¨amringar l¨attare kan uppt¨ackas. Informanterna anser att bedsiderapportering ¨aven medf¨or en tidig visualisering av personen som underl¨attar helhetsbed¨omningen, vilket ¨aven har framkommit i en tidigare studie [38]. Det inneb¨ar d¨aremot inte att patients¨akerheten ¨okar endast genom att inf¨ora metoden utan det kr¨avs att sjuksk¨oterskan tar tillvara p˚a m¨ojligheten att samtidigt g¨ora en bed¨omning av
personen. Hur v¨al bedsiderapporteringen utf¨ors p˚averkar s˚aledes patients¨akerheten. Det har tidigare framkommit att personer som v˚ardas upplever att bedsiderapportering bidrar till en k¨ansla av trygghet bland annat d˚a denne vet vilken sjuksk¨oterska som har ansvaret vid n¨astkommande arbetspass [39]. Informanterna erfar att personerna som v˚ardas k¨anner trygghet under bedsiderapportering d˚a de har m¨ojlighet att ber¨atta hur de m˚ar och att de vet att p˚ag˚aende och avg˚aende sjuksk¨oterska lyssnar. Bedsiderapportering anses s˚aledes bidra till en k¨ansla av trygghet p˚a olika s¨att, b˚ade genom att personen f˚ar se ansvarig personal och att de f˚ar en m¨ojlighet att framf¨ora information. K¨anslan av trygghet anses st¨arka partnerskapet mellan personen som v˚ardas och v˚ardgivaren vilket
Bedsiderapportblad som anv¨ands som ett hj¨alpmedel vid bedsiderapportering har i en tidigare studie identifierats som en s¨akerhetsrisk d˚a de kan vara bristf¨alliga, inkorrekta eller otillg¨angliga. Detta resulterade i att sjuksk¨oterskor upplevde os¨akerhet g¨allande den kunskap de hade om personerna som v˚ardades [13]. Informanterna fr˚an de avdelningar som anv¨ander bedsiderapportblad uppm¨arksammar ocks˚a denna risk, men ¨aven att bladet g¨or att anv¨andandet av journalsystemet f¨orsummas. D¨aremot har en tidigare studie visat att sjuksk¨oterskorna i st¨orre utstr¨ackning tog ansvar f¨or dokumentationen innan
bedsiderapportering f¨or att f¨orhindra att sk¨ammas ¨over ett ofullst¨andigt arbete. De menade ist¨allet att bedsiderapportering resulterade i en b¨attre dokumentation [14]. Informanterna belyser ¨aven vikten av att de b¨or v¨ardera sin bed¨omning h¨ogre och inte f¨orlita sig p˚a informationen rapportbladet ger. Vikten av att vara kritisk mot
rapportbladet ¨ar n˚agot som ¨aven beskrivits i en tidigare studie [40]. Informanterna tycker ¨
aven bedsiderapportsbladet som ett positivt hj¨alpmedel vilket b˚ade effektiviserar och underl¨attar arbetet med hj¨alp av strukturerad och l¨attillg¨anglig information. P˚a de avdelningar d¨ar bedsiderapportblad inte anv¨ands efterfr˚agas ett hj¨alpmedel, vilket visar p˚a att det finns ett behov av en metod som skapar struktur vid bedsiderapportering. Sammantaget ¨ar bedsiderapportbladet ett positivt hj¨alpmedel vid bedsiderapportering, men f¨or att undvika riskerna som identifierats kr¨avs det riktlinjer f¨or hur dessa ska uppdateras och anv¨andas i rapporteringssammanhang.
Bedsiderapportering har tidigare visat att sjuksk¨oterskan tenderade att h˚alla sig till relevant information framf¨or personerna som v˚ardas. Informationen framf¨ordes ocks˚a mer professionellt inf¨or personerna d˚a sjuksk¨oterskan ville framst˚a som f¨orberedd och kunnig, vilket st¨arkte personens f¨ortroende till sjuksk¨oterskan [41]. Informanterna beskriver en erfarenhet av liknande krav i samband med bedsiderapportering. De k¨anner att de beh¨ovde vara p˚al¨asta och f¨orberedda f¨or att kunna framf¨ora informationen p˚a ett s¨att som personen f¨orst˚ar. I en tidigare studie beskrevs problemet att personerna inte alltid f¨orstod vad som sades och att sjuksk¨oterskorna ofta anv¨ande medicinska termer under bedsiderapporteringen [37]. Detta ¨ar n˚agot som ¨aven informanterna uppm¨arksammar och anpassar, p˚a grund av detta, sitt spr˚ak under rapporteringstillf¨allet.
Informanternas erfarenhet av att sekretessen bryts i samband med bedsiderapportering i flersalar ¨ar en problematik som har gjort att de anpassar inneh˚allet i rapporteringen, vilket resulterar i att personerna i flersalar inte f˚ar den individanpassade information de har r¨att till enligt Patientlagen [20]. Detta ¨ar en problematik kring bedsiderapportering som framkommit i en tidigare studie, d¨ar det togs upp att det var sv˚art att finna strategier f¨or att s¨akerst¨alla att sekretess och integritet skyddas. Detta var ett orosmoment f¨or m˚anga sjuksk¨oterskor [14]. En studie visade p˚a att f¨orv˚anansv¨art f˚a personer klagade ¨over att sekretess hanterades oaktsamt under bedsiderapportering. Fyndet som gjordes f¨oresl˚ar att oron ¨over bristande sekretess vid bedsiderapportering ses som ett st¨orre problem av sjuksk¨oterskorna ¨an av personerna som v˚ardas [15]. Informanter menar ¨aven i denna studie att personerna inte ser det som ett lika stort problem som de sj¨alva g¨or. Det framkommer ocks˚a att informanterna har olika erfarenheter huruvida sekretessen inskr¨anks p˚a flersalar. Vissa menar att bedsiderapportering g¨or att sekretessen bryts medan andra anser att den inte medf¨or n˚agon ytterligare sekretessinskr¨ankning ut¨over de situationer som normalt uppkommer p˚a flersalar. Med detta som grund anses d¨arf¨or flersalar inte vara en optimal milj¨o att utf¨ora bedsiderapportering i, trots att sekretessen i flersalar inskr¨anks ¨aven i andra sammanhang.
De negativa k¨anslor som uppst˚ar i samband med bedsiderapportering ¨ar ett intressant bifynd vilket beskrivs av informanterna som nervositet och en k¨ansla av otillr¨acklighet. Vissa sjuksk¨oterskor menar att bedsiderapportering ¨ar en utsatt situation d¨ar
rapporteringen blir som ett redovisningstillf¨alle. Nervositeten grundar sig i en k¨ansla av ¨
okade kompetenskrav d¨ar sjuksk¨oterskan beh¨over vara v¨al insatt och ha goda teoretiska kunskaper f¨or att kunna svara p˚a b˚ade personens och personalens fr˚agor. Sjuksk¨oterskans k¨ansla av att bedsiderapportering skapar en utsatt situation har ¨aven beskrivits i en tidigare studie [6]. N˚agra av informanterna sporras till kompetensutveckling i och med det ¨
okade kravet, medan andra ist¨allet k¨anner nervositet och os¨akerhet. Sjuksk¨oterskans inst¨allning till bedsiderapportering speglas av den introduktionen de f˚att av metoden, d˚a de som f˚att en b¨attre introduktion har en b¨attre inst¨allning och attityd till metoden. Detta betyder att introduktionen har en stor p˚averkan av hur sjuksk¨oterskor upplever bedsiderapportering.
Informanterna erfar att bedsiderapportering ¨ar en tidseffektiv metod d¨ar irrelevant information utesluts. De menar att det vid anv¨andandet av tidigare rapporteringsmetoder lades tid p˚a samtals¨amnen som inte ber¨orde personerna som v˚ardas. Att irrelevant
information utesluts till f¨oljd av bedsiderapportering ¨ar n˚agot som ¨aven styrks av en tidigare studie, som beskrev att bedsiderapportering gjorde att de irrelevanta
samtals¨amnena utesl¨ots och att tiden ist¨allet anv¨andes till att v˚arda personerna [42]. Att sjuksk¨oterskan engagerade den v˚ardade personen men ¨aven dess anh¨origa har ocks˚a visats leda till en mer effektiv ¨overrapportering [13]. Detta beskrivs ¨aven av informanterna som anser att de sparar tid n¨ar de har m¨ojlighet att ¨aven informera anh¨origa, d˚a inte
ytterligare tid beh¨over l¨aggas p˚a att informera dem i ett senare skede. Fyndet att bedsiderapportering ¨ar en tidssparande metod ¨ar ett positivt bifynd, men det b¨or inte vara den huvudsakliga anledningen till att inf¨ora metoden. Genomf¨or sjuksk¨oterskan bedsiderapportering i syfte att spara tid kan det resultera i att viktiga komponenter i rapporteringen utesluts.
M¨ojligheten f¨or sjuksk¨oterskan att l¨agga in egna v¨arderingar av personen i ¨
overrapporteringen elimineras om den sker framf¨or personen i samband med
bedsiderapportering. Informanterna menar att deras v¨arderingar annars l¨att yttras under muntliga ¨overrapporteringar p˚a expeditionen vilket kan leda till att sjuksk¨oterskans bem¨otande mot personen p˚averkas negativt. Ett fynd som gjordes i en annan studie om ¨
overrapporteringsmetoder var att sjuksk¨oterskans subjektiva v¨arderingar om personen togs upp i st¨orre utstr¨ackning n¨ar personen inte var med. Sjuksk¨oterskan kunde tilldela personerna stereotypa roller vilka kunde ¨overf¨oras till sjuksk¨oterskan som mottar rapporteringen [43]. Informanterna menar att deras v¨arderingar av personen p˚averkar deras bem¨otande och v˚arden personen f˚ar. D¨arf¨or anses bedsiderapportering vara en metod som s¨akrar ett gott bem¨otande d˚a sjuksk¨oterskan skapar sin egen uppfattning av personen. Dessutom anses detta fr¨amja en personcentrerad v˚ard d˚a sjuksk¨oterskan
lyssnar, ser personen och skapar sig en uppfattning utifr˚an detta ist¨allet f¨or att basera sin uppfattning p˚a andras ˚asikter. Att goda v¨arderingar gynnar en personcentrerad v˚ard st˚ar ocks˚a beskrivet i ramverket f¨or personcentrerad omv˚ardnad [5].
Informanterna beskriver det som sv˚art att avg¨ora vilka personer som b¨or exkluderas fr˚an bedsiderapportering vilket resulterar i att personer som b¨or inkluderas i
felaktiga exkluderingar bero p˚a bristande riktlinjer och rutiner g¨allande bland annat exkluderingskriterier p˚a avdelningarna. Dessutom anses sj¨alva ¨overrapporteringen av information inte vara den huvudsakliga vinsten, utan snarare det som inte g˚ar att l¨asa sig till i journalen. Att kunna g¨ora en egen bed¨omning samtidigt som man ser personen och f˚ar h¨ora dennes ber¨attelse har visat sig vara det sjuksk¨oterskorna v¨arderar mest. D¨arf¨or ¨
ar det viktigt att g˚a in till personen trots exkludering och g¨ora den gemensamma bed¨omningen. Att ta fram riktlinjer och tydligare direktiv g¨allande rutiner vid
exkluderade personer anses vara av stor vikt. Att dessutom f˚a tydligare instruktioner av exkluderingskriterier skulle g¨ora att f¨arre personer exkluderas p˚a felaktiga grunder. Eftersom bedsiderapportering visat sig ¨oka patients¨akerheten anses det vara av vikt att genomf¨ora en individanpassad bedsiderapportering. F¨orslagsvis kan bedsiderapportering avgr¨ansas till endast den gemensamma bed¨omningen och s¨akerhetsgenomg˚angen f¨or de personer som exkluderas.
7.2 Metoddiskussion
Valet att anv¨anda en kvalitativ forskningsdesign baserades p˚a studiens syfte att belysa sjuksk¨oterskans erfarenheter[30] av bedsiderapportering. Beslutet att anv¨anda Graneheim och Lundmans inneh˚allsanalys grundar sig i strukturen som metoden ger vid
sammanst¨allning av datainsamling [33]. Studien hade en induktiv ansats d˚a resultatet endast baserats p˚a insamlad data och inte st¨alldes mot n˚agon tidigare forskning [32]. Ett bekv¨amlighetsurval utf¨ordes f¨or att ¨oka tillg¨angligheten av informanter. Detta kan ha medf¨ort att fr¨amst de med ett intresse f¨or ¨amnet deltog, vilket kan ha p˚averkat
resultatets utfall. Tv˚a av informanterna som deltog var specialistutbildade men detta anses inte ha p˚averkat resultatet d˚a studien unders¨oker ett ¨amne som ¨ar relevant oavsett niv˚a p˚a utbildning och d¨arf¨or anv¨andes inte specialistutbildning som ett
exklusionskriterium. Anledningen till att studien inte hade n˚agra exklusionskriterier var att s¨akra ett h¨ogt deltagande och en bredd i urvalet. Ett heterogent urval anses ha uppn˚atts d˚a f¨ordelningen av k¨on var representativt mot k¨onsf¨ordelningen inom landstingsanst¨allda grundutbildade sjuksk¨oterskor i Sverige [44] samt att det fanns en spridning i ˚alder (23-50) och antal verksamma ˚ar (4 m˚anader - 13˚ar). Urvalet blev heterogent utan att n˚agra aktiva ˚atg¨arder beh¨ovde vidtas, vilket innebar att inga informanter beh¨ovde nekas deltagande i studien. Det heterogena urvalet har bidragit till att studiens resultat har grundats p˚a en variation av erfarenheter [32]. Att informanterna dessutom var verksamma p˚a fyra olika avdelningar gav en ytterligare bredd i resultatet. Det heterogena urvalet ¨okar studiens giltighet eftersom ¨amnet d˚a belyses fr˚an olika perspektiv och anses ¨aven ha ¨okat studiens ¨overf¨orbarhet. D¨aremot menar Graneheim och Lundman att personen som l¨aser sj¨alv avg¨or om resultatet ¨ar ¨overf¨orbart eller inte [33]. En semistrukturerad intervjuguide anv¨andes f¨or att kunna st¨alla f¨oljdfr˚agor som inte var f¨orutbest¨amda, s˚a kallade probes [45]. Svaren fr˚an informanterna kunde med hj¨alp av dessa f¨ordjupas och vidareutvecklas, vilket anses st¨arka resultatet. En pilotintervju genomf¨ordes i syfte att s¨akerst¨alla att den framtagna intervjuguiden inneh¨oll relevanta fr˚agor som skulle kunna besvara studiens syfte. Efter utf¨ord pilotintervju ¨andrades endast uppl¨agget medan inneh˚allet f¨orblev of¨or¨andrat, d¨arf¨or anv¨andes ¨aven denna intervju i resultatet.
Under samtliga intervjuer hade permanenta ansvarsomr˚aden tilldelats. De satta rollerna ¨
okade intervjuarnas trygghet och kompetens vilket i sin tur kan ha ¨okat kvalit´en p˚a intervjuerna. Att intervjuerna utf¨ordes under en l¨angre period (5 veckor) kan ocks˚a ha bidragit till utvecklade intervjutekniker och mer inneh˚allsrika intervjuer. Transkribering utf¨ordes kontinuerligt under intervjuperioden vilket kan ha p˚averkat de sista intervjuernas utg˚ang eftersom en djupare f¨orst˚aelse och insikt erh¨olls kring syftet. De intervjuer som genomf¨ordes i ett senare skede var i och med det mer inneh˚allsrika och bidrog i st¨orre utstr¨ackning till studiens resultat. Detta kan d¨aremot minska studiens tillf¨orlitlighet eftersom intervjuernas f¨oruts¨attningar inte blev identiska [33].
Valet att intervjua informanterna under deras arbetstid kan ha p˚averkat intervjuerna d˚a de kan ha k¨ant en stress att g˚a tillbaka till arbetet och d¨arf¨or inte utvecklat sina svar till fullo. Att intervjuerna h¨olls i anslutning till avdelningarna kan d¨aremot bidragit med en trygghet till informanterna. F¨or att ytterligare skapa trygghet hos informanterna undvek intervjuaren och observat¨oren att placera sig mittemot dem. Studiens resultat baserades p˚a tolv intervjuer med sjuksk¨oterskor verksamma p˚a fyra olika avdelningar i syd¨ostra Sverige. Valet att inte utf¨ora ytterligare intervjuer grundade sig i en m¨attnad i datainsamlingen d˚a inget nytt uppkom efter den tionde intervjun.
Trov¨ardigheten i en studie ¨okar om resultaten st¨arks av citat fr˚an intervjuerna och presenteras p˚a ett s¨att som till˚ater l¨asarna att se alternativa tolkningsv¨agar [33], d¨arf¨or lades stor vikt vid att strukturera presentationen av studiens resultat. Materialet bearbetades av b¨agge parter f¨or att sedan j¨amf¨oras och sammanst¨allas d˚a risken f¨or feltolkning skulle minimeras. Att materialet sedan tolkades och analyserades gemensamt anses st¨arka resultatets trov¨ardighet [46].
Att tidigare erfarenheter av kvalitativ intervjustudie saknades kan anses vara en svaghet d˚a metoden inte var bekant. N˚agonting som ocks˚a kan ha p˚averkat resultatet var att det innan p˚ab¨orjad studie fanns en erfarenhet av bedsiderapportering. Personliga ˚asikter kan allts˚a ha p˚averkat formulering av fr˚agor under intervjuerna. D¨aremot har de fr˚agor och svar som tolkats som ledande uteslutits under analysprocessen.
7.3 Kliniska implikationer
Studiens resultat visar att den m¨angd information sjuksk¨oterskan f˚ar ut under ¨
overrapporteringen st˚ar i relation till hur rapporteringen sker. Sjuksk¨oterskan uppmuntras d¨arf¨or att, med hj¨alp av denna studie, reflektera kring sitt s¨att att genomf¨ora
¨
overrapporteringar. Denne b¨or ¨aven reflektera kring hur personen g¨ors delaktig samt hur det bidrar till en mer personcentrerad v˚ard. Aspekter som beskrivs i resultatet kan ge upphov till id´eer och f¨orslag till f¨orb¨attringar av bedsiderapportering. En b¨attre
introduktion ¨oka f¨oljsamheten till bedsiderapportering och att fler och tydligare rutiner och riktlinjer skulle f¨orb¨attra och underl¨atta sjuksk¨oterskans utf¨orande av
bedsiderapportering. Metoden b¨or utv¨arderas p˚a avdelningsniv˚a och anpassas till verksamheten f¨or att ¨overrapporteringen ska bli s˚a bra som m¨ojligt.
F¨ordelarna med bedsiderapportering anses ¨overv¨aga de negativa aspekterna och finns det en medvetenhet om dessa begr¨ansningar s˚a finns ocks˚a goda f¨oruts¨attningar till
7.4 Framtida forskning
Syftet med studien var att beskriva sjuksk¨oterskans erfarenhet av bedsiderapportering. Vidare skulle det vara av intresse att genomf¨ora studier d¨ar b˚ade sjuksk¨oterskans och personens perspektiv beskrivs d˚a detta skulle ge en djupare f¨orst˚aelse av upplevelserna kring bedsiderapportering. Att ¨aven studera hur patients¨akerheten p˚averkas av
bedsiderapportering ¨ar ett omr˚ade som anses beh¨ova ytterligare forskning.
8
Konklusion
Bedsiderapportering som ¨overrapporteringsmetod fr¨amjar en personcentrerad v˚ard med ¨
okad delaktighet och en ¨okad patients¨akerhet till f¨oljd av en s¨akerhetsgenomg˚ang och gemensam bed¨omning. D¨aremot medf¨or inte bedsiderapportering automatiskt de identifierade f¨ordelarna utan handlar om att sjuksk¨oterskan beh¨over ta tillvara p˚a de m¨ojligheter som ges och det ¨ar f¨orst d˚a bedsiderapporteringen kan bli optimal. De ¨okade kraven som st¨alls p˚a sjuksk¨oterskan i samband med bedsiderapportering b¨or
uppm¨arksammas och bem¨otas i syfte att minska negativa k¨anslor och ist¨allet uppmuntra till kompetensutveckling. Sjuksk¨oterskorna efterfr˚agar tydliga rutiner och riktlinjer d˚a de inte har tillr¨ackliga verktyg f¨or att kunna utf¨ora rapporteringen p˚a b¨asta s¨att.
9
Referenser
[1] Australian Commission on Safety and Quality in Health Care. Safety and quality improvement guide standard 6: Clinical handover [internet]. Sydney. ACSQHC, 2012. [citerad 2016-11-17] H¨amtad fr˚an. https://www.safetyandquality.gov.au/
wp-content/uploads/2012/10/Standard6_Oct_2012_WEB.pdf.
[2] Tan J.K. Emphasizing caring components in nurse-patient-nurse bedside reporting. International journal of caring sciences. 2015;8(1):188-93.
[3] Eriksson K. Evidence: to see or not to see. Nursing science quartely. 2010;23:275-9. [4] Ekman I. Swedberg K. Taft C. Lindseth A. Nordberg A. Brink E. Person-centered
care - ready for prime time. European journal of cardiovascular nursing. 2011;10(4):248-51.
[5] McCormack B. McCance T.V. Development of a framework for person-centred nursing. Journal of advanced nursing. 2006;56(5):472-9.
[6] Manias E. Street A. The handover: uncovering the hidden practices of nurses. Intensive and critical care nursing. 2000;16:373-83.
[7] O’Connell B. McDonald K. Kelly C. Nursing handover: it’s time for a change. Contemporary nurse. 2008;30(1):2-11.
[8] Meum T. Wangersteen G. Soleng KS. Wynn R. How does nursing staff preceive the use of electronic handover reports? a quastionare-based study. International journal of telemedicine and applications. 2011;2011(14):1-6.
[9] Socialstyrelsen. S¨aker kommunikation i v˚arden (SOSFS 2009) [internet]. [citerad 2016-11-16]. H¨amtad fr˚an. http:
//www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/sakerkommunikation. [10] Haig KM. Sutton S. Whittington J. SBAR: A shared mental model for improving
communication between clinicians. Journal on quality and patient safety. 2006;32(3):167-75.
[11] Cornell P. Townsend Gervis M. Yates L. Vardaman JM. Impact of SBAR on nurse shift reports and staff rounding. Medsurg nursing 2014;23(5):334-42.
[12] M. Chang H.Y. Chaboyer, W. McMurray A. Wallis. Standard operating protocol for implementing bedside handover in nursing. [internet]. 2008 [citerad 2017-03-16] H¨amtad fr˚an. https://www.safetyandquality.gov.au/wp-content/uploads/ 2012/02/SOP-Bedside-Handover.pdf.
[13] Manias E. Geddes F. Watson B. Jones D. Della P. Perspectives of clinical handover processes: av multi-site survey across different health professionals. Journal of clinical nursing. 2015;25:80-91.
[14] Kerr D. Lu S. McKinlay L. Towards patient-centered care: Perspectives of nurses and midwives regarding shift-to-shift bedside handover. International journal of nursing practice. 2014;20(3):250-7.
[15] McMurray A. Chaboyer W. Wallis M. Johnson J. Gehreke T. Patients´ perspectives of bedside nursing handover. Collegian: Journal of the royal college of nursing Australia. 2011;18:19-26.
[16] Greaves C. Patients’ perceptions of bedside handover. Nursing standard. 1999;14(12):32–5.
[17] Castroa EM. Regenmortelb TV. Vanhaechtd CK. Sermeusd W. Heckef AV. Patient empowerment, patient participation and patient-centeredness in hospital care: A concept analysis based on a litterature review. Patient education and counseling. 2016;99(12):1923-39.
[18] MeSH Descriptor Data. [internet]. Bethesda: U.S National library of medicine; 1978. [citerad 2016-12-08] h¨amtad fr˚an.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/mesh/?term=patient+participation. [19] McCance T.V. Caring in nursing practice: the development of a conceptual
framework. Research and theory practice: An international journal. 2003;17(2):101-16.
[20] Patientlagen SFS (2014:821). [internet]. Stockholm: Socialdepartementet.[citerad 2016-11-17] H¨amtad fr˚an. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/ dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821. [21] Larsson IE. Sahlsten MJM. Sj¨ostr¨om B. Lindencrona CSC. Plos KAE. Patient
participation in nursing care from a patient perspective: a grounded theory study. Scandinavian journal of caring sciences. 2007;21(3):313-20.
[22] Socialstyrelsen. Din skyldighet att informera och g¨ora patienten delaktig [internet] 4:e uppl. [citerad 2016-11-17] H¨amtad fr˚an. http://www.socialstyrelsen.se/ Lists/Artikelkatalog/Attachments/19801/2015-4-10.pdf.
[23] Socialstyrelsen. Sekretess- och tystnadspliktsgr¨anser i socialtj¨ansten och i h¨also- och sjukv˚arden. [internet] 2012 [uppdaterad 2012-02-28; citerad 2016-11-29] h¨amtad fr˚an. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18619/ 2012-2-28.pdf.
[24] Offentlighets och sekretesslag (SFS 2009:400). [internet] Stockholm:
Justitiedepartementet [citerad 2016-11-29]. H¨amtad fr˚an. http://www.riksdagen. se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/
offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400.
[25] Patients¨akerhetslag (SFS 2010:659). [internet]. Stockholm: Socialdepartementet [citerad 2016-11-17]. h¨amtad fr˚an.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/
svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659. [26] Scoop M. Fryksmark U. K¨oster M. Haglund B. V˚ardskador p˚a sjukhus ¨ar vanliga.
L¨akartidningen. 2008;5(23):1748-52.
[27] H¨also och sjukv˚ardslag (SFS 2017:30). [internet]. Stockholm: Socialdepartementet [citerad 2017-04-01]. h¨amtad fr˚an.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/
svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30. [28] Socialstyrelsens l¨agesrapport inom patients¨akerhetsomr˚adet 2016 (SOSFS 2016).
[internet]. [citerad 2016-11-17] h¨amtad fr˚an. http://www.socialstyrelsen.se/ Lists/Artikelkatalog/Attachments/20139/2016-4-21.pdf.
[29] Sand-Jecklin K. Sherman J. A qualitative assessment of patient and nurse outcomes of bedside nursing report implementation. Journal of clinical nursing.
2014;23(19-29):2854-63.
[30] Beck CT. Polit DF. Nursing research. generating and assessing evidence for nursing practice. 9:e uppl. Lippincott Williams & Wilkins; 2012.
[31] Polit DF. Beck CT. Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10:e uppl. Wolters Kluwer; 2016.
[32] Alvehus J. Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB; 2013.
[33] Graneheim U.H. Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today 2004;24(2):105-12.
[34] Forsberg C. Wengstr¨om Y. Att g¨ora systematiska litteraturstudier. 4:e rev. uppl. Stockholm: Natur och kultur; 2016.
[35] Vetenskapsr˚adet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samh¨allsvetenskaplig forskning [internet]. Stockholm: HSFR; 2002 [citerad 2016-11-29] h¨amtad fr˚an. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
[36] Worl Medical Association. WMA Declaration of Helsinki - ethical principles for medical research involving human subjects [internet]. 2013 [citerad 2017-03-16] H¨amtad fr˚an. http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/. [37] Moco Morgado T. Mateus Nunes L. Opinions about bedside nursing handover in
surgical units: translation, adaption and validation of questionnaires. Journal of nursing referencia. 2016;4(9):75-84.
[38] Ekman I. Segersten K. Deputed power of medical control: the hidden message in the ritual of oral shift reports. Journal of advanced nursing. 1995;22:1006-11.
[39] Kerr D. Lu S. McKinlay L. Bedside nursing handover: Patient’s opinions. International journal of nursing practice. 2014;20:451-9.
[40] Johnson M. Cowin LS. Nurses discuss bedside handover and using written handover sheets. Journal of nursing management 2013;21:121-9.
[41] Chaboyer W. McMurray A. Wallis M. Bedside nursing handover: a case study. International journal of nursing practice 2010;16(1):27-34.
[42] Bradley S. Mott S. Adopting a patient-centred approach: an investigation into the introduction of bedside handover to three rural hospitals. Journal of clinical nursing.
