• No results found

Vallfrötorkning – planera och gör rätt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vallfrötorkning – planera och gör rätt"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

14 Svensk Frötidning 5/21 Torkning av vallfrö är det enskilt viktigaste momentet i fröodlingen och stora pengar står på spel.

Det handlar om att välja en teknik som passar driften och dimensionera rätt med hänsyn till lagret, fläkt med mera. Under hela torkprocessen ska arbetet kontinuerligt övervakas. Fel hantering eller

undermålig torkanläggning betyder stora intäktsbortfall. Text: Erik Moll, SFO

F

lera moment i vallfröodlingen är viktiga för att lyckas producera en fröråvara av toppkvalitet. Men torkningen av fröet är sannolikt det moment där misstag i han-teringen kan få allvarligast konsekvenser. I denna artikel ges konkreta exempel på hur fröintäkten skiljer sig mellan ett parti med fullgod nedtorkad vara och ett parti med hög vattenhalt och låg grobarhet. God torkning ger många plus Utebliven eller kraftigt felaktig torkning kan leda till att hela partiet inte blir certifi-erbart. Tyvärr händer det, men får såklart anses ovanligt. Det som oftare händer är att grobarheten sänks några procentenhe-ter och att vattenhalten är drygt en pro-centenhet högre än vad den borde. Ofta råder det ett tydligt samband däremellan.

Två räkneexempel (tabell 1) visar väldigt tydligt att lägre grobarhet slår hårt på priset. Bemärk att lagringsersättningen bortgår vid vattenhalter över 13 procent. Nytt fr.o.m. fröåret 2021 är att odlare som har hela sitt fröparti på 11 procents vatten-halt och därunder får en torkbonus. Sum-man är, precis som lagringsersättningen, avhängig när på året frövaran levereras. Maximalt sker en merbetalning med 14 öre per kilo framrensad frövara om varan levereras i juni. Vid vattenhalt över 11 pro-cent betalas ingen torkersättning.

En snabbtänkt läsare förstår snabbt att en god torkning får samma utväxling men på ett positivt sätt med ökad grobar-het och därmed ökat pris. Många gånger pratar vi om en prisökning på 30–50 pro-cent från lägsta certifierbara grobarhets-procent upp till en nivå med riktigt hög grobarhet. Alltså kan man enkelt tjäna flera kronor per kilo vallfrö genom att hantera varan rätt. I exemplet (tabell 1)

Vallfrötorkning

– planera och gör rätt

Fröodlarens bäste vän.

Jämnt utlagt frö bor­ gar för jämn torkning. Flowmeter är ett fan­ tastiskt hjälpmedel som visar genomluft­ ningen. Kontrollera att du har samma genom­ luftning i hela torke n. Om du inte har en Flowmeter, köp en! Foto: Hans Jonsson

Spara inte på fläkten.

Glöm inte att kapaci­ tetstesta din anlägg­ ning. Ett vanligt fel är att fläktens kapacitet är undermålig. Foto: Lökkes Maskinfabrik

(2)

15 Svensk Frötidning 5/21

ger det goda partiet ett slutligt kilopris på 11:72 medan det våtare partiet med sämre grobarhet landar i ett kilopris på endast 7:37. Det är stora pengar som skiljer – för denna odlare rör det sig om totalt cirka 183 000 kronor på en areal på 30 hektar. I jämförelsen är upp- och nedräkning av vattenhalt ej beaktat vilket hade ökat skillnaderna ytterligare något. Planera och dimensionera noggrant Det finns massvis att berätta om dimensio-nering, längd av tvärkanaler, automation etc. Det som bör betonas är att en tork-process är komplex och kräver noggrann planering för att fungera optimalt. Ta hjälp av en professionell firma som kan frötork-ning. Vid befintliga anläggningar där man känner misstanke om undermålig kapaci-tet är det lämpligt att anlita expertis för ett kapacitetstest som hjälper dig kontrollera anläggningen i helhet.

De fyra vanligaste felen man kan råka ut för är:

• För liten torkyta. Tänk på att avkast-ningen förmodligen har ökat över tid och kommer att fortsätta öka framöver vilket man måste ha utrymme för. Bygg inte för litet. Tabell 2 anger rikt-linjer för lämplig golvyta.

• För liten fläktkapacitet. Sikta på 1200–1500 m3/h/ton råvara. Detta är 5 gånger mer än vad man normalt beräknar till spannmålstorkning! Ett bra tips är att ta fram diagrammet över din fläkt för att bestämma kapacitet. Säkerställ också att du har rätt volym-förhållande i din huvudkanal. Kontrol-lera med expertis!

• Ojämnt luftflöde över frölagret skapar ojämn torkning. Oftast beror ojämnt luftflöde på en felkonstruerad anläggning alternativt fel i handha-vande vid inläggning av fröet. Ett fel kan vara att du har trampat i fröet. Enklast att kontrollera luftflödet är att använda en s.k. Flowmeter. Det är en enkel konstruktion med ett rör, inne-hållande en flärp som mäter luftflödet – viktigt är att du tillför luft över hela ytan, jämnt fördelat.

• För liten mängd värme. Säkerställ att du har värme i tillräcklig mängd när det är dags för värmetillsättning. För att räkna ut hur mycket värme som åtgår kan du använda dig av formeln: m3/h(luftflöde från fläkt) x tempera-turhöjning x 0,31 = kcal. 10 kcal/h = 0,0116 kW/h. Ett exempel:

Jämförelse bra respektive dålig torkkvalitet av rödsvingel

FÖRUTSÄTTNINGAR TORR VÅT

Råvara, kg/ha (normalskörd) 1 647 1 647

Rent frö, kg/ha 1 400 1 400

Vattenhalt, % 11,0 13,1

Rensutbyte, % 85 85

Grundpris, kr/kilo 11:50 11:50

Administrations-, rens- och analyskostnad 47 921 47 921

Torkningskostnad, rörlig del 0 31 624

Torkning, startavgift 0 5 000 Summa kostnader 47 921 84 545 Lagringsersättning, torkningsbonus 41 160 0 Omräknat fröpris, kr/kg 11:89 9:38 Fröintäkt 499 188 394 096 Summa intäkter 540 348 394 096 Netto totalt 492 427 309 551

Avräknat kr/kg efter samtliga justeringar 11:72 7:37

Försämrat netto för våt vara - 182 876

Vallfröart Antal m

2

golv-yta per hektar

Vitklöver 2–3 Rödklöver 2–3 Eng. rajgräs 8–10 Ängssvingel 6–7 Timotej 2–3 Hundäxing 7–8 Rödsvingel 7–10 Ängsgröe 9–10

Tabell 1. Två rödsvingelpartier där partiet till vänster ”Torr” är väl omhändertaget med god kvalitet. Partiet till höger har inte blivit tillräckligt nedtorkat och har därigenom tappat i kvalitet med lägre grobarhet och kraftigt försämrad ekonomiskt utbyte som följd. Allt (förutom de våta partiets höga vattenhalt) i övrigt lika. Kalkyl baserad på 30 hektar.

Tabell 2. Ungefärlig golvyta som krävs vid planbottentorkning av vallfrö för respektive vallfröart.

Våt frövara är att kasta pengarna i sjön!

Stor variation

i krav på golvyta

15 000 m3/h x 10 oC x 0,31 = 46 500 kcal vilket kräver 4650 x 0,0116 = 54 kW/h. Din värmetillförsel behöver alltså leve-rera 54 kW/h för att uppnå en höjning av torktemperaturen med 10 oC i detta exempel.

Ta ut prov och gör det noggrant För att veta vilken vattenhalt du har i hela partiet måste prov tas ut noggrant när man bedömer att varan är färdigtorkad. Detta ska göras representativt för hela partiet med prov i botten, mitten och toppen. Särhåll proven eftersom det är viktigt för att kunna förstå om hela par-tiet är väl genomtorkat. Ska fröet lagras ska du sikta på cirka 10 procents vatten-halt i hela partie t. Ska provet lagras fram till efter nyår i gårdslagret bör ytterligare prov tas ut i december.

Många gånger pratar vi om en pris­

ökning på 30–50 procent från lägsta

certifierbara grobarhetsprocent upp till

en nivå med riktigt hög grobarhet.”

References

Related documents

Innan Tova går in i klassrummet för att skriva ett prov brukar hon tänka att klasskamraterna är mycket intelligentare än henne och kommer att prestera mycket bättre än vad hon

Försöket går att variera på många sätt genom att justera ljusstyrkan (olika avstånd till en lampa), använda olik­.. färgade filter framför lampan eller

Detta bekräftades av flera respondenter och kan enligt organisationsteorin innebära en risk för konflikter inom skolan och elevhälsoarbetet men också

De vanligast förekommande jämförelserna mellan skolor är baserade på betyg eller provresultat eller andelen elever som klarar eller inte klarar ett visst betyg i ett eller

Vi har jämställt icke arbetsrelaterade aktiviteter med Jan Ch Karlssons (2008) definition av organisatorisk olydnad då vi anser att när de anställda inte ägnar sig åt sitt

När vi tillfrågade en officer om denne uppfattade att de inom Försvarsmakten utvärderade just begreppet ”Gör om, gör rätt” svarade denne ”Nej det finns inte, ingenting som

Det finns flertalet anledningar till varför god planering bör upprätthållas; bland annat för att projektet ska hålla uppsatta tider eller deltider, projektet ska uppnå

professor Jonas Hugosson i Göteborg visar man att, med allmän screening skulle dödligheten halveras i vårt land, dvs mer än 1000 liv årligen, skulle kunna räddas.. Vi