Den ordnande handen – kockans intåg i skogskojan

(1)

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Maria Andersson

Title

Den ordnande handen – kockans intåg i skogskojan

Issue

49 Year of Publication

2005

Pages

23–36

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

(2)

Den

ordnande handen

-kockans

_intåg

_i

_skogskojan

av Maria

Andersson

Inledning

I den här artikeln utforskas vilka berättelser om

genus och modernitet som kan utläsas ur

skogs-arbetarkojans rumsliga organisering under första

hälftenav_{1900-talet. Differentieringen}_av_bostads¬

ytan,särskiljandetavfunktioneroch isärhållandeav

könens_platser_visar_{hur professionalisering,}_hygien och civilisation får _genomslag _i _skogskojans _kon¬

text._{Tydligast sker detta}_i_{den centrala planeringen,}

i_{praktiken hade dessa inslag}_{en mer}_{bräcklig karak¬} tär.Artikeln_utgör_ett _försök_att _tillämpa_ett köns-teoretiskt _{perspektiv på förändringar}_i _skogsarbe¬

tets_{boende, och}_följer_{det sistnämnda fram}_{till de}

s.k._{skogarbetarbyarna på 1950-talet.}

Bakgrund

Under hösten₂₀₀₄_genomfördes_ett_projekt_i_sam¬ arbete mellan_{länsstyrelsen och länsmuseet}_i_Jämt¬ lands_{län:”Skogen}sommodernitetens arena”. Det

varett försökatt _gå_{vidare med det material} _som

produceratsidet omfattande projektet ”Skogoch

Historia”_(s&h),varsverksamhetihuvudsak består

avattinventera_{skogsmark för}_att_kunna_registrera

kulturhistoriska_lämningar_och_{fornlämningar}_samt berättelser_{kring dessa.'}

Med _hjälp _av _s&h:s _{objektsbeskrivningar} _av

skogskojor, ettfåtal intervjuer samttidigare forsk¬ ning, framförallt iAngersjöprojektets regi,^skrevs

en_rapport_med_samma_titel_som_{projektet. Förelig¬}

gande artikel är baserad på denna rapport, med några smärre kompletteringar från en

industri-historisk dokumentation som Sundsvalls museum

utförde under_2005._Den_{berör således främst}_Jämt¬ lands och tillenviss del Västernorrlands län. Men jag har också använt en statlig utredning, vilket

gör attdet regionala perspektivet kompletteras av

ett_{nationellt, för}attfånga centraliserandetenden¬

ser. Artikeln behandlar förhållanden under tiden

1920-1960, medfokus på perioden 1930-1950-tal.

Intentionen ärattbeskriva _några_kulturella_pro¬ cesseri_omvandlingen_av_{skogsarbetarens boende¬}

miljö och arbetsvillkor,processer somberörteman

som modernitet och _genus. _Den _{övergripande}

ramenför artikelnärhur boendeti_skogen_föränd¬

ras övertid under första hälftenav _1900-talet.

Permanens och mobilitet

Skogsarbetet,somdet utformadesunder den indu¬

striellaeranmedstart_på_1850-talet,_var_ett_säsongs¬

arbete med_{långa vistelser}_i_{skogen under enkla för¬}

hållanden,i skogskojor. Detorganiserades iform

av ett _{entreprenörssystem,} _som _passade _väl _in _i

lokala sociala relationer: En körare _tog _på _sig_en

huggning åt ett bolag och anställde i sin tur så

mångahuggaresombehövdes.Körarenvaroftaen

äldre_{släkting till huggarna. Arbetslagen kom där¬} med attbeståavsocialttätt sammanknutna_grup¬

per.

Å

andra sidan fanns ”bolackarna”, de ”lösa”

arbetarna som vandrade från _{huggning till hugg¬}

ning.Ibland följde deettvisstbolag, däravnamnet

”bolackare”. Det fanns alltså både _inslag _{av per¬}

manens och _mobilitet; _{bygdens sociala relationer}

fannsi viss mån_{representerade,}_men_kontexten_var

en annanoch de sociala skillnaderna tonadesner.

Den _{kringvandrande arbetskraften} _stod _{också för} någotannatän bygdens ideal: en frihetsom kom

att_symbolisera_-_{och mytologisera} _-_skogsarbetet

för_lång_{tid framåt}_{(Johansson 1994).}

Det som sker under _{tidsperioden 1920-1960,}

stegvis och med stora lokala variationer, är en

omvandling från säsongsarbete till helårsanställ-ning, en förbättring av bostadsförhållanden och

hushållningsamt enyrkesmässigorganisering och

professionalisering, om man ser detur en facklig

(3)

och_{arbetsmiljömässig synvinkel.}_Men_{ur en annan}

synvinkel kan också iakttas hur man, i takt med

modernitetens _genomslag, _tar _avstånd _{från det} ”fria”_{rörliga skogslivet, med}_sitt_eget_sätt_att_organi¬

sera_{boendet, för}attiställetsträvaefterenkontrol¬

lerad,standardiserad, genomlyst och avmystifierad

tillvaroi_{skogen. Konkreta exempel} _är_{standardise¬} ringenavkojorna,experimentmed arbetsstudieri

skogen, införandet av gemensamma

skogsarbetar-hushåll och försöket med _{skogsarbetarbyar:} _steg

på vägen mot en ”industrialiserad” skogsarbetare

(Hjelm1994,Fiebranz2004,Nyberg1992, Persson 2001).

Manligt och kvinnligt

-ett _nytt

_{genuskontrakt?}

Männen skötte _{sin egen} _hushållning_i _skogsarbe¬

tets _{inledningsskede och} _närmare ₇₀ _år _framåt,

frånca_{1850-1920. Var}och_enhade_sin _egenstek¬

pannaochsin egenkaffepannaoch lagade maten individuellt. Detta kante_sig_märkligt_ur_ett_nutida

perspektiv, men även om gränserna mellan vad

som _ansågs_varakvinnliga och manliga sysslor_var

tämligen klaravaröverskridandenavdessagränser

legio, inte minstbland kvinnorna (Löfgren 1982,

Lundström_1999). _Då_männen_var_{borta på skogs¬} arbete utförde kvinnorna ”deras” _{sysslor hemma}

på gården. Tanken på att männen genomförde

”kvinnors” _sysslor _{i sin} _{enkönade miljö blir där¬} medinteså_{iögonenfallande.}_Just_att_miljöerna_var enkönadevar av_{betydelse: genuskategorierna, det} som räknas som ”manligt” och ”kvinnligt” får _en

skärpt betydelsei närvaroavsinmotsats(Hirdman

1988; jfr Hirdman 2001:65). Ur detta perspektiv

medförde därför införandetavkockanentydligare

gräns mellan manligt och kvinnligt än vad som

tidigarevaritfallet. Detsom urettperspektiv kan

te_sig_{som en}_blandning_av_{könen kan alltså}_ur _ett

FIGUR i:Den enkönade_miljösomskogsarbetet länge utgjordevar”oproblematisk”ur engenusaspekt. I

bildenscentrumstår_{forstmästare Sigvard Arbman, Alanäset (1879-1964).}_Det_råder_inget_tvivel_om_att_han är_{huvudpersonen}_i_{detta sällskap, hans kroppshållning signalerar}_en_{självklar auktoritet.}_Yttre_attribut_som

förstärker denna auktoritetärvästenochklockkedjan,somgörssynliggenomattArbmanstopparhanden

i _västfickan. _Den _{långa överrocken} _{signalerar också välstånd,} menjustdet attributet användes också

avbolackarnasom ”vandrande_{sängkläder” (Johansson 1994:119). Fkra}_av_männen_håller_{sina pipor}_väl

synliga för fotografen. Pipanvarettteckenpåattmanblivitman,och överlämnades vid konfirmationen

tillsammans med andra bevis_på_{manlighet såsom snusdosa och kostym (Kindberg 1982:71).}

foto:Nils _Thomasson,_{Jämtlands läns}_museum_(jlm).

(4)

annat snarare ses som ett _{fastläggande} _av_könens

rätta _{platser, vilket}_inte_var_nödvändigt _i_de

enkö-nade _miljöer som uppstod vid männens säsongs¬ visafrånvaro. Den frånvaron innebarför männen

ett _{provisoriskt boende} _i _{skogskojor och} _senare

baracker_{(fig. i).}

Skogens byggnadsskick

Kojor

och kojliv

Deenklakojorsomanvändes tillenbörjaniskogs¬

bruketvar av_{mycket skiftande beskaffenhet. Ofta}

hade de_{jordgolv och ibland}_var_de_mer_eller_min¬ dre _nergrävda _i _{jorden eller byggda} _{mot en sten.}

Detvarresvirkeskonstruktioneravklenare_virke,_till

exempel gärdsgårdsstörar och/eller kluvna stockar,

ofta _stybbade _{med jord.} Det är den här enklare

typen avkojorsombenämnskolarkojor. De hade

eldstaden videna_{gaveln, mestadels placerad} _utan¬

för_{själva kojan.}_{De något större}_kojornasombygg¬

desavtimmermedeneldstad,_en_eldpall, _{i mitten}

kallas _{eldpallkojor.} _Även _om _{dessa kojor byggdes}

av stockar var de inte alltid timrade och därför

dragiga. Först på 1920-talet börjademan lägga in golvikojorna (Johansson1994:94f., Rolén1990:61 f.. Kindberg 1982:76). Dåpågick också en debatt

kring bostadsfrågan med förslag om standardise¬

rade_kojtyper,_i_{samband med tankar}_{om en gemen¬}

sam_hushållning _i_{kocklag med}_en_{anställd hushål¬}

lerska eller kocka. Detta _genomfördes mer eller

mindre _genomgående _{från 1930-talet och framåt,} med en_expansiv_period_{under fyrtiotalet med kri¬}

gets stora brännvedshuggningar (Persson2001). Urden_rumsliga_{organiseringen}_av_{de standardi¬} serade_{kojorna kan}_vi _läsa_aspekter_av_modernitet ochgenusrelationer. Detblir dåentolkning påen

strukturellnivå,ensökandeanalyssomkan öppna

förendjupare förståelse_av_{det till}_synes_självklara:

ett_praktiskt_sätt_att_{ordna boendet}_i_skogen.

En stor del av _{folkhemspolitiken och den} _soci¬

ala _{ingenjörskonsten kom} _att _manifesteras _i tan¬

kar_{kring boendet.} _{Boendet skulle}_{förverkliga det} moderna _projektet _på _alla _nivåer, _{”höja” folket}

urmisäroch fattigdom. Skogsarbetarnas bostäder

komifokus relativtsent, enbitinpådetnyaseklet. Detvarbland andra_{provinsialläkaren Adolf}

Hass-ler, Frostviken, som väckte frågan, genom att ta uppkojornas dåliga standard ietttalår1907. Det

kom sedan att _dröja _innan _några _{konkreta åtgär¬}

der _vidtogs. _Ett _första _{steg var} _att _{arbetsgivaren} fick ansvar för bostäderna i och med _{skogs- och}

flottningshärbärgeslagen 1919. Ytterligare ett steg i denna centraliserande _riktning togs i och med

1933 års utredning, som i folkhemstidens anda

behandlade _{skogsarbetarnas} _matvanor _och _hygie¬ niska förhållande _(Nyberg _{1992:130, sou} _1933:38, Rolén_1990:62).

De standardiserade ritningar sompresenteras i sou-utredningen från 1930-talet innebar en diffe¬

rentierad _användning av bostadsytan, på ett sätt

som _skiljer _sig _{från eldpallkojans} _princip. _Enligt

etnologen Ella Johansson hade var och en sin

privata sfär, sin ”tårtbit” av utrymmet i eldpall-kojan,med vidhängande rättigheter och skyldighe¬

ter.Detvarmillimeterrättvisans_princip_som_gällde, en _{långt driven egalitet och individualitet} _{som av}

Johansson liknats vid ensamhälleligorganisering.

Det innebar därmed en _förändring _av _den _mer

hushållsliknande struktur som rådde i de mindre

kolarkojorna, vars invånare ofta kom från samma

hushåll_på_{bygden (Johansson} _1994:107_f.).

I den moderna _{skogsarbetarkojan, enligt} _sou:s

förslag, fannsett gemensamttorkrum,gemensamt

matbord och inte _minst, en gemensam mathåll¬

ning. Kojan blev således indelad eftergemensam¬

mafunktioner,_inte_efter_privata_{sfärer, något}_som

kännetecknar_{byggandet under moderniteten}_över¬

huvudtaget. I många fall byggde man till de nya

utrymmen somkrävdes förenmodern, differentie¬

rad_{rumsanvändning,}_som_en_{förlängning}_av

bräd-panel på den befintliga, timrade huskroppen (s&H 9004,1921).Deså kalladekronstugorna,sombygg¬

des_på_{1920-talet, hade till exempel ofta}_en _sådan

tillbyggnad.

Baracker och

_barackbyar

På _{1940-talet började} _små _{rastkojor på medar} _att

användas i_{skogsarbetet.}_Devarintebredareän en

timmerdoning och kunde därför lätt fraktas med

häst_{(Johanson A.} _2004-10-25, _{Fijelm 1991:60,} _s&h

8161).Dessakojor pekariennyriktning för skogs¬

arbetarkojan - det mobila boendet. Skogsarbetet

ägdeju rum som punktvisainsatser, och närman

varklar med en _{huggning flyttades arbetet till} _ett

nyttskifte,nästa säsong. Kojorna,somjublevmer

ochmerpåkostade och husliknande, blev därmed utan funktion. _Förmodligen _var _{det därför} _som BHT_49/2005 _FRÅN_{SLOTT OCH KOJA 25}

(5)

FIGUR 2:_Barackbyn _i_{Jäppstad, Offerdal, uppfördes för}_en_stor_huggning_åt_{sca 1954.} _Man_hade en mobil barkmaskin_på_platsen,_en_{s.k. Sundmaskin. Virket transporterades med traktor, och}

privatbilismensintågåskådliggörs tydligtpåbilden, foto:BertilBergström,jlm.

man började tänka _i _termer _av mobila enheter,

baracker-somettledi_{rationaliseringen.} Ur_{skogsarbetarens synvinkel innebar}_övergång¬

enintealltid_någon_{förbättring. Agaton Johansson}

säger attföregendel kan han inte begripavarför

man_gjorde_sig_av_{med de}_varma_{kronstugorna och}

övergick till baracker. De var kalla och dragiga, transporternagjorde att fogarna glesnadei träpa¬

nelen och_{isoleringen omfördelades eller läckte}_ut

(Johansson, A. 2004-10-14). Barackerna var ofta

monteringsbara, byggdaisektioneravträpanel eller

byggskivor.Ettexempelsomregistreratsavsschär

en _{tjugomannabarack} från 1950-talet. _{Den mäter}

10,5 X5,6 meter ochär 4 meterhög, belagd med

plåttak och placerad på grundstenar. Baracken har invändigttrerum, enmanskapsdel,enköksdel och

ettmindrerumbredviddenna, med all säkerheten

såkallad ”kockbur”, ett avskiltrum eller avbalkat

utrymmeåtkockan.’ Barackenärutrustad med två

järnspisar, eniköket ochenimanskapsdelen. Ett

likaså _{monteringsbyggt stall med plats för}_tre_häs¬

tarstår_{intill, också det med}_plåttak _{(s&h 9002).}

Barackerförekom delssom enstaka_byggnader,

dels som hela _byar - barackbyar. Det fanns då

separatabarackerför boende respektive matsal och

kockans bostad.Denmodernadifferentieringenav

bostadsytan har alltså här drivits ett steg längre,

till att _{gälla olika byggnader med skilda} _funktio¬ ner. Eördelen med dettavar_givetvis_att_man_kunde

anpassa antalet baracker efter storleken på driv¬ ningen,ochattmankunde användasammabarack¬

er _på_{olika drivningar.}

En _{barackby användes vid} _sca:s _stora _drivning i_{Jäppstad, Offerdal,} _i954“55 _(fig. _{2). Byn bestod}

av fotot att dömaavminst tre _{baracker, förutom}

matsal och kockabostad.Tvåkockor fanns_på_plats,

varav enverkade hasindotter med _sig,_vilket_inte

varalltför_{ovanligt. På} _en_{bild porträtteras alla} _tre

(6)

mot _bakgrund _av _{ett nytt} _inslag _i _{skogsboendet:}

de _glänsande _nya _bilarna. _Fotot_är _också _rubrice¬

rat som _{”Fordon, bil”}_(fig. _{3). På}_ett _motsvarande

sätt har kvinnors roll i _{skogen osynliggjorts eller}

behandlats _{bristfälligt} _i _{forskningen.'* Därför ska}

vi nu _fördjupa _oss _i _en _{genusaspekt på koj- och}

skogslivet.

Hushållets återkomst

Ella _Johansson _skriver om ”det nogsamma und¬

vikandetav hushållsliknande strukturer” i eldpall-kojan och en därmed vidhängande, långtgående

individualism och millimeterrättvisa. Gemensam¬

ma aktiviteter som grötkokning, ved- _och _vatten¬

hämtning gick på turordning, ofta på mycket

for-maliserade sätt. Att_tjäna _andra varsåledes något laddat, vilketJohansson, med stödi Gilligan, tol¬

karsom att en _{rättighetsetik tillämpades och där¬}

med ett undvikande av en _(kvinnlig) _omsorgsetik

(Johansson 1994:70 ff.). Det kan ocksåvara fråga

om en_{specifik arbetsdelning}_som_{kan ha}_{”avkönat”}

arbetsuppgifterna; genomformaliseringen blev de

traditionellt _kvinnliga _sysslorna _{transformerade} från det_privata_{till det}_offentliga.

_Ändå

_var_männen tvungna attutföra arbetsuppgiftersompå bygden

utfördes av kvinnor. Dessa _{gränsöverskridanden}

av könens _{platser och} _{arbetsuppgifter} _kan _sägas

varaettarvfrånenförindustriell_{tid, alternativt}en

nödvändig anpassningefter levnadsbetingelserna,

specifikt för nordsvenska skogsbygder (Johansson zooi).Ivilketfallsomhelst verkar detsomattden

tilltagande moderniseringen under första hälften

av _{1900-talet gjorde} _att _gränserna _mellan _könen

skärptes och gränsöverskridanden ogillades (Pers¬

son_2001). _{Därmed blev de} _matlagande_{männen i}

skogskojanenanomali.Itidens andadöptes denna

anomali till irrationalitet. Det_{ansågs inte rationellt}

att var och en stekte sitt eget _fläsk. _På _{ett mot¬}

svarande sätt blev _blandningen _av _verksamheter

FIGUR_3:_En_del_av_{arbetarkollektivet}_i_Jäppstadi_Porträtt_av_tre_{kvinnor? Eller ”Fordon: bil”,}_som

rubriceringen lyder?foto:Bertil Bergström,jlm.

(7)

något”orent”: sovande, ätande och skötselavverk¬ tyg, torkande av kläder o.s.v. på samma plats (på

och runt _{britsen) betraktades också} som irratio¬

nellt och _ohygieniskt, _{ett annat}_{ledord för tidsan¬} dan.Därav_följdeensepareringavutrymmenaefter

funktion och ett_skiljande _av _privat _och _offentligt

genomprofessionalisering-bådeifrågaom

skogs-arbetarens _{yrke och det yrke} _som_vi_nu _ska_disku¬

tera närmare: kockans.

Kockan -kvinna eller arbetskamrat?

Jagvill hävda att 1930-talets införande av gemen¬

sammaskogsarbetarhushåll blevenlösning på den

könsmässiga anomalin med män som tar hand

om _sig _själva, _men med rationaliteten, hygienen

och _{professionaliseringen} _som _{legitimering.} _Hus¬ hållet återinförs i _kojan, _med en kocka, en kock¬

far och alla ”sönerna”. Familjemetaforen har ett

inslagavborgerlig familjeideologi och kanåterfin¬

nas _på andra samhälleliga _instanser vid den här

tiden _{(Salomonsson 1998:50} _ff.).

”Kockfar” var denna familjs överhuvud, _ingen

tvekanråderom den saken:

Till hushållsföreståndare eller ”kockfar” utses _vanligen

någonhärför lämplig och intresseradmatlagsmedlem. Vid

viktigarefrågors avgörande har denneattsamråda med de

övrigahushållsmedlemmarna. I hushållsföreståndarensupp¬

gifter ingåratttill billigaste prisanskaffaproviantoch hus-geråd, anställa hushållerska, sköta hushålletsbokföring och utdebiteringen på hushållsmedlemmarna,attefter samråd

medhushållerskan bestämmaveckomatsedeln,atttillse,att

kosthåll,serveringoch ordningi övrigt ärtillfredsställande

m.m. Han skall med andra ordvara hushållets allti allo.

Påhans_{goda omdöme och förmåga}attgörafördelaktiga

inköpsamthushållerskans duglighet beror detekonomiska

resultatet(sou 1933:38,s.44).

Bisatsen ”samt hushållerskans duglighet” antyder

att hushållerskan också hade en _viktig _{position i}

kojan. Iuppsatsen ”Livetsom kocka” finns också

flera uttalandensom talar föratt kockan hade en

respekterad ställning. När männen intervjuasomsin

synpåkockan (som kvinna) nedtonaskönetsbety¬

delse, kärnfullt sammanfattat i uttalandet: ”Hon

vakvinn å hävaintna.” (Honvarkvinna och det

var_ingenting_{särskilt med}_{det.) (Hultmar 2002:15)}

Iställetframhävdes hennes_position_{som en accep¬} terad medlem i _arbetslaget. _Frågor omvad könet

kan ha_spelat_{för roll bemöts med påpekanden}om

hur”socialt” detvarikojan,_attmanintevarnågra

”vildar” (Ibid.: 15, 18).

Detvar en oskrivenregel _i kojan _{att man} _inte

hade kärleksaffärer med _{kockan, berättar}_Agaton

Johansson. Han instämmer i min fråga om man sågkockorna mer som arbetskamrater, och tilläg¬ gerattskogshuggarna och kockan åkte skidoroch forner_påbyn på dans tillsammans(Johansson,A.

2004-10-14).

Från kvinnornas håll framhålls också det kon¬ fliktfria förhållandet tillmännen,hurbradet fung¬

eradetrots attman var ensamkvinna.Manvarrädd

om kockan, ”såg om” henne och ville _{inte mista}

henne _(Hultmar 2002, Eriksson, I./Norberg, B.

2004-10-14,Karlsson,S.2004-12-17,Persson2001).

”Ida Eriksson”ärett_fingeratnamn.Hon ärockså

denpersonjagvill tillägna den härartikeln.

Ella_{Johansson diskuterar den} _gängse_bilden _av den ”tuffa” _{kockan, den starka och} _manhaftiga kvinnansom satte männen_på _{plats, och} _menar _å

enasidan att_(de _{norrländska)} _kvinnorna_hade en

stark_position,avtraditionochikraftavsin mino¬

ritet,menattde åandra sidan ocksåvarsårbaraav

just samma anledningar. Johansson tolkar tuffhe¬

ten somettsvar_på_just_denna_ambivalenta_position

(1994:133, 139). Detfinns skäl attvaratveksam till

förklaringenattstyrkan skullesitta i

minoritetspo-sitionen, i synnerhet om det gäller en strukturellt

underordnad _grupp. _Den _{påstådda tuffheten kan} lika _gärna _vara _ett _svar_{på männens jargong,} _fast det ideras öron”låter fel” då det kommer frånen

kvinna.

En del_{uppgifter tyder på}_att_kvinnorna_agerade

mot varierande _grader av sexuella anspelningar,

vilketvisar_{sig i} _Hultmars _intervjuer _först_efter _en

stunds samtal: ”Sexuella_{anspelningar, trånad}_efter kockans gunst, frieri med mera varinte ovanligt”

(Hultmar 2002:6, Johansson 1994:139, Ojaniemi

1997).

Även

imina intervjuerskymtarenattraktion

för kockan fram, även om den aldrig omsattes i handling.

Blicken och kockan

Kockans _plats _i_{kojan eller}_{baracken avskärmades} alltså rent _fysiskt,_antingen _i _ett_”eget” _rum, _d.v.s.

köket eller matrummet, eller med en avbalkning

av _något slag, ibland kallad ”kockburen”, belägen

intill köket: ’”Buren’ innehöllen_sängoch_ettlitet

bord ochibästafallett_skåp_{för personliga saker.”}

(Hultmar2002:10, se även Ojaniemi 1997, fig. 4)

Självaavbalkningen gick inteändaupptill taket och

(8)

inte heller ned till_{golvet. Ibland}var den gjordav

pappeller bestod baraavettdraperi(sou 1933:38).

Ida berättar attkockan hade ett _”litet, _litet_kyffe”

och beskriver hur hon_{låg på kvällarna och hörde}

männens historier och ljudet av filande på verk¬

tygen genom den mnna väggen, som var öppen

upp mottaket. (Eriksson, I. 2004-10-14, Kindberg

1984:175, jfrKindberg 1987:173)

Den funktionella _aspekten _i_att_{ha dessa bräck¬}

liga anordningarvarattvärmenskullekunna cirku¬

lerafrittirummet.Mendet fanns ocksåensymbo¬

lisk_aspekt_i_själva_{”avbalkandet”. Vad}_var_det_exakt

somkockanskulle_beskyddas_mot.^_Ella_Johansson

skriveromden bortvikande blickensomförutsätt¬

ningför integritet ikojan. Detvarinte tillåtet att

betrakta varandraivilkasituationersom_helst,_skri¬

ver hon. Men det _{skyddet gällde uppenbarligen}

intekockan._{Johansson återberättar}enepisod där

den_{kvinnliga kockan helt sonika}_säger_till_männen

attvändasig om,varpåhonkläravsig(Johansson

1994:100f., 138).Deträckerintemedattlita tillatt

blicken_går _ner_till_golvet_av_sig_själv, _som_männen emellan.Däravde ibland_{bräckliga avbalkningarna.}

vill_jag_{hävda: deras syfte}_var_att_avvärja_blicken. Blicken blir _problematisk _i _{moderniteten där¬} för attden _{börjar uppfattas} som ett sinnesorgan, inte en mekanisk_process. _{Etnologen Per-Markku} Kistilammi beskriver den _{moderna, fetischistiska} blicken så här:

Problemetvoreinteett_problem_om_blicken_{var en}_oskyldig, i_{grunden mekanisk}_process._Istället_är_{det blicken}_som

berö-ringsorgansomförorsakar problemen. Blick jämställs med

beröring och blir till något som smutsarned (Ristilammi 1995:17).

Blickeni_skogskojan_{kan tolkas}_ur_detta_perspektiv,

som en _omladdning _av _{blickens betydelse} _i _det

moderna samhället. Den fetischistiskablicken är

ettfenomensomhörnärasammanmedenmycket

specifik delavdet modernasamhället, denmanlige

flanör ur _borgerskapet _som _blev _en _figur _i

1800-talets_{storstadsgalleri.}_Det_utesluter_inte_att_blicken kunde haen motsvarande_{betydelse också}_i_skogs¬

kojan, i synnerhet om man erkänner skogskojan

som ettmoderntrum.

Historier om överträdelser stärker _antagandet

FIGUR_4:_En_{iscensättning}_{av en} _{”kockbur”, utställd på}_{hembygdsgården}_Rommen,_Mörsil.

Avberättelsernaattdöma varkockburarnaintelika_fullaavprylarsomdenhär;

alltvar_ju _{tvunget att}_{transporteras upp}_i_skogen._Det_ger_ändå_en_uppfattning omstorleken_på_det_egna_utrymmet_som_kockburen_utgjorde.

FOTO:RosemarieFiebranz.

(9)

om blickens betydelse. _I _uppsatsen ”Livet _som

kocka” återberättastvåhistorier_{kring detta.} _Enav

de _{intervjuade kockorna berättar}att hon enkväll

fick höraen av_pojkarna_säga_att_{han skulle vilja}_se

närkockan kläddeav_sig._Deandra tipsadehonom

om att _gå _ut _{och kika} _in _genom _fönstret. _Han

gjordesomdesa, menmöttesav enskurtvättvatten

genomfönstret från den påpassligakockan

(Hult-mar _2002:19).

Men överträdelserna kunde ta _sig _mer _fysiska

uttryckän blickar. En av de intervjuade kockorna

berättar hur en man efter _{upprepade påstötning¬} ar klev över _avbalkningen _{och lade} _{sig i} _hennes säng.

Även

i det härfallet lyckades kockan behålla

sin heder och köra ut honom _därifrån, men det

som i förra historien var merskämtsamt skildrat,

beskrevsavdenutsattakockanidethärfalletsom enobehaglig_situationprägladavrädsla ochotrygg¬ het _(Ibid.,se ävenOjaniemi 1997).

Dessaenstaka_{exempel pekar på}_en_dubbel_posi¬

tion där betydelsen avkockans kvinnlighet tonas

ner, men kvarstårsom en ”blind fläck”: engrund

för_{kategorisering}sominteifrågasättsi sig. Omvi återgårtillcitatet”Honvakvinn å hävaintna”, så

kanvi inte _nöja oss med andra ledeti meningen

utan bör_fråga_oss_{vad det första ledet innebar.}

Det är svårtatt_{avgöra i}_efterhandomkockorna

faktiskt hade en stark_position_gentemot_männen

elleromdenpåstådda tuffheten_var_ettnödvändigt

försvar. Dethandlar _{förmodligen mycket}om vad

mansom kvinnaförväntades acceptera. _{På så}_sätt

kan förnekelsenavkönets_{betydelse läsas}_i_{den här}

kontexten;somkvinnavar mantvungen atttålaen del,mendet hade ingentingattgöramed attman

var kvinna. Könet betydde _ingenting och allting,

samtidigt.Dennaparadoxkan tillvissdel förklaras

medattkvinnordefinierasi_sig_själva,_i_{första hand}

somkvinnor, vilket har kulturellt reglerade konse¬

kvenser, medanmännenharfler möjligheterattför¬

verkligasinsubjektiviteteftersom deutgörnormen (Butler e. Jönsson & Svensson 1995:17, Anders¬

son 2003:78). Därför kan handlingar, förbud och

makt riktasmotkvinnorutan attdetdefinierassom

handlingar, förbud och makt. Det är helt enkelt

ett_legitimt _{och självklart}_sätt_att _{bemöta kvinnor.}

Könet_betyder_ingenting,_därför_att_det_är_allt._Det

utgörhela tolkningsramen.

En _{enklare, och kanske mindre} _{anakronistisk,}

förklaringärattkvinnan inte fickfinnas i skogen.

Ochomhon ändå fanns_där,_så_var_hon_inte_riktigt

kvinna, utanjust”manhaftig”-sedd som”nästan

man” och därmedsom en deli arbetslaget. _Defå

kvinnorsomarbetadesomskogshuggare betrakta¬

dessommän.Påavstånd_såg_deutsommändärför

attarbetet krävde kort hår och _{långbyxor, berättar}

en f.d. skogshuggare från Jämtland (Backman, E.

2004-10-07). Kockorna hadeenposition mittemel¬

lan, hon kundeses både som arbetskamrat(man)

ochsomkvinna. Detsistnämndaförnekadesavså

gottsom allainblandade, men ändå kvarstod res¬

teravkockanskvinnlighet, _iavskiljandet_avplatsen

(kockburen) ochihennes arbetsuppgifter:ikojans rumsligaorganisering.

Kocka eller

_{manlig kock?}

I en _{utredning från} ₁₉₃₃ _förs _en _{diskussion kring}

vilketsomärattföredra: enkocka ellerenmanlig

kock.5_{Anledningen till} _{övervägandet}var farhågor

som framkommit om ”vådor i sedligt avseende”

vid införandet av kvinnlig kocka (sou _1933:38, _s.

82). Frågor kring detta hade därför ställts till de

uppgiftslämnande skogsarbetarhushållen. Kockan

föredrogs på grundavsinbilligare arbetskraft och

därför att hon_ansågs vara mer ekonomisk. Dess¬

utom kunde hon biträda vid tvätt och _lagning av

kläder, stoppningavstrumporm.m.(vilket, under¬

förstått, inte en mankunde).

”Mindre arbetsföra män” med fallenhet förmat¬

lagningkunde ocksåvara ett alternativ till kocka, kostnadsmässigt sett. Utredningen antog att de

intekundevaramånga, _men uppmanade ändå till

utbildning av manliga kockar, mot bakgrund av

den s.k. _{hushållerskefrågan: problemen} att få fatt

ihushållerskor tillprivatahem. De mindre arbets¬

föramännenvaralltsåmertänkbara som_manliga

kockari_skogen_än_som_{pigor i} _staden.®

På_fråganom mankanförväntasigattmänvore

villiga att tapå sigkocksyssla svarar ungefär hälf¬

ten_ja_och _hälften _nej,_en_femtedel _är_tveksamma.

Den _knappa _majoriteten _av _nej-sägare _föranleder kommentaren/slutsatsen: ”Att män i allmänhet ej

tordevaravilligaattåtaga sigsyssloravhärifråga¬

varande _{slag. Dessa hänföras} _tydligen av skogsar¬

betarna till _{’kvinnfolksgöra’,} _något _som _ej _passar för en ’stor och starkkarl’” (sou 1933:38, s. 140).

Slutsatsen dras _på _grundval avgällande idéer om

könens _platser _{i minst} _{lika hög} _grad _som _av _ett reelltmotstånd bland_{skogsarbetarna. På}_liknande

(10)

sätt har en indirekt slutsats om den individuella

mathållningens dåliga inverkan på skogsarbetarna dragits, istrid mot den medicinska_{undersökning¬}

en som _tyckte _sig _{ha hittat} _ett _friskt _{och starkt}

släkte i _{skogshuggarna (Johansson}

1994:70, sou

1933:38, S.151). Det är fråga om en styrning efter

moderna idealom_diet,_{hygien och könens ordning,}

karakteristiskt_nog_dolt_i_{vetenskapliga}_{tabeller och}

uttryckssätt. Mer entydigt blir resultatet när

upp-giftslämnarnaställs inför valetmellan hushållerska

och _{manlig kock:} ₈₈ _procent _föredrar _{då hushål¬} lerska. Intressantattnoteraärattmotståndetmot

manlig kockär störstbland jägmästarna och kock¬ fäderna,vilketidetsenare fallet kan tolkasiljuset

avfamiljeallegorin_ovan _{(sou 1933:38.} _s._83).

I diskussionen om kocka eller _{manlig kock}_var att föredra _{påpekades också kvinnors förädlande}

inflytande, på andra håll i undersökningen sam¬

manfattadei_hygieniska_{och moraliska fördelar (jfr}

Nyberg 1992:132). Här har alltså farorna i sedligt

hänseende_förbytts_{i sin}_motsats_{och kvinnans}_inne¬ boende _egenskaper _ses _{som en} _moralisk _medicin

(Persson 2001).Menvad innebar dettai_praktiken? I_{utredningen påpekas}_att_{det kanske}_vore_nog_med

enhushållerskaför12 manomhon bara skulle_laga

mat och baka bröd: ”Så är emellertid icke fallet. Bland hennes _{arbetsuppgifter}_{bör ingå}_även

bädd-ningavarbetarnassängar,_{städning och renhållning}

avbostaden-bl.a._skurning_{1-2 ggr}_i_veckan_-_samt

helstäven_någon _tvätt_och_lagning_av_{kläder.” (sou} 1933:38,s.85). Tvättenochlagningen skötsnuimån

avtid mot_ersättning, _{fortsätter utredningen,}

men

haroftaintehunnits med.Resten av_{arbetsuppgif¬}

terna _{ingick tydligen} _i _kockans _ordinarie _arbete,

i _praktiken. _Det _{betydde ständig sysselsättning,} _i

linjemed rådandekvinnoideal_på_{bygden (Löfgren}

1982,Johansson1994:133 f.).Det innebär ocksåatt

förutomatt kockorna hade _{lägre lön} _än _vad _man

förväntade _sig _att _männen _skulle _acceptera, _så

ingårarbetsuppgiftersom gårutövergrundtanken

om en rationell _{hushållning. Arbetsuppgifter}_som

förmodligeninteförekomienkönade_{skogsmiljöer}

kommer alltså till_{”på köpet”. Kockan skulle}_bidra till trevnadeni_kojan_genom_att_feja,_skura_{och sätta} upp gardiner, i kraft av sitt kön. Värt att notera

ärskillnaden i_språkbruk_{mellan hushållerska} _och

manlig kock, där det förra epitetet rymmer fler

arbetsuppgifterän detsenare.

Ien_{beskrivning skildras}_mötet_med_{den moder¬}

na,hemtrevliga kojansom enuppseendeväckande

kontrastmotdet_gamla:_”...engamla tidens_skogsar¬

betare_{säga sig}_icke_’tro_sina_{ögon’ då de komma}_{in i}

ett_{härbärge med välordnat}_{hushåll...”}_Utredningen

återgeren jägmästaresupplevelse,somredanutan¬

för_{kojan lägger märke}_till_”den_ordnande_handen”. Han fortsätter:

Kojans inre fylldes i allavrår av dagsljuset tack vare tre

storafönster._Jag_förstod_{genast, att}_här_{fanns fruntimmer.}

Välsopat golv, renafönster,vitskurade bord med skinande

tallrikshögar, blanka kastruller på eldpallen, släta,snygga

bäddar_{på britsarna;} _{sådant är sällan resultatet} av_manligt

arbete. Här kundemantrivas, här kunde manmedsmak

njuta sin godamatoch den ljuvliga vilan, (sou1933:38, s.

96).

Kockan beskrivs här närmast som civilisationens

budbärare, som kommer med ljus och luft till de instängdaochsnuskiga kojorna. Enligt historikern

Bo Persson₍₂₀₀₁₎ varhon den _{”nya” kvinnan,} _en

modern och _{professionell} _{yrkesarbetare, med} _sin

motsvarighet i den ”nya” mannen, ren och pryd¬ lig, plikttrogen och arbetssam.Ennyarbetsdelning

mellan könen hade_etablerats,_{med bas}_i_lönearbete och_{professionalisering;}_{ett nytt}_{genuskontrakt}_om

manså_vill, somvidenförsta anblick kanse

köns-neutralt ut, men som i själva verket innebar en

skärpt åtskillnad mellan könens arbetsuppgifter.

MenPersson _går _{ett steg}_{längre och} _hävdar_att_vi med kockans _intåg _i _{skogskojan bevittnat} _en _för¬

ändringavbådekön ochgenus:”Thisaccounthas

shown thatitwas_possible_to_{change both}_sex_and

genderinforestwork”_(Ibid.:ii9),vilketisamman¬

hangettersigvanskligt attpåstå.

Hur ska vi då se _på _kockan _och _kocklaget? Ä

enasidan harvikockansom _{respekterad medlem}

idetta civiliserade och_{professionella matlag, sedd}

som _{(arbets)människa,} _inte _som _kön, _med _stor

social auktoritet. Å andra sidan harvi defaktiska

sexuella _{anspelningar och} _närmanden _som _före¬

kom, detfysiska avskiljandetavkockani sin”kock¬

bur”, exploaterandetav hennes billiga arbetskraft

och det obetalda ”kvinnoarbete”hon förväntades utförautöver_{själva hushållandet:} _att_{skapa trevnad}

och moral_genom_att_{städa och}_bädda,_{bara utifrån} det faktum att hon var kvinna.

Återigen

_tror _jag

att_lösningen_på_{denna paradox ligger}_i_uttalandet ovan: atthonvarkvinna och detvarintemermed

det. Men inte mindre_{heller, vill jag}_hävda. _Om_vi återvänder till diskussionen omkockans _påstådda

(11)

mw,

1

I-,,,,...,,._^

—-■

FIGUR_5:_Rismyrkojan, Bodsjö. Ryktetgick_omhurfin kojan _var,timradirått timmer.Närhuggarlaget

kom_fram_var_det_{kallt och oskottat,}_{Ida Eriksson berättar}_{hur de}_steg_för_steg_{gjorde platsen}

_bebodd,

mendelyckades_intebli kvittden råakylan inutikojan (Rindberg1984:172^.

foto:jlm.

tuffhetärdet kanskehärkockans ambivalentaposi¬ tionblirmest_{tydlig. Om vi}_{antar att}_kockan_uttalar

sig som arbetskamrat, d.v.s. som männen, ”låter

detfel” eftersom detkommerfrånenkvinna. Det

ärintesåenkeltsomatthon då”blirman”iandras

ögon, utan ses som”tuff kvinna”, vilketären egen

position.

Efterkrigstiden

Skogsarbetarbyar

Efter denna_fördjupning_i_könens _platser_i _skogen

ärdet_dagsattåterupptatråden kring skogens

bygg-nadsskick _igen. _{Vid det}_här_{laget tycker} _jag_vi_kan

skönja ettmönstereller enspänning i

skogsboen-detsorganisering,mellandet mobila,tillfälliga och provisoriskaåenasidan, och det ordnade,

hemlik-nandestabila å denandra._Kolarkojornavarorgani¬

serade efter hushålletsprincip,menhadeförövrigt

fåreferenspunkter tillett boendenerepåbygden.

Eldpallkojorna var organiserade efter samhällets princip, med en strikt egalitär ordning.

Till det

yttresågde alltmerutsombyggnaderna påbygden.

Kronkojorna och de standardiserade kojor som skisserades_{i 1933}_års_{utredning blev}_änmerstadiga konstruktioner _{(fig. 5).} _{Parallellt började} man på 1940-och 50-talen övergå

till baracker, tillfälliga

lös¬

ningarmedmobila enheter, ibland

kombinerade

i

barackbyar. Islutetav1950-talet,prövassåetthelt

annat_grepp:_{skogsarbetarbyarna.}

På_1950-talet_rådde_{arbetskraftsbrist}_i_skogen

_och

branschen försökte mötadetta med ökadrationali¬

sering,bättrebostadsförhållanden ochjämnaresys¬

selsättningöveråret, efter de riktlinjersom drogs

upp i enutredning1951. Ettled idessa

försök

var

att_{erbjuda skogsarbetare}_ett _permanentboende_i

närhetenav_{drivningarna,}dit_manskulle_ta_sigmed

bileller buss. Ett exempel påen sådan

skogsarbe-tarbyärSvaningeniStrömsunds kommun

(Nyberg

1992, Rolén 1990:382, Lööw

1985:87).

I

den

lilla

bynuppfördes ettområde med13fristående

mon-teringsfärdiga hus medaluminiumfasad.Ilinjemed

tidensidealom_planmässigtbyggande ochmodern

komfortvaralla husenlikadana ochrymdeelektrisk

spis, kylskåp och rostfri diskbänk.

Eunktionella

(12)

plasttapeter och arbetsytor, badrum med samlade

funktioner och separata utrymmen för tvätt och uppvärmning kompletterar bilden av en ultramo¬

dern bostad _{(fig. 6).}

Förhoppningarna på Svaningens attraktionskraft

varstora: ”Genomatt_{bygga modernt förmedlades}

visioneromlivskraft och_{expansionsförmåga,}_som

förhoppningsvis intebara skulle få folk att stanna

kvar utan även _{flytta in” (Nyberg 1992:132). Och}

underett_par_intensiva_år_i_övergången_{mellan fem¬}

tiotal och sextiotal skeddeen_{betydande inflyttning}

idessanyahus,mengenomströmningenvarockså

hög. Skogsarbetarlivetskaraktäravtillfällighetoch

rörlighet förändrades intedär.

Detsomvar_{”nytt” med skogsarbetarbyarna}_var

kvinnorsnärvarosomkvinnor,_inte_somanställda.

Nu_lagades_maten_återigen_{vid enskilda}_spisar,_men

av”rätt”_person_-_{på rätt}_{plats. Hade kvinnan dess¬} utom ett_par_{söner i} _{skogsarbete blev det}_ett_styvt

jobb attförse dem med matsäck, kaffe och kvälls¬

mat._{Samtidigt fråntogs hon}_sin_funktion_som_små¬

brukare, och andra arbetstillfällenvardetontom

i _{skogsarbetarbyarnas närhet (Fiebranz 2004:61).} Inteförrän kvinnorna fick_{tillgång till bil ändrades} detta förhållande. Därför innebar_1950-talets

skogs-arbetarbyar tillenbörjanenförnyad skärpningav

gränsen mellan kvinnligt och manligt, offentligt

och_privat.^

Sigrid Karlssons

nylonrock

Under första hälftenav_{1900-talet genomgick alltså}

skogsarbetetstoraförändringar vad gällerorganise¬

randetavboende och_{mathållning. A}_ena_{sidan har}

utvecklingen gåttmotdet stabila och hemlika,som

kronstugor och senare skogsarbetarbyar. Å andra

sidan har det_{tillfälliga och flexibla drivits till} _sin spetsimobila baracker, både på medar ochiform

av _{monteringsbaracker och barackbyar. Kockorna}

har funnits medi_{bägge sammanhangen, åtminsto¬}

nevidstörre_drivningar._Deras_betydelse_som_kvin¬

norharvarit i fokus iden härartikeln; hur deras könstillhörighet blivit betydelsebärandei vissasam¬

manhang och osynliggjorts i andra. Jag vill här avslutningsvis betona att kockornas strukturella

FIGUR6:Trotsnärheten till_skogen_uppfördes_{skogsarbetarbyn}_Svaningen_som_{elementhus med}

aluminiumfasader. Invändigtvardefulltmoderna bostäder. Härkundenuden individualiserade

mathållningenåterupptas, menutfördihemmet, avkvinnan, till skillnadmottidigare. Ordningen

varåterställd,_ellert.o.m. inskärpt: kvinnan hänvisas nu meruteslutande till hemmets vård,

eftersomsmåbruketförsvunnit, foto:EvaNyberg,jlm.

(13)

underordningintenödvändigtvis innebarattdevar

olyckliga och kändesigutnyttjade; de flestavittnes¬

mål talar _ju om motsatsen. Det är i själva verket

där som _{pudelns kärna ligger:} _i _{det individuella}

producerandetav normalitet och ordning återska¬ pasockså maktens strukmrer. A andra sidan fanns

det så_mycket_mera_utöver_detta,_{som ur}_individens

perspektiv teddesigmycket viktigare. Som exempel pådetta villjagtillsistberättaenhistoriaomSigrid

Karlssons _nylonrock.

Sigrid och Ida Erikssonvarkockor ungefärsam¬

tidigt,isammabygd, och de kände varandra. Den vinter_SigridvariAndersmyrkojan befannsigIdai Rismyrkojan och de brukade åka skidor tillvaran¬

dra över _skogen. _Det var roligt att inte bara ha

karlar att _prata _{med, förklarade de. Annars} _var

karlarna_{bra, det}varingen som vardum eller så,

enligt Sigrid.När jagfrågaromdet ärnågon som

honminnssärskiltväl, sägerhon kockbasensnamn

och hävdar att de bestämde _{båda, ingen} _mer _än

den andra. Ida talar om tidsstudiemannen som

”bas” och _säger _frankt att hon ljög för honom,

lika_mycket_som_{karlarna gjorde det. Båda berättar} historierom _{tjuvskjutna älgar, knapp} _men _begyn¬

nande konsumtion, en mängd olika arbeten - i

skogen (plantsättning, kottplockning, frösättning, bärplockning), på bageri, på vårdhem, påegetsmå¬ bruk och som kocka åt militären eller _sågverket.

Framförallt berättar deommänniskor demöttoch

historier_{kring dem. Sigrid avslutar med}_att_berätta

atthon brukade ha_på_sig_en_vit_nylonrock_i_arbetet somkocka.Det_såg_bra_ut, _tyckte_{hon, och den}_var

lättatt tvätta. Annars tvättade man _inte, _tillägger

hon_{(Eriksson, I/Karlsson,} _S. _2004-12-17).

I min_{mening är} _nylonrockenensymbol för de

idealsom lades ned iidén om en anställd hushål¬

lerskai_{skogens boende, och den står också}_i_pro¬ portiontill livetsomlevdesiskogskojanikvinnor¬

nasberättelser. En_del, men en liten del,ur deras

perspektiv (fig. 7).

MariaAndersson _disputerade₂₀₀₃_på_avhandling¬

enArf^ets/ös^et och_arbetsfrihet_-_moral, _makt_och

motstånd, vid Etnologiska avdelningen, Uppsala

universitet. För tillfället arbetar hon med _projek¬

tet _{”Omhändertagandets historia} _-_anstalten _som

kulturarv”åt_{Jämtlands läns} _museum,_tillsammans

med Mikael Eivergård ochVeronicaOlofsson.

maria.andersson@hutb.se

FIGUR_7:_Ida_{Eriksson med}_{”sitt” kocklag, Rismyrkojan} _1941-1942.- _{”Vi blev}_{som en}_{familj" (Kindberg}

1984:175^. Skogshuggarna kom från Gullboviken, OcksjönochStrångsund. Tidsstudiemannen, från Karls¬

hamn,sitter ifrämre raden, z:afrån höger. Gardinernaibakgrunden harIdasytt,av samma tygsom

till kockburens_draperi, foto: jlm.

(14)

Noter

1. Se_{http://www.raa.se/arkeologi/skog.asp}

2. Se Rolén 1990:491,Magnusson/Mogren 1997,Johansson

2002.

3. Ibland användes detextrautrymmettillförmannen istället,

vilket_antyderatt ettliknanderesonemang omavskiljande

hadegåttattföra med klasssomförklaringsgrund.

4. Undantag härvidlagärtex.Rindberg 1987, Ekman 2002, Persson2001.

5. Själva prefixet ”manlig” antyderattvihär harattgöramed

en_{könsmässig anomali, jfr kvinnliga poliser}_(Åse_{2000). En}

liknande diskussion omkockeller kocka förs i Ojaniemi

1997-6. Förendiskussionom_{feminiseringen}avmindre arbetsföra

män,seAndersson2003:33.

7. Enannanskogsarbetarby bestod medettundantagavfinska

invandrare.Därarbetade kvinnornai_{skogen med}sina män

med_{barkning och kvistning,}menienstakafall också med motorsåg. Jaghoppas kunna återkomma till dettaiett annat

sammanhang.

Käll- och

_{litteraturförteckning}

Otryckta källor:

Intervjuer(utskrifter hos författaren/JLM): Backman,E.:2004-10-07 Johansson, A.:2004-10-14, 2004-10-25. Eriksson, 1./ Norberg, B.:2004-10-14. Eriksson,I./Karlsson, S.:2004-12-17. Nilsson, A.:2005-01-20 Svensson, S-E.: 2005-01-08.

Objektsbeskrivningar från Skog och historia, Jämtlands län.Se

också:_{http://www.raa.se/arkeologi/skog.asp}

Andersson, Maria,2004,”Skogensommodernitetens arena”. Opubl. rapport, Jämtlands läns museum/Länsstyrelsen i

Jämtlands län.

Hultmar, Inga-Britt,2002,”Livetsomkocka”. B-uppgift,etno¬

logi, UmeåUniversitet.

Ojaniemi, Maarit, 1997: ”Skogsarbetarkockor: arbetsliv och yrkeskultur”. D-uppsats, etnologi, Umeåuniversitet.

Tryckta källor och litteratur

Andersson, Maria,2003,Arbetslöshet och arbetsfrihet. Moral,

makt och motstånd.

Ekman,Ann-Kristin,2002, ”Medskogensomram”. Periferins

landskap. Historiska spår och nutida blickfältisvensk gles¬ bygd,utg.Ella Johansson (s. 29-56).

Fiebranz,Rosemarie,2004,”Arbetets platser-omkönade

för-ståelseravindustrialismensrum:_{Per-Albintorpen,}

skogsarbe-tarbyarna och förändringenavskogsbygdens

genusarbetsdel-ning”. Tankar ochtexter.Omindustrisamhällets kulturarv

iVästernorrland,utg.Cecilia Trenter,(s. 57-63).

Hirdman, Yvonne, 1988, ”Genussystemet- reflexioner kring

kvinnors sociala _{underordning”, Kvinnovetenskaplig tid¬}

skrift3(s. 49-63).

-2001,Genus-omdet stabilasföränderliga former. Hjelm, Jonny,1991,Skogsarbetarna och motorsågen.Enstudie

avarbetsliv och tekniskförändring.

-1994,”Tayloriskogen”, Dagsverken,utg.A. O.Johansson

(s.164-193).

Johansson, Ella,1994,Skogarnas friasöner.Maskulinitet och

modernitetinorrländsktskogsarbete.

-2002,”Inledning”,Periferins landskap. Historiska spår och

nutida_blickfält_i_{svensk glesbygd,} _utg. _{Ella Johansson}_(s.

7-28).

Jönsson, Lars-Eric&Svensson,Birgitta,2005,”Ord på vägen”,

/industrisamhällets_slagskugga._Om_{problematiska kultur¬}

arv,utg.Jönsson & Svensson(s. 8-24).

Lundström,Catarina,1999,”Attgå övergränsen”, Skilda värl¬

dar.Om_{kvinnligt och manligt}_i_{Jämtland och Härjedalen}

under350år,utg.Kilander, Svenbjörn&Lundström,Cata¬

rina_{(s. 145-169).}

Löfgren, Orvar, 1982, ’”Kvinnfolksgöra’-omarbetsfördelningi

bondesamhället”, Kvinnovetenskapligtidskrift3(s. é-14).

Lööw,Kjell,1985,”Skogsmuseet”, Västerbotten2(s. 76-122). Magnusson, GertSc Mogren, Mats, 1997,”Ängersjö-akade¬

min i_skogen. _En_berättelseomhistoriemedvetande,

över-levnadsstrategier och forskning mednyaförtecken”,Meta

I_{(s. 32-45).}

Nyberg, Eva,1992,”Från koja till skogsarbetarby-ettskogsbo¬ lags boställeniSvaningen”, Bebyggelsehistorisk tidskrift24

(s.127-142).

Persson, Bo,2001,”Changingsex, changing gender. Lumber¬ jacks, Female Cooks and Occupational Safety”, Work Life,

WorkEnvironment and WorkSafetyin Transition, utg.

Anette_{Thörnquist (s. 105-123).}

Rindberg, Lo (red.),1982, 1984,1987,Hårdvarstriden. Arbe¬

tarminnenfrån Bräckebygden, del I-III.

Ristilammi, Per-Markku,1995,”Optiska illusioner-fetischism

mellan modernitet och_{primitivism”, Kulturella Perspektiv}

3(s. 11-20).

Rolén,Mats &Thomasson, Lars, 1990,Jämtlands ochHärje¬

dalens historia_{1880-1980 V.}

Salomonsson,Karin, 1998,Fattigdomens besvärjelser.Visionä¬

raideal och_{vardagliga realiteter}isocialt arbete.

sou _1933:38: _{Kungliga socialstyrelsens utredning och} _förslag

rörandeförbättrande avskogs- och flottningsarbetarnas

provianterings-och matlagningsförhållanden under vistel¬

seni_skogarna.

kse,Cecilia,2000,Maktenattse. Omkropp och kvinnlighet

i_lagens_namn.

(15)

The

feminine

touch - the

cook

enters

the

logging hut

By Maria

Andersson

Summary

This article_{explores the} _narratives _{of gender and}

modernity which canbeinferred from the spatial

organisation of lumberjacks’ hutmentsinthe first

half of the 20th _century. _{Differentiation of the}

dwellingspace,functionalsegregation andsepara¬ tionof thesexesindicate the_impact_of

profession-alisation,hygiene and civilisationinthe contextof

the_{logging hut. This}_is_most_clearly_apparent_from the central_{planning, whereas}_{in practice}_{these ele¬}

mentswere more _fragile._In _{the early days} _{of log¬}

ging work during the 19th century, eachman did

hisown_cooking._During_{the 20th}_century_the_prac¬

tice of men _cooking _in _{the logging hut became} an anomaly, resolved by the introduction of the

female cook and with her “the feminine touch”

-cleanliness, morality andahome-like atmosphere.

Despite central movesfor professionalisation and

insistence,by lumberjacks and cooks alike, onthe

neutral_positions_{of gender, the cook continued}_to be _{primarily defined} _{as a woman,} _which _in _itself

impliedcertainconsequences. Hencethe paradox

that _gender _came _to _{signify nothing because} _it constituted the entireframe of_{interpretation}_and thus meant_{“everything”.}_In_{this article}_an_attempt

is made to _apply _a _{gender theory} _perspective _to

changesinloggers’ accommodation andtotraceits

evolution_up _until _{the “lumberjack villages” of the}

1950S,inwhich thewoman, onceagain, isrespon¬

sible for the man’s_feedingarrangements.Orderis

thus _restored,or even instilled, thewoman ofthe

lumberjack household now beingmore explicitly

detailed for domestic_activity,_{following the disap¬}

pearance of her previous occupation with small¬ holding.