BEHOVEN OCH ÖNSKEMÅLEN SOM HAMNAR I SKYMUNDAN : En forskningsöversikt om äldre som erhåller hemtjänst

ÖREBRO UNIVERSITET

Institution för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

BEHOVEN OCH ÖNSKEMÅLEN SOM HAMNAR I SKYMUNDAN

En forskningsöversikt om äldre som erhåller hemtjänst

Författare Linda Fredriksson Claudia Shaba

Handledare: Christina Hjorth Aronsson

BEHOVEN OCH ÖNSKEMÅLEN SOM HAMNAR I SKYMUNDAN

En forskningsöversikt om äldre som erhåller hemtjänst

Linda Fredriksson Claudia Shaba

Institution för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

Sammanfattning

Syftet med studien är att göra en forskningsöversikt som undersöker äldres upplevelser av hemtjänst och hur hemtjänstinsatserna påverkar deras självbestämmande och oberoende. Totalt har femton olika artiklar, rapporter, uppsatser och tidskrifter inkluderats som

presenteras i en tematisk analys. I analysen har Antonovskys perspektiv KASAM (känslan av sammanhang) och de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet använts. Resultatet visar att äldres upplevelser av hemtjänst oftast är negativa vad gäller involvering av den enskilda omsorgsplaneringen, relationer med omsorgsgivare samt omsorgsgivarnas bemötande och respekt gentemot de äldre och deras tillhörigheter.

Forskningen visar också att det finns skillnader mellan män och kvinnor vad gäller negativa känslor och det egna hemmets betydelse. Negativa känslor som ensamhet, utanförskap, osäkerhet och undergivenhet är vanligt förekommande bland de äldre och enligt forskningen beror det på omsorgsgivarnas förhållningssätt och arbetssituation. Slutsatserna redogör för att de äldres känsla av sammanhang (KASAM) är låg på grund av de negativa känslorna och upplevelserna. Förslag till vidare forskning presenteras i ett avslutande kapitel med hänsyn till pandemin - Covid-19.

THE NEEDS AND DESIRES THAT ENDS UP IN THE BACKGROUND Linda Fredriksson

Claudia Shaba Örebro University, School of Law,

Psychology and Social Work, Social Work,

Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2020

Abstract

The aim of the study is to conduct a research overview that examines older people's experiences of home care and how home care efforts affect their self-determination and independence. A total of fifteen different articles, reports, essays, and journals have been included and presented in a thematic analysis. Antonovsky's perspective KASAM (the sense of context) and the three components of comprehensibility, manageability, and

meaningfulness have been used in the analyze. These results show that elderly people's experiences of home care are often negative in terms of public involvement in the individual care planning, relationships with caregivers, and the caregivers' treatment and respect towards the elderly and their belongings. The research also shows that there are differences between men and women in terms of negative feelings and the meaning of their own home. Negative feelings such as loneliness, exclusion, insecurity, and abjection are common among the elderly and according to research it depends on the caregivers' approach and work situation. The conclusions state that older people's sense of context (KASAM) is low due to the negative feelings and experiences. Suggestions for further research is presented in a concluding chapter with consideration to the pandemic - Covid-19.

FÖRORD

Ett stort tack till vår handledare Christina Hjorth Aronsson för de värdefulla synpunkter du gett oss. Vi vill även tacka Christina för visat engagemang, tålamod och stöd då du underlättat vår skrivprocess. Vi vill även tacka våra respektive familjer för visat stöd och uppmuntran. Till sist vill vi tacka varandra för att vi har motiverat och stöttat varandra under denna period oavsett med-och motgångar.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1PROBLEMFORMULERING ... 2

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

3. BAKGRUND ... 2

3.1HEMMABOENDEIDEOLOGIN ... 2

3.2UTVECKLINGEN AV ANTALET ÄLDRE OCH ÄLDRES ÖKADE OMSORGSBEHOV ... 3

3.3AKTUELLA LAGRUM UR SOCIALTJÄNSTLAGEN ... 3

4. TIDIGARE FORSKNINGSÖVERSIKTER ... 4

4.1SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE I VARDAGEN:ÄLDRE PERSONERS UPPFATTNINGAR OM SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE RELATERAT TILL RAMBESLUT I HEMTJÄNSTEN ... 4

5. DE TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTERNA ... 4

5.1AARON ANTONOVSKYS SALUTOGENA PERSPEKTIV -KASAM(KÄNSLAN AV SAMMANHANG) ... 4

5.2SAMMANFATTNING ... 5

6. FORSKNINGSMETOD ... 5

6.1LITTERATURSÖKNING ... 5

6.2INKLUSION - OCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 6

6.3URVAL OCH VALIDITET ... 7

6.4SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYSFÖRFARANDE ... 7

6.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 8

7. RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS ... 9

7.1TEMATISK ANALYS ... 9

7.2DE ÄLDRES INFLYTANDE I PLANERING AV HEMTJÄNST ... 13

7.3DE ÄLDRES UPPLEVELSER OCH KÄNSLOR GÄLLANDE HEMTJÄNSTENS GENOMFÖRANDE AV SERVICE-OCH OMSORG ... 14

7.4DET EGNA HEMMETS BETYDELSE ... 15

7.5SKILLNADER MELLAN MÄN OCH KVINNOR ... 15

8. ANALYS MED UTGÅNGSPUNKT I AARON ANTONOVSKYS SALUTOGENA PERSPEKTIV KASAM (KÄNSLAN AV SAMMANHANG) ... 16

8.1HUR UPPLEVER DE ÄLDRE SINA MÖJLIGHETER TILL INFLYTANDE OCH SJÄLVBESTÄMMANDE I RELATION TILL DE SERVICE- OCH OMSORGSINSATSER DE ÄLDRE ERHÅLLER? ... 16

8.2VILKA UPPLEVELSER FINNS HOS DE ÄLDRE I SAMBAND MED DE SERVICE- OCH OMSORGSINSATSER SOM DE ÄLDRE ERHÅLLER I DET EGNA HEMMET I RELATION TILL DERAS SJÄLVBESTÄMMANDE OCH OBEROENDE? ... 17

8.3GÅR DET ATT IDENTIFIERA NÅGRA SKILLNADER MELLAN MÄN OCH KVINNOR VAD GÄLLER UPPLEVELSER AV HEMTJÄNST? ... 18

8.4SLUTSATSER ... 19

9. DISKUSSION OM RESULTATEN, SLUTSATSERNA OCH METODEN ... 19

9.1RESULTATDISKUSSION ... 19

9.2METODDISKUSSION ... 21

9.3FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 22

10. REFERENSLISTA ... 23

1. Inledning

Sverige har en åldrande befolkning och om några år kommer behovet av äldreomsorg att öka kraftigt. Det kommer vara kommunernas ansvar och uppgift att erbjuda äldreomsorg som håller god kvalitet. Den åldrande befolkningen kommer att öka kraftigt under de närmaste decennierna vilket medför att behovet av äldreomsorg kommer att öka kraftigt.

Äldreomsorgen kommer stå inför stora utmaningar och behovet av hjälp och stöd i form av omsorgsinsatser kommer att öka (Socialstyrelsen, 2019). Den största utmaningen som omsorgen kommer stå inför är att kunna följa upp befolkningsutvecklingen bland de äldre. I dagens läge består Sveriges befolkning av antalet personer 80 år och äldre som har insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) av cirka 36 procent, vilket motsvarar cirka 191 000 personer (ibid). Om behovet av insatser fortsätter som i dagens läge och tillgängligheten till insatser förblir oförändrad, innebär det att cirka 291 000 personer kan ha insatser enligt

socialtjänstlagen år 2030, vilket motsvarar en ökning med cirka 53 procent (ibid). Sedan några år tillbaka har antalet äldre som befinner sig på vård- och omsorgsboenden minskat vilket har medfört att antalet äldre som erhåller hemtjänst har ökat. För att de äldre ska kunna leva ett självständigt och värdigt liv i det ordinära boendet, krävs det att vård- och omsorgspersonal innehar tillräckligt med kunskap och att samhället är anpassat efter de enskildas behov av stöd. Det är viktigt att miljön i det ordinära boendet samt att samhället är utformat på ett stödjande vis för att de äldre ska känna välbefinnande (ibid). Möjligheterna till att få anpassad omsorg i det egna hemmet för de äldre förbättrades under 1990-talet då hemtjänsten utökades i en positiv riktning. Den utökade hemtjänsten har bidragit till en positiv personlig omvårdnad som håller god kvalité men som dock brister gällande medicinsk omvårdnad, brist på social samvaro och utomhustid (SOU 2003:91).

År 1998 godkände Riksdagen mål för äldrepolitiken. De nationella målen står för “att äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg.” År 1999 gav den dåvarande Regeringen förslag på att tillsätta medel för äldre personer i olika kommuner och landsting som skulle bidra till en utveckling inom vård-, omsorgs- och serviceverksamheter. Medlen syftade till att öka de äldres rätt till delaktighet inom vård och omsorg, samt utveckla de äldres inflytande för att förbättra möjligheten till en aktiv- och social gemenskap (Riksdagen, 1997/98: SoU24). Enligt 5 kap. 4§ SoL ska

socialtjänstens omsorg om äldre inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialtjänsten ska verka för att äldre människor får möjlighet att bo och leva självständigt under trygga förhållanden samt ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (SFS 2001:453). Forskningen visar på att många äldre är missnöjda i förhållande till de omsorgsinsatser de är beviljade, och det är relativt uppenbart enligt forskningen att majoriteten av de äldre som erhåller hemtjänst inte känner ett välbefinnande (Evertsson & Johansson, 2008). Att genomföra en studie som syftar till att undersöka de äldres upplevelser av omsorgsinsatser i form av hemtjänst kan bidra till ett underlättande av de omsorgsinsatser som äldre erhåller. Vi anser det vara viktigt att omsorgsgivare och andra som träffar och arbetar med äldre som erhåller hemtjänst är medvetna om äldres utsatthet och sårbarhet. Medvetenheten kan i sin tur bidra till att de äldre blir rättvist omhändertagna på ett lämpligt sätt med utgångspunkt i de behov av omsorger som de har. Forskningsöversikten har relevans för socialt arbete eftersom äldrefrågor är ett viktigt yrkesområde för socionomer och ämnet socialt arbete.

1.1 Problemformulering

Flera studier visar på att kvaliteten inom äldreomsorgen brister. Många äldre upplever känslor som misslyckande och förlust på grund av sitt åldrande och känslan av oberoende minskar. Något som däremot ökar känslan av oberoende är det egna hemmet, och känslan av att ha ett eget hem (Evertsson & Johansson, 2008). Känslor som oro och rädsla är tydligt identifierbara bland äldre, de är rädda för att befinna sig i en livssituation som begränsar deras

självbestämmande (ibid). Forskningen visar också på att det brister i förståelsen för de äldres önskemål (Svanström, Sundler, Berglund & Westin, 2013). En intressant magisteruppsats av Ågren (2016) tydliggjorde att omsorgsgivarnas flexibilitet och förståelse har en stor betydelse för att inte begränsa äldres rätt till självbestämmande. För att stärka känslan av

självbestämmande bland de äldre är det ytterst viktigt för dem att känna att de äger rätten till sin egen tid. För att kunna möta de utmaningar som ett växande antal äldre och gamla i befolkningen innebär, är det viktigt att fördjupa kunskaperna om åldrandets villkor och det faktum att med högre ålder ökar också behovet av hjälp utifrån. Det är också viktigt att utveckla kunskaperna hos personal inom den vård, service och omsorg som ska möta de äldres behov av insatser i deras hem.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att göra en forskningsöversikt som belyser äldres upplevelser av hemtjänst och hur hemtjänstinsatserna påverkar deras självbestämmande och möjligheter till att leva ett självständigt liv.

Ur syftet härleder vi följande frågeställningar:

- Hur upplever de äldre sina möjligheter till inflytande och självbestämmande i relation till de service- och omsorgsinsatser de äldre erhåller?

- Vilka upplevelser finns hos de äldre i samband med de service- och omsorgsinsatser som de äldre erhåller i det egna hemmet?

- Går det att identifiera några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upplevelser av hemtjänst?

3. Bakgrund

3.1 Hemmaboendeideologin

Hemmaboendeideologin är och har varit en viktig del inom svensk omsorg och innebär att äldre personer med omfattande omsorgsbehov ska få erhålla stöd och hjälp i det egna hemmet (Edebalk, 2016). Enligt hemmaboendeideologin skulle hemtjänsten ligga till grund för

äldreomsorgen. Idén till hemtjänst startade år 1950 och kallades för hemmaboendeideologin. Endast ett år därefter ansågs det som uppenbart att hemhjälp skulle bli en ordinär del i äldreomsorgen framöver. Att utgå från hemmaboendeideologin ansågs vara ett billigare alternativ än ålderdomshem, samt att de äldre skulle slippa befinna sig på en anstalt, som det då kallades. Hemmaboendeideologin ansågs vara en mer tillmötesgående och respektfull omsorg till skillnad från ålderdomshemmen i förhållande till de äldres önskemål (Edebalk, 1990).

3.2 Utvecklingen av antalet äldre och äldres ökade omsorgsbehov

Under senare år har villkoren för hemtjänsten förändrats och inom äldreomsorgen överlag (Strandell, 2018). Det är den åldrande befolkningen, minskade ekonomiska resurser i kommunerna, organisatoriska reformer samt strävan efter rationalisering och

effektivisering som ligger till grund för förändringarna inom hemtjänsten (ibid). Sedan 1900-talet har an1900-talet äldre i befolkningen ökat i förhållande till att de offentliga resurserna inom äldreomsorgen har minskat. Äldreboendeplatserna har minskat och allt fler äldre är beroende av hemtjänst i form av både vård och omsorg, det beror på att utvecklingen inom

äldreomsorgen karaktäriseras av kvarboende (ibid). Minskningen av äldreboendeplatser innebär att allt fler äldre är i stort behov av omsorg i det egna hemmet, med hänsyn till att fokus ligger på kvarboende. Ju fler som är beroende av omsorg i det egna hemmet, desto mer påverkas hemtjänstens verksamhet som i sin tur påverkar hjälptagarna (Szebehely &

Trydegård, 2018). Hjälptagarna möter på många olika anställda inom hemtjänsten under en dag och därav är bristande kontinuitet ett återkommande problem inom hemtjänsten. Tidsbrist och ökad detaljstyrning försvårar även de anställdas möten med hjälptagarna (ibid).

3.3 Aktuella lagrum ur socialtjänstlagen I 5 kap. 4§ SoL går det läsa att,

Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (SFS 2001:43).

Det går utifrån lagen att tolka att äldre har rätt till att leva ett självständigt och värdefullt liv utifrån att det inte påverkar den äldres tillvaro och hälsa i en negativ riktning.

Vidare går det i 5 kap. 5§ SoL att läsa att,

Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska därutöver ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.

Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.

Kommunen får även inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering.

Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges (SFS 2001: 43).

Detta lagrum tyder på att de äldre har rätt till att erhålla vård och omsorg för att kunna leva ett värdigt liv och för att upprätthålla goda levnadsvillkor. Det går även att uttyda att de äldres önskemål och delaktighet ska tas till beaktning i största möjliga mån. Vidare går det att utläsa i 3 kap. 5-6§§ SoL att,

Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar (SFS 2001:453).

Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra (SFS 2001:453). Både 5 kap. 5 § och 3 kap. 5-6§§ påvisar den enskildes självbestämmanderätt och delaktighet i den enskilda vård-och omsorgsplaneringen, och att underlätta hemmaboende-situationen i största möjliga mån.

4. Tidigare forskningsöversikter

4.1 Självbestämmande och inflytande i vardagen: Äldre personers uppfattningar om självbestämmande och inflytande relaterat till rambeslut i hemtjänsten Det ämne som vi avser att studera är ett begränsat forskningsområde och är också en anledning till varför det finns få forskningsöversikter som berör ämnet “äldre som erhåller hemtjänst”. Vi har inte hittat några forskningsöversikter som är lämpliga att motivera för i denna forskningsöversikt, dock har vi hittat en magisteruppsats som är en forskningsöversikt och värd att nämna. Magisteruppsatsen som är skriven av Ågren (2016) belyser äldres uppfattningar av att inte känna tillräcklig delaktighet i utövandet av genomförande- och vårdplan. Författaren redogör även för de äldres svårigheter kring att veta vem som är deras kontaktperson och skilja på olika aktörer inom verksamheten, de äldre har också svårt att veta vilka exakta insatser som föreligger för den enskilda. De enstaka äldre som har koll på de olika aktörerna inom verksamheten, som har blivit inkluderade i planeringen av sin enskilda genomförandeplan och som har en god relation till sin kontaktman, upplever inte

självbestämmandet som lika begränsat (ibid). Enligt Ågren (2016) är det också viktigt för de äldre att känna att de äger rätten till sin egen tid, att deras önskemål och behov tillgodoses som också stärker känslan av självbestämmande. Det är omsorgsgivarnas flexibilitet som ligger till grund för att de äldres självbestämmande inte ska begränsas ytterligare.

Denna enstaka forskningsöversikt anses inte kunna motivera eller ligga till grund för vår forskningsöversikt och kommer därför heller inte att vidare nämnas eller behandlas i något ytterligare avsnitt. Vi författare anser inte att det är något som saknas i den tidigare

forskningen, snarare att den forskning som finns bör belysas allt mer och tas på större allvar och av den anledningen vill vi bidra med vår forskningsöversikt. Samtliga faktorer som vi väljer att belysa i denna forskningsöversikt är faktorer som vi anser bör bearbetas och tas hänsyn till innan vidare arbete och förbättring sker i förhållande till äldre som erhåller hemtjänst.

5. De teoretiska utgångspunkterna

5. 1 Aaron Antonovskys salutogena perspektiv - KASAM (känslan av sammanhang)

Sociologen Aaron Antonovsky upptäckte att vissa människor som har utsatts för fruktansvärda trauman trots detta kunde behålla sin psykiska hälsa. Denna upptäckt

intresserade honom att forska vidare på detta fenomen. Antonovsky ställde sig frågan “Vad gör att människor förblir friska, trots fysiska och psykiska påfrestningar?” istället för att fråga om varför vissa människor mår psykiskt dåligt. Antonovsky besvarade frågan han ställde sig genom att säga att det beror på att dessa människor har lyckats bevara känslan av

Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang (Antonovsky 2005, ref i Tornstam 2018).

Tornstam förklarar med utgångspunkt hos Antonovsky (2018) att en känsla av sammanhang består av tre komponenter, vilka är: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Begriplighet innebär att människor kan förutse hur deras liv och dess händelser kommer att se ut. Om något oväntat inträffar, kan individen ha förståelse för varför det inträffade för att sedan placera det i ett begriplighetsmönster. Hanterbarhet grundar sig i hur individen förhåller sig till besvärliga situationer, det handlar om en känsla av att ha ett förfogande över resurser i syfte att hantera motgångar. Meningsfullhet ligger till grund för den känslomässiga och motivationella delen i livet. Det handlar om att finna en mening i allt som individen

genomgår, de utmaningar en individ ställs inför kan skapa en känsla av att de är värda att ta itu med. När det uppstår svårigheter i livet ses de inte som misslyckanden utan snarare som utmaningar och hinder att övervinna (ibid, 2018).

Dessa tre komponenter bygger tillsammans upp känslan av sammanhang, men det föreligger fall där de inte förekommer tillsammans. När exempelvis en individ upplever att den befinner sig i en begriplig och hanterbar situation men den saknar meningsfullhet, då känns livet meningslöst. Ett exempel på en sådan situation kan vara en äldre persons livssituation, som när denne erhåller service- och omsorgsinsatser på antingen ett boende eller genom hemtjänst. Den äldre personen kan känna att livssituationen är begriplig och hanterbar samtidigt som den är meningslös. Antonovsky menar att känslan av meningsfullhet är den viktigaste av dessa tre komponenter. Han menar att om känslan av meningsfullhet är tillräckligt stark, kan det leda känslan av hanterbarhet och begriplighet i positiv riktning (ibid).

5.2 Sammanfattning

Vi har valt att genomföra vår analys med hjälp av Antonovskys begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begreppen avser vi att tillämpa för att bearbeta de frågeställningar som vi härlett ur syftet med denna studie. Vi har ur artiklarna härlett fyra teman, vilka redovisats i resultatdelen. Begrepp och teman utgör redskapen för vår analys.

6. Forskningsmetod

En systematisk litteratursökning har genomförts för att långt möjligt uppfylla studiens syfte och söka besvara våra frågeställningar. Den systematiska litteratursökningen har en integrativ karaktär. En studie av integrativ karaktär innebär att både kvantitativa och kvalitativa studier samt forskningsrapporter inkluderas (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). För att få så mycket kunskap som möjligt om ämnet som avses, kombineras data från både teoretiska och empiriska källor i enlighet med Booth et al., (2016). Nedan presenteras tillvägagångssättet gällande litteratursökning, inklusion-och exklusionskriterier, urval samt analysförfarandet. 6.1 Litteratursökning

Litteratursökningen har genomförts under en tidsperiod i april 2020. Sökningen har

genomförts i databaser som tillhandahålls av Örebro Universitetsbibliotek: PsycInfo, ASSIA,

Social Service Abstract, International Bibliography of the Social Sciences (IBSS) samt Google Scholar som dock inte tillhandahålls av Örebro Universitetsbibliotek. De sökord som har

använts vid sökningarna är följande: elderly, older people, home care, experiences, factors of

quality of care/older people, upplevelser, självbestämmande och hemtjänst. Utöver att ha letat

fram vetenskapliga artiklar i databaser som tillhandahålls av Örebro Universitetsbibliotek, har vi även läst referenslistor i andra uppsatser och på så sätt funnit tre relevanta vetenskapliga artiklar för denna forskningsöversikt. Vi fick även tips på en nypublicerad vetenskaplig artikel vid seminarietillfället, som var lämplig för vår studie. Vidare har vi använt oss av relevant litteratur för att beskriva den teoretiska ramen, den relevanta forskningsmetoden samt bakgrunden.

En sammanställning av den systematiska litteraturgenomgången presenteras i tabellform under resultatavsnittet (se tabell 1). De vetenskapliga artiklarna som inte har letats fram via databaser som tillhandahålls av Örebro Universitetsbibliotek, presenteras inte i tabellen. För att förtydliga studiernas innehåll presenteras tabellen utifrån följande kategorier: författare och studiens namn, urval, design, syfte och resultat. Samtliga studier i tabellen presenteras utefter årtal. Den inkluderade litteraturen redovisas inte i tabellen utan presenteras enbart i textform.

6.2 Inklusion - och exklusionskriterier

Ett inklusionskriterium för denna studie har varit att studierna ska vara tidsbegränsade från och med år 2000 till 2020, anledningen till detta tidsspann beror på ett relativt begränsat forskningsområde kopplat till syftet i denna forskningsöversikt. De studier som var publicerade mellan dessa årtal inkluderades i forskningsöversikten. Ytterligare ett

inklusionskriterium har varit att studierna skall ha studerat endast de äldres upplevelser av hemtjänst, och inte omsorgsgivarnas upplevelser. Ett inklusionskriterium har också varit att samtliga vetenskapliga studier som hämtades från de databaser som tillhandahålls av Örebro Universitetsbibliotek skulle vara granskade av en vetenskaplig jury före publicering i

vetenskaplig tidskrift (peer-reviewed). Samtliga studier är skrivna på antingen svenska eller engelska, vilket också var ett inklusionskriterium för att underlätta läsningen.

Ett exklusionskriterium för forskningsöversikten har varit att exkludera studier som inte berör äldres upplevelser av vård- och omsorg. Många sökningar har resulterat i icke relevanta data, vilket kan bero på ett begränsat studieområde i förhållande till syftet i denna

forskningsöversikt. Studier som är skrivna på andra språk än engelska och svenska har exkluderats, dels för att underlätta läsningen men också för att undvika misstolkningar av data. Studier som är publicerade innan 2000 har exkluderats i denna forskningsöversikt.

6.3 Urval och validitet

Datasökningen resulterade i sammanlagt 9952 studier. För att få fram relevant data bearbetades studierna genom en strukturerad process i enlighet med Booth et al., (2016). Urval av studier påbörjas genom att läsa studiens titel, och om titeln anses vara relevant läses sedan studiens abstract. Om abstract anses vara relevant läses sedan studien i fulltext med hänsyn till inklusion- och exklusionskriterier. Urvalsprocessen har gått till på så vis som det står skrivet i Booth et al., (2016). Processen började med att välja ut de studier som ansågs vara mest relevanta utifrån titeln, och om titeln ansågs vara relevant lästes sedan studiernas abstract. Många studier exkluderades på grund av icke relevant titel men också på grund av tidsbrist då sökningarna resulterade i allt för många träffar. Datasökningen

resulterade i att vi läste 29 studier i fulltext, och exkluderade sedan femton studier på grund av icke relevant innehåll i fulltext. Fjorton vetenskapliga studier

inkluderades med hänsyn till våra inklusion- och exklusionskriterier, varav tre av dessa har letats fram genom att läsa referenslistor i andra studier och en av dessa har varit ett tips som vi fick vid seminarietillfället. Samtliga studier som har inkluderats är av kvalitativ karaktär. Anledningen till att samtliga studier är av kvalitativ karaktär beror på att de ansågs bidra med mer kunskap och data i förhållande till studiens syfte och frågeställningar.

Validitet är en viktig del i genomförandet av studier och handlar om att forskaren studerar det som avses studeras. Att studera det som avses studeras innebär bland annat att utgå från studiens inklusions-och exklusionskriterier som också ökar studiens validitet (Booth et al., 2016). Ytterligare något som kan stärka studiens validitet är om forskaren förhåller sig neutral till resultaten från studierna. Vi anser att vi har förhållit oss neutrala till urvalet av studiernas resultat, då vi har redovisat både positiva och negativa resultat. Vi anser att vi har redogjort för studiernas exakta innehåll i denna forskningsöversikt, vilket anses öka studiens validitet. 6.4 Sammanställning och analysförfarande

Sammanställningen av litteratursökningen i denna forskningsöversikt grundar sig i en

tematisk analys. Tematisk analys innebär att finna mönster och centrala teman i datamaterialet som samlats in och som därefter formuleras och sammanfattas i subteman. Subteman

uppkommer vid en noggrann läsning av datamaterialet (Bryman, 2011). Sammanställningen påbörjades genom att översätta de engelska studierna till svenska. Därefter sammanställdes samtliga resultat i en tabell. Genom upprepad läsning av samtliga resultat identifierades likheter och skillnader som utmynnade i fyra olika teman, som också kunde kopplas till studiens syfte och frågeställningar. Samtliga studier fördelades därefter under det relevanta temat kopplat till studiernas resultat, där även likheterna och skillnaderna framställdes. Vi ansåg att vi uppnådde datamättnad när vi insåg att majoriteten av det empiriska materialet visade på likartade resultat. Datamättnad uppnåddes även efter den upprepade läsningen som resulterade i studiens fyra övergripande teman och när samtliga likheter och skillnader i det empiriska materialet kunde kopplas till dessa teman. Vi ansåg även att vi uppnådde mättnad när vi upptäckte att andra studier refererar till varandra. Resultaten analyserades med hjälp av Aaron Antonovskys begrepp KASAM med komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Denna teori valdes utifrån relevans till ämnet då vi upptäckte att de tre komponenterna var tillämpbara på det empiriska materialet. Teorin kunde även tydliggöra de äldres situation ytterligare på ett konkret sätt.

6.5 Forskningsetiska överväganden

Varje enskild individ som ingår i ett forskningsprojekt ska skyddas enligt

individskyddskravet, som kan tydliggöras med hjälp av fyra huvudkrav; informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Det är

huvudkraven som hänvisar hur forskaren ska förhålla sig under forskningsprocessen.

Forskaren ska vara tydlig med instruktioner, studiens syfte, inte förvränga insamlad data och uppgifter och forskaren får heller inte nyttja insamlad information till något annat än

forskningsändamålet (Vetenskapsrådet 2002). Samtliga metoddelar i de inkluderade studierna granskades och visade på att majoriteten av studierna i denna forskningsöversikt har en redogörelse för hur de har förhållit sig till de etiska kraven. Vissa har en tydligare redogörelse där de beskriver hur forskarna har hanterat data och personliga uppgifter samt om studien har blivit godkänd av en etisk kommitté. Nio av de inkluderade studierna har blivit godkända av olika etiska kommittéer (Svanström, Johansson Sundler, Berglund & Westin 2013; Breitholtz, Snellman & Fagerberg 2013; Andersson 2010; Blomqvist & Edberg 2002; While, Winbolt & Nay 2020; Ness, Hellzen & Enmarker, 2014A, Ness, Hellzen & Enmarker, 2014B; Jarling, Rydström, Ernsth-Bravell, Nyström & Dalheim-Englund 2018; Ernsth-Bravell, Bennich, & Walfridsson 2020), varav en studie gjord av Tiilikainen, Hujala, Kannasoja, Rissanen och Närhi (2019) inte behövde ett etiskt godkännande enligt Finlands rådgivande styrelse för forskningsintegritet - forskningsetiska delegationen (TENK). De fick däremot godkännande av varje enskild kommun som studien genomfördes i. Resterande studier som har inkluderats har en bristande redogörelse för förhållningssätt till de etiska kraven och hur data har

hanterats (Evertsson & Johansson 2008; Hammarström 2005; Hammarström 2010; Meranius 2010). Med bristande redogörelse för de etiska kraven menas att studierna inte redogör för hur de förhållit sig till etik överlag eller att studien endast redogör för att samtliga deltagare har lämnat ett samtycke. Vi har varit sakliga och objektiva genom att återge studiernas faktiska innehåll, och det med hänsyn till de studier som har haft bristande redovisningar i förhållande till de etiska kraven.

7. Resultatredovisning och analys

Studiens forskningsöversikt genererade fyra olika teman, vilka är följande: De äldres

inflytande i planering av hemtjänst, de äldres upplevelser och känslor gällande hemtjänstens genomförande av service och omsorg, det egna hemmets betydelse samt skillnad mellan män och kvinnor. Tabellen nedan presenterar de vetenskapliga studierna, som har använts i denna

forskningsöversikt, i kronologisk ordning, dvs. vilket år de är publicerade. Tabell 1.

7.2 De äldres inflytande i planering av hemtjänst

Majoriteten av studierna visar på att de äldre inte involveras i den enskilda

omsorgsplaneringen. Bravell, Bennich och Walfridsson (2020) skriver om de äldres uppfattning av att inte känna tillräcklig delaktighet i utövandet av den enskilda

omsorgsplaneringen och möjlighet till att erhålla kunskap om den enskilda omsorgsprocessen. Det råder en osäkerhet bland de äldre som erhåller hemtjänst och det på grund av att de äldre ser informationen om den enskilda omsorgsprocessen som viktig, nästintill avgörande för att ens kunna ha möjligheten till att delta, men informationen brister. Många äldre uppger sig inte vara involverade i den enskilda omsorgsplaneringen varken i början av omsorgsprocessen eller under tiden. Det är många gånger svårt för de äldre att uttrycka sina behov eller kunna skicka en begäran om utökad vård på grund av bristande involvering och information. Att kunna utnyttja sina lagliga rättigheter är svårt och problematiskt för de äldre med tanke på att omsorgsgivare och organisationer brister i utdelandet av viktig information som berör den äldres valmöjligheter (ibid). I en annan studie skriven av Jarling, Rydström, Ernsth-Bravell, Nyström och Dalheim-Englund (2018), framkommer det att de äldre är medvetna om rätten att ställa krav, men att de inte upplever att de kan utöva denna rättighet fullt ut, vilket hindrar dem från att ställa krav baserade på deras rättigheter. Att de äldre erhåller omsorg i det egna hemmet, medför en önskan om att ha möjligheten till att påverka omsorgshandlingarna som utförs. De äldre medger att de upplever en svårighet med att ställa krav eller uttrycka att de är missnöjda, vilket beror på att det kan påverka förhållandet mellan de äldre och

omsorgsgivarna negativt, vilket i sin tur kan skapa ångestkänslor (ibid). I en studie gjord av Andersson (2010) framkommer det att det är svårt för de äldre att veta vilka krav de kan ställa på omsorgsgivare och insatser på grund av de lokala riktlinjer som finns inom varje kommun och på grund av bristande information som berör de äldres valmöjligheter (ibid). Bravell, Bennich och Walfridsson (2020) skriver att det även blir problematiskt för de äldre att uttrycka sina önskemål och möjligheten till att påverka den vård och omsorg som de erhåller på grund av bristande bemötande från omsorgsgivarnas sida, som i sin tur skapar ytterligare en känsla av osäkerhet (ibid). Meranius (2010) redogör också för att de äldre önskar en förbättrad kommunikation med hemtjänsten om sin aktuella situation gällande omsorgen överlag. De äldre önskar att få mer kontroll över sina läkemedel då det framkommer att felbehandlingar hos omsorgsgivarna många gånger har lett till onödigt lidande (ibid). Utöver detta har även de äldre svårt att kontrollera sitt egna omsorgsschema. De har svårt att veta vilken tid som är angiven för varje enskild omsorgsinsats samt vilken tid personalen beräknas komma, detta beror på bristande information och bidrar till att de äldre upplever en bristande kontinuitet (Bravell, Bennich och Walfridsson, 2020). De äldre försöker dagligen framföra sina önskemål och upprätthålla sina rättigheter, men många av de äldre som erhåller kommunal hemtjänst har kommit till det stadiet att de inte längre orkar kämpa för sin självbestämmanderätt. De äldre väljer därför att bortse från sina behov och önskemål. Trots att de äldre väljer att acceptera den omsorg som för dem anses vara otillräcklig, visar de tacksamhet för den begränsade omsorg de får (Breitholtz, Snellman & Fagerberg, 2013).

7.3 De äldres upplevelser och känslor gällande hemtjänstens genomförande av service-och omsorg

Breitholtz, Snellman och Fagerberg (2013) har genomfört en studie som visar på att ju mer beroende de äldre är av omsorgsgivare desto mer utmanas deras självbestämmande. De äldre upplever att omsorgen inte är anpassad efter deras behov. Omsorgsgivarna har inte tillräckligt med tid för den enskilda individen, vilket bidrar till känslor av obehag och osäkerhet då de äldre inte känner sig sedda och hörda i sina egna hem (ibid). Att omsorgsgivarna inte har tillräckligt med tid för den enskilda individen framkommer även i en studie gjord av

Svanström, Johansson Sundler och Berglund (2013). Författarna belyser de äldres upplevelser av omsorgsgivarnas brist på tid. De äldre uppger att omsorgsgivarna ständigt är stressade i de omsorgshandlingar som utförs, att de kommer in, utför arbetet och går snabbt därifrån. De äldre upplever detta som osäkert och oklart då det inte finns en chans till att skapa någon form av relation och gemenskap (ibid). Ytterligare en studie som belyser omsorgsgivarnas brist på tid och stressiga arbetssituation är Tiilikainen, Hujala, Kannasoja, Rissanen och Närhi (2019) i vilken det framkommer att de äldre önskar att omsorgsgivarna inte pratar om sin stressiga arbetssituation. Inte nog med att de äldre redan känner sig som en börda, kan också besöket av hemtjänsten vara den enda händelsen som sker under en dag, därför är det extra viktigt att fokus riktas till den äldre och inte den stressiga arbetssituationen (ibid).

De äldre värdesätter korta möten där omsorgsgivarna är engagerade, vilket bidrar till känslan av att omsorgsgivarna genuint bryr sig om de äldre och att de är värdefulla trots

omsorgsgivarnas brist på tid. I de fall där omsorgsgivarna ger tid för samtal upplevs omsorgen och relationen för de äldre bli meningsfull och personlig. Engagemang hos omsorgsgivarna och goda relationer mellan omsorgsgivarna och de äldre minskar de äldres känsla av ensamhet (Jarling, Rydström, Ernsth-Bravell, Nyström & Dalheim-Englund, 2018). Det är viktigt för den äldre att få interagera och skapa en relation med omsorgsgivarna för att bibehålla den mänskliga identiteten och att de negativa känslorna inte ska bli så påtagliga (Svanström, Johansson, Berglund & Westin, 2013). En annan studie visar på att de äldre inte har någon egentlig relation till omsorgsgivarna även om så önskas. Trots detta uppger sig de äldre vara nöjda med den aktuella situationen då majoriteten av personalen har ett gott bemötande (Hammarström & Torres, 2010). En annan studie som visar på motsatsen gällande omsorgsgivarnas goda bemötande är Bravell, Bennich och Walfridsson (2020) där det framkommer att de äldre upplevs ha en hög omsättning av personal hemma hos sig. De äldre upplever att det är många nya ansikten att bekanta sig med, som dessutom inte presenterar sig och som inte har ett gott bemötande enligt de äldre. Omsorgsgivarna tar heller inte initiativ till att hjälpa de äldre när de väl är på plats och bidrar till att de äldre upplever en känsla av brist på kompetens(ibid).

Hammarström och Torres (2005) skriver vidare om en grupp äldre som inte är tillfredsställda med sin aktuella situation och den omsorg som de erhåller. Det råder känslor av besvikelse och missnöje över att omsorgsgivarna inte kommer på bestämda tider, icke noggrannhet vad gäller städning, att hjälpen som har beviljats inte utförs och att personalen inte är tillräckligt kunnig. Detta är även något som framkommer i en studie genomförd av Blomqvist och

Edberg (2002), då de äldre upplever sig vara fel-och orättvist behandlade i förhållande till den fysiska smärtan som de lever med. Den fysiska smärtan är anledningen till att de erhåller hemtjänst, och den smärtan blir allt mer påtaglig då omsorgsgivarna inte tar hänsyn till deras önskemål (ibid). While, Winbolt och Nay (2020) hävdar att de äldre påstår att de ständigt behöver vägleda och lära omsorgsgivarna om vad som ska göras och inte göras. Det

enligt deras vägnar (ibid). Det finns ytterligare en studie gjord av Meranius (2010) som belyser att de äldre ständigt måste upprepa och förklara sig om sina önskemål och behov. Det beror främst på den höga personalomsättningen men också på grund av rädsla och obehag att ständigt behöva möta främmande personal (ibid). Omsorgsgivarna saknar ofta respekt för de äldres tillhörigheter och upplevs därför vara opålitliga, de äldre känner hopplöshet. De äldre uppger sig dock känna en viss säkerhet och trygghet om det åtminstone finns en i

omsorgsgruppen som de känner tillit till (While, Winbolt och Nay 2020).

Det framkommer att de äldre måste uppoffra sin integritet för att erhålla den hjälp och stöd som de behöver i det egna hemmet. De äldre uttrycker sig ha svårt att föreställa sig en

livssituation som präglas av att vara i behov av hjälp och stöd, vilket gör det svårt för dem att förbereda sig inför att inte kunna upprätthålla totalt oberoende (Jarling, Rydström, Ernsth-Bravell, Nyström och Dalheim-Englund, 2018). Att de äldre behöver anpassa sig till omsorgsgivarna leder till att de äldre har minskade valmöjligheter i vardagen eftersom omsorgsgivarnas rutiner prioriteras framför de äldres önskemål. De äldre upplever att de hamnar i en underordnad position där känslan av att vara utsatt uppstår, samt att känslan av självbestämmande minskar, vilket leder till att de äldre inte har möjligheten att påverka den omsorg de erhåller. De äldre karaktäriserar känslan av utsatthet genom att känna sig åsidosatt eller att inte förstå det som omsorgsgivarna säger (ibid). Många äldre har svårt att acceptera åldrandet och strävar därför efter att klara sig på egen hand. Det råder oroligheter och rädsla över att behöva befinna sig i en beroendeställning till omsorgsgivarna. Detta i samband med att den tidigare livsstilen som ramade in den mer positiva identiteten sakta går förlorad. Det är när de äldre inser att känslan av oberoende minskar som känslor av misslyckande och förlust uppstår, vilket leder till en negativ identitetskänsla (Evertsson & Johansson, 2008). Inte nog med att känslan av förlust är så pass påtaglig, upplever de också att hemtjänsten är begränsad och otillräcklig gällande engagemang och förståelse. De äldre upplever att omsorgsgivarna förminskar deras problematiska situation och att de inte tar tillräckligt med ansvar. Det upplevs som att de ständigt har andra och viktigare saker att göra än att fokusera på den enskilde där och då. Det medför att de äldre känner sig oroliga, ensamma och upplever en negativ känsla av dominans och undergivenhet (Svanström, Johansson, Berglund och Westin, 2013).

7.4 Det egna hemmets betydelse

Många av de äldre ser det egna hemmet som sin trygga punkt och det egna hemmet stärker även deras identitetskänsla. Många försöker leva som förut och väntar därför in i det sista med att söka hemtjänst. Att leva som förut innebär för de äldre att åsidosätta saker utanför hemmet, därav blir det egna hemmet en trygg punkt. Föremål och bilder i det egna hemmet är också saker som stärker deras identitetskänsla då det skapar känslor av samhörighet och kontinuitet. Vissa föremål i det egna hemmet väcker gamla minnen och påminner om tiden från förr, till exempel foton som bevarar känslan av samhörighet (Evertsson & Johansson, 2008). Det egna hemmet och föremål minskar känslan av förlust och förändring. Det är även betydelsefullt för de äldre att sysselsätta sig med olika hushållssysslor i det egna hemmet, det stärker känslan av närvaro och mening i vardagstillvaron. Det är när de äldre inte längre orkar eller klarar av att ta hand om hushållssysslorna som känslan av ett fallerat hem uppstår. Författarna skriver även att det egna hemmet skapar en känsla av oberoende och att hemmet är ytterst betydelsefullt för sociala relationer och en fortsatt sysselsättning (ibid).

7.5 Skillnader mellan män och kvinnor

Känslan av att det egna hemmet inte sköts på det sätt som den äldre önskar återfinns bland både män och kvinnor, men det finns en skillnad som kan vara viktig att ta i beaktande.

Skillnaden som råder mellan män och kvinnor som erhåller hemtjänst, är att kvinnorna ser det som viktigt att kunna vara aktiva gällande hushållssysslorna. Till skillnad från männen har kvinnorna en tydligare bild av hur de vill att hushållssysslorna ska utföras, såsom att använda specifika städmetoder och rengöringsmedel. Både männen och kvinnorna anser att det är viktigt att ha ett hem att trivas i, men männen tycker inte att hushållssysslorna är lika viktiga och betydelsefulla som kvinnorna. Många av männen tycker det är skönt och betydelsefullt när hemtjänsten kommer för att ta hand om hushållssysslorna. Däremot upplever kvinnorna att hemtjänsten förminskar deras förmåga att ta hand om hushållet då de ser hushållssysslorna som meningsfulla aktiviteter, som också leder till en känsla av att de inte är beroende av hemtjänsten. Att inte kunna ta hand om hemmet som förr kan ses som en dubbel förlust för kvinnorna. Det sociala och det fysiska har redan tagits ifrån dem och sakta men säkert förlorar de förmågan att kunna ta hand om det som för dom anses vara bland det mest betydelsefulla (Evertsson & Johansson, 2008).

Ytterligare en studie som belyser skillnaderna mellan män och kvinnor är Ness, Hellzen, och Enmarker, (2014A) som skriver att männen upplever ensamheten som mer påtaglig än kvinnorna och att de känner sig mer osäkra i sina egna hem. Det är när omsorgsgivarna väl kommer hem till männen som de känner sig säkrare och mindre ensamma. Kontakten med omsorgsgivarna bidrar till att männen känner en samhörighet och bidrar till att de känner sig mindre beroende av hjälp. Till skillnad från männen ser kvinnorna den ensamma tiden som kvalitetstid då de kan läsa, sticka, kolla på tv och ägna sig åt handarbete. Kvinnornas kvalitetstid är meningsfull och upplevs vara viktigare än att umgås med andra, även om de uppskattar samhörigheten med omsorgsgivarna. Vad som också skiljer sig åt mellan männen och kvinnorna som erhåller hemtjänst är att kvinnorna oroar sig mer över framtiden jämfört med männen. Kvinnorna försöker att hantera sin framtida oro genom att försöka finna

praktiska lösningar för att sedan kunna ta sig an de framtida utmaningarna (Ness, Hellzen, och Enmarker, 2014B).

8. Analys med utgångspunkt i Aaron Antonovskys salutogena

perspektiv KASAM (känslan av sammanhang)

I följande avsnitt kommer vi att analysera våra artiklar genom att tillämpa de teoretiska begreppen, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi gör detta genom att bearbeta varje frågeställning för sig. Vi tar fasta på de teman som vi fått fram i den tematiska analysen vilka är: De äldres inflytande i planering av hemtjänst, de äldres upplevelser och känslor

gällande hemtjänstens genomförande av service och omsorg, det egna hemmets betydelse

samt skillnad mellan män och kvinnor.

8.1 Hur upplever de äldre sina möjligheter till inflytande och självbestämmande i relation till de service- och omsorgsinsatser de äldre erhåller?

Ett flertal studier visar att de äldre inte blir inkluderade i den egna omsorgsplaneringen. Bravell, Bennich och Walfridsson (2020) belyser äldres uppfattningar av en bristande

delaktighet i förhållande till den enskilda omsorgsplaneringen samt den bristande möjligheten till att erhålla kunskap om den enskilda omsorgsprocessen (ibid). De äldre anser att

informationen gällande den enskilda omsorgsprocessen är viktig och eftersom informationen är bristande upplever de en osäkerhet. De äldre önskar en förbättrad kommunikation med omsorgspersonalen för att få mer kontroll över sin aktuella livssituation och för att få en faktisk klarhet i vilka insatser som är beviljade för den enskilde (Meranius, 2010). Det ovan

omsorgsplaneringen. Den bristande hanterbarheten leder till att de äldre inte har tillgång eller möjlighet till att hantera den besvärliga situationen så som de önskar. Inte nog med att de äldre upplever en osäkerhet gällande den bristande informationen kring den enskilda

omsorgen hindras de från att kunna ställa krav på de omsorgshandlingar som utförs baserat på deras rättigheter (Jarling, Rydström, Ernsth-Bravell, Nyström och Dalheim-Englund, 2018). De äldres tillvaro blir obegriplig då de upplever en osäkerhet kring den bristande

informationen. Den obegripliga tillvaron blir svårkontrollerad för de äldre samt att deras tillvaro kan upplevas som meningslös, då de inte har möjligheten till att påverka den omsorg som de erhåller. Detta är något som bekräftas i teorin då Antonovsky påstår att känslan av en obegriplig och icke hanterbar livssituation kan ge en negativ påverkan och stärka känslor av bristande mening i tillvaron. De äldres känsla av en obegriplig och icke hanterbar livssituation påvisas även när de äldre inte vet vilka krav de kan ställa på omsorgsgivarna samt när

omsorgsgivarna brister i deras bemötande gentemot de äldre (Andersson, 2010; Bravell, Bennich och Walfridsson (2020). De äldre försöker dagligen framföra sina önskemål och upprätthålla sina rättigheter, men orkar inte längre kämpa för sin självbestämmanderätt på grund de kontinuerliga brister som uppstår, och väljer därför aktivt att bortse från sina behov och önskemål (Breitholtz, Snellman & Fagerberg, 2013). Detta kan tolkas som att de äldres meningsfulla tillvaro brister.

8.2 Vilka upplevelser finns hos de äldre i samband med de service- och omsorgsinsatser som de äldre erhåller i det egna hemmet i relation till deras självbestämmande och oberoende?

Forskningen har visat att ju mer beroende de äldre är av omsorgsgivarna desto mer utmanas deras självbestämmande (Breitholtz, Snellman & Fagerberg, 2013). Det kan därmed tolkas som att de äldre upplever sin beroendeställning som obegriplig och icke hanterbar då dem måste förhålla sig till omsorgsgivarnas tillgänglighet. Resultaten i Svanström m.fl (2013) visar att omsorgsgivarna ständigt är stressade och att de äldre inte har en chans till att skapa någon typ av relation till omsorgsgivarna. Det kan tolkas som att de äldre upplever sin tillvaro som obegriplig då de upplever de bristande relationerna med omsorgsgivarna som osäkra och oklara. Vad som kan förstås vara begripligt för de äldre är att de har en förståelse för

omsorgsgivarnas stressiga arbetssituation då Breitholtz m.fl (2013) visar på att de äldre accepterar omsorgen som för dem anses vara bristande, samt att de väljer att bortse från sina behov. En ömsesidig relation, där omsorgsgivare är engagerade och uppvisar ett genuint intresse för de äldre är viktig för att de äldre ska känna sig värdefulla (Jarling et al., 2018). När omsorgsgivarna är engagerade och uppvisar ett intresse i att vilja kommunicera med de äldre, kan det förstås som att de äldres känsla av begriplighet och hanterbarhet stärks, samt att deras självbestämmande stärks då de upplevs ha större möjlighet till att påverka och

kontrollera omsorgen. Genom omsorgsgivarnas engagemang stärks de äldres känsla av begriplighet och hanterbarhet, vilket kan leda till en positiv känsla av meningsfullhet. Många äldre ser det egna hemmet som sin trygga punkt i livet då de har varit tvungna till att åsidosätta tidigare intressen, samt att det egna hemmet stärker identitetskänslan då bilder och föremål från förr skapar känslor som gemenskap och sammanhang (Evertsson & Johansson, 2008). Omsorgsgivarna saknar ofta respekt för de äldres önskemål och tillhörigheter och de äldre upplever att de ständigt måste kontrollera omsorgsgivarna samt upprepa sig för att saker och ting ska ske enligt deras önskemål (While, Winbolt & Nay, 2020). Det går utifrån teorin att förstå resultaten som att situationen är ohanterbar för de äldre, då deras önskemål inte blir tillgodosedda och att de inte har någon chans till att påverka omsorgsgivarnas utförande av omsorgshandlingar och beteende gentemot dem. Det blir även svårt för de äldre att hantera sin livssituation när omsorgsgivarna visar brist på respekt gentemot de äldre och deras

tillhörigheter i det egna hemmet, som för dem anses vara en trygg punkt. Situationen kan också upplevas som obegriplig för de äldre då de inte kan förutse hur omsorgsgivarna vidare kommer att förhålla sig till deras önskemål och behov. En studie har även visat att de äldre känner sig osäkra och otrygga på grund av att omsorgsgivarna är opålitliga och att de känner hopplöshet (While, Winbolt & Nay, 2020). Det kan tolkas som att känslan av hopplöshet kan försvåra möjligheten till att finna meningsfullhet för de äldre i förhållande till de opålitliga omsorgsgivarna. Att omsorgsgivarna förminskar de äldres identitetskänsla, kan leda till att de äldres känsla av meningsfullhet hotas ytterligare.

Evertssons och Johanssons studie (2008), visar att många äldre försöker så långt som möjligt klara sig på egen hand då de äldre har svårt att acceptera åldrandet, det beror på att åldrandet ökar behovet av hjälp och stöd. I samband med åldrandet minskar känslan av oberoende vilket medför känslor av misslyckande och förlust. De äldre upplever en rädsla och känner oro över att behöva befinna sig i beroendeställning till omsorgsgivarna (ibid). Det kan förstås som att de äldre inte kan hantera den besvärliga situationen, att åldrandet påverkar känslan av oberoende som skapar känslor av misslyckande och förlust. De äldres känsla av oro över att behöva befinna sig i beroendeställning gentemot omsorgsgivarna hamnar i fokus, vilket begränsar de äldres möjligheter till att kunna hantera den besvärliga situationen. Att situationen blir ohanterbar för de äldre påverkar känslan av meningsfullhet i en negativ riktning. Det kan ses som att åldrandet är en utmaning som de äldre ställs inför, för att sedan finna en mening i det. Att de äldre upplever känslan av misslyckande och förlust i samband med åldrandet kan förstås som att deras livssituation upplevs vara meningslös.

Omsorgsgivarna har en tendens till att ofta förminska de äldres problematiska situation och att de inte har tillräckligt med förståelse för de äldres fysiska smärta, vilket hotar de äldres

hanterbarhet i situationen. Det bidrar till negativa känslor som dominans och undergivenhet bland de äldre (Svanström, Johansson, Berglund & Westin, 2013). De äldre hamnar i en utsatt position där de känner sig underordnade då de har svårt att hantera den beroendeställning de befinner sig i gentemot omsorgsgivarna, de känner sig åsidosatta samt att känslan av

självbestämmande minskar på grund av begränsad möjlighet att påverka omsorgen. Dessa resultat kan förstås utifrån Antonovskys teori om begriplighet, hanterbarhet och

meningsfullhet. Att omsorgsgivarna förminskar de äldres problem samtidigt som de inte har tillräckligt med förståelse, kan tolkas som att de äldres livssituation är obegriplig, de har tappat kontrollen över sin egen situation och hamnat i underläge gentemot omsorgsgivarna. De negativa känslorna kan ses som en bekräftelse på att situationen inte längre är hanterbar för de äldre. Det blir svårt för de äldre att finna en mening i situationer då känslan av

undergivenhet blir alltmer dominerande. De har kommit till det stadiet att situationen inte är möjlig att förändra till det bättre vilket även kan leda till en känsla av att livet är meningslöst. 8.3 Går det att identifiera några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upplevelser av hemtjänst?

Kvinnorna som erhåller hemtjänst ser hushållssysslorna som viktiga och betydelsefulla att kunna utföra för att bibehålla känslan av oberoende (Evertsson & Johansson, 2008). Att inte kunna ta hand om hushållet kan ses som en dubbel förlust för kvinnorna då de redan har förlorat den sociala och fysiska förmågan, samt att kvinnorna upplever att hemtjänsten förminskar deras förmåga att ta hand om hushållet (ibid). Det går utifrån resultatet att förstå kvinnornas situation som obegriplig då de har svårt att acceptera sin begränsade förmåga att ta hand om hushållet. Det kan även förstås som att situationen blir ohanterbar för kvinnorna då de förlorar känslan och förmågan att kunna ta hand om sitt hushåll. Ness et al., (2014) visar på

Kvinnorna upplever inte ensamheten som påtaglig och de har lätt för att sysselsätta sig genom att sticka och läsa då de ser ensamheten som kvalitetstid (ibid). Att kvinnorna har förmågan att sysselsätta sig med andra saker än att ta hand om hushållet kan tolkas som att de hanterar livssituationen på ett positivt sätt, vilket även stärker känslan av meningsfullhet.

Till skillnad från kvinnorna värdesätter inte männen hushållssysslorna lika högt, utan ser det mer som underlättande att hemtjänsten tar hand om hushållssysslorna åt dem (Evertsson & Johansson, 2008). Männens livssituation kan uppfattas vara begriplig och hanterbar. Männen accepterar sin begränsade förmåga att inte kunna ta hand om hushållet och känner sig tillfreds med att hemtjänsten utför sysslorna istället för dem själva. Till skillnad från kvinnorna

upplever sig männen vara mer ensamma och osäkra i sina hem, men upplever inte detta som lika påtagligt då männen känner en samhörighet när hemtjänsten väl är på besök (Ness et al., 2014). Den påtagliga ensamheten och osäkerheten kan vara svår för männen att acceptera och ensamheten blir därför obegriplig. Det kan även förstås som att männen har svårt att hantera ensamheten, vilket kan hota känslan av meningsfullhet då ensamheten och osäkerheten kan ses som en utmaning som är svår att övervinna.

8.4 Slutsatser

Av ovanstående analys drar vi slutsatsen att de äldre som inte inkluderas i den egna omsorgsplaneringen och som upplever svårigheter med att hantera situationen, har en låg känsla av sammanhang, det vill säga KASAM. De äldre som inkluderas, har mer kontroll över den egna omsorgsplaneringen och som kan hantera besvärliga situationer, har en hög känsla av sammanhang. Slutsatsen dras med stöd i vad som framkommit ur analysen, att de äldres tillvaro anses vara mer begriplig, hanterbar och meningsfull då de äldre upplever sig ha inflytande och kontroll över att kunna påverka de individuella omsorgsinsatserna. En annan slutsats som kan dras är att negativa känslor och undergivenhet gör det svårt för de äldre att hantera den aktuella situationen. När de negativa känslorna tar över och när känslan av att kunna förändra eller påverka den individuella omsorgen blir det svårt för de äldre att finna en känsla av meningsfullhet. När känslan av meningsfullhet brister och de äldre inte vet hur de ska handskas med situationen, leder det till låga känslor av sammanhang i tillvaron, det vill säga deras KASAM-värde är lågt.

En sista slutsats som kan dras är att det råder skillnader i upplevelser av hemtjänst mellan män och kvinnor, och att kvinnornas integritet hotas mer än männens. Slutsatsen dras med stöd i vad som framkommer om att kvinnorna har svårt att acceptera sin begränsade förmåga och är därför inte lika tillfreds med hemtjänstens insatser, vilket minskar känslan av sammanhang. Däremot kan kvinnornas känsla av sammanhang öka, då de kan sysselsätta sig med andra sysslor för att hantera ensamheten och skapa en mening i sin vardag. Till skillnad från kvinnorna har männen svårt att hantera ensamheten, därav ökar männens känsla av

sammanhang i tillvaron när hemtjänsten kommer på besök och minskar när hemtjänsten inte är på besök. Hemtjänsten har alltså en viktig roll för att tillfälligt bryta männens ensamhet.

9. Diskussion om resultaten, slutsatserna och metoden

9.1 Resultatdiskussion

Syftet med vår studie var att göra en forskningsöversikt som belyser äldres upplevelser av hemtjänst och hur hemtjänstinsatserna påverkar deras självbestämmande och oberoende. Med utgångspunkt i syftet har det aktuella forskningsläget kring äldres upplevelser av hemtjänsten samt påverkan på deras självbestämmande och oberoende sammanställts. Att

äldre personer ska erhålla den vård och omsorg de är i behov av och ha rätten till att vara delaktig i den individuella omsorgsplaneringen för att upprätthålla deras behov, kan verka som en självklarhet. Enligt socialtjänstlagen ska den enskilde ha rätt till delaktighet i den individuella omsorgsplaneringen (SFS 2001:453). Det råder tyvärr inga tvivel om att det som står skrivet i socialtjänstlagen inte stämmer helt överens med verkligheten. Resultaten visar att de äldres livssituation i vissa avseenden är obegriplig och icke hanterbar för dem på grund av deras bristande möjligheter till självbestämmande och inflytande i den individuella

omsorgsplaneringen. De äldre upplever att de inte inkluderas i den omsorg de erhåller eller att de får ta del av viktig information som berör deras valmöjligheter, vilket bidrar till att de äldre känner sig osäkra i förhållande till den omsorg som de erhåller. (Jarling et al., 2018; Bravell et al., 2020). Äldrefrågor är ett viktigt välfärdsområde och har hög relevans för socionomyrket. Därav blir det viktigt att ta den bristande delaktigheten och bristande informationen, som är ett återkommande problem inom äldreomsorgen, på större allvar då det är viktigt för den äldres välbefinnande.

Vår forskningsöversikt visar att upplevelserna av de service- och omsorgsinsatser som de äldre erhåller i det egna hemmet oftast är negativa. Att upplevelserna oftast är negativa beror på att de äldres självbestämmande och känslor av oberoende hotas i förhållande till

omsorgsgivarna och de omsorgsinsatser de erhåller. De äldre upplever att deras tillvaro är obegriplig och ohanterbar på grund av omsorgsgivarnas stressiga arbetssituation och den bristande relationen äldre och omsorgsgivare emellan (Svanström m.fl., 2013). Hemtjänstens insatser bidrar inte till att de äldre får stöd i att hantera sin livssituation i det egna hemmet. Genom omsorgsgivarnas stressiga arbetssituation och de bristande relationerna blir de äldres tillvaro mindre begriplig. Detta upplevs som att de berövas känslan av meningsfullhet i livet och deras känslor av sammanhang (KASAM) minskar. För att stärka känslan av

självbestämmande, begriplighet och hanterbarhet i förhållande till den aktuella situationen är det viktigt att omsorgsgivarna är engagerade och visar ett intresse i att vilja kommunicera med de äldre. På så sätt kommer de äldre ha större möjlighet till att påverka och kontrollera

omsorgen.

I resultatet framkommer det att de äldre upplever att de ofta behöver kontrollera omsorgsgivarna samt upprepa sig för att saker och ting ska ske enligt deras önskemål, eftersom omsorgsgivarna oftast saknar respekt för de äldres önskemål och tillhörigheter (Evertsson & Johansson, 2008). Det egna hemmet är en viktig del i de äldres liv då den fungerar som deras trygga punkt, där identitetskänslan stärks. När omsorgsgivarna visar brist på respekt gentemot de äldre och deras tillhörigheter i det egna hemmet, blir det svårt för de äldre att begripa och hantera sin livssituation (ibid). För att kunna ge god omsorg och upprätthålla att äldre personer ska få leva ett värdigt liv där de känner välbefinnande, är det viktigt att respektera deras önskemål och tillhörigheter. Socialtjänstens omsorg ska enligt 5 kap. 4§ SoL, inriktas på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett önskemål som de äldre har är att kunna påverka den enskilda omsorgen, såväl planering som utförande (Jarling et al., 2018). Genom att ta hänsyn till äldres önskemål och rättigheter kan de känna välbefinnande samt få leva ett värdigt liv. De äldre upplever negativa känslor som dominans och undergivenhet gentemot omsorgsgivarna, vilket gör det svårt för dem att hantera sin livssituation. Detta beror på att omsorgsgivarna ofta förminskar de äldres

problematiska situation och att de inte har tillräckligt med förståelse för de äldres fysiska smärta (Svanström m.fl., 2013). Omsorgsgivarnas brist på förståelse bidrar till att de äldre inte får stöd i att hantera sin livssituation i det egna hemmet. Det är viktigt att möta de äldre där de befinner sig och skapa en förståelse för deras situation för att kunna ge god omsorg.

Det är även viktigt att erhålla ett gott bemötande och en god attityd gentemot äldre. Därför är det väsentligt att reflektera över det bemötande en erhåller vid omsorg av äldre.

Åldrandet är något som de äldre fruktar och har svårt att acceptera. De äldre är rädda för att känslan av oberoende ska minska samt för att uppleva misslyckande och förlust (Evertsson & Johansson, 2008). Det handlar inte bara om känslan av att vara oberoende som skrämmer de äldre, utan det faktum att kunna upprätthålla totalt oberoende och att inte behöva präglas av att vara i behov av hjälp för att kunna hantera sin livssituation (Jarling et al., 2018). Åldrandet har medfört att det blir svårare för de äldre att ta hand om sitt hushåll. När hemtjänsten hjälper de äldre med hushållssysslorna upplever de att hemtjänsten förminskar deras förmåga att kunna ta hand om hushållet, det bidrar till att känslan av oberoende ökar och känslan av misslyckande och förlust blir extra påtagliga (Evertsson & Johansson, 2008). Känslan av en förminskad förmåga skiljer sig åt bland män och kvinnor, dessa skillnader kan vara viktiga att ta till beaktning när det kommer till delaktighet och involvering i den egna

omsorgsplaneringen. I resultatet framkommer det att kvinnorna värderar hushållssysslorna väldigt högt och ser de som meningsfulla aktiviteter. Männen värdesätter inte förmågan att kunna ta hand om hushållet i lika hög grad som kvinnorna (Evertsson & Johansson, 2008). Resultatet visar ytterligare på en skillnad mellan män och kvinnor och det är hur de hanterar och upplever ensamheten. Männen upplever ensamheten som väldigt påtaglig och osäker medan kvinnorna ser sin ensamtid som kvalitetstid (Ness et al., 2014). De rådande

skillnaderna mellan män och kvinnor kan vara svåra att ta hänsyn till vad gäller den enskilda omsorgsplaneringen och att ta hänsyn till den enskildes önskemål. Att helt utgå från de äldres enskilda önskemål skulle förmodligen enbart försämra och försvåra omsorgsgivarnas

utförande av omsorgshandlingar. Ensamheten är dock något som bör tas hänsyn till oavsett om det handlar om kvinnor eller män. Ensamheten kan ses som skadlig för de äldre både ur ett fysiskt och ett psykiskt perspektiv. Det är viktigt att bland annat ta sociala relationer i beaktande då det ena kan leda till det andra. Om de äldre upplevs må fysiskt dåligt kommer förmodligen det psykiska måendet att påverkas, vilket då kan leda till att den äldre exempelvis hamnar i depression. I enlighet med vad som står skrivet i 3 kap. 5 § och 5 kap. 4 § SoL bör socialnämnden, omsorgsgivare och övriga organisationer ta problematiken på större allvar. I detta fall krävs en samverkan mellan samtliga aktörer för att kunna arbeta för varje enskild individ och för att de ska kunna ha en aktiv och meningsfull tillvaro. Samverkan mellan olika aktörer kan bidra till att äldres känsla av meningsfullhet ökar till skillnad från den aktuella situationen.

9.2 Metoddiskussion

För att uppfylla syftet och så långt möjligt besvara våra frågeställningar valdes en forskningsöversikt som metod. Majoriteten av de inkluderade studierna i denna

forskningsöversikt har varit av kvalitativ karaktär och antas ha påverkat denna studies resultat på ett positivt sätt, då kvalitativa studier antas bidra med fördjupad kunskap om de äldres subjektiva upplevelser. De kvalitativa studierna anses ha bidragit med mer konkret data gällande äldres subjektiva upplevelser. Om majoriteten av studierna hade varit av kvantitativ karaktär antas de inte ha kunnat bidra med samma konkreta och beskrivande data. Viktigt att poängtera är att denna forskningsöversikt endast utgår femton studier. Detta kan ses som en svaghet då det inte går att dra alltför generella slutsatser på detta begränsade material. Majoriteten av studierna är genomförda i Sverige. Oavsett land visar samtliga studier på likartade resultat, vilket kan ses som en styrka och anses också kunna generera kunskap i att de äldres utsatthet och negativa upplevelser av hemtjänst är rådande i flera länder.

9.3 Förslag till vidare forskning

Vi som författare upplever att forskningen kring äldres upplevelser av hemtjänst är ett begränsat forskningsområde. I sökandet av relevant forskning för denna forskningsöversikt uppmärksammades bristen på longitudinella studier som undersöker de äldres upplevelser under en längre tid och i större omfattning vad gäller undersökningspersoner. Det vi författare har fått fram ur det aktuella forskningsläget är att majoriteten av samtliga studier undersöker äldres upplevelser av hemtjänst med inriktning på specifik sjukdom eller skada. För att få mer kunskap om äldres utsatthet och sårbarhet anses det vara viktigt att utföra fler kvalitativa studier som undersöker de äldres upplevelser av hemtjänst. Fler longitudinella studier anses också vara högst relevant för vidare forskning för att undersöka den vård- och omsorg som äldre erhåller. Detta för att kunna identifiera bakomliggande orsaker till de negativa

upplevelserna av vård- och omsorg samt för att se om kvaliteten av omsorgen förändras eller förbättras under tid.

Under genomförandet av denna forskningsöversikt har hela världen befunnit sig i en pandemi - Covid-19. Enligt flertalet källor har äldre varit en självklar riskgrupp redan från starten av pandemin och varit en utsatt grupp vad gäller smitta och restriktioner. Många äldre har fått sitta i karantän utan att få ta emot besök av familj och vänner under en lång tid. Utan att se till statistik och andra viktiga personers uttalanden gällande Covid-19, kan vi tänka oss att denna pandemi har påverkat de äldre i en negativ riktning. Vi tänker oss att ensamhetskänslor och den faktiska ensamheten har blivit mer påtaglig för äldre och önskar därför mer forskning gällande äldres ensamhet. Vi vill veta mer, utifrån de äldres perspektiv och erfarenheter, om hur de anser att samhället och yrkesverksamma inom det sociala arbetet har förhållit sig till de äldre i den rådande situationen gällande ensamheten och hur det kan generera kunskap till det framtida arbetet.