referensram, utan på en fallstudie, betraktas litteraturstudien som ett komplet- terande verktyg till förstudien. Litteratur inom ämnesområden, såsom tekniska principer, material och barn har studerats med syftet att ge mig ett bredare syn- sätt i arbetet med konceptgenereringen av PlayPlus.
2.6
Metodkritik
Under denna rubrik diskuteras felkällor och hanteringen av dessa. Även val av grundmetod konfereras.
Felkällor
[Lekwall and Whalbin, 2001] menar att mätfel vid intervjuer och observationer kan bero på tre saker: respondenten, instrumentet och intervjuaren.
Om respondenten är osäker på vad hon eller han ska svara, eller hur svaren borde ges, kan svaren variera från ett intervjutillfälle till ett annat. Vidare kan respondenten glömma vad denne ska säga och istället gissa, svara fel eller, helt enkelt på grund av trötthet, ge felaktiga svar. [Lekwall and Whalbin, 2001] I min undersökning har jag försökt anpassa intervjutider till respondenterna. Då många av dem har varit barn har det varit av stor vikt att välja tillfällen då bar- nen kan koncentrera sig, för att på så sätt minimera risken för mätfel. Ytterligare en risk med att intervjua barn kan vara att de svarar likt sina kompisar. Enligt [Eckert, 2001] är risken, för att bli avbruten och att barnen inte förstår vad en ob- servatör är, stor vid intervjuer med barn. Detta kan försvåra insamlingen av data via observation. [Sparrman, 2002] belyser vikten av att under de första dagarna etablera en kontakt med barnen genom att endast deltaga i och ägna sig åt deras lek, på deras egna villkor. För att barnen skulle våga leka med mig närvarande hade jag för avsikt att under de första dagarna etablera denna typ av kontakt, dels genom att deltaga i leken och dels utan att anteckna. På så sätt ville jag visa att jag var intresserad av vad de lekte med och hur.
Instrumentet har enligt [Lekwall and Whalbin, 2001] att göra med frågornas for- mulering, ordningsföljd samt vilka svarsalternativ som ges. Vidare om frågorna är ledande eller speciellt känsliga för respondenten.
I det här examensarbetet riktar sig förstudien, dels till pedagoger och dels till barn, alla under sex år. [Eckert, 2001] menar att det finns ett flertal faktorer att ta hänsyn till vid genomförande av intervjuer. Hon menar att barn inte förstår vad en intervju är och beroende på hur man får dem att deltaga blir resultatet därefter. Eckert menar vidare att de vuxnas förväntningar på intervjun ofta styr och kon- trollerar barnen och deras svar. Det är viktigt för intervjuaren att framstå som en person, snarare än som en pedagog. Vidare säger Eckert att intervjuaren inte får underskatta barnens förmåga att förstå intervjufrågorna även om de kanske börjar prata om andra saker och att barn som avbryter kanske är en del av kom- munikationen. Många barn förknippar vuxna gestalter på dagis med pedagoger,
vilket kan hämma deras ärlighet vid diskussion om bus och lek. [Sparrman, 2002] menar att innan intervjuaren kan få barnen att svara på frågorna, måste oftast denne själv svara på frågor från barnen. Sparrman talar även om att barn i denna ålder har svårt att fokusera och koncentrera sig mer än några minuter och att intervjuer med barn i små grupper därför är att föredra. Eckert belyser vidare att valet av miljö för intervjuer med barn är avgörande för resultatet.
[Lekwall and Whalbin, 2001] menar slutligen att intervjuareffekter handlar om hur intervjuaren påverkar intervjun genom sitt uppträdande, sin ålder eller sitt kön. Vidare kan intervjuarens inställning till respondenterna påverka resultatet. Är in- tervjuaren till exempel positivt inställd kanske denne tolkar svaren mer lättsamt och tvärtom. För att minimera risken för feltolkningar försökte jag kommunicera med barnen och pedagogerna mellan intervjufrågorna för att på så sätt förstå deras svar närmare.
Kapitel 3
Teori
I kapitlet ämnar jag ta upp relevant teori inom olika ämnesområden, såsom hopfäll- bara principer, materiallära, samt barn och lek . Syftet är att med denna teori bredda min åskådning av arbetet med PlayPlus och på så sätt höja kvaliteten av konceptframtagningen.
3.1
Hopfällbara principer
[Mollerup, 2001] presenterar i sin litteratur, Collapsible, olika principer för hopfäll- ning av produkter. Författaren beskriver skillnaden mellan principerna som dif- fusa, men har kategoriserat de elva, mest förekommande, principerna för mekanisk kompression. Principerna presenteras nedan med tillhörande bild.
Princip 1: Elasticitet
Denna princip inkluderar flera olika delprinciper, såsom kompression, expansion, tryck och spänning. Till exempel är en sovsäck komprimerad vid förvaring och vid transport, medan den vid användning befinner sig i ett avslappnat tillstånd.
Figur 3.1: Elasticitet Tvärtom kan samtidigt andra pro-
dukter, som bygger på samma prin- cip, komprimeras vid användning och transporteras i avslappnad form. Ett exempel är gummibandet som sträcks då det håller bagaget på plats på bilens tak, men är avslappnat då det ligger in- packat i bilen
Princip 2: Vikning
Denna princip appliceras ofta på mjuka material, såsom kläder och vissa plaster.
Figur 3.2: Vikning Vidare viks även handdukar och filtar
i förvaringssyfte och när de inte an- vänds. Även tält, flaggor och fisknät viks omsorgsfullt för förvaring. Hur avgörande vikningen är beror på syftet. Till exempel lägger fallskärmshop- paren ner stor möda på att vika sin fallskärm rätt för att vara säkert på dess funktion.
Princip 3: Vikning-förutbestämd riktning
Figur 3.3: Vikning-förutbestämd riktning Syftet med principen är att skapa fler-
funktionella produkter. Till exempel kan en hopvikt mugg även bli en tall- rik i utfällt tillstånd. Produkter som viks enligt denna princip används ofta i resesyfte. Ett annat, vanligt förekom- mande område, är belysning, då de nya
och kostnadseffektiva lamporna av filmpapper viks enligt ett visst mönster.
Princip 4: Blåsbälg
Figur 3.4: Blåsbälg Principen syftar på anordningar vars
väggar kan utvidgas respektive kom- primeras. Ett exempel är den ex- panderbara påse, vars sidor är veck- ade. Ett annat exempel är hopfällbara skoställ, som håller kläder och skor på plats men som enkelt kan plockas isär och fällas ihop.
Princip 5: Montering
Figur 3.5: Montering Principen bygger på sammansättnin-
gen av ett flertal mindre moduler till en större, såsom till exempel pussel, Lego eller Meccano. Monteringen kan ske i flera led, men mest förekommande är de horisontella eller vertikala samman- sättningarna.
3.1 Hopfällbara principer 25
Princip 6: Gångjärn
Figur 3.6: Gångjärn Ett gångjärn är vanligtvis en samman-
sättning av flera rörliga delar i met- all, med finns numera även i plast. Principen tillämpas på produkter, så- som paraplyet, vilket är uppbyggt av flera gångjärn, men principen ap- pliceras även i viss tillverkning av möbler.
Princip 7: Rullning
Figur 3.7: Rullning En tidning kan enkelt förvaras ho-
prullad kring en pinne när den inte används och detsamma gäller för ritningar och större fotografi- er.
Princip 8: Stapling
Denna stapelprincip är en grupp av principer med effekten att ett plus ett faktiskt blir endast ett. De Matryoshka dockorna är ett praktiskt exempel,
Figur 3.8: Stapling vilka staplade i varandra utgör endast
en stor docka. De flesta vardagliga ting staplas när de inte används, såsom pan- nor, tallrikar och koppar. Även trafik- koner och till exempel shoppingvagnar staplas.
Princip 9: Blowing
Principen appliceras på uppblås bara produkter, såsom varmlufts ballonger,
Figur 3.9: Blowing men även i mindre balloger, livflot-
tar och flytvästar. Att blåsa upp en produkt assoccieras idag med ekonomiska aspekter, men är en av de få principer där endast fantasin kan sätta gränser.
Princip 10: Solfjäder
Figur 3.10: Solfjäder En fjäder är ett effektivt sätt att
hålla samman ett flerta platta delar, dels för användning och dels i förvar- ingssyfte.