PlayPlus
- Utveckling av produktkoncept för aktivitets- och
inlärningsmotiverad lek
Examensarbete utfört i Produktdesign vid Tekniska högskolan i Linköping
av Sofia Hugosson LIU-IEI-TEK-A--08/00397--SE
PlayPlus
- Utveckling av produktkoncept för aktivitets- och
inlärningsmotiverad lek
Examensarbete utfört i Produktdesign
vid Tekniska högskolan i Linköping
av
Sofia Hugosson LIU-IEI-TEK-A--08/00397--SE
Handledare: Kenneth Bringzén
isy, Linköpings universitet
Pontus Brodén
Företag
Examinator: Petter Krus
IEI, Linköpings universitet
Avdelning, Institution
Division, Department
Division of Product development Department of Mechanical Engineering Linköpings universitet
SE-581 83 Linköping, Sweden
Datum Date 2008-04-09 Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport
URL för elektronisk version
ISBN
—
ISRN
LIU-IEI-TEK-A--08/00397--SE
Serietitel och serienummer
Title of series, numbering
ISSN
—
Titel
Title
PlayPlus
- Utveckling av produktkoncept för aktivitets- och inlärningsmotiverad lek PlayPlus
- Development of "learning by playing" product concepts
Författare
Author
Sofia Hugosson
Sammanfattning
Abstract
In a society where adults set the conditions for children’s play and generate modern and at times technically advanced products, fundamental characteristics like simplicity, opportunities for motor skills training and learning tend to be neglected. Owing to this, the Linköping-based company Time In wants to introduce a new multifunctional product, which differs from other products in shape and function and lives up to the often overlooked, basic characteristics in a toy.
With Time In as the assigner, the purpose of this master thesis has been to use simple means to produce a "learning by playing" concept. Since Time In sells toys and products suitable for children in nurseries and preschools, the development of the products has therefore included a study of nursery and preschool environments.
The thesis has been carried out within the Product Design subject area at the Department of Management and Engineering at Linköping University. Concept development has been done in three phases: the Preparation phase, the Design phase and the Presentation phase. During the first phase a suitable thesis methodology was determined and relevant theories were established through interwievs with key persons and through literature research. A prestudy was per-formed in nurseries and preschools, where teachers and children were interviewed and observed. Based on the result of these prestudy, a list of design criteria was then created - criteria that the concepts developed should live up to. During the second phase, the Design phase, the concept creation was carried out in a number of steps, all with the aim of generating ideas. These ideas were then reviewed and further developed to result in one final concept. The third and last phase, the Presentation phase, included the development of blueprints and drawings for the final concept, called PlayPlus.
Nyckelord
Abstract
In a society where adults set the conditions for children’s play and generate modern and at times technically advanced products, fundamental characteristics like sim-plicity, opportunities for motor skills training and learning tend to be neglected. Owing to this, the Linköping-based company Time In wants to introduce a new multifunctional product, which differs from other products in shape and function and lives up to the often overlooked, basic characteristics in a toy.
With Time In as the assigner, the purpose of this master thesis has been to use simple means to produce a "learning by playing" concept. Since Time In sells toys and products suitable for children in nurseries and preschools, the development of the products has therefore included a study of nursery and preschool environments. The thesis has been carried out within the Product Design subject area at the Department of Management and Engineering at Linköping University. Concept development has been done in three phases: the Preparation phase, the Design phase and the Presentation phase. During the first phase a suitable thesis method-ology was determined and relevant theories were established through interwievs with key persons and through literature research. A prestudy was performed in nurseries and preschools, where teachers and children were interviewed and ob-served. Based on the result of these prestudy, a list of design criteria was then created - criteria that the concepts developed should live up to. During the sec-ond phase, the Design phase, the concept creation was carried out in a number of steps, all with the aim of generating ideas. These ideas were then reviewed and further developed to result in one final concept. The third and last phase, the Presentation phase, included the development of blueprints and drawings for the final concept, called PlayPlus.
Sammanfattning
I ett samhälle där vuxna skapar förutsättningar för barns lek och genererar mod-erna och stundtals tekniskt avancerade produkter, tenderar grundläggande egen-skaper, såsom enkelhet, möjlighet till motorisk träning och lärande, att bli alltmer bortglömda. Med anledning av detta har det linköpingsbaserade leksaksföretaget Time In önskat lansera en ny flerfunktionell produkt, som jämfört med andra pro-dukter skiljer sig till form och funktion, samt lever upp till de ofta förbisedda, grundläggande egenskaperna hos en leksak.
Med Time in som uppdragsgivare har syftet med examensarbetet varit att med enkla medel skapa och ta fram koncept för aktivitets- och inlärningsmotiverad lek. Time In säljer idag leksaker och produkter lämpade för barn på dagis och försko-la och framtagandet av produkten har därför innefattat en studie av dagis- och förskolemiljö.
Examensarbetet är utfört inom ämnesområdet Produktdesign vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet. Arbetet med konceptgenereringen har skett i tre faser: Förberedande fas, Designfas och Presen-tationsfas. Under den första fasen fastställdes den metod som arbetet har grundats på och relevant teori söktes hos nyckelpersoner och i litteratur. En förstudie genom-fördes på dagis och förskolor där jag intervjuade och observerade pedagoger och barn. Förstudien låg därefter till grund för framtagandet av en designkriterielista, vilken utgörs av de fastställda krav koncepten bör leva upp till. Under den andra fasen, Designfasen, genomfördes konceptframtagningen i ett antal steg, där syftet var att erhålla idéer och koncept som efter utvärdering och vidareutveckling resul-terade i ett slutkoncept. Den tredje och sista fasen, Presentationsfasen, innefattade framtagning av ritningar och presentationsbilder av det slutliga koncepten, vilket jag valt att benämna PlayPlus.
Tack
Det här examensarbetet är utfärdat inom ämnesområdet Produktdesign, vilket för mig varit ny mark att beträda och därmed innefattat både kreativa stunder, såväl som prestationssvackor. Jag har under 20 veckor arbetat på egen hand och upplevt både framgångar och motgångar. Det har stundtals varit mödosamt och det stöd jag har fått av min handledare och min opponent har därför varit ovärderligt. Det är med stor glädje jag vill tacka min handledare vid Linköpings universitet, Kenneth Bringzén, för alla tips och kloka ord han har givit mig under min resa i examensarbetets värld. Jag vill även tacka min opponent, Stefan Jansson, för stöd och för de tillfällen vi tillsammans suttit ner och utbytt idéer, dels om produkt-design och dels om livet i stort. Det är tack vare er hjälp som ett slutresultat till slut kunnat fastställas.
Jag vill även rikta ett varmt tack till min handledare på företaget Time In, Pontus Brodén, som även han under arbetets gång har stöttat mig samt delat med sig av erfarenheter och idéer. Vidare vill jag tacka de barn och pedagoger som utgjort den dagisverksamhet där jag genomfört min förstudie. Er välvilja och ert varma mottagande förgyllde och höjde kvaliteten i min insamling av data via observation och intervju.
Slutligen vill jag även tacka min familj och mina vänner som under perioden stått ut med mina frustrationer, mina galna ideér samt fått mig att tänka efter i situationer som krävt eftertänksamhet.
Linköping 2008-04-09
Innehåll
I
FÖRBEREDANDE FAS
5
1 Inledning 7 1.1 Bakgrund . . . 7 1.2 Syfte . . . 8 1.3 Avgränsningar . . . 8 1.4 Disposition . . . 8 2 Metod 11 2.1 Ansats . . . 11 2.2 Insamling av data . . . 11 2.2.1 Observation . . . 12 2.2.2 Intervjuer . . . 132.3 Systematisk konceptutveckling - en designmetod . . . 14
2.3.1 Modifierad metod . . . 16
2.3.2 Stödmetoder . . . 16
2.4 Utvärderingsmetoder för val av koncept . . . 19
2.5 Litteraturstudie . . . 20
2.6 Metodkritik . . . 21
3 Teori 23 3.1 Hopfällbara principer . . . 23
3.2 Material . . . 26
3.3 Barn och leksaker . . . 29
4 Förstudie 33 4.1 Kritisk granskning . . . 33
4.2 State of the art . . . 35
4.3 Observationer . . . 35
4.4 Intervjuer . . . 37
5 Designkriterielista 41
II
DESIGNFAS
43
6 Konceptuell Design 45
6.1 Modifierade önskemål och syfte . . . 45 6.2 Produktprinciper . . . 46 6.3 Utvärdering och val av koncept . . . 52
7 Primär Design 59 7.1 Idégenerering . . . 59 7.2 Successiv eliminering . . . 64 7.3 Konceptgenerering . . . 65 8 Detaljerad Design 67 8.1 Bestämning av form . . . 67 8.2 Materialval . . . 69
III
PRESENTATIONSFAS
71
9 Resultat 73 9.1 Gungleksak . . . 73 9.2 Koncept PlayPlus . . . 7610 Slutsats och diskussion 79
Figurer
1.1 Work-flow . . . 9 2.1 Modifierad metod . . . 16 2.2 Successiv eliminering . . . 20 3.1 Elasticitet . . . 23 3.2 Vikning . . . 24 3.3 Vikning-förutbestämd riktning . . . 24 3.4 Blåsbälg . . . 24 3.5 Montering . . . 24 3.6 Gångjärn . . . 25 3.7 Rullning . . . 25 3.8 Stapling . . . 25 3.9 Blowing . . . 25 3.10 Solfjäder . . . 26 4.1 Förstudie . . . 334.2 State of the art . . . 35
6.1 Konceptuell Design . . . 45 6.2 Klättring . . . 46 6.3 Möbel . . . 46 6.4 Byggklossar . . . 47 6.5 Koncept K1 . . . 47 6.6 Koncept 2 . . . 47 6.7 Koncept K3 . . . 48 6.8 Koncept K4 . . . 48 6.9 Koncept B1 . . . 48 6.10 Koncept B2 . . . 49 6.11 Koncept B3 . . . 49 6.12 Koncept B4 . . . 49 6.13 Koncept B5 . . . 50 6.14 Koncept M1 . . . 50 6.15 Koncept M2 . . . 50 6.16 Koncept M3 . . . 50 6.17 Koncept M4 . . . 51 6.18 Koncept M5 . . . 51 6.19 Koncept M6 . . . 51 6.20 Koncept M7 . . . 51 6.21 Morfologisk matris . . . 52 6.22 Matrisutvärdering . . . 53 6.23 Koncept L1 . . . 53 6.24 Koncept L2 . . . 54 6.25 Koncept L3 . . . 54 6.26 Koncept L4 . . . 55
6.27 Koncept L5 . . . 55
6.28 Koncept L6 . . . 56
7.1 Primär Design . . . 59
7.2 modellering av gungleksak i CAD . . . 60
7.3 modellering av gungleksak i CAD och 3D Studio Max . . . 60
7.4 Gungleksak med rund sida . . . 60
7.5 Olika steg i konceptframtagningen av gungleksakens handtag . . . 61
7.6 Koncept L4 hopbyggd . . . 61
7.7 Koncept L4 . . . 61
7.8 Koncept L4 med fler delar . . . 62
7.9 Koncept L2 . . . 62
7.10 Koncept L5 . . . 62
7.11 L-formerna delade och hopsatta . . . 63
7.12 Koncept L6 . . . 63
7.13 Två idéer koncept L6 . . . 63
7.14 Successiv eliminering av koncept för PlayPlus . . . 64
7.15 Koncept för vidare utveckling . . . 65
7.16 Gungleksak . . . 65
8.1 Detaljerad Design . . . 67
8.2 PlayPlus . . . 68
8.3 Gungleksak . . . 68
8.4 Modifierad sits . . . 69
8.5 Öppen och sluten sida . . . 69
9.1 Front- och Sidovy . . . 73
9.2 Perspektiv och vy sett bakom gungleksaken . . . 74
9.3 Två vyer . . . 74
9.4 Gungleksak närmare vy . . . 75
9.5 Gungleksak på nära håll och i en annan omgivning . . . 75
9.6 Ritning . . . 75 9.7 Bilder på ritningar . . . 76 9.8 Koncept PlayPlus . . . 76 9.9 Konceptet PlayPlus . . . 76 9.10 Konceptet PlayPlus . . . 77 9.11 Soffor . . . 77 9.12 Ritningar . . . 77
Innehåll 3
Tabeller
2.1 Exempel morfologisk matris . . . 15
2.2 Matrisutvärdering . . . 19
2.3 Parvisa jämförelser . . . 20
3.1 Luft - lätta material . . . 26
3.2 Jord - naturliga material . . . 27
3.3 Elasticitet . . . 27 3.4 Ljus . . . 28 3.5 Hållbar . . . 28 5.1 Designkriterielista - Del 1 . . . 41 5.2 Designkriterielista - Del 2 . . . 42 6.1 Jämförelse . . . 56
Del I
FÖRBEREDANDE FAS
Kapitel 1
Inledning
Kapitlet inleds med en bakgrund som beskriver motiven till examensarbetet, sedan följer syfte, avgränsningar och disposition.
1.1
Bakgrund
I ett samhälle där kommuner satsar allt mindre kapital på barn och skola finns det hos dagis och förskolor idag mycket begränsat med pengar till inköp av möbler och leksaker. Ytterligare problematik är avsaknaden av utrymme i dessa miljöer. En begränsad lekyta gör det svårt att finna flerfunktionella leksaker som kan upp-muntra barnen till aktivitet, lärande och utveckling av motorik, samtidigt som produkten storleksmässigt ska få plats. Ofta tröttnar barn snabbt på en leksak och det är därför intressant att fundera över hur en leksak kan utformas för att aktivera barn under en längre tid. Det finns även en önskan att den miljö som bar-nen leker i ska inkludera produkter som är lätta att förvara, säkra, lätta att hålla rena, tysta samt flerfunktionella, så att en mångsidig lek kan erbjudas barnen. Vidare är genusperspektivet att beakta då många leksaker idag, både till karaktär och form, tydligt delar upp leken mellan flickor och pojkar. En viktig fråga är hur vi vuxna kan, och bör ta ansvar för barnens syn på genusperspektiv. Designen av leksaker påverkar hur barnen själva delar in sig i grupper om flickor och pojkar, när de egentligen borde få möjlighet att utveckla sin egen syn på genus utan seg-regering.
Time In är ett leksaksföretag som säljer leksaker för inomhusbruk. Företaget är beläget i Tornby utanför Linköping och startades år 2007 som ett dotterbolag till leksaksföretaget Time Out, vars huvudverksamhet inkluderar försäljning av leksak-er för utomhusbruk. Time In säljleksak-er idag via katalog, produktleksak-er lämpade för skola och förskola. Exempel på deras produkter är klätterställningar för inomhusbruk, leksaksbilar, möbler och kritor. Time In är ett företag som satsar på funktionella produkter med god kvalitet, vilket ställer höga krav på design och tillverkning. För att kunna stå sig i konkurrensen mot de större leksaksföretagen finns det idag en önskan hos Time In att lansera en ny, multifunktionell produkt med högt lekvärde
som skiljer sig från mängden både vad gäller formspråk och funktion. Vidare bör produkten möta de kriterier som problematiken ovan beskriver.
1.2
Syfte
Syftet med examensarbetet är att utöka det utbud som Time In erbjuder genom att ta fram ett eller flera koncept för en multifunktionell, aktivitetsmotiverande och lärande produkt med högt lekvärde som även kan erbjuda barnen motorisk träning. Vidare är syftet att produkten bör vara anpassad för lek inomhus på dagis och förskolor.
1.3
Avgränsningar
För att examensarbetet ska rymmas inom ramarna av 20 veckor kan inte en heltäckande studie genomföras, utan måste avgränsas. Djupare studier i material-eller konstruktionslära bedöms inte vara möjliga att genomföra, dels beroende på de tidsramar som råder, och dels på min bristande kunskap inom ämnesområdet. Vidare ligger inte fokus på att utföra en bred State of the art med avseende på liknande produkter, utan kraft och tid läggs istället på en djupare förstudie av den lekmiljö som idag råder på förskolor och dagis. Syftet med en sådan förstudie är att kartlägga och presentera vilka problem och möjligheter som finns på dagis och förskolor, för att sedan utifrån denna problematik fastställa vilka krav PlayPlus bör möta. Att på så sätt utgå från användarnas miljö anser jag vara ett lämpligt tillvägagångssätt i konceptgenereringen, då jag är kritisk mot att enbart utgå från redan befintliga produkter på marknaden. Vilka tillverkningsmetoder som kan var lämpliga för en realisation av koncepten berörs obetydligt. Dock diskuteras lik-nande frågor närmare med uppdragsgivaren.
1.4
Disposition
Figur 1.1 på nästa sida beskriver arbetsgången för examensarbetet, eller det så kallade work-flow, vilket rapporten bygger på. Arbetet delas in i tre faser: För-beredande fas, Designfas och Presentationsfas. Varje fas inkluderar ett delmål för att specificera vad som ska genomföras. Rapportens kapitel presenteras i figuren för att ge en full överblick över arbetet. Den förberedande fasen behandlar det för-beredande arbete som genomförs innan designarbetet påbörjas. Under denna fas lär jag känna företaget och syftet med uppgiften. Metoden fastställs och relevant teori som ska användas som stöd i arbetet söks i nyckelpersoner och litteratur. Förstudien som genomförs ska slutligen ligga till grund för en designkriterielista, vilken konceptgenereringen bör bygga på. Under den andra fasen, designfasen påbörjas konceptframtagningen. Syftet är att under denna fas erhålla flera idéer och koncept som kan utvärderas och resultera i slutliga koncept. Den tredje och sista fasen, presentationsfasen, innefattar framtagning av ritningar och presenta-tionsbilder. De kapitel som återfinns i figuren beskrivs närmare i metodavsnittet.
1.4 Disposition 9
Figur 1.1: Work-flow
• Delmål 1: Förstått uppgiften och planerat arbetet • Delmål 2: Sammanställt och specificerat kraven • Delmål 3: Presenterat ett eller flera slutliga koncept
Vidare ska tilläggas att arbetet genomsyras av de tre ledorden: lek, lärande och enkelhet.
Kapitel 2
Metod
I metodkapitlet beskrivs metoden för examensarbetet, vilken inkluderar val av ansats för förstudien, konceptmetoden Systematisk konceptutveckling, stödme-toder samt utvärderingsmestödme-toder för val av koncept. Vidare tas litteraturstudie och metodkritik upp.
2.1
Ansats
Ansatsen redogör för forskarens möjligheter att dra slutsatser. Enligt Lekwall och Whalbin (2001) finns det två dimensioner för val av undersökningsansats. Det första bygger på om forskaren önskar studera ett fåtal fall på bredden för att generellt kunna jämföra de olika fallen, eller ett enskilt fall på djupet. Den andra med avseende på om vi vill använda en kvalitativ eller en kvantitativ metod för insamling av data och metoder. Kvantitativa metoder uttrycker data i sifferform och analyseras med olika beräkningsmetoder, såsom att nyckeltalsanalysera ett företags bokslut över ett antal år. Kvalitativa metoder karaktäriseras av insamling av data som inte kan uttryckas i sifferform och handlar till synes om att förstå innebörd och helhet. [Lekwall and Whalbin, 2001]
I den här studien undersöks problematiken och de möjligheter som idag förelig-ger i den miljö där barn på dagis och förskolor leker. Studien ligförelig-ger till grund för konceptgenereringen av PlayPlus och kvalitativa metoder tillämpas för analys och insamling av data. Dock kan vissa inslag av kvantitativa arbetssätt även förekom-ma.
2.2
Insamling av data
Lekvall och Whalbin (2001) skiljer mellan två typer av data: sekundärdata och primärdata. Sekundärdata är till exempel befintligt statistik eller tidigare genom-förda undersökningar och primärdata är sådan data som samlas i syfte att endast verka i den egna undersökningen. I min studie sker insamling av både primär och
sekundär data. Primär data samlas in via observationer och intervjuer på daghem-met Gläntan i Åseda vid ett flertal tillfällen, besök på materialmässan Elmia i Jönköping, via personer ur mitt nätverk, samt via kontakt med ett flertal lever-antörer av passande material för PlayPlus. Sekundär data samlas in via litteratur och internet.
2.2.1
Observation
En observation innebär, enligt Lekvall och Whalbin (2001), att undersökaren, eller observatören själv, med egna ögon studerar de skeenden som är intressanta i studi-ens syfte. Fördelarna med metoden är att fullständig säkerhet råder under obser-vationen eftersom man inte är beroende av vad en person känner till, kommer ihåg eller vill svara på. En negativ aspekt är dock att endast beteenden kan studeras, inte kunskap, åsikter eller värderingar. Vidare kan endast pågående skeenden stud-eras, alltså inte vad som historiskt sett varit, eller vad som komma skall i framtiden. Lekvall och Whalbin (2001) belyser vidare risken med observatörens närvaro. Lekvall och Whalbin (2001) talar om flera typer av observationer, såsom struktur-erad, ostrukturstruktur-erad, öppen och dold observation. Begreppen beskrivs nedan.
• Strukturerad observation, observatören utnyttjar vetskapen om vilka beteen-demönster som kan förekomma och gör i förväg upp scheman för hur dessa kan registreras.
• Ostrukturerad observation, observatören har ingen vetskap.
• Öppen observation, personerna som ska observeras vet om att de är observer-ade.
• Dold observation, till exempel om en person står dold och observerar andra människors beteende.
Enligt [Björklund and Paulsson, 2003] kan observationer delas in i deltagande och iakttagande, där deltagande observation innebär att observatören själv är engager-ad och medverkar i de aktiviteter som observeras, medan denne i den iakttagande observationen endast beskådar aktiviteten utan att själv medverka.
De observationer som genomförs inom ramarna för denna studie riktar sig mot fem år gamla barn, på avdelningen Vallmon, på daghemmet Gläntan i Åseda. Sammanlagt samlades data in via observation under sex dagar då jag både un-der strukturerade och ostrukturerade former observerade hur barnen lekte, miljön de lekte i, vilka leksaker som favoriserades och varför de lekte med dessa. Ett observationsunderlag bestående av ett antal faktorer låg till grund för observa-tionerna. Till största del genomfördes observationerna medan barnen lekte själva eller tillsammans inomhus och där min roll som observatör både var deltagande och iakttagande. Då barnen hade vetskap om min närvaro var de medvetna om att en observation föregick och observationerna var därmed av det öppna slaget men ibland aningen strukturerade.
2.2 Insamling av data 13
2.2.2
Intervjuer
Intervjuer kan ske på flera olika sätt. Björklund och Paulsson (2003) delar in intervjuer efter grad av struktur; såsom strukturerade, semi-strukturerade och ostrukturerade. I strukturerade intervjuer är frågorna förutbestämda och tas upp i viss ordning. I semi-strukturerade intervjuer är ofta ämnesområde bestämt i förväg och frågorna formuleras efterhand beroende på hur respondenten reagerar på ämnet. Ostrukturerade intervjuer genomförs likt en diskussion där frågor kan uppkomma under tiden. Enligt [Kvale, 1997]kan en intervju förberedas på bästa sätt genom att intervjuaren följer de sju stegen:
1. Tematisering - formulera syfte och beskriv ämnet innan intervjun börjar. Klargör varför och vad innan hur avgörs
2. Planering - planera de sju stegen med hänsyn till vilken kunskap som efter-strävas
3. Intervju - genomför intervjuerna enligt en intervjuguide och med ett reflek-terande förhållningssätt till människan i intervjusituationen.
4. Utskrift - överför intervjumaterialet till skriftspråk och förbered för analys 5. Analys - välj en passande analysmetod beroende på undersökningens syfte 6. Verfiering - fastställ resultatets generaliserbarhet, reliabilitet och validitet. 7. Rapportering - forma resultatet av undersökningen så att det motsvarar
vetenskapliga kriterier.
I min studie, på daghemmet Gläntan, bestämdes intervjustruktur tidigt, vilka som skulle intervjuas och vad som skulle diskuteras. Ett intervjuunderlag låg till grund för intervjuerna och bestod av ett antal frågor som skulle ställas, dels till barnen och dels till pedagogerna. Efter genomförda intervjuer dokumenterades svaren med syftet att ligga till grund för en designkriterielista i arbetet med kon-ceptframtagningen av PlayPlus.
Barnen som intervjuades var alla under sex år och då studien inkluderade yngre barn krävdes samtycke från föräldrar, dagispersonal samt barn- och fritidschefen i kommunen. Ett brev delades ut till föräldrarna i förväg och genomförandet av intervjuer och observationer godkändes, dels av pedagogerna på Gläntan och dels av områdesansvarig för barn och utbildning. Barnen intervjuades två och två i ett avskilt rum från avdelningen. Vid barnintervjuer anser [Eckert, 2001] att val av miljö för intervjuerna är av största betydelse för resultatet. Jag gav därför barnen god tid på sig att svara och lät inte det ena barnet svara för det andra barnet. Emellanåt kunde barnen trigga varandra till diskussion runt en fråga och jag kunde sitta tyst och lyssna. I de fall där det ena barnet svarade mer än det andra barnet fick jag helt enkelt ställa frågan igen till det tysta barnet och artigt be det andra barnet att vänta på sin tur. Vidare fick de en och en svara på varannan fråga som jag ställde och svarsfrekvensen komprimeras därför till hälften.
2.3
Systematisk konceptutveckling - en
design-metod
Denna metod ligger till grund för examensarbetet och tillämpas i stor utsträckn-ing. Metoden är utvecklad av Ulf Liedholm, professor vid Linköpings universitet, och riktar sig till konstruktörer som arbetar med produktutveckling. Systematisk konceptutveckling är en sekventiell metod som delar in arbetet i olika faser. Under den första fasen tas en konstruktionskriterielista fram, vilken inkluderar de egen-skaper produkten bör ha. Under den andra fasen genomförs en funktionsanalys där man fastställer vad produkten ska kunna göra, vilka tekniska funktioner pro-dukten bör ha och på vilka sätt man kan uppnå dem. Under den tredje fasen kombineras möjliga tekniska funktioner och önskemål samman för att ge ett slut-ligt koncept. [Liedholm, 1999]
Nedan följer en beskrivning av Liedholms tre faser:
Konceptfas 1 - från behov till konstruktionskriterielista
Målet med den första fasen är enligt Liedholm att upprätta en konstruktionskri-terielista, vilken dels anger produktens syfte och dels vilka egenskaper som pro-dukten bör ha. Konceptfasen genomförs i fyra steg, se nedan.
• Kritisk granskning av problemet
Här fastställs vilka behov som föreligger, vem som har problemet, vad målet är, vilka bieffekter som ska undvikas och vilka begränsningar som finns. • State of the art
Här undersöks liknande problem som har lösts tidigare och hur de löstes. Man bör undersöka om konkurrenterna har någon liknande produkt samt även studera litteratur.
• Undersök teknisk/ekonomisk genomförbarhet
Här bedöms om problemet är tekniskt möjligt att lösa eller inte. I ett tidigt skede kan det vara problematiskt att se möjligheterna och det är därför viktigt, att enligt Liekholm, undersöka om det finns något som talar emot projektet redan i ett tidigt stadium.
• Upprätta konstruktionskriterielista
Listan ställs upp för att specificera vilka egenskaper produkten bör ha och därmed de mål som måste uppfyllas i projektarbetet. Listan ska sedan fungera som riktlinje för hur arbetet ska utvecklas samt används vid utvärdering av koncept senare under konstruktionen av produkten. Listan uppdateras och förändras under projektarbetets gång. Upprättandet av konstruktion-skriterielistan kan enligt Liedholm bestå av följande punkter:
1. Funktionsbestämmande egenskaper 2. Brukstidsegenskaper
2.3 Systematisk konceptutveckling - en designmetod 15 3. Tillverkningsegenskaper 4. Distributionsegenskaper 5. Säkerhet/ergonomiska egenskaper 6. Estetiska egenskaper 7. Ekonomiska egenskaper
8. Skrotnings- och återvinningsegenskaper 9. Ekologiska egenskaper
Konceptfas 2 - funktionsanalys
I den andra fasen behandlas produktens funktioner och ett flertal olika principer för funktioner etableras. Fasen genomförs enligt Liedholm i fyra steg.
• Black-box modell etableras
• Tekniska principer genereras - enligt Liedholm, en utav de viktigaste faser-na i metoden där tekniska principer tas fram genom en studie av likfaser-nande produkter, brainstorming och andra stödmetoder. En utvärdering av de tekniska principerna sker sedan, där fördelar vägs mot nackdelar och de bästa principerna selekteras ut för fortsatt arbete. Vidare beaktas teknisk genomförbarhet samt ekonomiska aspekter för varje princip.
• Etablera transformationssystem • Etablera funktions/medel-träd Konceptfas 3 - Etablera koncept
Den tredje och sista fasen i konceptframtagningen går ut på att rangordna funk-tioner, att välja hjälpmedel och skapa arrangemang för att kunna etablera koncept. Koncepten granskas och utvärderas sedan innan ett sista urval kan ske.
Ett lämpligt hjälpmedel för att etablera koncept menar Liedholm är den morfol-ogiska matrisen, vilken redovisar alla tänkbara lösningar för en specifik funktion. Raderna består av underfunktioner och kolumnerna av exempel på lösningar för funktionerna, se tabell 2.1
Delfunktion Dellösningsalternativ
Rymma mat Volym med tvärsnitt Sfärisk volym Isolerad påse
Hålla temperatur Kompressorsystem Torrisfyllning Hål i marken Värme
Ge tillträde Lucka Jalusi Skjutdörr
2.3.1
Modifierad metod
I examensarbetet tillämpas Liedholms metod Systematisk konceptutveckling till viss del, men för att göra arbetet mer överskådligt och lätthanterligt modifieras dock metoden och metodverktyget nedan tillämpas. Till skillnad från den kon-struktionskriterielista som Liedholm presenterar i Systematisk konceptutveckling tas istället en designkriterielista fram, vilken byggs upp av olika designkriterier snarare än konstruktionskrav. Vidare modifieras de tre sista stegen efter förstudi-en: konceptuell, primär och detaljerad konstruktion till konceptuell design, primär design samt detaljerad design. Det modifierade metodverktyget åskådliggörs i Fig-ur 2.1.
Figur 2.1: Modifierad metod
2.3.2
Stödmetoder
Då Liedholms metod Systematisk konceptutveckling främst riktar sig mot kon-struktörer av maskiner och primärutveckling, anser jag det behövas fler komplet-terande metoder för att ge examensarbetet den bredd som behövs. Liedholms pro-cedurer kräver i princip att produkten ska kunna utföra något. För att få igång den kreativa processen, det vill säga förmågan att hitta nya kombinationer eller lösningar på problemet, kompletteras metoden därför med ett antal stödmetoder,
2.3 Systematisk konceptutveckling - en designmetod 17
såsom brainstorming, brainwriting, skissning, fokusgrupper, dataprogram och pro-totyptillverkning. Vidare har [Österlin, 2003] och [Lawson, 1999] identifierat fyra olika faser att ha i åtanke i det kreativa arbetet:
• Förberedelse - uppgiften formuleras och bakgrundsinformation samlas. • Inkubation - tankarna mognar omedvetet.
• Insikt - aha!-upplevelsen uppenbaras, det gäller att se att det enkla kanske är det bästa.
• Verifiering - här dokumenteras idén.
För att komplettera metoden Systematisk konceptutveckling tillämpas ett an-tal stödmetoder. [Österlin, 2003] menar att stödmetoder bör generera ett idéska-pande. Vidare att det är effektivt att i det inledande stadiet utveckla så många idéer som möjligt för att senare selektera ut de bästa. Stödmetoderna nedan är verktyg för att stimulera kreativiteten och för att hjälpa mig att vara så idérik som möjligt.
Brainstorming
Namnet på metoden betyder hjärnstorm och [Österlin, 2003] menar att kritik och bedömning, under tillämpning av metoden, är förbjuden. Målet är att generera så många idéer som möjligt, allt från logiska, till vilda och konstiga idéer, för att sedan kombinera ihop dessa till nya. För att inte fastna i egna tankar och idéer bör en grupp på minst tre personer samlas och tillämpa metoden tillsam-mans. [Ottosson, 1999] menar att gruppen inte bör vara homogen, utan helst ska bestå av olika typer av människor med olika bakgrund och intressen. Fungerar inte brainstormingen, det vill säga, inga lyckade resultat uppnås, bör en nu grupp sättas samman. [Jones, 1981] menar att brainstorming både höjer kvaliteten och kvantiteten av idéer. Brainstorming är enligt [Ottosson, 1999] ett
produktutvecklingsverktyg, vilket kan användas för att stimulera människans per-ceptionsorgan och är därmed produktutvecklingens innersta hjälpmedel.
I det här arbetet sker en stor del av brainstormingen tillsammans med mina han-dledare och personer ur mitt nätverk.
Brainwriting
Brainwriting är enligt [Österlin, 2003] en liknande metod som brainstorming, men med papper och penna som verktyg. Idéer dokumenteras skriftligt innan en jäm-förelse och en diskussion sker tillsammans med gruppen. Syftet är att deltagarna ska undvika att störa varandra.
Skissning
[Lawson, 1999] menar att en av de största utmaningarna med design är att struk-turera och hålla reda på idéer och tankar samtidigt. Att visuellt beskriva tankar är ett populärt sätt att lyckas med detta menar Lawson. Vidare kan skisser ses som ett sätt att frysa vissa idéer, men även ett sätt att sålla ut det som man till synes inte tycker om. Enligt [Ottosson, 1999] är metoden ett verktyg där han-den och hjärnan samspelar för att skapa något som annars hade varit svårt att ta fram. [Lawson, 1999] pratar om två olika typer av slutliga skisser, dels pre-sentationsskissen där designern förmedlar och visar sitt arbete för klienter och uppdragsgivare, och dels arbetsskisserna där designern förklarar hur produkten ska konstrueras. Lawson diskuterar vidare några faror med skissning, bland an-nat att upprepning av samma skisser ofta förekommer och att en designer, genom skissning, lätt låser sig fast till en idé. I detta examensarbetet är skissning ett viktigt instrument i konceptframtagningen och sker kontinuerligt genom hela ar-betsprocessen.
Fokusgrupper
En större marknadsundersökning, vilken inkluderar en enkätundersökning, tar of-ta mycket tid i anspråk. För att undvika att projektet drar ut på tiden kan istäl-let konceptet fokusgrupper tillämpas, där en eller flera representativa grupper av människor väljs ut för att medverka under produktutvecklingen. Antalet personer i fokusgruppen bör vara mellan fem och 15 personer och meningen är inte att styra gruppen med direkta frågor, utan att föra en öppen diskussion runt kon-ceptet. Deltagarna i fokusgruppen bör känna sig trygga med varandra, för att inte hämma den fria diskussionen. [Johannesson, 2004]
I det här arbetet har två fokusgrupper satts samman, dels fem personer ur person-alen på dagiset Gläntan i Åseda och dels en barngrupp bestående av 5-åringar från avdelningen Vallmon på dagiset Gläntan i Åseda. Då användare av PlayPlus främst är barn föredrar jag verktyget fokusgrupper framför tillämpning av enkäter. Dock fick pedagogerna på Gläntan fylla i varsitt formulär med frågor rörande barnens leksaker och lekmiljö.
Datorprogram
När ett koncept är fastställt kan datorn vara ett utmärkt val för visualisering av produkten. Computer Added Design (CAD) är, enligt [Ottosson, 1999], ett lämpligt val vid modellering och framtagning av ritningar samt Engineering Data Management (EDM). [Johannesson, 2004] menar att programvaror för 3D-CAD beräkning är kraftfulla och användbara framförallt under produktutvecklingens layout- och detaljkonstruktionsskede. Pro-Engineer, och 3D Studio Max är några av de modellerings- och visualiseringsprogram som används inom ramarna för detta examensarbete. Programmen ses som hjälpmedel i arbetet med framtagningen av presentationsbilder.
2.4 Utvärderingsmetoder för val av koncept 19
2.4
Utvärderingsmetoder för val av koncept
[Österlin, 2003] skriver om olika metoder för att utvärdera produktkoncept. En metod är Kategorisering, som Österlin beskriver vara ett sätt att säkra det fria idéskapandet. Genererade idéerna delas in i kategorier, vilka är viktiga för lösnin-gen till problemet. De kategorier som endast innehar få idéer vidareutvecklas i det fortsatta arbetet. Ett annat sätt att utvärdera idéer är enligt Österlin att använda sig av matriser. Några metoder som Österlin skriver om beskrivs nedan:
Matrisutvärdering
De idéer som ska utvärderas placeras längst matrisens kolumner och kraven som idéerna ska utvärderas emot placeras längst matrisens rader. Idéerna poängsätts efter hur väl de uppfyller respektive krav. Metoden visar på ett enkelt sätt vilka idéer som behöver förbättras och inom vilka områden. Se tabell 2.2 som ett exempel för att knäcka nötter.
Princip
Urvalskriterium Tång Hammare Kniv
Bekvämt att göra 3 4 1
Snabbhet 3 5 2
Skal skvätter inte runt 3 1 2
Säkerhet 3 5 1
Summa 12 15 6
Tabell 2.2: Matrisutvärdering
Parvisa jämförelser med matriser
Här jämförs konkreta egenskaper parvis med varandra. De idéer som ska jämföras placeras i matrisens kolumner och de jämförande egenskaperna i matrisens rader. Man väljer sedan en idé att jämföra de andra två med. (0) betyder att idén är likvärdig den idén man jämför med, (+) att idén är bättre och (-) att idén är sämre. Resultatet visar vilka egenskaper som är bättre eller sämre i en idé. Se exemplet i tabell 2.3, där en hammare och en kniv jämförs med en tång.
[Johannesson, 2004] skriver om ett antal metoder för att utvärdera koncept i pro-duktutveckling. Några förslag presenteras nedan.
Successiv eliminering
Metoden bygger på strategin att ta bort de sämre alternativen. Produktutveck-laren rankar koncepten efter de specificerade krav som ställts och väljer sedan bort de koncept som inte uppfyller kraven. Se Figur 2.2 på nästkommande sida.
Princip
Urvalskriterium Tång Hammare Kniv
Bekvämt att göra 0 + –
Snabbhet 0 ++
-Skal skvätter inte runt 0 –
-Säkerhet 0 ++ –
Summa 0 3+
7-Tabell 2.3: Parvisa jämförelser
Figur 2.2: Successiv eliminering
Listning av fördelar respektive nackdelar
För bedömning av koncept är svagheter och styrkor två passande faktorer att utgå ifrån. Dock kan det vara svårt att som produktutvecklare vara objektiv, vilket i sin tur kan leda till fel slutsatser. [Derelöv, 1999]
2.5
Litteraturstudie
En litteraturstudie har genomförts för insamling av sekundärdata i det här arbetet. Syftet har varit att studera litteratur som jag sedan kan komplettera min förstudie med, och på så sätt erhålla ett så brett synsätt som möjligt i arbetet med kon-ceptframtagningen. Då metoden för detta examensarbete inte vilar på en gedigen
2.6 Metodkritik 21
referensram, utan på en fallstudie, betraktas litteraturstudien som ett komplet-terande verktyg till förstudien. Litteratur inom ämnesområden, såsom tekniska principer, material och barn har studerats med syftet att ge mig ett bredare syn-sätt i arbetet med konceptgenereringen av PlayPlus.
2.6
Metodkritik
Under denna rubrik diskuteras felkällor och hanteringen av dessa. Även val av grundmetod konfereras.
Felkällor
[Lekwall and Whalbin, 2001] menar att mätfel vid intervjuer och observationer kan bero på tre saker: respondenten, instrumentet och intervjuaren.
Om respondenten är osäker på vad hon eller han ska svara, eller hur svaren borde ges, kan svaren variera från ett intervjutillfälle till ett annat. Vidare kan respondenten glömma vad denne ska säga och istället gissa, svara fel eller, helt enkelt på grund av trötthet, ge felaktiga svar. [Lekwall and Whalbin, 2001] I min undersökning har jag försökt anpassa intervjutider till respondenterna. Då många av dem har varit barn har det varit av stor vikt att välja tillfällen då bar-nen kan koncentrera sig, för att på så sätt minimera risken för mätfel. Ytterligare en risk med att intervjua barn kan vara att de svarar likt sina kompisar. Enligt [Eckert, 2001] är risken, för att bli avbruten och att barnen inte förstår vad en ob-servatör är, stor vid intervjuer med barn. Detta kan försvåra insamlingen av data via observation. [Sparrman, 2002] belyser vikten av att under de första dagarna etablera en kontakt med barnen genom att endast deltaga i och ägna sig åt deras lek, på deras egna villkor. För att barnen skulle våga leka med mig närvarande hade jag för avsikt att under de första dagarna etablera denna typ av kontakt, dels genom att deltaga i leken och dels utan att anteckna. På så sätt ville jag visa att jag var intresserad av vad de lekte med och hur.
Instrumentet har enligt [Lekwall and Whalbin, 2001] att göra med frågornas for-mulering, ordningsföljd samt vilka svarsalternativ som ges. Vidare om frågorna är ledande eller speciellt känsliga för respondenten.
I det här examensarbetet riktar sig förstudien, dels till pedagoger och dels till barn, alla under sex år. [Eckert, 2001] menar att det finns ett flertal faktorer att ta hänsyn till vid genomförande av intervjuer. Hon menar att barn inte förstår vad en intervju är och beroende på hur man får dem att deltaga blir resultatet därefter. Eckert menar vidare att de vuxnas förväntningar på intervjun ofta styr och kon-trollerar barnen och deras svar. Det är viktigt för intervjuaren att framstå som en person, snarare än som en pedagog. Vidare säger Eckert att intervjuaren inte får underskatta barnens förmåga att förstå intervjufrågorna även om de kanske börjar prata om andra saker och att barn som avbryter kanske är en del av kom-munikationen. Många barn förknippar vuxna gestalter på dagis med pedagoger,
vilket kan hämma deras ärlighet vid diskussion om bus och lek. [Sparrman, 2002] menar att innan intervjuaren kan få barnen att svara på frågorna, måste oftast denne själv svara på frågor från barnen. Sparrman talar även om att barn i denna ålder har svårt att fokusera och koncentrera sig mer än några minuter och att intervjuer med barn i små grupper därför är att föredra. Eckert belyser vidare att valet av miljö för intervjuer med barn är avgörande för resultatet.
[Lekwall and Whalbin, 2001] menar slutligen att intervjuareffekter handlar om hur intervjuaren påverkar intervjun genom sitt uppträdande, sin ålder eller sitt kön. Vidare kan intervjuarens inställning till respondenterna påverka resultatet. Är in-tervjuaren till exempel positivt inställd kanske denne tolkar svaren mer lättsamt och tvärtom. För att minimera risken för feltolkningar försökte jag kommunicera med barnen och pedagogerna mellan intervjufrågorna för att på så sätt förstå deras svar närmare.
Kapitel 3
Teori
I kapitlet ämnar jag ta upp relevant teori inom olika ämnesområden, såsom hopfäll-bara principer, materiallära, samt barn och lek . Syftet är att med denna teori bredda min åskådning av arbetet med PlayPlus och på så sätt höja kvaliteten av konceptframtagningen.
3.1
Hopfällbara principer
[Mollerup, 2001] presenterar i sin litteratur, Collapsible, olika principer för hopfäll-ning av produkter. Författaren beskriver skillnaden mellan principerna som dif-fusa, men har kategoriserat de elva, mest förekommande, principerna för mekanisk kompression. Principerna presenteras nedan med tillhörande bild.
Princip 1: Elasticitet
Denna princip inkluderar flera olika delprinciper, såsom kompression, expansion, tryck och spänning. Till exempel är en sovsäck komprimerad vid förvaring och vid transport, medan den vid användning befinner sig i ett avslappnat tillstånd.
Figur 3.1: Elasticitet Tvärtom kan samtidigt andra
pro-dukter, som bygger på samma prin-cip, komprimeras vid användning och transporteras i avslappnad form. Ett exempel är gummibandet som sträcks då det håller bagaget på plats på bilens tak, men är avslappnat då det ligger in-packat i bilen
Princip 2: Vikning
Denna princip appliceras ofta på mjuka material, såsom kläder och vissa plaster.
Figur 3.2: Vikning Vidare viks även handdukar och filtar
i förvaringssyfte och när de inte an-vänds. Även tält, flaggor och fisknät viks omsorgsfullt för förvaring. Hur avgörande vikningen är beror på syftet. Till exempel lägger fallskärmshop-paren ner stor möda på att vika sin fallskärm rätt för att vara säkert på dess funktion.
Princip 3: Vikning-förutbestämd riktning
Figur 3.3: Vikning-förutbestämd riktning Syftet med principen är att skapa
fler-funktionella produkter. Till exempel kan en hopvikt mugg även bli en tall-rik i utfällt tillstånd. Produkter som viks enligt denna princip används ofta i resesyfte. Ett annat, vanligt förekom-mande område, är belysning, då de nya
och kostnadseffektiva lamporna av filmpapper viks enligt ett visst mönster.
Princip 4: Blåsbälg
Figur 3.4: Blåsbälg Principen syftar på anordningar vars
väggar kan utvidgas respektive kom-primeras. Ett exempel är den ex-panderbara påse, vars sidor är veck-ade. Ett annat exempel är hopfällbara skoställ, som håller kläder och skor på plats men som enkelt kan plockas isär och fällas ihop.
Princip 5: Montering
Figur 3.5: Montering Principen bygger på
sammansättnin-gen av ett flertal mindre moduler till en större, såsom till exempel pussel, Lego eller Meccano. Monteringen kan ske i flera led, men mest förekommande är de horisontella eller vertikala samman-sättningarna.
3.1 Hopfällbara principer 25
Princip 6: Gångjärn
Figur 3.6: Gångjärn Ett gångjärn är vanligtvis en
samman-sättning av flera rörliga delar i met-all, med finns numera även i plast. Principen tillämpas på produkter, så-som paraplyet, vilket är uppbyggt av flera gångjärn, men principen ap-pliceras även i viss tillverkning av möbler.
Princip 7: Rullning
Figur 3.7: Rullning En tidning kan enkelt förvaras
ho-prullad kring en pinne när den inte används och detsamma gäller för ritningar och större fotografi-er.
Princip 8: Stapling
Denna stapelprincip är en grupp av principer med effekten att ett plus ett faktiskt blir endast ett. De Matryoshka dockorna är ett praktiskt exempel,
Figur 3.8: Stapling vilka staplade i varandra utgör endast
en stor docka. De flesta vardagliga ting staplas när de inte används, såsom pan-nor, tallrikar och koppar. Även trafik-koner och till exempel shoppingvagnar staplas.
Princip 9: Blowing
Principen appliceras på uppblås bara produkter, såsom varmlufts ballonger,
Figur 3.9: Blowing men även i mindre balloger,
livflot-tar och flytväslivflot-tar. Att blåsa upp en produkt assoccieras idag med ekonomiska aspekter, men är en av de få principer där endast fantasin kan sätta gränser.
Princip 10: Solfjäder
Figur 3.10: Solfjäder En fjäder är ett effektivt sätt att
hålla samman ett flerta platta delar, dels för användning och dels i förvar-ingssyfte.
3.2
Material
[Hirsinger and Ternaux, 2006] beskriver 150 unika material i sin litteratur. Dels inkluderas rena material och dels semi-framtagna material, såsom kompositer, honey-clumbplast och high-tech textilier. Författarna delar in materialen i kat-egorierna: luft, jord, elasticitet, extrem, industriell, know-how, ljus, optisk, smart, ytor, hållbar, temperatur och vatten. Ett urval utav dessa material, vilka anses lämpade för PlayPlus, presenteras nedan.
Luft - lätta material
[Hirsinger and Ternaux, 2006] lyfter vikten av att dagens design bör vara mer inriktad på att inkludera lättare material, det vill säga material med låg vikt, även om kvalitet tidigare har förknippats med tyngd. Dessa typer av material hjälper oss att nå nya mål, där ett exempel är de nya kompositmaterialen, vilka har form, omfång och struktur. Vissa silikonmaterial som Nanogel innehåller upp till 99 procent luft och används ofta i ett utvidgande syfte.
Material Beskrivning Egenskaper och
an-vändning Mikor Vaxkake-liknande och
uppbyggt av skum mellan mönstret
Slitstarkt, lätt och ljudab-sorberande
PluriGigaBal miniatyr-liknande kuddar i rader och kolumner
I madrasser, till sätesma-terial, till golv
Tabell 3.1: Luft - lätta material
Extrem
Lättare och starkare material finns nu ute på marknaden för extrema produkter såsom skottsäkra västar och skyddsglas. Några exempel på material är nanotube, textreme, turtleskin och basalt fab.
3.2 Material 27
Jord - naturliga materia
Jorden är mineraler (pepples, asphalt, mica), växter (tagua, wood cloth, seaweed) och djur (leather, shell).
Material Beskrivning Egenskaper och
an-vändning Barkcloth Ett utav de äldsta
tyger-na. Materialet framställs miljövänligt och kan täckas för att erhålla brandsäkerhet, även teflontäckt och laminerat.
Möbler, design, mode, ac-cessoarer
Vegetable paper Morötter och gurka skivas till tunna blad, behandlas och resluterar i ett pap-persliknande material
Tätning mellan glas och vanligt förekommande i interiör design
Synderme Artificiellt lädermaterial Läderbitar återvinns med hjälp av shredding med naturlig latex som bindningsmaterial
Skor, väskor, andra läder-produkter, toecaps
Tabell 3.2: Jord - naturliga material
Elasticitet
Elastiska material möjliggör stretch-effekter i både kläder, möbler och lampor.
Material Beskrivning Egenskaper och
an-vändning Avantige en mix av lycra och
polyester impregnerat med silver
Waterproof outwear, skyddskläder, skor, indus-triella applikationer Jelly Tile mjukt, smidigt och viskost
material med fina ytor och stor formbarhet Upphet-tning ger ursprunglig form
..
Ljus
Enligt författarna är ljus ett självklart material då det innehar både en bearbet-ningsförmåga och är en viktig inspirationskälla.
Material Beskrivning Egenskaper och
an-vändning DualGlo plast med phosphorscent
pigments som ger en större och längre ljussken, upp till 20 h.
leksaker
Litracon finstrukturerad betong med stark hårdhet, transparant
väggar
Holocolor framställt av laminerat glas och ger till synes en prisma-effekt
till in- och utomhus app-likationer
Tabell 3.4: Ljus
Hållbar
Författarna lyfter under denna rubrik fram den miljöpåverkan dagens material har. De menar att tillverkning och design borde bygga på hållbarhet och då redan i det inledande skedet vid val av ett miljövänligt material.
Material Beskrivning Egenskaper och
an-vändning Fasal lämpat för god miljövård
då det består av pellets från majs och trä i kom-bination med plaster
leksaker, skyddsutrust-ning för instrument och högtalare
Zelfo Består av cellulosa från bl a bambu. Efter torkn-ing erhålls ett substitut till trä. Finns i flera olika färger
möbler, musikinstrument, boxar
Plasticana gummiliknande,mjukt och hållbart material
strandsandaler Tabell 3.5: Hållbar
Yta
Två material som författarna tar upp inom detta område är Curious Plastics och MagnetPaint. Det förstfämnda är ett typ av print paper, grynfritt med en
silkeslik-3.3 Barn och leksaker 29
nande yta, motståndskraftigt mot vatten, fetter, kemikalier och temperaturförän-dringar. Det andra, MagnetPaint är framställt av tyg och metallpulver och ger en magnetisk förmåga samt kan användas i möbler.
Industriell
Flera material, som idag används flitigt i vår industri, har tidigare haft helt andra användningsområden. Materialet 3-D Textile, en mix av polyester, polyamid och polypropylen är ett exempel. Materialet används idag som isolering i exempelvis båtar.
Gummi som material
[Bloor and Sinclair, 2004] presenterar olika användningsområden för gummi. För-fattarna beskriver materialet som flexibelt, roligt, starkt och fascinerande. Vidare menar författarna att gummi är ett väl lämpat material för produkter till barn, till exempel till vattenleksaker och bitleksaker. Materialet är formbart på olika sätt men kan alltid återgå till ett initialt tillstånd. Materialet förekommer bland annat i napparna under bebistadiet, leksaker under uppväxten, gummibåtar, i armband till klockor, i simglasögon, skosulor, badrumsprodukter, fordonsdäck, diskhand-skar, kondomer och i suddgummi. Gummi tål vidare hård kyla upp till -72 grader celsius.
3.3
Barn och leksaker
Avsnittet behandlar ämnen, såsom säkerhet och hygien, leksaker och genusperspek-tiv, minimalistiska leksaker, lekens betydelse samt en diskussion runt definitionen av den perfekta leksaken.
Säkerhet och hygien
Konsumentverket har genomfört stickprover på svenska leksaker i svenska butiker efter utfärdat larm om för höga blyhalter i färgen på leksaker och produkter för barn. (www.testfakta.se/Article.aspx?a=17398) Idag är de flesta leksaker i svens-ka butiker CE-märkta, vilket innebär att tillversvens-karen själv har rätten att märsvens-ka produkten och då bekräfta att leksaken uppfyller de säkerhetskrav som ställs. CE-märkningen är obligatorisk för all tillverkning av leksaker enligt leksakslagen. Då leksaken tillverkas enligt den europeiska standarden för leksakers säkerhet, SS-EN71-1:1999, anses leksaken uppfylla de krav som ställs i leksakslagen. Kon-sumentverket innehar rätten att ingripa mot försäljning av felaktiga leksaker med stöd av produktsäkerhetslagen. En tillverkare av felaktiga leksaker kan dömas till fängelse upp till ett år då anmälan till konsumentverket erhållits.
(www.barnsakerhet.konsumentverket.se/mallar/sv/lista-artiklar.asp Lagar och regler som berör leksakers säkerhet
• Förordning om leksakers säkerhet: SFS 1993:971 • Produktsäkerhetslagen: SFS 2004:451
• Lagen om CE-märkning: SFS 1992:1534
• Tillägg i lagen om CE-märkning: SFS 1994:1588
• Konsumentverkets föreskrifter om leksakers säkerhet: KOVFS 1993:9
(http//www.konsumentverket.se/Documents/sakerhet/lagar-regler-leksaker06.pdf)
Svensk standard och säkerhetsregler
• Mekaniska och fysikaliska egenskaper SS-EN 71-1 • Brännbarhet SS-EN 71-2
• Migrering av vissa ämnen SS-EN 71-3
• Chemical toys other than experimental sets SS-EN 71-5 • Varningssymbol -Ej lämplig för barn- SS-EN 71-6
Leksaker och genusperspektiv
[Johansson and Samuelsson, 2003] skriver om två perspektiv, vilka har dominer-at leken i förskolan, dels det utvecklingspsykologiska och dels det sociokulturella perspektivet. Ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv ses barns förmågor och kompetenser som osynliga så länge barnet inte utmanas av en vuxen. Flickor och pojkar anpassar sig till det rådande könsmönstret i vuxenvärlden då de inte får utveckla sin omvärld i egen takt. Det sociokulturella perspektivet innefattar leken som ett verktyg i barnets utveckling. Den vuxnes roll enligt detta perspektiv blir att stödja barnets utveckling och ge utrymme för barnets egna handlingar och funderingar.
Den perfekta leksaken
[Berg et al., 2003] talar om flera faktorer att beakta vid definition av den perfek-ta leksaken. Förfatperfek-tarna menar att barn, vid födseln, varken är medvetna om sig själva eller om sin omgivning. Den personliga identiteten erhåller barnet genom reflektioner av den miljö som de lever i och författarna belyser vikten av det tidiga rollspelet för barnets utveckling. I detta aktiva rollspel är leksaker ett nöd-vändigt och roligt verktyg då det förhindrar barnet från en passiv utveckling. [Berg et al., 2003] menar vidare att leksaker erbjuder barn flexibilitet, mångfald, känslor, kognition, motivation, meningsfullhet, variation och en känsla för historia.
3.3 Barn och leksaker 31
Författarna menar även att leksaker är en del av ett konkret språk, vilket förhin-drar barnen från att tala det abstrakta språk, som vuxna människor tillämpar. Berg menar även att leksaker erbjuder barnen träning i kognition och emotionell utveckling, samtidigt som leken utgör terapi för barn. [Eckert, 2001] skriver i sin litteratur om hur goda leksaker, inte bara underhåller, utan även fungerar som läromedel för barn. [Bringzén 08] menar att barn leker med allehanda ting, inte bara med de kommersiella handelsvaror som finns tillgängliga på marknaden och som vi benämner leksaker. Till exempel leker barn med kastruller, vispar, verktyg, papper, sand och vatten och det är barnet själv som genom sin lek runt leksaken avgör dess kvalitet.
Minimalilstiska leksaker
Retter (1996) i [Berg et al., 2003] presenterar tre fundamentala påståenden att ha i åtanke vid tillhandahållande av leksaker:
1. Ett överflöd av leksaker finns idag på marknaden. Barn borde endast ha tillgång till ett begränsat antal kvalitativa leksaker.
2. Moderna leksaker är ofta verkliga och komplicerade, när de borde vara enkla, både i design och funktion, för att inbjuda till fantasi och egen lek.
3. De bästa leksakerna är de som föräldrar och barn kan producera på egen hand.
Retter menar att det är förskolans pedagoger som bör avgöra vilka leksaker som är nödvändiga respektive opassliga på marknaden, medan Bringzén trycker på den kulturella faktorn i dagens lekmiljö. Kulturella fenomen påverkar val av leksaker, då det till exempel inom vissa kulturer inte är tillåtet med nakna dockor i leken. Lekens betydelse
Lillemyr (1995) i [Berg et al., 2003] diskuterar fyra dimensioner för karaktärisering av barnlek. Den första menar att leken är en inneboende motivation hos varje barn och därmed fungerar som en belöning. Vidare att lek är av stor betydelse i barnets lärande. Den andra dimensionen som Lillemyr tar upp bygger på att det i leken är tillåtet att bortse från verkligheten. Barnet skapar och använder sig av sin fantasi. Barnet känner sig inte begränsad av den fysiska situationen och behöver inte vara rädd för att bli utvärderad. Leken är inte fylld av risker, utan snarare av möjligheter. Den tredje dimensionen belyser barnets behov och träning av kontroll. I lek kontrollerar och planerar barnen själva vad som ska hända. Den fjärde och sista dimensionen behandlar hur lek inbjuder till träning i kommunikation. För att deltaga i en redan pågående lek måste barnet först bli accepterat av de inblandade parterna och sedan interagera i leken. Att delta i lek innebär därför kommunikation på flera nivåer.
Kapitel 4
Förstudie
Figur 4.1: Förstudie Kapitlet utgör en plattform för
kon-ceptframtagningen och resulterar i den designkriterielista, vilken beskriver de krav och egenskaper som koncepten bör möta. Kontexten inkluderar en kri-tisk granskning av problemet, State of the art, observationer, intervjuer och slutligen en designkriterielista framta-gen med hänsyn till teorin. Se Figur ??
4.1
Kritisk granskning
I enlighet med Liedholms metod granskas problemet kritiskt. För att även förstå omständigheterna runt uppgiften bör ett förslag på tillfällig lösning till problemet beskrivas. Fem frågor ligger till grund för problemgranskningen av Playplus och besvaras nedan.
1. Vad är problemet?
Förskolor och dagis har idag inte tillräckligt med utrymme för barnen att leka på. Detta resulterar i att barnen saknar större leksaker att leka med inomhus. Barn tycker om att bygga och förbereda sin lek själva, och därmed finner de flesta barn inte färdiga leksakerna särskilt aktiverande. Barnen leker vanligtvis inte med samma fysiska produkt mer än max tio minuter, utan byter gärna till en annan efter en stund. Resultatet blir en stökig miljö med mycket leksaker framme, samtidigt som ledsna pedagoger kontinuerligt får plocka undan och städa efter barnen. Vidare saknas det idag enkla men
spännande leksaker som barnen kan bygga stora konstruktioner av.
2. Vem har problemet?
Målgruppen är barn mellan tre och sex år som efterfrågar större och mjukare leksaker att leka med. De tycker om att skapa och bygga själva och barn över fyra år vill göra detta på egen hand, utan vuxna som lägger sig i eller plockar fram. Vidare är målgruppen även de pedagoger som är ansvariga för inköp av leksaker och möbler till dagis och förskolor. De i sin tur efterfrågar roliga produkter som är enkla att förvara och rengöra. Viktigt för både de vuxna och barnen är att leksakerna ska erbjuda motorisk träning, lärande och vara aktivitetsmotiverande.
3. Vad är målet?
För att barn och vuxna ska känna sig nöjda med leksituationen krävs en billig, enkel och rolig produkt, som kan aktivera, stimulera och lära barnen samt möjliggöra utveckling. Målet är därmed att ta fram ett koncept för en produkt som kan uppfylla dessa önskemål. Produkten ska komplettera Time Ins utbud till förskolor och dagis, vara enkel och rolig.
4. Vilka är bieffekterna som ska undvikas?
I utvecklingsprocessen av PlayPlus får detaljer inte ligga i fokus då detta kan öka kostnaden. Produkten ska vara intressant och rolig men samtidigt enkel. De krav designkriterielistan inkluderar bör tas i beaktande, men inga onödiga detaljer tillåts styra utvecklingsarbetet.
5. Vilka begränsningar finns för att lösa problemet?
Examensarbetet löper över 20 veckor, vilket utgör den fastställda tidsram som gäller för ett projekt av detta slag. Tidsperioden medför en begränsad fördjupning av de delar som ingår i konceptframtagningen.
4.2 State of the art 35
4.2
State of the art
För att utveckla en konkurrenskraftig produkt krävs en undersökning av vad som finns på marknaden samt på dagis och förskolor idag. Då tidsramarna för detta examensarbete inte tillåter en grundlig marknadsundersökning genomförs istället en State of the art, främst inom Sverige. Se tabell nedan. Se Figur 4.2
Figur 4.2: State of the art
En analys genomförs, dels med avseende på principer för leksaker som idag finns på marknaden och dels med avseende på vilka produkter som förekommer på dagis och förskolor idag.
4.3
Observationer
Nedan beskrivs de observationer som genomförts på avdelningen Vallmon, på daghemmet Gläntan i Åseda. Observationerna utgör en byggsten i verktyget för att ta fram den designkriterielista som bör ligga till grund för koncepten.
De två första dagarna under observationstiden på Vallmon observerades barnen, totalt tio barn, alla fem år gamla. Observationen syftade till att kartlägga hur de
lekte, vad de lekte med, hur de interagerade med leksakerna och hur de betedde sig runt leken, till exempel hur de plockade undan efter att de lekt med olika typer av leksaker samt hur länge de lekte med en leksak. Pojkarna lekte för det mesta tillsammans i ett avskilt rum under den fria lektiden. Övriga barn sprang omkring och hade svårt att koncentrera sig på en lek i taget. Lek med byggklossar och diverse konstruktionsmaterial var vanligt bland pojkarna. Vidare var de flesta pojkar tävlingsinriktade och tog för sig. Aktivitet runt den stora whiteboardtavlan var vanligt förekommande, där vissa av barnen behärskade alfabetet medan andra inte förstod bokstävernas betydelse. Under den tid som jag tillbringade i lekrum-met fanns en anspänning i rumlekrum-met vilket kan ha berott på min närvaro. Min uppfattning var att pojkarna förväntade sig förmaningar och tillsägelser mer än flickorna. Flickor ville likt pojkar, gärna stänga in sig i ett annat rum. De lekte mycket parvis och såg sig själva som lydiga och ville hjälpa andra. Emellanåt kom barnen ut och bad någon av pedagogerna om hjälp. De lekte mest hushållslekar och tyckte om att klä ut sig. Gemensamt i de båda lekrummen var att barnen ofta bytte lek och att plocka fram leksaker verkade snarare mer populärt än att i praktiken leka med dem. Det var tydligt att flickorna tränade språk, var mer lyhörda och tog mer hänsyn till varandra under leken jämfört med pojkarna, som visade en större medvetenhet om sitt egna jag. En pojke lekte mycket för sig själv och tyckte om att skapa, bygga och rita. Han kunde skriva, tejpa ihop papper kant mot kant och klistra. Av teckningarna att döma associerade pojken figurer med färger. Pojken föredrog färgerna grönt, blått och rött. Det var endast ett barn utav tio som klarade av att leka på egen hand.
Sammanfattningsvis kan konstateras att barnen på Vallmon, alla fem år gam-la, föredrog lekar som innefattade någon typ av byggande eller skapande. Barnen lekte ofta med träklossar och byggde gärna järnvägar eller lekte med lego.
Åldersgrupp Tycker om
1-åringar speglar, mjuka kuddar, djur, små saker att plocka med, bu-lekar
2-3 åringar titt-ut-lekar, bu-lekar, leka fritt, dockor 3-4 åringar lastbilar, att lasta och lasta av, köra med
lek-saker
4-åringar spelar spel (memory), leker björnen sover, lek-er mamma-pappa-barn, leklek-er affär
3-6 åringar siffror och bokstäver, hushållslek, mamma-pappa-barn, leka affär. Har inte ro att leka med en sak, utan det är själva framplocknin-gen av sakerna som är själva leken. Biter inte på leksaker
Leksaker på dagis idag
Pedagogerna på Gläntan berättar att de särskilt populära leksaksrna är de som barnen kan bygga med. Vidare menar pedagogerna att det är de kreativa leksaker som aktiverar barnen mest. Rutschkanor och lekställningar passar mindre barn.
4.4 Intervjuer 37
Större barn, 4 år och uppåt, efterfrågar mer spänning, till exempel föredrar de att springa upp på rutschkanan istället för att åka ner för den. På Vallmon finns idag en ribbstol med tillhörande mjuk matta under, byggleksaker, tavla med bok-stäver, klossar, dockor och mindre leksaker i plast som bilar och djur. Vid några tillfällen förstör barnen konstruktioner som andra barn bygger med klossar eller lego. Ett tydligt mönster av hur pojkarna leker i jämförelse med flickor observeras. Pojkarna föredrar generellt lastbilar framför dockor. Är detta ett resultat som vi i vuxenvärlden har skapat?
4.4
Intervjuer
Under sju dagar på Vallmon intervjuades barn och pedagoger. Pedagogerna inter-vjuades i grupp, men även en och en. Pedagogerna fick vidare fylla i två frågefor-mulär skriftligt. Barnen intervjuades två och två, en pojke och en flicka, i ett rum avskilt från avdelningen.
Intervjuer med pedagoger
Pedagogerna på Gläntan ansåg klätterställningar vara populära bland barnen. Pedagogerna berättade att barnen tycker denna typ av lek är rolig och spännande. Dock menar de, att problemet med klätterställning inomhus är att de tar stor plats och är svåra att plocka undan. Vidare att en skyddsmatta är ett måste un-der ställningen och att en sådan ofta är svår att hålla ren. Pedagogerna pratade även om att barnen tyckte om att leka med mjuka kuddar, även om de ofta slogs med dem och då blev för trötta för att leka.
Att barn puttas var något som pedagogerna tog upp. Barn vill vara kroppsli-ga, ta plats och synas, få uppmärksamhet. Barn idag har svårt att stå bredvid och vänta på sin tur, föredrar inte att beskåda när andra barn leker, utan vill själva vara en del av leken. Barnen behöver aktivitet och kräver konstant underhållning. Vidare menar pedagogerna att barnen endast städar undan leksaker när de blir tillsagda. Vidare att barn tycker mycket om att hoppa och springa. När de slår sig är det oftast till följd av spring och lek, till exempel att de springer in i ett bord eller en stol. Leksak orsakar inte mycket skador. Dock använder ofta barn leksaker på andra sätt än vad vi vuxna tror.
Barn på Vallmon tycker om att: stänga in sig
bygga och skapa
leka med klossar och lego Problem med leksaker på dagis
Pedagogerna på Gläntan framhåller att dagis idag har lite pengar. De anser lek-saker vara för dyra samt tycker att det är svårt att hitta bra produkter. Vidare anser de att det tar tid att hitta de rätta leksakerna, vilket skapar mycket runt-omkring-kostnader. Ska till exempel en ny gunga byggas, krävs speciella avstånd
