Institutionen för Tema
Campus Norrköping
C-uppsats från Miljövetarprogrammet, 2021
Sofia Björklund & Alexandra Mitreva
Återbruk inom byggsektorn
- En studie om hinder och drivkrafter
Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete AB-uppsats C-uppsats D-uppsats Övrig rapport Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English Titel
Återbruk inom byggsektorn – En studie om hinder och drivkrafter
Title
Reuse in the construction sector – A study on obstacles and driving forces
Författare
Sofia Björklund & Alexandra Mitreva
Sammanfattning
Byggsektorn står för stor användning av världens naturresurser och för stor del av det avfall som genereras. Ett alternativ till att hantera denna problematik är att byggsektorn ställer om till ett cirkulärt tankesätt där återbruk är en metod som har identifierats. Denna uppsats syftar därför till att identifiera drivkrafter och hinder hos individer i byggsektorn som idag arbetar med återbruk och i förlängning utvecklingspotentialer. För att göra detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 5 respondenter som har olika roller, detta för att få en bred inblick i ämnet. Materialet insamlat från dessa respondenter presenteras och diskuteras sedan i förhållande till tidigare forskning. Ekonomiska faktorer är ett hinder i återbruksarbetet, men detta anses grundas i att det inte finns tillräckligt med kunskap och erfarenhet.
Abstract
The construction sector accounts for a large use of the world's natural resources and for a large part of the waste generated. An alternative to dealing with this problem is for the construction sector to change to a circular way of thinking where recycling is a method that has been identified. This essay therefore aims to identify driving forces and prevent individuals in the construction sector who today work with recycling and, by extension, development potential. To do this, semi-structured interviews were conducted with 5 respondents who have different roles, this to get a broad insight into the subject. The material collected from these respondents is presented and then discussed in relation to previous research. Economic factors are an obstacle in recycling work, but this is considered to be based on the fact that knowledge and experience are not optional.
ISBN _____________________________________________________ ISRN LIU-TEMA/MV-C—21/09--SE _________________________________________________________________ ISSN _________________________________________________________________
Serietitel och serienummer
Title of series, numbering
Handledare
Therese Asplund
Nyckelord
återbruk, demontering, hinder, drivkrafter, utvecklingsmöjligheter, cirkulär, minskad miljöpåverkan, bygg- och fastighetssektorn, Keywords
Reuse, dismantling, obstacles, driving forces, development opportunities, circular, reduced environmental impact, construction and real estate sector
Datum 01-06-2021
Date 01-06-2021
URL för elektronisk version
http://www.ep.liu.se/index.sv.html
Institution, Avdelning
Department, Division Tema Miljöförändring, Miljövetarprogrammet
Department of Thematic Studies – Environmental change Environmental Science Programme
1
Förord
Vi vill först och främst tacka samtliga respondenter som delgivit sina tankar och erfarenheter kring ämnet och därmed också möjliggjort denna studie. Ett stort tack vill vi också rikta till vår handledare Therese Asplund som bidragit med värdefulla tankar och input.
Sofia Björklund & Alexandra Mitreva Norrköping 2021-06-01
Abstract
The construction sector accounts for a large use of the world's natural resources and for a large part of the waste generated. An alternative to dealing with this problem is for the construction sector to change to a circular way of thinking where recycling is a method that has been identified. This essay therefore aims to identify driving forces and prevent individuals in the construction sector who today work with recycling and, by extension, development potential. To do this, semi-structured interviews were conducted with 5 respondents who have different roles, this to get a broad insight into the subject. The material collected from these respondents is presented and then discussed in relation to previous research. Economic factors are an obstacle in recycling work, but this is
2
Sammanfattning
Byggsektorn står för stor användning av världens naturresurser och för stor del av det avfall som genereras. Ett alternativ till att hantera denna problematik är att byggsektorn ställer om till ett cirkulärt tankesätt där återbruk är en metod som har identifierats. Denna uppsats syftar därför till att identifiera drivkrafter och hinder hos individer i byggsektorn som idag arbetar med återbruk och i förlängning utvecklingspotentialer. För att göra detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 5 respondenter som har olika roller, detta för att få en bred inblick i ämnet. Materialet insamlat från dessa respondenter presenteras och diskuteras sedan i förhållande till tidigare forskning. Ekonomiska faktorer är ett hinder i återbruksarbetet, men detta anses grundas i att det inte finns tillräckligt med kunskap och erfarenhet.
Nyckelord: återbruk, demontering, hinder, drivkrafter, utvecklingsmöjligheter, cirkulär, minskad miljöpåverkan, bygg- och fastighetssektorn,
3
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Abstract ... 1
Sammanfattning ... 2
Definitioner ... 4
Introduktion ... 5
Syfte och frågeställning ... 6
Bakgrund ... 6
Metod och empiri ... 10
Tidigare forskning ... 13
Analys ... 22
Diskussion ... 34
Framtida forskning ... 40
Slutsatser ... 41
Referenser ... 42
Bilaga ... 46
4
Definitioner
I detta delkapitel redogörs för vissa begrepp och definitioner som är viktiga för förståelsen. Samtliga begrepp och definitioner används olika i studierna samt i litteraturen. Därför har definitioner som används av flera studier valts ut som passar ihop med vår egna definition och förståelse för ämnet. Rivning/ Demolering: Process som utförs av tunga maskiner, minimerar chanser att återbruka eller
återvinna då material förstörs och blandas
Demontering: Delar av byggnaden eller material tas ner för att sedan separeras till återbruk eller återvinning
Cirkulärt: Kretsloppstänk, vagga till vagga perspektiv för att spara på jordens resurser Linjärt: Vagga till grav perspektiv
Återbruk: Process där resurser som finns tillgängliga används istället för utvinnandet av nya resurser. Förlänger materialets livslängd.
Återvinning: Det material som inte kan återbrukas återvinns genom att materialet separeras och sorteras
5
Introduktion
Världens ekonomi och befolkning fortsätter att öka vilket sätter stor press på våra naturresurser (Pappu, Saxena & Asolekar, 2007; Gorgolewski, 2008). Genom cirkulär ekonomi kan värdet på material och resurser behållas och på så sätt minska mängden avfall samt skapa en mer hållbar konsumtion (EU 2015). Konstruktion och design av byggnader genererar idag stora mängder avfall samtidigt som det innebär att det extraheras resurser från naturen, vilket i sin tur leder till
miljöskador (Gorgolewski, 2008). Bygg- och rivningsavfall står för ca 25–30% av det avfall som
genereras i EU och är ett debatterat ämne inom byggindustrin världen över (Cai & Waldmann, 2019). Genom effektiv resursanvändning kan det resultera i konkurrensfördelar samtidigt som det gynnas av strategiska och miljömässiga fördelar (Gorgolewski, 2008). Befintliga byggnader kan ses som stora reservoarer med potential att demonteras för att ge resurser istället för att bli avfall. Det är ett svårt arbete då byggnader är komplicerade både när det gäller konstruktion såväl demontering. Byggnader som nått slutet av sin livscykel är en tillgång som borde värderas och utnyttjas på grund av dess miljömässiga fördelar. Att ändra synen på dessa byggnader från avfall till tillgång kan bidra till ett renare samvete för de involverade i byggindustrin (Bakker m.fl, 2010). Det är dock fortfarande ifrågasatt om återbruk kan ha en framgångsrik plats i företag som en del i det ordinarie arbetssättet. Innan det industriella byggandet tog fart var återbruk en självklarhet i Sverige (Chalmers, 2017). Det var då naturligt att ta tillvara på material och se det som resurser och värna om det material som fanns tillgängligt. Att återbruk inte används aktivt idag kan förklaras genom att hållbarhet
förknippats med höga kostnader. Efterfrågan har dock ökat då återbruk börjar ses som en affärsmöjlighet (Chalmers 2017; GIAB, 2019). Efterfrågan på återbruk har präglat marknaden positivt, och förväntas få en ännu större framfart i framtiden som en effekt av mer hållbara beteendeförändringar i samhället (GIAB, 2019). Samtidigt som denna positiva förändring syns hos olika aktörer misslyckas ibland arbetet. Gamla robusta trädörrar med viktig historia bakom sig byts ut till moderna historielösa dörrar där hållbarhet inte längre är i fokus utan istället domineras av modernitet (Renoveringsraseriet, U.å).
Ämnet återbruk är inget nytt utan har länge varit en del av byggsektorn. Dock finns det ett flertal hinder som sätter stopp för återbrukets framgång inom byggsektorn. Fokus i tidigare studier har varit att identifiera hinder som finns kopplat till återbruk. Trots alla länders olika förutsättningar följer de identifierade hindren i de vetenskapliga artiklarna samma spår, vilket visar på att dessa står inför samma utmaningar. I denna studie vill vi inte bara visa de hinder som finns när det kommer till återbruk i Sverige utan också diskutera nuvarande drivkrafter och utvecklingsmöjligheter.
6
Syfte och frågeställning
Fokus i denna uppsats är att identifiera hinder och drivkrafter för återbruk. Syftet med denna uppsats är att analysera nyckelpersoners arbete med återbruk inom bygg- och fastighetsbranschen. För att uppnå syftet med uppsatsen kommer intervjuer att ske med parter inom branschen i
kombination med analys av vetenskaplig litteratur. Frågeställningarna blir därför:
● Vilka drivkrafter finns inom återbruk?
● Vilka hinder finns inom återbruk?
● Vilka utvecklingsmöjligheter finns inom återbruk?
Bakgrund
Byggsektorn
Byggsektorn står idag inför ett antal miljörelaterade utmaningar samtidigt som ökad urbanisering och befolkningstillväxt ställer större krav på tillverkning av nya bostäder för att möta efterfrågan (Gerhardsson m.fl, 2020). Utmaningarna byggsektorn står inför är bland annat att minska mängden avfall, minska utnyttjandet av nya resurser och att minska klimatpåverkan. Byggsektorerna står för ca 25–30% av totala avfallet inom EU och i Sverige står byggsektorn för 30% av det totala avfallet i landet. Den främsta typen av avfall som genereras är jordmassor, träavfall och mineraliskt avfall som bland annat består av betong, glas, gips och asfalt (Pappu, Saxena & Asolekar, 2007) . Avfall från byggsektorn avser inte bara byggmaterial utan genererar också avfall i form av verktyg och maskiner som inte längre kan användas (Naturvårdsverket, 2020: a).
Befolkningen kommer fortsätta att öka, framförallt i städerna och Sweco (2020) menar att på grund av denna ökning blir det tydligt att byggbranschen måste övergå från det linjära till det cirkulära för att bli mer hållbart. Idag görs redan många klimatåtgärder men cirkularitet som klimatåtgärd anses avgörande i frågan då det är ett sätt att minska utsläppen av koldioxid. Det allra bästa ur
miljösynpunkt är att renovera och underhålla redan befintliga byggnader för längre hållbarhet. Om andra alternativ än rivning inte finns är det viktigt att ta till vara på så mycket material som möjligt.
7
Rivning
Vid konventionell rivning utförs arbetet med tunga maskiner vilket gör det till en relativt enkel process, som är billig och tidseffektiv (Cai & Waldmann, 2019). Separering av material för återvinning eller återanvändning är inte alltid möjligt då material blandas vid rivning. Andelen material som kan återanvändas minskas på grund av användningen av tunga maskiner eller sprängningar vilket gör att materialet förstörs och blandas (Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018). Rivningstekniken påverkar också kvaliteten på materialet, på grund av detta och ett antal andra faktorer förloras en stor mängd material som egentligen hade kunnat återbrukas. Hur stor andel av materialet som kan återvinnas eller återanvändas är starkt beroende av rivningsprocessen.
Demontering
Demontering, dekonstruktion eller selektiv rivning som det också kallas är en rivningsprocess där syftet är att möjliggöra för separering av byggkomponenter och byggmaterial. Byggmaterial avser bland annat gips, tegel, betong, fönster och metall (Pantini & Rigamonti, 2020). Dessa typer av avfall är resultat av konstruktioner, renoveringar och rivningsprocesser (Park & Tucker, 2017).
Dekonstruktion möjliggör separering av byggkomponenter för återanvändning eller återvinning på ett kostnadseffektivt sätt (Cai & Waldmann, 2019). Ur ett miljöperspektiv är demontering ett bättre alternativ då mycket av materialet återanvänds eller återvinns istället för att deponeras (Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018). I dagsläget är det dock inte alltid möjligt att separera ämnen från varandra på grund av sammansättningen av materialet (Arora m.fl, 2019). Störningarna på rivningsplatsen i form av buller och damm minskas och de potentiella hälsoriskerna blir också lägre genom att demontera. Byggnader idag är dock inte konstruerade för att demonteras och därför står byggbranschen inför ett antal utmaningar (Park & Tucker, 2017).
Design
Många av de byggnader som rivs idag är inte designade eller konstruerade för att kunna separera material, vilket leder till att stora mängder material går till spillo (Gorgolewski, 2008; Park & Tucker, 2017). För att vända denna trend och öka mängden material som går att återbruka i framtiden är det viktigt att designa för återbruk i ett tidigt stadie tillsammans med utvecklade metoder (Honic, Kovacic & Rechberger; 2019 Sobotka & Czaja, 2015). Erfarenhet och kunskap gällande återbruk blir därför viktigt i design och konstruktionsstadiet (Sobotka & Czaja, 2015). Genom tidig planering blir det möjligt att övervaka vilka material som används till byggnaden och förbättra möjligheterna till demonteringen. Detta innebär förslagsvis att man arbetar med att minska komplexiteten i
8
byggnader genom att minska komponentdelar och förenkla förhållandet mellan strukturella (stomme) och icke strukturella delar (dörrar) (Bertino m.fl, 2021). Genom att välja material som är återanvändbara och miljövänliga kan material med farligt avfall minskas. Fördelaktigt är även att instruktioner finns gällande vilka material alla delar innehåller och redan i designskedet ha en plan för vad som kan återbrukas eller återvinnas.
Återbruk
Länder arbetar olika med återbruk, i Holland finns tillgång till en så kallad mäklare mellan rivare, kunder och arkitekter för att underlätta arbetet med att återanvända det som finns i nuvarande byggnader (Ploeger m.fl, 2019). Indien arbetar med återbruk genom att omvandla vissa typer av avfall som genereras i landet till alternativa byggmaterial (Pappu, Saxena & Asolekar, 2007). EU’s avfallshieraki har en viktig roll i återbruksfrågan och riktar sig till de som ansvarar över behandling av avfall (Naturvårdsverket, 2020:b). Avfallshierarkin (EG/2008/98) innebär att avfall till största möjliga mån ska förebyggas, om avfall ändå uppstår ska det tas hand om och behandlas med största hänsyn till miljö och hälsa hos djur och människor. Detta hittas i 15 kap. 10 § och 2 kap. 5 § i Miljöbalken (Sveriges Riksdag, U.å). År 2018 förbättrades befintliga avfallsdirektiv och
avfallslagstiftningen reviderades som syftade till att försöka minska mängden avfall, öka återvinning, öka återanvändning och där avfallshanteringen ska förbättras (Naturvårdsverket, 2020:b). Förutom miljöbalken (1998:808) finns även avfallsförordningen (SFS 2011:927), avfallsfrågan regleras också i EU:s ramdirektiv för avfall (EG/2008/98). Plan och bygglagen har under andra halvan av 2020 förändrats med ett tillägg där uppgifter om återanvändbara produkter och en plan kring hantering ska finnas (Familjebostäder 2021).
Hållbar konsumtion är nödvändigt för att minska vårt ekologiska fotavtryck där ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar kan uppnås (Globala målen, 2021). Genom att återbruka kan samhället ta större ansvar och börja nyttja de resurser som finns på ett ansvarsfullt sätt. Mål 12, i de globala målen, hållbar konsumtion och produktion hjälper till att säkerställa hållbara mönster kopplat till konsumtion och produktion. Delmål 12.5 anger ’’Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall (ibid). Ett annat delmål som berörs är 12.8, vilket innefattar ökad information och medvetenhet om hållbar utveckling. För att uppnå detta är också ett mål ökad kunskap inom ämnet vilket återfinns i delmål 12.8. Ett av tipsen som presenteras för ökad hållbarhet kopplat till mål 12 är att återanvända sådant som redan producerats och därmed redan finns i kedjan.
9
I ett försök att lösa problematiken kring bygg- och rivningsavfall samt öka återbruket i Sverige har projekt Återbruk väst skapats. Deras mål är att täcka samtliga aspekter av återbruk inom
fastighetsbranschen (CCBuild, 2020). Återbruk väst är ett relativ nytt projekt som startades 2019. De ska fungera som stöd för inblandade aktörer genom att utbilda och fungera som en
samverkansarena. Det övergripande målet med projektet är att skapa cirkulära materialflöden i bygg och fastighetsbranschen. Återbruk väst mäter effekterna av återbruk i kvadratmeter och visar ett minskat växthusgasutsläpp på 15–30 kilo koldioxidekvivalenter/kvm samt med minskade kostnader på 800-1000 kronor/kvm. Ännu ett svenskt exempel på hur arbetet med återbruk kan gå till är Dala återbyggdepå som har skapats tillsammans med samarbetspartners där kommunen är med och finansierar (Dala återbyggdepå, U.å). Där kan begagnat byggmaterial lämnas in och säljas till företag och privatpersoner.
Cirkulärt
Cirkulär ekonomi är ett centralt begrepp när det kommer till återbruk (Ploeger m.fl, 2019). Genom att implementera ett cirkulärt system kan utvinnandet av naturresurser minska, ett sätt att göra detta är att arbeta med återbrukat material. Cirkulära tankesätt och dess tillämpning kan dock skilja sig mellan olika länder. I Tyskland implementeras cirkulär ekonomi i lagstiftningen där det centrala är att minska avfall och öka återanvändning. I Kina används det istället i politiken med inriktning ekodesign (Adams m.fl, 2017). Det centrala i cirkulär ekonomi med en stark koppling till
byggbranschen är ’’minska, återanvänd och återvinn’’ där hela kedjan har en vagga till vagga syn (material i produkten används så llänge som möjligt). I detta ramverk ska allt material vara utformat så att det är möjligt att återvinna eller återanvända (Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018). Genom att ompröva affärsmodeller kan en nettominskning av resursanvändningen ske och även en minimering av avfall (Bertino m.fl, 2021). En viktig del i detta arbete är just dekonstruktionen av byggnader så att materialet kan återbrukas eller återvinnas korrekt. Genom dekonstruktion kan 25% av materialet återbrukas och 75% återvinnas men idag är mindre än 1% av de existerande
byggnaderna helt demonterbara. Att övergå till cirkulärt tänkande inom byggsektor innebär att ta tillvara på materialet genom att återbruka eller återvinna, vilket leder till en hållbar byggmiljö genom att begränsa miljöpåverkan (Gerhardsson m.fl, 2021). Att implementera detta tankesätt skulle leda till minskade kostnader och minskad miljöpåverkan som är kopplade till avfallstransport,
avfallshantering och återvinningsprocesser. Att ställa om till cirkulärt är nödvändigt för att aktivt arbeta med de globala målen (Whitearkitekt, 2020). Befolkningsökningen innebär ökat behov av bostäder, skolor/förskolor och vårdbyggnader som kan tillgodoses på ett mer hållbart sätt. Med hjälp av cirkulära modeller där återbruk är en viktig komponent kan efterfrågan fortfarande tillgodoses med mindre miljöpåverkan, klimatavtryck och för en lägre kostnad.
10
Beräkningar visar att besparingar kan göras genom renovering eller ombyggnation på ett befintligt kontorshus jämfört med ett nytt. Det innebär att byggnaden står färdig snabbare och kan bespara företaget ca 2 år i jämförelse med nybyggnation och de kan spara upp till 180 miljoner kronor samt 3800 ton CO2 (ibid).
Metod och empiri
I detta kapitel redogörs uppsatsens metod i form av val av metod, respondenter, intervjuguide och analysmetod.
Kvalitativa intervjuer
Denna studie utgår från intervjuer med en kvalitativ metod som är lämplig för att få en insikt gällande tankar och erfarenheter hos intervjupersonerna (Dalen, 2008). För att kunna täcka fler områden och samtidigt ha friheten att djupdyka i frågor har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer (Eliasson, 2006). Genom denna metod finns även chansen att skapa en mer öppen miljö (Bryman, 2018). Nackdelen med denna metod i jämförelse med helt ostrukturerade intervjuer är att det kan vara svårt att fullständigt tömma ett ämne (Eliasson, 2006). En intervju kan inte ses som en vanlig konversation eftersom den som intervjuar bestämmer ämnet och frågorna (Kvale Brinkmann, 2008). En spontan intervjuprocedur bidrar till livliga samt oväntade svar från intervjupersonen. Medan en strukturerad intervju har fördelen att strukturera analysmaterialet enligt de teman som är förutbestämda utan att oväntade teman förekommer.
Det ska påpekas att med en strängare mall hade reliabiliteten kunnat ökat, men då en konversation mellan olika individer inte går att återskapa påverkar detta reliabilitet oavsett. För att nå
nyckelpersoner inom ämnet har flera dörröppnare använts, med en blandning av snöbollseffekten då dessa dörröppnare har refererat vidare till individer med mest kunskap inom ämnet.
Under intervjuerna valdes att vara två i den mån det gick, detta gav fördelen att få stöd av varandra under intervjun (Trost, 2015). Nackdelen med att vara två kan vara om det inte finns ett bra samspel mellan de som intervjuar, fungerar inte samspelet kan det påverka intervjun negativt. Om det istället ses från den intervjuades perspektiv kan två intervjuare skapa känslan av makt. För att minimera den risken valdes en som huvudansvarig under intervjun medan den andra fanns där som stöd
11
utanför bild. Den andra personen kontrollerade att alla delar av intervjuguiden blev besvarade, vilket har varit av stor vikt vid analysen av det empiriska materialet.
Det är viktigt med en plats där samtal kan ske ostört samt att den som blir intervjuad känner sig trygg i den valda miljön (Trost, 2015). Efter ett år med digitala möten kände vi oss bekväma med att alla inblandade vant sig vid detta. Hemmet kan dock anses vara en plats där händelser som
telefonsamtal eller familjemedlemmar kan störa (Trost, 2015). Av tidigare erfarenheter har detta inte varit ett problem och vi anser därför inte att det skulle bli problematiskt. Den tekniska aspekten tas inte upp i litteraturen som sådan men är viktig att ha i åtanke. En diskussion kring var intervjuerna skulle hållas var inte nödvändig med tanke på den rådande situation. Intervjupersonerna arbetar helt eller delvis hemifrån vilket gjorde att intervjupersonerna kunde delta hemifrån eller ostört på sina arbetsplatser. Samtliga intervjuer genomfördes med digitala hjälpmedel. Bedömningen gjordes att det inte kommer att ha en negativ påverkan på intervjuerna och såldes det empiriska materialet. Längden på de fem intervjuerna varierade mellan 25–40 minuter.
Exemplar av rapporten har endast skickats ut till de intervjuade om de själva bett om det, då Trost (2015) skriver att intervjuaren själv inte ska erbjuda detta på grund av att löftet om att skicka ut rapporten inte alltid kan fullföljas på grund av olika anledningar.
Val av respondenter
Ett problem som är vanligt med kvalitativa intervjustudier är att det antingen är för många eller för få intervjupersoner (Kvale & Brinkmann, 2009). Till denna uppsats valdes 5 stycken intervjupersoner, detta för att få ett brett perspektiv samtidigt som materialet skulle vara hanterbart. Ämnet återbruk är brett, från design till avfall finns en samling av olika aktörer som utgör hela processen. Den tidigare forskningen täcker flera områden vilket innebar att vi ansåg att intervjupersoner från olika områden stärker uppsatsen. Risken med att välja intervjupersoner från samma område kunde ha inneburit en snävare syn på ämnet, dock hade detta antagligen inneburit att vårt empiriska material hade haft ännu fler likheter. Olika platser i ledet har lett till ett bredare omfång av åsikter, men även att de har olika fokus och därför ser på saker med olika synvinklar och detta blir en anledning till att en del röster hörs mer eller mindre under olika teman i analysen.
12
Alias Yrkesroll Datum och tid
Sara Hållbarhetsstrateg och återbruk samordnare på en arkitektfirma
12 april 2021 15:00-15:40 Eva Konsult med placering inom rivning på byggplatsen 22 mars 2021
10:30-11:10 Kristin Hållbarhetssamordnare inom ett fastighetsföretag 31 mars 2021
13:30-14:00 Johanna Energi och miljöingenjör som hjälper andra företag
med hållbarhet
29 mars 2021 14:00-14:30 Malin Projektledare innovations och samverkansprojekt inom
cirkulärt byggande
9 april 2021 09:00-09:35
Tabell 1. Respondenternas alias, yrkesroll och tid för intervju
Intervjuguide
Intervjufrågorna ska helst bidra till kunskapsproduktionen på ett tematiskt sätt samtidigt som den bör vara dynamisk för att skapa en god intervjuinteraktion (Kvale & Brinkmann, 2009). De inledande frågorna är viktiga då de kan påverka intervjun som helhet (Trost, 2015; Dalen, 2011). Frågorna är därför formulerade på ett sätt som öppnar upp för samtal och får intervjupersonerna att känna sig trygga och avslappnade.
Det centrala innehållet i intervjuguiden ska vara teman och frågor som täcker det allra viktigaste för studien. Det är också viktigt med en intervjuguide som är anpassad efter varje intervjuperson (Trost, 2015). Eftersom intervjupersoner kommer från olika områden och har olika erfarenhet har en genomgång av intervjuguiden gjorts innan varje intervju. Detta för att öka förtroendet hos varje intervjuperson genom att ställa relevanta frågor. Att se intervjuerna som en process är viktigt för att säkerställa en bra intervjuguide (Trost, 2015). Med tanke på bredden av intervjupersoner har
intervjuguiden anpassats genom att ändra inledande frågor och avslutande frågor samt att under intervjuns gång ställdes motfrågor för ökat djup i resonemangen. Frågorna kring drivkrafter och barriärer har dock varit stående genom hela processen.
Transkriberingen av samtliga intervjuer har gjorts samma dag eller dagen efter som intervjun ägde rum, detta för att ha det färskt i minnet. Under transkriberingen ges också möjlighet att bekanta sig med det insamlade materialet (Dalen, 2011). Efter transkriberingen har båda läst igenom materialet som sedan analyserats.
13
Analys av materialet
För att kunna vara flexibla och samtidigt arbeta med komplexiteten i intervjuerna genomfördes en tematisk analys (Kvale & Brinkmann, 2009). Genom analysen har vi förhållit oss till kontexten som samtalet var i för att inte missförstå vad intervjupersonen ville ha få sagt.
Teman som identifierades genom den vetenskapliga litteraturen var återkommande teman. För att göra materialet lättöverskådligt användes samma teman till det insamlade materialet. Under
transkriberingen av intervjumaterialet började vi se samma mönster i sättet de kategoriserar hinder och drivkrafter, vilket vi ansåg stärkte våra förvalda teman. Transkriberingarna lästes separat för att sedan göra en jämförelse av tolkningar gällande teman. Upprepning är ett sätt att identifiera teman, och om något tas upp fler gånger eller syns i texten många gånger desto starkare blir temana (Ryan & Bernard, 2003). Styrkan i teman har dock skilt sig åt mellan intervjuerna detta antas vara, som tidigare nämnt, att de arbetar inom olika områden och därför har olika synsätt på hinder och barriärer. För att benämnas som ett tema i analysen ska det ha återkommit hos minst 2 av 5 respondenter, detta är en princip som följer löpande i uppsatsen.
Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs forskningsläget för återbruk, dess drivkrafter och hinder som identifierats i vetenskapliga artiklar. Urvalet består av sex vetenskapliga artiklar, tre stycken (Gerhardsson m.fl, 2020; Arora m.fl, 2019; Park & Tucker, 2017) vars fokus bedömts snarlikt vårt eget. Övriga är valda för att täcka så mycket som möjligt av området återbruk. Dessa kommer sedan ligga till grund för jämförelse med resultaten från det empiriska materialet.
Hinder och drivkrafter som identifierats i den vetenskapliga litteraturen presenteras i tabellerna nedan. Vitt fält innebär att temat inte diskuteras i litteraturen, färgat innebär att författarna har tagit upp temat om författarna har tydligt värderat ett tema reflekteras detta i nyansen i färgen. Därefter presenteras litteraturen ingående, då samma teman inte finns för både drivkrafter och hinder har vissa teman länkats samman för att möjliggöra diskussionen. Inom teman finns det även
14
Hinder Tid Kunskap och administrativa
faktorer
Ekonomi Metod och teknik Kvalité och information om materialet Marknad Motstridiga intressen Logistik Cai & Waldmann (2019) Park & Tucker (2017) Gerhardsson m.fl, (2020) Arora m.fl, (2019) Gorgolewski (2008) Ghisellini m.fl, (2018)
Tabell 2. Hinder identifierade i vetenskapliga artiklar. Vitt fält innebär att temat inte kommenterats i texten medan kraftig färg anger att författare uttryckligen anser att det temat är en nyckelfaktor
15
Drivkrafter Tid Design Kostnad Sekundär resurs
Information om materialet
Marknad Samhälle Minskat avfall
Miljön Kunskap
Cai & Waldmann (2019)
Park & Tucker (2017) Gerhardsson m.fl, (2020) Arora m.fl, (2019) Gorgolewski (2008) Ghisellini m.fl, (2018)
Tabell 3. Drivkrafter identifierade i vetenskapliga artiklar. Vitt fält innebär att temat inte kommenterats i texten medan kraftig färg anger att författare uttryckligen anser att det temat är en nyckelfaktor
16
Tid
Återbruk innebär ett förändrat arbetssätt, vilket kommer att påverka planeringen i arbetet. Med återbruk och ett cirkulärt tankesätt kommer arbetsprocesser ändras, vilket är viktigt att ta med i sin planering (Gerhardsson m.fl, 2020). Det är fördelaktigt att lista ansvarsområden till alla involverade i projektet, men även ha en specifik person eller grupp som endast fokuserar på återbruk genom projektets gång. Denna förändring i arbetsprocessen behöver dock inte innebära att det är mer tidskrävande. Även om det finns delar som kommer kräva mer tid innebär återbruk att det sparas in tid i andra aspekter som avfallshantering och uppackning av materialet. Trots detta är tidspressen ett hinder för återbruk, framförallt för entreprenörer (Park & Tucker, 2017). Cai & Waldmann (2019) menar att dekonstruktionen som sker för att kunna återbruka blir en mer tidskrävande process, vilket i sin tur kan leda till ökade kostnader. Den extra tiden som krävs för både demonteringen, hanteringen av materialet men även var och hur materialet kan förvaras påverkar den ekonomiska aspekten (Gorgolewski, 2008).
Kunskap och administrativa faktorer
Nedan tas faktorer upp gällande kunskap och hur detta påverkar återbruk för att slutningsvis ta upp administrativa faktorer så som lagar. För att öka återbruk i Sverige bör företag arbeta med
materialinventeringar, sätta mål för återbruk, arbeta cirkulärt med byggande, planera för återbruk samt sätta upp långsiktiga strategier för att möjliggöra framtida återbruk (Gerhardsson m.fl, 2020). Dock är kunskapsbristen ett stort hinder för att öka återbruk. Kunskapsbrist men även utbildning i ämnet kan ge en negativ påverkan på arbetet (Gorgolewski, 2008). Detta är ett framträdande hinder och områdena är den bristande kunskapen i allmänhet men mer specifikt informationen kring processen, kvaliteten samt fördelarna med återvinning och återanvändning ur ekonomiska och miljömässiga aspekter (Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018). För att motverka detta behöver kunskapen spridas till kunder och till arkitekter som designar, problematiken här är dock att det inte finns något intresse (Park & Tucker, 2017). Problematiken i detta är dock brist på intresse gällande frågan. Kundernas efterfrågan kan krocka med designen och planen kring återanvändning, men om kunden ställer krav på hållbarhet tvingas de ansvariga aktörerna till ett hållbart arbete (Gorgolewski, 2008). En långsiktig lösning är att utbilda samtliga led i byggsektorn med fördelarna där alla ska ha samma ansvar gällande hanteringen av avfall (Park & Tucker, 2017). Detta blir viktigt eftersom om samtliga inblandade aktörer har relevant kunskap och utbildning påverkas resultatet positivt (Gorgolewski, 2008). Ökad kunskap och erfarenheter inom ämnet kan innebära en mer tidseffektiv process samt en minskning på resurser (Gerhardsson m.fl, 2020).
17
Andra hinder är bristen på mätbara fördelar, lagar, information, riktlinjer och policys, men även integreringen av dessa och partnerskap (Cai & Waldmann, 2019). Det främsta hindret som
identifierats hos entreprenörerna är lagar och processer vilket hindrar de ekonomiska incitamenten och i förlängning innovation (Park & Tucker, 2017). Lagstiftning kan försvåra eller hindra
användningen och hanteringen av återbrukat material genom att lagstiftningen är för svag eller saknas helt (Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018). Med det sagt är lagstiftningen både en drivkraft och ett hinder som kan påverkas av hur regeringen ser på miljöpolitiken (Park & Tucker, 2017).
Informationsbrist och motstridiga intressen blir därför ett viktigt hinder som måste förändras gällande återbruk.
Ekonomi
I detta stycke diskuteras ekonomi kopplade till en omställning i branschen samt mer specifikt deponikostnader och rivningsmetoder. Genom att gå mot cirkulärt tänkande inom byggsektorn och däri använda sig av återbruk skulle detta innebära en förbättrad resursanvändning, minskning av avfall samt minskat utsläpp av växthusgaser (Gerhardsson m.fl, 2020). Cirkularitet ses även leda till minskade kostnader kopplade till transporthantering och återvinning av avfall. Återbruk är en energieffektiv och miljövänlig lösning, vilket anses viktigt för byggindustrin såväl som miljön då ungefär 3 biljoner ton råmaterial används till industrin världen över (Cai & Waldmann, 2019). Då detta innebär 40-50% av det totala flödet av den globala ekonomin finns det stor potential för ekonomiska intressen. Problematik kring den ekonomiska faktorn beror på att processen kring att återbruka kräver ett annat arbetssätt än byggbranschen är van vid (Park & Tucker, 2017). Det finns även en oro över ökade kostnader som ett resultat av nya metoder som främjar återbruk, vilket kopplar till kunskap inom frågan.
Deponikostnaderna är så pass låga att det oftast lönar sig att deponera och köpa nytt istället för att återbruka där kostnaderna som kan tillkomma anses vara oklara (Park & Tucker, 2017). Att höja deponiavgifterna ses därför som en viktig utvecklingsmöjlighet för att öka återbruket. Synen på avfall är att man förlorar resurser i form av dugligt material och därför förlust av en potentiell vinst (Gorgolewski, 2008). En skiftning kan ses i och med att miljöproblem får uppmärksamhet och kostnaden för byggmaterial stiger för att belysa dess riktiga kostnad på miljön.
Vilken rivningsmetod som är mer kostnadseffektiv beror på ett antal faktorer som kostnader för olika tekniker, metoder, transportkostnader, materialet och hur materialet är sammansatt (Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018). Ekonomiska incitament har en avgörande roll för ett mer hållbart arbete (Park & Tucker, 2017). Detta då ett framträdande hinder är attityden kring återbruk vilket är
18
starkt kopplat till den ekonomiska avkastningen där oron för eventuella kostnader är en faktor. En aspekt i detta är att kostnaderna för el/gas kan minska vid återbruk vilket många är ovetandes om (ibid). En förtjänst på 30-50% kan göras gällande kostnader genom att demontera en byggnad istället för att riva den (Gorgolewski, 2008). Återbruk kan minska kostnader speciellt när det kommer till avfallsborttagning, men för att öka återbruk blir det viktigt att minska kostnader för verktygen som är elementära för demonteringen och en bättre kontroll när det kommer till gifter i materialet (Cai & Waldmann, 2019). Slutningsvis finns stor potential inom återbruk för att skapa jobb (Cai & Waldmann, 2019; Gorgolewski, 2008). Detta då återbruk skapar 9 gånger fler jobb än återvinning och hela 38 gånger fler jobb när det jämförs med landfyllning och förbränning. (Gorgolewski, 2008). Detta beräknas per ton, vilket innebär att i USA där det årligen kastas 25.5 miljoner ton brukligt material, skulle detta kunna generera 220 000 jobb genom återbruk.
Metod och teknik
Den vetenskapliga litteraturen påpekar att det finns svårigheter kring återbruk som rör metod och teknik, nedan diskuteras föreslagna arbetsmetoder. Forskningen som hittills gjorts angående återbruk inom byggsektorn fokuserar på metaller och måste kompletteras med hur andra material från byggnaden kan återbrukas, detta för att öka potentialen för återbruk (Arora m.fl, 2019). Trots att studier har haft olika fokus är en återkommande fördel att byggnader går att använda som en sekundär resurskälla. Byggnadssektorn står för en stor del av utsläppen och utvinningen av råmaterial, genom reglering skulle lagar kunna minska utnyttjandet av naturresurser. Det
rekommenderas till de företag som vill jobba aktivt med återbruk att sätta konkreta mål för både organisationen i helhet och specifika projekt (Gerhardsson m.fl, 2020). Dessa ska fördelaktigt vara så specifika som möjligt, vara mätbara, realistiska och ha en tidsgräns, helst ska detta utvärderas regelbundet och revideras. Målen kan vara indirekta, så som att ha rutiner som uppmuntrar
återbruk t.ex att alla projekt ska genomföra en materialinventering eller att samma mall används vid inventeringen. Direkta mål kan grundas på materialinventeringen för att säkerställa att de blir realistiskt för att sedan formuleras i upphandlingskraven. Fortsättningsvis poängteras att
förhållandet mellan komponenter även kan vara problematiskt, metodiken man använder för att sära på dessa, materialet i komponenterna, skador kan förekomma på materialet vid nedmontering, krav på; funktionalitet, hållbarhet, ekonomiska samt tekniska (Cai & Waldmann, 2019). Material blandas vilket gör återvinning och återanvändning svårt.
Upphandlingar är ett bra tillfälle att ställa krav på återbruk (Gerhardsson m.fl, 2020). Upphandlingar kan innebära ett ekonomiskt incitament men även innebära att det ställs direkta krav på
19
återbrukas. Även i upphandlingar är det viktigt att se till att tidsschemat är anpassat till återbruk samt försöka vara hjälpsam med tjänster som uppmuntrar återbruk som lagring av materialet eller dela med sig av information från material inventeringen. Gällande nyproducerat material kan det ställas krav på dokumentation i upphandlingen, detta för att i framtiden kunna förenkla
återbruksprocessen.
Att ändra om till ett cirkulärt tänkande i designen ställer press på inblandade att utforska nya metoder och vara mer flexibla (Gerhardsson m.fl, 2020). Vid designen bör materialanvändningen minimeras samt försöka använda så mycket återbrukat material som möjligt. Material ska även till största mån kunna tas bort utan att skadas, samt komma med så mycket information som möjligt som kan dokumenteras. Det kan även finnas en tveksamhet om materialet kommer vara tillgängligt i tid och i korrekt antal, vilket återigen gör att det måste planeras för en viss nivå av flexibilitet. Tyvärr saknas lämpliga tekniska lösningar där en utveckling inom området är avgörande för framtida arbete (Cai & Waldmann, 2019; Gorgolewski, 2008). Gällande återbruk av större delar är ett hinder att arbetare kan skada sig i processen och att det är mer tidskrävande (Cai & Waldmann, 2019). Det blir därför viktigt att ta fram metoder som innebär att det ska vara lätt att ta bort material samt att det ska inkludera säkerhet för arbetarna och för materialet. Avslutningsvis är ett hinder att det saknas metoder som mäter hållbarheten (Park & Tucker, 2017).
Byggnaden, material, dess information & Design
Byggnader har identifierats som en resurskälla som borde utnyttjas, i detta stycke diskuteras information om materialet samt hur arbetet med design kan förbättra återbruk. Det finns mycket resurser att hämta i befintliga byggnader och även om dekonstruktionen kommer med svårigheter ökar insikten i att byggnader som ska rivas kan ses som en tillgång (Gorgolewski, 2008). Att
genomföra en materialinventering så tidigt som möjligt innebär kunskap kring kvalitet och kvantitet (Gerhardsson m.fl, 2020). Detta tillsammans med att resultaten dokumenteras anses vara en nyckelfaktor. Om fastighetsförvaltaren genomför inventeringen så tidigt som möjligt leder detta till att det finns en god grund att i fortsättningen av projektet använda sig av återbrukat material. Om material inte kan återbrukas inom det aktiva projektet rekommenderas att göra materialet
tillgängligt på marknaden så tidigt som möjligt för att underlätta planeringen gällande nedmontering transport och möjlig lagring. Med hjälp av inventeringen kan det sättas realistiska mål för hur
mycket som kan återbrukas inom projektet, fördelaktigt är även om det tas med potentiella hinder eller fördelar med specifikt material.
20
Byggnader idag designas inte för att kunna flyttas eller tas isär, detta på grund av att
byggnadsmaterial är billigt medan arbetskraft är dyrt vilket resulterar i att återbruk inte har haft någon konkurrenskraft (Gorgolewski, 2008). Genom att integrera teknologin i designprocessen kan man uppmuntra återbruk. Detta kräver mer tid och kunskap hos de som designar, men även att designern får information om materialet (Gorgolewski, 2008) och att kostnader för design och konstruktion måste minska för att uppmuntra återbruk (Cai Waldmann, 2019). Vilken typ av material har också stor betydelse, vissa material är lättare att separera, andra är lättare att återanvända men kvaliteten är av största vikt (Gorgolewski, 2008; Arora m.fl, 2019; Cai Waldmann, 2019; Park & Tucker, 2017). Lösningen anses finnas i att designa för demontering då detta skapar förutsättningar för återvinning och återanvändning i framtida rivningar/demonteringar (Arora m.fl, 2019; Cai Waldmann, 2019). Att måtten i designen ska vara anpassat till det återbrukade materialet sätter större press på design och arbetslaget. (Gorgolewski, 2008).
Element som spelar in här är att de som designar bör ha större flexibilitet när det kommer till delarna inom strukturen samt väljer material och delar som har högre hållbarhet (Cai Waldmann, 2019).. Även inom återbruk finns problematik kring utsläpp när det kommer till transporten, rengöring och viss rekonstruktion som kan behövas, vilket också trycker på att det är viktigt att planeras för återbruk redan i design stadiet. Designers behöver förstå processen och bli mer flexibla i sin design men även ha förståelse för risker och ekonomin gällande återbruk (Gorgolewski, 2008). Detta resulterar i att kostnaden för designers kan bli högre, då återbrukat material innebär att mer tid måste läggas på projektet. Arbetet påverkas av var i designfasen man befinner sig i, vilken typ av byggnad som berörs och därmed vilken typ av material som ingår (Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018). Brist på relevant information är ett hinder när det kommer till att diskutera funktionaliteten för materialet (Arora m.fl, 2019). Det har varit fördelaktigt i projekten där tillgången av originalritningar funnits då detta skapade bättre förutsättningar kring återanvändningen (Gorgolewski, 2008). Ett hinder är bedömningen av vilka delar som ska återbrukas, där problematiken handlar om dimensionerna, kvalite på materialet, produktens eller materialets kostnad och nivån på
återbruksnivån på dessa delar (Cai Waldmann, 2019). Men även att det finns en begränsad tillförsel av material då återbruk är beroende av att en annan byggnad rivs (Gorgolewski, 2008). Detta kan leda till att materialet inte dyker upp i tid, eller rätt mått samt i fel antal. Ett samarbete mellan olika aktörer som arkitekter, byggherrar och tillverkare identifierats som en viktigt drivkraft (Arora m.fl, 2019). För att lyckas med detta är lagringsutrymme och en plattform avgörande. Ett mål när det kommer till att designa för återbruk är att det ska ske en återbetalning av material när det hämtas från byggnaden (Cai Waldmann, 2019).
21
Marknad & Logistik
För att det ska finnas en framtid för återbruk måste det finnas en marknad, vilket diskuteras nedan tillsammans med logistiska problem som kommer med återbruk. Marknaden för återbruk är inte etablerad, vilket Gerhardsson m.fl, (2020) anser vara huvudproblemet som måste lösas för att öka återbruk inom den svenska byggsektorn. Marknaden kan i förlängning påverka hela processen när det kommer till återbruk (Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018). Efterfrågan kan vara låg på återbrukat materialet vilket gör det viktigt att etablera en koordinerad tillförsel av återbrukat material för att hindra höga kostnader och miljöpåverkan (Gorgolewski, 2008). Detta har en avgörande roll där den slutliga ägaren av bygget måste ställa krav på hållbarhet för att förändra dessa beteenden och driva arbete framåt (Park & Tucker, 2017). Den låga efterfrågan är ett problem tillsammans med det otillräckliga utrymmet för att förvara återbrukat material.
En materialbank kan göra återbruk effektivare genom att det uppmuntrar återbruk av material eller direkt återanvändning av hela komponenter från gamla byggnader, vilket skulle främja en mer hållbar byggindustri (Cai Waldmann, 2019). Detta genom att uppmuntra till fortsatt och lönsam användning och därmed förbättra återbruksströmmen. Problematiken är att det saknas tillräckligt med anläggningar där material kan hanteras (Park & Tucker, 2017) och på arbetsplatsen finns det inte alltid tillräckligt med utrymme för lagring, att lagra på andra platser kan medföra extra kostnader (Gorgolewski, 2008). Den geografiska placeringen och avståndet mellan rivningsplatsen och platsen för återvinning eller återanvändning spelar även in (Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018).
Samhälle & Motstridiga intressen
Inställningen och intresset för återbruk både inom företag och i samhället som helhet har en betydelse för hur arbetar ser ut i nuläget och vilken plats det kommer få i byggsektorn i framtiden. Intressenter inom byggsektorn i Sverige påvisar en positiv inställning till återbruk, speciellt då de kan profilera sig som ett företag som ligger i framkant både gällande hållbarhet och cirkulär ekonomi (Gerhardsson m.fl, 2020). Trots medvetenheten kring fördelarna är deras nivå låg när det kommer till nuvarande återbruksprojekt. Att deras inställning skiljer sig från deras handling kan förklaras med hindren som kommer med att använda sig av återbruk i praktiken. Utifrån intressenterna som blivit intervjuade av Gerhardsson m.fl, (2020) visades identifierade hinder vara attityder och vanor (19%), en brist på tid samt resurser (17%), begränsad erfarenhet och kunskap (14%), begränsad marknad (12%) samt slutligen osäkerheten på kvaliteten på materialet och garantierna på dessa (12%). Genom att överkomma ett hinder är det sannolikt att detta gör att även de andra hindren
22
minskas då dessa är sammanflätade och som konsekvens skapar detta en positivare inställning till återbruk.
Motstridighet gäller främst mellan externa parter som värnar om miljön jämfört med interna parter som har ett större intresse för den ekonomiska aspekten (Park & Tucker, 2017). Det kan även vara att klienternas efterfrågan krockar med designen och planen kring återanvändning, men om klienterna ställer krav på hållbarhet tvingas de ansvariga aktörerna till ett mer hållbart arbete (Gorgolewski, 2008). När det kommer till attityder kring återbruk är hindren att förändra dessa attityder som länge funnits vilket är en effekt av kunskapsbrist samt kommunikationsbrist (Park & Tucker, 2017).
Miljö
Nedan kommer miljöaspekter kring återbruk att presenteras, vilket är något som identifierats i all vetenskaplig litteratur. De största fördelarna med att jobba med minskning, återbruk och
återvinning är minskningen av utsläppen av växthusgaser, sparandet av energi och råmaterial (Cai & Waldmann, 2019; Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018; Gorgolewski, 2008; Gerhardsson et al. 2020; Park & Tucker 2017; Arora et al. 2019). Fortsättningsvis sparar detta även på naturresurser och även föroreningar som kopplas till utvinnandet av dessa. Det minskar även avfallet samt skapar arbetstillfällen inom dessa sektorer, förlänger livstiden för materialet och minskar samtidigt utsläppen för nya byggnader (Cai & Waldmann, 2019). Detta är viktigt då förutom att byggsektorn har den högsta konsumtionen av naturresurser står det även för över 40% av allt avfall (Arora m.fl, 2019). I jämförelse med återvinning minskar återbruk växthusutsläppen med 60% när det kommer till material som glas och stål (Gorgolewski, 2008). Ur miljösynpunkt är också demontering ett bättre alternativ då materialet används eller återvinns istället för att deponeras (Ghisellini, Ripa & Ulgiati, 2018). Avslutningsvis är miljömässiga fördelarna mer undersökta än de ekonomiska när det kommer till återbruk.
Analys
I detta kapitel presenteras det empiriska materialet vilket är insamlat i form av intervjuer från 5 respondenter från olika områden i byggbranschen men som alla har en koppling till återbruk. Här görs en analys över deras individuella åsikter där vi försökt att hitta likheter samt olikheter i materialet. För att kunna göra en jämförbar analys samt underlätta läsningen följer teman i detta
23
kapitel samma upplägg som kapitlet tidigare forskning. Teman är inte begränsade efter hinder eller drivkrafter utan diskuteras löpande.
Tid
Gällande tid är det endast två respondenter som kommenterar detta. En respondent menar att fastighetsägare får tillgång till byggnaden tidigare genom att göra en ombyggnation istället för att riva byggnaden och börja om från början.
[...] hur kan vi få ihop en tidsplan för våra projekt som gör att det finns utrymme tidsmässigt för att efterfråga återbrukat material, hur kan vi hantera att det finns ett gap mellan det att vi river tills det
att vi ska ha in det i projekt igen när vi återbrukar i samma projekt.
- Kristin
Det finns oro kring att göra en tidsplanering när det kommer till omställningen av återbrukat material, vilket skulle kunna bero på oerfarenhet samt oro för nya arbetssätt. Respondenterna benämner tid på olika sätt, förstnämnda menar att minskning av byggtiden blir en drivkraft för återbruk då fastighetsägare får tillgång till byggnaden tidigare och därigenom får in hyra, det blir alltså ekonomiskt lönsamt. Medan Kristin endast tar upp tid som ett hinder i form av osäkerheten kring att få tillgång till materialet den tid man önskar och däri en osäker planering när återbruk används istället för traditionellt byggande.
Kunskap och vanor
Respondenterna reflekterar kring temat kunskap och vanor när de pratar om hur företag bör arbeta för att återbruk ska få en naturlig plats i organisationen. Johanna trycker hårdast på kunskap och att bli medvetna om vilken resa som måste göras för att bli klimatneutrala. När fastighetsägare börjar tänka på alla sina utsläpp, inklusive de indirekta, kommer återbruk bli ett naturligt arbetssätt.
Jag tror att det finns en medvetenhet om klimatarbete men inte att återbruk kommer spela en roll där, det tror jag inte att alla har förstått.
- Johanna
Responden diskuterar kring medvetenhet i företag och deras styrelser, där denne anser att det finns en medvetenhet när det kommer till klimatarbetet men att alla företag inte förstått än att återbruk är en del i arbetet. Det finns i dagsläget olika sätt att ta sig ann arbetet mot klimatneutralitet, vilket
24
kan innebära att styrelser har svårt att göra en avvägning mellan olika alternativ. Problemet anses här vara att återbruk behöver etableras på marknaden för att företag och dess styrelse ska bli övertygade.
Det kan ju inte vara en aktör som jobbar cirkulärt utan vi måste få till hela kedjan att funka, så samverkan och erfarenhetsutbyte, kunskapsbyggande är en jätteviktig del
- Malin
Det hjälper inte att en aktör jobbar cirkulärt, alla inblandade aktörer som arkitekter,
byggentreprenörer, fastighetsägare och rivare måste vara med. Kristin är inne på samma spår men poängterar istället vikten av kunskap inom de enskilda företagen. Logiskt sett kan inte en
projektledare ha kunskap om alla kategorier utan arbetslagen i organisationen behöver kunna svara på frågor, alla måste hjälpas åt. Arbetslag måste jobba tillsammans och finnas tillhands för varandra under projektets gång för att arbetet ska gå framåt. Sara pratar istället om okunskap i form av att i dagsläget sker byggprocessen och inhandlande av material grundat på tidigare vanor. Både Sara och Eva håller med varandra om att många i branschen inte är vana vid återbruk och därför blir osäkra på hur material hittas. Kristin anser att problematiken sitter i hur man uttrycker sig i olika
förfrågningsunderlag, hur man ska gå tillväga i ett projekt och att man inte vet exakt hur man gör det.
Lagar
Alla respondenter reflekterar över lagstiftningens roll som drivkraft eller barriär för ökat återbruk i byggsektorn. Johanna uppfattar det som att diskussionen kring återbruk fått en annan tyngd tack vare nya regler. Respondenten tar speciellt upp krav på klimatdeklarationer vid uppförande av byggnader, men anser att klimatdeklarationerna kunde haft lägre gränsvärden och kommit tidigare. Även Sara anser att lagstiftningen går åt rätt håll, men att problematiken egentligen ligger i
energirelaterade konflikter och att det finns utrymme för att skärpa lagstiftning kopplat till
energihantering för att gynna återbruk. Problematiken i nuläget är att det blir ekonomiskt lönsamt att bränna material istället för att återbruka det. Detta är ett exempel som respondenten tar upp gällande skarpare lagstiftning som inte är direkt anknutet till återbruk men är ett problem.
Så det är mycket man kan göra idag och man kan inte sitta och säga att vi kan inte jobba cirkulärt för att lagstiftningen hindrar, för man kan börja agera i praktiken redan nu.
25
Det finns arbete i lagstiftning som kvarstår innan cirkularitet stöttas av lagstiftningen på det sättet som önskas, trots detta visar citatet att respondenten anser att lagstiftning inte är ett hinder för arbetet idag och därför ingen ursäkt för att inte arbeta med återbruk redan nu.
En utvecklingsmöjlighetet som presenteras av Sara kopplat till lagstiftning är att företag i första hand skulle vara tvungna att använda återbrukat material. Endast om det inte finns material som passar får företagen köpa nytt material. Respondenten fortsätter med att lagar är bra för att få fram snabba förändringar, men att en kombination mellan lagar och en omstrukturering i branschen skulle vara nödvändigt.
Kristin anser inte att det nödvändigtvis är lagarna kopplat till återbruk som är hindret utan
standarder och andra lagstiftningar som gör det problematiskt och i citatet ovan tas exemplet med brandskyddslagstiftningen upp (att dörrar måste vara märkta). Detta gör att material som dörrar där dokumentation inte finns, inte kan återbrukas utan istället måste återvinnas.
Avslutningsvis visar detta hur lagar som är direkt kopplat till återbruk inte anses vara ett hinder, utan att det är andra lagar med en indirekt koppling till återbruk som är hindret.
Ekonomi
Ekonomi är ett centralt tema i diskussionen om drivkrafter och hinder för byggbranschens återbruk. Ett återkommande ämne bland respondenternas är pilotprojekt, då detta är användbart för att komma igång med återbruk och ett sätt att övertyga sin styrelse om att återbruk är genomförbart. Pilotprojekt kräver finansiering och Malin säger att det är kostsamt att testa återbruk i form av pilotprojekt, samt att kostnadseffektiviteten inte syns förrän det appliceras i organisationen och i det ordinarie arbetssättet. Johanna säger dock att pilotprojekt behövs för att återbruket ska komma igång och företag bör prioritera detta trots begränsade budgetar. Eva och Sara tycker däremot att det finns tillräckligt med pilotprojekt för återbruk och att det är dags att satsa på återbruk i en större skala, att nu har pilotprojekt testats och det finns tillräckligt med underlag för att återbruk ska användas och normaliseras i företag. Det kan dock göras i kombination enligt Sara men
respondenten förklarar också att en förändring i företagens styrning och ledning är nödvändig för att få in återbruk i företagens affärsstrategi.
Ett annat ämne som tas upp inom temat ekonomi är kostnader för material där en drivkraft som lyfts av Eva är att det blir billigare med material tack vare återbruk samt att det blir lättare att få
26
finansiering. Sara förklarar att den ekonomiska faktorn kan vara ett hinder för företag då det är billigt med material och dyrt med arbetskraft i Sverige
Byggentreprenörer tjänar på materialpåslag, vilket blir ett hinder för återbruk. För att komma in i ett system som gynnar återbruk tror respondenten att det är viktigt att kompensera de företag som väljer återbruk framför att köpa in nytt material.
Ännu ett ämne som berörs är kostnader för arbetskraft som ses som ett hinder för återbruk. En respondent lyfter att kostnaden för arkitekter som ska designa för återbruk kan ses som ett hinder, men säger att denna kostnad jämnas ut genom att använda sig av återbrukat material.
En respondent förklarar att när det gäller återbruk istället för traditionellt byggande läggs pengarna på arbetskraft istället för på material. Lagstiftningen kan bidra genom att göra det mer kostsamt att kassera fullt fungerande material. Respondenten berättar vidare:
Man kan ju jämföra med Polen där arbetskraften är mycket billigare och material är mycket dyrare, där har man ju så att säga ett cirkulärt tänk av ekonomiska skäl skulle jag vilja säga
- Sara
Det gör det därför naturligt att återbruka på grund av ekonomiska skäl, detta påvisar att länderna har olika förutsättningar när det kommer till återbruk och påverkar därför marknaden. Polens marknad skiljer sig från Sverige och därför blir det viktigt att hitta andra motivationer till återbruk, där miljöfrågan blir mer central.
Respondenten ser idag att det finns en stor efterfrågan från företag kring stöd i återbruksarbetet i form av erfarenhet och kunskap. Ett sätt att lösa problematiken är att anställa personal och
konsulter som arbetar med att ge den typ av stöd. Dock finns en begränsad budget som förhindrar detta.
Material
I detta delkapitel diskuteras materialet i byggnader utifrån respondenternas åsikter gällande garantier, kvalitet och det kulturella värdet i material. Tre av intervjupersonerna tar upp faktorn kring garantier för återbrukat material. Johanna anser att man bör diskutera garantifrågan utifrån om det egentligen är något som kommer till användning. Malin tror att kunderna kan ha överseende
27
med att garantier inte finns på återbrukat material då återbrukat material blir billigare och därmed kompenserar för saknaden av garantier. Om kunden bedömer produkten som tillräckligt bra är ett alternativ att friskriva garantier enligt Johanna. Malin föreslår garantier som följer med produkten eller att leverantören tar tillbaka produkten, kvalitetssäkrar och säljer vidare. Gällande garanti anser Eva att det är en vanligt förekommande fråga i återbruk och precis som med nyproducerade
produkter går det att lämna garanti på återbrukat material.
En annan problematik med material är risken för giftiga ämnen, Johanna anser att detta är en faktor som inte går att påverka. Eva kommenterar att det helt enkelt finns material som inte går att
använda, men poängterar att det material som skulle kunna gå att sanera är borträknat på grund av höga kostnader. Sara tillägger att det finns en oro bland kunder för gifter i återbrukat material. Strukturella lösningar för att hantera detta är inte på plats i branschen än, men det handlar om att det ska finnas strukturella lösningar för hur material ska sållas bort.
När det kommer till kvalitet på materialet jämför Sara detta med Blocket, där köparen själv
undersöker materialet. En lösning är att det skapas liknande strukturer för återbrukat material, men det är lösningar som branschen måste få fram tillsammans. På Eva låter det annorlunda då det påpekas hur detta inte är något man får bestämma själv, utan att det finns förutbestämda parametrar. Det kan vara ålder tex, om det innehåller något farligt ämne, har man behövt sanera materialet innan, att det också är återmonterbart, rent tekniskt kan man återbruka precis vad som helst men problematiken är att det ska sättas upp någonstans.
Oftast förknippar de återbruk och hållbarhet direkt med att nåt blir dyrt, komplext och krångligt. Och då får vi visa dem igen med våra kvalitetssäkringar att det inte blir så
- Eva
Eva fortsätter med att poängtera hur kvalitetssäkringar är något branschen måste jobba med tillsammans för att motverka då många har åsikter om att hållbarhet är komplicerat. I
byggbranschen är det viktigt att ta reda på varje enskild materialtyp för att ge både sig själva och kunden den trygghet som behövs när det kommer till kvalitet. Sara poängterar att det för tillfället inte finns strukturer på plats i byggbranschen för att kunna jobba effektivt med kvalitetssäkringar. Ett tredje ämne som rör temat material är något som Eva och Sara starkt tror på, vilket är det kulturella värdet hos byggnader och dess material. Gällande det kulturella värdet säger de att:
28
[...] de har ju liksom ett återbrukstänk på det sättet att det har ett värde, ett kulturhistoriskt värde.
- Sara
Då finns det någon slags kulturbevarande i det här svenska hantverket som finns i teglet som kanske inte är så vanligt att man murbrukar liksom på det sättet fortfarande. Och då kan du inte
bara återbruka material utan du återbrukar ett kulturellt värde i det här materialet och det är ju ashäftigt.
-Eva
Som ovan citat påpekar är det kulturella värdet en viktig komponent när det kommer till återbruk. Det kulturella värdet kan antas vara viktigt på grund av att det går att skapa en historia kring återbrukat material som också skulle kunna ses som en affärsmöjlighet. Det går att diskutera olika stilar inom återbruk, vilket Eva även tar upp som ett hinder. Om kunden vill att det ska synas att det är återbrukat med en antik stil kan det vara problematiskt att få tag på stora volymer material. Medan när det kommer till en modernare stil är det mycket som är i standardmodeller vilket innebär att det går att återbruka hur mycket som helst.
Båda respondenterna tar även upp behovet av samarbete mellan tex kunder, arkitekter och fastighetsägare. Eva kommenterar att om en arkitekt och en rivare samarbetar skulle de bli
oslagbara eftersom de är först samt sist på plats vilket gör att man kan få en bättre styrning genom leden.
Marknad & Logistik
Intervjupersonerna har identifierat marknad som en viktig drivkraft kopplat till återbruk. Eva, Kristin och Malin ser alla ett ökat intresse från olika aktörer och samhället i stort. Kristin lyfter detta som en viktig förutsättning för förändrat arbetssätt. Det ökade intresset beskrivs av Malin som en effekt av att aktörerna börjar se nyttan med återbruk. Trots det ökade intresset ser Eva ett viktigt hinder som berör marknaden:
Det handlar snarare om att det inte finns så många som vill köpa material, alltså det påminner om samma problematik som secondhand kläder. Att det finns alltid fler som vill lämna in kläder till
secondhand än vad det finns människor som vill köpa kläder på secondhand. - Eva
29
Problematiken kring återbrukat material verkar se likadan ut oavsett vilka produkter det berör. Utifrån respondenternas svar går det att tolka att problematiken ligger i hur samhället ser på återbrukat material eller secondhand över lag. För att förändra detta krävs en större förändring i samhället. En förutsättning för att lösa den problematiken är enligt Malin att erbjuda begagnade och nya varor i samma forum. Sara hoppas på att det kommer finnas en marknad där material kan köpas och kunden själv får göra sina bedömningar på materialet. Malin har genom samverkan med andra aktörer tillsammans identifierat ett hinder som handlar om bristen på aktörer som erbjuder tjänster kopplat till cirkulärt byggande. Det behövs bland annat fler demonterare på
arbetsmarknaden samt fler arkitekter som arbetar med återbruk. Det behövs också materialleverantörer som erbjuder produkter som är demonterbara.
Logistik, eller närmare bestämt lagerutrymmen för återbrukat material är återkommande diskussion bland respondenterna där samtliga är överens om att det är ett hinder. Här diskuteras praktiska hinder som har identifierats med lagerhållning och logistik. Vilka hinder som finns kopplat till denna fråga skiljer sig dock från varandra. Malin och Eva ser problematiken i att behöva lagerhålla på grund av alla extrakostnader som tillkommer. På vilket sätt kostnaderna ökar förklarar Eva såhär:
Så ska du liksom packa ner allt material, packa upp det, lagerhålla det, det måste finnas återbrukskonsulter eller lagerpersonal som håller på med inventariet. Oftast är det väldigt stora lokaler också som krävs, de ska värmas upp, de ska skötas om och då blev det liksom lite för dyrt att
återbruka stora mängder material. Det är mycket bättre att köra det till kunder direkt.
- Eva
En annan respondent lyfter hinder kopplat till lagerhållning där de extra kostnaderna kan hämma storskalighet. Johanna förklarar vidare att det inte bara har negativa effekter utan att det också finns stor potential för att skapa flera arbetstillfällen. Istället för att företagen ska hitta en plats för att lagerhålla materialet berättar Sara att det inom företagen förs diskussioner om att använda de lokaler företagen har till hands. Detta är något som blir lättare för stora fastighetsägare jämfört med de mindre.
För att lager är ju en svårighet när det kommer till återbruk då, man kanske behöver, man är mellan projekt och behöver spara material under en begränsad tid, vart ska det då göras av. Asså det är ju
de här praktikaliteterna som lite grann saknas.
30
För att lyckas med lagerhållning måste nya system tas fram för att effektivt ta hand om material och märka det enligt Kristin. För att komma ifrån frågan om lagerhållning tycker Eva att det bästa är att leverera materialet direkt till slutkunden istället och på så sätt göra det mer lönsamt. En
projektledare som aktivt arbetar för att minska lagret är också en möjlighet i frågan säger Johanna. Eva säger att det finns ett överflöd av material vilket innebär att det enkelt går att lösa det kunden är ute efter.
Arbetsmarknad
I detta stycke kommer återbruk diskuteras i form av dess relation till att skapa nya arbetstillfällen men även att återbruk kan innebära hälsofördelar för de som redan arbetar inom branschen. Det första ämnet är gällande lagerlokaler som diskuteras ovan men här utifrån vad detta skulle kunna innebära för arbetstillfällen.
[...]. vi ser ju en jättetydlig potential för att det [lagerhållning] skulle kunna skapa mycket arbetstillfällen […]
Johanna
Johanna uttrycker i citatet att lagerhållning är ett bra tillfälle för arbetsträning och fortsätter med att dessa lagerlokaler tillsammans med ett cirkulärt tänkande kan ge en positiv påverkan i form av att skapa arbetstillfällen. Problematik med detta är dock att det måste finnas en balans i hur länge arbetsträningen sker, för tillfället hindrar personalomsättningen dessa lager till att nå sin potential då det krävs erfarenhet för att sköta dessa effektivt. Eva nämner arbetstillfällen utifrån att det kommer skapas en helt ny arbetsroll på byggplatserna som kommer vara lika självklart som att det finns snickare eller elektriker på plats. Detta i form av återbrukskonsulter men även
materialmäklare, vilket Eva tror kommer förändra hela organisationsstrukturen innanför stängslen på byggplatserna.
Förutom nämnda fördelar när det kommer till arbetstillfällen gör även återbruk att
byggnadsarbetare får bättre arbetsmiljö enligt Eva. Detta då det inte är lika tungt att jobba med demontering som demolering, demoleringsprocessen innebär att arbetarna inte längre behöver stå i ett rökmoln av betongdamm men även att det blir mindre kemikalier de kommer i kontakt med.
