nande yta, motståndskraftigt mot vatten, fetter, kemikalier och temperaturförän- dringar. Det andra, MagnetPaint är framställt av tyg och metallpulver och ger en magnetisk förmåga samt kan användas i möbler.
Industriell
Flera material, som idag används flitigt i vår industri, har tidigare haft helt andra användningsområden. Materialet 3-D Textile, en mix av polyester, polyamid och polypropylen är ett exempel. Materialet används idag som isolering i exempelvis båtar.
Gummi som material
[Bloor and Sinclair, 2004] presenterar olika användningsområden för gummi. För- fattarna beskriver materialet som flexibelt, roligt, starkt och fascinerande. Vidare menar författarna att gummi är ett väl lämpat material för produkter till barn, till exempel till vattenleksaker och bitleksaker. Materialet är formbart på olika sätt men kan alltid återgå till ett initialt tillstånd. Materialet förekommer bland annat i napparna under bebistadiet, leksaker under uppväxten, gummibåtar, i armband till klockor, i simglasögon, skosulor, badrumsprodukter, fordonsdäck, diskhand- skar, kondomer och i suddgummi. Gummi tål vidare hård kyla upp till -72 grader celsius.
3.3
Barn och leksaker
Avsnittet behandlar ämnen, såsom säkerhet och hygien, leksaker och genusperspek- tiv, minimalistiska leksaker, lekens betydelse samt en diskussion runt definitionen av den perfekta leksaken.
Säkerhet och hygien
Konsumentverket har genomfört stickprover på svenska leksaker i svenska butiker efter utfärdat larm om för höga blyhalter i färgen på leksaker och produkter för barn. (www.testfakta.se/Article.aspx?a=17398) Idag är de flesta leksaker i svens- ka butiker CE-märkta, vilket innebär att tillverkaren själv har rätten att märka produkten och då bekräfta att leksaken uppfyller de säkerhetskrav som ställs. CE-märkningen är obligatorisk för all tillverkning av leksaker enligt leksakslagen. Då leksaken tillverkas enligt den europeiska standarden för leksakers säkerhet, SS-EN71-1:1999, anses leksaken uppfylla de krav som ställs i leksakslagen. Kon- sumentverket innehar rätten att ingripa mot försäljning av felaktiga leksaker med stöd av produktsäkerhetslagen. En tillverkare av felaktiga leksaker kan dömas till fängelse upp till ett år då anmälan till konsumentverket erhållits.
(www.barnsakerhet.konsumentverket.se/mallar/sv/lista-artiklar.asp Lagar och regler som berör leksakers säkerhet
• Förordning om leksakers säkerhet: SFS 1993:971 • Produktsäkerhetslagen: SFS 2004:451
• Lagen om CE-märkning: SFS 1992:1534
• Tillägg i lagen om CE-märkning: SFS 1994:1588
• Konsumentverkets föreskrifter om leksakers säkerhet: KOVFS 1993:9
(http//www.konsumentverket.se/Documents/sakerhet/lagar-regler-leksaker06.pdf)
Svensk standard och säkerhetsregler
• Mekaniska och fysikaliska egenskaper SS-EN 71-1 • Brännbarhet SS-EN 71-2
• Migrering av vissa ämnen SS-EN 71-3
• Chemical toys other than experimental sets SS-EN 71-5 • Varningssymbol -Ej lämplig för barn- SS-EN 71-6
Leksaker och genusperspektiv
[Johansson and Samuelsson, 2003] skriver om två perspektiv, vilka har dominer- at leken i förskolan, dels det utvecklingspsykologiska och dels det sociokulturella perspektivet. Ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv ses barns förmågor och kompetenser som osynliga så länge barnet inte utmanas av en vuxen. Flickor och pojkar anpassar sig till det rådande könsmönstret i vuxenvärlden då de inte får utveckla sin omvärld i egen takt. Det sociokulturella perspektivet innefattar leken som ett verktyg i barnets utveckling. Den vuxnes roll enligt detta perspektiv blir att stödja barnets utveckling och ge utrymme för barnets egna handlingar och funderingar.
Den perfekta leksaken
[Berg et al., 2003] talar om flera faktorer att beakta vid definition av den perfek- ta leksaken. Författarna menar att barn, vid födseln, varken är medvetna om sig själva eller om sin omgivning. Den personliga identiteten erhåller barnet genom reflektioner av den miljö som de lever i och författarna belyser vikten av det tidiga rollspelet för barnets utveckling. I detta aktiva rollspel är leksaker ett nöd- vändigt och roligt verktyg då det förhindrar barnet från en passiv utveckling. [Berg et al., 2003] menar vidare att leksaker erbjuder barn flexibilitet, mångfald, känslor, kognition, motivation, meningsfullhet, variation och en känsla för historia.
3.3 Barn och leksaker 31
Författarna menar även att leksaker är en del av ett konkret språk, vilket förhin- drar barnen från att tala det abstrakta språk, som vuxna människor tillämpar. Berg menar även att leksaker erbjuder barnen träning i kognition och emotionell utveckling, samtidigt som leken utgör terapi för barn. [Eckert, 2001] skriver i sin litteratur om hur goda leksaker, inte bara underhåller, utan även fungerar som läromedel för barn. [Bringzén 08] menar att barn leker med allehanda ting, inte bara med de kommersiella handelsvaror som finns tillgängliga på marknaden och som vi benämner leksaker. Till exempel leker barn med kastruller, vispar, verktyg, papper, sand och vatten och det är barnet själv som genom sin lek runt leksaken avgör dess kvalitet.
Minimalilstiska leksaker
Retter (1996) i [Berg et al., 2003] presenterar tre fundamentala påståenden att ha i åtanke vid tillhandahållande av leksaker:
1. Ett överflöd av leksaker finns idag på marknaden. Barn borde endast ha tillgång till ett begränsat antal kvalitativa leksaker.
2. Moderna leksaker är ofta verkliga och komplicerade, när de borde vara enkla, både i design och funktion, för att inbjuda till fantasi och egen lek.
3. De bästa leksakerna är de som föräldrar och barn kan producera på egen hand.
Retter menar att det är förskolans pedagoger som bör avgöra vilka leksaker som är nödvändiga respektive opassliga på marknaden, medan Bringzén trycker på den kulturella faktorn i dagens lekmiljö. Kulturella fenomen påverkar val av leksaker, då det till exempel inom vissa kulturer inte är tillåtet med nakna dockor i leken. Lekens betydelse
Lillemyr (1995) i [Berg et al., 2003] diskuterar fyra dimensioner för karaktärisering av barnlek. Den första menar att leken är en inneboende motivation hos varje barn och därmed fungerar som en belöning. Vidare att lek är av stor betydelse i barnets lärande. Den andra dimensionen som Lillemyr tar upp bygger på att det i leken är tillåtet att bortse från verkligheten. Barnet skapar och använder sig av sin fantasi. Barnet känner sig inte begränsad av den fysiska situationen och behöver inte vara rädd för att bli utvärderad. Leken är inte fylld av risker, utan snarare av möjligheter. Den tredje dimensionen belyser barnets behov och träning av kontroll. I lek kontrollerar och planerar barnen själva vad som ska hända. Den fjärde och sista dimensionen behandlar hur lek inbjuder till träning i kommunikation. För att deltaga i en redan pågående lek måste barnet först bli accepterat av de inblandade parterna och sedan interagera i leken. Att delta i lek innebär därför kommunikation på flera nivåer.
Kapitel 4
Förstudie
Figur 4.1: Förstudie Kapitlet utgör en plattform för kon-
ceptframtagningen och resulterar i den designkriterielista, vilken beskriver de krav och egenskaper som koncepten bör möta. Kontexten inkluderar en kri- tisk granskning av problemet, State of the art, observationer, intervjuer och slutligen en designkriterielista framta- gen med hänsyn till teorin. Se Figur ??
4.1
Kritisk granskning
I enlighet med Liedholms metod granskas problemet kritiskt. För att även förstå omständigheterna runt uppgiften bör ett förslag på tillfällig lösning till problemet beskrivas. Fem frågor ligger till grund för problemgranskningen av Playplus och besvaras nedan.
1. Vad är problemet?
Förskolor och dagis har idag inte tillräckligt med utrymme för barnen att leka på. Detta resulterar i att barnen saknar större leksaker att leka med inomhus. Barn tycker om att bygga och förbereda sin lek själva, och därmed finner de flesta barn inte färdiga leksakerna särskilt aktiverande. Barnen leker vanligtvis inte med samma fysiska produkt mer än max tio minuter, utan byter gärna till en annan efter en stund. Resultatet blir en stökig miljö med mycket leksaker framme, samtidigt som ledsna pedagoger kontinuerligt får plocka undan och städa efter barnen. Vidare saknas det idag enkla men
spännande leksaker som barnen kan bygga stora konstruktioner av.
2. Vem har problemet?
Målgruppen är barn mellan tre och sex år som efterfrågar större och mjukare leksaker att leka med. De tycker om att skapa och bygga själva och barn över fyra år vill göra detta på egen hand, utan vuxna som lägger sig i eller plockar fram. Vidare är målgruppen även de pedagoger som är ansvariga för inköp av leksaker och möbler till dagis och förskolor. De i sin tur efterfrågar roliga produkter som är enkla att förvara och rengöra. Viktigt för både de vuxna och barnen är att leksakerna ska erbjuda motorisk träning, lärande och vara aktivitetsmotiverande.
3. Vad är målet?
För att barn och vuxna ska känna sig nöjda med leksituationen krävs en billig, enkel och rolig produkt, som kan aktivera, stimulera och lära barnen samt möjliggöra utveckling. Målet är därmed att ta fram ett koncept för en produkt som kan uppfylla dessa önskemål. Produkten ska komplettera Time Ins utbud till förskolor och dagis, vara enkel och rolig.
4. Vilka är bieffekterna som ska undvikas?
I utvecklingsprocessen av PlayPlus får detaljer inte ligga i fokus då detta kan öka kostnaden. Produkten ska vara intressant och rolig men samtidigt enkel. De krav designkriterielistan inkluderar bör tas i beaktande, men inga onödiga detaljer tillåts styra utvecklingsarbetet.
5. Vilka begränsningar finns för att lösa problemet?
Examensarbetet löper över 20 veckor, vilket utgör den fastställda tidsram som gäller för ett projekt av detta slag. Tidsperioden medför en begränsad fördjupning av de delar som ingår i konceptframtagningen.